Genusforskare offer för ”Brain drain”!

november 6, 2011
Elise Claeson - en sund röst i debatten

Elise Claeson - en sund röst i debatten

Först vill jag tipsa om Elise Claesons artikel i Aftonbladet, som utgör en slutreplik i en debatt. Här är den: Feminister – håll er borta från våra familjeliv!  och den utgör alltså en replik på Schymans Elise Claeson förstår inte vad jämställdhet innebär  samt Lisa Magnussons Varför ska kvinnors arbete vara gratis?  som i sin tur var reaktioner på Elise Cleasons ursprungliga artikel Svensk jämställdhet – en livsfara för kvinnor. Och läs även Elise Claessons artikel på svt.se: Befria de gröna hemmafru-feministerna från jämställdhetsutopin och hennes Newsmill från i maj: Regeringen och genuspedagogerna vill ha ett nytt folk.

Är detta genusforskarnas nya familjevänliga uppfinning?

Är detta genusforskarnas nya familjevänliga uppfinning?

Ni kanske inte tror att Genusmaffians förehavanden utgör någon risk för folkhälsan, men det gör den. För länge sedan skrev jag ett humorinlägg om genusvansinnets effekter på (dittills) normala människor, men om man läser om texten nu, så verkar det inte alls vara humor, utan skulle mycket väl kunna utspela sig i vilken stad som helst som berikats med en genuslobby som kör över allt i sin väg med en ångvält fulltankad med genuspropaganda. Och med normala människor menar jag samma sak som genusvetarna menar, nämligen människor som lever efter vissa normer, och följaktligen är de andra per definition, de genusupplysta, onormala, även om de faktiskt har normlösheten som norm vilket gör att de egentligen, mot sin vilja, i någon mening också är normala, men jag skulle aldrig lyfta fram detta för att inte såra deras känslor.

Här är min nya vithetsmätarmaskin

Här är min nya vithetsmätapparat

I förra inlägget  fick vi lära oss en del om forskningsområdet genus- och kritisk vithetsanalys, så jag hoppas verkligen att ni alla ägnat den senaste veckan åt att kritiskt granska er eventuella vithet. Själv har jag just utvecklat en helt ny spektroskopisk metod för att undersöka vithetsgraden genom att helt enkelt mäta hur mycket ljus huden absorberar när man står mitt i skuggan av genusvansinnet. Om man upplever skuggan som mycket mörk blir det inte mycket ljus, vilket innebär att det som genusforskarna kallar en ”vit kropp” alltså med mitt mätinstrument kan bli medelbrun, gul, svart eller lila om man samtidigt har högt blodtryck, vilket man ju ofta får i Genusland. Inte jag dock, eftersom jag har en avstressande bettskena jag kan tugga på, och det påminner mig om att jag ju skulle skicka tandläkarräkningen till Nationella Sekretariatet för genusforskning.

Drömmen är att få in mitt resultat i tidskriften Genus med tema Innovation

Drömmen är att få in mitt resultat i tidskriften Genus med tema Innovation

Jag kallar en sådan av genusforskarna klassificerad ”vit kropp” som varken absorberar eller utstrålar något ljus i genusskuggan och som därför rent mättekniskt är en svart kropp, för en ”ambivalent kropp”. Jag hoppas därmed kunna publicera mig i någon kritisk vithetsprofilerad genustidskrift som accepterar vetenskapliga belägg för något, och om ingen sådan finns, så hoppas jag på att min hypotes om att ambivalenta kroppar skapas i genusskuggan kan komma att accepteras vitt, svart och brett om jag bara upprepar den tillräckligt ofta och får framföra den i något debattprogram på TV. Den kommer också att bli sann om jag lyckas sälja den till någon politiker som sedan uttalar den på TV. Gärna tillsammans med några standardfloskler som ökar trovärdigheten:

Det gäller att nå ut med sina hypoteser

Det gäller att nå ut med sina hypoteser

”Hypotesen om ambivalenta kroppar i genusskuggan är något vi måste acceptera eftersom Sverige är en del av världen och eftersom vi lever i en demokrati, och ett öppet samhälle som vårt måste acceptera vissa hypoteser som sanningar eftersom vi strävar efter jämlikhet och jämställdhet och allas lika värde. Inte alla hypotesers lika värde givetvis, men alla andra lika värden, som exempelvis alla genusforskares lika värdering av en vetenskaplig utsaga, som därmed brister, precis som jämställdhetsarbetet skulle göra om inte vi politiker satt vid rodret och gav genusmaffian era skattepengar så att ni åtminstone kan bekosta er egen hjärntvätt, latmaskar.

cirkel

Här kan Patriarkatet få trampa runt

Vi däremot maskar inte, vi går istället i täten och har gått om alla andra länder med vår öppna toleranta inställning mot olikheter, så länge olikheterna inte hamnar utanför det tillåtna intervallet, som är en krympande mängd. Vi ska få ner det till noll. Det är vårt mål. Då möts ändarna, och vi vill alla skapa möten mellan folk från olika ändar av världen, för utan dessa möten kan inte hypotesen om de ambivalenta kropparna i genusskuggan vara ett led mot ökad rättvisa. När ändpunkterna sammanfaller, då är vi nöjda. Då är nämligen alla lika, och mer exakt identiska fast utan en fast identitet, och livet blir rättvist. För millimeterrättvisa är den enda vi kan tänka oss, när vi väl tänker, vilket inte är särskilt ofta när jag tänker efter. Men oj, nu tänkte jag visst – ja där ser man. Att tänka en millimeter i taget, det är bra för demokratin. En öppen linjal kan vikas ihop så att ändpunkterna sammanfaller och då har vi en sluten cirkel, för ni vet ju alla att cirklar också kan vara öppna, men vi vill gärna sluta cirkeln och stänga in er medborgare i den så att ni inte kommer ut. Världen ute är ju farlig och vi måste skydda er från den.

Möbiusband

Möbiusband

Om man vrider rättviselinjalen innan man sätter ihop ändarna får man ett Möbiusband och linjalens yta utgör samtidigt både in- och utsida, eller för att tala klarspråk, något vi politiker är välkända för – det finns ingen in- eller utsida, och det är så vi skapar ett öppet samhälle utan gränser, om ni inte faller av kanten givetvis då är ni illa ute. Och det är det här utanförskapet vi måste komma bort ifrån, utanförskapet som odlas av oliktänkande, som gör att alltfler hamnar utanför den sammanfallande ändpunkten. I en jämställd värld finns bara en demokratisk linjal och det är det vi alltid har i åtanke när vi fattar våra beslut – börjar folk tänka själva hotas rättvisan, demokratin, jämställdheten, sammanhållningen, klimatet, den hållbara utvecklingen och min riksdagsplats. Och då är vi verkligen ute på farligt vatten, eller i åtminstone jag, eftersom jag då inte längre har råd med båten som tar mig ut till min alldeles egna ö i skärgården.”

I vilket fall, med min ombyggda fotomultiplikator (se bild)  kan jag mäta hur många elektroner som slås ut som en följd av den fotoelektriska effekt som Einstein fick Nobelpriset för 1921, och ni får be om ursäkt att jag la in en allmänbildande bisats så här i genusvansinniga tider, och dessa elektroner accelereras sedan i ett högspänningsfält mot en genusartikel, så att ännu fler elektroner och bokstäver frigörs, tills jag har en tillräcklig elektronisk förstärkning som jag sedan kan rikta mot Patriarkatet, som i sann patriarkal anda, mäter den  (vi vet ju att det här att räkna och mäta saker är ett patriarkalt påfund – se tex Genusfysik och konsensuskultur eller Hur många aprilskämt? ).

Genusvetare på utflykt i verkligehen

Genusforskarna känns lätt igen, här flög en framför mitt fönster igår, och försökte spionera på min nya vithets-spektrometer.

Äsch, nu tappade jag tråden, som vanligt :-). Eller egentligen inte, det är bara det att tråden alltid förgrenar sig lite på vägen, vilket är helt normalt om man vill vara en kreativ matematiker som ser nya möjligheter och nya lösningar på uråldriga problem. Då måste man kunna associera fritt som en genusforskare och inte låta sig störas av triviala saker som verkligheten och världen utanför. Där har jag och genusforskarna faktiskt något gemensamt. Förutom att de tar sig ut i verkligheten när de ska implementera sina hypoteser, medan jag skickar in mina (dessutom bevisade) hypoteser till en vetenskaplig tidskrift och inte till DN debatt. Men det där inlägget jag skrev för två år sedan, och som var menat som ett skämt men som så här i efterhand framstår som helt normalt, jag får inte plats med det utan får ta det nästa gång. Ledsen att det blev så här :-).

Men glöm inte läsa debattartiklarna överst i inlägget! Det är ju faktiskt så, att många så kallade jämställdhetssträvanden faktiskt är, om jag får lov att använda ordet, kvinnofällor. Istället för mansfällor, som det var tänkt från början.

Det kostade bara 81 miljoner kronor att institutionalisera genusvansinnet inom akademin

Det kostade bara 81 miljoner kronor att institutionalisera genusvansinnet inom akademin

Missa nu inte senaste numret av Genusperspektiv! Under rubriken ”Framgångsrik satsning på excellenta genusmiljöer” kan vi läsa att de 27 miljoner som Vetenskapsrådet satsat på dessa tre genusexcellensmiljöer lett till att de vuxit sig starka – och att detta inte kunnat ske utan de där extra miljonerna. Alltså 27 miljoner till vardera excellenscentreum – totalt 81 miljoner kronor! Notera att genusforskarna gärna problematiserar elitisering inom akademin och excellenssatsningar inom andra områden (se om detta i inlägget Genusvetenskap – en krigsmaskin). De måste väl också snart undersöka sina egna excellenssatsningar ur ett genusperspektiv? Det blir väl 81 miljoner till då… Så där föder och göder vansinnet sig självt.  Excellensmiljöerna har följande intressanta teman:

Uppsala (Forskningsprogrammet GenNa): genus och fysik, genus och djurforskning, genus och didaktik, genus och neurovetenskap, genus och bioetik, genus och biosocialitet.

