Genustrumpetdagen!

februari 28, 2011
Genustrumpeten

Genustrumpeten

Idag är det exakt två år sedan genustrumpeten såg dagens ljus i SVD och om jag hade vetat bättre hur illa det låg till med allt vansinne så hade jag istället för att skämtsamt skicka denna till Brännpunkt istället skickat den som en seriöst menad postdoc-ansökan direkt till VR och troligen kammat hem några miljoner för att studera hur matematiken som vetenskap omedvetet genom sitt bruk av variabler och normer befäster stereotyper och förstärker den i samhället rådande könsmaktsordningen. Vi vet ju alla att det är matematiska normer (olika sätt att mäta längden av en vektor i ett normerat rum) som ligger bakom den förtryckarstruktur som döljer sig bakom flerdimensionell analys och som man indoktrinerar oskyldiga studenter med. Jag har själv bidragit med detta både vid Stockholms Universitet, KTH och nu senast vid Uppsala Universitet, vilket ju kan få allvarliga konsekvenser för framtidens civilingenjörer, som naturligtvis har ett mycket större behov av att läsa genuskurser, i synnerhet som det politiska målet idag är en fullständig, total och irreversibel samhällskollaps. Och politiker vill man ju inte säga emot.

Det här politiskt korrekta vattnet har passerat ett flertal indoktrineringsanstalter innan det når oss

Det här politiskt korrekta vattnet har passerat ett flertal indoktrineringsanstalter innan det når oss

Ibland kan man dessutom hålla med dem, som tex när Birger Schlaug gick ut i SVD och skrev: ”Därför bör man inte ritualmässigt slå ifrån sig Tanja Bergkvists ironiska inlägg. Tvärtom: ta det till grund för lite självkritik” , där han varnade proffstyckareliten, bland annat sig själv, för att inte ta min kritik på allvar. Eftersom det skulle kunna uppstå en motrörelse, som vill bidra med något konstruktivt till samhället istället för att störta det med hjälp av genusvansinne. Schlaug själv gillar genusvansinnet. Han vill bara att man ska ta debatten om galenskapen så att det inte uppstår någon form av organiserat missnöje, lösningen är att proffstyckareliten måste låtsas att ämnet är föremål för debatt, tex genom att bjuda in tio personer med samma åsikt i en debattstudio, där alla kan övertyga varandra om hur förträfflig galenskapen är, men att vi måste ha den av olika skäl, där är man nämligen lite oense – ska vi ha galenskapen för att slösa skattepengar eller för att fördumma nästa generation, eller kanske båda? Vilket är egentligen viktigast, och hur snabbt får detta ske utan att någon märker att både pengarna och IQ:t ligger på noll? Och då glömmer ju folk av det var existensfrågan som var det debatten egentligen skulle handla om. Schlaug skriver också: ”Vi får alla vårt vatten genom en kran, men de flesta av oss har ingen aning om varifrån vattnet kommer. Det har runnit lång väg genom rör, det har förändrats genom de filter det passerat.” Precis, det vatten vi alla dricker har mycket riktigt förändrats då det filtrerats under sin passage genom alla samhällets genusinfiltrerade indoktrinerings-anstalter under sin väg till folket och det är bra att Schlaug som miljökunnig bekräftar detta, det är just därför man sätter teet eller kaffet i halsen varje morgon på T-banan när man öppnar dagens Metro, eftersom vattnet, liksom tidningen, har blivit förgiftat. Tur då att FOI, som jag skrev om i senaste Axess, har bidragit med en vattenreningsteknik så att soldater och lokalbefolkningar i utlandet kan dricka rent vatten – kanske dags att börja använda den tekniken även på hemmaplan, eller vad tycker Schlaug som är så miljömedveten? Med ett bra reningsverk, och med ”bra” menar jag ett som jag själv konstruerat, kommer politisk genuspropaganda och tillhörande desinformation att filtreras bort innan de når sin slutdestination och förgiftar våra sinnen.

Sedan kom Vetenskapsrådet dagen därpå med sin syn på saken och sedan jag med slutreplik. Det gäller att tänka sig noga för innan man tar uppdraget som generaldirektör för en genusinfiltrerad myndighet, eftersom man då måste kunna stå för alla inslag i verksamheten, vilket kan vara svårt när det gäller genus, i synnerhet om man är professor i fasta tillståndets fysik, vilket ju Vetenskapsrådets dåvarande generaldirektör Pär Omling var. Biträdande generaldirektör vid tidpunkten var dock Gunnel Gustafsson, som har en massa genusmeriter på sitt CV. Intressant att notera är också att Bengt Westerberg  var ordförande för Vetenskapsrådet 2001-2006, vilket kan ha påverkat genusutvecklingen, eftersom han uppenbarligen också varit ordförande för Högskoleverkets jämställdhetsråd samt ”knuten till Högskolan i Karlstad (numera Karlstads Universitet) som utvecklingsledare inom genusvetenskap och ordförande för jämställdhetskommittén.”. En enda, eller ett par, eldsjälar kan således bidra till att bygga upp, eller rasera, ganska mycket – det gäller bara att vara tillräckligt fanatisk och att aldrig ge upp. Se det som en uppmaning kära bloggläsare! Men nu är genustrumpeten så uttjatad så jag släpper det nu, måste bara avsluta med den genustrumpetsång som jag och Matte Matik, framför allt Matte Matik, gjorde ett år senare efter att vi  kommit i kontakt via min blogg. Det finns faktiskt andra saker som händer idag än att Genustrumpeten fyller två år. För det första fyller min mamma år – grattis! :-) För det andra fick min bror och hans fru sitt tredje barn idag – en dotter! :-) Och sedan anlände ett handskrivet blev – ett gratulationskort till mig på den stora Genustrumpetdagen – tack Info! :-) Texten till låten nedan HÄR.

OBS! Matte Matik har gjort matematiksånger – lyssna på dem HÄR!


SuperJante och lösningen på alla orättvisor

februari 23, 2011
Staden Plovdiv

Den bulgariska staden Plovdiv

Ursäkta att jag inte bloggat, har fortfarande influensa och är inte helt frisk. Detta skulle egentligen bli en kommentar till förra inlägget, men det blev för långt, så det får bli ett inlägg istället. Dessutom måste jag lyfta fram en kommentar från SuperJante från förra inlägget som utgör lösningen på Sveriges alla genusrelaterade problem :-). Igår hörde jag förresten av en slump ett inslag om bulgarisk folkmusik i Epstein i P1: Umefolk (ca 4 min). Plovdiv Academy Folklore Ensemble från Bulgarien kommer till Umeå. En svensk utbytesstudent berättar: ”Sofia Högstadius [utbytesstudent från Göteborgs musikhögskola] menar att folkmusik har en annan status i media i Bulgarien. Den spelas mycket oftare i den nationella radion och mycket av den nya musik, jämför med schlager [det står ”slager” på sr.se, men jag antar man menar schlager] , som görs skulle av oss svenskar jämföras med folkmusik…” Högstadius berättar: Det går inte en dag utan att man hör det liksom på radion eller två TV-kanaler som spelar bulgarisk musik dygnet runt och så där, så det är en helt annan… närvaro av bulgarisk folkmusik.” (LYSSNA)

Just det, en helt annan närvaro av kulturarvet, det levs varje dag. Och ändå har det gått utför sedan 1989, så jag är glad att jag under mina sommarlov där indoktrinerades ordentligt av mina kommunistiska morföräldrar som tog oss barnbarn till alla nationalistiska evenemang som anordnades av kommunistpartiet ;-)  utöver då att man levde sitt kulturarv dagligen. Dessutom stärktes folkgemenskapen av att Partiet regelbundet stängde av strömmen och vattnet – då fick man hjälpas åt för att klara det. Ibland satt man i en hiss några timmar eftersom Partiet beslutat att spara el i två timmar. Då blev man ju god vän med grannarna, även om hissen hade en inbyggd mik, men man fick ju anpassa sina samtal lite med den vetskapen, tex inte klaga på Partiet. Det är alltid bra att spara in på el. Det går ju inte nu längre, när utländska företag köpt upp all inhemsk produktion så att man inte har råd att köpa tillbaka sin egen el, så nu blir det ingen hiss alls. Men det är å andra sidan bra för folkhälsan att gå i trappor, om det inte vore för alla nybyggda McDonalds-restauranger som neutraliserar den effekten.

Man blir inte en man förrän man lyckats brodera en bulgarisk duk

Oavsett kön ska alla kunna brodera en bulgarisk duk. Inte för att man vill vara genusmedveten, utan för att det är en del av kulturarvet, och det ska alla kunna förmedla till nästa generation. "Fel skäl" för genusforskarna?

Nåja, det var ju inte bara bulgarisk kultur och historia vi lärde oss om under våra sommarlov. Vi fick även en genusmedveten uppfostran – även min bror skulle kunna brodera traditionella bulgariska dukar och laga mat, och även jag skulle kunna plöja åkern och laga saker som gick sönder, och bygga saker – och det är väl därför Clas Ohlson är min favoritaffär. Så mycket fanns verkligen inte att välja på på den tiden, bara en sorts skruvar, muttrar och spikar ingick i Partiets femårsplaner (möjligtvis  fanns det fler sorter i dollarbutiken Korekom) medan Clas Ohlson har en massa olika saker som jag hamstrar på mig än idag. Man vet ju aldrig om något går sönder, tex om hela regeringsbygget faller ihop eftersom Alliansen inte skottat kanslihusets tak då man inte kunnat förutse en vinter med snö igen, nu när klimatforskarna sagt att det ska bli varmt och inte kallt. Inte för att jag skulle komma till undsättning, men genom att ha köpt upp hela Clas Ohlsons lager så kommer ju kollapsen att bli oundviklig, och förändring är alltid intressant, fråga bara de svenska förändringsagenterna. Och förutom allt det praktiska så fick vi lära oss Sovjethyllande dikter utantill och recitera vid köksbordet om vi hade gäster. Men även matematikintresset fick jag från mina sommarlov i Bulgarien, eftersom det fanns så bra lärare (läs matematikern Olle Häggströms artikel från 2004 i Axess om de olika undervisnings-kulturerna) var alla grannbarnen fascinerade, de höll på med matematisk induktion och annan bevisföring i 7:e klass. Vad gjorde man i Sverige då? Delade en tårta i fem bitar för 7:e året i rad för att illustrera procent. Och efter 9 års svensk procentpropaganda går det ändå så här (upprinnelsen HÄR sek 15-30: ”Jag har sett att ni vill minska invandringen med 90% och då är min fråga, därav kan man ju dra slutsatsen att ni vill öka invandringen med 10%… Ni vill öka invandringen med 10%”):

Ändå lyckades jag tidigare teckna en optimistisk bild av den svenska matematikforskningen  i Neo men det gällde ju forskningen, inte skolundervisningen. Tyvärr har den bulgariska elitundervisningen man hade under kommunisttiden också demonterats, nu när man har fått lära sig av tillresta gästföreläsare (under de kaotiska åren 1989-1992) att den västerländska jämlikhets- och jämställdhetstanken är det som leder ett samhälle till framgång, och då ska alla vara lika duktiga på allt, och om det inte kan uppnås ska i rättvisans, jämlikhetens och jämställdhetens namn alla vara lika dåliga på allt. Privatiseringen av skolorna har också lett till att man kan köpa sig höga betyg. Så bulgarerna är i allmänhet inte så glada över utvecklingen, i en nyhetssändning på bulgarisk television från 10 november 2009 kunde man ta del av en opinionsundersökning som visade följande om vad medborgarna anser om utvecklingen i landet sedan kommunismens fall 1989:

37.5% anser att utvecklingen går i rätt riktning.

34.3% anser att utvecklingen går i fel riktning.

28.3% anser sig inte kunna bedöma detta.

Nästa fråga:

43.2% anser att mer är förlorat än vunnet sedan 1989.

22.5% anser att mer är vunnet än förlorat sedan 1989.

34.3% anser att lika mycket är vunnet som förlorat sedan 1989.

Det här var ju inte roligt, som tröst måste jag lägga in en liten hyllningsvideo – än finns mycket vackert att glädjas åt:

Men att återuppliva folkmusiken är ett steg i rätt riktning, ett tag efter -89 höll man nästan på att förkasta hela sitt kulturarv i tron att det var skapat av partiet, eller att väst erbjöd ett bättre alternativ. I Bulgarien är ordet demokrati dessvärre nuförtiden intimt förknippat med ordet ”hyckleri” bland folk i gemen. Väldigt tråkigt. Nåja, inte i statstelevisionen, där ”demokratisk” givetvis används som epitet till alla av den nya politiska elitens planerade reformer. Iofs får man kritisera vad regimen sysslar med, till skillnad från före -89, men det är faktiskt ändå svårt att öppet kritisera en politik som officiellt förknippas med begrepp som demokrati och mänskliga rättigheter.  Man måste ju som modern människa exempelvis förstå att det är en mänsklig rättighet att vara förtryckt av en politisk adel som är lierad med maffia, statlig television och objektiva journalister. Man kan sammanfatta hela problematiken genom att citera en stor svensk politiker (Mona Sahlin) som år 2003 sade (28/12  i SVT) ”Jag tror inte folkomröstningar är gynnsamma för demokratin.”. Det tycker jag väl sammanfattar den europeiska utvecklingen och synen på oss undersåtar. Och låt mig här passa på att citera ur en intressant artikel av Henrik Alexandersson i senaste numret av Neo . I ”Välkommen till kolesterolunionen” skriver han

Satellitbild på hur skattebetalarnas pengar sugs in i det svarta hålet nere i Bryssel

Satellitbild på hur skattebetalarnas pengar sugs in i det svarta hålet i Bryssel

”Förra våren anordnades en champagnemottagning mot hemlöshet i Europaparlamentet… EU gör saker med människor. Konstiga och dåliga saker. Vi noterade klentroget detta jippo, ett i mängden, på vår väg ut ur parlamentet… Så där håller det på. Cocktails mot jordbävningen på Haiti. Trerätters fransk bjudlunch mot den ”fetmaepidemi” som medborgarna påstås vara offer för. Detta för att nu bara ta några exempel. Det kusliga är att ingen tycks reagera. I Europaparlamentet, precis som i resten av EU-apparaten, lever människor i något slags bubbla. Avståndet till medborgarna och verkligheten är stort och växande… Det världsfrånvända von obenperspektivet går igen i den politiska verksamheten. Få ledamöter lyckas behålla sin ideologiska kompass. (Får de sitta mer än en mandatperiod förefaller det som om ingen är immun.) Uppfyllda av sin egen viktighet gör de saker som deras väljare aldrig skulle acceptera och som de skulle vara motståndare till i sitt hemlands parlament… Men ingenstans är kårandan större än i ministerrådet. Där är det snarare regel än undantag att principer offras för det europeiska projektet. Det förklara till exempel varför vi kan se ett i stort sett borgerligt styrt Europa glida allt längre in i snårig kommandoekonomi – trots att historien gjort allt för attvarna oss från att falla i den fällan. Ack ja. Nämnde jag förresten att EU-nomenklaturan har en egen ”dollarbutik” i Luxemburg – där den får handla champagne, vin, sprit och delikatesser skattefritt?”

Relaterat: Timbro och EU-bördanAnne-Marie Pålsson om LissabonfördragetEU – det nya Sovjet (5 min video)?

Johan Lundberg är årets Gunnar Heckscher-stipendiat

Johan Lundberg är årets Gunnar Heckscher-stipendiat

Glöm inte höra inslaget Epstein i P1 (knappt fyra minuter) om den bulgariska folkmusiken. Och missa inte att Johan Lundberg, chefredaktör på Axess Magasin, blev tillldelad årets Gunnar Heckscher-stipendium för reformvänlig konservatism, detsamma som jag blev tilldelad förra året för er som minns (med motiveringen ”För att med humor, kraft och brinnande engagemang verkat i opinionsbildande syfte mot den allt mer långtgående genusfixeringen i forskning och samhällsdebatt.”). Maria Abrahamsson (som tidigare erhållit utmärkelsen) bloggar om evenemanget  (jag var dock inte där pga denna hemska influensa). Missa inte heller denna klockrena text från Emils tankar: ”Vad gör alla dessa akademiker hela dagarna?” om det svenska akademikerproletariatet. Och slutligen måste jag lägga ut en kommentar från kommentatorn SuperJante som i förra inlägget fann den bästa lösningen jag sett på problemet med livets orättvisor:

Mångfaldsspecialister och enheter för lika villkor ska se till att alla får exakt samma förutsättningar, vilket är svårt nu när man inte får  plocka barnen redan från BB och sätta dem i en miljö.

Mångfaldsspecialister på Enheter för lika villkor ska se till att alla får exakt samma förutsättningar, vilket är svårt nu när man inte får plocka barnen redan från BB. Idag kan olika barn välja olika leksaker, vilket kan skapa olikheter i nervbanor och på sikt - ve och fasa - olikheter i tankar. Ändå är "mångfald" målet, hur nu det går ihop...

”På Uppsala universitet tar man orättvisor på stort allvar. Personalavdelningen har en särskild enhet för detta, som heter “Enheten för lika villkor”. Där finns en enhetschef, en mångfaldsspecialist, en utredare,en projektledare, samt två “samordnare för lika villkor”. Tyvärr tycks de redan initialt ha misslyckats med rekryteringen, eftersom alla är kvinnor utom en, vars kön inte säkert framgår av förnamnet. Men det kanske bara beror på att alla andra Enheter för lika villkor sedan tidigare har en manlig dominans som man på detta sätt utjämnar. Hur som helst undrar man vad alla dessa arbetstimmar rent konkret används till. Med sådana eminenta resurser stannar man säkert inte vid att söka eliminera skillnaderna mellan könen (t ex att bara 20% av professorerna är kvinnor). Eftersom “Sveriges officiella hållning i frågan”, som alla vet vid det här laget, är att kön är socialt konstruerat, måste denna brist på proportionalitet bero på orättvisor i denna sociala konstruktion. Alltså är diskriminering av överrepresenterat kön (javisstja, i detta sammanhang heter det positiv särbehandling) befogat. Det finns därför särskilda professurer som bara kvinnor får söka, särskilda pengar för meritering som bara kvinnor får söka, och kvotering till beslutande organ som styrelser, betygsnämnder och anställningsnämnder med mera.

Betydande resurser kan därför säkert sättas in på att på att utjämna även andra orättvisor på samma sätt. Låt oss bara fundera på ett fåtal exempel.

Det naturliga är förstås att hindra eller försvåra för personer vars sociala bakgrund kan tänkas göra det mer sannolikt att de väljer att studera på ett universitet, dvs sådana som har universitetsutbildade föräldrar eller som av andra skäl värderar utbildning högt. Det ger dem orättvist goda förutsättningar att studera i form av självförtroende, intresse och studievana. De bör alltså få ett avdrag från sina antagningspoäng.

Det räcker dock inte med detta, eftersom många av dem som inte har det lika förspänt inte ens kommer på tanken att söka en universitetsutbildning. Därför måste man i rättvisans namn undanta dem från behörighetskraven i t ex matematik, svenska och engelska. De har ju helt enkelt varken haft förutsättningarna eller det sociala stödet att läsa in dessa ämnen. Men för att få dem att söka krävs nog också en rejäl bonus för att de ska vilja ge upp sina löner i kanske bil-, bygg- eller servicesektorn. Det är klart att det är mycket begärt att avstå från en lön som ofta är högre än en doktorandlön och som man haft från kanske 20-årsåldern (vilket ger fina pensionspoäng!). Ett skattefritt bidrag på 15000 i månaden skulle kanske räcka, men bara för dem som kan dokumentera en studieovänlig social bakgrund.

Tur att man blev antagen innan Enheten för Lika Villkor kom till....

Det var ju tur att man blev antagen innan Enheten för Lika Villkor kom till...

Problemet är bara att den kognitiva förmågan också varierar, och det är ju JÄVLIGT orättvist. Det enda rätta är därför att alla studenter får göra ett antal kognitiva tester, och utifrån hur lätt de har för att räkna, tänka logiskt, se samband och förstå text kan man räkna ut ett index som man sedan dividerar kommande tentaresultat med. Om vi säger att befolkningen som helhet har en förmåga på 1.0 så har en person som presterar strax under detta indexet 0.88. Om denna person t ex får 8 rätt på ett prov med 18 möjliga poäng, så dividerar man dennes tentapoäng med 0.88 och får då strax över 9. Eftersom gränsen för godkänt ofta ligger på 50% (9 av 18) så får denna person det rättvisa betyget Godkänt utifrån sina förutsättningar.

Det var bara två exempel på hur en framsynt, upplyst, inkluderande, och rättvis högskola bör fungera, och vi är redan på god väg. I takt med att fler mångfaldsspecialister, utredare, projektledare, och samordnare för lika villkor anställs kommer vi att kunna tillämpa dessa principer på allt fler orättvisor och deras ofattbart komplicerade samband, så kallad intersektionalitet. Då kommer man t ex att förutom kön också kunna lägga in personens egna – liksom hens föräldrars och farföräldrars – utbildning, betyg, etniska härkomst, sexuella läggning, fysiska och mentala handikapp, längd och hudfärg i ekvationen. Då kan vi komma ytterligare några steg mot ett inkluderande och jämlikt universitet som får sin legitimitet från en bred folklig förankring och där ingen kan mer än någon annan.”

Tack för denna kommentar SuperJante! :-) Bli dock inte förvånade om någon tar detta på allvar och en projektbeskrivning identisk med texten ovan går att återfinna i Vetenskapsrådets projektdatabas nästa år, finansierad med några miljarder i kategorin genus. Klicka gärna på länken ovan och sök på genus för att få inspiration – låt oss tömma hela statskassan! Det är bara för var och en av mina bloggläsare att formulera ett inkluderande genusprojekt med mycket intersektionalitet och sedan skicka in (som jag gjorde i SVD och Birger Schlaug tog min ansökan det på allvar, medan VR knappt kunde försvara det och det var ju inte så konstigt). Kategorierna kön, genus, sexuell läggning, klass, etnicitet, religion och funktionshinder (dvs de klassiska) kan med fördel utvidgas med IQ, sjukdomshistoria, uppväxt, familjeförhållanden, motivation, inlärningsförmåga, matvanor, sovvanor, fritidsintressen, bostadsyta och en massa annat som ingen tidigare tänkt på. Alltså: tömma statskassan via VR och sedan använda pengarna till att nedmontera Genusväldet. Är ni med mig? Sista ansökningsdagen för ”stora utlysningen 2011” för genus infaller den 19 april så vi har gott om tid. Det tar ju inte många sekunder att formulera ett genusprojekt. Här kan ni finna inspiration från min egen senaste genusansökan ”Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox.”

SuperJante: det var förresten Enheten för Lika Villkor som var inblandat i detta skräckexemplet på genusväldet.


SD och genusvansinnet

februari 13, 2011
Lagligt

Förskolorna har ett lagligt ansvar. Att pojkar tar på sig klänning är viktigt för svensk jämställdhet

Det var ju på tiden! Jag upptäckte förresten just att om man googlar på ”Det var ju på tiden” kommer mitt gamla inlägg Det var ju på tiden upp som första träff. För det var nästan exakt ett år sedan det var på tiden att någon, i detta fall KD, kom på och offentligt lanserade den förnuftiga idén att avskaffa Nationella Sekretariatet för genusvansinne. Man kan ju vid en första anblick tycka att det verkligen behövs en nationell myndighet för att ”könsavkoda leksaker” och inspektera förskolebarns attityder (trots att föräldrarna motsätter sig detta) för att därefter utarbeta en seriös nationell handlingsplan för några miljoner för hur man ingjuter mod i pojkar att bära klänning, men å andra sidan så vet vi att många talibaner bär klänning till vardags, och därför vore det mycket bättre om Genusväldet for iväg på studieresa till Afghanistan för att se hur man gör. I Saudiarabien har män också klänningliknande plagg. Uppenbarligen finns det platser där genusutopin blivit till verklighet, något man annars sällan kan beskåda. Vetenskapsrådet beviljade ju nyligen 10 miljoner till några genusforskare  för att åka på genusresa till Pakistan, och då är man ju redan i närheten. För som vi ju fick reda på för ett tag sedan  så har de svenska förskolorna tydligen ett lagligt ansvar för att se till att pojkarna faktiskt tar på sig klänning! Ur artikeln:

”Dagens föreläsare, genuspedagogen Anna Ubysz, jobbar kommunalt med frågor kring barnuppfostran och jämställdhet, och hon har också skrivit en magisteruppsats i ämnet, ”Genus och jämställdhet i förskolan”. Den bild hon målar upp är svart men hoppfull. Det är för jävligt. Det blir bättre. Men backlashen lurar runt hörnet. I världens mest jämställda land är risken stor att vi dunkar varandras ryggar och är nöjda med det vi redan åstadkommit. I förskolorna ser det ut som det gör överallt annars i samhället, och den som vill förändra stöter på hårt motstånd. ”Ofta är det föräldrarna som känner ett starkt och nästan instinktivt motstånd mot ord som genus, jämställdhet och könsroller. De tror väl att man ska stassa ut pojkarna i klänning”, säger Anna Ubysz. Och varför inte, tänker jag. Faktum är att förskolorna har ett lagligt ansvar för de här frågorna.”

Infiltration

Infiltration, "utbildning", "information" och angiveri

Vansinnet har fortsatt oförminskat och man översvämmas dagligen av svenskt genusvansinne. Visst är det lite roligt att de håller på sådär och aldrig ger upp, som tex när flera års genusarbete smulades sönder i DN - efter att under åratal ha genusindoktrinerat en barnkull vid två kända genusdagis och sedan släppt ut dem i verkligheten så ändrade barnen beteende! Detta skedde i en svensk skola som inte var infiltrerad av genuspedagoger ”Det tog bara ett par dagar så smulades det ner” som man uttryckte det. Alltså: på bara några dagar lyckades skolpersonalen rekonstruera allas kön och rasera genusvetarnas mångåriga arbete på dagiset med att ”bara låta barnen få vara sig själva”. Infiltrera kan tyckas vara ett starkt ord, men faktum är att man från gensuvetarhåll är helt öppen med att det är just infiltration man håller på med, se själva sidan 28 här: ”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser: Infiltration, Information och Utbildning.” Tack för ärligheten får man väl säga.

Två kända svenska debattörer vill sortera bort vita heterosexuella och långa (!) män med blå ögon och i viss ålder från universitetskorridorer, bolagsstyrelser och tidningsredaktioner

Två kända svenska debattörer vill sortera bort vita heterosexuella och långa (!) män med blå ögon och i viss ålder från universitetskorridorer, bolagsstyrelser och tidningsredaktioner

För att komma till saken, jag vet att man kan få hela sin karriär förstörd om man kritiserar genusvansinnet (jag är dock ett unikt undantag; exakt hur många undantag som kan finnas i ett samhälle är ett mått på graden av infiltration och en väldigt intressant och relevant fråga men det får jag gå in på i ett annat inlägg om jag då får lov att offentliggöra en matteformel utan att ni går i taket, det har ju gått bra förut i samband med min modell för förfallet i landet ) och därför är det glädjande att en riksdagsledamot (i detta fall från SD) nu tagit upp genusvansinnet och kritiserat det i en interpellationsdebatt. Jag borde kanske häva ur mig några invektiv först så att jag inte blir misstänkliggjord förresten: verklighetsfientlig, extremistisk, rasbiologisk, galen, obildad, ultraradikal och reaktionär. Det var Genusmaffian det gällde alltså. Reaktionär är väl det minsta man kan säga om man ser klänningbärande talibaner som ett fördöme för jämställdheten, och rasbiologin förespråkade man så sent som 2007, som ni kan se då Zoran Alagic (jämställdhetspolitisk debattör och presschef på Lärarnas Riksförbund) och Kurdo Baksi (bror till Nalin Pekgul och mottagare av Industrifackets kulturpris mot rasism (1999) samt Olof Palmepriset (1999)) i en debattartikel krävde att ”De närmaste fem åren skall alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år ställas längst ner i anställningshierarkin, i universitetskorridorerna, på tidningsredaktionerna och i bolagsstyrelserna.” Detta skulle som alla inser kräva en omfattande rasbiologisk insats. Det är tydligen det här som är kulmen på det arbete mot rasism och för jämställdhet som från etablissemangets sida belönas med priser, utmärkelser och positioner. Mörkerkrafterna Baksi och Alagic är fortfarande mer än välkomna i den offentliga debatten, vilket är ganska skrämmande.

Mattias Karlsson

Mattias Karlsson frågar Sabuni vad alla JÄMI-miljoner används till

Men åter till kampen mot den del av den svenska fördumningsindustrin som kallas för genusvansinne. Det kan tydligen ta sig många olika uttryck, alltifrån slöseri med skattepengar och hjärntvätt inom myndigheter, till hot om våld och anklagelser om könsförräderi. Därför är det glädjande att någon folkvald vågat kritisera delar av gensuvansinnet offentligt och det var det jag ville ta upp. Riksdagsledamoten var Mattias Karlsson från SD som tog upp en del intressant i en interpellationsdebatt som ägde rum i Riksdagen den 3 februari. Ur kammarens protokoll (finns även videoupptagning):

”Jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting

Anf. 39 MATTIAS KARLSSON (SD):

Herr talman! År 2008 beviljade regeringen 100 miljoner kronor till organisationen SKL för genomförandet av så kallad jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting. Dessa 100 miljoner kom senare att växa till 145 miljoner. Varför man valde att satsa så mycket skattepengar på just jämställdhetsintegrering är inte helt lätt att bli klok på. Enligt Jämi saknas det nämligen helt svensk forskning kring metoden,  och ingen vet egentligen om detta är ett bra och effektivt sätt att förbättra jämställdheten. Det finns säkert ett och annat guldkorn bland de projekt som verksamheten rymmer, men klart är att det på flera håll i landet inte kan beskrivas som någonting annat än ett fiasko. I en utvärdering från Ljungby kommun konstaterades det att deltagarna inte kunnat se behovet av verksamheten, att man upplevt det som någonting påtvingat uppifrån och att mindre än 30 procent trodde att det skulle leda till ökad jämställdhet. I Simrishamn har man använt pengarna till att anställa en genuspedagog som har lärt kvinnor att sitta bredbent på en stol och som har hållit kurser i hur man dekonstruerar den så kallade könsmaktsordningen genom att mentalt byta kön på matsalsbestick. Nu har man ytterligare ökat resurserna, med 80 miljoner kronor, till den här verksamheten. Därför skulle jag vilja fråga jämställdhetsministern om hon anser att programmet för hållbar jämställdhet verkligen är det bästa sättet att förbättra levnadsvillkoren för Sveriges kvinnor och om det har varit klokt att spendera 225 miljoner kronor på det.

