Vad i h-ete pågår? Åka snowboard med en genusvetare gör dig till matematiker!

Det kan man ju fråga sig, efter att ha hört detta mycket intressanta radioreportage – lyssna här (15 min): Lektorer larmar: ”Studenter kan inte svenska”. (eller direktlänk här). Relaterad debattartikel i UNT: ”Våra studenter kan inte svenska” Verklighetens folk gör sig ibland hört i media – och det är oftast det enda läsvärda. Verkligheten ses nämligen nuförtiden som sensationsjournalistik - för journalister och politiker har ju svårt att tro på att verkligheten finns, den sticker ut, verkligheten ger läsare eftersom den så sällan beskrivs. Ju mer verklighet desto fler läsare – kanske dags för tidningarna som håller på att gå under att vakna upp ur sin dvala?

Min katt Tommy brukar göra slarvsylta av PK-tidningarna jag tar hem – de rivs sönder på nolltid i en prasslande glädjeyra och se hur nöjd han är efteråt!

Förlåt att jag inte skrivit på ett tag, KTH-kursen jag undervisar på har tentamen den 8 mars, och först efter det kommer jag att kunna frigöra den tid vi alla väntat på, eller åtminstone jag. Vad ni väntar på vet jag inte, ni sitter säkert bara och latar er och väntar på bättre tider (nejdå, jag vet att ni är väldigt aktiva, och att det är jag som latat till mig på bloggfronten, men jag kan ju inte erkänna det öppet så ni får ta det här) och delvis sköter ju utvecklingen sig själv, med tanke på att galenskaperna eskalerar och PK-media är hemmablind och inte ser hur det är den själv som bidrar till att förstärka kritikernas världsbild, och inte, som vissa hävdar, alternativa medier, där i dagsläget även professorer läser sina nyheter – alltså inte de högintelligenta professorerna på Expo, utan vanliga professorer som studerat, doktorerat, forskat i decennier och bidragit till att civilisationen ännu inte gått under på ett flertal områden, och inte heller den andra typen av professorer (tex genusprofessorer) som gjort karriär på floskler och genererat sina artiklar med POMO  (The postmodernism generator) – klicka på F5 för att generera ny vetenskaplig artikel.

Läkare undersöker patient som konsumerat PK-media i flera år. Som synes verkar hjärnan ha försvunnit. Forskning pågår.

Myten om det motsatta är just en myt – prova själva att lyssna på P1, se nyheter på TV och läsa Metro varje dag i en månad och notera hur er bild av en galen värld förstärks. Till och med läkarkåren vet att hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck idag inte beror så mycket på salt som på TV, tidningar och radio. Mina morföräldrar fick faktiskt rådet att sluta se nyheter efter kommunismens fall i Östeuropa – som en blodtryckssänkande åtgärd (inget skämt). ”Sluta se på TV och läsa PK-tidningar på recept” är den nya flugan efter ”motion på recept” – det har nämligen visat sig att vissa sitter framför TV:n på sin motionscykel, vilket bara förvärrar skadan. Detta börjar alltfler svenska professorer inse såhär på ålderns höst. Det ska till en doktor som jag för att våga träda fram och berätta vari det egentliga problemet ligger, som vanligt. PK-maffian har blivit totalt fartblind och hemmablind, vilket betyder att de sociala ingenjörerna antingen gjort en allvarlig strategisk missbedömning av det kollektiva psyket, eller att de verkligen är så korkade som vi alltid trott. Eller så består den av en union av dessa två mängder som i samverkan banat vägen för sin egen undergång.

Några citat ur UNT-artikeln:

”Att de flesta studenter inte har några grundläggande kunskaper inom vårt eget ämne, historia, har vi accepterat. Det är vår uppgift att lära ut historia, och vi kan anpassa vår undervisning efter studenternas kunskapsnivå. Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

Det gäller att börja i tid

Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig. Detta brukar vi emellertid överse med, eftersom man i de flesta situationer i arbetslivet har tillgång till datorer. Mer beklämmande är att studenterna har ett oerhört begränsat ordförråd, och verkligt oroväckande är att ordförståelsen är grund eller direkt felaktig.

I viss mån kan vi även skönja en utveckling där studenter i mindre grad än tidigare studentkullar är villiga att åtgärda sina kunskapsluckor genom självstudier. Man ser sig själv mer som kund än som student, och förväntar sig att ”skolan” ska leverera. Historiska samband som är komplicerade avfärdas som irrelevanta, föreläsare som fokuserar på fakta i stället för på ett underhållande framförande får omdömet ”mycket dålig föreläsning”, och får studenten påpekat för sig att studieresultaten inte håller måttet händer det allt oftare att man anser sig kränkt.

Dessa studenter är emellertid en minoritet, om än högljudd. Majoriteten av våra studenter kämpar på – men uppnår inte de resultat de borde utifrån sin begåvning och det arbete de lagt ner. Vi som undervisar kan inte se annat än att dessa studenter svikits av de beslutsfattare som skapat dagens skolsystem. Varför har dessa studenter inte fått grundläggande kunskaper i vårt officiella språk?

Vi som undervisar på universitetsnivå har inga möjligheter att täcka upp för de brister som uppstått redan i grund- och gymnasieskolan. Som läget är nu har vi stora svårigheter att ens åstadkomma en acceptabel kunskapsnivå i vårt eget ämne hos våra studenter – alltför många av dem förstår helt enkelt inte vad vi säger.”

Och missa som sagt inte det relaterade radioinslaget.

Politiker pratar om att lärare ska ”kompetensutvecklas” (hur kommer det sig att det inte räckte med åren på Lärarhögskolan?) och att Sverige ska vara en ”kunskapsnation” (numera så överanvänt begrepp att det hamnar i floskelhögen pga oklar innebörd). Så här är det, tyvärr: äldre lärare (och nästan alla som redan pensionerats) innehade ordentliga kunskaper men det var en trend många omfamnade att inte fokusera på faktakunskaper utan ”eget lärande” (googla eller rita en teckning, låt det du har i huvudet ploppa upp så blir du garanterat en Nobelpristagare), ”kreativitet” (tro mig som forskat i ett antal år – det blir inga kreativa forskningsgenombrott utan faktakunskaper. Detta kan alla forskare i åtminstone alla naturvetenskapliga ämnen intyga). Nu har vi en lärargeneration som, även om det fattades ett politiskt beslut om fokus på kunskaper, faktiskt inte innehar de kunskaper som ska läras ut (gäller långt ifrån alla ska tilläggas, men tillräckligt många för att det ska vara ett samhällsproblem uppenbarligen – se även citat längre ner från forskare på området). Det är inte jag som säger detta – det är det evigt återkommande ”kompetensutveckling” som inte kan betyda något annat.

En förstklassig produkt från svensk skola.

Om nu inte ”kompetenshöjning” betyder kurser i demokrati, värdegrund, genus, mänskliga rättigheter och sex och samlevnad – som väl redan genomsyrar alla ämnen genom sk ämnesintegration (glöm inte att metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsnormer i anatomiundervisningen där NO-lärarna samarbetar med kommunens genusstrateg!) men det kan ju aldrig bli nog med sådan ”kompetensutveckling” i ett modernt svenskt ”kunskapssamhälle”, ty genus är ju också kunskap, och inte vilken som helst, utan Kunskapen som kommer att fördumma den uppväxande generationen, något som är makthavarnas egentliga önskedröm, eftersom det är just detta som kommer att garantera deras eviga maktinnehav och det enda som faktiskt KAN garantera det. Det är dock nog fler än jag som noterat det språkliga förfallet i skolan. Och jag syftar inte på ordet hen, som man ju kan ha åsikter om, personligen är jag inte så oroad över det ordet, som flerspråkig är jag bekant med det mesta, och det används redan i skolorna idag, utan det finns betydligt värre saker att oroa sig för.

Syftningsfel kan få ganska fatala följder.

En sådan sak är allvarliga syftningsproblem som både journalister i dagstidningar liksom lärare som undervisar (gärna även i svenska) har. Vad sägs om en matteläxa där man kan läsa ”Peter har fem hästar i hans stall” (istället för sitt stall), eller rapporter om att barnen lär sig viktenheter och att de plockat stenar och därefter ”vägde de deras stenar” (istället för sina stenar). Detta är inga tillfälligheter utan det är satt i system. Man kan argumentera med all god vilja i världen att ”språk förändras” men frågan kvarstår – hade Peter fem hästar i någon annans stall? Vägde barnen någon annans stenar? Fullständigt vansinne. Och ändå vill lärarna ha flera tusen kronor mer på deras lönekonto i månaden? Inte på sitt konto då får man förmoda. Det går bra att lägga de högre lönerna på mitt paypal-konto så jag kan blogga bort genusmaffian – tack på förhand!

I samband med det av några svenska centerpartister bevittnade och troligen iscensatta mordförsöket  på en partiledare i Bulgarien roade jag mig med att läsa och lyssna på bulgariska nyheter på riks-TV-kanalen bnt.bg (där analytiker ansåg att det uppenbara skälet till att en helt okänd partisympatisör utan någon ställning eller maktanspråk i partiet lyckades, till skillnad från alla andra, passera kontrollen med ett vapen på sig samt springa upp på podiet trots säkerhetsvakter, och genomföra det mest amatörmässiga man sett (se videon), berodde på att det stundade en inrikespolitisk kongress där man skulle ta ställning till vilka bulgariska politiker som kan anses vara i extra behov av beskydd. Behov av mer EU-pengar anses också ha spelat in och det var då extra lämpligt att man bjudit in en massa utländska, bland annat svenska, politiker. Det hade heller aldrig förekommit någon hotbild mot politikern som varit partiledare i 23 år, enligt uppgift. Intressant att man bara kan säga sådant rakt ut i riksmedia, i Sverige hade man aldrig torgfört en sådan ”konspirationsteori” i riksmedia genom att lägga ihop några enkla pusselbitar, utan snarare hade man talat om en rasistisk attack, vilket antagligen också var så de utländska åskådarna uppfattade saken, alternativt att det skulle råda brist på yttrandefrihet och att det skulle vara farligt att vara öppet politiskt engagerad i Bulgarien, något som ju absolut inte förekommer i det perfekta landet Sverige, där var och en är fri att ställa sig på Mynttorget och torgföra sina åsikter utan den minsta risk) och, för att komma till saken, då började jag läsa bulgariska läsarkommentarer och upptäckte i all min genusmedvetenhet att bulgariskan ju innehåller genusstrukturer!

Och då menar jag inte saker som att månen är feminin (även en bil är feminin – är inte det ett tecken på genusmedvetenhet?) och att en sten är maskulin och att solen är neutrum (dvs som alla ord i detta neutralitetens lyckorike) utan att man genom att skriva helt enkelt MÅSTE avslöja sitt kön för att ens kunna prata/skriva bulgariska. En kommentar som lyder ”Nikoga ne sam vizdal” (= jag har aldrig sett, ska egentligen vara på kyrilliska men jag gör det enkelt för er i min oändliga omsorg och godhet) avslöjar att kommentatorn är (eller uppger sig vara) man, medan en kvinna måste skriva ”Nikoga ne sam vizdala” – alltså VIZDAL eller VIZDALA – man alltså måste identifiera sig med ett av könen för att ens kunna prata bulgariska. Denna genusorättvisa borde rapporteras till framstående svenska genusforskare, som borde kunna pumpa EU på miljarder och åter miljarder av skattpengar från hårt arbetande européer som ju i dagsläget inte har några andra reella problem i sina liv än att bekymra sig om det här och därför mer än gärna, hellre än att rädda banker till och med, skänker sina matpengar och tilltänkta räntekostnader på bostäder och gärna även blir hemlösa (fysisk såväl som mental hemlöshet är ju även det ett mål i dagens genusmoderna samhälle) för det allmännas bästa – vilket alltså är att införa en queer verbböjelse (i dubbel bemärkelse) i bulgariskan.

Johnny Skalin är en frisk fläkt under riksdagsdebatterna i EU-frågan.

Jag är säker på att jag hade fått ett jättestipendium om jag hade varit lika korkad som genusmaffian, och det var verkligen dumt att uppmärksamma dem på det här, men gjort är gjort, nu ligger detta faktum på bloggen för allmän beskådan och vi får leva med den risken. Om pengaflödet till det här påskyndar EU-vansinnets kollaps är det bara bra. Att vara motståndare till en bankunion, och därefter en politisk union för att rädda en valuta ingen vill ha, är inte att vara ”antieuropeisk” – så låt inte politikerna lura er likt genusvetarna med sin begreppsförvirring där genusprojekt av alla de slag jämställs med jämställdhet, för det behövs inget parlament och 40.000 byråkrater och lobbyister för att bedriva handel med andra länder. I dagarna (13 feb) såg jag en riksdagsdebatt (Utrikespolitisk debatt, se på riksdagens hemsida HÄR där man kan lyssna till debatten eller läsa alla anföranden, väldigt bra ordnad sida, notera hur ni kan klicka på just de ledamöter ni vill höra och ignorera eventuella galningar – fast det är lika nyttigt att lyssna till dem) och i anförande 34 av Johnny Skalin (SD) (mycket duktig EU-debattör att döma av de debatter jag sett = nästan alla) kan vi läsa:

”Om Sverige ska kvarstå som medlem i den europeiska unionen menar jag därför att medlemskapet rimligen också måste bygga på en respekt för riksdagens rätt att hävda sin nationella suveränitet. Därför måste riksdagen utlysa en folkomröstning där väljarna direkt får ta ställning till om vi vill omförhandla det svenska EU-medlemskapet eller i stället bygga vidare på den ekonomiska och politiska unionen genom att låta EU-kommissionen, vilket har delgetts i deras arbetsprogram för 2013, föreslå ytterligare överstatlig lagstiftning, fortsätta vägen mot en gemensam arbetsmarknadspolitik, fortsätta att försvaga de nationella parlamentens utrikespolitik och inte minst låta de svenska skattebetalarna i än högre grad än tidigare betala avdemokratiseringen av Europa.”

Avdemokratisering är just vad det handlar om, och ändå kan vi höra Birgitta Ohlsson mfl  prata på om demokrati hela dagarna trots att de sysslar med raka motsatsen. Krig är fred, diktatur är demokrati osv (en del intressanta nyheter och fakta om EU-utvecklingen, eller EU-invecklingen, finns att läsa på denna sida – ordföranden är för övrigt docent på KTH). Men avdemokratisering är säkert en demokratisk rättighet, det finns säkert en demokratisk förklaring på allt det här som vi är garanterade enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna osv. Lita på allt ni läser och hör. Och tro på genusvetarna. ”Hur blir man matematisk?” är tex en fråga de nyligen ställde sig och som vi måste ta på stort allvar. Särskilt jag ju, som själv doktorerat och även utbildar blivande matematiker och civilingenjörer. Jag vill gärna veta hur jag kan kompetenshöja mig och bli genusmedveten  – man är aldrig fullärd så låt oss läsa detta om hur man blir matematisk med ett öppet sinne.  Citat:

”Vi är redan matematiska och det vi gör är redan matematiskt. Det gäller bara att få syn på det. Det sade forskaren Anna Palmer i den workshop om matematik, genus och dans som Genusskolan.se anordnade på Skolforum.

Anna Palmer forskar och utbildar i pedagogik vid Stockholms universitet. Hon har skrivit boken ”Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn” utifrån sin avhandling. Enligt henne gäller det att komma bort från synen på matematik som något man först tänker ut och sedan tecknar ned på ett papper och istället utgå från kroppen och synliggöra vad barn gör som redan är matematiskt. Genom aktiviteter där barnen är fokuserade, engagerade och deltar med hela kroppen blir det lättare att förstå vad matematik är och vad det kan användas till.

Träning inför nationella provet i matte.

Som exempel tog hon en förskoleklass där några killar använde pulkorna för att åka snowboard. Pedagogen såg att det de försökte åstadkomma var rotationer och utifrån det spann samtal om matematik och om vad killar, respektive tjejer förväntades kunna göra. För att överbrygga könsstereotypa gränser prövade pedagogen bland annat att tillsammans med barnen göra en ”snowboarddans”. Barnen kom fram till att det var en dans som inte kunde betraktas som vare sig ”killig” eller ”tjejig” och att snowboarddans nu var ”det nya coola”. Samtidigt hade de använt sig av matematiska beräkningar som form, vinklar, hastighet och rotationer. – Lärande och identitet skapas i samspel med snowboards, snön, backen, dansen, musiken och med matematiken, det går inte att dra gränser utan det skapas samtidigt, sade Anna Palmer.”

(Klicka på bilden för tydligare text). Använt sig av matematiska beräkningar?! Med kroppen? Ja, varför teckna ner på ett papper när man kan åka snowboard? Och Allianspartierna låtsas undra (de sponsrar ju ytterst den här idiotin) hur resultaten kan sjunka. Ja huuuuuur kan det komma sig att svenska elever blir allt sämre i matematik?  Nåja, om en dryg vecka är det nationellt prov för alla tredjeklassare i landet – det blir intressant att se om provet består i att åka snowboard och dra genusgränser, fundera över sitt kön, och över vad man förväntas göra. Kanske förväntas man kunna de fyra räknesätten, kanske förväntas man dansa runt och åka snowboard med en genusvetare – vem vet?  Här ligger vi stormsteg före i idioti, det är en sak som är säker. Det hade inte gjort mig något om de höll på med det här som ett skämt, men det är dessa personer som alltså utbildar på lärarutbildningen.

Snart rasar hela bygget menar alltfler insatta.

Läs artikeln ”Lärarutbildning – bygge i förfall?” i Lärarnas Nyheter (tipstack till någon kommentator  - minns inte vem det var, som lade länk i något kommentarsfält i något äldre inlägg som skulle ta mig en hel dag att leta upp, jag printade artikeln och läste och nu passar det att uppmärksamma den). Citat:

” Mindre känt är att dagens lärarstudenter, jämfört med såväl tidigare år som andra utbildningar, har lägre gymnasiebetyg, sämre resultat på högskoleprovet, sämre kognitiv förmåga, sämre ledaregenskaper, i större utsträckning rekryteras från lägre socialgrupper med mindre kulturellt kapital och från familjer med annat modersmål än svenska. Dessutom lägger lärarstudenterna ned minst tid på självstudier av alla. Det är, kort sagt, inte längre lärarnas, läkarnas eller kulturarbetarnas barn som blir lärare.”

” Forskargruppen Sociology of Education and Culture (SEC) vid Uppsala universitet har under ledning av professor Donald Broady tagit fram ett omfattande statistiskt underlag som visar på en tydlig förskjutning av lärarstudenternas förutsättningar. De så kallat lågpresterande har ökat markant. Andelen lärarstudenter med gymnasiebetyg under meritvärdet 12 har tredubblats sedan början av 1990-talet, och utgör numera mer än en femtedel.”

— Lärarutbildningen blir sämre. Lärosätena anpassar utbildningen till studenterna och sänker ribban. Eftersom i stort sett alla som söker tas in vill man få dem igenom utbildningen på något sätt, säger han.

Politikerna jobbar hårt för att alltfler ska kunna skriva och läsa efter 9 år (nio år!) i svensk skola.

— Ett växande antal skolor kommer att framstå som oacceptabla för överklassen och en stor del av medelklassen när de fylls med lärare som framstår som alltför okunniga. Så snart föräldrarna får hem det första felstavade veckobrevet kommer de att gå till rektorn och säga: »Denna lärare får inte komma i närheten av mitt barn.« Konsekvensen blir att den svenska skolan klyvs socialt.

— Min förutsägelse är att de bemedlade finner egna utbildningsvägar, särskilda skolor för eliterna, som egentligen är det normala i de flesta andra länder.

Jan Sjunnesson är skolledare och lärarutbildare vid Stockholms universitet. Han anser att huvudproblemet inte är studenterna utan den utbildning de möter. Han framhåller det orimliga i att studenter med allt sämre förkunskaper och utan en stabil teoretisk grund möter en »progressivistisk” lärarutbildning, som väjer för en kunskapssyn där betoningen av grundfärdigheterna sätts i förgrunden.

— Dessa studiesvaga studenter ska tillgodogöra sig skollärarens elementa, det vill säga en utvecklad läs- och skrivkunnighet samt förmågan att organisera och leda. Samtidigt som de av lärarutbildarna förväntas ta avstånd från dessa grundfärdigheter. Ofta hoppar de över det första steget och går direkt på att kritisera katederundervisning, säger Jan Sjunnesson, inte utan sarkasm i rösten.

— Högskolorna vräker ut massutbildade, halvdåliga lärare i stället för att satsa på kvalitet.

— Över hälften av eleverna i Skolverkets undersökning uppger att de aldrig har arbetsro i skolan. Det är hårresande siffror. Och i stället för handfasta råd om hur man får ordning i klassrummet får lärarstudenterna lära sig om identitetskonstruktioner och att det är fel att säga till stökiga elever.”

Okej, så här ligger det till: jag har inte ens kommit till saken!!! Saken var den att jag skulle lägga upp två Axesskrönikor från 2012, som jag ännu inte lagt upp och där den ena handlar om utbildningsväsendet och den andra om matematik – men jag noterar att mitt inledande förord till detta redan blivit för långt! Jag inser att det inte blir så bra om jag nu lägger upp dem nu, eftersom ni kommer att gnälla i kommentarsfältet över ett för långt inlägg – så jag lägger upp de två krönikorna i nästa inlägg om några dagar och bara klistrar in dem utan förord – så får det här inlägget förbli så här kort. Och utan att jag fick komma till saken och tala till punkt – alltid ska ni stoppa mig från att blomma ut i min fulla potential genom att påstå att mina inlägg är långa. Ja ja, vad gör man inte för att hålla sig på god fot med sina kära läsare. Kom dock ihåg att en relation alltid består av kompromisser  - det här avkortade och skoningslöst avklippta inlägget ger mig rätten att skriva ett 10 A4-sidigt inlägg någon annan gång – utan att ni gnäller!

Läs även Därför floppar satsningarna på skolmatematiken (Newsmill) och Satsningar på matematiken långt ifrån tillräckliga (SVD) och Därför är matematiken så¨viktig (SVD) . Lästips för mer genus på aktivarum-bloggen och GENUSDEBATTEN. Läs även Matte Matiks inlägg om näthatsdebatten.

Har någon kapat min blogg?

Det kan man faktiskt fråga sig med tanke på att det här blir det kortaste inlägget någonsin. Och inte heller är det ett aprilskämt. Häromdagen blev jag kontaktad av en journalist som undrade om jag kunde tänka mig att skriva en debattartikel till SVT Debatt, och det kunde jag ju givetvis tänka mig med tanke på hur mycket jag har att säga, även om ni kommer att känna igen det mesta här eftersom jag tagit upp allt detta på bloggen innan. Det kan ni övertyga er om genom att skumma igenom alla inlägg. Och dessutom är artikeln på 3272 tecken, vilket ju är rekordlite, och ändå fick jag något sagt, vilket av den ansvariga journalist jag hade kontakt med under den plågsamma nedkortningsfasen måste ses som ett tecken på stor samarbetsförmåga från min sida. Jag jobbar just nu hårt för att omstrukturera hela min hjärna och avsluta det här inlägget.

Det får mig att tänka på vad min kloke handledare sa när jag kom till Stockholm år 2000 för att doktorera, jag tror det var vid andra mötet, då såg han sådär gammal och vis ut och sade: “Tanja, det finns två sorters människor här på Jorden, de som sprider harmoni och de som sprider kaos – vilken är du?” Jag fattade inte alls vad han pratade om och kunde inte svara på sånt svammel utan frågade om de där kurvorna som rötterna till egenpolynomen till hans differential-operatorer lade sig på, vad han trodde om det, om jag kanske borde skriva ett program för att få fram nya hypoteser så jag hade något att bevisa. Men jag tror han fick svaret på sin fråga efter en vecka genom att studera mig – jag spred givetvis både harmoni och kaos. Där utmanade jag hans svartvita världsbild. Jag är verkligen en nyanserad världsförbättrare. Vi bevisade för övrigt en gammal hypotes tillsammans (publicerad i Mathematica Scandinavica) och sedan utvidgade jag hela frågeställningen till hela klassen av degenererade operatorer och fick in detta mästerverk i Journal of Approximation theory och det årets Abelspristagare  (Carleson, som förste svensk någonsin) kom till min föreläsning på KTH  för att höra om detta. Så mer harmoniskt kan det ju inte bli för en matematiker. Jag ser verkligen inte något kaos med min verksamhet, varken på nätet, hemma vid skrivbordet, i mina kökslådor eller någon annanstans . Jag kan inte hjälpa om mitt sunda förnuft av vissa ses som ett kaotiskt inslag i en galen värld. Jag har alltså studerat det här med degeneration i min professionella forskning, så jag vet vad jag pratar om.

Här är debattartikeln med rubriken ”Fria kvinnor vill inte anpassa sig efter feministernas utopi”. Min rubrik var iofs ”Feministerna förändrar genom att köra över den fria viljan” men låt gå för det. Man kan inte få allt man vill och eftersom båda journalister jag pratade med var väldigt trevliga så låter jag bli att hacka mig in på debattsidan och ändra tillbaka rubriken. .

Vi vet ju alla vad Vetenskapsrådet sysslar med - genustrumpeter

Bara för att återknyta till det här med en kaotisk värld. För att ändå känna mig som en del av den nuvarande verkligheten har jag ett pk-projekt jag förberett att skicka till Vetenskapsrådet som kommer att inkassera miljoner och åter miljoner, bara ni håller tyst om det så att de inte inser att det är en bluff. Jag tänkte kalla det Identitetsskapande processer i flerdimensionell analys och här är frågeställningen (beloppet ingår i frågeställningen):

Ansökt belopp: Hela statskassan. Jag vill gärna rasera ekonomin och därigenom åstadkomma en fullständig samhällskollaps så att jordmånen och mottagligheten för genusprojektet blir optimal.

Tidigare forskning inom det tvärvetenskapliga området genusvetenskap-astrologi-matematiska modeller har visat att studenter som går på det kombinerade programmet är förvirrade avseende tillämpningen av vektorer som fallossymboler i det n-dimensionella rummet kopplat till den kritiska maskulinitetsforskningen och många vet inte hur de ska konkretisera genuskunskapen med matematiska metoder. Vissa studenter missar helt genusperspektivet i uträkningen och lektorerna saknar ofta den genuskompetens som behövs för att tillgodose behovet som finns och därmed garantera en demokratisk utveckling i studentens lärandeprocess i enlighet med kursplanen, Genusväldets envälde och Sveriges grundlag.

Kunskap om hur forskare och universitetslärare i matematik, från sin marginaliserade position på olika sätt förstår, deltar i och gör motstånd mot matematikens genuskärna kan ge viktiga insikter på vägen mot raserandet av en hierarkisk kunskapsstruktur inom akademin där professorn sitter i toppen och anser sig kunna mer än en nybörjarstudent, detta då den ”manliga rationaliteten” i sekler präglat och förstelnat tänkandet och hjärnfunktionen och reducerat rummet till ett stelt och opersonligt koordinatsystem.

Matematiskt objekt med genus 3

Föreläsaren tenderar att fokusera på definitioner och teorem när det egentligen handlar om att utvecklas till en fullvärdig människa. Det är viktigt att undersöka vilka manlighetspositioner som skapas, normaliseras och förkroppsligas i skilda vektorrum med förtryckande matematiska normer utan att för den skull göra avkall på planeternas positioner, och framförallt att i konkreta räkneuppgifter undersöka vilket matematisk genus  ens egen kropp antar när läraren gång på gång punkterar verkligheten med sina hemska räkneexempel. Och Butlers heterosexuella matris problematiseras inte ens i kurslitteraturen och inte heller den inverkan vektorn som en förtäckt fallossymbol har på studenterna, eller hur vektorprodukt, skalärprodukt och andra produkter av sekler av manligt förtryck förvränger studenternas verklighetsuppfattning. Detta projekt kan ses som ett första steg på den trappfunktion som på sikt ska rasera hela utbildningsväsendet i enlighet med den senaste genusforskningen.

Mvh Tanja, bloggare, mattedoktor, genusamatör, tvärvetenskaplig expert  och framtidsforskare i genusvansinnets tjänst undergångsåret 2012.

Men nu måste ni läsa SVT-debattartikeln om jämställdhet (som också går att kommentera)!

Jag inser plötsligt att jag genom mitt inlägg just bevisat att min blogg inte alls är kapad som jag trodde i början av inlägget eftersom det ändå inte blev så kort, och det här bevisar ju även min existens. Vilket inte är helt irrelevant i ett postmodernt samhälle där var och en ständigt måste skapa och omskapa sitt eget jag och sin egen verklighet och där livet ses som en serie tillfälliga förflyttningar och rollbyten, då känns det bra att veta att man fortfarande existerar som samma person genom att kunna påvisa att man fortfarande driver samma blogg och ältar samma genusvansinne. Och nu ska jag själv läsa debattartikeln för att förvissa mig om att det verkligen är jag som skrivit den, man vet ju aldrig.

Uppdatering: det blev inget aprilskämt i år, så ni får hålla tillgodo med ett gammalt!

Uppdatering 2: Correns ledare Var e brudarna? Marika Formgren om att om att kvinnor som kritiserar feminismens världsbild medvetet osynliggörs.

Uppdatering 3: Fler inlägg i feminismdebatten på SVT Debatt HÄR. 

Akademikerna och det sunda förnuftet – finns verkligheten på riktigt?

Det gäller att stå stadigt med fötterna på Jorden så man inte blir indragen i alla svarta hål där ute.

För det första tänkte jag bara, eftersom det under de senaste fem dagarna inkommit hela två mail med synpunkter angående förra inlägget  säga att jag svarat på detta här i kommentaren guilt by association?  Det var ju inte många dagar sedan en journalist kom med något liknande angående TFS som jag kommenterat här  och där det visade sig att journalisten glömt att granska sig själv. Jag vill passa på att tacka dem som bemödar sig om att granska min verksamhet trots att den låg vilande i över sex veckor – det vore ju alldeles förfärligt om allt inte gick rätt till, och vi inte hade en saklig debatt i sann demokratisk anda där vi diskuterade sakfrågor, som tex genusvansinnet, utan istället började diskutera om en länk leder till en annan blogg som i ett annat inlägg har en kommentar med en länk till en  annan blogg som länkar till en kommentar i en blogg där det i ett annat inlägg står något olämpligt i en kommentar. Och det vore ju inte bra om jag inte kunde  svara på frågor ställda av vissa som följer varje steg jag tar, vilket påminner mig att jag därför inte hann ta steget till ICA idag för att köpa mjölk och därför får jag dricka mitt te lika urvattnat som vissa journalisters artiklar på nätet.

Relaterat: Aktivarum om hen-skyltar  och Aktivarum om TFS.

Tänkte passa på att lägga upp min krönika från Axess nr 2 med tema ”Tabula rasa? Om hur evolutionsläran kan vidga vår förståelse av vad det innebär att vara människa.” Det går att läsa några av artiklarna på nätet, som ”Konsensuskultur hotar vetenskapen”,  ”Därför blev kön en konstruktion”  och ”Nationalismens dilemman”  Om man är prenumerant eller blir plus-användare kan man läsa många av artiklarna HÄR på huvudsidan och HÄR  finner man lokal återförsäljare för lösnummer. Följ även Axess kulturblogg. Här är min krönika (sid 68):

Hög IQ är ingen garant för sunt förnuft, om man använder sin analytiska förmåga som behövs för att lösa ekvationer till att ställa upp verklighetsfrånvända genusteorier som ingen som befinner sig i verkligheten känner igen sig i.

”Bruce Charlton, professor i medicin och författare till boken ”Thought Prison – the fundamental nature of political correctness”, skrev (inspirerad av evolutionspsykologen Satoshi Kanazawa) 2009 en artikel i Medical Hypotheses: ”Clever sillies: Why high IQ people tend to be deficient in common sense” (tillgänglig på nätet). Där lanserar han flera intressanta tankar kring det moderna fenomenet att intelligenta människor förfäktar åsikter som strider mot det sunda förnuftet, definierat som de (genom det naturliga urvalet frambringade) instinktiva och rationella sätten att bedöma, analysera och handskas med vardagliga situationer som rör det sociala samspelet mellan människor. Vi får ofta anledning att förundras över hur mycket abstrakt nonsens som produceras inom viss modern forskning för att ”problematisera” och framför allt lösa triviala vardagliga problem. Ett exempel är från SOU 2009:64, där man tar upp att pojkar ofta talar utan att räcka upp handen i skolan, vilket ska lösas genom en ”dekonstruktion av den hegemoniska maskuliniteten” på en (eller många) genusforskares ritbord istället för genom en enkel tillsägelse om att handuppräckning gäller (det funkade ju förut?). Men analyser och välfungerande lösningar baserade på sunt förnuft som redan är välkända hos den stora massan kan ju knappast räknas som nydanande forskning, och det gäller att kunna motivera sin verksamhet.

Kortsiktigt kan det löna sig att hänga på vansinnet

Där en normalintelligent person, eller en högintelligent person utrustad med sunt förnuft skulle förespråka en viss förklaringsmodell, kan en högintelligent person (ofta aktiv inom akademin) som forskar inom ett visst område komma med helt absurda och verklighetsfrånvända förklaringar som strider mot det sunda förnuftet, och Charlton föreslår att detta beror på ett systematiskt överanvändande av abstrakt analys inom områden och för problem där detta inte är adekvat. Däremot kan det vara ett uttryck för sunt förnuft i sig att producera dessa enfaldiga (men sofistikerat uttryckta) idéer då det är gynnsamt för karriär, social status och därmed reproduktion eftersom uppvisandet av intelligens i form av abstrakt tänkande och analytisk förmåga är attraktivt. Charlton menar att det är mer sannolikt att en icke-expert ur det breda folklagret drar en korrekt slutsats gällande ett socialt fenomen än en akademiker som i sin iver att producera något nytt finner något icke-intuitivt som strider mot den evolutionärt utvecklade psykologin manifesterad som ”sunt förnuft”.

Enligt Charlton fungerar detta stigmatiserande av det sunda förnuftet hos den intellektuella (och politiska) eliten som ett sätt att bevara makten, och högintelligenta har helt enkelt en bättre förmåga att formulera abstrakt nonsens som strider mot det sunda förnuftet. Men det är knappast så att alla dessa sociala ingenjörer i form av genusvetare och andra alla är högintelligenta, utan jag tror att flertalet är normalbegåvade medlöpare, som hakar på en enfaldig trend att köra över det sunda förnuftet och beprövad erfarenhet för att gynna sig själva. Frågan är, och den frågan ställer sig även Charlton i slutet av sin artikel, om detta överanalyserande som leder till felaktiga slutsatser som blivit allmängods (som ofta heller inte får ifrågasättas) inte är långsiktigt destruktivt rent evolutionärt. Så här avslutar han: ”Det återstår att se huruvida den genetiska självförstörelsen hos IQ-eliten även kommer att leda till självförstörelsen av de samhällen de styr över”.”

Källa i Medical Hypotheses:  ”Clever sillies: Why high IQ people tend to be deficient in common sense” – läs gärna hela artikeln!

Annat viktigt: Väst driver på fördumningen av Östeuropa!

Relaterade blogginlägg:  Vem lurar vem (reciprok alturism)?,  Repris på genusperspektiv och snälla apor (Lasse Bergs nya tes) ,  En vetenskaplig ansats till förståelse (den svenska förfallsfunktionen) , Genusforskare delar gener med brödlimpa.

Min forskning var tydligen redan lagrad vid universums rand...

Men i rättvisans, jämställdhetens, demokratins och vetenskapens namn ska nämnas att inte ens vi naturvetare kan vara säkra på om det finns någon verklighet. Mer om detta fascinerande ämne i senaste Vetenskapens värld på SVT Play – se den här (börjar min 8.30) och notera att under de sista tio minuterna kommer betydelsen av matematiken in i samband med den holografiska principen, där tanken framförs att matematiken inte bara är en mänsklig uppfinning utan har en oberoende existens som ”den underliggande strukturen”, där verkligheten alltså är en projektion av ett rent matematiskt objekt – det enda verkliga i egentlig och verklig mening, och därmed är ju matematiken verkligheten. Det finns därmed ingen principiell gräns för vår förmåga att förstå det vi kallar verklighet – i synnerhet inte om man råkar vara matematiker. Känns bra att veta att den moderna teoretiska fysiken stödjer tesen, eller snarare sanningen, att det jag framför på bloggen är den verkliga verkligheten, och att den som alltså har något att invända måste bevisa sin invändning genom att formulera den matematiskt och ta den till Universums utkant (eller snarare utanför själva Universum – lycka till kära genusforskare! ) och lagra den där för att sedan återge informationen i form av ett hologram som når mitt vardagsrum.

Det där fixar Genusmaffian på nolltid med sin tekniska kompetens och kunskap om de patriarkala universella strukturerna. Det finns både fördelar och nackdelar med att vår fysiska verklighet är ett hologram – den stora nackdelen är som alla förstår  att mitt exjobb Matematiska modeller inom kosmologi  i så fall inte är så verkligt som jag trott, men den stora fördelen är ju att min doktorsavhandling Asymptotics of Eigenpolynomials of Exactly-Solvable Operators är verklig. Jag som alltid trodde att jag upptäckt universum i  exjobbet medan jag konstruerat matematik i avhandlingen, men nu visar det sig alltså att det kanske är tvärtom…  Se nu Vetenskapens Värld-programmet (SVT PLAY min 8.30-59) så inser ni hur det ligger till med allt!

Millt sagt om genusvansinnet

Jan Milld  har fått upp ögonen för genusvansinnet och gjort fyra videos om genus och jämställdhet, varje video är ca en kvart lång:

Jan Milld har under den senaste tiden även skrivit flera inlägg om genusfrågan (allt sammanställt här i kategorin genus ) – dessa:

Spricka i muren?

”Obehagligt”, sa Borgström

Prostitution – slaveri

Klokt om tokerier

Könsroller och ”trakasserier”

Statsfeminism

Jämställdhet och rättvisa

En udda genusbok

En reaktionär bok…

Rapport från en hönsgård

Är Bertil feminist?

Genustok

Feminister

Sverige världsledande

Uppsala steget efter!

Farlig rättvisa

För att förstå de universella patriarkala strukturerna behövs ett genusperspektiv på fysikämnet

Läs gärna mitt inlägg Ett skräckexempel på Genusväldet  som tas upp i video 3.  Se det omtalade programmet Hjernevask som nämns i video nr 3 HÄR. Läs de  vansinnigaste citaten uppradade här  från den på flera lärarutbildningar rekommenderade rapporten till Skolverket (”Genus och text” )  som också nämns i video nr 3. Rapporten är skriven av en genusfrälst professor i pedagogik (!) som nu är rektor för Södertörns högskola. Arbetet med att skriva om de svenska fysikläromedlen ur ett ”feministiskt perspektiv” pågår, inledningsvis i projektform genom enskilda propagandainsatser på skolor och lärarutbildningar, men det lär inte dröja länge innan vi får se ett helt nytt utbildningsmaterial i fysik, som genusvetarna (som inte läst fysik – den genusvetare i detta avlånga land på randen till sammanbrott som även har en universitetsexamen i fysik är välkommen att kontakta mig för rättelse av detta påstående) hoppas kommer att ”locka fler kvinnor till fysikämnet” men som i själva verket kommer att rasera de sista resterna av utbildningsväsendet och leda till att alla som väljer en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning vid ett svenskt lärosäte (som ju måste hålla internationell standard – kan passa på att nämna att Södertörns högskola själv inte bedriver någon utbildning i fysik, däremot en omfattande lärarutbildning) kommer att ha sex års fysikkunskap att ta igen under det två månader långa sommarlovet mellan gymnasiet och universitetet.

Rektorn vid Vid Södertörns högskola har granskat fysikböckerna och anser att "En jämställd skola och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan" (!)

Fler detaljer om hur fysikläromedlen även kränker elever med annan kulturell bakgrund genom att ha tedrickande i sina exempel när det finns kulturer där man inte dricker te, och där dessa uppgifter samtidigt kränker dem som inte vill dricka sitt te kallt genom att föreslå experiment där man löser upp socker i te vid flera olika temperaturer för att undersöka sambandet mellan temperatur och tidsåtgång för att lösa upp sockret  – här i von Wright och tekoppen. Som ni alla inser behövs här en omfattande genusinsats! OBS! Von Wright ingår nu även i regeringens  forskningsberedning (pressmeddelande):
”Sverige ska vara en världsledande forskningsnation. Forsknings-beredningen är en plats där företrädare för universitet, forskare och näringslivet möter regeringen och diskuterar hur vi bäst kan stå starka i den globala konkurrensen, säger utbildningsminister Jan Björklund.” (påminner om CITATEN angående de svenska fysikböckerna).

Det behövs både ett genus- och etnicitetsperspektiv i kemin anser skolor som ligger "stormsteg före i jämställdhetsarbetet"

Forsknings- och kunskapsnation var ordet. Vi får väl se hur det går med det. Även kemiämnet är drabbat – se Genuskemi och några klavertramp i det politiskt inkorrekta träsket. Under tiden får elever som känner sig kränkta av läroböckerna besöka Vetenskapens Hus  där jag och några till byggde upp en matematikavdelning för några år sedan, så att vi inte förlorar hela den unga generationen pga Genusmaffians förehavanden och politiker som inte har koll på läget. Det var faktiskt jag och två kvinnor till som ledde det projektet – och den ena kvinnan som nu doktorerar blev genusmedvetet nog rekryterad av mig från ekonomi till den rena matematiken. Min genusinsats är långt större än Genusmaffians -  den raserar och jag måste ideellt verka för att lappa ihop de sista resterna av det som ska bli en kunskapsnation. För mer vansinne se Hur många aprilskämt?

Men Genusmaffian har ju även andra orealistiska projekt på gång som den lurat i politikerna att sponsra med våra skattemedel. I prop 2005/06:155  (Nya mål i jämställdhetspolitiken, antagen våren 2006) kan vi läsa på sid 43-44: “Regeringen anser att det nya förslaget till mål tar sikte på att beskriva vilket resultat som skall nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Regeringen finner därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att förslaget till mål på ett bättre sätt avspeglar vad som utmärker ett jämställt samhälle” (se mer om detta i inlägget När lika möjligheter blev 50/50 ). Alltså, det ”fria valet” måste leda till ett visst utfall, intressant.

50/50 till varje pris. Men varför? Det finns ju ändå inget kön.

Och varför måste det egentligen vara 50/50 på varje arbetsplats och inom varje yrkeskategori? Om vi nu har 30/70 någonstans, och det tar oss 20 år och åtskilliga miljoner att uppnå det magiska 50/50 – vad är vunnet? Blir det en bättre värld? Blir de anställda lyckligare? Man börjar ju ana att det är en politisk strategi att ställa upp ett mål som man på förhand vet aldrig kan uppnås, då har vi en växande Genusmaffia som kan jobba heltid i flera hundra år till. Dessutom kan man hålla befolkningen sysselsatt med detta för vardagen ovidkommande irrelevanta nonsens så att den, så länge vi inte har 50/50 överallt (någon som tagit sig en titt på de genusvetenskapliga institutionernas egen könsfördelning förresten?), kan känna sig utsatt för all världens orättvisa och känna att politikerna verkligen jobbar för dess väl, medan den i själva verket åker till Bryssel på tio-rätters-middagar och nätverkar för att ställa upp nya viktiga intressanta mål, som tillåtet krökningsindex på en gurka. Iofs behövs ju här en matematiker, för den som känner sig kallad… Läs förresten Nils Lundgrens Makteliten mot folket.

Får en gurka verkligen se ut hur som helst? EU har viktiga frågor på dagordningen!

Det gäller att fästa sig vid det viktiga här i världen. I prop 2005/06:155 lagstiftade man också om att män och kvinnor ska dela lika på det obetalda hemarbetet (delmål 4), men inte bara det – man skiljer även på inomhus- och utomhussysslor (och det intressanta är att man här i all sin genusmedvetenhet glömde att tala om arbetsfördelningen i samkönade relationer). Vad har staten med det att göra? Flera remissinstanser hade invänt att det blir svårt att kontrollera arbetsfördelningen i hemmet. Men vad har vi väl EU till, om inte för att få ett trevligt direktiv om att sätta upp en övervakningskamera i varje hem? Allt som är tillräckligt korkat kommer ju förr eller senare att komma som ett brev på posten i form av ett EU-direktiv (på tal om EU-vansinnet – följ gärna HAX-bloggen).

Lästips (Newsmill): Forskare i kulturell evolution och innovation: Ingen vetenskap bakom tanken om det postmoderna könet.

Tiden har hunnit ifatt genusmaffian

OBS! Bloggen Genusnytt tar en time out. Läs det (för tillfället) sista inlägget: Vad vill jämställdisterna?  Men för genusfrågor så finns det flera andra bloggar att följa, som Pelle Billings, Aktivarum-bloggen  och Matte Matik men vi får hoppas att Ström snart åter kommer till den växande snöboll som satts i rullning. Men alla kan behöva en paus från Internetkrigandet, och Ström har ju blivit kallad alltifrån apa till Hitler. Även Billing (se hans replik) blev angripen  här i DN Kultur  där alla som inte delar författarinnans åsikter blir kallade för Breivik. Se även Correns utmärkta respons här  och  här. Nu är alla epitet förbrukade ju…

Det är den här apan i Satsen om oändligt många apor som skriver alla genusartiklar. I det här fallet behövs bara en apa som håller på oändligt länge, satsen funkar även då ju. Snacka om plågsamma djurförsök att låta apan skriva allt deras trams.

Och vad gör vi då när vi finner den egentliga apan och Hitler?! För vi vet ju alla att det är en genusforskare som är apan, nämligen apan i  Satsen om oändligt många apor  och att det är så alla genusartiklar produceras  – en apa som slumpmässigt trycker på en skrivmaskin i all oändlighet kommer till slut kommer att ha skrivit alla genusartiklar som någonsin skrivits, men i sin moderna version insinuerar satsen att det faktiskt är en apa som sitter i Nationella Sekretariatet för Genusforsknings källare och från början skriver alla genusartiklar. Och det är för övrigt också en genusvetare som är Hitler – se själva för att övertyga er om detta:

Uppdatering: en kort kommentar om detta inlägg här. Eller kort och kort – kort för att vara skriven av mig iaf.

Tillfällig paus från vansinnet

Som vissa kanske med förfäran noterat har jag inte bloggat på några veckor, och för att ni inte ska tro att jag lagt ner bloggen (något jag nästan lyckades lura i vissa med mitt aprilskämt 2010) så låter jag nu meddela att jag kommer att ha bloggpaus i några veckor till pga överbelastning. Att tro att jag ska lägga ner bloggen är lika absurt som att tro att den välkända Heine-Borels övertäckningssats kan lösa samhällsproblemen. Däremot kan den iofs förklara delar av dem, som ni själva kan läsa om på wikipedia om ni inte har en mattebok hemma: ”En delmängd till ett metriskt rum är kompakt (dvs varje öppen övertäckning av mängden har en ändlig delövertäckning som täcker mängden) om och endast om rummet är fullständigt och mängden sluten och totalt begränsad.” Med PK-maffian som delmängd och det offentliga rummet som metriskt rum där den ingående avståndsfunktionen mäter avståndet mellan proffstyckarnas åsikter, och där den inducerade topologin i detta rum som bekant utgörs av alla unioner av öppna bollar  som bas, och överfört till samhällsvetenskap betyder dessa boll-unioner att det kring varje tillåten åsikt i den av PK-maffian definierade tillåtna och matematiskt sett, men även enligt PK-maffian själv, ”öppna” åsiktsmängden existerar en öppen (och tolerant) boll som alltid ligger inom denna mängd, så att åsiktsbollarna aldrig någonsin hamnar utanför mängden eftersom radien är lika begränsad som PK-maffians psyke, så därför kan vi tillämpa satsen.

Hur orkar ni egentligen läsa min blogg - själv skulle jag aldrig orka det!

Därmed kommer varje öppen och tolerant delmängd av PK-maffian själv i all sin motsägelsefullhet att vara både sluten och totalt begränsad, vilket enligt Heins-Borels sats gör den till en kompakt och ogenomtränglig union av slutna bollar som alltid missar målet, och detta trots att det offentliga rummet inte är fullständigt vilket man kan övertyga sig om genom att dagligen sätta på sin radio – jag ska ta och undersöka vad detta beror på, och om det kan vara så att det är något fel på matematiken eller om det offentliga rummet verkligen är så beskaffat att varje Cauchy-följd konvergerar mot en punkt som ligger i rummet (vilket skulle göra det fullständigt), för rent intuitivt kan man tycka att det finns hål i det offentliga rummet, men som alla vet så kan man göra det ofullständiga fullständigt (läs hur man gör här), men en alternativ tolkning kan ju vara att det offentliga rummet faktiskt är fullständigt i bemärkelsen fullständigt galet, och i så fall är det inga problem med matematiken. Matematiska problem har jag redan nog av, så vi kan väl säga att det är så. Beviset är enkelt: sätt på radion dagligen och ta del av analyser, debatter, intervjuer och kommentarer – vansinne, slutenhet, begränsning och kompakt smörja, precis som Heins-Borels sats visar.

Men nu måste jag avsluta min utannonsering av bloggpausen med att tipsa om senaste numret av Axess magasin (nr 1 2012) med tema ”Mot en ny feminism/Feminism som kvinnofälla”. Bara två av artiklarna går att läsa på nätet: Dumskallarnas sammansvärjning  & Gammal teori söker lika utfall  medan resterande rubriker på temat kan ses HÄR och för den som vill läsa allt går det att beställa lösnummer från redaktionen eller börja prenumerera  eller köpa numret hos återförsäljare (skriv in ditt postnummer här). Och glöm inte följa Axess-bloggen med alla aktuella debatter! Min krönika är på sid 68 (ej på nätet), återger den här:

”Jag säger ofta att det i dagens samhälle är smart att vara dum. Smart i den meningen att det är gynnsamt för karriär och därmed status och materiell standard att sakna både sunt förnuft och logisk förmåga, eller åtminstone att utåt ge uttryck för att sakna dessa egenskaper. Reproducerar man bara en del moderna floskler (i synnerhet i frågor som rör genus, invandring och skolresultat) som aldrig riktigt behöver förklaras närmare och likt en upphakad grammofonskiva häver ur sig standardiserade ”argument” (ofta värdeladdade och sällan faktabaserade) kommer man långt, och kryddar man dessutom flosklerna med lite obegripligt abstrakt svammel och helt nya ord kan man bli en banbrytande forskare eller konsult. Ju absurdare desto större chans till genombrott, eftersom alla vet att något helt nytt som aldrig sagts tidigare, och som dessutom låter avancerat, måste vara både bättre och mer sant än den föregående utsagan om sakernas tillstånd.

Genusutredningar för helt triviala företeelser är helt normalt i dagens Sverige

Det behövs nya moderna lösningar på gamla och välkända problem och det behövs nya lösningar på de nya problem som genereras av de nya lösningarna – problem som ofta är av både praktisk och teoretisk natur. Allting måste dessutom dokumenteras och skickas till forskare för vidare analys tills man får till stånd en statlig utredning, där man får moderna svar på enkla frågor och en analys av varför de moderna lösningarna varken fungerar på de gamla eller nya problemen. Och det vore även önskvärt att formulera en rad nya problem som egentligen inte finns, men som bättre passar de moderna lösningarna. Den nya forskningen kan ju inte ha bedrivits i onödan, och den kan absolut inte vara överflödig eller felaktig – det är i så fall världen utanför som inte hängt med i utvecklingen.

Motsägelser och dubbla måttstockar är absolut inget problem. Man kan därför ofta läsa i pressen, som verkligen hänger med i utvecklingen, om hur en viss aktivitet som är berikande och höjer livskvaliteten för män samtidigt är en kvinnofälla för kvinnor (exempelvis sagoläsning för barnen). Man kan också utan vidare hävda att män inte har något att tillföra i egenskap av män som personal i förskolan eftersom det är en felaktig utgångspunkt ”att kön i sig har en viktig funktion” (SOU 2006:75 sid 52-54) samtidigt som man utan att stöta på motstånd både kan och bör hävda att det finns ett kvinnligt perspektiv som är viktigt att tillvarata inom bolagsstyrelser.

Vad är väl 81 miljoner för en genussatsning som ska rädda världen? Är detta Reinfeldts arbetslinje?

Vidare kan man initiera egna excellenssatsningar (i skrivande stund vid tre lärosäten med 81 miljoner kronor från Vetenskapsrådet) med tema genus och jämställdhet samtidigt som ledande företrädare kan hävda att ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin” (Solveig Bergman, föreståndare för Nikk, Nordiska Institutet för Kunskap om Kön, vid 6th European conference on gender equality in higher education). Vidare är könet för andras del bara en irrelevant konstruktion, samtidigt som man för egen del ägnar sig åt biologisk kroppsräkning in absurdum på (andras) arbetsplatser och utbildningar. För egen del skulle man inte tillåta en sådan granskning med hänvisning till att könet ju faktiskt är en social konstruktion som är föränderligt i tiden, rummet och det postmoderna psyket. Och politikerna hurrar och pengarna fortsätter att flöda in…”

Axess höll även ett seminarium för ett tag sedan med titeln ”Farväl till feminismen?” och de tre delarna kan ses på nätet här (ingen video går att bädda in så ni får klicka på länkarna nedan):

Farväl till feminismen? Del 1 (1 tim 18 min)

Farväl till feminismen? Del 2?  (1 tim 19 min) 

Farväl till feminismen? Del 3  (1 tim 29 min)

Får avsluta med en video som visst är några veckor gammal men som jag inte sett förrän nu, men blev tipsad om den eftersom jag visst förekom med  bild där (måste vara tagen från mitt nationaldasgs-inlägg), jag är ju Fanbärare för Folkvett så jag får väl räkna med att få stå som symbol för kampen mot fördumningsindustrin antar jag .

Vänta, måste förresten avsluta med en video som Galne Gunnar gjort: ”Dina skattepengar går till könsbyten på bestick” (här är bestick-inlägget för den som glömt den galenskapen) – tack för PR Galne Gunnar!

Man kan fråga sig hur det årligen kan produceras tusentals sidor med utredningar och forskningsartiklar i genusvetenskap för att ”problematisera” helt vardagliga företeelser som ofta har enkla förklaringar, eller om inte enkla så åtminstone inte genusteoretiska förklaringar. Utöver vardagen så drabbas även andra vetenskaper av genusforskarnas framfart. Filosofen och lingvistikern Luce Irigaray som haft stort inflytande på den feministiska rörelsen i Europa, frågar sig exempelvis på fullaste allvar om Einsteins formel  E = mc^2 är sexistisk eftersom den privilegierar en hög hastighet, nämligen ljusets hastighet, på bekostnad av lägre hastigheter ”som är mer betydelsefulla – inte minst för kvinnor.” Einstein anklagas för att vara fixerad vid höga hastigheter, vilket enligt Irigaray reflekterar hans sexistiska inställning (Sokal & Bricmont) – läs mer om den nya svenskinitierade genusfysiken HÄR, med fler intressanta detaljer  HÄR och HÄR  om hur man raserar skolväsendet i genusvansinnets namn.

Åter snart, glöm inte läsa Genusnytt,  Pelle Billing,  Matte Matik, Aktivarum,  Axessbloggen mfl. Och här var den en del läsvärda inlägg om feminism på Newsmill:  Kidnappad kvinnokamp blev manshat och stasfeminism m fl inlägg till höger. Kom förresten just på att min blogg idag fyller exakt tre år!