Umeå (Forskningsprogrammet ”Challenging gender”): genus och demokrati/social rättvia, genus och emotioner, genus och våld, genus och hälsa, genus och normalisering.

Linköping/Örebro (Övergripande tema ”Gendering excellence”): genus, sexualitet och global förändring; Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier; Skillander och sanktioner: sexuell hälsa, kropp och ”empowerment”.

På sidan 2 i nyhetsbrevet Genusperspektiv kan vi läsa:

Det pågår en oroväckande och omfattande "brain drain" av genusforskare till excellensmiljöerna, så att hela städer riskerar att ödeläggas.

Det pågår en oroväckande och omfattande "brain drain" av genusforskare till excellensmiljöerna, så att hela städer riskerar att ödeläggas.

”Utvärderingen pekar på att finansieringen använts för att höja kvaliteten på forskningen till en nivå som inte varit möjlig utan satsningen… Man kan se satsningen som ett bidrag till genusforskningens institutionalisering. Om man vill medverka till att etablera ett forskningsområde snabbare, vittnar det här om att det är möjligt. Då krävs den här typen av storsatsning…

Risk för ”brain drain”?

Utvärderarnas rapport nämner, men går inte djupare in på, den eventuella risken för att sasningarna har dränerat andra miljöer på forskare genom att de sökt sig till excellensmiljöerna.”

Ska det verkligen få vara så, att alla andra svenska städer dräneras på stora genusgenier? ;-) Låt mig gissa vilken lösning Vetenskapsrådet, och inte minst genusforskarna själva, har på detta problem: låt oss göra varje svensk stad till en excellensmiljö för genusforskning! Vi är ju redan på god väg.


Viktig samhällsinformation

maj 27, 2011
Johan Lundberg talar klarspråk

Johan Lundberg talar klarspråk

Johan Lundberg ger på Axessbloggen i ”Lögner och dumheter” en känga åt både genusindustrin och de politiker som ”begår ett stort misstag om man inte fångar upp de många människor som har börjat reagera över de rena lögner och dumheter som konsekvent sprids under godhetens täckmantel… Att populistiska partier i det läget tenderar att vinna mark beror inte på att väljarna är lättduperade utan tvärtom: på att de söker en idealism och sanningslidelse som de inte upplever finns inom det politiska och mediala etablissemangen.” Johan Lundberg ställer sig vidare frågan ”Hur många är beredda att rösta på politiker som är med om att skapa en skola som anställer genuspedagoger som predikar att vardagsfunderingar och vetenskapliga sanningar är utbytbara storheter?” och det kan man ju fråga sig med von Wright-citaten i färskt minne, och sedan kan man fråga sig varför folk får högt blodtryck i det här landet, eller varför det går utför med svensk skola:

”Pisa 2009 är dyster läsning för Sveriges del. Det går nedåt på alla områden. I första Pisa, som presenterades för nio år sedan, låg Sverige över genomsnittet i OECD i både läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Läsförmågan har varit den starka grenen, tillsammans med svenska skolors förmåga att kompensera för effekterna av social bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå har inte haft lika stor betydelse för elevernas resultat som i  andra länder. Allt detta är ändrat nu. Det finns ingenting som utmärker Sverige, mer än att tappet är större här än på de flesta andra håll. Svenska 15-åringars läsförmåga ligger numera på genomsnittet för OECD-länderna. Detsamma gäller matematiken medan resultaten i naturvetenskap för första gången hamnar under snittet… Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är numera större i Sverige än OECD-snittet. ”Vi är inget föregångsland längre utan ganska genomsnittligt även ur ett likvärdighetsperspektiv. Och det beror inte på att andra länder har kommit ikapp utan på att de svenska resultaten har försämrats”, säger Anders Auer, undervisningsråd på Skolverket.”

Matteföreläsning på SU

Matteföreläsning på SU

Va – är Sverige inget föregångsland längre? Jag som trodde vi hade ”världens bästa skola” och var en ”ledande kunskapsnation, det är ju det politikerna säger dagligen i TV-rutan – har de ljugit för oss!? Hur länge har det här pågått? När jag undervisat studenter under tio år (2000-2010) och vi fått sänka nivån kontinuerligt, skriva nytt kursmaterial, utveckla överbryggningskurser mellan gymnasium och universitet, inrätta nätbaserade kurser med dygnet runt-service, rätta snällare och årligen tänka ut nya pedagogiska metoder för att få med alla på tåget, då trodde jag bara att det var min ”vardagsförståelse” som kanske krockade med politikernas ”vardagsförståelse” och det är ju helt i sin ordning enligt de nya genusrönen att det finns olikheter i förståelse, liksom i graden av (genus)medvetande, och det måste ju stämma eftersom genusforskarna förstår ganska lite, medan vi andra förstår mer, och vi är också mer medvetna om att genusforskarna inte förstår så mycket, och överhuvudtaget har vi en högre medvetandegrad än dem – och det här säger jag inte för att jag har fördomar, utan för att de själva skriver att de delar upp till 70% av sina gener med en brödlimpa och hur medvetet är ett bröd? Fast genom att oreflekterat utgå ifrån att man är mer medveten än en brödlimpa antar jag att man kränker brödet, och det är för sådana här fall vi har DO, så jag får väl invänta domen därifrån.

Mikael Jalving gav Björn Wiman en chock minut 17 och framåt. Missa inte Hakelius och Lindströms kommentarer i slutet.

Mikael Jalving gav Björn Wiman en lätt chock minut 17 och framåt :-) Missa inte Hakelius och Fredrik Lindströms kommentarer i slutet av videon

Nu till allt jag tänkte lägga upp, jag måste sprida en massa videos och annat, även om flera av mina bloggläsare redan sett det här, och släppt länkar i kommentarerna (ni får se allt en gång till!). Video från Axess frukostseminarium om konsensus, åsiktspluralism och grindvakter – ”Ju mer vi är tillsammans” med Johan Lundberg, Sakine Madon  (redaktionschef på Newsmill), Björn Wiman (kulturchef på DN) och Mikael Jalving (som skrivit boken Absolut Sverige  – en resa i tysthetens rike, finns fortfarande inte i svensk översättning, och jag är så sur på mig själv att jag har 4000 olästa mail sedan just mars 2010, eftersom jag i veckan upptäckte att Jalving hade mailat mig två gånger för att medverka i hans bok och jag missade det :-(  så det blev inget avsnitt om de mest absurda inslagen från genusindustrin). Se videon (38 minuter) och läs de relaterade artiklarna om konsensus från Axess Magasin nr 4, går att läsa på nätet – HÄR):

SE VIDEON OM KONSENSUS!

Varför hade Wiman med sig sin cykel till seminariet?

Varför hade Wiman med sig sin cykel till seminariet?

Wiman var lite ute och cyklade när han under de sista minuterna lät påskina att den som kritiserar genusindustrin (och dess imperialistiska ambition att invadera andra vetenskapsområden i syfte att i grunden förändra dem) skulle vara emot jämställdhet. Det där vara bara ett sätt av honom att försöka framstå som Godheten själv, produkt som han är av den politiskt korrekta konsensuskulturen. Det var då jag sa att genusindustrin inte har med jämställdhet att göra. I slutet säger han för övrigt att konsensus är ett bra och effektivt sätt att styra ett samhälle, men där bryter han mot den demokratiska värdegrund han som Godhetens apostel själv företräder, och som i klartext innebär (se tex här) att man ska acceptera att folk har olika värdegrunder och därmed ibland helt olika åsikter i grundläggande frågor, och hur ska det då gå med konsensus? Men visst har han rätt i att det är effektivt med konsensus, det blir också ett mer funktionellt samhälle – dock om konsensus råder utan att vara ett resultat av åsiktsförtryck, tex ett sådant som Wiman själv företräder genom att påstå att den som kritiserar genusvansinnet är emot jämställdhet och sedan hoppas att folk som inte kan skilja på dessa begrepp får dåligt samvete.

Professor Bexell surnade till när jag lyfte fram genusvansinnet

Professor Bexell surnade till när jag lyfte fram genusvansinnet

Sedan har vi heldagsseminariet anordnat av Axess: ”Bortom multikulti” (Axessbloggen har skrivit om det och några av reaktionerna HÄR) där bla statsvetaren Andreas Johansson Heinö medverkar, liksom professor Svante Nordin, som vi alla känner till eftersom han och jag ”sopade mattan” (för att citera Axessbloggen) med Genusmaffians hantlangare nere i Lund i Filosofiska rummet förra året och som jag skrev här om programmet så kan man notera att professorn i etik och fd rektorn för Lunds Universitet, Göran Bexell, först hyllade Rosenbergs rapport (”mycket  välskriven och välstrukturerad rapport”) för att sedan, när jag började citera ur den, ta avstånd ifrån den genom att hävda att ”texten är inte att uppfattas på det sättet” när jag läste genus-certifieringskriterierna rakt av. Inte ska man väl läsa Genusmaffians rapporter och än mindre lyfta fram dem i öppen dager (lyssna på programmet här mp3 ). Här under rubriken Bortom Multikulti återfinns det inspelade materialet från Axess, jag tappade visst tråden:

VIDEO – Invandring nu och då

VIDEO – Politikens utmaningar

VIDEO – Multikulturalism och andra begrepp

VIDEO – Intolerans i toleransens namn

Andreas Johansson Heinö medverkade igår på Timbroseminariet ”Vem ska få bli svensk medborgare?” (se VIDEO)  i samband med att hans rapport med samma namn presenterades  (Per Gudmundson kommenterar). Heinö kom som bekant tidigare i år ut med rapporten ”Integration eller assimilation?”, och Timbro har i dagarna även haft workshop om jämställdhet och kvotering – VIDEO.  Och när vi ändå är inne på Timbros sida – lyssna till Timbro idésherpa om den österrikiska skolan.