Anf. 40 Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Nyamko Sabuni har skrivit under alla JÄMI-beslut

Nyamko Sabuni har skrivit under alla JÄMI-beslut

Herr talman! Jag vill tacka Mattias Karlsson för denna viktiga fråga. Jag tror eventuellt att Mattias Karlsson har läst en utvärdering av projektet som jag själv inte har tagit del av. Den del av utvärderingen som jag har läst handlar nämligen framför allt om att det har varit många stora framgångar på det området. Vi kan bara konstatera att välfärdstjänster i vårt land inte är jämställda. Omsorgen till de äldre ges inte på lika villkor, om man tittar könsmässigt. Män får mer och tidigare omsorg än kvinnor. Vår skola är inte jämställd. Man har i ett projekt konkret kunnat se att pojkar får så mycket hjälp att det slutar med att läraren gör pojkarnas skrivläxa medan flickorna kämpar med sina läxor. Därmed utvecklar flickorna läsförmågan och skrivförmågan mycket snabbare än killarna. Och vården, inte minst, har vi följt i många år. Kvinnor och män får inte vård på lika villkor. Detta handlar om en kvalitetsfråga. Vår sjukvård, omsorg och skola kommer aldrig att hålla den höga kvalitet som jag vill att den ska hålla om vi inte kan garantera att både flickor och pojkar och både män och kvinnor får välfärdstjänster på lika villkor. Därför satsar vi dessa pengar. Det gör vi för att utveckla arbetsmetoder och utveckla statistik och därmed också kunna ifrågasätta: Varför ser det olika ut? Och vad kan man göra åt det? De här pengarna har gjort en stor nytta.

Anf. 41 MATTIAS KARLSSON (SD):

Behövs alla genuspiloter?

Behövs alla genuspiloter?

Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag beklagar att jämställdhetsministern inte är beredd att se mer nyktert och självkritiskt på de prioriteringar man gjort och den verksamhet som man har bedrivit. Jag beklagar också att den borgerliga regeringen har valt att bygga vidare på den verklighetsfrånvända, flummiga och radikalfeministiska jämställdhetspolitik som lanserades av tidigare vänsterregeringar.  Min och Sverigedemokraternas uppfattning är att vi inte behöver fler genuspedagoger, genuscoacher och jämställdhetspiloter som genuscertifierar barnböcker och byter kön på bestick i en närmast totalitär anda. Vad vi i stället behöver är ökade anslag till forskning kring kvinnosjukdomar och krafttag mot den grasserande våldtäktsepidemin, det hedersrelaterade förtrycket och den utbredda psykiska ohälsan bland unga kvinnor.

Anf. 42 Statsrådet NYAMKO SABUNI (FP):

Skattepengar går till genuspedagoger som provocerar genom att sitta bredbent på en stol och "vräka" sig

Faktum är att skattepengar går till genuspedagoger som provocerar genom att sitta bredbent på en stol och "vräka" sig...

Herr talman! Återigen ser vi på kvalitetsfrågan på olika sätt, Mattias Karlsson och jag. Jag menar att kvalitet inom välfärdstjänster handlar just om hur det faller ut för män och kvinnor, vare sig det handlar om skola, omsorg eller sjukvård. Det finns många goda exempel för Mattias Karlsson att ta del av när det gäller hur jämställdhetsintegrering och de pengar som regeringen har satsat faktiskt lett till bättre verksamheter när det gäller både ledarutbildningar och chefsutbildningar. Vi vet också att förändringsarbete, vare sig det gäller jämställdhet eller miljöfrågor, handlar om ledarskapsfrågor, att den som bedriver verksamheten också kan se de kvalitetsbrister som finns. I det här fallet är bristen på jämställdhet en av de brister som finns när det gäller kvalitet i våra välfärdstjänster. Det här är ett arbete som måste fortsätta att utvecklas. Jag skulle önska att Mattias Karlsson kunde vara med i denna kamp, så att vi kan garantera att våra medborgare, oavsett kön, faktiskt får tillgång till vård, omsorg och skola på lika villkor.”

Jag brukar hjälpa Genusmaffian genom att läsa rapporterna och sprida kunskapen till de folkvalda

Jag brukar hjälpa Genusmaffian genom att läsa rapporterna och sprida kunskapen till de folkvalda

Vad trevligt att de folkvalda tycks läsa min blogg. Eller åtminstone de dokument jag rotar fram. Inte alla dock, Sabuni har visst missat Ljungbyrapporten. Ändå spammade jag ut detta inlägg till alla riksdagsledamöter när det var aktuellt. Sabuni borde läsa delrapporterna och följa upp hur verksamheten går, hon är ju trots allt ansvarig och som ni kan se är det Sabunis namnteckning (tex här och här) i de dokument där pengarna beviljats. Sabuni säger att ”Det finns många goda exempel för Mattias Karlsson att ta del av när det gäller hur jämställdhets-integrering och de pengar som regeringen har satsat faktiskt lett till bättre verksamheter när det gäller både ledarutbildningar och chefsutbildningar” Självklart! Genusutbildningen är i full gång och propagandaverksamheten blir så klart bättre och bättre ju fler ”genuspiloter”, ”processledare” och ”jämställdhetsstrateger” som anställs. Frågan är om detta på något sätt gagnar medborgarna, och frågan är om inte hela den kommunala verksamheten istället för att förbättras istället blivit lidande av jämställdhetsintegreringen. I Ljungbyrapporten framgår att över 70% av de inblandade inblandade inte anser den här satsningen vara relevant för jämställdheten , att cheferna anser att genuspropagandan tar tid från den ordinarie verksamheten (den som verkligen ska garantera medborgarna god samhällsservice), att ”projektet skapats uppifrån” och att ”det ännu inte synts några konkreta verktyg” (efter 10 månaders verksamhet), att det varit en hel del ”korvstoppning” (dvs abstrakt genusteori), att uppdraget varit ”otydligt” och att flera ”jämställdhetsstratger” i kommunen tilldelades uppdaget mot sin vilja. Det är bara att läsa innantill (direktlänk till rapporten).

Genusutbildningen måste kryddas med mer kunskap

Genus-utbildningen måste kryddas - det räcker inte som det är idag

Mattias Karlsson har läst på medan Sabuni inte har något annat att komma med än floskler. Dessa floskler går att läsa i beslut om medel, i regeringens pressmeddelanden och i introduktionen till genusrapporterna. Den som bläddrar fram till efter de introducerande flosklerna som alltid låter bra givetvis, möts dock av Verkligheten, och Mattias Karlsson är en av få folkvalda som tagit sig tid att faktiskt undersöka verkligheten och det ska han ha all heder för. Det uppges i rapporten att processledarna (som leder genusutbildningen/jämställdhetsintegreringen) ”haft ett komplett motstånd”, men ändå drar man upp riktlinjer för den fortsatta verksamheten. Under ”slutdiskussion” i Ljungbyrapporten  kan vi otroligt nog läsa att man trots utbredd motvilja och ifrågasättande av denna typ av projekt som metod för att uppnå jämställdhet ändå gärna ser att arbetet utvidgas till även andra kategorier än kön:

Men grupperna kvinnor och män är inte homogena och de kan i sin tur ha varierande behov beroende på bland annat etnicitet, religion, ålder, social tillhörighet och funktionsnedsättning. Även dessa grupper är en del av diskrimineringslagstiftningen. För att arbeta med att i framtiden skapa en kommun öppen för alla och där alla medborgare har möjlighet till likvärdig påverkan, är det viktigt att också arbeta med mångfald”.

Man blir ingen bra tandläkare förrän man genomgått

Man blir ingen bra tandläkare förrän man genomgått en genuskurs

Vi kan således räkna med statligt avlönade mångfaldscoacher, mångfaldsstrateger och många andra nya yrken inom kort. Sabuni, eller jag menar vi medborgare, betalar givetvis kalaset. Halva befolkningen ska sättas att övervaka att den andra halvan beter sig och tänker genusmedvetet. Kvinnor och män är ju olika, vad smart att man kommit på det, så nu kan man skapa en massa underkategorier och hitta på fler roliga titlar. Läkare, sjuksköterskor, lärare och annan personal har ju aldrig kunnat sköta sitt arbete egentligen, hur ska man kunna avgöra vårdbehovet hos en patient utan att ha läst genuskunskap? Som om en läkare vet något om den könade kroppen! Och vad vet en mattelärare om att undervisa i matematik och vad vet en tandläkare om hål i tänder? De vet inte hur de ska bemöta patienter och elever förrän de smakat på en dos statlig genuspropaganda – helst ett mångårigt projekt som aldrig avslutas eftersom man aldrig kan vara genusmedveten nog. Kan någon väcka mig ur denna av idioti präglade mardröm?

Hela världen ska genuscertifieras i ett svenskt genuslabb

Hela världen ska genuscertifieras i ett svenskt genuslabb

På tal om mångfald. Sabuni var den som 2008 sade: ”Mångfald är bra, men all mångfald är inte bra” i samband med att regeringen initierade en tre år lång värdegrundsdialog för att ”skapa en förstärkt gemensam värdegrund” eftersom diskussionen ”inte gått i takt med samhällets utveckling”. Vad menas med att ”mångfald är bra men all mångfald är inte bra”? Hur ska mångfalden begränsas om man förespråkar mångfald, och får en politiskt korrekt politiker (som då var jämställdhetsminister) verkligen säga så? Läser man diverse styrdokument som exempelvis det obligatoriska skolväsendets läroplan får man intrycket att den demokratiska värdegrunden innebär att man ska respektera olikheter i människors uppfattningar, synsätt och värderingar  – dvs människors olika värdegrunder. Så en konkretisering av innebörden av såväl den ”demokratiska” som den ”gemensamma värdegrunden” med de grundläggande värderingar som det är skolans och samhällets demokratiska uppdrag att förmedla är välkommen. Tills vidare kan man bara tolka den demokratiska värdegrunden som att man ska acceptera att människor har skilda värdegrunder.  Kommer inte projektet med en ”gemensam värdegrund” att krocka med den ”demokratiska värdegrunden”? Nåja, värdegrunden ska vara klar år 2011 så då lär vi få veta ungefär vad vi ska tycka och tänka, och kanske också känna… Det blir nog förbjudet att kritisera värdegrunden, som en del av värdegrunden, bli inte förvånade. Borde vi inte få folkomrösta om värdegrunden förresten?

OBS! Läs om innehållet i Ljugbyrapporten och döm själva!

Några länkar:

Regeringsbeslut (”Regeringen beviljar SKL högst 100 000 000 kronor för att under tiden den 1 januari 2008–31 december 2010 stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan” )

Uppdrag till Nationell Sekretariatet (regeringsbeslut) att stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering (JÄMI), som kort innebär att ett genus/jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer, i alla steg av processen och av alla aktörer som deltar i beslutsfattandet. Konkret ska detta efter omfattande utbildningsinsatser resultera i att ett genusperspektiv genomsyrar all verksamhet inom kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Se ett exempel på hur det går till rent konkret i inlägget om Ljungbyrapporten! Se andra liknande dokument i länk nedan (”Dokument som publicerats av program JÄMI”)

Det behövdes visst 45 miljoner extra till genuspropagandan

Det behövdes visst 45 miljoner extra till genuspropagandan

SKL pressmeddelande om att budgeten sprängs med 45 miljoner för perioden 2008-2010 (notera: ”Ansökningarna handlar ofta om att göra en översyn av styrsystem och beslutsprocesser samt att utveckla IT-system och brukarundersökningar så att all statistik kan könsuppdelas. Många innehåller också riktade utbildningsinsatser för förtroendevalda och chefer för att öka kunskaperna om genus och jämställdhet.” – så att vi vet vad pengarna går till).

SKL pressmeddelande om ytterligare 80 miljoner för perioden 2011-2013

Dokument som publicerats av program JÄMI

Direktlänk till Ljungbyrapporten om jämställdhetsintegeringen

Relaterat:

”Forskning saknas” på genusvansinne för 225 miljoner och dags att ”reflektera över sin vithet”

Iiiinte 80 miljoner till!!!!

145 miljoner för könsbyten på bestick och ”genusbanker” i svenska skolor

Hur många miljarder? Det går utför…

Det var ju på tiden

Hållbar utveckling, hållbar jämställdhet och hållbart vansinne

Nytt genusprojekt: ”Jag kan inte tänka abstrakt!”

Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

23 MILJONER till ”GENUSFOKUS” och nya statliga utredningar!

Grattis skattebetalare – del 2

Grattis skattebetalare!

Vad sysslar vetenskapsrådet med?

Läs vad polisen tycker om sin genusutbildning (i detta fall sk HBT-utbildning) ”Jag tyckte den var mer eller mindre ett påhopp. Väldigt generaliserande och väldigt låg nivå… Man får känslan av att utbildningen är utformad för någon som är sex år gammal. Det känns nästan kränkande att behöva genomgå den” (direktlänk till Ekot granskar)

Trygghet i kollektivtrafiken? Läs om genusanalysen av transportsektorn och avgör själv om denna påkostade genusanalys (SOU 2001:43) på något sätt gagnar dig som resenär: Del 1 , Del 2 , Del 3

Folkpartister vill ha genus i förskolan

Genushysteri i praktiken (FP vill fortfarande ha mer genus)

Genusforskarna uppger sig dela upp till 70% av sina gener med en brödlimpa

Blev lite väl många länkar i det här inlägget, ber om ursäkt för det, men jag vill ju bara sprida kunskap om det viktiga genusarbetet. ;-)


Indoctrinate U – Our Education/Their Politics

februari 9, 2011

Här en favorit i repris – minns ni? :-) Nedan del 1/10:

Del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10. Tack för inspiration till kommentatorn 1984, kom att tänka på denna dokumentär när ”diversity studies” kom på tal i en länk i kommentaren.  Tror det var Dogdylan och /eller Aktivarum som uppmärksammade mig på den här för ett drygt år sedan. Se del 7 när de letar efter the Diversity Office, och i del 8 letar de förgäves efter the Men’s Centre, ha ha! :-)

PS! Missa inte att läkaren och debattören Pelle Billing medverkar i Debatt imorgon!


Dags för nya äventyr

februari 5, 2011
Min hjärna behöver ett litet miljöombyte

Jag kände att min hjärna behövde ett litet miljöombyte och nya utmaningar

Jag vet att ni hoppades att jag skulle skriva att jag blivit statsminister, men det kommer. Posten är ju som bekant upptagen just nu, och under tiden måste jag sysselsätta mig med något utvecklande, lärorikt och intellektuellt utmanande för att hålla hjärnan i form. Sedan några veckor tillbaka är jag anställd och verksam som forskare (matematiker) vid Avdelningen för Försvars- och säkerhetssystem vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut). Akademin förmår inte länge förse mig med de kunskaper jag behöver för att störta Genusväldet. Ha ha, nejdå jag skojar bara! :-) Fast att säga att jag lämnar akademin är kanske en sanning med modifikation. FOI har ca 1250 anställda varav 900 är forskare och av dessa är en tredjedel disputerade. Vid min avdelning är 88% forskare varav 41% är disputerade, vilket innebär att jag även fortsättningsvis kommer att vara omgiven av doktorer och professorer och därför känna mig väldigt hemma. Jag hoppas förresten att ni alla inser vad detta betyder? Förutom att jag byter arbetsplats då. Det betyder att min blogg klarade SÄPO-kollen! :-) (Ja jag fick skriva så för min chef). Men nu var det ju min matematiska kompetens som var intressant för FOI, inte min bloggverksamhet eller min konstnärliga verksamhet. Jag vill inte gå in på detaljer, har ju sekretessavtalet att tänka på osv, men jag kan ändå säga att den verksamhet jag är involverad i är av förebyggande karaktär.

När jag letade bilder på katterna till mitt förra inlägg fann jag en gammal  bild från min tid som doktorand (2002).

När jag letade bilder på katterna till mitt förra inlägg fann jag en gammal bild från min doktorandtid (2002) – den äldsta digitala bild jag har på mig själv.

År 2000 när jag avslutade mina studier i matematik vid Lunds Universitet stod valet mellan att doktorera på signalspaning vid FOA (som det hette då) i Linköping och att doktorera i ren matematik vid Stockholms Universitet, och jag valde som bekant det senare, men meddelade FOA att jag kanske kommer tillbaka senare. Jag ville ägna mig åt ren tankeverksamhet, utan att bli störd av verkligheten, ungefär som en genusforskare kan man säga. Sedan min disputation 2007 har jag varit varit verksam som matematiker vid KTH, SSHL, återigen Stockholms Universitet och nu senast vid Uppsala Universitet. Men nu har jag alltså sökt mig till en ny miljö, och jag blev själv väldigt positivt överraskad vid mina inledande besök där – det är en kreativ miljö som heter duga! Som jag skrev i senaste numret av Axess: miljön är fantastisk, dels den intellektuella miljön med en fantastisk flora av människor med olika utbildningsbakgrund som tillsammans löser komplexa tillämpade problem som kräver kompetens inom flera olika områden (vilket innebär att man själv lär sig en hel del om allt möjligt), men också den fysiska miljön är en nostalgitripp för mig som vuxit upp med att rita mina teckningar på hålkort, löda kretskort, ha trebenta transistorer som dockor och programmera BASIC som 8-åring, men så blir det ju när båda föräldrar är fysiker (de möttes som radioamatörer, vilket väl var 60-talets Internet) – då står ELFA-katalogen i sagobokshyllan och man kommer inte undan, mamma gick från laserfysik till programmering och pappa var den som fixade och underhöll de tekniska apparaterna på Atomfysik i Lund. Därför var huset alltid fullt med elektroniska komponenter och konstiga apparater. Min lillebror disputerade i elektroteknik vid KTH, och jag inser nu att Genusmaffian har rätt – man blir påverkad av sin omgivning!

Genusforskarna har studerat de universella patriarkala strukturerna på nära håll

Genusforskarna har studerat de universella patriarkala strukturerna på nära håll

För att ge alla samma förutsättningar borde man givetvis ha plockat bort mig och min bror från denna indoktrinerande miljö; vi borde båda ha placerats på en genuscertifierad anstalt utan skadliga intryck från omgivningen, så att vi hade kunnat ”vara oss själva” som det heter. Utan ett enda skadligt sinnesintryck som skulle kunna leda i den ena eller andra riktningen, hade vi haft bättre förutsättningar att med avstannad hjärnfunktion göra medvetna val fria från de skadliga strukturer som genomsyrar hela Universum och som under den inflationistiska fasen strax efter Big Bang blåstes upp till de patriarkala strukturer vi ser i dag. Hade vi haft den excellenta genusforskningen redan på den tiden hade genusforskarna i samarbete med Fysikum i Lund kunnat justera värdet på den kosmologiska konstant jag undersökte i mitt exjobb och därmed förhindrat den här utvecklingen. Men nu står vi här, och det är för sent. Både jag och min bror doktorerade i tekniska ämnen, när det istället hade kunnat bli så att min bror blev sjuksköterska och jag brandman, som genusvetarna blir – de vet ju att själva leva som de lär för att förbättra den statistik de förfasas över (hur ser det egentligen ut med könsfördelningen på de genusvetenskapliga institutionerna?), strävan efter 50/50-fördelningen kan vi bland annat spåra till antagandet av prop 2005/06:155 som jag skrev om här där det lagstiftas om att alla ska ha samma möjlighet och förmåga (man skiljer alltså på dessa två), och då måste ju även kvinnliga brandmän kunna dra en 100-kilos säck.

Standardprototypen är gjord av en legering av 90 % platina och 10 % iridium, en blandning som ska minimera risken för att massan förändras på grund av oxidation eller slitage. Prototypen och sex stycken systerkopior förvaras under sträng bevakning

Standardprototypen är gjord av en legering av 90 % platina och 10 % iridium, en blandning som ska minimera risken för att massan förändras på grund av oxidation eller slitage. Prototypen och sex stycken systerkopior förvaras i Paris under sträng bevakning. Detta är Patriarkatets påfund.

Att dra, lyfta och släpa är dessutom bara sociala konstruktioner, och det är ju dessutom patriarkatet som konstruerat den internationella kilogramprototypen i form av en metallcylinder som förvaras i ett valv i källaren till BIMP (Internationella Byrån för mått och vikt) utanför Paris. Här skriver exempelvis chefingenjören om hur ”de fysiska kraven har sänkts medan värdegrunds-kraven höjts” inom försvaret. Detta är, liksom inom polisväsende, brandkår mm ett led utvecklandet och implementerandet av en demokratisk värdegrund på arbetsplatserna. Innan det här arbetet påbörjades, tex på 80-talet, brukade folk slåss öppet på arbetsplatserna. Vad själva styrelseskicket har med brandsläckning att göra är för övrigt oklart, men det är helt klart odemokratiskt att en man ska kunna lyfta mer än en kvinna. Genom gediget värdegrundsarbete kan man komma ifrån den fördom som kallas för Verkligheten. Verkligheten kommer som bekant i olika skepnader, och min verklighet är inte din verklighet och den är definitivt inte genusforskarnas verklighet.  Det finns lika många verkligheter som människor och därför är det meningslöst att prata om eller ta hänsyn till verkligheten. Verkligheten måste ignoreras, det är inte teorierna det är fel på utan i så fall verkligheten – det insåg redan Einstein,  och på tal om Einstein – i Luce Irigarays essä Le sujet de la science est-il sexue? från 1987 analyseras Einsteins relativitetsteori från ett postmodernt socialkonstruktivistiskt genuspespektiv. Hon frågar sig om Einsteins välkända formel E = mc2 är sexistisk. Hon menar att formeln privilegierar en hög hastighet, nämligen ljusets hastighet, på bekostnad av lägre hastigheter som är mer betydelsefulla – inte minst för kvinnor. Einstein anklagas för att vara fixerad vid höga hastigheter, vilket enligt Irigaray reflekterar Einsteins sexistiska inställning.”

FOI

FOI står bakom flera viktiga tekniska innovationer

För att återgå till FOI. FOI är det forskningsinstitut vars rapporter man ska ladda ner för att få ett hum om utvecklingstendenser i världen, förslagsvis ”Strategisk utblick 2010 – Säkerhetspolitisk nattorientering” – det är matnyttigt material för de politiker som ska fatta beslut, liksom för de journalister som ägnar sig åt att såga politikerna och deras beslut i dagstidningarna. FOI står dessutom bakom flera viktiga tekniska innovationer, som rening av lokalt vatten så att det kan drickas var man än befinner sig, forskning inom sensorteknik som resulterat i ett världsunikt varningssystem för fotgängare i mörker, forskning som gör det möjligt att ”se genom väggar” vilket gör att flera överlevande kan hittas under rasmassor vid olyckor eller jordbävningar. Och på FOI finns även det svenska forskarlag som är världsledande på området detektion av explosivämnen, och som leder utvecklingen av den teknik som möjliggör detektion – innan ämnet hamnat nere i T-banan. Forskarlagets verksamhet uppmärksammades stort i media i samband med händelsen den 11 december.

En inverterad könsmaktsordning ska tillintetgöra patriarkatet

En inverterad könsmaktsordning ska tillintetgöra patriarkatet

Konstigt nog har SÄPO ännu inte klassat Genusväldet som ett inre hot mot rikets säkerhet (minns att Nationella Sekretariatets föreståndare ser på genusvetenskapen som ”en krigsmaskin”)  så jag får även fortsättningsvis avhandla de mest absurda inslagen av denna verksamhet (det jag kallade för ”kulmen på en fördumningsindustri” i P1 förra våren)  på bloggen,  tillsammans med andra aktiva bloggare (som ni alla redan följer så klart, tex Genusnytt, Pelle Billing, Matte Matik, Aktivarum, David Holman m fl som alltid hittar nya intressanta nyheter). Det är ju tråkigt att man inte verkar för jämställdhet utan istället ägnar sig åt att skriva instruktionsmanualer, varav många publiceras löpande i SOU-serien, för hur varje medborgare ska bete sig ”genusmedvetet” och hur i synnerhet män ska dekonstruera sin maskulinitet (som bekant visade man i SOU 2009:64 att det är manlig identitet som är boven i dramat: ”I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.”) Dock hinner politikerna inte alltid läsa det beställda vansinnet själva, och då är det tur att jag kan komma till undsättning och lyfta fram innehållet i ljuset. Och SACO:s ordförande Anna Ekström sade sig som bekant ”stå bakom ord i rapporten” när jag citerade detta och annat, men Ekström är också vice ordförande i konsistoriet som är styrelse för Uppsala Universitet, där jag själv var var verksam fram tills nyligen.

Naturvetare är ovana vid vetenskapsteori och -kritik

Naturvetare är ovana vid vetenskapsteori och -kritik, vi behöver genuskunskap för att klara vår forskning!!!

Snart tillträder dessutom en ny rektor och ryktet gör gällande att det kan bli Margaretha ”10.8 miljoner för genusmöten” Fahlgren som anser att (se projektansökan i länken) Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar, problematisera dem och undersöka möjligheterna till kunskapsutveckling genom ytterligare överskridande av ämnesgränser mellan natur- och kulturvetenskaper. Att skapa överskridande möten, där natur/kultur-distinktionen utmanas, är därför av största vikt för genusvetenskapens framtida utveckling. Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.” Så nu vet vi vart Uppsala Universitet är på väg. Jag blev förvisso erbjuden fortsatt vikariat på några kurser som stod lärarlösa, och jag borde kanske ha accepterat för att kunna söka tjänsten som rektor, men risken för att jag som Fanbärare för Folkvett och Förnuft skulle bli socialt isolerad och utmobbad av Genusmaffian (trots att den deltar aktivt i utformandet av antimobbingverksamheten) skulle tära hårt på mitt av Patriarkatet socialt konstruerade psyke – bara tanken på att inte få följa med ledande genusforskare på kafferep skulle krossa mitt hjärta. Jag vill ju också delta i den svenska spjutspetsforskningen. Det var därför jag sökte mig till FOI.  FOI deltog som bekant på Folk och Försvar, den som missat kan se om cyberhot minut 34 och framåt i denna video .

För att återgå till genusfrågan: läkaren Pelle Billing uppmärksammade och kommenterade nyligen följande video från Skolverkets hemsida:

Info, varsågod: en närbild på Snezinka

Info, varsågod: en närbild på Snezinka. Hon är en sköldpaddsfärgad halvperser-halvbirma.

Det finns tre filmer till. Notera att genuskonsulten (Kristina Henkel) i filmen ovan själv tycks lägga en värdering i olika egenskaper (det hon anklagar alla andra för att göra) när hon menar att det att kalla en flicka med ny klänning för söt och pojke med ny skjorta för tuff är “ojämställt”. Givetvis ska flickan vara tuff och pojken söt, eftersom det som traditionellt uppfattas som manligt (tuffhet) i genuskonsultens hjärna är det som bör eftersträvas  – man förkastar det ”manliga” samtidigt som man själv har det som norm. Allt beror paradoxalt nog på vilket kön man tillhör. På samma sätt förhåller det sig som bekant med andra saker. Varför är det mindre värt att vara söt än tuff kan man ju för övrigt fråga denna fördomsfria genuskonsult som predikar allas och allts lika värde – det är ju en klar fördel för kvinnor ur reproduktions-synpunkt att vara söta. Eller det kan ju vara en förlegad fördom som lever kvar från stenåldern att killar tar utseendet i beaktande vid partnerval, verkligheten kan alltid konstrueras om med en dos genusvansinne (vi vet ju tex att metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsnormer – något man börjat ta i beaktande vid anatomiundervisningen i svensk skola).  Dessutom gör det faktiskt inget om hela mänskligheten dör ut, det viktiga är att den sista rest som blir kvar av denna sociala konstruktion är genusmedveten.

Jag kom just på att det idag är det exakt två år sedan jag startade den här bloggen (så här gick det till)! :-) Tiden går fort…


Sorg och saknad

februari 2, 2011
21 juli 1999 - 31 januari 2011

Roland, 21 juli 1999 - 31 januari 2011

I måndags dog vår älskade katt Roland, han insjuknade hastigt (som jag nämnde i förra inlägget) och undersökningen visade att det var en stor tumör i tungroten och halsen, och hans liv gick inte att rädda. Han somnade in i min famn på djursjukhuset den 31 januari kl 14.15. I söndags när vi var där och hälsade på blev han sondmatad, men man trodde att det kunde vara en svårbehandlad infektion. Men i måndags blev jag uppringd och fick det slutliga beskedet. Jag vill tacka min vän Elin som följde med och stöttade mig under de svåra timmar som följde. Saknaden efter Roland  känns oändligt smärtsam. Han kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Jag saknar hans mjuka päls på min kudde, hans spinnande, och hans päls i datorns DVD-läsare. Jag saknar hans blick, hans krafsande på möblerna och hans glädjeskutt när jag drog ett skosnöre längs golvet.  Inget kan ersätta honom…

Min sista stund me Roland på Albano djursjukhus

Min sista stund med Roland på Albano djursjukhus 31 januari 2011

Roland somnar in kl 14.15

Roland somnar in kl 14.15

Roland 2008

Roland 2008

Roland 2010

Roland 2010

Roland i förra veckan. Fokusknappen sönder pga katthår i kameran

Roland i förra veckan. Fokusknappen sönder pga katthår i kameran

Snezinka och Rolands bror Tommy

Roland sörjs av Snezinka och sin bror Tommy

Siftscha

Liksom av vår heliga birma Siftscha


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 916 andra följare

%d bloggare gillar detta: