Glad Nationaldag och intervju på Jyllandspostens blogg mm

Mikael Jalving har publicerat en intervju med mig på sin blogg på Jyllandsposten – LÄS DEN HÄR!

”Hvad stiller man op imod idioterne? Spørgsmålet er ligeså gammelt som universelt, og løsningen, den blafrer i vinden. Ekstra svært bliver det naturligvis, hvis idioterne – som i H.C. Andersens eventyr – er klædt ud som de kloge. Så bliver det for alvor indviklet. I Sverige, som vedbliver at interessere mig, fordi meningsdannelsen derovre er så ekstremt konsensuspræget, bliver man nemt viklet ind i den ene søforklaring efter den anden. Søforklaringerne kommer som dovne dønninger skabt af de teorier, søforklaringerne er afhængige af. De kloge og indbildske skrider nemlig helst frem ved hjælp af en teori. Teorien skifter med moden, i hak, spring, mere eller mindre vilkårligt. Er man uopmærksom et kort øjeblik, så kan teorien, der før lyste alting op, være pist borte og afløst af en ny.” LÄS HELA!    (Den som har problem med danskan kan alltid klistra in texten i google translate danska-svenska )

Jalvings bok

Mikael Jalving har som bekant skrivit boken Absolut Sverige – en resa i tystnadens rike (ännu inte översatt till svenska dock, köp på danska på Adlibris) och var nyligen aktuell i ett samtal  om nationella samförstånd och tabun artikeln I skuggan av framtiden  (läs den!)  i senaste numret av Axess Magasin, liksom i Axess konsensusseminarium  (Play, 38 min, se!). Jalving har också skrivit ett par artiklar på Newsmill för den som är intresserad (kan också klistras in i google translate). Och just det, hoppas ni alla hade en trevlig nationaldag! Själv var jag med familjen, men eftersom jag i tankarna ändå ofta är på bloggen, så tänkte jag att jag skulle göra något till den, och nu var det ju länge sedan jag gjorde ett konstverk, mitt senaste bidrag till den moderna konsten publicerade jag i december,  så den är ju inte längre modern. Och därför tänkte jag göra ett nytt konstverk, eller snarare ett socialt experiment, inspirerad som jag ju är av genusvetarna, och det experimentet bestod i att se vad som skulle hända om jag tågade fram och tillbaka med en svensk flagga, men det hände faktiskt ingenting särskilt – utom att jag trampade ner några blommor.

Intressant, jag återkommer med en analys av det som hände, eller snarare inte hände, längre fram. Eftersom alla andra var på Skansen och viftade med sina flaggor där så kanske ingen såg mig? Nä, nu ser jag var det beror på! GP har i en ledare gett klartecken att fira nationaldagen utan ängslan ”Det är dags att släppa den ängslighet som ifrågasätter att det skulle finnas någon svensk kultur. Den finns i allra högsta grad…. Att vara stolt över sitt lands historia är inte samma sak som att kränka andras. Så låt oss fira Sverige imorgon. Utan ängslighet. Det är hon värd, moder Svea.”  Nu är det alltså fastställt på en svensk ledarsida  – att vara stolt över sitt eget land betyder inte att man vill kränka andra människor eller andra länder. Var det någon som trodde det? Möjligtvis att hela den församlade pk-politikerkåren och media- och proffstyckareliten behövde ett klargörande så här inför nationaldagen, men var det någon vanlig normal dödlig människa som lever i verkligheten som trodde det? Själv har jag årligen kunnat fira både den svenska och den bulgariska nationaldagen utan att ha kränkt den andra halvan av mig själv, eller något av länderna. Mina morföräldrar traderade hela den bulgariska historian och överförde hela kulturarvet till mig och min lillebror under våra sommarlov där, det var också där vi lärde oss vikten av hårt arbete, disciplin och ansvarstagande, mitt i det kommunistiska Östeuropa, ingen kulturmarxism där inte.

Matematiskt induktionsbevis - det första jag såg

Det var även i Bulgarien jag stötte på mitt första matematiska bevis – ett induktionsbevis, i sanden, konstruerat med en pinne (och en logiskt tänkande hjärna) av ett av grannbarnen som gick i sjunde klass. Det var en del av den bulgariska jämlikhetstanken – alla skulle vara lika duktiga i matematik för att krossa Västeuropa i alla matteolympiader. I Väst innebar jämlikhetstanken istället att alla skulle vara lika dåliga i matematik för att inte kränka någon annan som kanske också ville delta i matematikolympiaden (nu är det dock på väg åt rätt håll på den fronten, om bara Genusmaffian håller sig ur vägen). Tänk så olika man kan tolka samma begrepp!

Både förtroendet och läsarna finns på bloggarna

Som demokratibegreppet för att ta ett exempel, ingen missade väl artikeln på DN debatt: ”Ny omskakande studie: Mer än var fjärde ung svensk tycker att det vore ”ganska eller mycket bra” om Sverige var odemokratiskt och styrdes av en stark, diktatorisk ledare… Samtidigt finns det i denna grupp av unga medborgare en föreställning om att det inte spelar så stor roll om de lever i en demokrati eller inte. För nästan 23 procent av 18–29-åringarna är detta inte så viktigt. 26 procent tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en ”stark ledare som inte behöver bry sig om riksdagen eller val.”

”Exakt vad orsakerna är vet vi inte. Men låt mig spekulera i några möjligheter. Man kan till en början undra vilken demokratilära den yngre generationen fått sig till livs i grundskola och gymnasium? En historielös, mekanisk syn på demokratin (och marknadsekonomin) som inte tar upp dess normativa grundvalar, antagligen. Man måste då fråga sig vem som har utbildat dagens lärare i samhällskunskap och historia att servera en sådan demokratisyn. Det är bara att konstatera att vi på universitet, speciellt inom statsvetenskap, som utbildar de blivande lärarna i historia och samhällsvetenskap i så fall bär ett tungt ansvar.Vi kan också notera att den här gruppen unga har betydligt lägre förtroende för politiska partier och politiker och att de läser dagstidningar och ser nyheter på tv i betydligt mindre utsträckning än andra. I stället får de sin information främst från twitter och facebook. De politiska partierna från vänster till höger verkar alltså också ha misslyckats. Avsaknaden av politisk debatt baserad på tydliga ideologiska skillnader, där socialdemokratin talat om skattelättnader och högern fått utrymme att bli arbetarparti, kanske sänt budskapet att valet mellan partier inte spelar någon roll. Också tv och dagspressen, som ska informera medborgarna för att demokratin ska fungera, verkar ha misslyckats att nå dessa unga medborgare. Hur ser journalisterna och redaktörerna på sitt ansvar?”

Har vi egentligen något val när det gäller gensuvansinnet eller ingår det i de demokratiska värderingarna?

Tillåt mig att också spekulera: dagens unga likställer demokrati med ett knippe värderingar och åsikter man måste omfamna för att räknas som demokratisk? I skolan pratar man väl mer om ”demokratiska värderingar” än demokrati som styrelseskick. Och den ”demokratiska värdegrunden” innebär som bekant att man ska acceptera att folk har olika värdegrunder, vilket givetvis försvårar det av regeringen initierade arbetet med den ”gemensamma värdegrunden” – Betänkande 2009/10: KU 38 Dialog om samhällets värdegrund. Intressant också att man nämner att lärarutbildarna har ett tungt ansvar (se den blygsamma genuslitteraturlistan för lärarutbildare!), och lärarkåren som ju matas med genuspropaganda under hela lärarutbildningen och sedan måste integrera ett genusperspektiv i varje ämne när de undervisar (annars är undervisningen ju varken demokratisk eller jämställd) – är det konstigt att de unga inte förstått innebörden av demokrati? Demokratibegreppet har blivit urvattnat, och frågan är om de unga ens förstått att det handlar om ett styrelseskick?

Tillåt mig att spekulera vidare: även om man förstått innebörden av demokrati, så är frågan hur man uppfattar det när folkomröstningarna oftast går ut på att medborgarna ska rösta om tills de röstat rätt, om de nu röstat fel  (om de ens får rösta), och hur ska man som ung väljare tolka detta barnsliga, för att inte tala om just diktatoriska,  agerande från vuxenvärlden? Minns också att vår stora ledare Mona Sahlin den 28 dec 2003 uttalade orden ”Jag tror inte folkomröstningar är gynnsamma för demokratin” – där har vi åtminstone någon politiker som vågar tala klarspråk.

Genuspilot på väg att krascha svensk ekonomi

Tillåt mig slutligen att spekulera färdigt: det här är en unik chans för regeringen att få ner arbetslösheten, nu när Fas 3 blev ett fiasko, och när vi redan har så många genuscoacher, genuspiloter, gensuambassadörer, gensusstrateger, förändringspiloter och förändringsagenter  som vi kan ha plats med, så är det verkligen på tiden att vi inför ett nytt yrke förknippat med just demokrati – förslagsvis demokratipiloter, demokratiagenter och demokraticoacher, som ska lära ungdomarna (den fjärdedel av den andel av de utfrågade 1.208 medborgarna som är i åldern 18-29 – hur många det nu blir…) om vad demokrati egentligen innebär. Och oj, här kom ju reaktionen från regeringen, som på beställning, i ett pressmeddelande: ”Regeringen främjar ungas demokratiska värderingar”:

”Regeringen satsar åtta miljoner på insatser för att öka demokratisk medvetenhet hos unga i riskzonen. Forum för levande historia har fått i uppdrag att ta fram metodmaterial som kan användas i undervisningen. Ungdomsstyrelsen ska fördela medel till organisationer som förebygger att unga utvecklar ett antidemokratiskt agerande eller rekryteras till antidemokratiska rörelser. -Demokratin måste ständigt erövras. Ungdomar är en viktig målgrupp för regeringens satsningar på när det gäller demokrati, eftersom det är under ungdomsåren som en människas värderingar till stor del formas, avslutar Birgitta Ohlsson.”

Genusperspektivet ska genomsyra världsalltet

Vi kan också läsa att ”Det man värnar vårdar man, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson.” och drar oss till minnes att Ohlsson skrev en uppmärksammad artikel med rubriken ”Avskaffa Sverige” i Expressen den 6 juni 2001, samtidigt som vi ställer oss frågan vilka demokratiska världsvärderingar som ska råda i Ohlssons ”demokratiskt valda världsparlament” (hela artikeln återgiven tex här) och hur hon ska få med alla på genuståget i en demokratisk värld där medborgarna sätter dagordningen. Ska hela Jordens samlade tillgångar gå till genuspropaganda? För att återgå till den andra delen av pressmeddelandet: metodmaterial till undervisningen och nya projekt, påminner ju väldigt mycket om genusvansinnet, nu senast (om det inte kommit nytt sedan dess, inte helt osannolikt) uppmärksammade media det nya metodmaterialet Machofabriken, som jag fick uttala mig om i P1 (se blogginlägg).

Evighetsmaskinen är uppfunnen i Sverige - den drivs av och producerar genuspropaganda nonstop

Nya undersökningar som föranleder att man drar igång ett nytt maskineri. Man kan ju tycka att det redan pratas mycket om demokratiska värderingar och genusstrukturer i skolan, men det kan aldrig vara nog, det kan alltid finnas en person som inte delar de demokratiska värderingarna eller idén om genusstrukturer, och då måste hela indoktrineringskampanjen göras om – och alla måste ta del av den!  Det kan bli tjatigt och kontraproduktivt, centrala begrepp urvattnas och förlorar sin innebörd, som Skolverket konstaterade nyligen angående alla antimobbningsprogram -  se Vad var det jag sa?  – men det har inte regeringen tänkt på, och den har inte heller tänkt på att föregå med gott exempel och pedagogiskt illustrera vad demokrati innebär – tex genom att utlysa en folkomröstning. På så sätt skulle ungdomarna kunna se i handling hur ett demokratiskt medvetet folk kör över sin regering och visar den var skåpet ska stå. Det vore ju verkligen på tiden…

För att återgå till Östeuropa kort, glömde, passar på att lägga in videon från mitt inlägg Väst driver på fördumningen av Östeuropa igen, fortfarande lika aktuellt. Det hade varit intressant att se vad undersökningen i DN gett för resultat i Östeuropa, med tanke på att 44% (opinionsundersökning i Bulgarien nov-09) anser att det var bättre under kommunisttiden och bara 22% anser att det är bättre nu (resten svarade ”vet ej”), och vad detta kan tänkas bero på? Kanske behöver Östeuropa en svensk genuspilot – det tycks ju vara lösningen på de flesta problem idag…

Lästips! Christian Hägglund ironiserar över maktstrukturer och fixeringen av lika utfall, Birro i SVD om känslig fråga,  En liten jämförelse (Axessbloggen),  Nationaldagsdebatt på Newsmill, Till nationalkänslans försvar (SVD), Att dissa Sverige ger ingen integration (Corren), Och glöm inte Intervjun på Mikael Jalvings blogg – det var ju bara den jag tänkte blogga om, varför blir det alltid så här!?

Konsensuskultur och genusfysik

Nu är det nya numret av Axess Magasin  ute, och temat är konsensuskultur. Flera av artiklarna återfinns på nätet: I skuggan av framtiden,   Baksidan av konsensus, Pippi och Sveriges särart, Samarbetslandet, Samförstånd som statsreligion, Och glöm inte att följa Axessbloggen!  Axess Magasin går att köpa i välsorterade Pressbyråer, annars teckna prenumeration HÄR.  Axess höll i veckan även ett intressant frukostseminarium på temat Konsensus, åsiktspluralism och grindvakter, som jag återkommer till när det kommer upp på Axess Play. (Uppdatering! Nu är videon uppe – se detta inlägg!) Min krönika Svåra lösningar på enkla problem (lista på resten här  – ni finner dem utspridda på bloggen) i Axess återfinns på sidan 66 – den ligger inte ute på nätet men överensstämmer innehållsmässigt med mitt blogginlägg ”Vad var det jag sa?”  (vilket betyder att den faktiskt ligger på nätet, men i en utvidgad version) som ni alla så klart redan läst. Och med alla menar jag även det tillskott av 8.000 nya läsare jag fick under gårdagen, eftersom min statistik då gick från det sedvanliga 1.000-2.000 till 10.035 som ni kan se på skärmdumpen nedan till vänster, vilket slog mitt gamla rekord på 5.209 efter inlägget ”Ett skräckexempel på Genusväldet”.

Min statistik gick upp lite, till 10.035 igår - ledsen att det här ser ut som en fallossymbol.

För den som är ny går det att finna alla inlägg på bloggen under Alla inlägg , jag hittar knappt något själv på bloggen längre så jag var tvungen att organisera det lite, präglad som jag är av den ”manliga rationalitet” som Södertörn Högskolas rektor förkastar i den av Skolverket beställda rapporten Genus och text som granskar hur ”jämställda” skolans fysikböcker är (och som jag skrivit om här och här) och med risk för att verka tjatig, låt mig ändå en sista gång lyfta fram en sammanställning av några av de djupaste insikterna i denna 69-sidiga text som Skolverket rekommenderar till blivande lärarutbildare. Jag var själv en sådan under doktorandtiden, och som ni kan se på tex denna tenta från 2006 så frågar jag efter en normalvektor till ett plan, och försöker därmed undermedvetet normalisera normalbegreppet inom matematiken. Vi vet alla att de förhatliga normerna  (metoder att beräkna längden av en vektor i ett normerat rum) inom matematiken upprätthåller föreställningar om hegemonisk maskulinitet. Bara det patriarkala påfundet att mäta något, när alla vet att en vektor är lika elastisk som en genusforskares fantasi, visar att man är ute på hal is, men även det är ett felaktigt påstående, då det här med halhet bygger på manliga föreställningar om friktion och motstånd mot genusvansinne.

Genusbegreppet är även matematiskt

Men jag blev som bekant genusmedveten någon gång efter 2006 (nu pratar jag inte om det matematiska begreppet genus), närmare bestämt 2008 (läs om hur det gick till i Om bloggen) och det gav utslag redan 2010 när jag tex i denna tenta i flervariabelanalys bad de blivande civilingenjörerna att undersöka gränsvärden och som ni ser i facit existerar inte gränsvärdet, eftersom man får olika värden beroende på ifrån vilket håll man närmar sig punkten och det är just detta som är kärnan av matte-genus-vetenskapen: mitt gränsvärde är inte lika med ditt gränsvärde eftersom du närmar dig det utifrån en annan diskurs, och därför är alla svar lika rätt, eller snarare fel, och därmed lika sanna, eller falska, eller vilket som – allt kvittar liksom. Om man ska bygga en bro och räkna ut hur den ska hålla så är inte svaret givet, min hållfasthetsdiskurs är inte lika med din hållfasthetsdiskurs så dra dit pepparn växer och bygg din egen bro, eller så bygg den inte, en bro är ändå en social konstruktion, och oftast en manlig sådan, så den behöver inte ens byggas utan det räcker att tänka fram den innan man ska gå över, och ha det så trevligt i vattnet alla genusforskare, så ses vi inte på andra sidan. Men för att komma till saken – citaten från Södertörns högskolas rektor och den jämställda framtiden i fysikböckerna och svensk skolas slutliga kollaps, men kollapsen blir åtminstone ”jämställd” (för den som tycker att det här har med jämställdhet att göra):

Efter att ha läst Genus och text stoppade jag fingrarna i vägguttaget för att vakna upp ur den psykos jag trodde jag befann mig i, men det gick inte, det här är på riktigt...

* ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan. Enligt Sundgren (1996 s.31) måste det uppstå en dialog för att inte skolan skall utöva symboliskt våld på eleverna genom att påtvinga en given mening.” (sid 7)

* ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.” (sid 59)

* ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden. (sid 64)

* ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.” (sid 65)

* ”Sylvia Benckert (1997) menar att fysiken som universitetsämne eftersträvar en opersonlig renhet, och en strävan att framstå som höjd över och fri från mänskliga önskningar, och att just denna skenbara opersonlighet och könlöshet är knuten till föreställningar om maskulinitet, vilket bidrar till att göra fysiken ointressant för flickorna. (sid 16).

* ”Man kan, med Sundgren (1996, s. 86ff), ifrågasätta denna tradition som insisterar på förmedlandet av vetenskapliga begrepp och deras tolkningsföreträde, samtidigt som den invaderar vardagsförståelsen genom att också lägga beslag på vardagliga begrepp och ge dem tolkningsföreträde, som t.ex. kraft.” (sid 24)

* ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen… Om man inte uppmärksammar detta riskerar man att göra missvisande bedömningar. T.e.x genom att oreflekterat utgå från att ett vetenskapligt tänkande är mer rationellt och därför borde ersätta ett vardagstänkande.” (sid 24)

* ”Det är sannolikt att en jämställd läroplan skulle uppfattas som en utmaning eller en provokation för många lärare och för många i det naturvetenskapliga samfundet som gärna vill se sin egen kunskap behandlad i skolan.” (sid 65)

Ämnesöverskridande genusforskning på hög nivå?

Alla glada svenska barnfamiljer kan tryggt sätta sina barn i skolan förvissade om att genusvansinnet är dess främsta bundsförvant tack vare den välgenomtänkta tjänstetillsättningen på strategiskt viktiga poster i det här landet. Det gäller att värna den kommande generationens IQ, och där kan inte patriarkala påfund som logisk förmåga få störa genusindoktrineringen. Är nästa steg att fasa ut matematiken? Kanske inte, för som ni kan se på Skolverkets hemsida så uppges rapporten ”Genus och text” vara  111 sidor lång, trots att den är på 69 sidor, något som med all tydlighet illustrerar att Skolverket redan tagit till sig av den viktiga informationen om kunskapens relativa karaktär. Ni kanske tror att det bara är att bläddra genom rapporten och räkna sidorna, men att addera två tal är som bekant inte trivialt, och som exempel kan man tänka på den vardagliga situation som flertalet beslutsfattare befinner sig i dagligen, nämligen sandlådan, där man upptäcker att om man gör en sandkaka ovanpå en annan sandkaka så blir det en ny, fast större och möjligtvis fulare, men ändå EN, sandkaka. Detta förstår redan en 2-åring, så varför den svenska skolans matematik- och fysikböcker inte har tagit till sig det här är en av mänsklighetens, och genusforskningens, stora gåtor.

Var är den där genussandhögen?

Jag måste nog uppdatera min doktorsavhandling med ett genusperspektiv och göra om allt.  Förresten, nu är ju Anna Ekström ny generaldirektör för Skolverket, och som ni minns hade jag en genusdebatt med henne i Riksdagen för ett år sedan om svensk skola ( se inlägget Mitt anförande i Riksdagen)  och detta inger ju ännu mer hopp om den svenska skolans framtid och lösningen på skolproblemen. Det gäller ju att sätta in insatserna och finansieringen där den behövs – nämligen hos genusforskarna. Problemet är kanske inte, för den som lyfter blicken ur genusträsket och skådar ut i världen, något jag själv ofta gör med mitt teleskop, att pojkar underpresterar med 10% jämfört med flickorna, utan att alla underpresterar. Under mina sommarlov i Bulgarien visade mig grannbarnen i 7:e klass hur man genomför ett matematiskt induktionsbevis, medan vi i Sverige fortfarande höll på med de fyra räknesätten och att dela upp en tårta i fem delar, år ut och år in, åtminstone fram till gymnasiet, där jag hade turen att ha avdankade universitetslektorer i fysik, kemi och matematik, och det förblir en gåta hur klassen lyckades så bra på de nationella proven trots att lärarna hade ämneskunskaper istället för genuskunskaper. Låt mig avsluta med symbolen för genusvansinnets intåg i akademin – GENUSTRUMPETEN (SVD) (här replik och slutreplik, se även Birger Schlaugs inlägg där han varnar proffs-tyckareliten, bland annat sig själv, för att inte ta min kritik på allvar):

Texten till låten återfinns här. Nu hade jag ju tänkt blogga om genusexcellens och om inläggen i veckans debatt om fri lek (SVD1, SVD2, Newsmill, Ingerö i Studio Ett osv), men det får bli i nästa inlägg. Jag råkade nämligen härom veckan se ett program i Kunskapskanalen där studier visat att delar av hjärnan inte utvecklas och att inlärning hämmas om barn inte får ägna sig åt fri lek: Barndomens försvunna äventyr – se det här på UR Play (46 min)!

Det var faktiskt jag som upptäckte de universella patriarkala strukturerna...

Notera de, ska jag kalla dem könsneutrala, sakerna som kvinnan lägger ut på skolgården i slutet av programmet. Tygstycken, snören, kartonger. Jag antar att dessa räknas som könsneutrala, de blir ju varken ”pojkkodade” eller ”flickkodade”. Jag har redan berättat om det här, att jag till min dotter köpt många leksaker på Clas Ohlson (vilket bör göra mig till ledande genusforskare) och med leksaker menar jag alltså metallplattor med hål, skruvar, muttrar och monterbara små hjul, brädbitar, spikar och sandpapper. Mest för att jag själv också vill leka med det här, något som även gör mina föräldrar till ledande genusforskare, (eller gränsöverskridande fysik-genusforskare) eftersom de lät mig och min bror växa upp i en miljö med hålkort som papper att rita på, kretskort och elektriska komponenter över hela golvet, en rostig ABC 80, ELFA-katalogen i sagobokhyllan och så vidare, och jag lödde mitt första kretskort vid 5 års ålder, började spela schack vid 6, skrev mitt första BASIC-program vid 8, men det var även då jag, liksom min bror, broderade min första bulgariska duk, och gjorde mina första pyrograferade tavlor (som jag bla ställt ut längst ner i inlägget  Mitt bidrag till den moderna konsten – fast just de där gjorde jag nyligen ). Dessutom skötte vi hela grönsakslandet hos våra morföräldrar varje sommar i Bulgarien. Ja, det här med miljön har nog en viss inverkan, eftersom både jag och min lillebror disputerade, jag i matematik och han i elektroteknik, men det föregicks av ett par decenniers hårt arbete också, och hur ska man få fler att välja den vägen i Sverige om man både ska föra över egenansvaret till någon annan genom att skylla på patriarkala strukturer och dessutom plocka bort en hel del av det traditionella vetenskapliga innehållet i fysiken? Med en genuskurs i härskarteknik 7.5 hp? Anmäl er med ett mail till  jag-vill-bidra-till-att-landet-kollapsar-av-genusvansinne@gmail.com. Studsar det så är det för att denna min så populära genuskurs är överbokad!

...och inte COBE-satelliten

Det var ju inte Jupiters månar och solfläckarna jag studerade varje dag  efter skolan med mitt teleskop, det var de patriarkala strukturer som skapades redan vid Big Bang och som under den inflationistiska fasen blåstes upp till de förtryckarstrukturer vi kan se idag. Så var det. Kort efter min upptäckt fann COBE-satelliten  (Cosmic Background Explorer) samma sak – små anisotropier i den kosmiska bakgrundstrålningen som utgjorde fröerna till de patriarkala strukturerna, vilket ledde till Nobelpriset i fysik för två forskare, trots att jag upptäckte det här flera år tidigare med mitt teleskop från vår balkong i Lund. Gud vad jag babblar, nä nu måste jag sluta. Glöm inte se UR Play om fri lek och Axess-artiklarna längst upp med mera!

Relaterat: Därför lyckas asiatiska elever (professor Inger Enkvist, författare till Skolan – ett svenskt högriskprojekt), läs även artikeln  ”Lära sig att lära sig” omöjligt utan ordentliga faktakunskaper  av professor Olle Häggström! Vad var det jag sa?-inlägget. Blandade genusnyheter: Genusnytt, Matte Matik, Aktivarum, Pelle Billing. EU-vansinne: HAX, kulturblogg: Axessbloggen.

Freedomfest – alla föredrag!

Nu är alla föreläsningar uppe från lördagen. Ni kan se presentationer (bilder mm) till några av föredragen längst ner HÄR (tex mitt – klicka på ”hämta din bilaga genom att klicka här” för att se bilder och citat):

Radiodebatt och varning för att ”råka” förmedla något till sina barn

Min ögonsten Tommy är ok nu

Pär Ström som driver Genusnytt kommer snart ut med sin bok ”De sex myterna om feminism” och i samband med detta deltog han i en debatt i Radio1 . Programmet (1  tim 29 min) går att LYSSNA PÅ HÄR! Erik på sAktivarumbloggen (se hans inlägg här)  ringde in till programmet (min 55 och framåt). Igår höll jag ett föredrag på FreedomFest  om genusvansinnet och alla föreläsningar spelades in så när det är klart lägger jag upp det på bloggen, det var en väldigt lyckad tillställning med en medveten publik! Vill passa på att tacka arrangörerna, de andra föredragshållarna och publiken. Men jag återkommer till det här när inspelningarna är tillgängliga. Jag trodde för övrigt inte jag skulle hinna sammanfatta all genusgalenskap på 40 minuter men det lyckades jag med . Och detta efter en vecka med både halsfluss och min andra perser på operation (men det var en rutinsak, så det är ok med honom). Men nu har jag iaf ett nytt fräscht föredrag om genusgalenskaperna (med fokus på utbildningsväsendet och dess eventuellt förestående kollaps) så den som är intresserad av att ha mig som föredragshållare är välkommen att kontakta mig, jag gör detta helt ideellt och i mån av tid. Skicka ett mail.

Vad kan man "råka" förmedla till sina barn? Sunt förnuft? Kunskaper?

En läsare tipsade mig förresten om det här  och skickade med ett bildbevis: ”Vad kan jag ”råka” förmedla till mina barn? Inbjudan till föräldrar med förskolebarn i Solna!” Det är ju som bekant (genusaspekter på slutförvar av kärnbränsle ) ett stort genusvetenskapligt problem detta med vad som är en kvinnas äkta fria vilja och tankar, och vad som är en internalisering av patriarkatets värderingar (från Svensk Kärnbränslehantering AB:s genusbilaga till årsboken 2008):

”Internalisering kan sägas innebära en inkorporering av externa värden – att kvinnan som individ tar in någon annans värderingar i sitt eget värdesystem och ersätter sina egna värderingar med någon annans. Hur detta empiriskt beläggs och teoretiseras kring, är en av de stora utmaningarna för kvalitativ genusteoretisk och feministisk forskning. Är ett handlingsmönster ett ”sant” handlingsmönster hos en individ eller är det internaliserat?”

Vi får också veta att:

”Maskulinitet som innebär att män inte tränas att kommunicera känslomässigt leder till att oron för brister i det tekniska kunnandet förläggs utanför den egna personen/den egna kroppen, medan kvinnor tränas i motsatsen nämligen att uttrycka och kommunicera oro över potentiell fara. Kvinnor tränas därmed till att internalisera maktordningen och värderingen av upplevd risk, där internaliseringen leder till att risk förläggs inom den egna personen/den egna kroppen. Den feminina träningen att internalisera och förlägga händelser som känslor i kroppen leder oöverskådlighet av konsekvenser av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Den maskulina träningen i att förlägga händelser och känslor utanför det egna jaget, leder till att det som kan betraktas som oöverskådlighet kan kännas hanterbart. Det som, så att säga, riskerar att hända, händer någon annanstans än i den egna kroppen.” (Ja, det står verkligen ”… leder oöverskådlighet av konsekvenser…”)

Frågan är om inte denna genusbilaga kan som ett bevis för att företagsledningen på SKB exponerats för det använda kärnbränslet och fått ett radioaktivt psyke? Eller att de själva internaliserat genusvansinnet med hjälp av de inhyrda genuspiloterna. ”Råkar” inte alla genuscoacher, genusstrateger, genuspiloter, genusambassadörer och förändringsagenter förmedla sina idéer till landets medborgare?  Jag menar med tanke på att alla arbetsplatser och skolor har minst en sådan person som är medvetet utsänd för att hjärntvätta folk? Eller de ”råkar” ju inte göra det – det hela är högst ju medvetet, ber om ursäkt att jag nästan misstänkte dem för någon oegentlighet.

Genuspilot på väg in i kärnreaktor

Vidare är riskerna är undersökta ur ett ”manligt perspektiv”. Inte ett vetenskapligt? Vad vet genusvetarna som författade rapporten om det? Har de en examen i fysik? Oöverskådlighet kan kännas hanterbart eftersom män inte kan hantera sina känslor inuti kroppen utan förlägger dem utanför, möjligtvis i kärnreaktorn. Kärnreaktorn sprängs av de obearbetade känslor det maskulina genuset förlagt dit och risken för en kärnkraftsolycka ökar, vilket kan leda till att hela Nationella Sekretariatet för genusforskning blir radioaktivt. Om det nu inte redan är det… I kärnreaktorn bombarderas uran 235-kärnor med neutroner, som, om de inte är helt könsneutrala, inte blir klyvningsbenägna utan istället utvecklar en egen fast könsidentitet och går sin egen väg, vilket riskerar att sabotera hela kedjereaktionen och den genuspräglade härdsmältan uteblir. För att styra processen kan man också föra in styrstavar i form av fallossymboler, men man kan också skicka in så många  genuspiloter som möjligt i reaktorn, vilket hade lett till att det omgivande samhället successivt kunnat återgå till ett normaltillstånd.

Lästips: Universitetets rektor bör avgå. Läs även den underhållande Metrokolumnen ”Politiker vågar bara rabbla fakta” av Stephan Mendel-Enk. Och glöm inte att lyssna till radiodebatten överst! Måste avsluta med två låtar av HEL som fastnat i mitt huvud idag.

Genusmedveten snöröjning behövs när efterblivna svenskar stampar jordgolv

Tack vare Anders Borgs insatser slipper vi alla att stampa på ett jordgolv resten av livet. Var det hans egen sysselsättning innan han invandrade till Riksdagen?

Jag ser att Markus har namnsdag idag, så jag vill passa på att gratulera min vän Markus! Jag hoppas förresten att du ställer upp som min livvakt på FreedomFest? (Glöm inte anmäla er!) Det är det minsta du kan göra efter alla år jag stått ut med dig! Dessutom har du inget val, du måste göra det i egenskap av befäl för min livvaktsstyrka. Jag har fortfarande nära 4000 olästa mail med socialt kapital att mobilisera i kampen mot fördumningsindustrin så det ligger faktiskt i allas vårt intresse att jag överlever. Dessutom måste du fixa datorn åt mig, eftersom den är full av smulor och mellanslagstangentenfungerarintelängre! Hur tror du jag ska kunna blogga då och rädda landet? Du har ändå inget bättre för dig, du står antagligen fortfarande och stampar jordgolv, för att citera Anders Borg från den 13 april i år, alltså för mindre än två veckor sedan, (och ursäkta att jag länkar till en politiskt inkorrekt sida,  det hade jag inte behövt göra om tex SVD, DN, Expressen, Aftonbladet, Corren, Göteborgsposten eller Newsmill tagit upp det  här) i Riksdagen: ”Utan invandring hade vi stått och stampat på ett jordgolv”. Hur vet han det? Finansminister Anders Borg kan ju inte ens addera tre tal  (35+9+15=60) och hur trovärdig är han då? Jag hade gärna gett honom privatlektioner om det inte vore under min värdighet, eller snarare kompetens – mannen måste ju gå om lågstadiet medan jag ju har lektorskompetens (för att inte tala om alla mina andra aktuella titlar ).   Vad är det förresten för fel med att stampa jordgolv, det hade behövts en fast grund att stå på i det här landet, i synnerhet när politikerna, proffstyckarna och alla deras indoktrinerade karriärlystna marionetter lyckats luckra upp det sunda förnuftet på så kort tid. Jag hittade förresten ett bra citat: ”Vår kultur är den första av alla kulturer som systematiskt ägnat sig åt att aktivera den mänskliga dumheten, vårda den, klä den och förse den med uttrycksmöjligheter.”

En sådan uttrycksmöjlighet är genusvansinnet. Här har vi en aktuell artikel på Newsmill: Därför behövs genusmedveten snöröjning:

Genusperspektiv på snöröjning - en snilleblixt under Jämställd Göra Lära-utbildningen i Karlskoga kommun

”Stina Kållberg, informatör för Karlskoga kommun där man har tillämpat jämställd snöröjning nu i vår, beskriver vad det går ut på. Det började som en hemuppgift till sista dagen på en JGL-utbildning (Jämställd Göra Lära) för avdelningschefer och ledningsgrupp från Karlskoga kommuns samhällsbyggnads-förvaltning. Det var på hösten, vintersäsongen närmade sig och gatuchefen, en av deltagarna på utbildningen ställde frågan: vad händer om vi ser på snöröjningen ur jämställdhetsperspektiv? Det som kom fram var att ringleder och bilvägar röjdes före gång- och cykelvägar. Traditionellt manliga domäner prioriterades, lastbilar och arbetsplatser med övervägande manliga anställda. Bilar prioriterades före cyklande och de som åker kollektivt, färdsätt som i större utsträckning används av kvinnor. Detta gjordes givetvis inte medvetet utan följde den tradition som gällt sedan årtionden tillbaka, kanske ännu längre. Numera gör vi annorlunda. Gång-/cykelvägar och busshållplatser har generellt högre prioritet eftersom en decimeter snö är svårare att ta sig fram i med cykel än med bil, även snöplogkanter vid busshållplatser måste tas omhand tidigare.”

Smutsar inte genuspiloterna ner miljön?

Patriarkatet ska minsann trampa i sin egen snöskit – det är ju trots allt den manliga konsumtionen som orsakat klimatförändringarna och all snö (se tex artikeln ”Bråttom få in genusperspektiv i klimatforskningen” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet från Nationella sekretariatet för genusforskning). Parallellt med detta drivs kampen om kvinnors rätt till samma möjligheter att åka bil, flyg och konsumera, minst lika mycket som männen i jämställdhetens namn. Då blir klimatförändringarna åtminstone jämställda och om hela mänskligheten dör ut så var det ändå värt det eftersom alla hade lika möjligheter att bidra till Jordens undergång. På tal om undergången, jag hade visst fel i mitt förförra inlägg när jag under översta bilden skrev att det saknades ett genusperspektiv på sprängämnen, det finns faktiskt forskning kring genusperspektiv på landminor (se här och här):

“To date, the international community has paid very little attention to the gender dimensions of landmines. There are numerous rhetorical statements about women and children as innocent victims of landmines, but little documentation, research and analysis. This note provides initial thoughts on how a gender perspective could be beneficial in looking at landmines. In assessing the gender dimensions of landmines it should be stressed that each situation should be looked at on its own merits, as generalizations do not always apply across all situations. Women and men tend to do different work and have different responsibilities. In many parts of the world affected by landmines, women and men tend to spend their days differently. Women tend to hold primary responsibility for household work and for the health care of family members and the care of dependants. Women are often the ones who care for the victims of landmines… Women’s work is often not valued and can be invisible to outsiders… Concrete implications: Given the gender division of labour, women and men (girls and boys) often have different risks of exposure to land-mines. Given that it is often women and girls who are responsible for gathering fuel or fetching water, they may run greater risks in some areas. Men’s responsibilities and greater mobility may, however, put them at greater risk in other areas.” (källa)

Lysande idé

Jag förstår inte hur man kan vara så smart, att konstatera att kvinnor löper större risk att trampa på minor i vissa områden, medan männen löper större risk i andra områden - allt beroende på vem som rör sig mest i det minerade området! Och att få det internationella samfundet att se det som en genusfråga och ösa pengar över genusforskarna. Ungefär som när man i SOU 2009:64 (sid 221 här) konstaterar att det är lika stora , och ibland till och med större större, variationer inom könskollektiven som mellan dem när det gäller skolprestationer, och därför inför ett nytt genusbegrepp enligt följande (mer i detta inlägg):

”Genussensitiv undervisning innebär enligt Sinnes att variationer inom kön är lika viktiga som variationer mellan könen. Denna modell kan då sägas inte ha ett av könen, utan båda, i fokus för intresset.”

Det självklara, att prestationen beror på individen i första hand och inte könet, har gjorts till en genusfråga! Man har båda könen i fokus för intresset, och därför är skolundervisningen en köns/genusfråga. Är det konstigt att det går utför? Men nu måste jag komma till saken, jag tänkte lägga upp min krönika i senaste Axess, hade ju glömt det. Och ni vet ju redan allt det här eftersom ni så klart plöjt hela min blogg och från ”Om bloggen” vet ni att detta var det första jag skrev om i en svensk dagstidning: Genusvetare förvirrar barnen  – en reaktion på följande DN-artikel om ”könskodade” lekplatser, här läsarreaktioner och om en slumrande folkopinion och folkliga protester och sedan ringde TV 4 och undrade om jag ville prata med genusvetaren i Nyhetsmorgon – här Youtubeklippet.

Axess: Jämställdhet eller galenskap?

Dina skattepengar går till könsbyten på bestick.

Miljöpartiet gick i mars ut med att man avser satsa åtskilliga miljoner för att få in genuspedagoger i alla förskolor [minns förresten deras tidigare genusanalys av sedlar]. Jämställdhet och lika möjligheter är något som alla ställer upp på, men vi är alltför många som vet vad genusarbetet innebär rent konkret. I SOU 2006:75 konstateras inledningsvis (s 19) att: ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt”. Det könspolitiska projektet börjar dock bli bisarrt. Liksom så mycket annat ingår det numera i en utbredd försumningsindustri. I Ystads Allehanda kunde man den 17/8-10 läsa om två genuspedagogers verksamhet i Simrishamns kommun – en miljon kronor hade man fått från SKL för år 2009 för att ”bedriva jämställdhetsarbete” i kommunen, och nu berättar man om den framgångsrika verksamheten i en intervju. Vi får bla veta att man på ett möte hållt upp en kniv och en gaffel, och alla (personal på barn- och utbildningsförvaltningen satta att ”genusutbildas”) svarade att gaffeln är mest feminin. Då bytte man ut kniven mot en sked, och plötsligt var det skeden som var feminin! ”Vi hade gjort ett könsbyte på bestick!”, förklarar genuspedagogen stolt i intervjun,  som fortsätter i samma anda: ”Om jag sitter bredbent som en man på stolen tittar folk konstigt på mig. Vi är så styrda av vårt samhälle, säger Helena Magnusson och vräker sig på stolen så att folk runtomkring verkligen vänder på huvudet och glor.” (se detta blogginlägg för fler detaljer). Att låta genuspedagoger göra könsbyten på bestick och vräka sig på en stol inför publik, det är vad kommunerna satsar pengar på. Några ytterligare exempel på hur det konkreta arbetet går till kan vi läsa om i SOU 2006:75.

* Stoppa pojkarna i dörröppningen: pojkarna rusar först ut på gården, medan flickorna inväntar varandra. Detta bäddar för en framtida könsmaktsordning. Man kan notera att det som anses förkastligt när det gäller pojkar, samtidigt är eftersträvansvärt när det gäller flickor.

* Könsavkoda leksaker: på vissa förskolor har man tagit bort alla bilar för att pojkarna ”könskodade” genom att leka för mycket med dem. Det ”pojkkodade materialet kan” enligt de statliga utredarna ”kopplas till hierarkin i genusordningen som ger det pojkar ägnar sig åt ett högre värde”.

Vargen och rödluvan befäster den skadliga normen att jägaren är en man

* Kulturarvet: förskolepersonalen skriver i en utvärdering: ”Vi har diskuterat fram och tillbaka hur vi ska förhålla oss till kulturarvet när det strider mot vårt uppdrag att motverka traditionella könsroller. Till slut har vi valt att lyfta bort vissa titlar från barnens hyllor eftersom vi inte känner att vi kan stå för det böckerna förmedlar. Vi kan komma att läsa dessa böcker i framtiden, tex i samband med teman om hur det var förr i tiden, men vi vill inte att barnen ska bläddra i böckerna där både bild och text förmedlar passivitet för flickor och aktivitet för  pojkar.” Utredningen lyfter dock fram ett sätt att hantera det här: ”Många förskolor ändrar i själva berättelserna, till exempel genom att byta kön på karaktärerna eller genom att ändra i handlingen på något annat vis.” Den statligt sanktionerade genuspropagandan är problematiskt eftersom det faktiskt inte går att bli av med den. Acceptans skapar utrymme för ”fördjupning” och ”breddning”, medan ett öppet och uttalat motstånd (se tex min krönika i Axess nr 9/2010 angående genusutbildningen av kommunanställda) ses som ett tecken på behovet av ännu mer genuspropaganda eftersom det visar på fördomar – så hur man än gör vinner genusforskarna. Det är därför dags att börja lyfta fram det konkreta innehållet i verksamheten, bortom slagorden om jämställdhet.

Axess nr 3 är ute!

Jag fick inte plats att ta med mer i Axess, men värt att uppmärksamma är också Föräldrarnas motstånd (sid 120): ”Den vanligaste bilden många verkar ha är att jämställdhetsarbetet ofta motarbetas från föräldrahåll när frågan introduceras. Ett sådant exempel kommer från projektet ”Vidgade Vyer” i Östersund. En bit in i arbetet blev motreaktionen från några av pojkarna på den berörda förskolan starka. De motarbetade personalen och det blev mer eller mindre kaos i gruppen. Delar av föräldragruppen ville då att projektet skulle avbrytas och det var nära att personalgruppen gav upp, men med hjälp av handledare jobbade de vidare och till slut löste sig problemen.” Löste sig? Hur då kan man undra…

Man kan alltså notera att uppdraget om att ”motverka traditionella könsmönster och könsroller” krockar med uppdraget ”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generaton till nästa.” (Lpfö sid 5). Vi får även en krock med följande från Lpfö 98: ”Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt” för att inte tala om ”Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.”

Relaterat: 145 miljoner för könsbyten på bestick,  Metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsnormer! , Är genusvetarnas verksamhet laglig?, Genusarbete smulades sönder, Genuspedagogik i förskolan: del 1 , del 2 , del 3,  del 4 , 2-årsdagen sedan Nyhetsmorgon!, Iiiinte 80 miljoner till!

OBS! Temat för senaste Axess är ”Den marknadsförda människan”. Flera av artiklarna går att läsa på nätet: Alla ska med  – till PR-byrån,  Global och lokal skönhet , Nätets Narcissister,   Falsk autenticitet, Det sanna Finland?, Den talangfulle MR Wahlström, När USA pånyttföddes, Godtyckliga betyg skadar skolan, En känslomässig kapprustning (och resten återfinns i tidningen) För den som har tidningen (teckna prenumeration eller köp på Pressbyrån) så kan man läsa en trevlig insändare som är publicerad på sidan 9:

Tack, Tanja!

Tack för Tanja Bergkvists lysande krönikor som med stilistisk elegans blottlägger genusvansinne och ”fördumningsindustrins” framfart. Att dessa tröttsamma och nedbrytande fenomen ges företräde framför sunt förnuft vågar allt färre påtala i klartext. Jag ser fram mot nästa tillfälle att läsa Tanja Bergkvists verbala dissektion av någon stollighet”. Anders G Lindblom.

Vad roligt! Kanske var en reaktion på min förra krönika ”Sjukt i sjukvården” om mångkulturell utbildning i tidpassning (!)  eller någon av de andra. Tänk om man hade kunnat skriva om galenskaperna på heltid, då hade det blivit en hel ny dagstidning! Just det, och glöm inte se seminariet Den marknadsförda människan på Axess Play (28 min)!