Elise Claesson

Elise Claesson, socianom och författare till mamma @home

Elise Claeson skriver på Newsmill om genuspedagogik: ”Regeringen och genuspedagogerna vill ha ett nytt folk”  och tar upp det faktum att ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt” ( se själva sidan 19 här) och skriver bland annat: ”Tanken att könet är en social konstruktion passar in i vårt politiserade, kulturradikala samhälle. Genusanalysen ger politikerna möjligheten att inte bara omkonstruera samhället, utan också människan. Lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män räcker inte längre som mål för jämställdheten. Det kvinnliga och det manliga kan nu angripas och förändras i grunden.”Andra inlägg i den debatten kan man se i högermarginalen.

Relaterat: Genusvetare förvirrar barnen SVD  (mitt första inlägg i svensk samhällsdebatt) Genuspedagogik i förskolan del 1  , del 2del 3del 4, Genusarbete smulades sönder i DN, Project implicit – bär du på fördomar eller ”föreställningar” om verkligheten? , jag träffar genusvetaren (vars artikel i DN jag reagerade på ) i Nyhetsmorgon.

Kort men viktig info: i förskolans läroplan (Lpfö 98)  står följande:

”Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt… Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn skall ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna… Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.”

Schyman har läst Pär Ströms senaste bok

Schyman har läst Pär Ströms senaste bok

Och missa inte Pär Ströms och Schymans meningsutbyte på SVD angående Pär Ströms nya bok ”Sex feministiska myter” (pdf)  (som jag dessvärre inte hunnit läsa själv). Myter om feministiska framsteg skapar nya myter Var är dina källor Schyman?, Ström skapar total förvirring,  Ström replikerar på bloggen, Ström mot strömmen i Sydsvenskan.

Annat aktuellt: Debatt om konsensus på Newsmill: Maj Grandmo  skriver om Konsensusstaten och världens ensammaste folk. De andra inläggen i den debatten, som Svensk brist på fason fjärmar oss från nordisk gemenskap finns till höger.

UR Samtiden – frihet och identitet (”Mångkultur och mångkulturalism är inte samma sak. Den mångkulturalism som utbrett sig i Europa är i själva verket en form av rasism. Problemen börjar när man i diversitetens namn accepterar och gör undantag, exempelvis vad gäller kvinnors rättigheter. Detta säger Caroline Fourest, fransk författare och debattör som menar att vi inte kan tolerera intolerans. Ett seminarium om religionsfrihet och individuell frihet. Arrangör: Humanisterna.”) - se video.

Efter allt det här måste ni få något avslappnande att se som reparerar eventuella skador på hjärncellerna – för mycket information på en gång kan ju skada hjärnan har jag läst, men jag har även erfarit det själv ibland när jag haft 50-100 fönster öppna på samma gång och försökt läsa alla samtidigt, jag får alltid huvudvärk av det. Jag trodde min hjärna var plastisk och skulle lära sig fixa det men över 50 fönster går inte, konstigt nog…


”Forskning saknas” på genusvansinne för 225 miljoner och dags att ”reflektera över sin vithet”

november 22, 2010
Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Här är Aftonbladets artikel om kvinnlig statsminister som jag nämnde i förra inlägget. Mitt svar är inte med eftersom jag inte lämnade mitt telefonnummer och de ville tydligen helst prata med en också, medan jag tänkte att det var bäst att skriva ner mitt svar, så kan inget bli fel. Men de vill ju kunna ställa följdfrågor osv antar jag. I vilket fall så hade de fått tag på Elise Claeson per telefon, och hon är ju en intelligent kvinna, så det är hennes svar som står under ”Är det viktigt att Sverige får en kvinnlig statsminister?” tillsammans Schymans svar. Måste man skaffa en särskild presstele nu också!? Nu har de fått mitt nummer i alla fall, ett av dem, ett ”obefläckat”, som jag inte ringt upp Nationella Sekretariatet med, ha ha! :-). Här kompletterar jag AB-artikeln med mitt svar:

Det här är min nya presstele

Det här är min nya presstele - nu kan media ringa mig

”Jag tycker att det är viktigt att Sverige får en kompetent, kunnig och handlingskraftig statsminister, oavsett kön. Jag tycker det skulle vara trevligt med en kvinnlig statsminister som omväxling så klart, men könet får inte vara ett kriterium. Om vi i framtiden får en kvinnlig statsminister så hoppas jag bara att det inte blir så att kritik av beslut och eventuella felsteg bemöts med genusinfluerade argument, som att kritiken bottnar i att det är en kvinna, och att sakfrågorna och politiken drunknar i sådant där, alltså en könsfixering istället för en bedömning av politiken. Det kan ju bli intressant att se hur genussamfundet hanterar ”en kvinna med makt” – är en kvinnlig statsminister ett offer i egenskap av kvinna, eller är hon (beroende på partifärg då kanske) en Patriarkatets medlöpare? Eller kanske rent ut av en egen individ med fri vilja? Enligt vissa genusforskare står ju också ”den manliga rationaliteten” (som exempelvis präglar ”manligt dominerad” vetenskap som fysik där man hävdar ”objektiva sanningar”) i motsatsförhållande till den kvinnliga dito – hur man nu ska tolka det. Ska kritikerna ta hänsyn till detta i bedömningen av de politiska besluten? En kvinnlig statsminister skulle säkerligen generera en hel del forskningsprojekt och analyser från genushåll som kan bli nog så intressanta, men förhoppningsvis genererar en framtida kvinnlig statsminister välstånd och framtidstro i första hand. Kanske kan en kvinnlig statsminister också stärka tron på kvinnan som en självständig och stark individ som kan tänka själv, något som skulle utmana genussamfundets stereotypa bild.”

Det nya numret av Axess är ute

Det nya numret av Axess är ute

Jag skulle egentligen bloggat igår, men så kom jag på att jag hade deadline på nästa Axess-krönika, och då kom jag på att jag inte skrivit om min förra här på bloggen. För det senaste numret av Axess Magasin, som jag ju brukar uppmärksamma, kom för två veckor sedan. Temat är ”Hemma i Europa” och några av artiklarna går som vanlig att läsa på nätet (”Sverige tror på sina fantasier”, ”Europas mest europeiska land””Maktens konstruktion””Trygghet går före fall””Självbilden utmanas” och så chefredaktörens ledare). Och här vid tidningen ser jag en tidningsbit jag rivit ut ur Metro. I Metro Stockholm kunde man den 1 november läsa på sid 12 under rubriken  ”Kvinnor läser mest för barn” att en ny Sifo-undersökning visar att ”8 av 10 kvinnor svarar att det är de, och inte partnern, läser mest för sina barn” (undersökningen borde för övrigt anmälas till DO för att ha utelämnat samkönade relationer – jag överlämnar detta ärende till kommentatorn Info) och att ”Ungefär hälften av kvinnorna läser för barnen varje dag, medan bara en tredjedel av männen gör detsamma”. Fanny Armbjörnsson, genusforskare vid Stockholms universitet, tycker att detta är ”tråkigt, men inte förvånande”. Vi kan läsa att ”Det är trist för alla, för kvinnorna som får jobba dubbelt och hamnar efter lönemässigt, för barnen som får mindre möjligheter till en nära relation till sin förälder och – inte minst – för männen själva.”

Män kan höja sin livskvalité med "kvinnofällorna"

Män och kvinnor behöver olika roller enligt genusvetarna - nämligen de omvända

Detta är sååååååååå typiskt! När kvinnor stannar hemma med barn är det en ”kvinnofälla”, när män gör detsamma är detta ”bra för barnen” (sedan när bryr sig genusvetarna om dem!?) och inte minst är det ”berikande” för männen och höjer deras livskvalitet. Varför är det som höjer livskvalitén för män en fälla för kvinnor? Jag är så trött på detta hyckleri! Man kan faktiskt hinna med lite av varje om man bara är effektiv, igår skrev jag Axesskrönika på förmiddagen och var sedan med dottern i stan hela eftermiddagen och tittade på julpynt och leksaker, på kvällen hann vi se en djurdokumentär på TV som var mycket lärorik – bla om steklar som använder fjärilslarver som ”surrogatlivmödrar” och sprutar in sina ägg i dem – något för genusvetarna att titta närmare på kanske? Medan jag lagade mat spelade min dotter evolutionsspelet ”Spore” som jag bloggade om för ett tag sedan och sedan spelade vi schack, läste en könskodad saga (Madicken) och sedan såg vi en TED talk på Kunskapskanalen om hur man kan lura sin egen och andras hjärna – också något för genusvetarna, fast man måste förstå sig på fysik, något som kanske är ett hinder för dem som anser att ”objektiv kunskap” och ”manlig rationalitet” infekterat området. Jag ser till att min dotter får möjlighet att odla intressen inom alla områden (utom genusvetenskap), utan att ha en genusvetare flåsandes i nacken. I själva verket är jag bättre lämpad än dem som genuskonsult när det gäller att skapa intresse för ”manligt könskodade vetenskaper”.

Genuspilot - det nya framtidsyrket, bra för både miljö och rättvisa

Genuspilot - det nya framtidsyrket, googla själva!

För att komma till saken, det var hyckleriet jag vill prata om, det som jag skrev om i min förra Axesskrönika. Män med makt – fult, kvinnor med makt – fint. Män som åker jetplan förgiftar miljön, medan kvinnor som flyger jet är ett tecken på att jämställdheten går framåt, och det mår miljön också bättre av. Exakt som artikeln i Metro illustrerar och genusideologin i ett nötskal – sk manliga beteenden och normer förkastas men hyllas när de anammas av kvinnor. På samma sätt är det på många andra områden, det är ju skillnad på folk och folk. Europeisk nationalism – fult. Andra folks nationalism – fint. Vad är i en svensk politikers eller journalists ögon mer naturligt än att stödja en minoritets kamp för ett eget etniskt homogent territorium, medan de med fasa åser de etnisk homogena områden som följer av att folk som kommer till Sverige vill bo med sina landsmän? Själva bor de också till 90% i ”svenska” områden – även om de givetvis önskar att de fick bo mitt  i mångkulturen om de bara hade råd. Eller om den bara låg lite närmare riksdagshuset där de jobbar, eller Östermalm (Södermalm för journalisterna kanske) där barnen ju går i skolan.

har inte Sverige kommit att bli lite extremt?

Har inte Sverige kommit att bli lite extremt? Går civilisationen verkligen framåt bara för att tiden går framåt?

Men vad betyder väl några utstuderade lögner i ett helhetsperspektiv? Sverige är ju (trots det förmenta självföraktet) ett föregångsland vars utveckling alla andra länder också måste genomgå – det är bara en tidsfråga när. Vi har kommit längst och är mest toleranta. Så toleranta att det är bäst att låta andra föra berörda gruppers talan mot deras vilja – precis som genusvetarna för alla kvinnors talan, de vet ju bättre än vi vad vi egentligen tycker och tänker. Alla som inte delar de officiellt fastslagna åsikterna är dessutom extremister. Och på tal om extremism, och förlåt att jag svävar iväg igen, låt mig få påtala en liten inomeuropeisk iakttagelse jag gjort: ledaren för det (i svensk media) ”ultranationalistiska högerextrema” bulgariska partiet Ataka omtalas i bulgarisk press istället som ”Siderov, som inte har en enda akademisk examen”. Alltså: en politiker, och dessutom partiledare, utan en enda akademisk examen! Detta är riktigt illa – sett ur ett bulgariskt (och många andra länders) perspektiv. Sveriges riksdag är full av sådana här extremister som saknar högre utbildning. Ska det verkligen få vara så här i en demokrati, är det inte lite extremt? Kanske inte lika extremt som genusvansinnet, men ändå. Kanske något att åtgärda i den kommande grundlagsändringen?

Som ni minns påbörjades denna den 2 juni och regeringen och hela Sveriges församlade journalistkår uppmärksammade detta stort i alla medier och proffstyckarna fick tycka till i TV och radio och framförallt fick medborgarna komma till tals, något jag bloggade om här (längst ner) när det var aktuellt.

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Expressen hade häromdagen en ledare där man propagerar för fler genuspedagoger Vad gör egentligen en genuspedagog? Jag har tagit upp detta i min genomgång av SOU 2006:75 (del 1 , del 2 , del 3 , del 4) – bland annat ska förskolepersonalen ”[köns]avkoda allt material [leksaker] och ge det samma status” – hur det ska gå till i praktiken framgår som vanligt inte.

Genusglasögonen ska på i tid!

Genusglasögonen ska på i tid! De här är utvecklade av Nationella Sekretariatet

I Expressen får vi veta att DEJA just släppt ytterligare en rapport i raden, nämligen ”Rapport 11 – Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt – jämställdhetsarbete i skolan”. Denna rapport är på symboliska 88 sidor och jag har just printat ut den och återkommer i ärendet så fort jag plöjt den. Oroa er inte, det får bli en serie på 4-5 inlägg. En genusrapports vansinne får inte plats i ett enda inlägg, inte ens i mina. Jag återkommer också i Ljungbyärendet, eftersom det 1) var värre än jag trodde – har nu läst varje bokstav i rapporten, och 2) det visar sig att ”Forskning saknas” på hur genusintegreringen ska gå till! Här JÄMI:s egen rapport om att de inte själva vet varken vad de sysslar eller ska syssla med. Den som vill höra om detta live, dvs ”att det finns stora forskningsluckor inom jämställdhets-området. För att diskutera orsaker till detta och förutsättningar för ny forskning” när det gäller jämställdhetsintegreringen, kan åka till Göteborg och sätta den utlovade lunchbuffén i halsen den 15 december.

Sekretariatet har inte hunnit utveckla verktygen på 15 år

Sekretariatet har inte hunnit utveckla sina genusverktyg på 15 år och 225 miljoner har inte heller hjälpt

Vi andra kan läsa om det i senaste numret av nyhetsbrevet Genusperspektiv på sidan 2 under ”Många frågetecken kring regeringens jämställdhetsintegrering” – och glöm inte att regeringen gav Nationella Sekretariatet i uppgift att tillhandahålla stöd och kompetens till jämställdhets-integreringen redan 2008 när dessa miljoner avdelades (regeringsbeslutet första sidan överst). Och glöm inte heller att jämställdhetsintegrering har varit Sveriges strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen ända sedan 1994 (Prop. 1993/94:147). Så här står det i Genusperspektiv:  ”Jämställdhetsintegrering började användas under mitten av 1990-talet, men idag, ungefär 15 år senare finns fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller hur och om strategin fungerar.” Ändå har man sjösatt implementeringen för 225 miljoner kronor utan att ha ”utvecklat konkreta verktyg” vilket jag ju nyligen bloggade om. Detta visar ju också Ljungbyrapporten där man efter 10 månader och några miljoner in på projektet fortfarande ”saknar konkreta verktyg”. Det visar sig inte helt oväntat att detta är själva syftet med hela den här cirkusen – ”processledarna” ska leda en ”process” i all oändlighet. Jag har just lyckats bevisa detta och ska spamma utvalda riksdagsledamöter i ärendet.

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vi kan också se (Nordiska institutet för kunskap om kön) att det är dags för kvotering av minoriteter där alla, i synnerhet vita ”majoritetskvinnor”, uppmanas ”reflektera över sin vithet”. Är inte hudfärg en social konstruktion? Jag ska personligen undersöka hur mycket ljus min hy reflekterar, detta är väl det bästa kriteriet för att avgöra graden av vithet antar jag. Eller ska man bara grubbla rent allmänt över sin hudfärg? Är den förresten inte mer gul än vit? Eller röd av högt blodtryck om man just läst en genusartikel, eller är den vit då eftersom man blir medvetslös och hamnar i koma? Är det genusvansinnet som skapar vitheten? Vilken färg får er hy efter att ha läst ett av mina blogginlägg?

Uppdatering: Minns ni denna debattartikel från 2007 i Sydsvenskan ”Ställ de självklara sist i rekryteringen!”: ”Det manliga monopolet i näringslivets maktstrukturer måste brytas. Ställ alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år längst ner i anställningshierarkin de närmaste fem åren, skriver Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund, och Kurdo Baksi, redaktör för Svartvitt.se.” Dags att rusta upp rasbiologiska institutet?

 


Iiiinte 80 miljoner till!!!!

november 14, 2010
Så här, fast i ljusgrönt, såg det ut onsdag 3 november

Så här, fast i ljusgrönt, såg det ut onsdag 3 november kl 19.15

Ok nu är det dags att dra igång bloggandet, vansinnet härskar fortfarande i landet med idiotin som ledstjärna och ideal. Som Anna Anka sa: ibland undrar man om man lever i ett land eller ett skämt. Om jag sätter ihop mina 140 blogginlägg till en bok inser man lätt att det senare överväger. Ändå har jag som ni minns ju sökt det utlysta jobbet som ”Informatör åt genusmaffian” för att försöka reformera vansinnet inifrån men det gick inget vidare, trots att jag vet att Genusväldets högsta representanter läser min blogg! ;-). Det finns ingen rättvisa i den här världen, inte ens en arbetsintervju blev jag kallad till, trots mina ur genussynvinkel queera meriter – hur många logiskt tänkande matematiker har de egentligen och vad säger detta om förverkligandet av deras mångfaldsplan och fördomar mot oliktänkande? Liksom det mest provocerande, med dagens konstideal att just provocera rådande normer, är att måla en vanlig tavla på tex en blombukett, är det mest normbrytande att faktiskt sätta en tänkande människa på en genusposition – något queerare får man leta efter i stjärnorna. Och på tal om stjärnor, eller snarare meteorer, så hade jag den extrema turen att förrförra onsdagen (3 november, ca klockan 19.15 – någon som också såg detta?) under 5 minuter under en kvällspromenad med dottern beskåda meteorskuren Tauriderna, trots molnighet så pågick detta fullt synligt och de vackra ljusgröna strecken fick min dotter så fascinerad att chansen att hon skulle välja en genusvetarutbildning numera är reducerad till noll, oavsett framtida statliga propaganda. Men för säkerhets skull kanske vi satsar på att denna onsdag (17 nov) försöka observera även de årliga Leoniderna då jorden passerar kometen Tempel-Tuttles bana. Missa inte det!

Jag fick en chock

Jag fick en liten chock 2008 när jag såg DN-artikeln om könskodade lekplatser

Just det, de 80 miljonerna jag skulle ta upp. Det är ju en droppe i havet av genuspengar som flödar i Sverige, men jag såg detta på text-TV i förrgår och det var då jag kom på att jag fortfarande inte avslutat mitt projekt med genusvansinnet. Matematiken har upptagit den mesta tiden denna termin, men det var väl något som min hjärna behövde för att återhämta sig från det kroniska chocktillstånd den befunnit sig i ända sedan jag för första gången öppnade en svensk dagstidning, vilket var ungefär efter att själv ha skrivit i en (här replik och slutreplikskogslek-gör-barn-jämlika-frågan) och sedan var jag ju tvungen att läsa de tidningar där man skrev om mina aktiviteter (som tex härhär, här, här, här osv), kanske dags för mig att gå ut med viktig samhällsinformation igen i någon tidning. Jag ska nu under veckan sammanställa allt kring min väg från ett normalt liv till ett liv rakt in i genusvansinnet, vilket orsakat irreversibla hjärnskador inte bara hos mig utan även hos dem som läser mina inlägg. Och på tal om inläggen så ska jag också sammanställa en lista på alla eftersom jag ofta noterar att folk verkar sträckläsa hela min blogg. Snäll som jag är ska jag underlätta för både vänner och eventuella fiender att ta del av vansinnet. Jag har under hela mitt bloggande varit fullt medveten om att varje rad jag skriver kan och kommer att användas emot mig i en eventuell framtid (eventuell eftersom Sverige ju kan gå under när som helst med tanke på all idioti), och eftersom jag ärligt står för varje rad så kan fienden lika gärna genast lägga ner. Det enda olämpliga på min blogg är, inte helt oväntat ju, de citat jag lyfter fram från de utredningar och artiklar jag läst.

Mina kollegor i Lund är kuvade av genusmaffian och dess hantlangare

Mina kollegor i Lund är kuvade av genusmaffian och dess hantlangare

Till och med så illa är det, att Lunds Universitets förre rektor Bexell i riksradio tog avstånd ifrån den rapport han först kallade ”välskriven och välstrukturerad” efter att jag började läsa innantill från den! Däremot i riksdagen så sade Anna Ekström att hon ”står bakom varje ord i rapporten” SOU 2009:64 efter att jag citerat delar av den, som exempelvis att ”I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan” (sid 237). På tal om den: snart (inom några veckor) kommer ju DEJA:s slutrapport med ”lämpliga åtgärder” baserat på genusanalysen av svensk skola, och den SOU:n är prioritet ett för mig att läsa och blogga om – jag längtar redan! :-)

Pengarna flyger ut ur regeringskansliet och rakt ner i genusmaffians fickor

Pengarna flyger ut ur regeringskansliet och rakt ner i genusmaffians fickor - vad sysslar Reinfeldt med?

För att komma till saken, ursäkta sidospåret, VÅR KÄRA ALLIANSREGERING HAR JUST BEVILJAT YTTERLIGARE 80 MILJONER KRONOR (även HÄR) till projektet ”Jämställdhets-integrering i staten” (JÄMI) – ni vet det där projektet som redan beviljats 145 miljoner under åren 2008-2010, trots att det i 7-sidiga regeringsbeslutet uttryckligen stod (se sid 3): ”I december 2007 fattade regeringen beslut om att bevilja Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) högst 100 miljoner kronor för att under tiden den 1 januari 2008 till den 31 december 2010 stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan.” så steg summan som bekant tidigare i år till 145 miljoner. Den nya summan på 80 miljoner till SKL (Sveriges kommuner och landsting) ska, som ni kan läsa i inledningen av pressmeddelandet, avse perioden 2011-201, hur man nu ska tolka denna tideräkning. Så vi är nu uppe i 225 miljoner kronor. Ok, låt se vad som pågår nu då, och notera den ammande mannen på bilden (ammande män har vi som bekant stött på tidigare hos Aschberg och det var då SVT Debatt kontaktade mig för att medverka i debatten om detta, men jag vägrar skämma ut mig offentligt – den som har för lite att göra kan försöka pumpa mansbröst i ett halvår, jag tycker bara det är slöseri med tid, och även TV-tid och licenspengar). Citat från pressmeddelandet från i fredags:

”– Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldreboendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön, sade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni idag på Sveriges Kommuner och Landsting konferens Hållbar jämställdhet.  För att säkra hållbarheten i den satsning som idag redovisas på konferensen, har regeringen beviljat ytterligare 80 miljoner under åren 2011-201.” [sic]

På resultatkonferensen om jämställdhetsintegrering fick man ta del av banbrytande insikter för 145 miljoner kronor

På resultatkonferensen om Hållbar Jämställdhet fick man ta del av banbrytande 145-miljonerkronorsresultat

”Resultatkonferensen sammanfattar de verksamhetsförbättringar som genomförts inom Program för Hållbar Jämställdhet, den landsomfattande satsning på jämställdhetsintegrering i SKL:s regi som pågått sedan 2007 och som finansierats med 145 miljoner från regeringen… På konferensen presenterade representanter från de ingående utvecklingsarbetena sitt arbete med att integrera jämställdhet i allt ifrån skola till handläggnings-processer. Resultaten från programmet redovisades även i form av en omfattande posterutställning och ett antal filmer, och i ett spännande bildspel bjöd fotografen Elisabeth Ohlson Wallin på sin tolkning av begreppen jämställdhet och ojämställdhet… Ladda ner två av Elisabeth Ohlson Wallins bilder För mer information: Henning Brüllhoff, avdelningen för vård och omsorg, tfn 08-452 74 23, e-post henning.brullhoff@skl.se Pressjour: 08-452 71 01”

Ska vi spamma dem? ;-) Eller lämna synpunkter? Fyll i synpunkter här! (Uppdatering: Jag lämnade just in synpunkten ”Vad sysslar ni egentligen med?” + länk till detta inlägg). Men för att ni ska kunna ge synpunkter, låt mig delge er lite material kring Hållbar jämställdhet (se kort info om Program för Hållbar Jämställdhet) och jämställdhets-integreringen. Här har vi en delrapport från Ljungby kommun: varsågoda – en 29-sidig dos ordsvammel. Bland annat har man (sid 11) utsett 100 ”jämställdhetsombud”, som först (se fotnot) kallades ”jämställdhetsstrateger” men man valde att byta namn på dem, och alla arbetsplatser har fått i uppdrag att utse ett ombud. ”Processledarna” har ansvar för att utbilda ombuden. Ombuden får information och verktyg av ”processledarna” och ”strategerna” (detta ord var alltså redan upptaget) ”som de ska sprida vidare”, och så har man en ”styrgrupp”.

Resultaten

Projektet tycks skapat uppifrån enligt de kommunanställda

På sidan 12 kan vi läsa, under ”Resultat av genomförda intervjuer” ur materialet som lämnats in av ”processledarna”. Intervjupersonerna fick besvara frågan ”Hur prioriteras arbetet med jämställdhets-integrering i Ljungby kommun?” och vi kan läsa att ”Majoriteten, sammanlagt 71,4 %, av intervjupersonerna, anser att arbetet med jämställdhetsintegrering är medelprioriterat eller lågt prioriterat. En utav anledningarna till detta har enligt några intervjuade varit att detta är något nytt som ska in bland alla andra arbetsuppgifter. Det finns en diskussion från intervjuerna kring att projektet skapats uppifrån och att det inte har funnits en efterfrågan ute i verksamheterna på dessa insatser, vilket gör att arbetet prioriterats lågt.”

Sid 13: ”Eftersom det inte har tillkommit av en behovsefterfrågan underifrån prioriteras det lågt. (…) Generellt är det fel timing och ett projekt som initierats uppifrån som tyvärr inte är så accepterat ute i verksamheten. Det är viktigt i och för sig, men kanske något fel i tid. Det är inte ett så synligt eller upplevt behov som har tillfredsställts.” (ur intervjun med förvaltningschefen på Miljö och Byggkontoret som också är medlem av styrgruppen).

Efter nästan ett solvarv och flera miljoner är genusvetarna fortfarande inne i en "planeringsfas"

Efter nästan ett varv runt solen och flera miljoner kronor är genusvetarna fortfarande inne i en "planeringsfas"

Sid 14: På frågan ”Anser du att projektets sätt att arbeta leder fram till jämställdhetsintegrering?”, svarade över 70% intervjupersonerna antingen ”Nej”, ”Till viss del” eller ”Vet inte”. Bara 28.6% svarade ”Ja” Kommentar: ”Störst andel intervjupersoner menade att de inte vet om sättet att arbeta inom projektet kommer att leda till en jämställdhetsintegrerad kommun. Främsta anledningen till detta uppges vara att projektet fortfarande är inne i en planeringsfas, och att det ännu inte synts några konkreta verktyg för att genomföra integreringen av jämställdhet.” Detta alltså efter att ”jämställdhetsintegreringen” i Ljungby kommun pågått i 10 månader!

Sid 16: Intervjupersonerna ombads att svara på frågan ”Finns det skillnad på inställning till jämställdhetsintegrering hos tjänstemän respektive förtroendevalda på kommunen?” 37.5 % svararde ”Ja, tjänstemän har en mer positiv inställning” och 0% svarade ”Ja, politiker har en mer positiv inställning”, 12.5% svarade ”Nej” och 4.5% ”Det är individuellt.” Kommentar: ”Intervjupersonerna tillfrågades även kring vilka resultat de tror att projektet kommer att nå gällande förändring av attityder kring jämställdhet hos förtroendevalda och tjänstemän på kommunen… Det finns dock en viss tveksamhet kring huruvida projektet verkligen kommer att kunna förändra arbetssätten så att ett jämställdhetsperspektiv slutligen genomsyrar all verksamhet.”

Sid 17: ”Någon intervjuperson menade att det har getts mycket information inledningsvis, som visserligen behövts, men att det har varit en del ”korvstoppning”. Det har även påpekats att startsträckan för projektet har varit lång och att det nu är tid att sätta igång det praktiska integreringsarbetet.” Notera alltså att detta dokument är daterat juni 2010 (av Instititet för lokal och regional demokrati) och projektet i Ljungby påbörjades i augusti 2009. En ”startsträcka” på ca 10 månader alltså.

Talar genusvetarna med kluven tunga?

Talar genusvetarna med kluven tunga?

Sid 19: ”Tar du hänsyn till jämställdhet i varje ärende i ditt arbete?” 0% svarade ”Ja”, 62.5% ”Nej” och 25% ”I mycket men inte allt”. Kommentar: ”En utav intervjupersonerna, som svarade nej på frågan, menade att det inte alltid är så att man tänker i banorna kring jämställdhet rent praktiskt, men att detta inte alltid behövs. Majoriteten var dock överens om att jämställdhetsperspektivet borde vara en del av arbetet och att detta kan förbättras.” Denna ”majoritet” finns dock inte redovisad i en enda av alla de tabeller man fyllt ut sitt 29-sidiga dokument med. Jag skulle gärna vilja se redovisningen av just denna majoritet – varför har man utelämnat denna viktiga och för det fortsatta arbetet avgörande fråga!? Trots allt är det ju rapporten utgiven av ”Institutet för lokal och regional demokrati”, så borde inte de involverades önskemål redovisas tydligt? Kanske kommunen kan hålla en folkomröstning i frågan – åtminstone bland sina anställda som berörs, om inte annat?

Sid 22: ”Det som av några har tagits upp som ett problem är att flera jämställdhetsstrateger är chefer och att de inte har tid, eller tar sig tid, att prioritera arbetet. Inom gruppen med strateger har det därför varit olika ambitionsnivå, vilket en del tycker är synd. En del strateger tilldelades också uppgiften trots att de egentligen inte ville, vilket också är en bidragande orsak till att arbetet inte prioriteras av alla. Det har enligt någon intervjuperson också framkommit negativa attityder från vissa chefer som inte velat ha ”ännu ett ombud””. Frågan man börjar ställa sig är egentligen om inte hela den kommunala verksamheten istället för att förbättras istället blivit lidande av jämställdhetsintegreringen! En liknande byråkrati med strateger, styrgrupper, ombud och processledare får man se sig om efter i det fd östblocket.

Motstånd

Trots ett "komplett motstånd" mot genusmaffian tycks ingen klara av att sätta stopp för vansinnet

Detta är talande, sid 23: ”Intervjupersonerna fick möjlighet att kommentera processledarnas insatser i projektet… ”De [processledarna] har haft ett komplett motstånd men har ändå skött det bra. Det är ett lågt intresse hos både tjänstemän och politiker.”” [ur intervju med förtroendevald] Vidare på sid 23-24: ”Rekommendationer för fortsatt arbete. Utmaningar:”

* Fler konkreta verktyg till jämställdhetsstrateger och jämställdhetsombud i syfte att förtydliga deras uppdrag och underlätta i deras implementering av jämställdhetsintegreringen i organisationen.

* Komplettera utbildningstillfällen och träffar med mer praktiska övningar, såsom exempelvis värderingsövningar och gruppövningar där deltagarna själva får tänka till och problematisera.

* Arbeta för att skapa förutsättningar för att jämställdhetsarbetet ska få resurser även efter projektets slut. Om arbetet lämnas utan någon som kan vara drivande och fortsätta leda processerna är risken stor att frågan återigen prioriteras bort. Alla områden som är viktiga och där man vill se en utveckling kräver resurser, så även jämställdhet. Strateger och ombud ska fortsätta sitt arbete efter projekttidens slut, men det krävs någon samordnare som ser till att möten sker och att dessa grupper förses med uppdaterad information och utveckling av metoder, arbetssätt och verktyg. Det behövs en strategi och arbetas fram resurser för detta.

*Att under hösten lägga grunden för att arbetet med jämställdhetsintegrering blir långsiktigt och hållbart.

Den som ifrågasätter könsmaktsordningen kan få sparken

Den som ifrågasätter könsmakts-ordningen kan få sparken

Vad ska bli långsiktigt och hållbart? Det man inte vet vad det går ut på? Det man inte förstått? En långsiktig och hållbar (och resursslukande) fördumningsindustri – det är vad Genusväldet är. Det enda som kommer att bli långsiktigt och hållbart, om vi inte gör något snart, är sådana här svammeldokument som överträffar sig själva för varje ny miljon som utdelas. Processledare, genusstrateger, styrgrupper, förändringspiloter, genuscoacher, mångfaldsstrateger – det tar aldrig slut. På tal om mångfald – är inte allt det här egentligen en plågsam och utdragen likriktningsprocess? Får man ha en annan åsikt – eller blir man av med jobbet då?

Under ”Slutdiskussion” sid 25: ”En ytterligare del i att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete efter projektets slut är även att få in jämställdhetsfrågan i det större mångfaldsperspektivet. Kvinnor och män är två nästan lika stora grupper i samhället och därför är det självfallet viktigt att arbeta med att de behandlas jämställt och har lika rättigheter och skyldigheter på alla plan. Men grupperna kvinnor och män är inte homogena och de kan i sin tur ha varierande behov beroende på bland annat etnicitet, religion, ålder, social tillhörighet och funktionsnedsättning. Även dessa grupper är en del av diskrimineringslagstiftningen. För att arbeta med att i framtiden skapa en kommun öppen för alla och där alla medborgare har möjlighet till likvärdig påverkan, är det viktigt att också arbeta med mångfald. Att arbeta med mångfald kan fungera under samma upplägg som finns inom detta projekt, dvs. genom kompetenshöjande insatser, synliggörande och diskussion. Detta kan vara något att ha med sig i kommande funderingar kring hur arbetet med jämställdhet ska fortgå i framtiden, och hur det kan inkluderas i ett större sammanhang.”

Att låta en genuspedagog sitta bredbent på en stol - det är vad våra skatter går till

Att låta en genuspedagog sitta bredbent på en stol - det är vad våra skatter går till år 2010

Herregud!!! När kvinnor/män är uttömt kan man börja katergorisera folk efter andra egenskaper och ”problematisera” i oändlighet. Och vad har man gjort under tre år med 145 miljoner när det gäller kvinnor/män? För ingen, inte ens alla de involverade, tycks ha förstått hur, vad och varför. Vad pågår och vad går allt detta ut på? Ja, det är väl det man behöver ytterligare 80 miljoner kronor till. Men det finns ju några konkreta resultat som media tagit upp. Som ni minns från ett av mina senare inlägg om dessa 145 miljoner så har pengarna gått till högst rationella saker, som könsbyten på bestick och på att väcka uppmärksamhet genom att ”vräka sig på en stol” och sitta bredbent – detta normbrytande arbete kräver ju några miljoner skattekronor, långt viktigare än att alla skolelever ska ha läroböcker (vilket många barn i Sverige år 2010 alltså inte har – men genuspengar finns det alltid).

Är det verkligen normbrytande att sitta bredbent på en stol?

Är det verkligen så normbrytande att sitta bredbent på en stol?

Man ska nu snart släppa slutrapporten från regeringsuppdraget, som ska bli intressant att läsa. Det blir en stor fest – här inbjudan – där vanliga dödliga får mingla med genusvetare den 6:e december. Notera i inbjudan: ”Regeringsuppdraget Jämi, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, har 2008-2010 arbetat med att skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för jämställdhets-integrering i staten. Många av Jämi:s slutsatser berör därför förslag för fortsatt stöd tillmyndigheter i deras arbete med jämställdhetsintegrering”. För den som inte noterat det så är alltid slutsatsen i alla genusprojekt att det behövs mer resurser, mer utvärdering och mer forskning på området, och trots det senare så ska man likväl ändå implementera allt. Liksom man ju i ett civiliserat samhälle låter en hjänkirurg som inte forskat färdigt på sin nya metod använda den utan att detta ifrågasätts av någon.

Man blir ingen bra tandläkare förrän man gått RFSL:s kurs

Man blir ingen bra tandläkare förrän man genomgått RFSL:s kurs

Exempel på andra projekt som tyvärr inte rymts inom den ynka summan 145 miljoner under 2008-2010 utan som krävt separata satsningar är exempelvis HBT-certifieringen av tandvården som jag blev varse mitt under mitt bulgariska nationaldagsfirande. Ty hur ska en tandläkare kunna bedöma och behandla en patients tänder och bemöta denna medmänniska som just en patient och medmänniska, om tandläkaren inte har genomgått RFSL:s specialkurs för vårdsektorn i hur man bemöter andra människor? Det ursvenska är blott barbari som Reinfeldt sagt, vilket ju stämmer med tanke på att min icke-upplysta tandläkare helt brutalt drog ut mina fyra visdomständer när jag var 19 utan att ens fråga om mitt genus är manligt, kvinnligt, obestämt eller utomjordiskt, eller vilken sexuell läggning jag har. Jag kanske var tänd på tandläkaren själv. Är det då rimligt att han drar ut mina visdomständer!? Tur att utvecklingen går framåt och att de genuskunniga bedriver ett aktivt upplysnings- och utbildningsarbete, som vi alla bekostar. Människan har blivit människa inte som Lasse Berg nyss påstod genom samarbete och solidaritet, utan genom att genusmaffian enväldigt påtvingat medborgarna sina upplysningskampanjer och sitt skattefinansierade utbildnings-material. Några som gått igenom HBT-utbildning är folket på polismyndigheten, och så här blev omdömet:

Nationella insatsstyrkan måste HBT-certifieras

Även nationella insatsstyrkan måste HBT-certifieras

”Jocke Beland, gruppchef för polisens Plattangrupp: ”Jag tyckte den var mer eller mindre ett påhopp. Väldigt generaliserande och väldigt låg nivå för att den utgick ifrån att alla poliser var mer eller mindre homofober. Det kändes inte bra alls”. Poliserna fick se bilder på människor och gissa om de är svenska eller inte, om de är heterosexuella eller inte, och om olika konstellationer av människor utgör familjer. Belands kommentar: ”Här visar man en bild på en asiatiska och sen står frågan: ”Är det här en svensk?”. Det är för mig en mycket konstig fråga. Det är helt ointressant om hon är svenska eller inte. Har hon blivit utsatt för ett brott eller inte, det är mer intressant. Det känns som ganska mycket bortkastad tid.”En polisman som vill vara anonym säger: ”Man får känslan av att utbildningen är utformad för någon som är sex år gammal. Det känns nästan kränkande att behöva genomgå den.”

Genusperspektiv på bussåkande - svensk spjutspetsforskning

Genusperspektiv på bussåkande - svensk spjutspetsforskning

Där ser man – men för att ta den Nya klassens utbildningsverksamhet i försvar: vi dödliga är fortfarande för dumma för att inse hur långt genusforskningen kommit. Vi har fortfarande inte förstått detta, liksom övriga forskarvärlden är helt efterbliven jämfört med genusforskningen. Friska gärna upp minnet och höj blodtrycket med Statens Offentliga utredning SOU 2001:43 ”Jämställdhet, transporter och IT” för den som trodde att det bara är att hoppa på bussen när ni ska till jobbet. Så enkelt är det inte, för som rubriken på delrapporten ”Kön i kön” antyder, så görs ju kön i kön, alltså i busskön, så inte ens där är man fredad från strukturerna och man bidrar dessutom till att upprätthålla dem. Men genom en decimetertjock svensk statlig utredning om genus i transportsektorn ska man kunna överleva sin vardag och gå vidare i livet, eller till jobbet, om man nu inte vill åka buss och göra kön längre eller könad. Om man nu har ett jobb, och inte ett konstgjort DDR-övervakningsuppdrag som genusvetare:  Genusanalys av transportsektorn – del 1 Transportgenus och politiker i KBT-behandling Genusanalys av transportsektorn – del 3.

Ursäkta det långa inlägget, jag höll mig i vilket fall till ett enda, men oändligt stort, ämne: jämställdhetsintegreringen. Det här var bara en introduktion. Det finns 84 rapporter till. Sov gott kära vänner! :-)

Lästips: Elise Claeson: ”Kvinnor tar död på feminismen”.

Annat intressant: DN skolgenus, Flickskolor nästa?, AB skolgenus, Demokratikurs , EurokraternaÖvervakning, DatalagringenInternetansvarKlokt om skolan (Björklund), mer klokt om skolan , mer skoldebattKonstdebatt (Axess)ElitsatsningsfobiIdeologin och rötterna, Nytt EU-grönsaksdirektiv, Att äga sin egen information,   Har SKL verkligen tid att ”jämställdhetsintegrera”,   Finns det en ”utvidgningsansvarig” EU-kommissionär? Lägg ner hela partiet iställetGated communities – nu i Sverige Sandelin i GP , Könskvoteringskritik på Newsmill Sahlin och kvinnornaInga pengar till genusforskning (Assarmo) , Om att inte får företräda sig själv.


Världsberömd kosmolog varnar oss!

april 27, 2010
Varifrån kommer alla gensuevatare egentligen?

Varifrån kommer alla Sveriges genusevetare egentligen?

Jag ser att den världsberömde kosmologi-professorn Steven Hawking nu varnar oss för att sända ut radiosignaler i rymden som avslöjar vår existens: ”THE aliens are out there and Earth had better watch out, at least according to Stephen Hawking. He has suggested that extraterrestrials are almost certain to exist — but that instead of seeking them out, humanity should be doing all it that can to avoid any contact….He suggests that aliens might simply raid Earth for its resources and then move on: “We only have to look at ourselves to see how intelligent life might develop into something we wouldn’t want to meet. I imagine they might exist in massive ships, having used up all the resources from their home planet. Such advanced aliens would perhaps become nomads, looking to conquer and colonise whatever planets they can reach.”” Den teoretiske fysikern Ulf Danielsson skriver på Newsmill att de flesta andra civilisationer rent statistiskt förmodligen ligger miljoner eller kanske miljarder år före oss i utvecklingen. Jag hoppas att man nu snart kan utröna varifrån genusvetarna kommer och vilket deras egentliga uppsåt är och varför just Sverige blivit utvalt som experimentellt centrum.

Jag trasslade in mig i de patriarkala strukturerna påväg till Jorden

Jag trasslade in mig i de patriarkala strukturerna under min resa till Jorden

Vi kanske redan lever i det scenario som Hawking målar upp i sin kommande dokumentär och där utomjordingarna är ute efter att tömma  oss på mental energi och sunt förnuft eftersom de kommit så långt i sin utveckling att de tappat bort sitt eget – vem vet? Ibland känner jag mig för övrigt själv som en utomjording som kommit långväga ifrån till detta genusvansinne som känns så främmande för min natur, och det var i själva verket under denna min kosmiska resa till Jorden jag som bekant upptäckte de patriarkala förtryckar-strukturer som genomsyrar universum och som bekräftades mer vetenskapligt med traditionell patriarkal metod i och med COBE-satellitens mätningar av den kosmiska bakgrunds-strålningen vilket ledde till det Nobelpris i fysik 2006 som, om inte objektiv patriarkal vetenskaplig förtryckarmetod rådde, hade tilldelats mig flera år tidigare. De universella strukturerna är allestädes närvarande, just nu hittade jag exempelvis en intressant struktur i min upptinade lussebulle, och det är helt uppenbart att russinen är förtryckta, eller snarare intryckta, i degen. Folkvettet väller ut över gränserna i samma takt som genusvetarna väller in från främmande solsystem och det är hög tid att åtgärda de vänsterextrema termodynamiska förhållanden som råder i den underkylda samhällsdebatten genom att stoppa det olagliga inflöde av genusvetare i statsapparaten som höjer toleransnivån hos folket. Varje dag utan kamp mot vansinnet är en dag där det kollektiva dissociativa symptomet i form av upphävd identitetsupplevelse gör sig alltmer påmint. Genom att inte blogga i hela nio dagar tappade jag nästan själv hela min identitet. Ber om ursäkt för detta.

Matematiken är lösningen på alla problem!

Matematiken rymmer inom sig lösningen på alla problem!

Tillsammans ska vi locka ungdomen bort från fördärvet och in i vetenskapen  där den hör hemma, och helst in i matematikens värld eftersom alla vägar ändå leder dit. Även de samhällsintresserade borde studera matematik för att lära sig att så länge man bara integrerar över ett konservativt fält så kan man i sann liberalistisk anda välja vilken (integrations)väg man vill mellan två godtyckliga punkter, som ni alla givetvis redan känner till: \oint v\cdot dr=0 och på så sätt kan vi använda matematiken för att kombinera olika samhällsideologier i trygg förvissning om att framtiden är vår bundsförvant medan genusvetarna inte är det.

Jag fann en debatt i jämställdhetsfrågan från i januari i år på Svensk Tidskrift.  Det började med Magnus Nilssons (riksdagskandidat för (m)) artikel ”Biologin styr över jämställdheten” som kritiserar innehållet i en SVD-artikel som vi alla minns från i höstas där de moderata riksdagsledamöterna Hillevi Engström och Mats Johansson bla skriver ”Men ännu återstår många enkönade reservat. Statistiken antyder att det skulle finnas en sekreterargen och en vårdgen (kvinnlig), samt en byggnadsgen och en motorgen (manlig). Ett sådant antagande saknar dock vetenskapligt stöd… Könsskillnader grundläggs underifrån och förs med från förskolan och uppåt.” Så här kommenterar Nilsson (8/1) detta: Frågan är vad Engström/Johanssons genetikargument egentligen fyller för syfte? Det är en märklig tanke att en viss samhällsordning skulle vara oacceptabel bara för att den saknar genetisk grund. Det finns inte heller någon demokratigen, marknadsekonomigen eller frihetsgen. Skulle man därför ifrågasätta demokrati, marknadsekonomi eller frihet?”

Elise Claeson - en klok kvinna

Elise Claeson - en klok kvinna

Elise Claeson ger sig in i debatten (15/1) med en mycket läsvärd artikel: ”Sverige ska ”vara världens mest jämställda land”, slår partisekreterare Schlingmann (M) fast i bästa Gudrun Schyman-anda i ett avstamp inför valet 2010 (Aftonbladet 7/1). Han tycks inte ha uppfattat att Schymans parti, Fi, bara fick promille av rösterna 2006. Schlingmann ångar på i bästa Fi-stil: Jämställdhetsarbetet ”måste börja redan när ettåringarna börjar på förskolan och sträcka sig ända till sammansättningen i ledningsgrupper och bolagsstyrelser”… Det enda som skiljer Schlingmanns jämställdhet från Schymans är att Schlingmann inte nämner ordet genus en enda gång. Genussamhället blev en pinsamhet och saknar folkligt stöd… Skillnaden mellan Birgitta Ohlsson/Per Schlingmann och Gudrun Schyman/Mona Sahlin är hårfin. Det är mera grad- än artsskillnader mellan utspelen från kvinnoförbunden. Både höger och vänster tycker lika – det finns inga könsskillnader i grunden; olika utfall är orättvist och ska åtgärdas. Därför ska det helst köras varannan damernas. Jämställdheten har förvandlats till ren och skär matematik och – kvotering. Men eftersom ordet kvotering fått en negativ klang (luktar socialistiskt tvång) föredrar både vänstern och liberaler att kalla kvotering för ”individualisering”. I debatten om delad föräldraförsäkring är kvoteringsanhängarnas främsta argument liberalismens favoritord: individen. Hur blev det så? Statsindividualismen är den svenska jämställdhetens ideologi, sa jag vid jämställdhetsseminariet. Det är den svenska modellens innersta väsen och det är en syntes mellan socialistiska och liberala värden: statens och indvidens ömsesidiga beroende av varandra. Däremellan ska inget finnas som kan skilja dem åt. Det ska vara raka rör mellan individen och välfärdsstaten, mellan bidragstagare och bidragsgivare. Varken kvinnor eller män ska vara beroende av varandra i omoderna konstruktioner som familjen. Då hotas den fria jämställda statsindividen. Bara staten kan garantera individernas frihet och jämställdhet. Därför pratar socialister numera om individualism och jämställdhet och nästan inte alls om klass.”

En förtryckarstruktur

Bild på välkänd förtryckarstruktur

”Det är därför Gudrun Schyman kunde utropa ”död åt familjen” och räkna med stöd inte bara av socialister utan också ett tyst stöd från liberaler… Individens frihet går också före allt annat i det klassiskt liberala tänkemönstret. Och då är vi där igen. Eftersom vi inte kan välja våra föräldrar, barn och släktingar blir denna grupp av människor ett hinder för individens fria val. Och den åtråvärda liberala jämställdheten bygger ju på att vi ska kunna välja… Eftersom höga individuella skatter gör barnfamiljerna beroende av föräldrapenningen, kan staten bestämma att bara de familjer som lever på ett visst sätt, får maximal utdelning. Pappamånader, jämställdhetsbonus och ”individualisering” av föräldraledigheten är exempel på hur staten vill härska genom könssöndring. Alla dessa jämställdhetsåtgärder, där staten ska ”befria” individen från biologin och kulturella normer, stöds inte bara av socialister, utan kanske mest av liberaler. Genom att individualisera samhället tror liberaler att människan blir stark, fri och jämställd. Det är fel. Vi behöver inte mer liberal jämställdhet. Den förstärkar bara ett vänster-mitten-samhälle där staten alltid vinner. Jämställdheten har blivit vår tids socialism, den enda godtagbara ursäkten för politiker att detaljstyra våra liv. Individualisering i ett högskattesamhälle ger en illusion av frihet och jämställdhet – särskilt för kvinnor.”

”På papperet är vi världsledande i jämställdhet och individualism; svenska kvinnor jobbar mest i världen och vi kan ägna oss åt att utveckla oss själva, vi behöver ju inte ta hand om våra barn och våra gamla föräldrar – det fixar staten så gärna (därav de höga skatterna). Men i verkligheten är vi likriktade, svaga ögontjänare, som är helt beroende av staten: om Försäkringskassans utbetalningar försenas, minskas eller uteblir (för att vi inte uppfört oss rätt), kraschar svenska familjers ekonomi. Därför röstar svenska kvinnor vänster, trots att de flesta lever ett borgerligt liv. Det är inte vänsterns jämställdhet som lockar; den skiljer sig ju inte nämnvärt från Alliansens. Nej, det handlar om att kunna betala hyran och köpa mat och kläder till barnen. I brist på ett tydligt borgerligt högeralternativ, accepterar kvinnor intuitivt att det är staten som bestämmer över deras liv via föräldra-försäkringen och maxtaxan – i jämställdhetens namn. Sådan är statsindividualismen.”

Anne-Marie Pålsson

Anne-Marie Pålsson har också noterat det problematiska med den sk jämställdhets-politiken

I sin artikel på nätet länkar Cleason till en artikel från förra året på temat jämställdhet, också den mycket läsvärd, skriven av Anne-Marie Pålsson: ”Debatten om jämställdhet har länge dominerats av vänstern – inte i kraft av egen överlägsenhet utan mera som en följd av borgerlighetens tystnad. Resultatet har blivit därefter – statlig styrning, kontroll och likriktning av våra liv. Det är lätt att se varför det blivit så. Vänsterns sätt att se på jämställdhet innebär likhet: att män och kvinnor skall göra samma saker på marknaden och i hemmet. Helst skall det finnas lika många män och kvinnor på varje befattning och i varje bransch för att vänsterfeministerna skall vara nöjda. Detta stärker statens grepp om oss eftersom det bara är staten som förfogar över tillräckliga maktmedel för att genomdriva vänsterns likhet. Och sådana har verkligen använts…. Trots denna omfattande överföring av makt till den politiska sfären har vi långt kvar till jämställdhet [i betydelsen 50/50-fördelning inom alla yrken och på alla nivåer]… Vänsterfeministerna har tolkat detta som att den politiska styrningen inte är tillräcklig och de kräver därför mera åtgärder… En kritik mot detta förhållningssätt har uppfattats som ett angrepp mot själva idén om jämställdhet. Men vänstern har inte ensamrätt till denna fråga och det finns andra sätt att uppnå jämställdhet på än de som vänstern förespråkar. Fast det förutsätter att vänsterns definition av jämställdhet överges till förmån för den mera liberalt inriktade – att män och kvinnor skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma sin tillvaro.”

Mannen ska diska hälften i heterohushållet!

En man i ett heterohushåll ska enligt lag utföra exakt hälften av hemarbetet

Men som bekant (När lika möjligheter blev 50/50) övergavs det övergripande jämställdhetspolitiska målet att män och kvinnor ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter så sent som våren 2006 (prop 2005/06:155) till förmån för det enligt flera remissinstanser mer svårtolkade målet att ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv” där ”ordet makt skall förstås i betydelsen att kvinnor och män skall ha samma rätt, förmåga och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.” För hur lagstiftar man om samma förmåga? I denna proposition, som bifölls slogs även fast som ett av fyra delmål att kvinnor och män ska dela lika på det obetalda hemarbetet (!) något som också flera remissinstanser ställde sig frågande till (hur detta skulle uppnås med politisk styrning), dessutom kan man notera att någon 50/50-uppdelning av hushållsarbetet inte tas upp i hushåll med samkönade relationer utan det är just när en kvinna och en man lever ihop det måste lagstiftas om hushållsarbetet.

Pålsson fortsätter:

”Vänsterns lösning på ”reproduktionsdilemmat” består av offentlig barnomsorg, lika arbetstid för alla och delad omsorg om barnen och hemmet. Ett förverkligande av individuella drömmar genom att ta hand om sina egna barn tillåts däremot inte av vänsterfeministerna. Det är bara när kvinnor tar till sig den manliga livsstilen som en jämställd värld kan råda. Men skulle en ordning där kvinnor ges möjlighet att ta hand om sina barn reducera kvinnornas möjligheter, rättigheter och skyldigheter? Ja, om detta är påtvingat. Men med en subvention som följer barnen och inte omsorgsformen skulle egen omsorg av barnen ge en hygglig ekonomisk utdelning. För mig är det stötande att skattebetalarna satsar cirka 100 000 kronor årligen på varje barn som inordnas den kommunala omsorgen, medan de barn som tas om sina egna föräldrar inte kostas på något alls. På arbetsmarknaden har kvinnor kritiserats för att fastna i lågbetalda arbeten inom vård och omsorg. Men vad är det för fel med att arbeta inom vården? Om det är arbetssituationen som är undermålig, är det bättre att verka för att den förbättras, än att hindra kvinnor från att välja detta yrkesval… Är det inte dags att kvinnor myndigförklaras?”

Jag ser att det även pågår en aktuell jämställdhetsdebatt på Newsmill. Och en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar att kvinnor inte lämnar akademin i högre utsträckning än män:

Teorin om det svarta hålet inom akademin är motbevisad

Teorin om det svarta hålet inom akademin är motbevisad

”Än värre är det ställt med metaforen om ”akademins svarta hål”, som används för att illustrera den vedertagna uppfattningen att kvinnor i avsevärt mycket högre utsträckning än män lämnar akademin direkt efter sin disputation. Men metaforen ger en direkt felaktig bild. Silanders undersökning av i vilken utsträckning och vid vilken tidpunkt män och kvinnor lämnar akademin visar att det överlag är män som i högre utsträckning lämnar akademin, både direkt och en längre tid efter att de har disputerat. ‘Jag blev själv väldigt förvånad när jag såg vad mina data visade, men det svarta hålet finns över huvudtaget inte. Sannolikt är det resultatet av en misstolkning av tvärsnittsdata där man sett att det är en massa kvinnor på doktorandnivå och väldigt på bland professorerna, men då är det inte samma grupp man mäter... Vad det egentligen handlar om är sannolikt fördröjt avancemang, att kvinnor gör långsammare karriär än män… Att man lämnar akademin kan ju också innebära att man gör ett karriärssteg uppåt. Och man får inte glömma att målet med utbildning också är att förbereda för arbetsmarknaden, inte att alla ska sluta som professorer”, säger statsvetaren Charlotte Silander som skrivit avhandlingen. Låt mig avsluta med något lättsamt:


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 880 andra följare

%d bloggers like this: