Vad var det jag sa?

Aktuellt 28 januari

Ur SVT Aktuellt kl 21.00 den 28 januari

Det var ett intressant sammanträffande. I måndags nämnde jag i mitt inlägg att min 7-åring kommer hem från skolan och säger minst tre gånger i veckan att hon är ”trött på att vi bara pratar om att man ska vara snäll, man ska inte mobbas, man ska inte vara dum” osv. Att hålla på med detta på ett överdrivet och tvångsmässigt sätt en alldeles för stor andel av tiden verkar alltså leda till understimulering, enligt min egen privata observation. Och så igår,  när jag tittade på Aktuellt (min 17:52 och framåt – Aktuellt 28 jan, textat)  visar det sig att Skolverket kommit med en rapport på just det temat. Notera (min 19:36 och framåt) ”Skolverket har tittat på de åtta vanligaste programmen i skolan och dömer ut samtliga. Inget av programmen mot mobbning fungerar. Och allra sämst går det om man följer programmen till punkt och pricka. Då är utsikten att minska mobbningen minst. Några insatser leder till och med till att mobbningen ökar på skolorna. Det handlar om kamratstödjare, medling och schemalagd livskunskap. Exakt hur det leder till mer mobbning vet man inte, men när man har intervjuat lärare och elevr i studien säger de så här om tex livskunskap: Både lärare och elever vittnar om komplikationer med de här särskilda lektionerna schemalagt för alla klasser, att det blir tråkigt, tjatigt och konstgjort, att det känns artificiellt. Och tjatar man så tappar eleverna respekten för frågor som rör just värderingar, menar Skolverket.”

Minut 21:30 och framåt: ”[Undersökningen] involverar 10.000 elever. Men vad ska skolorna göra då?…Genom denna undersökning vet vi vad som fungerar. Ingen behöver köpa dyra program utan man kan följa Skolverkets egna rekommendationer. De går ut på att utbilda personal, kartlägga egna problem, analysera behoven och involvera eleverna. Det som hjälper är tex att ha rastvakter som patrullerar otrygga delar av skolan, att ha tydliga ordningsregler och disciplinåtgärder för mobbarna” osv. Se resten av inslaget, bla intervju med grundaren av en av de mest kritiserade metoderna: SET-metoden.

Ur pressmeddelandet på Skolverkets hemsida:

”Skolverket rekommenderar inget program mot mobbning

Skolverket har gjort en omfattande utvärdering av metoder som används mot mobbning och är kritiskt till att använda färdiga programkoncept. Alla åtta granskade program innehåller inslag som är såväl effektiva som ineffektiva eller rentav riskerar att öka mobbningen. Skolverket kan därför inte rekommendera att skolorna använder något av de granskade programmen fullt ut i arbetet mot mobbning.

10 000 elever i årskurs 4-9 vid totalt 39 skolor har deltagit i studien. De åtta program som undersökts är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling och StegVis. Studien bygger på enkätundersökningar och intervjuer. Den har pågått i tre år och har utförts av sju forskare under ledning av Skolverket. Studien är unik eftersom den omfattar stora mängder kvalitativa och kvantitativa data.

Vad sägs om lite vanlig hederlig undervsining?

Vad sägs om lite vanlig hederlig undervsining?

Alla program innehåller insatser som kan vara effektiva men också insatser som är ineffektiva och insatser som kan leda till att elever kränks. Två insatser riskerar att leda till ökad mobbning. Det handlar om schemalagda särskilda lektioner för alla klasser och elever som fungerar som observatörer eller rapportörer – till exempel kamratstödjare. I motsats till tidigare studier visar den här rapporten att flickor är lika utsatta som pojkar. En helt ny upptäckt är också att insatser fungerar olika för pojkar och flickor. Studien visar att det som hjälper för pojkar till och med kan ha negativ effekt för flickor och tvärtom. Det lär oss att mobbning är ett komplext problem som inte går att motverka bara genom en enda universalmetod. Inget av de utvärderade programmen tar hänsyn till pojkar och flickors olika behov av insatser.

- De manualbaserade programmen är ett trubbigt verktyg i kampen mot mobbning. Vi förespråkar istället att man utgår från Skolverkets allmänna råd och systematiskt skapar en strategi utifrån skolans unika förutsättningar, säger Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket.”

Hur mycket ska vi slå vad om att genusforskarna ger sig in i detta och får några miljarder för att revidera och fullända programmen  genom att inkludera ett genusperspektiv? Rekommenderad läsning: Morgonsur om värdegrunder: del Idel II ,del III.

Jag och Roland

Jag och Roland, som nu ligger på sjukhus

Men egentligen var det inte det jag skulle skriva om, jag är ganska utmattad av att ha gråtit hela dagen ända sedan i morse och fram till nu. Vi just hem efter att ha spenderat hela dagen på djursjukhus, en av katterna har insjuknat och det var så pass allvarligt så han fick remitteras vidare och till slut läggas in. Det är inte roligt att hålla sitt älskade husdjur som alltid varit friskt, medan han får lugnande för att ens kunna undersökas, och känna honom bli som spaghetti i famnen, man får ju ganska obehagliga tankar, och sedan framåt kvällen fortfarande inte ha svar på vad det är och hur det kommer att gå. :-( Nu har vi ju tre katter till, och de är friska och krya. Efter att ha förlorat den katt vi hade från jag var 7 till 16 så antar jag att det var mitt undermedvetna som talade till mig när det några år senare blev två katter, och sedan två till, för att aldrig mer bli utsatt för den smärta det innebär att förlora sitt enda husdjur. Iofs gör det lika ont ändå, ingen annan katt kan ersätta just honom, men förlusten blir inte total. Och det kan ju också ordna sig, veterinärerna är duktiga och jag litar på att de gör allt. Så därför är jag inte så upplagd att skriva nu i det här tillståndet, och då är det väl tur att någon annan  redan skrivit det jag tänkt säga, nämligen (på tal om den diskussion som uppstod i förra inlägget) Olle Häggström, som är professor i matematik vid Chalmers, i texten ”Lära sig att lära sig” är omöjligt utan ordentliga faktakunskaper” (2003):

Häggström

Professor Olle Häggström

”Vad bör skolundervisningen prioritera: faktakunskaper eller högre förståelse? Svaret verkar givet, ty vem vill väl idag försvara det tröstlösa tragglandet av utantilläxor framför träning i generella färdigheter som informationssökning, kritiskt tänkande, och övergripande analys? Den svenska pedagogikforskningens nestor Torsten Husén berömmer sig i essäsamlingen ”Bokslut” (2002) om att ha varit tidigt ute med att torgföra uppfattningen att ”förmågan att själv söka och finna kunskap [är] viktigare än att tillägna sig uppslagsboksmässiga data” I den parlamentariska Gymnasiekommitténs betänkande tidigare i år betonas (på specifika ämneskunskapers bekostnad) ”generella kunskaper [som exempelvis] kommunikativ förmåga, förmåga att lära om och nytt, och problemlösningsförmåga” och ”ett föränderligt arbetsliv där gymnasieskolan är en av byggbitarna i det livslånga lärandet”.

Jag vill emellertid ifrågasätta den kunskapssyn som citaten ovan ger uttryck för, och som utgör den idag förhärskande uppfattningen bland lärarutbildare och pedagoger. I det följande ämnar jag först visa att ryktena om faktakunskapernas snara sista förbrukningsdatum är starkt överdrivna, för att sedan diskutera förhållandet mellan fakta och mer generella färdigheter, och till sist försöka komma fram till några praktiska slutsatser.

Låt oss försöka tänka oss en undervisning där specifika fakta prioriterats bort till förmån för de ”högre ordningens kunskaper” som nämnts ovan. En sådan undervisning kommer att handla om att tillämpa ett antal generella strategier för sådant som informationssökning, problemlösning och kritiskt tänkande.

Strategin för kritisk textanalys kommer då att bestå av att ställa sig, och söka besvara, ett antal frågor om texten och dess innehåll, såsom ”Vad är orsak och vad är verkan?”, ”Rör det sig om en artskillnad eller bara en gradskillnad?” och ”Håller författaren isär normativa och deskriptiva utsagor?”. Den som ger sig i kast med att tillämpa ett sådant formulär på exempelvis en fackbok eller en tidningsartikel kommer emellertid snabbt att finna att detta båtar föga om man inte samtidigt har kunskaper att luta sig emot inom det specifika område som texten behandlar – analysen måste ha ett innehåll.

På liknande sätt förhåller det sig med informationssökning. Den som inte redan har grundläggande kunskaper inom ett område har mycket svårt att finna och tillgodogöra sig mer avancerad kunskap inom samma område – vad skall man leta efter, vad är relevant, och hur skall det man finner tolkas?

Ett kraftfullt verktyg då man skall tillgodogöra sig ny kunskap är att söka paralleller och analogier mellan det nya och något som redan är välbekant. För detta krävs naturligtvis att man bär på ett stort batteri av välbekanta förhållanden – faktakunskaper! Det är i sammanhanget värt att notera att det oftast (men inte alltid) är till störst nytta med kunskaper som hör till ungefär samma ämnesområde som de nya man stöter på. För den som för första gången har att ta ställning till Bohrs atommodell med elektroner som rör sig i banor runt atomkärnan, kan det vara till stor hjälp av att tänka på planeternas banor kring solen, medan exempelvis nationalekonomins konjunkturcykler eller hinduismens cykliska tidsuppfattning inte ger lika gott stöd för tanken.

Den allra viktigaste färdigheten när det gäller förmågan att hämta in ny kunskap är att kunna läsa. De första skolåren handlar läsinlärning om att tolka följder av bokstäver som i tur och ordning ljud, ord och meningar. Men för de elever som lämnat ”Mor ror”-stadiet för att ta itu med mer avancerade meningar som exempelvis ”Arbetarrörelsen tog åt sig hela äran av efterkrigstidens välfärdsbygge” är svårigheterna med att tillgodogöra sig texten på en helt annan nivå: Vad menas med välfärdsbygget? Vilket krig avses? Vilka grupperingar räknas till arbetarrörelsen? Här krävs återigen faktakunskaper.

(Matematikämnet kräver en delvis separat, men i hög grad parallell, diskussion. Här är de rena faktakunskaper som behövs avsevärt färre än i de flesta andra ämnen; lite tillspetsat kan man säga att utifrån ett litet antal axiom och definitioner kan det mesta annat härledas. De debattörer som förkastar faktainlärning i andra ämnen brukar istället angripa den repetitiva och ”själlösa” träning i basfärdigheter – främst de fyra räknesätten och bråkräkning – som präglar mycket av matematikundervisningen, och hävda att denna är onödig i och med dagens tillgång till elektroniska hjälpmedel. Vad de då förbiser är att endast idog träning i att räkna kan ge den känsla för räknesätten och för talen och deras decimalrepresentationer som behövs för att kunna använda dem i praktiken. Utan denna känsla, där talen upplevs som konkreta storheter, har eleven inte heller någon möjlighet att tillgodogöra sig nästa abstraktionsnivå: algebran.)

Googla själv och skit i andra

Googla själv och skit i andra

Självklart är alla de högre färdigheter som diskuterats ovan viktiga, och skolan bör göra vad den kan för att förse eleverna med dessa. Men vi har sett att detta inte är möjligt att åstadkomma om man skjuter förmedlandet av faktakunskaperna åt sidan – dessa utgör en nödvändig bas för de högre färdigheterna. Då det nu är fastslaget inställer sig nästa fråga – vilka faktakunskaper skall eleven lära sig?… De flesta håller nog med om att idealet är en mix av dessa nivåer, men om var tonvikten skall ligga föreligger en hel del meningsskiljaktigheter. Det finns sympatiska argument om demokrati, medbestämmande och lust att lära, för att eleven skall ha det största inflytandet över stoffet. Tyngre skäl väger emellertid emot detta. Ett uppenbart sådant är att den elev som ägnat alltför stor andel av sin skoltid åt att studera Tolkiens sagovärld eller Britney Spears, är illa rustad för arbetsliv och fortsatta studier…. Valet av lärostoff kan alltså inte huvudsakligen överlåtas på eleven. Läs hela artikeln HÄR . Fler läsvärda artiklar av Häggström: Skolans sak är vår! , Det är dags att göra upp räkningen , Mörk bild av den svenska skolan, Eleverna har mycket dåliga förkunskaper i matematik, Respektera elevers olikheter och differentiera undervisningen, Matematikbrev till ledarsidan, Kritiskt tänkande eller flum? Alla skolinlägg här.

Annat lästips: etnologen Jonas Frykman (1998): Från raka puckar till familjemys: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper. Skolan koncentrerar sig på att göra individen till Någon. Dagens skola har fastnat i Den Goda Viljans Tragik.”

Minns att det var Olle Häggström som startade den här viktiga debatten: Genusväldet intar Södertörns högskola, mer om vansinnet i von Wright och tekoppen. Ber om ursäkt för eventuella stavfel i detta inlägg, orkar inte korrläsa vad jag skrivit idag. Mina tankar är hos min katt Roland.

About these ads

49 kommentarer till Vad var det jag sa?

  1. uffenordholm skriver:

    Det är inte kul när ens husdjur är sjukt eller dör. En kompis har skrivit ganska vackert om det: http://www.mathildes.se/SVANTEKATT.htm

  2. Info skriver:

    HEJ TANJA OCH ROLAND

    Jag har ju redan för länge sen hejat på Roland! Något som du inte uppmärksammade på grund av alla dina obesvarade e-brev.

    I och för sig så tycker jag mest om honkatter. Vi förstår varandra bäst. Fast om Roland uppför sig någorlunda trevligt, så kan vi ögonblickligen bli goda vänner.

    Varsågod, försök! Säg till Roland: Här kommer den otäcke hankonstruktionen Info, som du naturligtvis ska riva ihjäl! Roland hoppar upp i mitt knä för att försvara Tanja.

    Men vad nu. Här lägger sig Roland bekvämt till rätta och ger sken av att han är god vän med mig.

  3. J.h.nn.s skriver:

    Att just kamratstödjarna får kritik förvånar mig inte det minsta. Jag har själv varit kritiker av det sedan mitten av nittiotalet när det infördes på min mellanstadieskola. Enkelt uttryckt så är det inte de mest lämpade eleverna som väljs till kamratstödjare, av helt förståeliga anledningar med de hierarkier som finns i en mellanstadie- eller högstadieklass.

  4. QED skriver:

    Får hoppas missen Roland repar sig snart.

    Det var intressant att skolverket inser att tramset och pratet inte hjälper
    mot mobbing.

    Kolla in länkar om dagiset Egalia i kommentarerna till förra inlägget. En pärla så att säga.

  5. Leif skriver:

    Hoppas det ordnar sig med Roland, Tanja! Har själv haft hela mitt vuxna liv (nu bara en dock) och vet vilket stöd man kan ha av dem, t ex när man sitter vid skrivbordet och arbetar.

  6. Leif skriver:

    För att bara nämna ett exempel!

  7. JLRamírez skriver:

    Min egen uppfattning om lärandet strider inte med detta men formuleras på ett enklare sätt. Man kan inte lära sig något som man inte kan känna igen i den egna erfarenheten eller som man använder som element i en ny erfarenhet. Man kan inte lära sig utan att förstå. Ordet ”lära” är vilseledande i svenska och tyska. Man kan inte lära någon annan, man kan bara undervisa. Det finns inga ”lärare” i engelska eller spanska. Det finns ”teacher” och ”maestro”. Den s k lärarens roll är att väcka uppmärksamhet hos lärjungen för något som han/hon visste men kanske inte hade lagt märke till. Den s.k. lärare kan bara hjälpa lärjungen att ge namn åt det som lärandet gäller. ”Ja, just det” ”precis”, säger den som känner igen. Att lära är det som på svenska kallas ”lära sig” och detta kräver att man förstår och att man kan använda, vilket kan kräva träning, om det är något nytt. Inom ett klassrum kan man bara lära sig matematik, allt annat måste relateras till livet och erfarenheten utanför klassrummet.

  8. Kristian J skriver:

    Är det någon som vet om ”Mumbo jumbo – hur skitsnacket erövrade världen” av Francis Wheen finns att läsa på nätet?

  9. gealach skriver:

    Jag var mobbad under större delen av min skoltid och hatade allt det där snacket! Inte lät mina så kallade ”kamrater” mig vara ifred för att skolan satte upp någon antimobbningspjäs som alla skulle iväg och glo på och sedan diskutera i flera timmar och därmed missade lektionstid!

  10. Ola skriver:

    Det verkar som att du inte kan formulera dig utan att var så j-la rolig.Det ligger i din natur.I spannet mellan det verkliga och det motsatta,det absurda,vegeterar du och finner det vansinniga/ologiska/tokroliga och du gör det om och om igen i en aldrig sinande ström. Och publiken älskar det. Hur trött man än är så måste man gapskratta åt hur du vänder det förment gravallvarliga så att det blir stor komedi.

    Inse dock! – Du har tre katter till och mest av allt – du har en dotter som är din alldeles egen och levande. (var det tre?)

    Allt gott Tanja!

  11. Tanja Bergkvist skriver:

    Uffe, det gäller att inte ge upp hoppet. Ska ringa nu snart och sedan åka dit.

    Info, vi har två honor och två hannar, alla är jättegulliga och sociala. men Roland är den som alltid gjort minst väsen av sig.

    J.h.nn.s, intressant – berätta gärna mer! Jag kände inte till det här med kamratstödjare, men inslaget i Aktuellt talar ju sitt tydliga språk…

    QED, ok ska kolla det ikväll om möjligt!

    Leif, ja de brukar tränga sig på och ligga och spinna vid datorn alla fyra ibland. Men jag har ju en rolig tunnel som de leker i och har själv byggt en rolig klätterställning till dem på ena väggen med skärbrädor i trä från IKEA och konsoler från Clas Ohlson.

    Kristian J
    , ”Mumbo jumbo – hur skitsnacket erövrade världen” – den har ju jag i min bokhylla, men inte läst… Måste börja avverka min bokhylla. Men på nätet finns den nog inte, men kanske den finns att köpa som pocket? Här hittade jag en artikel i Sydsvenskan om boken: http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article91105/Daniel-Sandstrom-laser-Mumbo-Jumbo.html

    JLRamirez,
    ”Man kan inte lära sig utan att förstå” – du har rätt, egentligen inte, men man kan se att det inom matematikundervsiningen ofta går till så ändå, vilket verkar intressedödande…

    Gealach, tråkigt att höra om din skoltid och att de där pjäserna förvärrat. Kanske du kan skriva ngt om det (anonymt går väl också antar jag) och lägga upp på Newsmill? Vad jag ser har det ännu inte startats någon debatt om Skolverkets rapport, konstigt nog.

    Ola,
    ja det var tre katter till. Vilken analys om mitt bloggande, det låter lite som introduktionen till en sådan där avancerad bokrecension man aldrig förstår sig på, om du vet vad jag menar, även om det du skrev var fullt begripligt – lite roligt bara att höra en beskrivning av min blogg på det sättet :-). Det är ju så att vi faktiskt lever i en galen komedi, bara lite tragiskt att det är på riktigt. Det hade varit riktigt underhållande om det inte skedde till priset av att civilisation, logik och sunt förnuft går under…

  12. Info skriver:

    DINA KATTER

    har du ju berättat om många gånger under de dryga två år, som vi känt varandra. Alltid trevligt att läsa för mig, som är djurvän. Att nu Roland blivit krasslig, sammanhänger förstås till en del med hans ganska höga ålder (som jag lagt på minnet).

    Och visst känns det tråkigt också för Info, att Roland inte mår bra och ännu tråkigare är det att höra, att Rolands matte är ledsen.

    Vad gäller det pedagogiska resonemanget, så är ju din bedömning rimlig och klok – som vanligt. Man måste först lära sig bokstäverna, innan man kan börja läsa. Man måste först lära sig tangenternas namn och egenskaper och diverse tråkiga skalor innan man på egen hand kan studera in en pianosonat av Beethoven.

  13. JLRamírez skriver:

    Det var just det jag sade Tanja: det enda man kan lära sig utan att gå ur klassrummet är matematik. Ordet ”matematik” ”mathesis” betyder just ”lärande”. Det är detta som har gjort matematik så viktigt för Björklund och andra. ”Ingen får komma in här som inte kan Matematik” stod vid Platons Akademis ingång. Och vi borde sätta en liknande skylt på Öresundsbron, innan man kommer in i Sverige. Matematik är så gullig att den kallas familjärt ”Matte”. Jag försöker därför också kalla Retorik för ”rette”, eftersom jag tycker att Retorik (uppfattat som konsten att behärska språket) borde det viktigaste i skolan. Men det går trögt. Det är fint med tom formell kunskap som passar i allting. Att lära sig något som har mer direkt med livet att göra … ”det är en annan Femma”

  14. Kristian J skriver:

    Jag har svajat runt på internet, vilket lätt händer då man inspireras av denna blogg.
    Poststrukturell relativism o feminism i en grötig massa av ovetenskapligt snömos att vada igenom. Kom in på Eva Lundgren, Uppsala universitet.
    Hur kan man bli professor på sina egna irrläror???

    Kom så att tänka på humoristen Axel Wallengren Alias Falstaff Fakir som jag läste med största uppsluppenhet i ungdomen. En av hans historier hette; ”Envar sin egen professor”

  15. Info skriver:

    ”SKOLANS TRADITIONELLA HUVUDSYFTE – ATT FÖRMEDLA KUNSKAPER OCH KULTURARV”

    skriver Häggström bland annat i en av de läsvärda artiklar, som Tanja länkar till (Mörk bild av den svenska skolan).

    Kulturarv, ja. När hörde någon t.ex. en visa av Bellman, Birger Sjöberg eller Evert Taube i Sveriges radios musikkanaler senast? Länge sen? Ja.

    Detta beror säkerligen till en del på, att alla tre brukar uppfattas som delar av det svenska kulturarvet – vilket som bekant (om det finns) är exkluderande och därmed främlingsfientligt (rasistiskt). Och inte alls bör förmedlas. Möjligen då endast i retuscherad och statligt korrektifierad form.

    En annan orsak är säkerligen, att alla tre på senare tid avslöjats som patriarkala sexister. I synnerhet TAUBE. (Sov på min arm, Älskliga blommor små, Jag har skrivit till min flicka, Rosa på bal, Kom i min famn, Maj på Malö…)

    • REGERINGSKANSLIETS HEMSIDA: Kritiskt tal rörande Evert Taubes visor av vice statsminister MARGARETA WINBERG vid Taube-seminarium på Öland, den 9 november 2002:

    ”Mannen står i centrum. Det manliga perspektivet är det överordnade, det intressanta och det andliga perspektivet. Att vara människa är att vara man. Kvinnan är objekt. Mannen är subjekt. Kvinnor lever liksom i en annan värld. Som mustiga förföre[r]skor eller eteriska nymfer. – - -

    I dag har vi andra värderingar. Könsrollerna förändras med tiden. Och just detta är en viktig insikt: att manlighet och kvinnlighet inte är något absolut givet. Förändringar är möjliga. Könsrollerna är inte givna oss av naturen en gång för alla. Biologin har inte låst in oss i kategorier. Den styr inte. Det går att förändra!”

    • Vice statsminister MARGARETA WINBERG i AFTONBLADET 13/11 2002, ”Winbergs attack mot Evert Taube”:

    ”Taube har egentligen en rätt förskräcklig kvinnosyn… Taube beskriver kvinnor som antingen horor eller madonnor… Taube befäster en rådande maktstruktur, en kvinnosyn som är oss främmande…”

    • EVERT TAUBES HEMSIDA:

    ”Sveriges jämställdhetsminister Margareta Winberg menade 2003 att Taube i visor som ´Karl-Alfred och Ellinor´ och ´Brevet från Lillan´ förstärker den ojämställdhet som fortfarande råder i Sverige och världen.”

    - – - – - – - – - – - – - – - – -

    På något sätt måste alltså både Bellman och Taube och otaliga andra, äldre diktare, sångare och målare ha bidragit till det beslut om en skärpning av den svenska sexköpslagen, som Alliansen strävat mot under hela sin regeringstid och som nu hela Sjupartiet står enat bakom. Dråp, grov misshandel, grov stöld – allt sådant är futtigheter i jämförelse med t.ex. Svarte Rudolfs små äventyr en gång i sin ungdoms sjömansår:

    Se, svarta Rudolf han dansar
    och böjer sin nacke och ler.
    Han tänker på stormande nätter
    i Amsterdams glädjekvarter.

    (Erik Axel Karlfeldt)

    Minst ett års fängelse skulle vartenda ett av Rudolfs fruktansvärda små möten ha bestraffats med fr.o.m. 1. juli i år.

    Gudrun, Claes och Beatrice,
    Fredrik, Lars – så rätt, precis!
    Tur att ni finns,
    rediga kvinns!
    Skarhed och Eva
    Ja, må dom leva!

  16. Sten Kaijser skriver:

    Hej Tanja,

    först och främst är jag alltid glad att kunna skriva berömmande om Olle Häggström. Jag vill fortsätta med att berätta att jag för ett antal år sedan skrev en liten uppsats med titeln ”A mathematical model of knowledge”. Efter att den uppsatsen blev klar så har jag inte bearbetat den vidare, men det finns ett par intressanta aspekter som kunde förtjäna en fortsättning. Uppsatsen, skriven på engelska kan läsas på

    http://www2.math.uu.se/~sten/preprints/kunskap.pdf

    och utgår ifrån tesen att i informationssamhället så är kunskap det som gör att vi kan ”utnyttja information”. (Den matemaiska modellen bygger på att vi vinner i ett rättvist spel.)

    Eftersom information kan ses som en sträng av 0-or och 1:or, kort sagt en sträng av bitar, så är det enklaste ”rättvisa spelet” att gissa nästa bit. En första fortsättning på dessa tankar är nu att när vi får information så är det inte allt som är ny information. Ju mer vi redan vet, ju mindre ny information får vi ju. Nu säger all erfarenhet att ju mindre nytt vi har att lära oss ju lättare är det.

    (I exempelvis HD-TV så är det bra om TV-apparaten har så mycket kunskap som möjligt – då behövs det mindre aktuell information genom luften. På en matematikföreläsning där det kommer 7 nya begrepp är alla hjälplösa – den som kände till 5 av begreppen innan har en chans att hänga med.)

    Kort sagt, det är den kunskap vi har med oss när vi får ny information som avgör hur väl vi kan ta till oss det nya.

    Jag vill också tillägga att efter att jag skrev denna uppsats så har jag kommit att uppvärdera ”ett gott minne” som en underskattad komponent av intelligens.

    De främsta anledningarna till detta var dels upptäckten att de muslimska tänkare som under ”Islams guldålder” mellan ungefär år 800 och 1100 bidrog till viktiga framsteg i matematik och naturvetenskap ofta kom ur enkla förhållanden – och det första steget på vägen till att få studera var att de vid ungefär 9 års ålder kunde Koranen utantill. Sedan kunde de få en mecenat som bekostade deras vidare studier. (Tyvärr har de muslimska länderna levt kvar med en överdriven utantill inlärning :)

    Det andra är den enkla observationen att en av de absolut viktigaste förutsättningarna för att våra datorer blivit bättre och bättre är större och snabbare minnen.

    Med dessa (och andra) exempel som bakgrund så vill jag påstå att i dagens svenska skola har utantillinlärning (av exempelvis dikter) trängts undan alltför mycket och jag skulle därför önska lite mer sådan.

    Å andra sidan har jag också brukat säga att den enda anledningen till att världens samlade kunskap är större idag än för 10 000 år sedan är att vi är så många fler. Som individer har vi inte mer kunskaper idag än våra förfäder för 10 000 år sedan. Däremot är våra kunskaper helt annorlunda. Det människorna då hade var en oerhörd lokalkännedom. De kunde det mesta av det som var värt att veta om sin närmaste omgivning, men de visste vanligen ingenting om det som fanns ”på andra sidan bergen”.

    Redan Sokrates lär f.ö. ha varit bekymrad över skrivkonstens ökade användning i hans omgivning – ”nu behöver ju studenterna inte lära sig någonting längre, de behöver ju bara skriva ner det som sägs” (fritt tolkat av mig).

    Men skämt åsido så vill jag ha sagt att allt efter som mänskligheten lärt sig mer om exempelvis hur naturen fungerar, så har våra individuella kunskaper också blivit allt mer allmänna.

    Förutsättningen för dessa ”allmänna kunskaper” är dock ”ett skelett” eller ”byggnadsställning” att hänga upp de allmänna kunskaperna på.

    Så, för att avsluta så vill jag uppmuntra både dig och Olle H att kämpa vidare för mer ”precisa kunskaper”.

    hälsningar

    Sten

    och naturligtvis hoppas jag att du i ditt nästa inlägg kan berätta att Roland blivit bättre

  17. Kristian J skriver:

    ”Min kommentar inväntar granskning”!
    Fortfarande? Så märkvärdig är den väl inte, ber jag få påpeka med klädsam anspråkslöshet
    Inväntar med spänning utfallet!

  18. Nykter alltid skriver:

    Hoppas Roland blir frisk, för mig blir det inga mer djur,

  19. Info skriver:

    VÅLDTAGEN AV STATEN

    heter Julia Caesars söndagskrönika hos Snaphanen:

    http://snaphanen.dk/

    Den behandlar i form av en lång artikel samma ämne som Tanjas föregående inlägg.

  20. Helena Palena skriver:

    Roland! Vilken gullig katt. Hoppas allt går vägen. Googla själv och skit i andra. Väldigt bra text. Vad vore livet utan google? Lite svårare men det skulle gå att överleva det med. För tio år sedan hade vi inget nät. Märkligt så fort allting gått.

  21. Dogdylan skriver:

    Ungarna mobbar varandra – men så har det ju alltid varit. Jag antar att det har blivit värre nu när eliterna säger att man skall möta moraliska dilemman med relativism. Med tanke på hur vuxna människor är tycker jag nog att barn sköter sociala relationer rätt så bra.

    Jag har jobbade extra som lärare någon gång i veckan i en grundskola. Jag tyckte barnen där var rätt snälla, speciellt i 1-6 klass. Sedan går det utför. Det kan nog bara förklaras med bristande moral och det är ju inte så konstigt att barn internaliserad denna amoraliska samhällsordning när eliten ägnar sig åt dumheter.

    Man kan ju börja med att förbjuda genusvetare och mångfaldsexperter i skolan. Då är man på god väg.

  22. Fredrik skriver:

    Tanja,
    Förstår hur du känner det, har varit där själv.

    Kämpa på, du klarar det.

    Kram,
    Fredrik

  23. QED skriver:

    ”Drömjobbet kan försvinna på nätet”

    ”För ett par år sedan var det relativt sällsynt att personalchefer och andra rekryterare kollade upp sina presumtiva anställda på nätet. Enligt en undersökning från bemanningsföretaget Manpower kollade då knappt var femte arbetsgivare upp de arbetssökande på nätet.

    Nu tycks det vara mer regel än undantag. Också Manpower, som för två år sedan inte använde sig av sociala medier, googlar numera de flesta.”

    http://www.dn.se/ekonomi/dromjobbet-kan-forsvinna-pa-natet

    Klokbok bloggar om detta:

    ”Till att börja med vill jag uttrycka min glädje över att ni, liksom säkert många andra företag, äntligen anammat åsiktsregistrering. Det är, som ni vet, en etnisk svensk gammal vana hos inte minst Socialdemokratiska Arbetarepartiet, att noga kontrollera vad Folket anser, tycker, tänker och säger.

    Numer finns inte så många kommunister. Nyliberaler, ja, men inte kommunister. Det är Ohly och … eh … Ohly.

    I takt med att Informationsbyrån fann färre kommunister blev de, s as, otrendiga. Därför är det bra att ”marknaden” tar över där en fordom traditionellt socialistisk organisation breddat erfarenheten. FRA funkar ju inte riktigt om marknaden, för FRA registrerar trots allt alla – inte bara vissa.”

    http://klokbok.wordpress.com/2011/01/31/hej-manpower/

  24. Wanderlust skriver:

    Tanja, hoppas att allt löste sig till det bästa för din katt, jag har inga egna husdjur p.g.a. allergi men om jag kunde ha något så skulle det absolut vara en katt.

    Apropå inslaget i ”Aktuellt” så får man hoppas att skolorna tar till sig av kritiken från Skolverket. Mobbades själv under en period av min skolgång, men de problem jag hade till följd av detta löstes helt enkelt genom att samtliga parter (jag, mina föräldrar, mina mobbare och min lärare) satte sig ned och samtalade med varandra vilket ledde till att mobbningen upphörde – och tänka sig, detta skedde utan inblandning av kamratstödjare(som väl iofs inte fanns under första halvan på 80-talet…)och medlare. Nu var jag ganska lindrigt mobbad och under en begränsad tid, självfallet så finns det många fall där det är nödvändigt att vidta andra åtgärder såsom att blanda in skolan, erbjuda professionell hjälp till mobbningsoffret i form av samtal med en psykolog eller terapeut m.m. Ändå, Skolverkets rapport visar ju att alla dessa mer eller mindre tvivelaktiga metoder som används idag snarare verkar ha fått motsatt effekt mot den avsedda, vilket är ännu ett talande tecken bland många på allt som har gått snett med dagens svenska skola.

    Sen var det intressant att få höra Birgitta Kimber – kvinnan bakom SET-metoden – uttala sig i media. För mig blev hennes namn först bekant i samband med att Sverige Radios ”Kaliber” granskade ”ämnet” livskunskap i höstas. Har tipsat om det här tidigare men för den som missade det och är intresserad av att att ta del av det så går det fortfarande att läsa eller ladda ned programmen här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=4175774

  25. Jonathan Müller skriver:

    Var länge sen jag skrev någonting här, men är här dagligen…Funderat på en sak, hur djupt in sitter det här med genusperspektivet i vårt medvetande? Eftersom debatter nästan alltid blir hätska i ämnet så kan jag tänka mig att det sitter ganska djupt och kanske redan är en del av vår kultur.

  26. Info skriver:

    HUNDRAÅRSDAGEN AV JOHAN ”JUSSI” BJÖRLINGS FÖDELSE

    inträffar i morgon, något som uppmärksammades av två nationalpopulistiska inringare till Ring P1 idag. En man och en kvinna. Man noterade med förvåning, att Jussi, världens genom tiderna främsta tenor, varken är tilltänkt som sedelbild eller kommer att tillägnas något minnesfrimärke. Får jag påminna om Infos kommentar hos Tanja 18/1 2011:

    DET FINNS EN GODKÄND NATIONALSYMBOL I SVERIGE

    Det var dina rader om trumpeter och andra instrument härovan som kom mig att associera till något annat aktuellt i musikens värld.

    Nationalism är ju enligt ett enigt Sjuparti i Sveriges riksdag detsamma som fascism/nazism = extremhöger = sverigedemokrater. (Och det är ju tveksamt om svenskar ens existerar som ”grupp” enligt Fredrik Reinfeldt.) Likväl har Sverige en NATIONALSYMBOL! Jo, jag har läst om det många gånger, senast i Sv.D. häromdagen.

    Inte den föreslaget ändrade svenska flaggan utan kors men med gul, arabisk text ur koranen på blå botten. Nej – ”NATIONALSYMBOLEN ZLATAN lekte med bollen” eller något liknande stod det.

    Utanför Sverige brukar Zlatan rankas någonstans på en plats mellan 25 och 50 bland världens för ögonblicket bästa fotbollsspelare. Som världens främste genom alla tider, före Enrico Caruso, har däremot en bred, utländsk expertis i flera sammanhang [bl.a. BBC] nyligen utnämnt en helt pursvensk tenor från Dalarna.

    Inom kort inträffar hundraårsdagen av hans födelse. Festligheter till hans minne arrangeras i en rad världsstäder. Johan Jonatan ”Jussi” Björling.

    ”Jussi Bjorling is considered by experts to be THE GREATEST of Tenors, due to his masterful technique, exceptional range and silvery beauty of voice, and most of the aficionados of Bel Canto would agree.” (Wiki.)

    Visserligen kommer en del lokala minneskonerter att anordnas runt om i Sverige, men när Jussi Björling-sällskapet uppvaktade kulturdepartementet med önskan om statligt engagemang blev det avslag, och även Kulturrådet sa nej.

    Jussi Björling får ingen sedelbild (jfr Jenny Lind). Jussi Björling får inget minnesfrimärke. Han skulle ju då – hemska tanke – kunna uppfattas som en nationaltenor!

    Statligt kulturstöd får däremot EXPO och den ”queerfeministiska” tidskriften FUL. För att inte tala om BANG.

  27. Slabadang skriver:

    Tjena Tanja!

    Du är så härligt bullshitbefriad det bara går.Hoppas att det blir bra med Roland.Mobbingen är ett område som leder i bevis att det finns gränser för vad politiska interventioner kan uppnå.Ofta är det ju så att själva syftet är välvilligt men resultaten blir pannkaka.För mig är det som så att man inte gjort en ärlig realistisk ansvarsanalys bakom beteenden.Vem ansvarar för vad? Eleven? föräldrar? läraren? rektorn?
    hur man lyckats flytta ansvaret för personliga relationer och problem med dessa ända ut till skolverk och privata/ideella entrepenörer som gjort det till en affärsidè.
    Ingen kommer kunna ändra på vare sig dina eller mina egenskaper eller någon annans.
    Det mest effektiva sättet att reglera beteenden är med tydliga regelverk och hela meningen med regelverk är att de skall vara tydliga och enkla att följa och för brott emot dem skall straffen vara lika tydliga.

    Arbetar man utifrån den strategin så inser man snabbt att det inte går att reglera egenskaper och värderingar.Subjektivitet går inte att reglera.
    Mobbing är taskig självpåtagen maktutövning och vad som är eller upplevs som mobbing är en individuell subjektiv värdering och har en mycket komplex bakgrund i nästan samtliga fall och kan därför inte ges några generella lösningar.

    Världen är inte alltid rättvis och alla människor är inte snälla eller omtänksamma mot alla.Man måste helt enkel sluta att lägga sig i saker man inte kan styra.
    Du och jag har ansvaret för uppfostran av våra barn.Skolan ansvarar för kunskapsinhämtning och lärare och rektorer ansvarar för ordningen i skolan. När man nu under fyrtio årstid gjort allt för att blanda ihop rollernas och ansvaren så går det liksom åt helvete och en soppa som resultat.
    Skolan har blivit dne politiska indoktrineringens syltburk och alla parter har sylt ända upp till armhålorna.”Dont fix whats not broken” borde sättas som skylt över ingången till alla institutioner.

  28. robert Stenkvist skriver:

    Jag tror ju att vi även måste ta Skolverkets rapport med en stor nya salt. Vad vet de som sitter bakom sina skrivbord, och som, har det visat sig, har sina rötter i 60-tals revolten. De har väl rätt i detta med tjatighet och att om fel personer håller i lektionerna så blir det fel. Det finns liksom inget som kan ersätta fingertoppskänsla och sunt förnuft.

    Att metoderna inte fungerar är direkt felaktigt och att betrakta som en ren lögn. Farstametoden fungerar, i minst 95 procent av fallen, det vet alla som jobbat med den (inklusive undertecknad) däremot är den inte riktigt politiskt korrekt, men det är en helt annan fråga.

    Att det behövs diciplinåtgärder och ökade befogenheter för lärarna har precis alla vetat länge, men där har ju inte Skolverket gått i bräschen, märkligt!

    Vad gäller inlärningen av din dotter Tanja så spelar ju också det personliga förhållandet oerhört mycket för inlärningen. Jag själv lärde ett barn jag hade och fick tid till andragradare, bara som tidsfördriv, hon låg annars på en mycket lägre nivå och ansågs underprestera i matte.

    Slutord, ta inte Skolverket som något sanningsvittne, för de är de verkligen inte.

  29. 1984 skriver:

    Många journalister är landsförrädare, men de skyddas av politikerna:

    http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=9641&Itemid=98

  30. [...] måndags dog vår älskade katt Roland, han insjuknade hastigt (som jag nämnde i förra inlägget) och undersökningen visade att det var en stor tumör i tungroten och halsen, och hans liv gick [...]

  31. Pizpot Gravgarr skriver:

    Appropå mobbning och vad som fungerar och inte fungerar:

    http://www.bt.no/meninger/kommentar/eilertsen/Laerer-Bjoerndals-metode-1241576.html

    Hur bra hade inte skolan varit med sådana lärare?

  32. Nykter alltid skriver:

    Nej så tråkigt,

  33. [...] Detta Aktivarum- inlägg handlar om svensk utbildning. Nyligen droppade svenska barn på testet PISA 2009. Här bloggar Tanja Bergkvist om ämnet. Svenska barn har sämre och sämre faktakunskaper jämfört med barn i andra länder. Lärarna vill ägna mer och mer tid åt inte vara elak eller dum-budskap till barnen. [...]

  34. ALI.K. skriver:

    Det är inte svårt att bli av med mobbingen,de starka
    skyddar helt enkelt,de svagare.
    Man skapar en empatiskt social medvetande hos de starkare.
    det blir självklart att hjälpa de utsatta,
    Inga föräldrar får finnas med,det går inte alls.
    Viss samverkan med lärare behövs.
    Detta fungerade i flera år på denna skola,jag var med
    själv om dettaForskare PSYKOLOGER PRATAR FÖR DET MESTA
    I nATTMÖSSAN tOTALT.
    ALI.K.

  35. [...] allt fler barn börjar påpeka till sina föräldrar är att skolorna propagerar snällhetsgenus! Tanja Bergkvist (som är fantastisk i dessa frågor) kommenterar: ”I måndags nämnde jag i mitt inlägg att [...]

  36. Erik skriver:

    Ali.K

    Mobbning är tvärtom ofta flera svaga som tillsammmans mobbar starka personer.

  37. Josef Boberg skriver:

    Erik – intressant vinkling, verkligen… :idea:

  38. JLRamírez skriver:

    Info skriver om Bellmans och Taubes visor som ett attentat mot Sexköpslagen. Man han missar den bästa skalden och den mest representatiba dikten: Gustaf Frödings:
    Jag köpte min kärlek för pengar;
    för mig var ej annat att få.
    Sjung vackert, i skorrande strängar.
    Sjung vackert om kärleks ändå.”
    Jag utgår ifrån attdenna dikt ska rensas bort från alla skolböcker.

  39. [...] med genusutbildningar. Och som med ”Livskunskapen” i skolan där samtliga välkända program nyligen dömdes ut av Skolverket.  Men experter, konsulter och coacher tjänar ju pengar på den här fördumningsindustrin där [...]

  40. [...] består av rollspel och diverse övningar som starkt påminner om Livskunskapsövningar (de som dömdes ut av Skolverket nyligen ). I materialet på sid 35 kan man läsa om en övning med uttalat ”Syfte: [...]

  41. [...] Vad var det jag sa?,   Iiiinte 80 miljoner till!, Grattis skattebetalare,  Grattis skattebetalare – del [...]

  42. [...] 66 – den ligger inte ute på nätet men överensstämmer innehållsmässigt med mitt blogginlägg ”Vad var det jag sa?”  (vilket betyder att den faktiskt ligger på nätet, men i en utvidgad version) som ni alla så [...]

  43. [...] sin innebörd, som Skolverket konstaterade nyligen angående alla antimobbningsprogram -  se Vad var det jag sa?  – men det har inte regeringen tänkt på, och den har inte heller tänkt på att föregå [...]

  44. [...] från jämställdhetspolitik! (och mer genusfysik), Machofabriker, män och kärnbränsle,Vad var det jag sa?, Lösningen på skolproblemen?, Metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker [...]

  45. […] en hel del tid nu ägnas åt att spela rollspel och leka lekar – läs mer om detta i mitt inlägg Vad var det jag sa?) och därmed framtid – om framtiden inte är på en genusvetenskaplig institution dvs. Hela […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 921 andra följare

%d bloggare gillar detta: