Ström och Billing resonerar och genusforskare vill separera teoretisk genusforskning från jämställdhetspolitik!

maj 4, 2011

Ni har väl inte missat diskussionen om dagens jämställdhetsdebatt mellan civilingenjör Pär Ström (blogg) och läkaren Pelle Billing (blogg) (teknisk support Matte Matik (blogg) ) – glömde ju nästan av att tipsa om den! Se de fyra delarna nedan (totalt drygt 30 min):

Jag vill minnas (se artikeln ”Vad har genusforskning med jämställdhet att göra?” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv nr 5-6/08 sid 5 i denna pdf ) att jämställdhet och genus var två separata områden. Detta enligt genusforskarna själva:

Vad har genusfroskningen med jämställdhetsarbete att göra, frågar sig nu även genusforskarna

Vad har teoretisk genusforskning med jämställdhetsarbete att göra, frågar sig nu även kritiska genusforskare

”I processen för att vinna legitimitet i vetenskapssamhället har ett avståndstagande från politiken och ett fokus på grundforskningsfrågor varit centralt. Att Nationella sekretariatet för genusforskning sedan i juli i år förutom att stödja och främja genusforskningen även har uppdraget att informera om och vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering fick flera av deltagarna på hearingen att lyfta frågan om relationen mellan teoretisk genusforskning å ena sidan och jämställdhetspolitik, jämställdhets-praktik och tillämpad jämställdhets-forskning å den andra. Flera uttryckte också kritik och oro över att sekretariatets dubbla uppdrag ska leda till att genusforskning och jämställdhetsforskning blandas ihop, att jämställdhetsforskning ska vinna mark på genusforskningens bekostnad och att den senare därigenom förlorar i legitimitet, bredd och kritisk potential. Genusforskarna Malin Rönnblom [ordförande för Sveriges Genusforskarförbund] och Ulrika Dahl var två av kritikerna. – Vi talar väldigt mycket om att forskningen skall vara applicerbar i relation till politiken, det blir nästan som en beställar – utförardiskussion. Hur blir det med grundforskningen inom fältet, frågade sig Rönnblom.”

Under rubriken ”Heteronormativ ordning” kan vi läsa mer om detta:

”Ulrika Dahl fokuserade på att jämställdhetsforskning till skillnad från genusforskning riskerar att upprätthålla bland annat en heteronormativ ordning. – En poäng med genusbegreppet är att det inte bara rymmer män och kvinnor utan olika sorters maskuliniteter och femininiteter. Om det är så att genusforskning blir synonymt med jämställdhetsforskning eller jämställdhetsintegrering så har vi ett problem eftersom alla vet att jämställdhetspolitik handlar om två dikotoma kön som har en relation till varandra.”

Alltså: inte bara kvinnor och män utan ”olika sorteras maskuliniteter och femininiteter”. Vad betyder det? Att genusforskarna upptäckt att det finns individer? Vilken banbrytande upptäckt. Då är det ju hög tid att lägga ner genusforskningen. Eller ska alla de nya ”könen” i form av det gränsöverskridande kontinuum av personligheter mellan traditionellt manligt och kvinnligt beteende ses som en genusvetenskaplig angelägenhet? Och varför ska, med självinsikterna ovan i åtanke,  genusforskarna sköta den så kallade jämställdhetsintegreringen, som ju är praktiskt jämställdhetsarbete? (I inlägget Iiiinte 80 miljoner till!!!! får vi veta hur det gick  och vad de kommunanställda tyckte ). Ur regeringsbeslutet om jämställdhetsintegrering:

Varför antog man uppdraget?

Varför antog man uppdraget?

”Regeringen uppdrar åt Göteborgs universitet (Nationella sekretariatet för genusforskning) att ge stöd till statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Uppdraget omfattar följande uppgifter:

- vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering,

- skapa ett forum för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering,

- informera om jämställdhetsintegrering, och

- skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för jämställdhetsintegrering.

I uppdraget ingår att samråda med berörda parter, såsom statliga myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), länsstyrelserna, universitet och högskolor samt andra berörda aktörer. Universitet ska även följa arbetet med jämställdhetsintegrering i EU och andra internationella organ liksom det arbete som bedrivs inom kommuner och landsting till följd av regeringens beslut om ekonomiskt stöd till arbetet med jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och samverkansorgan.”

Det här teleskopet som jag haft sedan jag var tolv år ledde mig till matematiken

Det här teleskopet som jag haft sedan jag var tolv år ledde mig till matematiken

En sann genusforskare och idealist hade tackat nej för att inte avlegitimera forskningsfältet genom att blanda ihop genusforskning med jämställdhetsarbete, som man ju oroas över. Det hade gynnat oss alla och inte minst de intervjuade kommunanställda i Iiinte 80 miljoner till.  Dessutom hade det besparat oss inte bara 80 miljoner utan hela 225 miljoner kronor,  vilket hade räckt för att inhandla ett teleskop till varje elev i landet och därmed minska den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor, för att inte tala om könsfördelningen inom tekniska ämnen, se bara på genusforskarnas egen fina statistik, med 70-100% kvinnor och 0-30% män på de egna arbetsplatserna. Det gäller ju att leva som man lär. Men först måste man ju se till att alla andra inte lever som man själv gör, utan istället som man hade tänkt sig, för det gäller ju att tänka först och handla sedan, och genusforskarna, som redan är så förtryckta och helt saknar inflytande, ska man inte ge pekpinnar åt. I synnerhet inte deras egna pekpinnar.

Under en jubileumshearing då Nationella sekretariatet för genusforskning fyllde tio beklagade alltså de deltagande genusforskarna (sid 5 i pdf:en) att genusforskningen måste värja sig mot anklagelser om att ligga närmare politiken än andra vetenskapliga discipliner. Detta till trots kritiserar Genusforskarförbundet forskningspropositionens utformning i hur ”genusforskningen behandlas” och ställer i en intervju (se artiklarna ”Leijonborg: ”Forskarna skall inte underordna sig en politisk agenda”” och ”Genusforskningens roll tonas ner i nya propositionen” sid 2 i pdf:en) dåvarande forskningsminister Lars Leijonborg mot väggen med följande ord:

”Förbundet är också kritiskt till att regeringen inte nämner behovet av genusforskning på något av de områden som man valt att prioritera: medicin teknik och klimat. Detta trots att det finns oerhört angelägna fält för genusvetenskaplig forskning inom samtliga tre områden. Varför har ni valt bort genusforskningen i detta sammanhang?”

Leijonborg gav genussamfundet svar på tal under förra mandatperioden

Leijonborg gav genussamfundet svar på tal under förra mandatperioden

Leijonborg bemöter kritiken: ”Jag känner mig väldigt lite träffad av den kritiken. Jag tycker att man faller på eget grepp om man i ett tidigare sammanhang tidigare säger att politiska skrivningar är för inskränkta. Då ska man väl inte efterlysa politiska beställningar på andra områden heller.” Bra av Leijonborg att genomskåda dubbelmoralen här! Men sådana är genusforskarna – de vill ha allt och inget – det ska finnas  tusen olika kön men ändå inga kön. Hur ska de ha det? Kanske borde regeringen bevilja pengar för en utredning kring genusforskningens legitimitet. Genusforskarna verkar ju själva uppenbarligen oroade över den. På tal om genusforskning, läs gärna Timbro-rapporten (från 2005) ”Viljan att flyta medströms”  (en granskning av svenska genusavhandlingar 2005) av Susanna Hakelius Popova. På tal om Timbro, Eva Cooper har kommit ut med boken ”Myten om det andra könet” (44 kr, Bokus), se hennes artikel i SVD Brännpunkt från 8 mars: ”De röda kvinnorna är en myt” vilket jag hade missat men upptäckte i och med QED:s tips om Brännpunktsartikeln Timbro backar till 50-talet i diskussion om jämställdhet” från 30 april skriven av två borgerliga feminister, en fd riksdagsledamot för (m) och fil dr i genusvetenskap, och en medlem i fp samt ledamot av Timbros borgerliga framtidskommission. Jag har inte läst boken än, så kan inte uttala mig, men har just beställt den.

Varför

Flickorna gjorde inte alls som läraren ville, och läraren missade att se detta som ett stort engagemang i skolarbetet

Sedan har vi fortsatt uppmärksamhet kring Kristina Anderssons nya avhandling ”Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus” som jag bloggat om tidigare HÄR. I artikeln ”Genusmedvetna NO-lärare nyckeln till förändring” har Nationella Sekretariatet för genusforskning (se Sekretariatets uppdrag i Svensk Författningssamling) skrivit om den.  Under underrubriken ”Dubbel bestraffning av flickor” kan vi läsa: ”Lärarna uppfattade det till exempel som att flickorna egentligen inte var så intresserade av den tekniska verksamheten utan främst försökte vara dem till lags. Det fanns tillfällen då barnen motbevisade detta, men då såg inte läraren det. Som exempel berättar Kristina Andersson om ett tillfälle då en förskollärare gjorde en övning tillsammans med en grupp flickor där de skulle lägga olika föremål i vatten för att undersöka vilka som flöt.

- Läraren ville att de skulle lägga i en sak i taget, men barnen hittade små plastpärlor och började kasta i hela nävar av dem. I den här situationen visade flickorna ett stort engagemang och de gjorde inte alls som läraren ville, men läraren blev bara irriterad.

Kristina Andersson beskriver det som att flickor utsätts för en form av dubbel bestraffning – när de gör det som läraren förväntar sig av dem beskrivs de som oengagerade men när de tar egna initiativ är även det fel.

- Jag tror att man måste jobba mycket tuffare med de här frågorna på lärarutbildningen. Det finns en retorik i dag om att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar, men på ett omedvetet plan kan vi styras av någonting helt annat, säger hon.”

Men här kommer den riktiga blodtryckshöjaren, under underrubriken ”En naturvetenskap som lockar fler” kan vi läsa:

Vetenskap

En vetenskapstradition där resultaten ses som sanningar lockar inte elever till naturvetenskap enligt genusmaffian

”Kristina Andersson tycker att det är särskilt intressant att studera undervisningen i naturvetenskap eftersom de naturvetenskapliga ämnena har sin grund i en vetenskapstradition där resultaten ses som sanningar. Det beskrivs ofta som ett problem att ungdomar inte är tillräckligt intresserade av de naturvetenskapliga ämnena, men Kristina Andersson tycker att man borde fråga sig vad ointresset beror på i stället för att lägga problemet hos ungdomarna. Hon tror till exempel att ämnena skulle kunna locka fler elever om det gavs större utrymme till diskussion.Elever uttrycker ofta att de tycker att undervisningen i naturvetenskap är okreativ. De tycker att det handlar för mycket om att bara producera ett korrekt svar och att det finns för lite utrymme för egna idéer.”  (läs mer i detta pressmeddelande om avhandlingen – det är viktigare med genuskunskap än ämneskunskap för att undervisa i naturvetenskap, eller se mitt aprilskämtsinlägg om detta).

Om lärarna hade fått spendera mer tid med själva fysiken, och mindre på genusvansinne under sin studietid, hade undervisningen faktiskt kunnat bli kreativ, som den var förr i tiden, jag tänker på mina gamla gymnasielärare i fysik, kemi och matematik, som alla var avdankade lektorer (inte i genus utan i sina ännen) från Lunds universitet, och inte kunde något om genus – hur kunde de se förbi könsstrukturerna och få nästan hela klassen att gå vidare till universitetsstudier i naturvetenskap?

Periodiska systemet - en förtryckande struktur

Periodiska systemet - en förtryckande struktur

”Resultaten ses som sanningar” – vad sjukt, som om det skulle kunna gå att fastställa något på experimentell väg och se det som ett entydigt förtryckande faktum. Som om en fysiker ska smälla upp ett atomnummer i ansiktet på en elev och förstöra elevens kreativa hjärnflöde för all framtid. Ska vi verkligen ha en sådan skola? I en modern svensk genusmedveten skola ska man istället i sann demokratisk genusanda ”diskutera” sig fram till vilket atomnummer ett ämne har, och varje elev har lika rätt att uttrycka sin åsikt i frågan och räkna efter eget godtycke på det nationella provet. Alla inser ju för övrigt att det periodiska systemet bara är en social konstruktion, och inte ens det – det är baserat på en dröm som en galning vid namn Mendelejev hade på 1800-talet, och varför ska en modern svensk genusmedveten fysiker behöva slava under det? Jag har själv löst flera av mina forskningsproblem i sömnen, och även om bevisen stämmer så utgör de ändå en privat social konstruktion som en genusforskare kan dekonstruera i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne när andan faller på, vilket den gör dagligen. Varför ska en matematiker rätta sig efter några skruttiga axiom som är flera tusen år gamla? I sann radikal andra borde hela matematikens grundvalar raseras, för det är inte bara logiken som spökar utan axiomen är också en patriarkal kvarleva som tillhör mänsklighetens kulturarv, och ett kulturarv hör verkligen inte ihop med en modern genusmedveten demokrati, där varje åsikt i form av axiom, atomnummer eller annat elände har lika rätt att existera, och inte bara existera utan i själva verket utgöra grunden för varje individs unika vetenskapliga föreställning om verkligheten. Om nu verkligheten finns, man har ju i ett genusmedvetet land också rätt att ifrågasätta det, och bör kanske göra det, liksom hela sin existens, vilket man får anledning att göra rätt ofta i ett genusinfiltrerat land, kanske dagligen. Åtminstone de dagar man sätter på datorn…

Hur könar maskinerna de anställda på arbetsplatserna?

Hur könar maskinerna de anställda på arbetsplatserna?

Lästips! ”Lära sig att lära sig är omöjligt utan ordentliga faktakunskaper”   av matematik-professor Olle Häggström (i Skolvärlden 15/2003). Kreativitet förutsätter en hel del faktakunskaper, kanske inte i genusforskning, men i alla normala ämnen. Inget illa menat, genusforskningen vill ju inte se sig som ingåendes i någon förtryckande normalitetsnorm. Man vill även hjälpa andra ämnen ut ur den förtryckande rationalitetsnorm som hittills rått. I september kan man besöka Symposium on Interferometric Investigations of Physical Knowledges and Gender in the Making (tipstack till QED), med följande syfte: ”The aim of this symposium is to explore and to construe existing gaps and possible articulations between gender and science studies with regard to physics and the material sciences. The meeting will function as a starting point to open up novel research perspectives for examining the gender dimensions in the history, epistemology and social studies of physical sciences.” och vi kommer att få svar på följande intressanta frågeställning: ”What is the role of machines and instruments in doing gender at scientific workplaces and their division of labour? Can the acquisition of experimental skills be explained on the grounds of genderings in the machine-human interactions?” Jag har själv en verktygslåda hemma från Clas Ohlson som säkert tidvis gett mig en maskulin identitet, tex när jag hängde ut från fönstret på 8:e våningen för att spika fast ett hönsnät på utsidan av fönstret så att katterna skulle kunna sitta och titta på utsikten utan att falla ner. Eller vad det mitt kvinnliga beskyddargenus? Är inte det här ett tema för en hel genusavhandling? Hur könskodas man när syftet bär kvinnligt genus men själva utförandet kräver ett manligt genus och en manlig verktygslåda?


Iiiinte 80 miljoner till!!!!

november 14, 2010
Så här, fast i ljusgrönt, såg det ut onsdag 3 november

Så här, fast i ljusgrönt, såg det ut onsdag 3 november kl 19.15

Ok nu är det dags att dra igång bloggandet, vansinnet härskar fortfarande i landet med idiotin som ledstjärna och ideal. Som Anna Anka sa: ibland undrar man om man lever i ett land eller ett skämt. Om jag sätter ihop mina 140 blogginlägg till en bok inser man lätt att det senare överväger. Ändå har jag som ni minns ju sökt det utlysta jobbet som ”Informatör åt genusmaffian” för att försöka reformera vansinnet inifrån men det gick inget vidare, trots att jag vet att Genusväldets högsta representanter läser min blogg! ;-). Det finns ingen rättvisa i den här världen, inte ens en arbetsintervju blev jag kallad till, trots mina ur genussynvinkel queera meriter – hur många logiskt tänkande matematiker har de egentligen och vad säger detta om förverkligandet av deras mångfaldsplan och fördomar mot oliktänkande? Liksom det mest provocerande, med dagens konstideal att just provocera rådande normer, är att måla en vanlig tavla på tex en blombukett, är det mest normbrytande att faktiskt sätta en tänkande människa på en genusposition – något queerare får man leta efter i stjärnorna. Och på tal om stjärnor, eller snarare meteorer, så hade jag den extrema turen att förrförra onsdagen (3 november, ca klockan 19.15 – någon som också såg detta?) under 5 minuter under en kvällspromenad med dottern beskåda meteorskuren Tauriderna, trots molnighet så pågick detta fullt synligt och de vackra ljusgröna strecken fick min dotter så fascinerad att chansen att hon skulle välja en genusvetarutbildning numera är reducerad till noll, oavsett framtida statliga propaganda. Men för säkerhets skull kanske vi satsar på att denna onsdag (17 nov) försöka observera även de årliga Leoniderna då jorden passerar kometen Tempel-Tuttles bana. Missa inte det!

Jag fick en chock

Jag fick en liten chock 2008 när jag såg DN-artikeln om könskodade lekplatser

Just det, de 80 miljonerna jag skulle ta upp. Det är ju en droppe i havet av genuspengar som flödar i Sverige, men jag såg detta på text-TV i förrgår och det var då jag kom på att jag fortfarande inte avslutat mitt projekt med genusvansinnet. Matematiken har upptagit den mesta tiden denna termin, men det var väl något som min hjärna behövde för att återhämta sig från det kroniska chocktillstånd den befunnit sig i ända sedan jag för första gången öppnade en svensk dagstidning, vilket var ungefär efter att själv ha skrivit i en (här replik och slutreplikskogslek-gör-barn-jämlika-frågan) och sedan var jag ju tvungen att läsa de tidningar där man skrev om mina aktiviteter (som tex härhär, här, här, här osv), kanske dags för mig att gå ut med viktig samhällsinformation igen i någon tidning. Jag ska nu under veckan sammanställa allt kring min väg från ett normalt liv till ett liv rakt in i genusvansinnet, vilket orsakat irreversibla hjärnskador inte bara hos mig utan även hos dem som läser mina inlägg. Och på tal om inläggen så ska jag också sammanställa en lista på alla eftersom jag ofta noterar att folk verkar sträckläsa hela min blogg. Snäll som jag är ska jag underlätta för både vänner och eventuella fiender att ta del av vansinnet. Jag har under hela mitt bloggande varit fullt medveten om att varje rad jag skriver kan och kommer att användas emot mig i en eventuell framtid (eventuell eftersom Sverige ju kan gå under när som helst med tanke på all idioti), och eftersom jag ärligt står för varje rad så kan fienden lika gärna genast lägga ner. Det enda olämpliga på min blogg är, inte helt oväntat ju, de citat jag lyfter fram från de utredningar och artiklar jag läst.

Mina kollegor i Lund är kuvade av genusmaffian och dess hantlangare

Mina kollegor i Lund är kuvade av genusmaffian och dess hantlangare

Till och med så illa är det, att Lunds Universitets förre rektor Bexell i riksradio tog avstånd ifrån den rapport han först kallade ”välskriven och välstrukturerad” efter att jag började läsa innantill från den! Däremot i riksdagen så sade Anna Ekström att hon ”står bakom varje ord i rapporten” SOU 2009:64 efter att jag citerat delar av den, som exempelvis att ”I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan” (sid 237). På tal om den: snart (inom några veckor) kommer ju DEJA:s slutrapport med ”lämpliga åtgärder” baserat på genusanalysen av svensk skola, och den SOU:n är prioritet ett för mig att läsa och blogga om – jag längtar redan! :-)

Pengarna flyger ut ur regeringskansliet och rakt ner i genusmaffians fickor

Pengarna flyger ut ur regeringskansliet och rakt ner i genusmaffians fickor - vad sysslar Reinfeldt med?

För att komma till saken, ursäkta sidospåret, VÅR KÄRA ALLIANSREGERING HAR JUST BEVILJAT YTTERLIGARE 80 MILJONER KRONOR (även HÄR) till projektet ”Jämställdhets-integrering i staten” (JÄMI) – ni vet det där projektet som redan beviljats 145 miljoner under åren 2008-2010, trots att det i 7-sidiga regeringsbeslutet uttryckligen stod (se sid 3): ”I december 2007 fattade regeringen beslut om att bevilja Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) högst 100 miljoner kronor för att under tiden den 1 januari 2008 till den 31 december 2010 stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan.” så steg summan som bekant tidigare i år till 145 miljoner. Den nya summan på 80 miljoner till SKL (Sveriges kommuner och landsting) ska, som ni kan läsa i inledningen av pressmeddelandet, avse perioden 2011-201, hur man nu ska tolka denna tideräkning. Så vi är nu uppe i 225 miljoner kronor. Ok, låt se vad som pågår nu då, och notera den ammande mannen på bilden (ammande män har vi som bekant stött på tidigare hos Aschberg och det var då SVT Debatt kontaktade mig för att medverka i debatten om detta, men jag vägrar skämma ut mig offentligt – den som har för lite att göra kan försöka pumpa mansbröst i ett halvår, jag tycker bara det är slöseri med tid, och även TV-tid och licenspengar). Citat från pressmeddelandet från i fredags:

”– Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldreboendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön, sade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni idag på Sveriges Kommuner och Landsting konferens Hållbar jämställdhet.  För att säkra hållbarheten i den satsning som idag redovisas på konferensen, har regeringen beviljat ytterligare 80 miljoner under åren 2011-201.” [sic]

På resultatkonferensen om jämställdhetsintegrering fick man ta del av banbrytande insikter för 145 miljoner kronor

På resultatkonferensen om Hållbar Jämställdhet fick man ta del av banbrytande 145-miljonerkronorsresultat

”Resultatkonferensen sammanfattar de verksamhetsförbättringar som genomförts inom Program för Hållbar Jämställdhet, den landsomfattande satsning på jämställdhetsintegrering i SKL:s regi som pågått sedan 2007 och som finansierats med 145 miljoner från regeringen… På konferensen presenterade representanter från de ingående utvecklingsarbetena sitt arbete med att integrera jämställdhet i allt ifrån skola till handläggnings-processer. Resultaten från programmet redovisades även i form av en omfattande posterutställning och ett antal filmer, och i ett spännande bildspel bjöd fotografen Elisabeth Ohlson Wallin på sin tolkning av begreppen jämställdhet och ojämställdhet… Ladda ner två av Elisabeth Ohlson Wallins bilder För mer information: Henning Brüllhoff, avdelningen för vård och omsorg, tfn 08-452 74 23, e-post henning.brullhoff@skl.se Pressjour: 08-452 71 01”

Ska vi spamma dem? ;-) Eller lämna synpunkter? Fyll i synpunkter här! (Uppdatering: Jag lämnade just in synpunkten ”Vad sysslar ni egentligen med?” + länk till detta inlägg). Men för att ni ska kunna ge synpunkter, låt mig delge er lite material kring Hållbar jämställdhet (se kort info om Program för Hållbar Jämställdhet) och jämställdhets-integreringen. Här har vi en delrapport från Ljungby kommun: varsågoda – en 29-sidig dos ordsvammel. Bland annat har man (sid 11) utsett 100 ”jämställdhetsombud”, som först (se fotnot) kallades ”jämställdhetsstrateger” men man valde att byta namn på dem, och alla arbetsplatser har fått i uppdrag att utse ett ombud. ”Processledarna” har ansvar för att utbilda ombuden. Ombuden får information och verktyg av ”processledarna” och ”strategerna” (detta ord var alltså redan upptaget) ”som de ska sprida vidare”, och så har man en ”styrgrupp”.

Resultaten

Projektet tycks skapat uppifrån enligt de kommunanställda

På sidan 12 kan vi läsa, under ”Resultat av genomförda intervjuer” ur materialet som lämnats in av ”processledarna”. Intervjupersonerna fick besvara frågan ”Hur prioriteras arbetet med jämställdhets-integrering i Ljungby kommun?” och vi kan läsa att ”Majoriteten, sammanlagt 71,4 %, av intervjupersonerna, anser att arbetet med jämställdhetsintegrering är medelprioriterat eller lågt prioriterat. En utav anledningarna till detta har enligt några intervjuade varit att detta är något nytt som ska in bland alla andra arbetsuppgifter. Det finns en diskussion från intervjuerna kring att projektet skapats uppifrån och att det inte har funnits en efterfrågan ute i verksamheterna på dessa insatser, vilket gör att arbetet prioriterats lågt.”

Sid 13: ”Eftersom det inte har tillkommit av en behovsefterfrågan underifrån prioriteras det lågt. (…) Generellt är det fel timing och ett projekt som initierats uppifrån som tyvärr inte är så accepterat ute i verksamheten. Det är viktigt i och för sig, men kanske något fel i tid. Det är inte ett så synligt eller upplevt behov som har tillfredsställts.” (ur intervjun med förvaltningschefen på Miljö och Byggkontoret som också är medlem av styrgruppen).

Efter nästan ett solvarv och flera miljoner är genusvetarna fortfarande inne i en "planeringsfas"

Efter nästan ett varv runt solen och flera miljoner kronor är genusvetarna fortfarande inne i en "planeringsfas"

Sid 14: På frågan ”Anser du att projektets sätt att arbeta leder fram till jämställdhetsintegrering?”, svarade över 70% intervjupersonerna antingen ”Nej”, ”Till viss del” eller ”Vet inte”. Bara 28.6% svarade ”Ja” Kommentar: ”Störst andel intervjupersoner menade att de inte vet om sättet att arbeta inom projektet kommer att leda till en jämställdhetsintegrerad kommun. Främsta anledningen till detta uppges vara att projektet fortfarande är inne i en planeringsfas, och att det ännu inte synts några konkreta verktyg för att genomföra integreringen av jämställdhet.” Detta alltså efter att ”jämställdhetsintegreringen” i Ljungby kommun pågått i 10 månader!

Sid 16: Intervjupersonerna ombads att svara på frågan ”Finns det skillnad på inställning till jämställdhetsintegrering hos tjänstemän respektive förtroendevalda på kommunen?” 37.5 % svararde ”Ja, tjänstemän har en mer positiv inställning” och 0% svarade ”Ja, politiker har en mer positiv inställning”, 12.5% svarade ”Nej” och 4.5% ”Det är individuellt.” Kommentar: ”Intervjupersonerna tillfrågades även kring vilka resultat de tror att projektet kommer att nå gällande förändring av attityder kring jämställdhet hos förtroendevalda och tjänstemän på kommunen… Det finns dock en viss tveksamhet kring huruvida projektet verkligen kommer att kunna förändra arbetssätten så att ett jämställdhetsperspektiv slutligen genomsyrar all verksamhet.”

Sid 17: ”Någon intervjuperson menade att det har getts mycket information inledningsvis, som visserligen behövts, men att det har varit en del ”korvstoppning”. Det har även påpekats att startsträckan för projektet har varit lång och att det nu är tid att sätta igång det praktiska integreringsarbetet.” Notera alltså att detta dokument är daterat juni 2010 (av Instititet för lokal och regional demokrati) och projektet i Ljungby påbörjades i augusti 2009. En ”startsträcka” på ca 10 månader alltså.

Talar genusvetarna med kluven tunga?

Talar genusvetarna med kluven tunga?

Sid 19: ”Tar du hänsyn till jämställdhet i varje ärende i ditt arbete?” 0% svarade ”Ja”, 62.5% ”Nej” och 25% ”I mycket men inte allt”. Kommentar: ”En utav intervjupersonerna, som svarade nej på frågan, menade att det inte alltid är så att man tänker i banorna kring jämställdhet rent praktiskt, men att detta inte alltid behövs. Majoriteten var dock överens om att jämställdhetsperspektivet borde vara en del av arbetet och att detta kan förbättras.” Denna ”majoritet” finns dock inte redovisad i en enda av alla de tabeller man fyllt ut sitt 29-sidiga dokument med. Jag skulle gärna vilja se redovisningen av just denna majoritet – varför har man utelämnat denna viktiga och för det fortsatta arbetet avgörande fråga!? Trots allt är det ju rapporten utgiven av ”Institutet för lokal och regional demokrati”, så borde inte de involverades önskemål redovisas tydligt? Kanske kommunen kan hålla en folkomröstning i frågan – åtminstone bland sina anställda som berörs, om inte annat?

Sid 22: ”Det som av några har tagits upp som ett problem är att flera jämställdhetsstrateger är chefer och att de inte har tid, eller tar sig tid, att prioritera arbetet. Inom gruppen med strateger har det därför varit olika ambitionsnivå, vilket en del tycker är synd. En del strateger tilldelades också uppgiften trots att de egentligen inte ville, vilket också är en bidragande orsak till att arbetet inte prioriteras av alla. Det har enligt någon intervjuperson också framkommit negativa attityder från vissa chefer som inte velat ha ”ännu ett ombud””. Frågan man börjar ställa sig är egentligen om inte hela den kommunala verksamheten istället för att förbättras istället blivit lidande av jämställdhetsintegreringen! En liknande byråkrati med strateger, styrgrupper, ombud och processledare får man se sig om efter i det fd östblocket.

Motstånd

Trots ett "komplett motstånd" mot genusmaffian tycks ingen klara av att sätta stopp för vansinnet

Detta är talande, sid 23: ”Intervjupersonerna fick möjlighet att kommentera processledarnas insatser i projektet… ”De [processledarna] har haft ett komplett motstånd men har ändå skött det bra. Det är ett lågt intresse hos både tjänstemän och politiker.”” [ur intervju med förtroendevald] Vidare på sid 23-24: ”Rekommendationer för fortsatt arbete. Utmaningar:”

* Fler konkreta verktyg till jämställdhetsstrateger och jämställdhetsombud i syfte att förtydliga deras uppdrag och underlätta i deras implementering av jämställdhetsintegreringen i organisationen.

* Komplettera utbildningstillfällen och träffar med mer praktiska övningar, såsom exempelvis värderingsövningar och gruppövningar där deltagarna själva får tänka till och problematisera.

* Arbeta för att skapa förutsättningar för att jämställdhetsarbetet ska få resurser även efter projektets slut. Om arbetet lämnas utan någon som kan vara drivande och fortsätta leda processerna är risken stor att frågan återigen prioriteras bort. Alla områden som är viktiga och där man vill se en utveckling kräver resurser, så även jämställdhet. Strateger och ombud ska fortsätta sitt arbete efter projekttidens slut, men det krävs någon samordnare som ser till att möten sker och att dessa grupper förses med uppdaterad information och utveckling av metoder, arbetssätt och verktyg. Det behövs en strategi och arbetas fram resurser för detta.

*Att under hösten lägga grunden för att arbetet med jämställdhetsintegrering blir långsiktigt och hållbart.

Den som ifrågasätter könsmaktsordningen kan få sparken

Den som ifrågasätter könsmakts-ordningen kan få sparken

Vad ska bli långsiktigt och hållbart? Det man inte vet vad det går ut på? Det man inte förstått? En långsiktig och hållbar (och resursslukande) fördumningsindustri – det är vad Genusväldet är. Det enda som kommer att bli långsiktigt och hållbart, om vi inte gör något snart, är sådana här svammeldokument som överträffar sig själva för varje ny miljon som utdelas. Processledare, genusstrateger, styrgrupper, förändringspiloter, genuscoacher, mångfaldsstrateger – det tar aldrig slut. På tal om mångfald – är inte allt det här egentligen en plågsam och utdragen likriktningsprocess? Får man ha en annan åsikt – eller blir man av med jobbet då?

Under ”Slutdiskussion” sid 25: ”En ytterligare del i att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete efter projektets slut är även att få in jämställdhetsfrågan i det större mångfaldsperspektivet. Kvinnor och män är två nästan lika stora grupper i samhället och därför är det självfallet viktigt att arbeta med att de behandlas jämställt och har lika rättigheter och skyldigheter på alla plan. Men grupperna kvinnor och män är inte homogena och de kan i sin tur ha varierande behov beroende på bland annat etnicitet, religion, ålder, social tillhörighet och funktionsnedsättning. Även dessa grupper är en del av diskrimineringslagstiftningen. För att arbeta med att i framtiden skapa en kommun öppen för alla och där alla medborgare har möjlighet till likvärdig påverkan, är det viktigt att också arbeta med mångfald. Att arbeta med mångfald kan fungera under samma upplägg som finns inom detta projekt, dvs. genom kompetenshöjande insatser, synliggörande och diskussion. Detta kan vara något att ha med sig i kommande funderingar kring hur arbetet med jämställdhet ska fortgå i framtiden, och hur det kan inkluderas i ett större sammanhang.”

Att låta en genuspedagog sitta bredbent på en stol - det är vad våra skatter går till

Att låta en genuspedagog sitta bredbent på en stol - det är vad våra skatter går till år 2010

Herregud!!! När kvinnor/män är uttömt kan man börja katergorisera folk efter andra egenskaper och ”problematisera” i oändlighet. Och vad har man gjort under tre år med 145 miljoner när det gäller kvinnor/män? För ingen, inte ens alla de involverade, tycks ha förstått hur, vad och varför. Vad pågår och vad går allt detta ut på? Ja, det är väl det man behöver ytterligare 80 miljoner kronor till. Men det finns ju några konkreta resultat som media tagit upp. Som ni minns från ett av mina senare inlägg om dessa 145 miljoner så har pengarna gått till högst rationella saker, som könsbyten på bestick och på att väcka uppmärksamhet genom att ”vräka sig på en stol” och sitta bredbent – detta normbrytande arbete kräver ju några miljoner skattekronor, långt viktigare än att alla skolelever ska ha läroböcker (vilket många barn i Sverige år 2010 alltså inte har – men genuspengar finns det alltid).

Är det verkligen normbrytande att sitta bredbent på en stol?

Är det verkligen så normbrytande att sitta bredbent på en stol?

Man ska nu snart släppa slutrapporten från regeringsuppdraget, som ska bli intressant att läsa. Det blir en stor fest – här inbjudan – där vanliga dödliga får mingla med genusvetare den 6:e december. Notera i inbjudan: ”Regeringsuppdraget Jämi, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, har 2008-2010 arbetat med att skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för jämställdhets-integrering i staten. Många av Jämi:s slutsatser berör därför förslag för fortsatt stöd tillmyndigheter i deras arbete med jämställdhetsintegrering”. För den som inte noterat det så är alltid slutsatsen i alla genusprojekt att det behövs mer resurser, mer utvärdering och mer forskning på området, och trots det senare så ska man likväl ändå implementera allt. Liksom man ju i ett civiliserat samhälle låter en hjänkirurg som inte forskat färdigt på sin nya metod använda den utan att detta ifrågasätts av någon.

Man blir ingen bra tandläkare förrän man gått RFSL:s kurs

Man blir ingen bra tandläkare förrän man genomgått RFSL:s kurs

Exempel på andra projekt som tyvärr inte rymts inom den ynka summan 145 miljoner under 2008-2010 utan som krävt separata satsningar är exempelvis HBT-certifieringen av tandvården som jag blev varse mitt under mitt bulgariska nationaldagsfirande. Ty hur ska en tandläkare kunna bedöma och behandla en patients tänder och bemöta denna medmänniska som just en patient och medmänniska, om tandläkaren inte har genomgått RFSL:s specialkurs för vårdsektorn i hur man bemöter andra människor? Det ursvenska är blott barbari som Reinfeldt sagt, vilket ju stämmer med tanke på att min icke-upplysta tandläkare helt brutalt drog ut mina fyra visdomständer när jag var 19 utan att ens fråga om mitt genus är manligt, kvinnligt, obestämt eller utomjordiskt, eller vilken sexuell läggning jag har. Jag kanske var tänd på tandläkaren själv. Är det då rimligt att han drar ut mina visdomständer!? Tur att utvecklingen går framåt och att de genuskunniga bedriver ett aktivt upplysnings- och utbildningsarbete, som vi alla bekostar. Människan har blivit människa inte som Lasse Berg nyss påstod genom samarbete och solidaritet, utan genom att genusmaffian enväldigt påtvingat medborgarna sina upplysningskampanjer och sitt skattefinansierade utbildnings-material. Några som gått igenom HBT-utbildning är folket på polismyndigheten, och så här blev omdömet:

Nationella insatsstyrkan måste HBT-certifieras

Även nationella insatsstyrkan måste HBT-certifieras

”Jocke Beland, gruppchef för polisens Plattangrupp: ”Jag tyckte den var mer eller mindre ett påhopp. Väldigt generaliserande och väldigt låg nivå för att den utgick ifrån att alla poliser var mer eller mindre homofober. Det kändes inte bra alls”. Poliserna fick se bilder på människor och gissa om de är svenska eller inte, om de är heterosexuella eller inte, och om olika konstellationer av människor utgör familjer. Belands kommentar: ”Här visar man en bild på en asiatiska och sen står frågan: ”Är det här en svensk?”. Det är för mig en mycket konstig fråga. Det är helt ointressant om hon är svenska eller inte. Har hon blivit utsatt för ett brott eller inte, det är mer intressant. Det känns som ganska mycket bortkastad tid.”En polisman som vill vara anonym säger: ”Man får känslan av att utbildningen är utformad för någon som är sex år gammal. Det känns nästan kränkande att behöva genomgå den.”

Genusperspektiv på bussåkande - svensk spjutspetsforskning

Genusperspektiv på bussåkande - svensk spjutspetsforskning

Där ser man – men för att ta den Nya klassens utbildningsverksamhet i försvar: vi dödliga är fortfarande för dumma för att inse hur långt genusforskningen kommit. Vi har fortfarande inte förstått detta, liksom övriga forskarvärlden är helt efterbliven jämfört med genusforskningen. Friska gärna upp minnet och höj blodtrycket med Statens Offentliga utredning SOU 2001:43 ”Jämställdhet, transporter och IT” för den som trodde att det bara är att hoppa på bussen när ni ska till jobbet. Så enkelt är det inte, för som rubriken på delrapporten ”Kön i kön” antyder, så görs ju kön i kön, alltså i busskön, så inte ens där är man fredad från strukturerna och man bidrar dessutom till att upprätthålla dem. Men genom en decimetertjock svensk statlig utredning om genus i transportsektorn ska man kunna överleva sin vardag och gå vidare i livet, eller till jobbet, om man nu inte vill åka buss och göra kön längre eller könad. Om man nu har ett jobb, och inte ett konstgjort DDR-övervakningsuppdrag som genusvetare:  Genusanalys av transportsektorn – del 1 Transportgenus och politiker i KBT-behandling Genusanalys av transportsektorn – del 3.

Ursäkta det långa inlägget, jag höll mig i vilket fall till ett enda, men oändligt stort, ämne: jämställdhetsintegreringen. Det här var bara en introduktion. Det finns 84 rapporter till. Sov gott kära vänner! :-)

Lästips: Elise Claeson: ”Kvinnor tar död på feminismen”.

Annat intressant: DN skolgenus, Flickskolor nästa?, AB skolgenus, Demokratikurs , EurokraternaÖvervakning, DatalagringenInternetansvarKlokt om skolan (Björklund), mer klokt om skolan , mer skoldebattKonstdebatt (Axess)ElitsatsningsfobiIdeologin och rötterna, Nytt EU-grönsaksdirektiv, Att äga sin egen information,   Har SKL verkligen tid att ”jämställdhetsintegrera”,   Finns det en ”utvidgningsansvarig” EU-kommissionär? Lägg ner hela partiet iställetGated communities – nu i Sverige Sandelin i GP , Könskvoteringskritik på Newsmill Sahlin och kvinnornaInga pengar till genusforskning (Assarmo) , Om att inte får företräda sig själv.


En studie i svensk fundamentalism

juni 23, 2010

Nu har det nya numret av Axess Magasin kommit. Temat är musik (”Tonalitetens revansch”), jag har skrivit om sk DNA- och proteinmusik. Biologer, genetiker, tonsättare och programmerare sammanstrålar nämligen för att konvertera kända DNA-sekvenser till musik. Några forskare tilldelar tex de 20 aminosyrorna olika toner, men inte på ett godtyckligt sätt utan efter egenskaper som skapar en inbördes relation mellan aminosyrorna, såsom vattenlöslighet (ju mer vattenlöslig desto högre upp på tonskalan) eller pH-värde eller molekylvikt och resultatet påminner om klassisk musik och upplevs som vacker, åtminstone om vävnaden är frisk. Hälsa är harmoni och sjukdom är missljud. Poängen är att den musik vi människor komponerar och finner vacker kan sägas vara en avspegling av vårt arv – ganska självklart egentligen på ett intuitivt plan. Här finns några länkar till DNA- och proteinmusik.

Hög tid att kapsla in Sekretariatet

Det är hög tid att kapsla in Sekretariatet

Under rubriken ”Genusforskare ska inte tvingas delta i jämställdhetsarbetet” kan vi läsa om det senaste numret av Genusperspektiv (längst ner här på Sekretariatets hemsida): ”Att kräva att genusforskare ska delta i det praktiska jämställdhetsarbetet är lika orimligt som att kräva att forskare i hållfasthetslära ska gjuta betong runt armeringsjärn, skriver Pia Sandvik Wiklund, ordförande i Delegationen för jämställdhet i högskolan på Debatt.” (hela debattartikeln på sid 7 här). Jag kan inte annat än instämma, en forskare i hållfasthetslära kan tex ägna sig åt att studera hållfastheten i genusforskningens teorier, medan den som har kunskap om hur man gjuter betong borde kapsla in Sekretariatet en gång för alla så att vi slipper bli påtvingade de senaste forskningsresultaten. Ändå beklagar man sig i en aktuell artikel överst på hemsidan (direktlänk som tidvis ej tycks fungera idag: ”Forskningsråd deltog på hearing om genusforskning”) över det bristande intresset från politikerhåll att delta i en genushearing, eftersom politik och genusforskning ”alltid” hänger ihop:

”Genusforskning saknas nästan helt inom flera tunga samhällsfrågor… Forskningsfinansiärerna tackade ja men politikerna nej till att delta vid den hearing som Sveriges genusforskarförbund i samarbete med Forum för feministisk forskning och Nationella sekretariatet för genusforskning anordnade. – Men forskning och politik hänger alltid ihop, sa Irene Molina, genusforskare vid Uppsala universitet och beklagade de politiska beslutsfattarnas frånvaro i diskussionen. Molina riktade skarp kritik mot både autonomipropositionen och vad hon beskrev som en politisk rädsla och avståndstagande från den forskning som utmanar maktstrukturerna på djupet.”

Jag tror inte någon är rädd för forskningen i sig, utan vad som skulle hända om den implementeras, liksom genusforskarna säkert inte är rädda för min forskning om differentialoperatorer men skulle fly fältet illa kvickt om de skulle tvingas tillägna sig den. Vi kan också läsa att Expertgrupp för genus inom Vetenskapsrådet inför våren 2011 har möjlighet lägga förslag till genusinriktade utlysningar på 17 miljoner kronor, och att Vinnova (vi minns alla Vinnovas ”förändringpiloter” ) är öppet för att satsa på ren genusteoretisk ”spetsforskning” eftersom mycket genusforskning handlar om att anlägga ett genusperspektiv på en empiri, men det behövs satsningar på forskning för att utveckla teori och metod inom genusvetenskapen som eget forskningsfält (sista styckena i artikeln). Vinnova med sin årsbudget på 2 miljarder kan säkert bidra här, och visst ligger detta helt i linje med Vinnovas (en statlig myndighet under Näringsdepartementet) uppdrag att ”höja tillväxten och välståndet i landet” genom att stimulera ”innovationer kopplade till forskning och utveckling – det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas.” Absolut en helt rimlig bedömning att satsa på ren genusteoretisk metod således – man kan lita på svenska myndigheter.

I boken ”LAGOM GALEN. EN STUDIE I SVENSK FUNDAMENTALISM” av Lars Fimmerstad (skriven 1989, utgiven av Timbro), som jag nyligen fann i ett antikvariat,  kan man läsa om svensk vänster och den  socialdemokratiska rörelsen, citerar några stycken nedan:

”Stora möten med sång, inspirerat tal och masshysteri är viktiga inslag i de millennaristiska rörelserna. Rörelserna drivs med tiden mot en allt starkare radikalism. En psykologisk process, som gör att endast de som förefaller uttrycka rörelsens innersta väsen på ett särdeles rent sätt kommer till tals, leder till en tävlan om att gå längst. Jakten på fiender börjar. Fienden är oftast en förrädare som står i maskopi med företrädarna för den gamla världen, som numera har sitt stöd utanför det område rörelsen behärskar. Rörelsen kommer in i en fas där var och en måste bevisa sin renlärighet genom att föreslå ännu radikalare avsteg från det gamla och ständigt djärvare steg mot det nya tusenårsrike som rörelsen vill uppnå.Var och en som yttrar sig måttfullt riskerar att utpekas som förrädare. Rörelsen uppnår skräckväldets stadium. Nu måste rörelsens fiender elimineras fysiskt.”

”Vänsterns ännu tongivande schamaner inom svensk tankeproduktion påtvingar oss istället en polemisk vrångbild av ett land där omvandlingen mot den socialistiska utopin gjort sorgligt ofullständiga framsteg, knappt ens mer än tagit några första stapplande steg. Istället lever vi  i en tid av högervridning, egoism och ohämmad kapitalistisk exploatering. Krafter av olika onda slag hotar överallt. Vänstern går tillbaka i världen, därför måste världen vara sjuk.”

”Vi bibringas en apokalyptisk världsbild. Ska vänstern gå under bör den dra världen med sig i fallet. Den revolution vi genomgått i Sverige utvecklades som en kontrollerad kärnreaktion i förhållande till härdsmältorna i andra revolutionära länder. Men under en utdragen period omvandlades Sverige i grunden till någonting som ligger mycket nära en socialistisk enpartistat. Vårt skräckvälde kostade inget liv, det bara frös ut och brännmärkte sina motståndare från stats- och kulturlivet och utarmade dem ekonomiskt. Resultaten av vår millennaristiska period är dock påtagliga: världens mest egalitära samhälle – åtminstone på papperet…. Alla sätt att öka sina inkomster, utöver de kollektiva samtidiga välståndsökningar som dessvärre uteblivit sedan 1970-talets början, betraktades som kryphål som måste täppas till. Den gamla västerländska tanken, formulerad i den amerikanska konstitutionen, att var och en ska ha rätt att söka sin lycka i livet, förkastades. Var och en som sökte en lycka som inte kunde komma alla till del skulle stoppas eller åtminstone fördömas.”

Hmm, varför påminner detta mig om Genusväldet? Min lycka som matematiker kommer alla till del eftersom den snyggar till statistiken med en jämnare könsfördelning i en värld av skäggiga professorer. Åtminstone finns det en professor som har skägg på institutionen men nu är jag ju som bekant inte kvar vid Stockholms Universitet eftersom min tjänst ju löpt ut där, och till hösten kommer jag att jobba som vikarierande universitetslektor vid Uppsala Universitet där jag kommer att undervisa teknologer i kurserna En- och Flervariabelanalys :-) . Det är ett välkänt faktum att många av dagens ungdomar under hela sin uppväxt undrat över vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men att de varit förhindrade att räkna ut detta eftersom de inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt. Studenterna kommer efter avslutad kurs, liksom alla mina läsare säkert gör redan nu, att undra över hur de egentligen klarade av att tolka sin omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som bör ligga i var mans och kvinnas verktygslåda, och hur de kunnat fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor, något som påminner mig om att kurskatalogen även borde skickats ut till landets politiker.

Jag hittade ingen bild på en viking med huvudvärk

Jag hittade konstigt nog ingen bild på en viking med huvudvärk på nätet...

Det gäller att vara ute i god tid innan valet, eller kursstarten. Det rekommenderas därför att studenterna tar med sig kursboken (Adams ”Calculus”, samma som Matte Matik håller i i inledningen av vår trumpetvideo fast en nyare upplaga) ut på stranden och läser på innan de försöker mäta vattnets ytspänning för att veta om de kan dyka ner i vattnet utan att ådra sig irreversibla hjärnskador inför kursstarten. Man kan faktiskt inte lämna jordelivet, och än mindre Uppsala Universitet, utan att ha förstått innebörden av exempelvis inversa funktionssatsen som dyrkas högaktningsfullt av flertalet normalt funtade människor. Redan under Vikingatiden var ju det främsta skälet till huvudvärk och periodiska humörsvängningar att man ofta stötte på fall där man inte kunde avgöra om en given funktion var inverterbar och kontinuerligt deriverbar i en omgivning till en given punkt. Detta missade man helt att ta upp i TV4:s nya serie om Sveriges historia så det är ju tur att ni har mig som brevidläsningslitteratur vid sidan av maktens megafoner. Det finns faktiskt ett matematiskt teorem som säger att huvudvärk, eller i dess mer generaliserad form: ett samhälles förfall, alltid beror på bristande matematikkunskaper. Vissa vill inskränka tolkningen av satsen till att de bristande matematikkunskaperna bara är ett symptom på ett samhälles förfall och att det finns ett entydigt samband mellan graden av förfall och graden på de polynom som invånarna kan hantera, men jag menar att det både är fråga om symptom och orsak och att man därför alltid kan få landet på fötter igen genom att utbilda befolkningen.

Jag förstår att detta kan vara en nyhet för vissa, men om funderingarna blir för många och er hög med obesvarade frågor kring olika matematiska teorem börjar växa sig stadig ända upp till stratosfären eller ännu högre atmosfäriska lager, kan ni alltid maila mig och fråga, men gör det i tid eftersom det inte vore bra om frågorna överst i högen hamnade utanför ozonlagret (som ju utgör den övre delen av stratosfären) eftersom jag ju inte kan garantera att svaret blir korrekt om frågan tagit skada av UV-strålningen påväg till min inbox. Bara FRA kommer att ha en backup av frågorna i sin ursprungliga form, och det är då tur att flera disputerade matematiker jobbar där, även om de inte kommer att vara lika hjälpsamma som jag utan snarare registrera era bristande matematikkunskaper.

Ny grundlag på gång

Ny grundlag på gång

FRA… Ingen har väl missat att man (och även flera kvinnor)  just klubbat igenom en reformerad grundlag i Sverige  som dock inte kan träda i kraft förrän man även röstat igenom den efter valet i år eftersom en grundlagsförändring som bekant kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Om ni undrat var jag varit i två veckor så betänk att man inte kan plöja 423 sidor på en dag. På sidan 97 under ”Folkomröstningar” ser vi att ”Det finns inte skäl att utvidga möjligheterna att hålla rådgivande nationella omröstningar” och att ”Någon rätt för en minoritet i riksdagen eller för ett visst antal medborgare att påkalla folkomröstning bör följaktligen inte införas.” (kammaren biföll utskottets förslag med acklamation!). Därför kommer inte en lista med några tusen namn att möjliggöra en folkomröstning angående genusvansinnet, eller en reviderad läroplan för skolväsendet, det enda man kan använda namnen till är att bilda ett nytt parti. Allt detta framstår som ganska ironiskt med tanke på att det på sid 246 står att ”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.” Innefattar ”demokratins idéer” inte själva demokratin? Konstigt nog tycks media ha tystat detta spektakel (någon som sett en skymt av detta i DN, SVD eller annan tidning? Lämna gärna länk i så fall) som ägt rum den 2 juni men Riksdagen själv har varit ärlig nog att nämna detta kort på sin hemsida under sin allmänna information om Demokrati, i en liten ruta till höger här under ”Grundlagsreform” kan vi läsa:

”Den 2 juni fattade riksdagen beslut om en reformerad grundlag. Det handlar om omfattande ändringar i regeringsformen och ett stort antal andra lagändringar.”

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger.

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. Detta kan ingen ha missat!

Under ”Folkomröstning i grundlagsfråga” på samma sida kan vi läsa att ”Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej så får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.”

Den som känner sig manad att maila samtliga riksdagsledamöter och fråga om vi inte kan få folkomrösta om den nya grundlagen efter valet kan hitta en lista på allas e-postadresser från 2008 i sista stycket här. Trots allt var det bara 11 ledamöter som deltog i debatten den 27 maj om den reformerade grundlagen, som röstades igenom några dagar senare. Kanske kan vi medborgare hjälpa till lite här, i demokratins namn?

Eine Kleine Influenza Musik (translation of the neuraminidase gene of influenza virus H1N1 (same family as swineflu), characterised by Sheu,T.G. et al 2008, Genbank reference EU516141 turned into music using Protein Music Java software created by Ross King, et al, 1996):

Lästips: Hotet mot den härskande klassen (HAX), Sanningen om skolan.


Det var ju på tiden!

januari 29, 2010
Äntligen

Äntligen har politikerna tagit tag i detta med genusvansinnet - kan jag få återgå till min forskning nu?

Idag finns en mycket läsvärd artikel på SVD Brännpunkt: ”KD måste forma en borgerlig jämställdhetspolitik.” ”KD måste lämna det genuskonsensus alla partier nu anslutit sig till och forma en borgerlig jämställdhetspolitik”, skriver KDU:s förbundsordförande Charlie Weimers, som anser att det för KDU självklara alternativet ”är att formulera en jämställdhetspolitik som utmanar radikalfeminismen. I sådana fall är ambitionen att låta jämställdheten komma ut ur genusgarderoben. Detta kan ske genom ett ifrågasättande av 50/50 som ett absolut villkor för jämställdhet till förmån för principen om lika möjligheter, ett avvisande av varje form av kvotering samtidigt som kunskap och meriter framhålls och genom en analys av kvinnors lägre löner där det individuella perspektivet ersatt genusglasögonen.”

50/50-fixeringen är absurd

50/50-fixeringen är absurd anser Weimers.

”Kristdemokraterna skulle kunna formulera en borgerlig jämställdhetspolitik som bygger på alla människors lika värde och möjligheter snarare än på tanken om 50/50, som handlar om att jämställdhet endast kan uppnås när exempelvis föräldrarna delar exakt lika på föräldraförsäkringen eller när statsvetenskapskursen har precis lika många kvinnliga och manliga studenter. När all fördelning är 50/50 inom varje yrkeskategori och på varje arbetsplats, så kallas detta av genusvetarna för ”reell jämställdhet” medan en politik som innebär lika möjligheter och rättigheter kallas för ”formell jämställdhet”. Den formella jämställdheten duger förstås inte för genusvetarna, utan de anser att ”reell jämställdhet” bara kan råda då fördelningen är 50/50.”

För distinktionen mellan formell och reell jämställdhet se exempelvis rapporten ”Regeringsformen ur ett könsperspektiv” utförd på Grundlagsutredningens uppdrag, avsnitt 4.1 sid 20:

”Begreppet formell jämställdhet – de jure jämställdhet – innebär att alla individer har samma medborgerliga fri- och rättigheter och att dessa följer individen, inte den grupp individen tillhör. Målsättningen är likhet i behandling, men har i övrigt inget materiellt innehåll… Begreppet reell (eller materiell) jämställdhet – de facto jämställdhet – innebär att alla har samma ställning och inflytande. Till skillnad från den formella jämställdheten är utgångspunkten vilka materiella villkor som omgärdar individen. Målsättningen är inte likhet i behandling, utan likhet i resultat.”

Även i andra genustexter stöter man på denna distinktion som man använder som förevändning för nya utredningar och nya anslag. Formell jämställdhet har vi redan på pappret men det räcker inte, åtgärder måste vidtas för att jämställdheten ska bli ”reell” vilket innebär ett blint fokus på utfallet som i just könsfrågan svarar mot en 50/50-fördelning. I en utvidgad intersektionell analys kan man (likt Sahlins utredare Masoud Kamali i SOU 2006:79)  föreslå en exakt avspegling av det omgivande samhället i varje myndighet och på varje arbetsplats baserad på etnicitet. Politiken bakom 50/50 strävan har också sin bakgrund i att det övergripande jämställdhetspolitiska målet ändrades i mars 2006 i och med prop 2005/06:155 (jag har tidigare tagit upp detta här) Det tidigare ”samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter” blev ”samma makt att forma samhället och sitt eget liv”, där ”ordet makt skall förstås i betydelsen att kvinnor och män skall ha samma rätt, förmåga och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.” Observera att man skiljer mellan möjlighet och förmåga – kvinnor och män ska ha samma förmåga! Kan man lagstifta om det?

Mer från dagens SVD Brännpunktsartikel:

Weimers ifrågasätter Nationella Sekretariatets uppdrag

Weimers ifrågasätter Nationella Sekretariatets uppdrag

”En borgerlig jämställdhetspolitik accepterar att det finns kvinnligt och manligt, men fokuserar på varje människas rätt att göra sina egna livsval. Det handlar inte om att tvinga människor att anamma stereotypt kvinnliga eller manliga beteenden, utan istället om att acceptera att det inte är patriarkatet som bestämt att tjejer i regel leker med dockor medan killarna oftast föredrar bilar.Om en ung kvinna väljer att läsa modevetenskap är det inte ett problem så länge det bygger på ett fritt val, och det är inte försvarbart att genuspoliser på skattebetalarnas bekostnad ska förklara henne ”hjärntvättad”. Det är anmärkningsvärt att den svenska förskolan enligt statliga utredningar förklarats som ”ett könspolitiskt projekt” där dagisbarn tvingas att sluta leka med dockor eller innebandyklubbor. Det är inte med den akademiska friheten som utgångspunkt som Uppsala universitet nu utreder en genusmärkning av sina utbildningar. En kristdemokratisk jämställdhetspolitik som vill vrida mittpunkten åt rätt håll kapitulerar inte inför genusindustrin utan bevakar istället varje students lika möjligheter oavsett kön, och avskaffar den skattefinansierade och radikalfeministiska tankesmedja som går under namnet Nationella sekretariatet för genusforskning.”

Den som inte tror på att ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som könspolitiskt projekt” kan ta sig en titt på sid 19 i statens offentliga utredning SOU 2006:75 första raden.

Här på Rapport från igår (28/1) finns ett inslag om KD
som pågår minut 16:09 – 18:50. KDU-ordföranden Charlie Weimers föreslår att Hägglund kräver att Nationella Sekretariatet för Genusforskning avskaffas, detta uttalande löper under minut 18:20-18:33. Hägglund tror dock inte på några ”tvära kast”. Men hur tvärt var inte kastet att inrätta Nationella Sekretariatet för Genusforskning år 1998 (regeringsbeslut 1997), vars regeringsuppdrag finns formulerat i Svensk Författningssamling SFS 1997:61:

Varför ska Sekretariatet granska oss?

Sekretariatet granskar oss alla

2 § Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatetfinner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att

- överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja
spridningen av dess resultat,

- analysera behovet av genusforskning inom alla
vetenskapsområden, och

- arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och
genusperspektivens betydelse.

Om man tittar noga ser man i länken ovan (SFS 1997:61) att följande har inträffat: ”Upphävd: 2010-01-01 00:00:00. Författningen har upphävts genom: SFS 2009:1574 Vad detta innebär är inget annat än att Nationella Sekretariatets styrelse inte längre ska utses av Utbildningsdepartementet, utan hela uppdraget från och med 2010-01-01 riktas direkt till Göteborgs Universitet. Uppdraget förblir dock exakt detsamma (se ovan) – jag ringde just upp Sekretariatet för att försäkra mig om detta, och det bekräftas även av artikeln ”Uppdrag och anslag ligger fast när sekretariatet byter hemvist” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 5-6/09 (se överst sid 10, svarar mot sid 6 i pdf:en) som ges ut av Nationella Sekretariatet för Genusforskning.

”Sekretariatet har sedan starten 1998 styrts av en regeringsutsedd styrelse. Några förändringar för verksamhetens resurser eller inriktning kommer den förändrade organisationen inte att innebära. Såväl budget som nationellt uppdrag ligger fast.”

Pär Ströms läsvärda bok

Pär Ströms läsvärda bok

I dagens SVD Brännpunkt finns också en artikel från moderat håll (”Jämställdhet är en fråga om frihet”) på temat jämställdhet underskriven Per Schlingmann och Hillevi Engström (ingen har väl missat de tidigare artiklarna 1, 2, 3, 4 samt intern kritik liksom extern) där man försöker få stöd för moderaternas nya  jämställdhetspolitiska plattform som partistyrelsen nyligen antagit. Jag undrar vad ”jämställdhetsmärkning av skolor och förskolor” ska innebära i praktiken? Men ska inte kommentera då jag inte hunnit läsa hela dokumentet än. Apropå lönekartläggningarna (som idag görs vart tredje år) – för en kartläggning av löneskillnader 2007 (statligt anställda) se Arbetsgivarverkets sammanfattande information från 2008: ”Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den s.k. oförklarade löneskillnaden, som inte kan förklaras av den mätbara information som finns tillgänglig i den partsgemensamma statistiken var i september 2007, 1,3 procent.” År 2002 var den oförklarade löneskillnaden 1,8 procent – se Pär Ströms bok ”Mansförtryck och kvinnovälde” (sid 153-157, svarar mot 154-158 i pdf:en) Men det gäller väl numera för (m) att ”förändra de strukturer” som gör att människor gör de val de gör?

Jag är lite upptagen så jag kan inte hinna läsa allt, imorgon ska jag hålla ett föredrag på KD:s kommundagar i Jönköping där KDU lanserar sin jämställdhetskampanj och arrangerar seminariet ”Jämställdheten kommer ut ur genusgarderoben.” Föredragets titel är ”Genus i utbildningssystemet: Historien om en statsideologi”. Jag funderar på att inleda en liten föreläsningsturné. Liksom genusvetarna påtvingar oss sina upplysningskampanjer skulle jag vilja driva en liten upplysningskampanj på de genusvetenskapliga instititionerna, och fördomsfria som de ju alla är, kommer de säkert inte att ha något emot att jag föreläser i den genusspecifika utstyrseln i översta bilden – jag är faktiskt inte riktigt säker på mitt genus än, det finns ju 258 att välja bland, eller var det 2580? Jag hinner inte med i den snabba utvecklingen…

Relaterat:

När lika möjligheter blev 50/50

Höstens genusmotioner

Hur Borgström sköt sig själv i foten

Dagens musikvideo + jämställdhetsdebatt i SVD

(m)er genus?

Genushysteri i praktiken

Folkpartister vill ha genus i förskolan

Fp-politiker uttalarsig om genusvansinnet

Leijonborg och genusforskarna

Vem har tid att invänta opinionen?

De farliga olikheterna

Varifrån kommer genusvansinnet?

Mer genusvansinne åt folket

Bland politikers förvirrande tal


Informatör åt Genusmaffian

oktober 22, 2009
Till vänster en byxklädd kvinna och till höger en genusmedveten man. Eller?

Till vänster en byxklädd kvinna och till höger en genusmedveten man. Eller hur är det nu?

Äntligen – jämställdheten är på frammarsch: Uppsala monterar upp Fru Gårmanskyltarna! Hur tänker man när man sätter en kjol – ett traditionellt kvinnligt plagg – på denna kvinna? Befäster inte det stereotyper och föreställningar om vad som är kvinnligt? Hur vet man att bilden på skylten inte föreställer en transsexuell lesbisk man iförd kjol? Jag hoppas verkligen att det senare är fallet  – eftersom vi annars  nu kan bevittna ännu ett i raden av maktens påfund som är en av Patriarkatet iscensatt konspiration för att hålla kvinnan fången i hennes egen kropp och kjol. Skylten kan också uppfattas stötande och som en uppmaning till kvinnor att gå på gatan! Är det inte just det skylten betyder!? Jag måste säga att jag är starkt kritisk och uppriktigt förvånad över den nonchalans som uppvisas av Trafikgruppen i Uppsala kommun!

Jag tänker göra intersektionell analysen stringent genom att illustrera den med kägelsnitt

Jag tänker göra den intersektionella analysen matematiskt stringent genom att illustrera den med olika kägelsnitt.

Jag ser till min obeskrivliga glädje att Nationella Sekretariatet för Genusforskning söker en informatör (reporter)! Jag vill härmed lämna min ansökan – för jag utgår ifrån att Sekretariatet noga följer min blogg, som ju titt som tätt tar upp genusfrågor ur ett folkvettsperspektiv. Ansökan: Jag anser att mångfald är en tillgång för Sekretariatet, och att flera olika infallsvinklar och perspektiv måste få komma till uttryck och berika såväl den välutvecklade teoretiska genusdiskursanalysen som genusfrågorna i vardagen. Jag följer inte det traditionella klassiskt linjära mainstream genustänket som frodas på dagens genusutbildningar och därmed utgör normen, utan har genom min annorlunda bakgrund helt nya visioner att tillföra och ser mig själv som en normbrytande murbräcka som kan tränga igenom den förstelnade genusfasad som Sekretariatet uppvisar utåt. Detta inbjuder till nya intersektionella analyser där utanförskapet får ett ansikte som varken är manligt eller kvinnligt utan snarare logiskt. Logiken tas sällan i beaktande inom traditionell genusforskning, länge har det logiska perspektivet fått stå utanför i regnet och inte upptagits i den intersektionella diskursen där kön, klass, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning alla har sin naturliga plats. Att väva samman dessa kategorier med klassen av normaltänk är en framtida utmaning inom maktanalys – där ”normaltänk” egentligen är en missvisande etikett eftersom det numera måste vara riktigt queer att tänka som jag gör – trots att detta var fullt normalt för inte alltför länge sedan.

Vad krävs då för denna anställning?

”Arbetsuppgifterna består främst i journalistiskt arbete såsom research, textproduktion och nyhetsbedömning”.

Jag har erfarenhet av detta och har inga som helst problem med att, när jag efter en hård dags arbete är klar med mina matematiska beräkningar, ta och läsa en 300-sidig genusavhandlig eller en av Statens Offentliga Utredningar som vanligtvis är dubbelt så tjock. Min bloggverksamhet är ett levande bevis på att jag klarar av detta. Jag kan också bedöma nyheter ur ett genusperspektiv – som ni kan se ovan i min insiktsfulla kommentar om Fru Gårman.

”Redigeringskunskaper i Indesign är meriterande.”

Tiden är ett patriarkalt påfund som stjäl värdefull tid från genusmaskineriet

Tiden är ett patriarkalt påfund för att stressa kvinnor. Vi behöver en dekonstruktion av tidsbegreppet!

Vilket sammanträffande – jag håller i själva verket just på att lära mig Indesign för att kunna sätta den tidning som jag kommer att starta upp efter nyår och som kommer att bevaka genusfrågan ur ett maktkritiskt perspektiv, där makten utgörs av genusetablissemanget. Jag kan också programmera om hela Sekretariatets hemsida och lägga in rosa rosetter och blommor i varierande färg för att förstärka intrycket hos läsaren. Jag kan även göra en animerad gif med ett bildspel av hur genusväldet krossar Patriarkatet. :-) Min tekniska kompetens kommer att bli en stor tillgång för Sekretariatet och givetvis mina kunskaper inom krypto. Det första jag tänkte göra är att med en egen förbättrad version av Truecrypt lägga delar av genusverksamheten på en krypterad del av kansliets hårddisk som jag tänkte döpa till Vansinne. Här lägger vi in de forskningsresultat som befolkningen ännu inte är mogen att acceptera, eftersom vi alla vet att den genusvetenskapliga forskningen är låååångt före sin tid. Tidsbegreppet är för övrigt ett patriarkalt påfund som måste dekonstrueras – med mina kunskaper inom relativitetsteori vill jag dekonstruera tiden så att det förflutna flyter ihop med framtiden ur ett genusperspektiv och på så sätt förvirra befolkningen så att den inte vet vilken tidsålder den lever i. Ett intryck som jag vill förstärka med min rapportering i genusfrågor – som ju också ingår i uppgifterna.


”Vi söker dig som är en noggrann, effektiv och driven skribent. Vi lägger också stor vikt vid personliga egenskaper som ansvarskänsla och samarbetsförmåga.”

Inga problem – jag är en plikttrogen fanatiker som är beredd att dö för min sak, eller jag menar er sak, och jag samarbetar med alla som samarbetar med mig.  Jag känner redan nu innan jag fått jobbet ett stort ansvar för att ni rekryterar rätt person för detta viktiga uppdrag och hoppas ni inser, liksom jag själv gör likt en upplyst glödlampa i Edisons labb, att jag är den enda tänkbara kandidaten här.

”Vidare är det viktigt att du har god insyn i det genusvetenskapliga forskningsfältet, gärna dokumenterad i form av studier i genusvetenskap.”

Snälla, ifrågasätt inte mina kunskaper - jag tog min första kurs i flervariabalanalys när jag var 4 månader

Ifrågasätt inte min kompetens - jag tentade av min första universitetskurs i flervariabalanalys när jag var fyra månader!

Jag har som ni redan känner till läst in den matematiska delen av genus, mångfald och integration – som alla är matematiska begrepp vilket jag redan klargjort tidigare på bloggen. Genus är exempelvis enkelt uttryckt antalet hål i en sammanhängande yta osv. Dessutom har jag läst om dessa saker i godtyckligt antal dimensioner och har därmed den n-dim hyperrymdens perspektiv. Jag har också gått min egen kurs i Härskarteknik 7.5 hp där jag lärt mig allt som finns om härskartekniker, sociala konstruktioner, feministisk infiltration och manipulation av det offentliga samtalet utanför såväl som innanför det sexualiserade rummet i kvadrat. I hyperrymden existerar inget kön, och jag har det matematiska beviset för det – vilket jag tror ni kommer finna otroligt intressant. Denna korsbefruktning mellan matematik och genus är ett första steg mot det könslösa världsherravälde vi alla ser fram emot.

Då tillsättningen är brådskande är möjligheten att tillträda vikariatet så snart som möjligt av betydelse i rekryteringen.”

Jag kan börja redan idag – det är inte en sekund för sent att inleda operation Krossa Patriarkatet genom vetenskaplig skicklighet och hejdlöst lobbande i Riksdagen. Jag passerar ändå ofta där när jag är påväg till SÄPO som velat stänga ner min blogg i månader nu – men de kan inte hitta den. Jag hoppas att min anställning på Sekretariatet kommer att ge mig den legitimitet jag behöver för att kunna fortsätta med min gensuvetenskapliga verksamhet. Jag vill också poängtera att jag har fullständig koll på det senaste nyhetsflödet inom för anställningen relevanta områden som jämställdhet, kvotering, könsdiskriminering, integrationskenbara mångfalder, genus, politik, och alla mediebråk, och vid närmare eftertanke så kommer jag att gå till DO och stämma er om jag inte får jobbet!

Med vänlig könskodad hälsning,
Tanja Bergkvist


Genusvetenskap – en krigsmaskin

oktober 18, 2009

Två kroppar påverkar varandra med lika stora men motrikade krafter, även om den ena har större massa. Bortse från hunden - trekropparsproblemet är ännu inte löst

Två kroppar påverkar varandra med lika stora men motrikade krafter, även om den ena har större massa i form av ölmage. Bortse från hunden, trekroppars-problemet är ju ännu inte löst.

Nu har det politiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 4/09 kommit ut! Här kan vi läsa om den nya organisationen Atgender som ska ”stärka och ena den samlade gensukompetensen i Europa”.  Atgender står för ”The European Association for gender research”, vilket inses lätt av envar som förstått att bokstäver bara är sociala konstruktioner och därmed godtyckligt utbytbara mot varandra i bokstavsblindhetens namn. ”Vi tror att om man samlar alla krafter får man en större tyngd”. Jag ser att genusvetarna studerat fysik, och närmare bestämt Newtons andra rörelselag som känns igen som F=ma där i detta fall m utgör det församlade genusetablissemangets massa och a betecknar tyngdaccelerationen. Jag ska kontakta Fysikum för att se om det går att lokalt modifiera tyngdaccelerationen på de ställen där genusvetarna samlas för sina konferenser. Genusvetarna måste dock ha missat Newtons tredje lag, enligt vilken två kroppar alltid påverkar varandra med lika stora men motriktade krafter. Då genusforskningen anser att en manlig kropp påverkar en kvinnokropp med en större kraft än vice versa så har vi här ett av tusentals bevis på att genuseriet är kvasivetenskap som bryter mot de mest grundläggande naturlagarna som man läser om redan som 15-åring. Om skolan nu inte bytt ut lärandemålen sedan jag läste – inte helt osannolikt. Information om könsmaktsordningen är naturligtvis långt viktigare än att rulla en bil längs katedern (om sådana fortfarande finns) och beräkna friktionskoefficienten. Den enda friktion som är intressant idag är ju den mellan Patriarkatet och den kuvade komplementmängden.

På sid 4-5 i nyhetsbrevet ser vi att Kerstin Alnebratt är ny föreståndare för Nationell sekretariatet för genusforskning. Den förra föreståndaren kommer att fortsätta som senior rådgivare inom sekretariatets uppdrag Program Jämi: jämställdhetsintegrering i staten (läs mitt tidigare inlägg om JÄMI). Sekretariatet har som bekant uppdraget att  (se Svensk författningssamling förordning 1997:61)

* med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning

* analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden

* arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse.

Genusvetenskapen är en rullande boll

Genusvetenskapen är en rullande boll fulltankad med krigslystet vansinne

I Alnebratts kommande doktorsavhandling i genusvetenskap talas om genusvetenskapen som en ”krigsmaskin” vilket är mycket talande, och i intervjun i nyhetsbrevet  återkommer hon ofta till ”den respekt hon under avhandlingsarbetet utvecklat för de eldsjälar som satt den boll som är genusvetenskapen av idag, i rullning”.  En rullande boll i form av en krigsmaskin var sannerligen en träffande beskrivning av dagens genusvetenskap – jag kan inte annat än instämma! Vidare har man på Island grundat ett excellenscentrum för genusforskning (som ni vet finns redan tre sådana i Sverige, som Vetenskapsrådet finansierar) med det uttalade målet att (sid 6 i nyhetsbrevet) ”utveckla spetskompetens i jämställdhetsforskning” och ”göra det isländska samhället ett än mer dynamiskt ‘laboratorium’ inom fältet” (!). Det räckte inte med finanskrisen utan nu ska man bygga en jättelik genusbubbla också!

Genusvetarna ska granska sin egen verksamhet ur ett genusperspektiv

Genusvetarna ska granska sin egen verksamhet ur ett genusperspektiv

På samma sida kan man intressant nog läsa (under ”Får jämställdhet plats på framtidens universitet?”) att ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin”. Man har alltså problem med sina egna excellenssatsningar och efterlyser nya feministiska metoder för att ”kritiskt belysa elit och excellens inom akademin”. Detta enligt Solveig Bergman, föreståndare för Nikk - ett ”tvärnordiskt kunskapscentrum för könsforskning och jämställdhet” finansierat av Nordiska Ministerrådet.  Ja – låt oss bygga ett luftslott ovanpå luftslottet vilken lysande idé! Först bygger vi upp tre stora excellenscentra för transnationell genusforskning för miljontals kronor i Sverige som ska syna varje vrå i samhället ur ett genusperspektiv, och sedan bygger vi upp nya genuscentra för att granska själva excellensmiljöerna ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv! För att citera Bergman i nyhetsbrevet:  ”Maktstrukturerna inom högre utbildning borde belysas bättre samtidigt som fokuseringen på forskareliten och excellensen måste analyseras utifrån exempelvis Europeiska unionens strävan mot demokrati, jämlikhet och jämställdhet.”

Schymans Skägg är en lysande idé!

Schymans Skägg är en lysande idé!

Vad ska vi då göra åt allt detta vansinne? Jag tänkte att man kunde starta en könsneutral intersektionell tankesmedja som heter Schymans Skägg. Idén är lika enkel som genial: Schymans Skägg tar ställning för allt som Schyman är emot och vice versa. Problemet uppstår då ifall Schyman tycker att tankesmedjan är en bra idé, för då måste ju tankesmedjan vara en dålig idé – och jag vill inte starta upp ett projekt som är dömt från första början.  Bäst att inte fråga Schyman då, när allt kommer omkring blev ju vi andra aldrig tillfrågade om massimplementeringen av gensuvansinnet. Här är förresten något normbrytande för genusvetarna att studera (tipstack till QED): Fasan kär i traktor (se video). Sexualitet över artgränserna – ett helt unikt forskningsområde, faller väl under genusanalys av transportsektorn (läs mina inlägg om transportgenus här – jag måste uppdatera dem så snart fasan-traktor-relationen är utvärderad vid Centrum för Genusvetenskap).

Jag är förälskad i det här kretskortet

Jag är förälskad i det här kretskortet

Forskningområdet ”Kött och könsroller” finns som bekant redan (”Vi vill titta på hur olika former av underordning hänger samman, så som klass, etnicitet och arter.”). Här kan man utvidga området med fasanen och traktorn som inkörsport till än mer genusvansinne. Var befinner sig traktorn i transportklassamhället där mäns sportbilar och de manligt könskodade långtradarna åtnjuter högre status? Här kan man väva samman studien med  det banbrytande forskningsområdet ”Gender and Forestry” om den könade skogsindustrin, för att förstå att traktorn är en symol för kvinnlig majsodling mitt ute på den svenska åkern som genom sin gulhet är det tydligaste uttrycket för genusvetarnas gula fläck och skarpsynthet, medan männens blinda fläck (hitta din egen blinda fläck här - det funkar!) hittills dominerat all jordbruksforskning. Patriarkatets förgiftade odlingar har upprätthållit könsmaktsordningen i årtusenden, ända sedan människan började gå på två ben (och männen på tre) men nu när genusordningen börjat falla kan även fasaner ge uttryck för sin sanna natur och förkärlek för materiella föremål liksom marxist-feministerna med sin materialistiska världsåskådning. När kommer en riksdagsmotion om att präster ska få viga över artgränserna? Jag tror jag ska kontakta någon som är professor i  genus, människa och maskin (ja, det finns faktiskt) i ärendet! Jag vill gärna gifta mig med min dator eller närmare bestämt ett kretskort jag blev förälskad i en gång när jag öppnade den för att kasta ut den trojanska häst som genusvetarna kastat in – detta bör inte vara något probelm i Sverige år 2009.

Låt mig till slut ta mig friheten att höja ert blodtryck med två genusvideos:

Gender Roles – interviews with Kids:

Gender Identity Development:

Liknande saker förekommer redan i svensk grundskola – se här! Och läs mer om genusperspektivets implementering i svensk förskola här: del 1, del 2, del 3, del 4. Här är en verklighetsförankrad SVD-artikel med kloka kommentarer hos Pelle Billing, och glöm inte följa Pär Ströms genusflöde!


Leijonborg och genusforskarna

april 17, 2009
Månen - en fristad undan genusvansinnet

Månen - en fristad långt bort från genus-vansinnet i Sverige

Svensk genusforskning – hur kan det komma sig att en civilisation som lyckats skjuta upp folk till månen hemfallit åt denna fullständiga idioti!? Det finns så mycket bättre saker vi kunnat använda dessa skattemedel till och då till och med uppnå det genusvetarna eftersträvar – exempelvis kan vi se till att kvinnliga fysikstudenter blir genuint intresserade av fysik genom att satsa på ämneskunskaper inom just fysik, istället för att pådyvla fysikerna genusteorier som inte ger dem tid att undervisa i sitt ämne eftersom de i första hand ska ”granska sig själva och sina fördomar” ur ett genusperspektiv på uppdrag av Tiina Rosenbergs projektgrupp.

Vad innebär för övrigt normalitet? Att något är normalt kan dels innebära att det är statistiskt sett oftast förekommande, och i så fall är de fenomen gensuvetarna kritiserar som normala inget att ”problematisera” – det är deskriptiv fakta. Det onormala är i denna bemärkelse av normalitet något som har lägre förekomst. Men med normalt kan man också avse det som eftersträvas i enlighet med en viss norm som är bestämd – exempelvis att ett visst beteende är upphöjt till norm som det rätta beteendet. I båda dessa bemärkelser av ordet normalitet är genusvetare onormala (än så länge). Men genusforskarna vill få dessa två att sammanfalla – de vill upphöja innehållet i sina teorier till norm, och därefter vill de att befolkningen ska fördela sig statistiskt i enlighet med deras utopi. Detta kan bara uppnås genom en massiv hjärntvätt – något vi bevittnar idag.

Den "manliga rationaliteten" passar inte genusforskarna

Genusforskarna vill kanske inte att den "manliga rationaliteten" ska ligga till grund för deras forsknings-metodik?

Har genusvetarna helt glömt bort vad den ursprungliga kvinnokampen handlade om – att ge kvinnor lika möjligheter att välja det liv de vill? Genusvetarna vill ”befria” oss från den paranoida världsbild de själva forskat fram genom att införa sina egna nyuppfunna förtryckarmekanismer. Men varför lyckas de inte? Varför kräver de hela tiden mer och mer pengar? Jo, för att det inte ser ut som de vill, så efter decennier av propaganda-insatser i statsfeminismens tjänst måste det finnas något skäl till att människor ändå inte beter sig ”önskvärt”. Det är detta genusforskningen av idag borde handla om – vari ligger det fundamentala felet i nuvarande teoribygge? En sann forskare är alltid beredd att ompröva tidigare teorier och de grundantaganden på vilka dessa bygger i ljuset av ny information. Varför arbetar inte genusvetarna efter dessa självklara vetenskapliga riktlinjer? Mer pengar till mer ”problematisering” genererar nya intressanta ”problemområden” som måste ”problematiseras” för de ”problematiska” skattebetalarnas pengar – så fungerar det idag. Vilken lukrativ affärsidé!

Apropå pengar, svenska Genusforskarförbundet kritiserar i det politiska nyhetsbrevet Genusperspektiv Alliansens forskningsproposition för 2009-2012 för att göra ”en alltför snäv koppling mellan genusforskning och jämställdhetssträvanden.” Kopplingen anses kasta forskningsfältet 15 år tillbaka i tiden. Regeringen har tillförsäkrat genusforskningen den summa som garanteras genom Vetenskapsrådets excellensssatsning på genusforskning.

En röntgenbild av en manlig hand visar var makten finns

På en röntgenbild av en manlig hand syns makten

Men detta räcker inte för gensuvetarna, som anser att ”Det behövs kraftfulla satsningar på sådan forskning som kritiskt prövar frågor om varför samhällsmakten fortfarande ligger i händerna på män.” Hur länge ska detta ”forskning” få fortgå, där tesen om könsmaktsordningen utgör både grundantagandet och slutsatsen i alla forskningsartiklar? Att man ska integrera genusperspektivet inom alla statliga förvaltningar räcker inte för gensuvetarna. De anser nämligen att man ”i processen för att vinna legitimitet i vetenskapssamhället har ett avståndstagande från politiken och ett fokus på grundforskningsfrågor varit centralt.” (sid 8 i nyhetsbrevet Genusperspektiv).

”Grundforskningsfrågor” innebär här ett djupt träsk med abstrakt teoretiserande där man  vanligtvis konkluderar att ”det finns olika sorters femininitet och maskulinitet”. Vi andra, icke-genusvetenskapligt skolade människor, visste detta sedan länge – att alla människor är olika individer. Men genusvetarna, som alltid kritiserar när andra generaliserar, väljer i detta läge, istället för att avveckla sin forskning efter denna nyvunna insikt, att införa nya könskategorier att placera folk i – ty annars vore ju deras forskning inte längre berättigad! De måste skapa könskategorier och ”studera” hur dessa kategorier förtrycker varandra och hur de olika maktordningarna som ryms inom och utom varje kategori samt inom och utom det fysiska Universum samverkar och på ett intrikat sätt hierarkiserar varje människa och hennes beteende, tankar och existens längs en endimensionell linje i första hand, och i andra hand måste man kartlägga exakt var varje politiskt inkorrekt tanke placerar sig i det komplexa planet samt vilka repressalier som är lämpliga för dem som upprätthåller det komplexa planet – nämligen x-axeln och y-axeln.

Ger svar på tal

Ger svar på tal

Under en jubileumshearing då Nationella sekretariatet för genusforskning fyllde tio år i höstas beklagade deltagarna (sid 8 i nyhetsbrevet) att genusforskningen måste värja sig mot anklagelser om att ligga närmare politiken än andra vetenskapliga discipliner. Detta till trots kritiserar alltså Genusforskarförbundet forskningspropositionens utformning i hur ”genusforskningen behandlas” och ställer i en intervju (sid 3 i nyhetsbrevet) forskningsminister Lars Leijonborg mot väggen med följande ord:

”Förbundet är också kritiskt till att regeringen inte nämner behovet av genusforskning på något av de områden som man valt att prioritera: medicin teknik och klimat. Detta trots att det finns oerhört angelägna fält för genusvetenskaplig forskning inom samtliga tre områden. Varför har ni valt bort genusforskningen i detta sammanhang?”

Leijonborg bemöter kritiken: ”Jag känner mig väldigt lite träffad av den kritiken. Jag tycker att man faller på eget grepp om man i ett tidigare sammanhang tidigare säger att politiska skrivningar är för inskränkta. Då ska man väl inte efterlysa politiska beställningar på andra områden heller.”

Genustrumpeten

Genustrumpeten

Bra av Leijonborg att genomskåda dubbelmoralen här! Men sådana är gensuforskarna – de vill ha allt och inget – det ska finnas  tusen olika kön men ändå inga kön. Hur ska de ha det? Kanske borde regeringen bevilja pengar för en utredning kring genusforskningens legitimitet. Genusforskarna verkar ju själva uppenbarligen oroade över den. De ägnar hela sin karriär åt att problematisera oss alla och vår verksamhet – vem ska problematisera genusvetarna och deras (ibland högst underhållande)  verksamhet?


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 911 andra följare

%d bloggers like this: