Konsensuskultur och genusfysik

maj 21, 2011

Nu är det nya numret av Axess Magasin  ute, och temat är konsensuskultur. Flera av artiklarna återfinns på nätet: I skuggan av framtiden,   Baksidan av konsensus, Pippi och Sveriges särart, Samarbetslandet, Samförstånd som statsreligion, Och glöm inte att följa Axessbloggen!  Axess Magasin går att köpa i välsorterade Pressbyråer, annars teckna prenumeration HÄR.  Axess höll i veckan även ett intressant frukostseminarium på temat Konsensus, åsiktspluralism och grindvakter, som jag återkommer till när det kommer upp på Axess Play. (Uppdatering! Nu är videon uppe – se detta inlägg!) Min krönika Svåra lösningar på enkla problem (lista på resten här  – ni finner dem utspridda på bloggen) i Axess återfinns på sidan 66 – den ligger inte ute på nätet men överensstämmer innehållsmässigt med mitt blogginlägg ”Vad var det jag sa?”  (vilket betyder att den faktiskt ligger på nätet, men i en utvidgad version) som ni alla så klart redan läst. Och med alla menar jag även det tillskott av 8.000 nya läsare jag fick under gårdagen, eftersom min statistik då gick från det sedvanliga 1.000-2.000 till 10.035 som ni kan se på skärmdumpen nedan till vänster, vilket slog mitt gamla rekord på 5.209 efter inlägget ”Ett skräckexempel på Genusväldet”.

Min statistik gick upp till 10.035 igår

Min statistik gick upp lite, till 10.035 igår - ledsen att det här ser ut som en fallossymbol.

För den som är ny går det att finna alla inlägg på bloggen under Alla inlägg , jag hittar knappt något själv på bloggen längre så jag var tvungen att organisera det lite, präglad som jag är av den ”manliga rationalitet” som Södertörn Högskolas rektor förkastar i den av Skolverket beställda rapporten Genus och text som granskar hur ”jämställda” skolans fysikböcker är (och som jag skrivit om här och här) och med risk för att verka tjatig, låt mig ändå en sista gång lyfta fram en sammanställning av några av de djupaste insikterna i denna 69-sidiga text som Skolverket rekommenderar till blivande lärarutbildare. Jag var själv en sådan under doktorandtiden, och som ni kan se på tex denna tenta från 2006 så frågar jag efter en normalvektor till ett plan, och försöker därmed undermedvetet normalisera normalbegreppet inom matematiken. Vi vet alla att de förhatliga normerna  (metoder att beräkna längden av en vektor i ett normerat rum) inom matematiken upprätthåller föreställningar om hegemonisk maskulinitet. Bara det patriarkala påfundet att mäta något, när alla vet att en vektor är lika elastisk som en genusforskares fantasi, visar att man är ute på hal is, men även det är ett felaktigt påstående, då det här med halhet bygger på manliga föreställningar om friktion och motstånd mot genusvansinne.

Glöm inte att genus även är ett begrepp inom algebraisk topologi

Genusbegreppet är även matematiskt

Men jag blev som bekant genusmedveten någon gång efter 2006 (nu pratar jag inte om det matematiska begreppet genus), närmare bestämt 2008 (läs om hur det gick till i Om bloggen) och det gav utslag redan 2010 när jag tex i denna tenta i flervariabelanalys bad de blivande civilingenjörerna att undersöka gränsvärden och som ni ser i facit existerar inte gränsvärdet, eftersom man får olika värden beroende på ifrån vilket håll man närmar sig punkten och det är just detta som är kärnan av matte-genus-vetenskapen: mitt gränsvärde är inte lika med ditt gränsvärde eftersom du närmar dig det utifrån en annan diskurs, och därför är alla svar lika rätt, eller snarare fel, och därmed lika sanna, eller falska, eller vilket som – allt kvittar liksom. Om man ska bygga en bro och räkna ut hur den ska hålla så är inte svaret givet, min hållfasthetsdiskurs är inte lika med din hållfasthetsdiskurs så dra dit pepparn växer och bygg din egen bro, eller så bygg den inte, en bro är ändå en social konstruktion, och oftast en manlig sådan, så den behöver inte ens byggas utan det räcker att tänka fram den innan man ska gå över, och ha det så trevligt i vattnet alla genusforskare, så ses vi inte på andra sidan. Men för att komma till saken :-) – citaten från Södertörns högskolas rektor och den jämställda framtiden i fysikböckerna och svensk skolas slutliga kollaps, men kollapsen blir åtminstone ”jämställd” (för den som tycker att det här har med jämställdhet att göra):

Jag stoppade fingrarna i vägguttaget för att vakna upp ur den psykos jag helt enkelt måste befinna mig i med tanke på sakernas tillstånd, men det gick inte

Efter att ha läst Genus och text stoppade jag fingrarna i vägguttaget för att vakna upp ur den psykos jag trodde jag befann mig i, men det gick inte, det här är på riktigt...

* ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan. Enligt Sundgren (1996 s.31) måste det uppstå en dialog för att inte skolan skall utöva symboliskt våld på eleverna genom att påtvinga en given mening.” (sid 7)

* ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.” (sid 59)

* ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden. (sid 64)

* ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.” (sid 65)

* ”Sylvia Benckert (1997) menar att fysiken som universitetsämne eftersträvar en opersonlig renhet, och en strävan att framstå som höjd över och fri från mänskliga önskningar, och att just denna skenbara opersonlighet och könlöshet är knuten till föreställningar om maskulinitet, vilket bidrar till att göra fysiken ointressant för flickorna. (sid 16).

* ”Man kan, med Sundgren (1996, s. 86ff), ifrågasätta denna tradition som insisterar på förmedlandet av vetenskapliga begrepp och deras tolkningsföreträde, samtidigt som den invaderar vardagsförståelsen genom att också lägga beslag på vardagliga begrepp och ge dem tolkningsföreträde, som t.ex. kraft.” (sid 24)

* ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen… Om man inte uppmärksammar detta riskerar man att göra missvisande bedömningar. T.e.x genom att oreflekterat utgå från att ett vetenskapligt tänkande är mer rationellt och därför borde ersätta ett vardagstänkande.” (sid 24)

* ”Det är sannolikt att en jämställd läroplan skulle uppfattas som en utmaning eller en provokation för många lärare och för många i det naturvetenskapliga samfundet som gärna vill se sin egen kunskap behandlad i skolan.” (sid 65)

Ämnesöverskridande genusforskning på hög nivå?

Ämnesöverskridande genusforskning på hög nivå?

Alla glada svenska barnfamiljer kan tryggt sätta sina barn i skolan förvissade om att genusvansinnet är dess främsta bundsförvant tack vare den välgenomtänkta tjänstetillsättningen på strategiskt viktiga poster i det här landet. Det gäller att värna den kommande generationens IQ, och där kan inte patriarkala påfund som logisk förmåga få störa genusindoktrineringen. Är nästa steg att fasa ut matematiken? Kanske inte, för som ni kan se på Skolverkets hemsida så uppges rapporten ”Genus och text” vara  111 sidor lång, trots att den är på 69 sidor, något som med all tydlighet illustrerar att Skolverket redan tagit till sig av den viktiga informationen om kunskapens relativa karaktär. Ni kanske tror att det bara är att bläddra genom rapporten och räkna sidorna, men att addera två tal är som bekant inte trivialt, och som exempel kan man tänka på den vardagliga situation som flertalet beslutsfattare befinner sig i dagligen, nämligen sandlådan, där man upptäcker att om man gör en sandkaka ovanpå en annan sandkaka så blir det en ny, fast större och möjligtvis fulare, men ändå EN, sandkaka. Detta förstår redan en 2-åring, så varför den svenska skolans matematik- och fysikböcker inte har tagit till sig det här är en av mänsklighetens, och genusforskningens, stora gåtor.

Var är genussandhögen?

Var är den där genussandhögen?

Jag måste nog uppdatera min doktorsavhandling med ett genusperspektiv och göra om allt.  Förresten, nu är ju Anna Ekström ny generaldirektör för Skolverket, och som ni minns hade jag en genusdebatt med henne i Riksdagen för ett år sedan om svensk skola ( se inlägget Mitt anförande i Riksdagen)  och detta inger ju ännu mer hopp om den svenska skolans framtid och lösningen på skolproblemen. Det gäller ju att sätta in insatserna och finansieringen där den behövs – nämligen hos genusforskarna. Problemet är kanske inte, för den som lyfter blicken ur genusträsket och skådar ut i världen, något jag själv ofta gör med mitt teleskop, att pojkar underpresterar med 10% jämfört med flickorna, utan att alla underpresterar. Under mina sommarlov i Bulgarien visade mig grannbarnen i 7:e klass hur man genomför ett matematiskt induktionsbevis, medan vi i Sverige fortfarande höll på med de fyra räknesätten och att dela upp en tårta i fem delar, år ut och år in, åtminstone fram till gymnasiet, där jag hade turen att ha avdankade universitetslektorer i fysik, kemi och matematik, och det förblir en gåta hur klassen lyckades så bra på de nationella proven trots att lärarna hade ämneskunskaper istället för genuskunskaper. Låt mig avsluta med symbolen för genusvansinnets intåg i akademin – GENUSTRUMPETEN (SVD) (här replik och slutreplik, se även Birger Schlaugs inlägg där han varnar proffs-tyckareliten, bland annat sig själv, för att inte ta min kritik på allvar):

Texten till låten återfinns här. Nu hade jag ju tänkt blogga om genusexcellens och om inläggen i veckans debatt om fri lek (SVD1, SVD2, Newsmill, Ingerö i Studio Ett osv), men det får bli i nästa inlägg. Jag råkade nämligen härom veckan se ett program i Kunskapskanalen där studier visat att delar av hjärnan inte utvecklas och att inlärning hämmas om barn inte får ägna sig åt fri lek: Barndomens försvunna äventyr – se det här på UR Play (46 min)!

Det var faktiskt jag som upptäckte de patriarkala strukturerna

Det var faktiskt jag som upptäckte de universella patriarkala strukturerna...

Notera de, ska jag kalla dem könsneutrala, sakerna som kvinnan lägger ut på skolgården i slutet av programmet. Tygstycken, snören, kartonger. Jag antar att dessa räknas som könsneutrala, de blir ju varken ”pojkkodade” eller ”flickkodade”. Jag har redan berättat om det här, att jag till min dotter köpt många leksaker på Clas Ohlson (vilket bör göra mig till ledande genusforskare) och med leksaker menar jag alltså metallplattor med hål, skruvar, muttrar och monterbara små hjul, brädbitar, spikar och sandpapper. Mest för att jag själv också vill leka med det här, något som även gör mina föräldrar till ledande genusforskare, (eller gränsöverskridande fysik-genusforskare) eftersom de lät mig och min bror växa upp i en miljö med hålkort som papper att rita på, kretskort och elektriska komponenter över hela golvet, en rostig ABC 80, ELFA-katalogen i sagobokhyllan och så vidare, och jag lödde mitt första kretskort vid 5 års ålder, började spela schack vid 6, skrev mitt första BASIC-program vid 8, men det var även då jag, liksom min bror, broderade min första bulgariska duk, och gjorde mina första pyrograferade tavlor (som jag bla ställt ut längst ner i inlägget  Mitt bidrag till den moderna konsten – fast just de där gjorde jag nyligen :-)). Dessutom skötte vi hela grönsakslandet hos våra morföräldrar varje sommar i Bulgarien. Ja, det här med miljön har nog en viss inverkan, eftersom både jag och min lillebror disputerade, jag i matematik och han i elektroteknik, men det föregicks av ett par decenniers hårt arbete också, och hur ska man få fler att välja den vägen i Sverige om man både ska föra över egenansvaret till någon annan genom att skylla på patriarkala strukturer och dessutom plocka bort en hel del av det traditionella vetenskapliga innehållet i fysiken? Med en genuskurs i härskarteknik 7.5 hp? Anmäl er med ett mail till  jag-vill-bidra-till-att-landet-kollapsar-av-genusvansinne@gmail.com. Studsar det så är det för att denna min så populära genuskurs är överbokad! :-)

... och inte COBE

...och inte COBE-satelliten

Det var ju inte Jupiters månar och solfläckarna jag studerade varje dag  efter skolan med mitt teleskop, det var de patriarkala strukturer som skapades redan vid Big Bang och som under den inflationistiska fasen blåstes upp till de förtryckarstrukturer vi kan se idag. Så var det. Kort efter min upptäckt fann COBE-satelliten  (Cosmic Background Explorer) samma sak – små anisotropier i den kosmiska bakgrundstrålningen som utgjorde fröerna till de patriarkala strukturerna, vilket ledde till Nobelpriset i fysik för två forskare, trots att jag upptäckte det här flera år tidigare med mitt teleskop från vår balkong i Lund. Gud vad jag babblar, nä nu måste jag sluta. Glöm inte se UR Play om fri lek och Axess-artiklarna längst upp med mera!

Relaterat: Därför lyckas asiatiska elever (professor Inger Enkvist, författare till Skolan – ett svenskt högriskprojekt), läs även artikeln  ”Lära sig att lära sig” omöjligt utan ordentliga faktakunskaper  av professor Olle Häggström! Vad var det jag sa?-inlägget. Blandade genusnyheter: Genusnytt, Matte Matik, Aktivarum, Pelle Billing. EU-vansinne: HAX, kulturblogg: Axessbloggen.


2-årsdagen sedan Nyhetsmorgon!

december 28, 2010
Att leka med kottar är könsneutralt och tillåtet i Sverige

Att leka med kottar är könsneutralt och tillåtet i Sverige. Skogen är bra, men att djuren i skogen faktiskt agerar könsstereotypt tycks inte ha slagit genusforskarna.

Kära bloggläsare, vi glömde ju fira att det igår den 27 december var på dagen två år sedan jag fick äran att prata med en livs levande genusvetare i TV 4 Nyhetsmorgon (läs hur detta gick till på Om bloggen)! Denna genusvetare populariserade som bekant sina barnbrytande forskningsresultat i DN under rubriken ”Skogslek gör barn jämlika” där vi kunde läsa att ”Vanliga lekplatser på förskolor kan förstärka könsrollerna, enligt forskare. Klätterställningar, gungor, sandlådor och cyklar – den tillrättalagda miljön på förskolor kan förstärka könsroller och maktstrukturer hos barn. Att i stället leka i skogen kan bidra till jämställdhet, menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér… Förskolepersonalens egna föreställningar om kön påverkar i hög grad. Barnen lär sig tidigt att smälta in i sitt kön utifrån olika ”förebilder” som de möter i samhället och hemmet. De agerar tidigt ”könspoliser” gentemot sina kompisar om de vuxna inte går in. Eva Ärlemalm-Hagsér, adjunkt på Mälardalens högskola och doktorand, har undersökt hur lekmiljöer utomhus förstärker könsroller. Hon menar att förskolegårdens utformning och utrustning ger barnen tydliga signaler om vilken lek som är tillåten och möjlig. En mindre förutsägbar miljö, i exempelvis skogen, skapar lekar där alla kan delta. Barns egna berättelser och observationer av lek, i exempelvis skogen, kan hjälpa oss forskare och pedagoger att förstå vilken roll miljöerna spelar i barnens lek. Hur vissa lekar eller redskap, som bandyklubbor eller cyklar, snabbt blir könskodade av barnen och därmed försvårar gränsöverskridande lek, säger hon.”

Det här har jag köpt till min dotter att leka med, från Clas Ohlsson

Det här köpte jag till min dotter att leka med när hon var 4 år: plattor, hjul, skruvar och muttrar från Clas Ohlsson. Mer genusmedvetet kan det ju knappast bli :-)

Jag skrev artikeln ”Genusvetare förvirrar barnen” där jag bland annat citerade förskolans läroplan Lpfö: ”Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.” Och här replik och slutreplik , där jag passade på att citera ur SOU 2006:75 där det står (sid 19) att ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt”. Där står också (i ett stycke där man kritiserar jämställdhetsarbetet i andra västeuropeiska länder) att ”den nordiska synen är dock att könet är en social konstruktion”. Eh, när bestämdes detta? Och läsarna instämde i att genusvansinnet utgör en skrämmande utveckling. Jag lägger upp videon, även om jag inte är jättenöjd med min insats här, så var det ändå ganska bra med tanke på att jag bara några veckor tidigare inte ens visste vad genus var, bortsett från det matematiska begreppet genus i algebraisk topologi, och det är inte det enda begrepp den politiskt korrekta Genusmaffian snott från oss matematiker, även mångfald och integration har de tagit från matematiken och omdefinierat för sina egna syften.

Jag plöjde som bekant statens offentliga utredning SOU 2006:75 Jämställdhet i förskolan. Någon månad senare startade jag denna blogg, och nederst återfinns några inlägg om genus i förskolan. I SOU 2006:75 kan man läsa om hur upprörda genuspedagoger vittnar om att 2-5 åriga förskolepojkar rusar ut  först på gården när det är dags att gå ut! Detta är givetvis ytterst allvarligt och riskerar att traumatisera mänskligheten flera generationer framåt, så det är dags att sätta in genusinspektörer, genuspiloter, förändringspiloter och jämställdhetsutvecklare redan nu! Genom att stoppa pojkarna redan i dörröppningen kan dagispersonalen dekonstruera deras av det omgivande samhället socialt konstruerade hegemoniska maskulinitet och därigenom förstärka pojkarnas känsla av att vara köns- och identitetslösa, så att de helt enkelt, som man säger, kan ”få vara sig själva” utan negativa yttre influenser från vuxenvärlden (utöver genusvetarnas absolut nödvändiga påverkan då) och därigenom ges makten att i framtiden själva konstruera sin könsidentitet när de känner sig mogna för det – hur mycket man nu kan mogna i en omgivning genomsyrad av genusvetare. Genusvetarna står utanför de strukturer vi andra är insyltade i och inte kan komma ur. Det finns dock en medicinsk term som beskriver just det tillståndet när man står utanför den verklighet alla andra befinner sig i – och det tillståndet kallas psykos! I detta fall rör det sig om genuspsykos.

Inte konstigt att (m) är stort - man täcker ju hela åsiktsregistret i genusfrågan

Inte konstigt att (m) är stort - man täcker ju hela åsiktsregistret i genusfrågan, från den ena extremen till den andra.

Och det är genusvetarnas ödesbestämda uppgift att i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne visa oss andra var skåpet ska stå, nämligen till vänster om extremvänstern där genusvansinnet vanligen håller till, om vi undantar feminism-marxismens senaste offer då – moderaten Per Schlinggenus, som genusvetarna drogat ner med postkolonial feminsim i ett försök att kuppa Alliansen. Låt oss inte underskatta hjärntvättens fanbärare. Könsmakts-ordningen har dock inte gått hem hos alla nya moderater (eller snarare har den kanske just det), vilket detta klipp visar (tipstack till Galne Gunnar). De nya moderaterna rymmer uppenbarligen inom sig alla möjliga åsikter, alltifrån idéer om en genuspedagog per kvadratmeter bebodd yta till planer på upprättandet av ett islamistiskt styre där Schyman hålls fastkedjad vid Storkalifens gasspis. Genusprofessor Eva Lundgren har på den högt rankade digitala forskningstidskriften Newsmill problematiserat detta, medan Judit Burda i några artiklar gör en annan analys  där genusperspektivet dock helt saknas, vilket så klart starkt skadar förtroendet för Newsmill som ledande forskningstidskrift.

Förskolebarnen måste bära genusglasögon för att inte agera könspoliser

Förskolebarnen måste bära genusglasögon för att inte agera könspoliser

Låt oss återgå till SOU 2006:75 och ta upp några höjdare: På sid 58 påpekas att det inte är säkert att det märks vid ett första besök huruvida förskolan når upp till jämställdhets-målen. Men den som har ”genusglasögonen” på  ”behöver nog inte gå längre än till hallen för att upptäcka det……Barnen trivs, personalen trivs och föräldrarna är nöjda. Men som vi redan konstaterat, behöver inte trivsel automatiskt betyda att en förskola är jämställd.” Här kom alltså beviset för att genusvetarnas mål inte är att skapa trivsel bland barn och pedagoger och nöjda föräldrar, utan att till varje pris genomföra sina planer utan hänsyn till konsekvenser och inblandade parters känslor eller välmående.

En annan blodtryckshöjare finner vi på sidan 52 under ”Män + förskola = jämställdhet?” Här diskuteras andra länders jämställdhetsarbete i förskolan, där man också vill ha in fler män. Dessa länder vill dock ha in fler män av fel skäl! Bland annat kritiseras det skotska projektet ”Men in childcare” som startades i början av 2000-talet, för att projektet ”bygger i stort sett enbart på tankar om kvinnors och mäns olikheter. Initiativtagarna till projektet ser män som i grunden olika kvinnor. De bör komma in i förskolan för att fylla en funktion som kvinnor aldrig kan göra.” Fråga: varför vill då svenska genusvetare ha in män i förskolan? Och vad har då kvinnor som män saknar när det gäller bolagsstyrelser? Lite konsekvens tack.  Norge och Belgien kritiseras av samma skäl (sid 54): ”Tankarna om vikten av män till förskolan [i Norge] utgår i mycket från samma perspektiv som finns i arbetet i Belgien och Skottland. Att kön i sig har en viktig funktion. Den nordiska synen är dock att kön är en social konstruktion och att maskulinitet är föränderlig.” ”Den nordiska synen”? Jag trodde inte att det fanns något genuint nordiskt men det gjorde det visst, åtminstone när det kommer till synen på kön.

Svenska skattebetalares pengar går till att "könsavkoda" leksaker

Svenska skattebetalares pengar går till att "könsavkoda" leksaker

Annat vansinne: En standardmetod är att ta bort ”könskodade” leksaker. På exempelvis Svartöstadens förskola i Luleå har man tagit bort alla bilar för att pojkarna genom att leka mest med dem ”könskodade” dem, och detta gav dessa leksaker ”högre status” och de skulle därför avlägsnas (SOU 2006:75, sid 107). Motiveringen: ”Det är vi vuxna som kodar materialet och aktiviteterna, och barnen kommer ändå att möta de mest könskodade leksakerna utanför förskolan”. På sid 110 kan vi läsa att man på förskolan Kullegården i Partille på genus-experternas inrådan istället för att plocka bort något valt att köpa in fler flickleksaker, samtidigt som personalen ”arbetar för att avkoda allt material och ge det samma status”. Det ”pojkkodade materialet kan” enligt de statliga utredarna ”kopplas till hierarkin i genusordningen som ger det pojkar ägnar sig åt ett högre värde”.

På sidan 120 konstaterar  Delegationen för jämställdhet i förskolan efter genomgång av förskolornas utvärderingar följande: ”Den vanligaste bilden många verkar ha är att jämställdhetsarbetet ofta motarbetas från föräldrahåll när frågan introduceras. Ett sådant exempel kommer från projektet ”Vidgade Vyer” i Östersund. En bit in i arbetet blev motreaktionen från några av pojkarna på den berörda förskolan starka. De motarbetade personalen och det blev mer eller mindre kaos i gruppen. Delar av föräldragruppen ville då att projektet skulle avbrytas och det var nära att personalgruppen gav upp, men med hjälp av handledare jobbade de vidare och till slut löste sig problemen.” Just det – man kuvade föräldrarna och barnen.

Mina bulgariska dockor

Mina bulgariska dockor

Dessutom är man förvirrad vad gäller överförandet av kulturarvet. I Lpfö 98 kan man läsa följande sid 6 (8 i pdf:en): ”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.” Detta samtidigt som genuspedagogerna plockar bort kulturarvet eftersom det anses krocka med motarbetandet av stereotypa könsroller (vilket också är ett uppdrag enligt läroplanen), könsroller som kulturarvet anses förmedla. I SOU 2006:75 på sidan 114 kan vi läsa om vad förskolepersonalen i en av utvärderingarna har att säga: ”Vi har diskuterat fram och tillbaka hur vi ska förhålla oss till kulturarvet när det strider mot vårt uppdrag att motverka traditionella könsroller. Till slut har vi valt att lyfta bort vissa titlar från barnens hyllor eftersom vi inte känner att vi kan stå för det böckerna förmedlar. Vi kan komma att läsa dessa böcker i framtiden, tex i samband med teman om hur det var förr i tiden, men vi vill inte att barnen ska bläddra i böckerna där både bild och text förmedlar passivitet för flickor och aktivitet för pojkar.”

Och de svenska

Och mina svenska dockor

Genuspedagogernas verksamhet krockar således med förskolans uppdrag enligt Lpfö98 som är nuvarande läroplan vad gäller överförandet av kulturarvet. På många förskolor runt om i landet har man bytt plats på könen på figurerna i sånger och sagor. Exempelvis sjunger man i flera förskolor (bevis: SOU 2006:75 + egen erfarenhet) ”Och bonden tar en man” (istället för ”bonden tar en fru”) samt byter kön på vargen och jägaren i Rödluvan. Vad är då vunnet? Då förmedlas ju bara motsatt stereotyp, nämligen den om passiva pojkar och aktiva flickor. Det är genusforskarna som har problem med sin kvinnosyn. De har själva det manliga som norm.

Jag skulle egentligen blogga om en annan sak idag, men det får bli imorgon, eftersom inlägget annars blir alldeles för långt och jag tränar mig i att skriva korta inlägg. Jag har gjort stora framsteg i det avseendet den senaste månaden :-) .

Relaterat: Genuspedagogik i förskolan – del 1, Genuspedagogik i förskolan – del2, Genuspedagogik i förskolan – del 3, Genuspedagogik i förskolan – del 4, Project implicit – bär du på fördomar eller ”föreställningar” om ”verkligheten”?, Genusarbete smulades sönder, Mitt anförande i Riksdagen (Anna Ekström ansvarar för både 2009:75 och 2006:75).

Lästips: Gudmundsson uppmärksammar tankefel , Äntligen en artikel om kvinnor som inte är skriven av genusforskare, Ännu en – av Sabuni, Det stämmer – akademiker har faktiskt aldrig ledigt, Låt PK-maffian själv välja klinik, Professorer om saltintaget, Intressant artikel i DN om kost, Hälsoaspekter på dataspelande, Deltid inte alltid dåligt, Jag har redan förklarat vad detta beror på, Genusdebatt om Kungahuset, Liberala kvinnor ger sig in i legodebatten, Bröstmjölk gör pojkar smartare.


”Forskning saknas” på genusvansinne för 225 miljoner och dags att ”reflektera över sin vithet”

november 22, 2010
Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Här är Aftonbladets artikel om kvinnlig statsminister som jag nämnde i förra inlägget. Mitt svar är inte med eftersom jag inte lämnade mitt telefonnummer och de ville tydligen helst prata med en också, medan jag tänkte att det var bäst att skriva ner mitt svar, så kan inget bli fel. Men de vill ju kunna ställa följdfrågor osv antar jag. I vilket fall så hade de fått tag på Elise Claeson per telefon, och hon är ju en intelligent kvinna, så det är hennes svar som står under ”Är det viktigt att Sverige får en kvinnlig statsminister?” tillsammans Schymans svar. Måste man skaffa en särskild presstele nu också!? Nu har de fått mitt nummer i alla fall, ett av dem, ett ”obefläckat”, som jag inte ringt upp Nationella Sekretariatet med, ha ha! :-). Här kompletterar jag AB-artikeln med mitt svar:

Det här är min nya presstele

Det här är min nya presstele - nu kan media ringa mig

”Jag tycker att det är viktigt att Sverige får en kompetent, kunnig och handlingskraftig statsminister, oavsett kön. Jag tycker det skulle vara trevligt med en kvinnlig statsminister som omväxling så klart, men könet får inte vara ett kriterium. Om vi i framtiden får en kvinnlig statsminister så hoppas jag bara att det inte blir så att kritik av beslut och eventuella felsteg bemöts med genusinfluerade argument, som att kritiken bottnar i att det är en kvinna, och att sakfrågorna och politiken drunknar i sådant där, alltså en könsfixering istället för en bedömning av politiken. Det kan ju bli intressant att se hur genussamfundet hanterar ”en kvinna med makt” – är en kvinnlig statsminister ett offer i egenskap av kvinna, eller är hon (beroende på partifärg då kanske) en Patriarkatets medlöpare? Eller kanske rent ut av en egen individ med fri vilja? Enligt vissa genusforskare står ju också ”den manliga rationaliteten” (som exempelvis präglar ”manligt dominerad” vetenskap som fysik där man hävdar ”objektiva sanningar”) i motsatsförhållande till den kvinnliga dito – hur man nu ska tolka det. Ska kritikerna ta hänsyn till detta i bedömningen av de politiska besluten? En kvinnlig statsminister skulle säkerligen generera en hel del forskningsprojekt och analyser från genushåll som kan bli nog så intressanta, men förhoppningsvis genererar en framtida kvinnlig statsminister välstånd och framtidstro i första hand. Kanske kan en kvinnlig statsminister också stärka tron på kvinnan som en självständig och stark individ som kan tänka själv, något som skulle utmana genussamfundets stereotypa bild.”

Det nya numret av Axess är ute

Det nya numret av Axess är ute

Jag skulle egentligen bloggat igår, men så kom jag på att jag hade deadline på nästa Axess-krönika, och då kom jag på att jag inte skrivit om min förra här på bloggen. För det senaste numret av Axess Magasin, som jag ju brukar uppmärksamma, kom för två veckor sedan. Temat är ”Hemma i Europa” och några av artiklarna går som vanlig att läsa på nätet (”Sverige tror på sina fantasier”, ”Europas mest europeiska land””Maktens konstruktion””Trygghet går före fall””Självbilden utmanas” och så chefredaktörens ledare). Och här vid tidningen ser jag en tidningsbit jag rivit ut ur Metro. I Metro Stockholm kunde man den 1 november läsa på sid 12 under rubriken  ”Kvinnor läser mest för barn” att en ny Sifo-undersökning visar att ”8 av 10 kvinnor svarar att det är de, och inte partnern, läser mest för sina barn” (undersökningen borde för övrigt anmälas till DO för att ha utelämnat samkönade relationer – jag överlämnar detta ärende till kommentatorn Info) och att ”Ungefär hälften av kvinnorna läser för barnen varje dag, medan bara en tredjedel av männen gör detsamma”. Fanny Armbjörnsson, genusforskare vid Stockholms universitet, tycker att detta är ”tråkigt, men inte förvånande”. Vi kan läsa att ”Det är trist för alla, för kvinnorna som får jobba dubbelt och hamnar efter lönemässigt, för barnen som får mindre möjligheter till en nära relation till sin förälder och – inte minst – för männen själva.”

Män kan höja sin livskvalité med "kvinnofällorna"

Män och kvinnor behöver olika roller enligt genusvetarna - nämligen de omvända

Detta är sååååååååå typiskt! När kvinnor stannar hemma med barn är det en ”kvinnofälla”, när män gör detsamma är detta ”bra för barnen” (sedan när bryr sig genusvetarna om dem!?) och inte minst är det ”berikande” för männen och höjer deras livskvalitet. Varför är det som höjer livskvalitén för män en fälla för kvinnor? Jag är så trött på detta hyckleri! Man kan faktiskt hinna med lite av varje om man bara är effektiv, igår skrev jag Axesskrönika på förmiddagen och var sedan med dottern i stan hela eftermiddagen och tittade på julpynt och leksaker, på kvällen hann vi se en djurdokumentär på TV som var mycket lärorik – bla om steklar som använder fjärilslarver som ”surrogatlivmödrar” och sprutar in sina ägg i dem – något för genusvetarna att titta närmare på kanske? Medan jag lagade mat spelade min dotter evolutionsspelet ”Spore” som jag bloggade om för ett tag sedan och sedan spelade vi schack, läste en könskodad saga (Madicken) och sedan såg vi en TED talk på Kunskapskanalen om hur man kan lura sin egen och andras hjärna – också något för genusvetarna, fast man måste förstå sig på fysik, något som kanske är ett hinder för dem som anser att ”objektiv kunskap” och ”manlig rationalitet” infekterat området. Jag ser till att min dotter får möjlighet att odla intressen inom alla områden (utom genusvetenskap), utan att ha en genusvetare flåsandes i nacken. I själva verket är jag bättre lämpad än dem som genuskonsult när det gäller att skapa intresse för ”manligt könskodade vetenskaper”.

Genuspilot - det nya framtidsyrket, bra för både miljö och rättvisa

Genuspilot - det nya framtidsyrket, googla själva!

För att komma till saken, det var hyckleriet jag vill prata om, det som jag skrev om i min förra Axesskrönika. Män med makt – fult, kvinnor med makt – fint. Män som åker jetplan förgiftar miljön, medan kvinnor som flyger jet är ett tecken på att jämställdheten går framåt, och det mår miljön också bättre av. Exakt som artikeln i Metro illustrerar och genusideologin i ett nötskal – sk manliga beteenden och normer förkastas men hyllas när de anammas av kvinnor. På samma sätt är det på många andra områden, det är ju skillnad på folk och folk. Europeisk nationalism – fult. Andra folks nationalism – fint. Vad är i en svensk politikers eller journalists ögon mer naturligt än att stödja en minoritets kamp för ett eget etniskt homogent territorium, medan de med fasa åser de etnisk homogena områden som följer av att folk som kommer till Sverige vill bo med sina landsmän? Själva bor de också till 90% i ”svenska” områden – även om de givetvis önskar att de fick bo mitt  i mångkulturen om de bara hade råd. Eller om den bara låg lite närmare riksdagshuset där de jobbar, eller Östermalm (Södermalm för journalisterna kanske) där barnen ju går i skolan.

har inte Sverige kommit att bli lite extremt?

Har inte Sverige kommit att bli lite extremt? Går civilisationen verkligen framåt bara för att tiden går framåt?

Men vad betyder väl några utstuderade lögner i ett helhetsperspektiv? Sverige är ju (trots det förmenta självföraktet) ett föregångsland vars utveckling alla andra länder också måste genomgå – det är bara en tidsfråga när. Vi har kommit längst och är mest toleranta. Så toleranta att det är bäst att låta andra föra berörda gruppers talan mot deras vilja – precis som genusvetarna för alla kvinnors talan, de vet ju bättre än vi vad vi egentligen tycker och tänker. Alla som inte delar de officiellt fastslagna åsikterna är dessutom extremister. Och på tal om extremism, och förlåt att jag svävar iväg igen, låt mig få påtala en liten inomeuropeisk iakttagelse jag gjort: ledaren för det (i svensk media) ”ultranationalistiska högerextrema” bulgariska partiet Ataka omtalas i bulgarisk press istället som ”Siderov, som inte har en enda akademisk examen”. Alltså: en politiker, och dessutom partiledare, utan en enda akademisk examen! Detta är riktigt illa – sett ur ett bulgariskt (och många andra länders) perspektiv. Sveriges riksdag är full av sådana här extremister som saknar högre utbildning. Ska det verkligen få vara så här i en demokrati, är det inte lite extremt? Kanske inte lika extremt som genusvansinnet, men ändå. Kanske något att åtgärda i den kommande grundlagsändringen?

Som ni minns påbörjades denna den 2 juni och regeringen och hela Sveriges församlade journalistkår uppmärksammade detta stort i alla medier och proffstyckarna fick tycka till i TV och radio och framförallt fick medborgarna komma till tals, något jag bloggade om här (längst ner) när det var aktuellt.

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Expressen hade häromdagen en ledare där man propagerar för fler genuspedagoger Vad gör egentligen en genuspedagog? Jag har tagit upp detta i min genomgång av SOU 2006:75 (del 1 , del 2 , del 3 , del 4) – bland annat ska förskolepersonalen ”[köns]avkoda allt material [leksaker] och ge det samma status” – hur det ska gå till i praktiken framgår som vanligt inte.

Genusglasögonen ska på i tid!

Genusglasögonen ska på i tid! De här är utvecklade av Nationella Sekretariatet

I Expressen får vi veta att DEJA just släppt ytterligare en rapport i raden, nämligen ”Rapport 11 – Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt – jämställdhetsarbete i skolan”. Denna rapport är på symboliska 88 sidor och jag har just printat ut den och återkommer i ärendet så fort jag plöjt den. Oroa er inte, det får bli en serie på 4-5 inlägg. En genusrapports vansinne får inte plats i ett enda inlägg, inte ens i mina. Jag återkommer också i Ljungbyärendet, eftersom det 1) var värre än jag trodde – har nu läst varje bokstav i rapporten, och 2) det visar sig att ”Forskning saknas” på hur genusintegreringen ska gå till! Här JÄMI:s egen rapport om att de inte själva vet varken vad de sysslar eller ska syssla med. Den som vill höra om detta live, dvs ”att det finns stora forskningsluckor inom jämställdhets-området. För att diskutera orsaker till detta och förutsättningar för ny forskning” när det gäller jämställdhetsintegreringen, kan åka till Göteborg och sätta den utlovade lunchbuffén i halsen den 15 december.

Sekretariatet har inte hunnit utveckla verktygen på 15 år

Sekretariatet har inte hunnit utveckla sina genusverktyg på 15 år och 225 miljoner har inte heller hjälpt

Vi andra kan läsa om det i senaste numret av nyhetsbrevet Genusperspektiv på sidan 2 under ”Många frågetecken kring regeringens jämställdhetsintegrering” – och glöm inte att regeringen gav Nationella Sekretariatet i uppgift att tillhandahålla stöd och kompetens till jämställdhets-integreringen redan 2008 när dessa miljoner avdelades (regeringsbeslutet första sidan överst). Och glöm inte heller att jämställdhetsintegrering har varit Sveriges strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen ända sedan 1994 (Prop. 1993/94:147). Så här står det i Genusperspektiv:  ”Jämställdhetsintegrering började användas under mitten av 1990-talet, men idag, ungefär 15 år senare finns fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller hur och om strategin fungerar.” Ändå har man sjösatt implementeringen för 225 miljoner kronor utan att ha ”utvecklat konkreta verktyg” vilket jag ju nyligen bloggade om. Detta visar ju också Ljungbyrapporten där man efter 10 månader och några miljoner in på projektet fortfarande ”saknar konkreta verktyg”. Det visar sig inte helt oväntat att detta är själva syftet med hela den här cirkusen – ”processledarna” ska leda en ”process” i all oändlighet. Jag har just lyckats bevisa detta och ska spamma utvalda riksdagsledamöter i ärendet.

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vi kan också se (Nordiska institutet för kunskap om kön) att det är dags för kvotering av minoriteter där alla, i synnerhet vita ”majoritetskvinnor”, uppmanas ”reflektera över sin vithet”. Är inte hudfärg en social konstruktion? Jag ska personligen undersöka hur mycket ljus min hy reflekterar, detta är väl det bästa kriteriet för att avgöra graden av vithet antar jag. Eller ska man bara grubbla rent allmänt över sin hudfärg? Är den förresten inte mer gul än vit? Eller röd av högt blodtryck om man just läst en genusartikel, eller är den vit då eftersom man blir medvetslös och hamnar i koma? Är det genusvansinnet som skapar vitheten? Vilken färg får er hy efter att ha läst ett av mina blogginlägg?

Uppdatering: Minns ni denna debattartikel från 2007 i Sydsvenskan ”Ställ de självklara sist i rekryteringen!”: ”Det manliga monopolet i näringslivets maktstrukturer måste brytas. Ställ alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år längst ner i anställningshierarkin de närmaste fem åren, skriver Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund, och Kurdo Baksi, redaktör för Svartvitt.se.” Dags att rusta upp rasbiologiska institutet?

 


Genuspedagogik i förskolan – del 2

mars 27, 2009

För ett tag sedan skrev jag blogginlägget Genuspedagogik i förskolan – del 1 och tänkte göra en längre serie, men så kom genustrumpeten upp mitt i allt så del 2 blev lite försenad, men här kommer den! :-)

Könet spökar i genusvetarnas hjärnor

Könet spökar i genus-vetarnas hjärnor

Som ni alla vet är numera genusvetenskapen och extremfeminismen statsbärande ideologi i dagens Sverige. Medborgarna har inget att säga till om detta, utan det är förankrat i tysthet genom olika regeringsbeslut förklätt som jämställdhetssträvan. Ett ställningstagande mot genusvetarnas idéer, hur absurda de än må te sig, betraktas som ett ställningstagande emot jämställdhet mellan män och kvinnor. Jag har påpekat att detta är deras starkaste retoriska grepp för att få bukt med kritiska röster.

Förskolans demokratiska uppdrag är via läroplanen Lpfö 98 kopplat till principen om alla människors lika värde i regeringsformen (en av Sveriges fyra grundlagar, de tre övriga är successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen) samt artikel 14 i Europakonventionen. I den svenska demokratiska värdegrunden ingår även genusvetarnas teorier som en nödvändig och oundviklig ingrediens för att uppnå jämställdhet. ”Den nordiska synen är att könet är en social konstruktion” slås det som bekant fast i flera av Statens Offentliga Utredningar om jämställdhet. Glöm hädanefter grundlagens kap 1, § 1: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, det som numera gäller är ”All offentlig makt i Sverige utgår från genusvetarna”, och detta utan att två likalydande riksdagsbeslut med val emellan hållits i enlighet med regelverket för att få ändra/upphäva en grundlag….

Organiserad barnomsorg
har bedrivits i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens förskola har sina rötter i barnkrubbornas fattigvård och barnträdgårdarnas pedagogiska filosofi (SOU 2006:75). Den första barnträdgården inrättades 1904, namnet kommer av att barnträdgården grundades på Fröbels pedagogiska filosofi där barnet ses som en planta som bör vårdas och växa i en miljö där självverksamhet och lek var de viktigaste principerna för att barnen skulle växa upp till fria tänkande människor, original – inte kopior. Fröbel ansåg att det var pedagogens främsta uppgift att skapa en miljö, både inre och yttre, där barnets alla inneboende anlag kan utvecklas. Fröbel lade genom sin pedagogiska filosofi och lekmaterial grunden till den moderna förskolan.

Ingår numera i ett statligt könspolitiskt projekt

Ingår numera i ett statligt könspolitiskt projekt

Mycket har hänt sedan dess. I Statens Offentliga Utredning SOU 2006:75 ”Jämställdhet i förskolan” (som utgör slutbetänkandet av Delegationen för jämställdhet i förskolan) konstateras (bla på sid 19) att ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projket” (sic!). Och man är inte sen med att skuldbelägga förskolepersonalen, som anses bära på medvetna och omedvetna föreställningar om kön som smittar av sig på barnen. Man talar tex om ”det dolda språket” (sid 146): ”Med det dolda språket, eller den outtalade och dolda läroplanen, menas då all den symbolik som finns i barnens omgivning och hos pedagogerna. Den engelska forskaren Valerie Walkerdine har i flera studier av förskolan visat att pedagogens dolda förväntningar på barnet innebär att det är pojkarna som ska leva upp till läroplanens uttalade målsättning av ett utforskande, aktivt, ifrågasättande och rörligt barn. Och att flickorna måste följa den outtalade och dolda läroplanen, som önskar ett passivt, lydigt, anpassningsbart och regelföljande barn”.

Bör inte alla barn vara lydiga och regelföljande? Varför ingår detta i den dolda (och underförstått förtryckande) läroplanen och inte i den uttalade läroplanen. Kan det inte vara just detta lydiga och regelföljande beteende hos flickorna som leder till att de senare lyckas bättre i skolan? Men just det ja, vi ska ju ha full anarki i svensk skola – alla barn ska genom destruktiva och utåtagerande handlingar få ge utlopp för sitt kreativa flöde. Som åtgärd sätter man sedan in kuratorer, antimobbningsteam och obligatoriska kurser i ”värdegrundsfrågor” samtidigt som man frågar sig hur det kunnat bli så här trots allt ”värdegrundsarbete”. Motstridiga signaler, är detta bra för barnen? Detta borde man påtala, men det lär inte hjälpa: ”Oavsett vad barnen och föräldrarna har för grundläggande värderingar måste förskolans barn och vuxna enas om en gemensam värdegrund för sin förskola.” (SOU 2006:75 sid 147).

Man skriver att förskolepersonalen, när genusvetarna gör intrång, oftast hävdar att de faktiskt bemöter barnen som individer och inte som kön, men detta vill genusvetarna inte veta av: ”Kanske är det, paradoxalt nog, bilden av Sverige som ett jämställt land som utgör det största hindret för att jämställdhetsarbetet i förskolan ska kunna ta fart” (sid 148).

Garanterad könsneutral lek förutsätter ett allvarligt kromosomfel

Garanterad könsneutral lek förutsätter ett allvarligt kromosomfel

Hur ser då detta jämställdhetsarbete ut i praktiken? Ja, det verkar finnas lika många metoder som genuspedagoger på den lokala orten. Men vissa metoder har fått stort genomslag. En av dessa är så kallad ”kompensatorisk pedagogik”, ett tappert försök till att implementera den könsneutrala överideologin. Till genusvetarnas stora fasa kan jag informera om att helt naturlig  (dvs utan påverkan utifrån i form av vuxna som styr leken)   ”könsneutral lek”(val av icke-könskodade leksaker som pussel med mera istället för könskodade leksaker som bilar och dockor) har forskarna hittills bara funnit hos en typ av barn – nämligen flickor med Turners syndrom, som saknar en X-kromosom och därför kallas X0-genotyper (källa: ”Köner sitter i hjärnan”, prof. Annica Dahlström) .

Kärnan i kompensatorisk pedagogik (sk Hjallipedagogik) är paradoxalt nog en uppdelning av barnen i pojk-respektive flickgrupper,  där man låter flickgruppen ägna sig åt ”pojklekar” och vice versa. I detta förutsätts således att barnen redan beter sig stereotypt utifrån kön och man anser att könsrollerna förstärks om pojkar och flickor leker tillsammans i förskolan. Men samtidigt har ju genusvetarna låtit oss förstå att pojkar och flickors lekbeteende inte har med det biologiska könet att göra – så varför ska man då dela upp dem efter yttre genitalier!? Det förekommer ju, som de själva hela tiden hävdar, stora individuella skillander inom varje könskollektiv – alltså kan denna pedagogiska modell  ha en förstärkande effekt istället för kompensatorisk, om man till exempel sätter en flicka som redan uppvisar ett pojkaktigt beteende i flickgruppen! Således borde genusvetarna istället i logikens namn dela in barnen efter uppvisat beteende om effekten verkligen ska var kompensatorisk. Men ni hör ju själva hur absurt allt detta låter att försöka likrikta ungarna i den heliga könsneutralitetens namn, som om de vore gensuvetarnas egna försökskaniner. Metoden fick genomslag efter det berömda genusexperimenterandet på förskolan Tittmyran i Gävle. Nu har barnen som gick på förskolan dock vuxit upp och flera har börjat studera på gymnasium, men uppföljningen visar att trots att de gått i förskola med jämställdhetsprofil så har de inte valt utbildningar som är annorlunda mot hur tonåringar väljer traditionellt.

En annan standardmetod är att ta bort ”könskodade” leksaker. På exempelvis Svartöstadens förskola i Luleå har man tagit bort alla bilar för att pojkarna genom att leka mest med dem ”könskodade” dem, och detta gav dessa leksaker ”högre status” och de skulle därför avlägsnas (SOU 2006:75, sid 107). Motiveringen: ”Det är vi vuxna som kodar materialet och aktiviteterna, och barnen kommer ändå att möta de mest könskodade leksakerna utanför förskolan.” (!) På förskolan Kullegården i Partille har man istället för att plocka bort något valt att köpa in fler flickleksaker, samtidigt som personalen ”arbetar för att avkoda allt material och ge det samma status” (sid 110). Vilken vanvettig idioti! Är det verkligen vuxna människor vi pratar om här? Det ”pojkkodade materialet kan” enligt de statliga utredarna ”kopplas till hierarkin i genusordningen som ger det pojkar ägnar sig åt ett högre värde.” Och (vi är fortfarande på sid 110 – låt denna sida bli symbolen för hur  mycket idioti som kan rymmas på en enda sida i en svensk statlig utredning) ”Flera förskolor arbetar för att höja statusen på flickornas lekar och material och försöker bryta trenden att pojkar inte kan ägna sig åt det som förknippas med flickor”. Det är nämligen denna preferens hos pojkar att leka med pojkleksaker samtidigt som de inte frivilligt leker med flickleksaker i av genusvetarna önskad utsträckning, medan flickor gärna leker med pojkleksakerna, som leder till den av genusvetarna fastslagna ”pojkmaterialets högre status”.

Många har börjat undra över hur det ser ut i genusvetarnas hjärnor

Många har börjat undra över hur det ser ut i genusvetarnas hjärnor

Och att sitta och anklaga förskolepersonalen och barnen för att agera ”genuspoliser” är helt absurt! Personalen på flera förskolor hävdar i den statliga utredningen att de faktiskt anser att de bemöter barnen som individer – barnet självt sänder ju signaler till omgivningen om vad det gillar eller ogillar, och bemötandet anpassas efter det för att göra barnet nöjt.  Men det vill inte gensuvetarna veta av – barnets signaler ska man tydligen ignorera till förmån för den könsneutrala utopi de förespråkar. Barnet vet inte sitt eget bästa och signalerna beror på en redan ingrodd ”internalisering” av den rådande könsmaktordningen! Kan någon läkare i min läsarskara boka tid för lobotomi av genusvetarnas  hjärnor tack, eller i alla fall en standard scanning med magnetröntgentomografi för att se vilka (om några) hjärncentra som är aktiva i gensuvetarnas hjärnor och därefter sätta in adekvat behandling, möjligen något antipsykotiskt?

Själv fick jag den 27 december tillfälle att debattera i TV mot en genusvetare som ansåg att lekplatser förstärker maktstrukturer. Glöm inte att det är era skattepengar som finansierar idiotin genusvetarna ägnar sig åt och att det är era barn som kommer att ingå i deras ”könspolitiska projekt” samt bli offer för deras experimentlusta. Ta reda på vad som försiggår i dina barns förskola och kontakta media så att vansinnet lyfts fram i offentlighetens ljus!


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 916 andra följare

%d bloggare gillar detta: