Greider om matte och galenskaper i SVD

Jag

Det är bäst att jag hjälper till att utbilda framtidens samhällsbyggare

Jag ber om ursäkt för bloggstilleståndet och att jag därigenom försenat den stundande  samhällsrevolutionen med en månad. Jag har förflyttat mig fysiskt och mentalt till KTH sedan några veckor, där jag just nu undervisar deltid på SF1624 Algebra och geometri på Farkostteknik och Samhällsbyggnadsprogrammet. Man vill ju gärna att den farkost som ska ta oss ut ur solsystemet om samhällsrevolutionen mot all förmodan misslyckas ska vara välbyggd och funktionell, och dessutom kan vi komma att behöva ta med oss ett par framtida samhällsbyggare. Någon genusfri planet ska det väl finnas i Universum om vi genomsöker det tillräckligt noga. Inte genusfri i den meningen att genus är betydelselöst – genuset på en normal planet är ju som bekant noll , medan vi kommer att ha genus 1 om vi bosätter oss på en torus och genus 2 om vi hittar en planet som utan att gå sönder kan deformeras till en tekopp med två handtag, om den nu inte redan såg ut så från början. Man kan ju undra hur Jorden egentligen ser ut med tanke på att genusvetarna har upptäckt minst åtta genus, men så är det ju också genusforskningens uppgift att rasera gamla vetenskapliga föreställningar lanserade av det maktfullkomliga Patriarkatet. Hur man byter genus på kroppar kan man förresten få reda på om man går en topologikurs på KTH eller vid SU, eller så kan man läsa om det själv, exempelvis på sidan 161 i boken Basic Topology (Armstrong)  under rubriken ”Surgery”-  detta borde verkligen intressera genusforskarna.

surgery topology

Surgery topology. Den här kursen tentade jag i Lund för hundra år sedan vill jag minnas. Det borde intressera genusforskarna att matematikerna funnit en metod att reducera genuset till noll. Jag hoppas kursen fortfarande går.

Cosmic Background Explorer

Cosmic Background Explorer sändes ut 1989

De förtryckarstrukturer vi ser runt omkring oss idag härrör faktiskt från tidernas begynnelse. Som bekant fick två fysiker Nobelpriset 2006 för att med hjälp av COBE-satelliten ha upptäckt de små variationer i den kosmiska bakgrundstrålningen som kort efter Big Bang, under den inflationistiska fasen av universums utvecklig, blåstes upp till de orättvisor vi ser idag – allt för att Universum inte behagade vara homogent i begynnelsen. Därför är det helt motiverat att genusforskarna och deras hjärntvättade marionetter letar med ljus och lykta efter minsta avvikelse och undersöker varje beteendemönster noga – om inte alla gör exakt lika mycket av allt kan det bli katastrofala konsekvenser; exempelvis har en färskt och viktig kartläggning som Johan Hakelius uppmärksammat oss på  visat att kvinnor stryker i snitt 14 minuter om dagen, medan män bara stryker – ve och fasa – i fyra minuter! Min egen kartläggning av kartläggningen visar att genusvetarna själva stryker runt 1440 minuter om dygnet (dvs hela dygnet utan avbrott) och övervakar oss alla, och att de själva tilldelar kvinnliga sysslor ett lägre värde genom att se mekande med bilen som mer värt än strykning. Själv skulle jag aldrig gå in i en bilmotor och sitta där och andas in giftiga ångor flera timmar i sträck, inte bara för att jag inte har någon bil eftersom jag promenerar till KTH, utan också eftersom vi ju ser vad som händer när genusforskare som vill fixa till statistiken sitter i bilmotorn alldeles för länge – det händer något irreversibelt med hjärnan.

Kampen mot galenskaperna måste föras samtidigt på alla plan.

Kampen mot galenskaperna måste föras samtidigt på alla plan.

Fast för två veckor sedan åkte jag faktiskt T-bana till KTH, och då blev jag haffad av en för mig okänd professor som frågade om jag var Tanja Bergkvist, och när jag sa ja (efter att ha studerat honom noga och insett att han inte kunde vara en genusforskare på jakt efter mig), så utbrast han ”Du är min idol! Jag läser allt du skriver! Vad roligt att du jobbar här!” Det var ju roligt. :-) Men nu till något tråkigt. Marcus Birro skrev en krönika i Expressen nyligen: ”Det som inte går att bevisa är en stor del av mitt liv” som upprört flera matematiker. Jag trodde inte att vi matematiker läste kvällstidningar, men eftersom jag ju ändå är självutnämnd talesperson för alla i det här landet som tänker logiskt (jag innehar ju titeln Fanbärare för Folkvett ) så tog jag upp detta i en Axesskrönika, som jag kommer att publicera på bloggen när nästa Axess utkommer, dvs om två veckor. Det är uppenbart att Birro, som annars brukar skriva bra texter, har förväxlat oss matematiker med någon annan yrkesgrupp. Och det påminner mig om att jag måste tipsa om det senaste numret av Axess Magasin och som ni ser kan ni läsa flera av artiklarna på nätet, och glöm inte följa allt på Axessbloggen. I min krönika i det numret tog jag upp den nyutkomna rapporten På spaning efter framtidens skola (PDF ) och jag har ju redan skrivit om det i inlägget Nya svenska skolinsikter  så jag ska inte säga mer om det, men som ni ser så har rapportförfattarna gjort ett finns cirkeldiagram på sidan 16 med tre (icke-överlappande, vilket också framgår av den ställda frågan) fält med procentsatserna 47, 48 och 6 och det betyder att cirkeldiagrammet totalt representerar 101%, vilket bekräftar rapportens innehåll om behovet av mer matteundervisning.

Ingen har väl missat debatten i SVD om matematikundervisningen! Läs här inlägg, replik och slutreplik:

 Jan Björklund har blivit grundlurad

Intellekt i toppform skapar framtidschanserna

Svår matte ska inte stoppa elever

Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers

Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers

Rena galenskapen, man saknar ord. Per Acke Orstadius, fd lärare och lärarutbildare (!) har fått ett bra svar av Johan Wendt, generalsekreterare för Mattecentrum. Det är skrämmande att förstnämnda person varit lärarutbildare, men det bekräftar ju att förfallet, idiotin och de försämrade kunskaperna har ett ursprung, och det ursprunget sitter inte i eleverna utan i sådana som Orstadius. Med den inställningen är det inte konstigt att det går utför (jag rekommenderar som vanligt matematikprofessor Olle Häggströms debattinlägg i skolfrågan: Skolans sak är vår!). Som om allt detta inte är nog, kommer geniet Göran Greider ut på Newsmill med artikeln ”Sundhetstecken att svenska elever inte gillar matte”  (och till höger om artikeln kan man i vanlig ordning se resterande debattinlägg i samma ämne, jag har inte hunnit läsa dem själv än men kommer att göra det nu ikväll), som en upprörd docent på KTH tipsade mig om i förra veckan med hjärtat i halsgropen, eftersom det är vi som utbildar framtidens ingenjörer, medan Greider bara sitter och jäser i sin soffa som ännu inte rasat ihop eftersom någon som läst hållfasthetslära RÄKNAT UT hur den ska byggas för att inte göra det, med hänsyn tagen till variabler som att Greider kan gå upp i vikt osv. Så här skriver Greider:

”Att svenska elever enligt många internationella undersökningar tycks prestera sämre i matematik än tidigare är faktiskt inte enbart en dålig nyhet. För det betyder också att de uppväxande släktena i matteundervisningen känt vittringen av just det där gamla, konservativa, ja, det som disciplinerar och som tar ifrån oss frihet och skaparlusta.”

De hopkrullade dimensionerna

De hopkrullade dimensionerna

Vad är detta för rappakalja (för att använda Svante Nordins ord om gensuvansinnet i Filosofiska Rummet)!!? Ändå fascineras Greider av att ”Vi ser bara tre dimensioner. Matematikerna kan räkna med uppåt ett dussin.” Vi kan i själva verket räkna med hur många vill rent tekniskt, även om det kan vara svårt att föreställa sig hur en motsvarande verklighet skulle se ut. Låt mig därför förklara det: om man skulle dra ut en av Greiders hjärnceller till ett fullkornsspaghetti, så skulle detta på avstånd se ut som ett endimensionellt objekt om bara Greider är tillräckligt långt borta, vilket man ju får hoppas, men om man skulle närma sig den till bristningsgränsen utdragna hjärncellen så skulle man inse att den i själva verket har två dimensioner och att man kan vandra runt på den då den har en yta, så alltså var det som såg endimensionellt ut på håll i själva verket tvådimensionellt. Om detta och mycket mer kan Greider läsa i Brian Greenes ”Ett utsökt universum (40 kr på Bokus ) om han inte redan läst den. Greider måste ju ha läst flera tusen böcker vid det här laget, men antagligen i fel ämnen, och därför kan jag även rekommendera matematikerm Ian Stewarts böcker.  Jag antar att han och alla ni andra redan läst Simon Singhs ”Fermats Gåta”, annars gör det!

Men sedan skriver Greider även en del sanningar (och jag ber om ursäkt att jag blir nyanserad här), som att svenska skolelever faktiskt tråkas ut av matematikundervisningen i grundskolan. Men detta beror inte på Björklund, som Greider hävdar har

 ”gått i bräschen för både mer av auktoritär betygssättning och till och med för speciella matematikklasser, där genierna ska samlas för sig. Min känsla är den att Jan Björklund antagligen är en av de sämst lämpade för att ge matematiken en ny chans hos skoleleverna. Han kan nästan symbolisera den pedagogik som låst matematiken vid tristessen… I den konservativa skolrevolution som Björklund anfört ingår också den självklara idén att det är bra med fler läxor. Och visst, läxor är ibland nödvändigt och bra. Men i många fall förvärrar läxorna bara de problem som finns och det gäller inte minst i matematiken. Jag har då och då suttit sena kvällar med min dotter som alltså på fritiden – långt från varje lärare – ställts inför matteproblem som det inte finns en chans i världen att lösa om inte en lärare är där”

Det behövs inte toppmoderns IT-utrustning och nyslipade parkettgolv i skolan för att lära sig matte

Det behövs inte toppmodern IT-utrustning och nyslipade parkettgolv i skolan för att få upp skolresultaten. En sandlåda räcker gott och väl, se bara på genusforskarna, som sitter i en hela dagarna.

Ett: man behöver inte vara ett geni för att gå i matematikklass/spetsutbildning, för 30 år sedan var det den normala nivån på undervisningen. Och det är inte Björklunds pedagogik som lett till tristessen utan vänsterns flumpedagogik där varje elev ska lära sig att lära sig i en evig ”lärandeprocess” som läraren inte ska lägga sig i eftersom varje elevs inneboende potential ska leda till att denna själv ska uppfinna de metoder de behöver – vilket oftast tar hela grundskoletiden. Och det är här det som Greider kallar frihet och skaparlusta kommer in. Om läraren lär eleverna hur de ska tänka och resonera på matematiklektionerna så kommer de inte att behöva en lärare i närheten när de ska göra sina läxor. Men det förutsätter ju att man inte har problem med grundläggande stoff som de fyra räknesätten och manipulation av algebraiska uttryck mm. Men eftersom det i Sverige ofta tar nio eller tolv år att lära ut det mest grundläggande (medan det är överstökat på några år i andra länder, läs Häggströms Det är dags att göra upp räkningen i Axess) så kommer man aldrig till det där spännande Greider pratar om. Jag minns när jag hade ett gästlektorat på deltid på SSHL och lärde eleverna att förstå och genomföra induktionsbevis, de var riktigt fascinerade och kände sig väldigt stolta över att de förstått något som man i Sverige sysslar med först på universitetsnivå. Själv lärde jag mig matematisk induktion i en sandlåda i Bulgarien under en sommarlovsdag när grannbarnen som gick i 7:e klass visade mig det. Det visar också att det inte behövs mer pengar, fler specialpedagoger, fackpedagoger, datorer, nymålade bänkar och tredimensionella tavlor i skolorna, utan kunniga lärare som kan sitt ämne, elever som tar skolarbetet på allvar så att man kan gå vidare i ämnet, och en inställning bland lärarutbildare som skiljer sig starkt från Orstadius.

Det hjälper varken med genusforskare som kommer till skolorna för att ”problematisera” strukturer och hierarkier eller andra allvetande konsulter som ska prata fram ett självförtroende hos barnen genom att låta dem skriva komplimanger till varandra på lappar (ja, så illa är det!), ett genuint självförtroende hos skolelever vad gäller skolarbetet skapar man givetvis bäst genom att spendera tid på att lära dem att behärska ämnena, det duger inte att fortsätta i gamla hjulspår och sedan hyra in självförtroendecoacher.

Varje lärare boerde ha enb sådan här skalärprodukttröja

Varje lärare borde ha en sådan här skalärprodukttröja

Och därför är Björklunds satsning helt rätt, och katederundervisning är bra. Så när Greider skriver (och jag instämmer): ”Men matematiken måste framförallt släppas ut ur sin genibur och bli någonting som varje människa kan känna är spännande.” så undrar jag på vilket sätt en satsning på mer matematik skulle utgöra ett hinder för det här. Och det är inte Björklund som ska ge matematiken en mening (Greider avslutar ju med: ”Men Jan Björklund är knappast mannen som kan ge matematiken en mening.”) utan matematiklärarna. Jag kan tänka mig att Greider i själva verket förläst sig på populärvetenskaplig litteratur och inser att matematiken är så mycket större än vad skolan ger sken av, men då ska han inte klaga på Björklund utan på sådana som Orstadius. Och för att kunna nå upp till en nivå där man kan uppleva ”frihet och skaparglädje” måste man ta sig igenom en massa annat stoff först. Om Greider vill räkna på flera dimensioner är det en fördel om han vet vad en vektor är, och ett koordinatsystem, och kan en massa räkneregler, annars kommer han ingenvart.

Ett Calabi Yau-rum för Greider att grubbla på

Ett Calabi Yau-rum för Greider att grubbla över

Det finns liksom en koppling mellan Greiders filosofiska dagdrömmar om flera dimensioner och grundläggande matematikkunskaper. För att förstå den djupare innebörden av de många dimensioner han talar om och som förekommer i strängteorin måste han även förstå något om Calabi-Yau rum, annars kan han inte förstå hur man ska packa ihop de extra rumsdimensionerna. Här återstår dessutom en massa forskning, men för att kunna ta del av den, och för att inte tala om för att kunna känna ”skaparglädje”, måste Greider läsa matematikerprogrammet i fyra-fem år och sedan doktorera i fem år på Calabi Yau-rum och därefter samarbeta med de ledande forskarna på området och resa jorden runt i flera år och leva på postdoc-stipendier. Kanske tjugo år senare, efter flera års slit och besatthet och undervisning av den framtida matematikergenerationen, när professuren närmar sig, kommer ett genombrott. Det är nämligen sådana ”mattegeniers” hårda arbete som gjort att Greider kan ligga i soffan och läsa populärvetenskaplig litteratur som söndagslektyr. Och det går inte att nå dit utan en seriös matematikundervisning i skolan.

Det gäller att börja i tid, envariabeln ska avklarad innan barnet fyller ett år.

Det gäller att börja i tid, envariabeln ska avklarad innan barnet fyllt ett år.

Men jag instämmer i att matematiklärarna borde ha fler inslag med sådan här verklighetsanknytning (iofs vet vi ju inte om de extra dimensionerna finns, men hur ska vi ta reda på det om vi inte jobbar med det?) bara att ta upp sådant här kan skapa ett matematikintresse hos eleverna, och sedan är det ju verkligen på tiden att man inför bevisföring, som är matematikens kärna, redan på högstadiet eller gymnasiet. Det finns ingen anledning till att man inte skulle kunna det här, eftersom det uppenbarligen går i Kina, Korea, Japan, Ryssland, Bulgarien m fl. Om man inte är en övertygad rasbiolog som tror att just de svenska eleverna inte har den förmågan, så borde man kanske undersöka lite närmare om det kan vara något man gör fel i svensk skolundervisning. Som att inte gå vidare till nästa nivå när det är dags, eftersom det skulle ”kränka” de elever som inte hunnit göra läxan eller orkat anstränga sig. Och därför stampar man på samma ställe i nio år. Under tiden kommer genusvetare och specialpedagoger för att kartlägga barnens självförtroende. Nyligen kunde vi läsa i DN att

”Dyslektiska elever som får intensiv lästräning under några månader gör större framsteg än elever som specialundervisas på vanligt sätt. Intensivträningen tycks ha samma goda effekt på elever med matteproblem.”

Notera det senare. Jaaa… kan det verkligen vara så att träning ger färdighet!? Vilket genombrott för svensk pedagogisk forskning! Ska denna särskilt utarbetade modell med ”intensivträning” kanske normaliseras. Då kanske gruppen ”elever med matteproblem” delvis försvinner? Vidare kan vi läsa att

 ”Förutom att eleverna klarar målen får de en tilltro till den egna förmågan att lära”.

Ja men helt otroligt, behövs det inte speciella självförtroendecoacher med utbildning i emotionell kompetens för det här? Och genusforskare? Och fackpedagoger utan kunskaper i något ämne? Har vi en hel konsultmarknad i onödan? Fick eleverna tilltro till sin förmåga genom att klara målen? Var det inte det jag just skrev ovan? Det var min personliga erfarenhet men nu verkar det som om det kan gälla rent allmänt – otroligt!

Elin Ottergren - en annan bloggande matematiker!

Elin Ottergren - en annan bloggande matematiker!

Matematikdoktoranden Elin Ottergren har också bloggat om Greiders artikel  och gör en bra jämförelse med grammatik som förutsättning för språkinlärning. Få tycker att grammatik är jätteroligt i sig ( jag tyckte dock det, men jag är ju galen  :-) ) men det är nödvändigt. Nåja, i dessa tider vet man inte, man kanske har skippat det också eftersom det är ”tråkigt”. Läs resten av inläggen på Newsmill om detta: Matematik bör vara en del av allmänbildningen m fl. Neeej, nu fick jag ju inte plats med den formel jag skulle lägga upp till Greider – inlägget är redan på 16.000 tecken inkl blanks!  Får bli i nästa inlägg! :-) Så detta medellånga inlägg är alltså en stor framgång för mig – det kunde ha blivit dubbelt så långt. Fast egentligen var det bara formeln jag skulle lägga upp – varför blir det alltid så här?! :-)

Just det, glömde ju att skicka en hälsning till mina morföräldrar den 9:e september, Bulgariens fd nationaldag. Här kommer hälsningen:

57 kommentarer till Greider om matte och galenskaper i SVD

  1. sl skriver:

    Du skriver långa inlägg, men dom är roliga! Jag vill berätta att på en högskola nära din hade jag än f.d. lärare som utvecklats till att lära lärarstudenter hur man blir lärare. Mycket snart antog lärarstudenterna att han fått tjänsten därför att han inte fungerade som lärare ”på fältet”, han behövde sysselsättningen som coach. Om han hade visdomsord är de glömda. Detta var på 80-talet…

  2. Joel skriver:

    Om inte detta inlägget var ”en rökare i krysset” var min far en hamster, och min mor doftade fläderbär!

  3. Dr. Jonsson skriver:

    Hej Tanja,

    Vad trevligt det ser ut med en fulltecknad whiteboard med algebra. Ger mig lite trivsamma flashbacks, faktiskt. Det var tider det …

    Bra du står upp för matten. Ibland undrar man om slapphetspopulismen och de förslag på outbildningsreformer som kommer i tid och otid inte är sponsrat av en konkurrerande civilisation trots allt. Men man kanske inte behöver gå längre än till den egna styrande eliten. Ju mindre medborgarna kan, desto lättare blir de ju att kontrollera.

    Tack och lov verkar du i alla fall vara helt okontrollerbar. Vi tackar den bulgariska sandlådan, m.fl. för det … ;-)

    Hoppas dina algebrastudenter visar dig den uppskattning du förtjänar.

  4. Gt skriver:

    Vad skönt att läsa ett intelligent inlägg, du är också min idol.

  5. dolf skriver:

    Jag kan inte annat än imponeras av Tanjas ohämmade oflöde. Hon är ta mig fanken mer verbos än vad jag är.
    Vad jorden (och som god svensk av den gamla skolan vägrar jag skriva Jorden med stor bokstav) anbelangar kan jag upplysa om att den är päronformad, vilket den eminente ordsprutan (och åtminstone i det avseendet Tanjas överman) Isac Asimov redogjorde för i en essä.
    När vi ändå är inne på planterna och genus undrar jag om det är en matriarkal könsmaktsordning som gör att Venus får mysa i solskenet och skaffa sig en ordentlig solbränna medan Mars löper sitt ensamma race i kylan ute vid asteroidbältet. (Jag var på väg att skriva utanför asteroidbältet, tack Google som räddade mig från den skammen)
    För övrigt, jag minns på 80-talet, andra året på matematikerlinjen, 10 poäng analys, vi började med axiomen och byggde upp matten, och helt plötsligt kom känslan, ögonen öppnades och jag förstod vad föreläsaren menade när ha sade att ett bevis var vackert. Varför plockade ingen fram skönheten och spelet när man gick i grundskolan. Det var liksom för sent att komma igång med det på universitetet. Och det grämer mig. Jag tycker synd om alla dem som tror att matte bara handlar om att räkna.

  6. dolf skriver:

    så ska’re förstås va ordflöde och inte oflöde, fanken att det aldrig finns nån redigeringsknapp för kommentarer.

  7. Åke skriver:

    Hookes lag använder bara gånger och division så en soffa som håller kan man konstruera utan funktionalanalys eller differentialtopologi.

    För övrigt tror jag att en kompetent möbelsnickare bedömer saken utifrån praktisk erfarenhet.

  8. Leif skriver:

    Göran Greider är en ordspruta och humanist, men i min värld utesluter inte humanismen matematiken, snarare omfamnar man den.
    På medeltiden skulle en bildad man kunna svenska, latin, retorik och filosofi, varur matematiken stammar. Vi använder ju matematiken som ett träningsredskap i logik, något som ansågs behövas redan vid tiden för folkskolereformen ,1842 tror jag visst det var.
    Jag gläds åt Tanias eruptioner av analys och vältalighet, i synnerhet när hon angriper genus och den ursäktande hållning gentemot misslyckanden och tillkortakommanden bland elever och skolpolitiker som rått.

  9. Galne Gunnar skriver:

    ”Det vi kallar tolerans är billig och vulgär rasism”:

    The Injustice of Social Justice:

  10. Galne Gunnar skriver:

    ”[...] allvetande konsulter som ska prata fram ett självförtroende hos barnen genom att låta dem skriva komplimanger till varandra på lappar [...]”

    Det där är inte ens ett bra sätt att höja barns självförtroende på. Det är märkligt att det tas in speciella ”konsulter” som inte ens vet hur man bäst höjer självförtroendet hos barn. Det minsta man kan begära är att folk faktiskt kan göra det jobb som de plockats in för att utföra. Men nej då, inte i Sverige! Här kan man utföra sitt jobb uruselt och ändå behålla jobbet. Det saknas incitament för att kompetensutveckla och göra ett bra jobb helt enkelt. Gör vi det lättare att avskeda odugliga människor så är det ett stort steg i rätt riktning.

    Jag älskar DN-citaten:

    ”Intensivträningen tycks ha samma goda effekt på elever med matteproblem.”

    ”Förutom att eleverna klarar målen får de en tilltro till den egna förmågan att lära”.

    Får mig att tänka på en scen i filmen ”Pulp Fiction”, där Sam Jacksons karaktär med ett stort garv säger: ”Check out the big brains on Brett!”

    Tyvärr kan jag bara konstatera att det här landet helt enkelt mår som det förtjänar. Om man inte begriper eller kan bättre, så ska man inte heller ha bättre. Jag är dock övertygad om att vi kan lära oss.

  11. Galne Gunnar skriver:

    Ett tillägg till den näst sista meningen:

    Om man inte begriper eller kan bättre, så kan man inte få bättre, och man ska inte heller ha bättre.

  12. Markus skriver:

    http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/vad-far-en-kille-gora_6469562.svd

    Jag har fastnat i ett obeskrivligt lyckorus efter att ha läst ovanstående artikel. Tänk att lilla jag med mina skattepengar indirekt får vara med och stödja detta lysande projekt.

    ”– Det är roligare än matte. Det här handlar mer om verkliga livet, hur det är, säger Figge”. Det finns hopp för vår ungdom!!

  13. Tanja Bergkvist skriver:

    Glömde ju länka till Björklunds artikel i DN: http://www.dn.se/debatt/dags-for-lararen-att-ater-ta-plats-i-skolans-kateder

    Nu måste vi alla se Big Bang Theory på TV 5 kl 19.30-20.00 om tre unga teoretiska fysikers vardag. :-)

    Ska bara kolla på det så jag kan känna mig lite normal, är åter vid datorn efter det! Nu när jag äntligen har en fungerande dator.

  14. Svante Linusson skriver:

    Jag tycker man kan se Orstadius argumentation som att han saknar indelningen i allmän och särskild matematik som gällde på högstadiet t.o.m. 80-talet. Han verkar inte dra den slutsatsen själv, men det borde han göra.

  15. QED skriver:

    Uppdelningen i allmänna och särskilda kurser i språk och matematik var väl en alldeles utmärkt idé. Förvånande att den övergivits.

    Tanja: komponera själv för en radioaktiv orkester (länk från Ny Teknik):

    http://www.nuclear.kth.se/radioactiveorchestra/

  16. Tanja Bergkvist skriver:

    Hej Svante! Ja, det kan ju stämma, fast han tycks vilja avbryta redan efter mellanstadiet…

    ”Vid olika sammankomster som jag lett har jag frågat något tusental lärare och föräldrar vilken matte de haft nytta av i livet utöver de fyra räknesätten, procenträkning, överslagsberäkning, lite enkel statistik och en enkel ekvation. Det vill säga sådan matte som de fått lära sig i folkskolan eller på mellanstadiet i grundskolan. Bara en på tio sade sig vid dessa sammankomster ha haft nytta av någon annan matte.”

    Ska man redan som 12-åring avgöra om man ska välja den naturvetenskapliga banan eller? Själv fattade jag iofs mitt beslut just då, men det var pga mitt teleskop och populärvetenskapliga böcker, knappast skolmatten…

    Man skulle kunna fråga Orstadius om han kan tänka sig att göra samma undersökning vad gäller andra ämnen. Själv har jag tex som yrkesutövande matematiker haft föga nytta i mitt arbete av geografi (ok, inte helt http://sv.wikipedia.org/wiki/Lamberts_cylindriska_ytriktiga_projektion ), historia, biologi osv. Ja, jag borde kanske bara läst matte och fysik från början. Varför veta något om något annat, det kan ju vara till skada.

    Och i ”Svår matte ska inte stoppa elever”:

    ”Men tänk på de arbetare som ska gjuta cementpelare i rör, skriver någon. Nog behöver de kunna räkna ut volymen av en cylinder. Jag tror inte att det går till så, de fyller nog röret och lär sig av erfarenhet hur mycket cementmassa som behövs. Men även om de skulle behöva räkna på volymen; hur många är det som ställs inför det problemet?”

    Svår matte att räkna ut volymen av en cylinder!? Att räkna ut arean av Orstadius yttre veckade (om det nu är det) hjärnskikt kan vara en utmaning – men volymen av en cylinder! Och hur ska arbetarna kunna bedöma hur mycket cement de ska ha med sig för att gjuta cementpelaren? Hur många säckar ska de lasta på, eller ska chaffisen räkna ut det? Han kan ju inte heller någon matte i Orstadius värld.

  17. Tanja Bergkvist skriver:

    Hmm, Big Bang Theory har börjat bli lite halvtråkig på senare, det har kommit att handla alltmer om relationer och allt mindre om deras experiment och idéer. Nåja, ett bra avsnitt var det för några veckor sedan, när Sheldon byggde en robot av sig själv eftersom hans medvetande inte kunde sparas ner och förvaras på en säker plats så bestämde han sig för att världen ute var för farlig. Men alla säsonger är jättebra, upptäckte serien efter tips här på bloggen i somras, så jag fastnade och köpte säsong 1-3 på Akademibokhandeln, man måste se allt från början för att förstå karaktärerna :-). Från robotavsnittet Om det står inbäddning aktiverad så klicka på ”Se på Youtube”):

  18. Tanja Bergkvist skriver:

    sl, ”att lära lärarstudenter hur man blir lärare”, menar du att han jobbade på Lärarhögskolan? Vid SU hade jag som doktorand lärarstudenter under 2-3 år, det är ju många som inte varit lärare som är sk lärarutbildare, vem ska annars lära dem ämnet? De kan få ämnesspecifika råd och lära sig hur de ska lära ut ämnet (efter att först helst själva behärska det). Jag minns att de blivit instruerade av någon på Lärarhögskolan att ifrågasätta all vår undervisning, vilket de gjorde – och då lärde de sig ännu mer matematik ju, när de ifrågasatte hur vi bevisade saker osv :-).

    Men nu är det nya tider, åtminstone på vissa ställen. Vet inte om det gäller för matematiklärarutbildare, skulle inte tro det, men man vet ju aldrig, kan kolla det med ett samtal i veckan, men vet inte om jag vågar:”Genus- och jämställdhetslitteratur relevant för lärarutbildare”

    Notera att de på fullaste allvar har med von Wrights Genus och text på listan!!!!! (Som ni ju känner till: Genusväldet intar Södertörn, Von Wright och tekoppen).

  19. Tanja Bergkvist skriver:

    Joel, kan du utveckla ”en rökare i krysset”. Har aldrig hört det uttrycket :-).

    Dr Jonsson, kul att se dig här! ”Hoppas dina algebrastudenter visar dig den uppskattning du förtjänar.” Jadå, idag lämnade de in 90 lappar med seminarieuppgifter jag ska rätta – de gör allt för min skull, det är inte för bonuspoäng på tentan eller så utan bara för att göra mig glad! :-)

  20. Josef Boberg skriver:

    ”…Kampen mot galenskaperna måste föras samtidigt på alla plan. …”

    Hmmm… = läst och begrundat.

  21. dolf skriver:

    Jag har inte heller hört ”rökare i krysset”, men det torde väl betyda något i stil med ”där satt den”, ”femetta”, ”mitt i prick” e.d.

  22. Ola skriver:

    Sagt om Göran Greider:
    Ständigt beredd att leverera en åsikt.

    Och den nu levererade åsikten är att det finns en genväg till matematisk kunskap.
    Förra året hade han hittat en genväg i livet. Då kom han ut som religiös.

  23. Info skriver:

    RÖKARE I KRYSSET

    är en gammal välkänd metafor, där med ”rökare” avses ett mycket hårt skott med t.ex. en fotboll, en handboll eller en puck. ”Krysset” betecknar förstås en målburs övre hörn (som egentligen bildar en vinkel, inte ett kryss).

    (Tanja – med min nya dator, en stor iMac Snow Leopard, ansluten till lägenhetens installerade fiberbredband – kan jag nu för första gången ledigt se dig åka snökana med genustrumpeten i högsta hugg. Kul!)

  24. Arne skriver:

    En fröjd att läsa Infos eminenta förklaring av vad en rökare i krysset är. Kanske var själva krysset bakre övre hörnet av målburen? Möjligen kan det ha blivit ett kryss där när nätet skarvades/syddes ihop förr i tiden?

  25. Torbjörn skriver:

    Fenomenalt bra som vanligt Tanja. …geniet Greider…haha. Det är något med hans yviga frilla som påminner om Einstein, men jag antar att likheterna upphör där.

    Apropå ”rökare i krysset”, så är det viktigt att förklara för yngre generationer, annars kan man ju faktiskt tänka sig en helt annan innebörd. :)

  26. dolf skriver:

    ”Big Bang Theory har börjat bli lite halvtråkig på senare, det har kommit att handla alltmer om relationer”, ha ha, där var det nog matematikern och inte kvinnan som kom till tals.

  27. steenad skriver:

    Jag blir på bättre humör varje gång jag läser Tanjas blogg.
    Det är så att hon kan se det sjuka i tillvaron och presenterar det för oss i humoristisk form.

    Istället för att läsa Göran Greiders tankar och bli förbannad läser jag först Tanja och blir full i skratt. Därefter kan jag munter läsa Göran Greider och garva så tårarna rinner.
    Jag är mycket tacksam för detta.
    Det fungerar bättre än terapi och blodtryckssänkande medicin.

  28. joel skriver:

    Jo, Tanja, svaret som ”Info” gav, september 20, 2011 kl. 9:47 f m, var mitt i den virtuella pricken.

    Det som gjorde mig mest överraskad var nog att ingen undrade om/anmärkte på mitt ordagrant översatta fast bakvända Python-citat…

  29. Galne Gunnar skriver:

    Moderaterna hotar med kvotering till styrelser: http://goo.gl/lO8TO

    Det är enormt oförskämt att Sverigedemokraterna kallas för populister för sin politik, men att det samtidigt går alldeles utmärkt för t.ex. Moderaterna att lägga fram krav om könskvotering.

    Vad är det om inte ren och skär populism!

  30. Info skriver:

    APROPÅ KÖNSKVOTERING (Galne Gunnar)

    så kvoteras vissa genusar och läggningar inte bara in i redan etablerade sammanhang utan tilldelas också helt nyskapade sådana.

    Här i Tanjas blogg har vi åtskilliga gånger fått bekanta oss med för ett visst kön mer eller mindre öronmärkta, nya befattningar som jämställdhetsstrateg, genuspilot, genusambassadör, genuscoach, genuskonsult osv.

    Men jag undrar, om det nya chefsyrket MÅNGFALDSSAMORDNARE ännu varit på tapeten. En sådan finns i alla fall nu i Småland – en kvinna som – utöver att hon är just en sorts kvinna – har ”allt” som över huvud taget kan begäras:

    http://www.sktftidningen.se/artikel/hon-laer-unga-att-krossa-foerdomar-57397

    ”När kommunen sedan förstod att Suzana Mocevic ville jobba med diskrimineringsfrågorna, skapade man tjänsten som mångfaldssamordnare. Och enligt henne själv har det hänt en hel del i kommunen sedan dess.”

  31. Tanja Bergkvist skriver:

    steenad, vad roligt att höra! :-)

    Info, var har du varit? Eller är det jag som varit borta från bloggen och missat dig? Blev nästan orolig ju!

    Galne Gunnar, varifrån får du all energi dag som natt? :-)

    Nu är jag lite efter med att kolla kommentarer igen, har just rättat ca hundra inlämnade seminarieuppgifter och administrerat och hjälpt dottern med matteläxan. Nu ska vi ut. Min dotter blev plötsligt ledsen över vår katt som dog så vi måste ta en kvällspromenad nu och skingra tankarna. Det var i januari men sorgen finns kvar och dyker upp då och då från ingenstans, alla de andra katterna påminner ju om honom varje dag. Nu har vi ju bara tre. Bara och bara, men det är alltid bra att ha backup. Gäller även barn. Jag borde ha tio, minst. Ska försöka ordna det någon gång, det var min dotters förslag häromdagen, att om jag fick tio barn till som fick tio barn var så blir det hundra av oss och då kan vi ”förändra hela jorden” om det fortsätter så, och så ritade hon ett förgreningsträd – det är ju ganska smart för att vara så liten. Iofs tittar hon på alla SVT:s dokumentärer om natur och djur och så har vi ju ett dataspel om evolution, det där ”Spore” jag bloggade om en gång. Jag tror hon tänkte att vi skulle bli matematiker allihop – alla på hela Jorden. Det vore ju fantastiskt, eller hur? ;-) Men tänk om man blev hemmafru och spenderade eftermiddagarna med att lära barnen allt man vet. Vi brukar bläddra i Illustrerad Vetenskap en gång i månaden och läsa något där, men tänk om man gjorde det hela mer systematiskt. Med lek också, som att bygga solsystem i vardagsrummet osv. Jag gjorde det som liten. Och så byggde jag och min lillebror alltid elektriska kretsar hemma, vi använde ju verkligen högstadiefysiken och räknade på serie- och parallelkopplingar. På tal om von Wright m fl som pratar om ”vardagsförståelse”.

    Det gäller att, för att låta lite som en genusvetare, ge barnen möjlighet att ”välja själva”, men det förutsätter ju att man introducerar alla möjligheter i någon form någon gång. Min dotter bygger ju robotar med saker jag köpt från Clas Ohlson, och just nu har hon en dinosaurieperiod och ritar dinosaurier hela tiden, antagligen pga filmerna vi sett på Naturhistoriska. Jag är väldigt genusmedveten måste jag säga. I somras köpte vi en basketboll och på två dagar lärde hon sig skjuta i korgen i 80% av fallen och vart vi än gick skulle basketbollen med, men även gosedjuret som alltid ska med överallt – det syr hon hela tiden nya kläder till, men nu ska vi snart sluta sy för hand och införskaffa en symaskin. Sedan vill hon bygga styltor, så jag måste uppenbarligen köpa en
    bandsåg också…

    Har ni hört om den brittiske programmeraren som slutade jobba när dottern var 8 och tog ansvar för hennes utbildning vilket ledde till att hon disputerade vid 13? Man är ju normalt ca 30 när man disputerar. Men allt är möjligt. Måste starta friskola eller liknande. Med tanke på hur långsamt det går med allt i skolan när barnen har sådan potential. När jag var gästlektor i Sigtuna (på SSHL Kungens gamla skola) lärde jag 16-åringar bevisföring. De fattade på två lektioner och kunde sedan tillämpa det (induktionsbevis) på uppgifter från min första universitetsmattebok jag hade i Lund, och och blev jättestolta. Allt är möjligt :-).

    Däremot var det inte möjligt för mig att skjuta upp rättandet av de hundra uppgifterna idag, så ni får ursäkta att jag verkar osocial, men jag ska ju alltid engagera mig så mycket i allt. Nä nu måste vi ut!

  32. Cuben skriver:

    En rökare i krysset signerat Paul Breitner

  33. Dr. Jonsson skriver:

    Måste starta friskola eller liknande

    Doktorinnan Jonsson pratade faktiskt om att ”… och sen får vi skicka dom till Tanja …” senast i går kväll. De små liven har nämligen (på kraftfull egen begäran) haft ett par kvällar matteträning med Dr. Pappa. ”Det här är bättre än Legoland” berättar lillebror för den förbluffade modern (Doktorinnan), och storasyster är lycklig när hon får ”nåt klurigare” än i skolan, t.ex. lösa ut x (och ibland x & y) ur lite enklare ekvationer/system.

    I extrapoleringen av deras framtida matematiska stimulansbehov dök då ditt namn upp som en given kandidat.

    Du har inte funderat på att köra ett sommarläger, typ ”Matematik och äventyrsläger med Tanja”? Lite mindre jobb än att dra igång friskola. Du kan gärna ha det här i trakten där jag bor. Finns lokaler, vacker natur, möjligheter till fiske, kanotturer mm. Jag kan ta hand om fiskepassen och kanske ge visst elevstöd på lektioner. Var faktiskt lägerledare för barn 9–12 i somras och det var riktigt kul.

  34. Dr. Jonsson skriver:

    Ifall du vill spara in på verktygsinköp eller slippa problemet att placera bandsågen i bostaden så har vi en rymlig verkstad med allt som behövs för att bygga styltor – dock ingen bandsåg ännu, men jag tror man kan få det rätt så bra utan. Ni kan stå här hela dagen lång och göra styltor om ni vill.

    Nu ser jag iofs att en bandsåg på Classe inte kostar så väldigt mycket mer än tågbiljetterna hit skulle göra, så kanske det inte är ett så lysande förslag ändå.

    http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=163229138

  35. Hjalmar skriver:

    Att de långsammaste eleverna får sätta takten är både tragiskt och ett slöseri med talang.

    Men: Varför inte bjuda hit (=anställa) ett antal östeuropeiska och/eller östasiatiska lärare? De får ansvaret för den svenska lärarutbildningen :-)
    Då vore det f-n om inte resultaten förbättrades…

  36. mach skriver:

    Underbart förfriskande att läsa dina inlägg, Man blir upprymd och glad varje gång! Angående Moria von Wright (”Genus och Text”), som du var inne på i ditt inlägg ovan är hon numera en av 20 invalda av regeringen till den forskningsberedning vars huvuduppgift är att ge råd till forsknings propositionen hösten 2012. Gruppen med Jan Bjôrklund vid rodret sägs få stort inflytande i forsknings politiken. Hur hon har hamnat i sällskap med prominenta namn som Bo Rothstein, Lars Ingvar etc, kan man ju undra. Vidare kan man undra vad hennes bidrag till framtidens forskningspolitik kommer att bli. Mer pengar till pedagogik-relaterat flum i forskningen kanske..Att Moria von Wright med sina vetenskaps fientliga ideer får ta plats i en forsknings beredning till den proposition som ska bereda vägen för landets framtida forsknings är minst sagt märkligt. Kan man ana en inkvotering eftersom det är 50/50 på listan? Man blir mörkrädd och illamående på samma gång.

    http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3245828.ece

    Förutom ”Genus och Text” finns ytterligare ett bidrag i hennes framstående forskning som inneburit en plats bland de 20 främsta att i praktiken bestämma riktningen till Sveriges framtida forskning:

    http://www.philosophy-of-education.org/uploads/papers2010/von_Wright.pdf

  37. Galne Gunnar skriver:

    Namninsamling för att offentliggöra namnen på STASI:s agenter i Sverige: http://goo.gl/Or7DZ

  38. mach skriver:

    WOW – visar det sig att en neutrinos hastighet överskrider ljusets så behövs det definitivt fler fysiker och matematiker. Väntar nog tills uppgiften verifierats men tanken svindlar om relativitets teorin måste tas bort och omformuleras med något annat…

  39. Markus skriver:

    anfäktare av genushysterin tycker inte om att individer ifrågasätter deras samhällssyn, gör du det ja då ska du veta att du minsann är lika vidrig som de individer som förespråkade slaveriet i USA och nazismen i tyskland. http://www.resume.se/asikter/notanotherplanningblog/2011/08/04/laskigt/index.xml

    Varför har genusmaffian så svårt att bemöta kritik utan sanslösa personangrepp och guilt by association? Jag stödjer då banne mig inte nazismen trots detta ifrågasätter jag den genusagenda som förs i sverige.

  40. [...] dessa problem så har genusvetenskapen uppenbara trovärdighetsproblem. Tanja Bergkvist har skrivit flera inlägg som påpekar hur genusvetenskapen gång på gång kommer med tokigheter [...]

  41. J L Ramírez skriver:

    Greider har inte helt fel, även om han presenteras lite grand som halvgalen i diskussionen om matematik. Vi har en folkpartisktisk militär som utbildningsminister som driver på att Matte är det viktigaste ämnet i skolan. Om vi ska då ett samhälle av robottar och tekniska supportrar så kan de vara riktigt, men ett modernt samhälle med de problem vi har idag, behöver människor som har en humanistisk och social utbildning och kan bedöma vad som är rätt och fel i en klok dialog. Detta kräver andra kunskaper och annan logik än matematiken. Experimente på införandet av mängdläran på 70-talet var ett försöj at förvandla unga människor till papegojor med tomt tänkande. ”Gräset röd – falskt” ”Gäset grön – sant”. Den som försöker inbilla oss att matematik är den rätta logiken, har ingen aning om vad språk och klok levnadslogik är för något. Dagens program om Matematik i Filosofiska rummet var bra.

  42. Torbjörn skriver:

    Ramirez:

    Saken är ju den att Greider inte är halvgalen utan helgalen. Han och ett sällskap av likasinnade vänstertomtar/journalister/samhälls(vetare?)/kulturelit som stryt Sverige i några decennier är den främsta orsaken till att utbildningen(och allt annat) är i fritt fall i dag.

    är det något som ärtomt tänkande idag så är det nog just humanutbilningarna.

  43. Kul inlägg. Det är väl självklart att europeiskättade barn kan klara sig alldeles utmärkt i matematikens världar om de motiveras.

  44. Anders Holtsberg skriver:

    Ramírez skriver ”Den som försöker inbilla oss att matematik är den rätta logiken, har ingen aning om vad språk och klok levnadslogik är för något.” Detta i ett kommentarsfält hos Tanja Bergkvist. Tja gott folk, man blir förstummad av mindre.

  45. J L Ramírez skriver:

    Ja, du, Holtsberg: Den som är religiös och besatt av en bestämd dogm blir lätt förstummad, när en otrogen kommer till tals. Jag tycker om mycket av det som Tanja förfäktar och håller på med, men jag trodde inte att det var min plikt att hålla med till punkt och pricka om allt vad hon säger, även om jag gör det i hennes blogg. En mycket användbar dygd i matematiken är urskillningsförmågan. Vin ingången till Platons Akademi lär ha funnits en skylt så lät: ”Ingen får träda in här om han inte kan geometri”. Och Galilei sade att ”Universum är skriven i matematiskt språk och kan inte förstås av den som inte kan matematik”. Ja, det ligger mycket i, beroende på vad man vill göra av sitt liv och av sin kunskap. Men i så fall är vårt språk grundläggande även för matematiken. Vad jag vill säga är att jag ha fått mycket mer nytta av andra kunskaper och andra reflexioner än av matematik. Matematik är ett viktigt verktyg för att hantera den materiella verklighet som vi är involverade i och för att få lite ordning i tänkandet vid många angelägenheter. Man kan också använda matte för att luras med ”sadistiska” påståenden, såsom jag kallar statistiken. Men det finns andra kunskaper som har en vitigare roll för vår och samhällets existens än matematiken. Jag reagerar mot en Björklund som vill göra matte till fundamentet och förbiser en rad andra viktigare kunskapen. För att säga det enkelt: jag uppskattar tallriken och besticken, men det viktigaste för min näring är vad jag lagar och häller i tallriken.

  46. J L Ramírez skriver:

    Gfeider är ingen dykad helgon för mig. Jag kanske borde ha refererat till Åke Orstadius i stället. Socialdemokraterna har under många år sänkt nivån för skolan. Detta samtidigt som alla ska få gymnasieutbildning och allt fler ska läsa på universitetet. Det är fult att ha några kvalificerade i ett eller annat ämne och professorstiteln har devalverats. Men att tycka att Björkkunds planer och matematikdyrkan ska rädda vår bildningssamhälle är bland de mest griteska jag vet. Får man inte tycka det? Någon måste försöka moderera entusiasmen för en robotiserande antihumanistisk bildning. Detta låter naturligtvis löjligt i era öron, eftersom ”humanistisk utbildning” betraktas som en billig kunskapsavart. Krisen i en utbildningspolitik börjar med ett befästande av att humanism är skit och vad samhället behöver är naturvetare och ingenjörer. Sådan är militären Björklunds ideologi.
    Jag blev, guskelov, fil nordisk (inte svensk) dr i samhällsplanering på Nordplan. En fantastisk institution som den nya intellektuella vågen inte kunde låta existera vidare. Den låg inte i tidens anda.
    Jag kom til Sverige med fil lic studier och det dröjde tre decennier innan jag kunde hitta en forskarutbildning som jag kunde anse värd mödan. En sådan fick jag möta vid Nordplan. Bättre doktorandutbildning kan man leta efter. Därför fick den läggas ner undeutbildningsminister Göranssons styre.
    Jag uppskattar Tanjas kamp mot en enögd feministisk dogmatism, som bara är en fortsättning på det enkönat styrda samhället. Men ställer inte upp på an matematik dyrkan heller.

  47. Andreas skriver:

    Man får ju mindervärdeskomplex av att läsa sånt här. Alla är inte mattegenier! ;)

  48. Anders H skriver:

    Haha, kul att få svar Ramirez. Nu läste jag ditt svar, tack för det, bra skrivet. Men jag tycker att jag känner en fläkt av ”de två kulturerna”, (http://sv.wikipedia.org/wiki/De_tv%C3%A5_kulturerna) och var jag och Tanja befinner oss på skalan torde vara självklart. Grejen är den nämligen att vi på inte alls ser någon motsättning mellan matematiska sidan och humanistiska sidan, tvärtom. En tänkare (vem det nu var) skrev att ungdomar ska lära sig två saker, matematik för att tänka klart och främmande språk för att lära sig att lära sig mycket på kort tid. Jag håller med.

    Om du känner att räknenissar får styra för mycket på finansmarknader så behöver du inte alls hemfalla åt kritik mot matematik i sig. Läs istället Nassim Talebs oerhört skarpa böcker. Jag är statistiker själv och hade stor behållning av både ”Fooled by randomness” och ”Den svarta svanen”.

  49. JLRamírez skriver:

    Tack Anders. Det vore omöjligt för mig att utveckla min tes i en blogg. Värdet av matematiken över andra kunskaper är ganska överdrivet. Matematik är ett kunskapsverktyg för en rad andra kunskaper, precis som språket (jag går inte in på vad man menar med ”språket” här heller). Språket är faktiskt lite viktigare. Matematiken är inte det som lär oss att tänka rätt annat än i vissa sammanhang. Jag minns när man införde mängdlära i skolan. ”Gräset grönt – sant” ”Gräset rött – falskt”, rabblade upp våra barn i klassen. Jag motionerade då om att man skulle införa ”dialektisk materialism” också, som motvikt. Experimentet var inte särskilt lyckat och man fick ta bort ämnet och glömma att man överhuvudtaget hade haft det.
    De positiva vetenskaperna kan dra nytta av matematik, men humanvetenskaperna är inte så betjänta av det alla gånger. Logik och matematik är inte riktigt detsamma heller, såsom man vill göra gällande. Vi är vana vid att tro att de egentliga vetenskaperna är de positiva vetenskaperna, inte de humanistiska. Men eftersom all kunskap (vetenskaplig eller annat) är beroende av en kunskapsteoretisk reflexion och kunskapsteori är att betrakta som ett humanistiskt filosofiskt kunskap, brukar jag påstå (till mångas förargelse) att den egentliga vetenskapen är humanvetenskapen. De positiva vetenskaperna är rena kunskapstekniker.
    Om statistik ska vi inte tala om. Det handlar om att försöka få oss att tro på det som är sannolikt (efter en formell kalkyl utan egentlig nyansering) som om det vore sant.
    Vi har tre typer av kunskaper: det apodiktiska (formell och exakt, tom av innehåll), det hypotetiska (underkastad falsifieringstesten) och det humanistiska (med historia som grund). Jag hänvisar då till Collingwood.

  50. JLRamírez skriver:

    Jag kanske ska förklara mig ang. min skepsis för ”sadistik” (statistik). Statistiken försöker förutse något genom en kalkyl som leder till sannolikhet. Denna metod är inte främmande för naturvetenskaperna, som bygger på hypoteser som måste bekräftas. Man observerar hur en viss orsak ger en viss verkan och om dett händer et antal gånger, så kan man fastställa sambandet. Falsifikationsteorin säger dock att en sådan sanning gäller så länge ingenting avvikande uppstår: Principen Ceteris Paribus ligger i linje med detta. När ett experiment upprepas för attt få något bekräftat, måste man se till att ingen ny omständighet finns. De ingående faktorerna ska vara renondlat desamma. I naturvetenskapen fungerar detta bra, men när sociologen och ekonomer försöker kopiera metoden, tillämpas det i invecklade situationer där olika faktorerna kan inte befästas och bli oförändrade från ett fall til det andra. Ceteris paribus-principen fungerar inte. Att göra en enkät om hur folk ska rösta och tro att detta kan ge oss någon riktig lunskap om vad som kommer att hända är helt bedrägligt och det blir bara en del av den propaganda som stödjer det aviserade resuktatet.

  51. JLRamírez skriver:

    Detta inlägg gäller (inte den förra)
    Jag kanske ska förklara mig ang. min skepsis för ”sadistik” (statistik). Statistiken försöker förutse något genom en kalkyl som leder till sannolikhet. Denna metod är inte främmande för naturvetenskaperna, som bygger på hypoteser som måste bekräftas. Man observerar hur en viss orsak ger en viss verkan och om det händer ett antal gånger, så kan man fastställa sambandet. Falsifikationsteorin säger dock att en sådan sanning gäller så länge ingenting avvikande uppstår: Principen Ceteris Paribus ligger i linje med detta. När ett experiment upprepas för attt få något bekräftat, måste man se till att ingen ny omständighet finns. De ingående faktorerna ska vara renodlat desamma. I naturvetenskapen fungerar detta bra, men när sociologen och ekonomer försöker kopiera metoden, tillämpas det i invecklade situationer där olika faktorerna kan inte befästas och bli oförändrade från ett fall til det andra. Ceteris paribus-principen fungerar inte. Att göra en enkät om hur folk ska rösta och tro att detta kan ge oss någon riktig kunskap om vad som kommer att hända är helt bedrägligt och det blir bara en del av den propaganda som stödjer det aviserade resultatet.

  52. KH skriver:

    Tanken att okunskap skulle vara ‘en politisk och existentiell protest’ låter mest som ett försvarstal från Göran Greiders sida.

  53. JLRamírez skriver:

    Ja, KH. Du har säkert rätt. Greider vräker ur sig en del ogenomtänkt. Jag vet dock inte vad han kan mena med denna existentiella protest. Han kanske menar att den politiska diskussionen handlar mer om att säga mot den andre än att hävda något man kan. Då är det riktigt och, som du säger, drabbar också honom själv. Det är häpnadsväckande när man stannar upp och grnskar allt det som påstås i alla politiskadiskussioner, och i massmedia. Det är därför jag menar att det viktigaste ämnet i skolan är Retorik, mycket mer än Matte. Men med Retorik menar jag inte vad den har blivit (konsten att övertyga och sälja vilka åsikter som helst) utan om att lägga märke det som sägs, hur språket brukas, och genomskåda vad det innebär och vilka avsikter och mental förvirring det avslöjar.
    Vi kämpade på skutet av 90-talet för att få tillbaka Retorikämnet på Universitetet. När vi lyckades med det, så började man använda detta grundläggande ämne för att utbilda konsukter, coacher och lurendrejare. Jag och några få till har försökt lära studenterna och andra att Retorik inte är bara konsten att tala, utan framförallt konsten att lyssna, att förstå vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. Så länge Retorik inte leder till språklig medvetenhet, har vi inte fått grunden för att utveckla ett önskvärt samhälle, hur mycket matte vi än lär oss. ”Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, inga lagar, ingen konst, ingen kärlek.” sade Le Clezio i sin Nobelföreläsningen 2010″. Om matematik hjälper oss att få allting att ”ha en måtta” och siktar in sig på rummet, så är språket det som hjälper oss att bli människor genom förmågan att uttrycka och förmedla vad vi tänker såväl i tid som i rum. Utan språk ingen matematik. Matematik kan inte förstå tiden utan att förvandla den till rum. Det är vad klockan och almanackan gör. Och tiden kan bara mätas om man utgår från en fast punkt och man tolkar den som en linje. Den nya tekniken har sjort möjligt för varenda kotte att yttra sig, påstå och uttala vad som helt och var som helst. Det kommer att leda tillen katastrof om vi inte börjar fundera på allvar vad språket är. Inte bara att säga vad vi tänker utan, framförallt att tänka vad vi säger. Det görs inte idag. Vi ser genom språket, vi ser längre än näsan, men vi ser inte nässan.

  54. karin skriver:

    Mycket tänkvärt det du skriver JLRamirez!
    Överhuvudtaget så är språket grunden för allt och det är illavarslande att det är satt på undantag i svensk skola och på alla nivåer som det verkar.
    En intelligens som inte har ett språk kan heller inte utvecklas.

  55. JLRamírez skriver:

    När man går igenom debatter och kommentarer i Internet slår en ganska tydligt hur dessa sidor fylls av manliga kommentarer som ofta hamnar i prestigestrider och övertramp. Kvinnornas deltagande i debatterna är ganska sparsamt och deras stil är mycket mer hänsynstagande och positiv till andra än vad killarnas gör. Det påminner lite grand om hönsgårdarna, där tupparna har en dominerande stil och hör av sig högt.
    Jag har själv alltid kunnat konstatera (jag vet inte om jag överdriver) att medan män är mer präglade av synen, för kvinnorna är hörsel viktigare. Detta är en generalisering, men den bygger för mig av erfarenheten. När jag läste filosofi på universitetet i Madrid, märkte jag att det var lättare att stifta et samtal med tjejerna än med killarna. Vi män vill alltid hävda vår uppfattning och lyssnar dåligt. Under min långa vistelse i Sverige lärde jag mig alltid att kontakta en kvinnlig handläggare, hellre än en manlig, om jag ville få förståelse för ärendet.
    En tysk psykolog, Horst E. Richter, som har flera verk översatta till svenska reflekterar över det som kännetecknat kvinnor och män under årens lopp och konstaterar just att kvinnor är mer uppmärksamma för sociala situationer och vardagliga detaljer. I en av bok som på tyska heter ”Gudkomplexet” och på svenska ”Mellan allmakt och vanmakt” skriver Richter att det viktiga i samhälles utveckling mot jämställdhet mellan könen är att de kvinnliga egenskaperna inte går förlorade utan får en bättre status. Vad Richter förordar (såsom jag tolkar honom) är en feminism som inte ersätter den gamla machismen. Det har funnits sådana tendenser hos Schyman och andra. Vissa kvinnor har börjat bete sig exakt som männen gjort i alla tider.
    Jag gillar denna hemsida därför att den leds av Tanja som sysslar med matematik och motsätter sig en genusteoretisk dominans. Och att få en uppskattande kommentar är ganska vanligt när författaren är en kvinna (Karin i detta fall). Tupparna tål inte att någon annan ska komma med ett klargörande resonemang som man inte själv kommit på.

  56. David skriver:

    Jag tycker att följande citat i Häggströms text känns misstänkt bekant från strategin som någon på denna blogg ofta kommenterad pseudo-vetenskap använder sig av:

    ”Det är lätt att i Stiglers och Hieberts argumentation känna igen ett av reformisternas vanligaste retoriska grepp: när resultaten uteblir trots reformprogrammen uppges det bero, inte på att det skulle vara något fel på reformerna i sig, utan på att de blivit otillräckligt implementerade. Lösningen blir att föreskriva ännu mer av samma slags reformer.”

  57. Kjell Eriksson skriver:

    Har inte läst allt i Bloggen i detalj. Har fokuserat på debatterna i SVD. Det är alltid lika intressant att se olika debattörers uppfattning om hur mycket matte man behöver kunna. Jag tror det är viktigt att hålla isär två saker:1. Vare sig det är bra eller dåligt så kan man säkert leva ett långt liv utan att kunna matematik (och det gäller säkert mycket annat också). 2. En annan fråga är om matematik är viktigt. Problemet är bara att de som sas sågar matten samtidigt tar till sig alla fördelarna av den. När vi betalar en räkning via Internetbanken så drar vi fördelar av primtalsforskningen, även om de flesta av oss inte gett det minsta bidrag till den.

    En annan fråga ,kanske mer filosofisk, är förstås om vi blivit lyckligare av utvecklingen. Kanske hade vi varit lyckligare om vi varit kvar på stenåldersstadiet, och ingen nyfikenhet alls hade funnits.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 902 andra följare

%d bloggers like this: