Millt sagt om genusvansinnet

mars 17, 2012

Jan Milld  har fått upp ögonen för genusvansinnet och gjort fyra videos om genus och jämställdhet, varje video är ca en kvart lång:

Jan Milld har under den senaste tiden även skrivit flera inlägg om genusfrågan (allt sammanställt här i kategorin genus ) – dessa:

Spricka i muren?

”Obehagligt”, sa Borgström

Prostitution – slaveri

Klokt om tokerier

Könsroller och ”trakasserier”

Statsfeminism

Jämställdhet och rättvisa

En udda genusbok

En reaktionär bok…

Rapport från en hönsgård

Är Bertil feminist?

Genustok

Feminister

Sverige världsledande

Uppsala steget efter!

Farlig rättvisa

För att förstå de universella patriarkala strukturerna behövs ett genusperspektiv på fysikämnet

För att förstå de universella patriarkala strukturerna behövs ett genusperspektiv på fysikämnet

Läs gärna mitt inlägg Ett skräckexempel på Genusväldet  som tas upp i video 3.  Se det omtalade programmet Hjernevask som nämns i video nr 3 HÄR. Läs de  vansinnigaste citaten uppradade här  från den på flera lärarutbildningar rekommenderade rapporten till Skolverket (”Genus och text” )  som också nämns i video nr 3. Rapporten är skriven av en genusfrälst professor i pedagogik (!) som nu är rektor för Södertörns högskola. Arbetet med att skriva om de svenska fysikläromedlen ur ett ”feministiskt perspektiv” pågår, inledningsvis i projektform genom enskilda propagandainsatser på skolor och lärarutbildningar, men det lär inte dröja länge innan vi får se ett helt nytt utbildningsmaterial i fysik, som genusvetarna (som inte läst fysik – den genusvetare i detta avlånga land på randen till sammanbrott som även har en universitetsexamen i fysik är välkommen att kontakta mig för rättelse av detta påstående) hoppas kommer att ”locka fler kvinnor till fysikämnet” men som i själva verket kommer att rasera de sista resterna av utbildningsväsendet och leda till att alla som väljer en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning vid ett svenskt lärosäte (som ju måste hålla internationell standard – kan passa på att nämna att Södertörns högskola själv inte bedriver någon utbildning i fysik, däremot en omfattande lärarutbildning) kommer att ha sex års fysikkunskap att ta igen under det två månader långa sommarlovet mellan gymnasiet och universitetet.

Södertörns höskola, av en av mina kommentatorer en gång beskrivet som ett Misse Pigg-universitet, anser rektorn att "En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan"

Rektorn vid Vid Södertörns högskola har granskat fysikböckerna och anser att "En jämställd skola och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan" (!)

Fler detaljer om hur fysikläromedlen även kränker elever med annan kulturell bakgrund genom att ha tedrickande i sina exempel när det finns kulturer där man inte dricker te, och där dessa uppgifter samtidigt kränker dem som inte vill dricka sitt te kallt genom att föreslå experiment där man löser upp socker i te vid flera olika temperaturer för att undersöka sambandet mellan temperatur och tidsåtgång för att lösa upp sockret  – här i von Wright och tekoppen. Som ni alla inser behövs här en omfattande genusinsats! OBS! Von Wright ingår nu även i regeringens  forskningsberedning (pressmeddelande):
”Sverige ska vara en världsledande forskningsnation. Forsknings-beredningen är en plats där företrädare för universitet, forskare och näringslivet möter regeringen och diskuterar hur vi bäst kan stå starka i den globala konkurrensen, säger utbildningsminister Jan Björklund.” (påminner om CITATEN angående de svenska fysikböckerna).

Det behövs både ett genus- och etnicitetsperspektiv i kemin

Det behövs både ett genus- och etnicitetsperspektiv i kemin anser skolor som ligger "stormsteg före i jämställdhetsarbetet"

Forsknings- och kunskapsnation var ordet. Vi får väl se hur det går med det. Även kemiämnet är drabbat – se Genuskemi och några klavertramp i det politiskt inkorrekta träsket. Under tiden får elever som känner sig kränkta av läroböckerna besöka Vetenskapens Hus  där jag och några till byggde upp en matematikavdelning för några år sedan, så att vi inte förlorar hela den unga generationen pga Genusmaffians förehavanden och politiker som inte har koll på läget. Det var faktiskt jag och två kvinnor till som ledde det projektet – och den ena kvinnan som nu doktorerar blev genusmedvetet nog rekryterad av mig från ekonomi till den rena matematiken. Min genusinsats är långt större än Genusmaffians –  den raserar och jag måste ideellt verka för att lappa ihop de sista resterna av det som ska bli en kunskapsnation. För mer vansinne se Hur många aprilskämt?

Men Genusmaffian har ju även andra orealistiska projekt på gång som den lurat i politikerna att sponsra med våra skattemedel. I prop 2005/06:155  (Nya mål i jämställdhetspolitiken, antagen våren 2006) kan vi läsa på sid 43-44: “Regeringen anser att det nya förslaget till mål tar sikte på att beskriva vilket resultat som skall nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Regeringen finner därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att förslaget till mål på ett bättre sätt avspeglar vad som utmärker ett jämställt samhälle” (se mer om detta i inlägget När lika möjligheter blev 50/50 ). Alltså, det ”fria valet” måste leda till ett visst utfall, intressant.

50/50 till varje pris. Men varför? Det finns ju ändå inget kön.

50/50 till varje pris. Men varför? Det finns ju ändå inget kön.

Och varför måste det egentligen vara 50/50 på varje arbetsplats och inom varje yrkeskategori? Om vi nu har 30/70 någonstans, och det tar oss 20 år och åtskilliga miljoner att uppnå det magiska 50/50 – vad är vunnet? Blir det en bättre värld? Blir de anställda lyckligare? Man börjar ju ana att det är en politisk strategi att ställa upp ett mål som man på förhand vet aldrig kan uppnås, då har vi en växande Genusmaffia som kan jobba heltid i flera hundra år till. Dessutom kan man hålla befolkningen sysselsatt med detta för vardagen ovidkommande irrelevanta nonsens så att den, så länge vi inte har 50/50 överallt (någon som tagit sig en titt på de genusvetenskapliga institutionernas egen könsfördelning förresten?), kan känna sig utsatt för all världens orättvisa och känna att politikerna verkligen jobbar för dess väl, medan den i själva verket åker till Bryssel på tio-rätters-middagar och nätverkar för att ställa upp nya viktiga intressanta mål, som tillåtet krökningsindex på en gurka. Iofs behövs ju här en matematiker, för den som känner sig kallad… Läs förresten Nils Lundgrens Makteliten mot folket.

Får en gurka verkligen se ut hur som helst? EU har viktiga frågor på dagordningen

Får en gurka verkligen se ut hur som helst? EU har viktiga frågor på dagordningen!

Det gäller att fästa sig vid det viktiga här i världen. I prop 2005/06:155 lagstiftade man också om att män och kvinnor ska dela lika på det obetalda hemarbetet (delmål 4), men inte bara det – man skiljer även på inomhus- och utomhussysslor (och det intressanta är att man här i all sin genusmedvetenhet glömde att tala om arbetsfördelningen i samkönade relationer). Vad har staten med det att göra? Flera remissinstanser hade invänt att det blir svårt att kontrollera arbetsfördelningen i hemmet. Men vad har vi väl EU till, om inte för att få ett trevligt direktiv om att sätta upp en övervakningskamera i varje hem? Allt som är tillräckligt korkat kommer ju förr eller senare att komma som ett brev på posten i form av ett EU-direktiv (på tal om EU-vansinnet – följ gärna HAX-bloggen).

Lästips (Newsmill): Forskare i kulturell evolution och innovation: Ingen vetenskap bakom tanken om det postmoderna könet.

Tiden har hunnit ifatt genusamaffian

Tiden har hunnit ifatt genusmaffian

OBS! Bloggen Genusnytt tar en time out. :-( Läs det (för tillfället) sista inlägget: Vad vill jämställdisterna?  Men för genusfrågor så finns det flera andra bloggar att följa, som Pelle Billings, Aktivarum-bloggen  och Matte Matik men vi får hoppas att Ström snart åter kommer till den växande snöboll som satts i rullning. Men alla kan behöva en paus från Internetkrigandet, och Ström har ju blivit kallad alltifrån apa till Hitler. Även Billing (se hans replik) blev angripen  här i DN Kultur  där alla som inte delar författarinnans åsikter blir kallade för Breivik. Se även Correns utmärkta respons här  och  här. Nu är alla epitet förbrukade ju…

Det är den här apan i satsen om oändligt många apor som skrivcer alla gensuartiklar. I det här fallet behövs bara en apa som håller på oändligt länge, satsen funkar även då ju.

Det är den här apan i Satsen om oändligt många apor som skriver alla genusartiklar. I det här fallet behövs bara en apa som håller på oändligt länge, satsen funkar även då ju. Snacka om plågsamma djurförsök att låta apan skriva allt deras trams.

Och vad gör vi då när vi finner den egentliga apan och Hitler?! För vi vet ju alla att det är en genusforskare som är apan, nämligen apan i  Satsen om oändligt många apor  och att det är så alla genusartiklar produceras  – en apa som slumpmässigt trycker på en skrivmaskin i all oändlighet kommer till slut kommer att ha skrivit alla genusartiklar som någonsin skrivits, men i sin moderna version insinuerar satsen att det faktiskt är en apa som sitter i Nationella Sekretariatet för Genusforsknings källare och från början skriver alla genusartiklar. Och det är för övrigt också en genusvetare som är Hitler – se själva för att övertyga er om detta:

Uppdatering: en kort kommentar om detta inlägg här. Eller kort och kort – kort för att vara skriven av mig iaf. ;-)


Konsensuskultur och genusfysik

maj 21, 2011

Nu är det nya numret av Axess Magasin  ute, och temat är konsensuskultur. Flera av artiklarna återfinns på nätet: I skuggan av framtiden,   Baksidan av konsensus, Pippi och Sveriges särart, Samarbetslandet, Samförstånd som statsreligion, Och glöm inte att följa Axessbloggen!  Axess Magasin går att köpa i välsorterade Pressbyråer, annars teckna prenumeration HÄR.  Axess höll i veckan även ett intressant frukostseminarium på temat Konsensus, åsiktspluralism och grindvakter, som jag återkommer till när det kommer upp på Axess Play. (Uppdatering! Nu är videon uppe – se detta inlägg!) Min krönika Svåra lösningar på enkla problem (lista på resten här  – ni finner dem utspridda på bloggen) i Axess återfinns på sidan 66 – den ligger inte ute på nätet men överensstämmer innehållsmässigt med mitt blogginlägg ”Vad var det jag sa?”  (vilket betyder att den faktiskt ligger på nätet, men i en utvidgad version) som ni alla så klart redan läst. Och med alla menar jag även det tillskott av 8.000 nya läsare jag fick under gårdagen, eftersom min statistik då gick från det sedvanliga 1.000-2.000 till 10.035 som ni kan se på skärmdumpen nedan till vänster, vilket slog mitt gamla rekord på 5.209 efter inlägget ”Ett skräckexempel på Genusväldet”.

Min statistik gick upp till 10.035 igår

Min statistik gick upp lite, till 10.035 igår - ledsen att det här ser ut som en fallossymbol.

För den som är ny går det att finna alla inlägg på bloggen under Alla inlägg , jag hittar knappt något själv på bloggen längre så jag var tvungen att organisera det lite, präglad som jag är av den ”manliga rationalitet” som Södertörn Högskolas rektor förkastar i den av Skolverket beställda rapporten Genus och text som granskar hur ”jämställda” skolans fysikböcker är (och som jag skrivit om här och här) och med risk för att verka tjatig, låt mig ändå en sista gång lyfta fram en sammanställning av några av de djupaste insikterna i denna 69-sidiga text som Skolverket rekommenderar till blivande lärarutbildare. Jag var själv en sådan under doktorandtiden, och som ni kan se på tex denna tenta från 2006 så frågar jag efter en normalvektor till ett plan, och försöker därmed undermedvetet normalisera normalbegreppet inom matematiken. Vi vet alla att de förhatliga normerna  (metoder att beräkna längden av en vektor i ett normerat rum) inom matematiken upprätthåller föreställningar om hegemonisk maskulinitet. Bara det patriarkala påfundet att mäta något, när alla vet att en vektor är lika elastisk som en genusforskares fantasi, visar att man är ute på hal is, men även det är ett felaktigt påstående, då det här med halhet bygger på manliga föreställningar om friktion och motstånd mot genusvansinne.

Glöm inte att genus även är ett begrepp inom algebraisk topologi

Genusbegreppet är även matematiskt

Men jag blev som bekant genusmedveten någon gång efter 2006 (nu pratar jag inte om det matematiska begreppet genus), närmare bestämt 2008 (läs om hur det gick till i Om bloggen) och det gav utslag redan 2010 när jag tex i denna tenta i flervariabelanalys bad de blivande civilingenjörerna att undersöka gränsvärden och som ni ser i facit existerar inte gränsvärdet, eftersom man får olika värden beroende på ifrån vilket håll man närmar sig punkten och det är just detta som är kärnan av matte-genus-vetenskapen: mitt gränsvärde är inte lika med ditt gränsvärde eftersom du närmar dig det utifrån en annan diskurs, och därför är alla svar lika rätt, eller snarare fel, och därmed lika sanna, eller falska, eller vilket som – allt kvittar liksom. Om man ska bygga en bro och räkna ut hur den ska hålla så är inte svaret givet, min hållfasthetsdiskurs är inte lika med din hållfasthetsdiskurs så dra dit pepparn växer och bygg din egen bro, eller så bygg den inte, en bro är ändå en social konstruktion, och oftast en manlig sådan, så den behöver inte ens byggas utan det räcker att tänka fram den innan man ska gå över, och ha det så trevligt i vattnet alla genusforskare, så ses vi inte på andra sidan. Men för att komma till saken :-) – citaten från Södertörns högskolas rektor och den jämställda framtiden i fysikböckerna och svensk skolas slutliga kollaps, men kollapsen blir åtminstone ”jämställd” (för den som tycker att det här har med jämställdhet att göra):

Jag stoppade fingrarna i vägguttaget för att vakna upp ur den psykos jag helt enkelt måste befinna mig i med tanke på sakernas tillstånd, men det gick inte

Efter att ha läst Genus och text stoppade jag fingrarna i vägguttaget för att vakna upp ur den psykos jag trodde jag befann mig i, men det gick inte, det här är på riktigt...

* ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan. Enligt Sundgren (1996 s.31) måste det uppstå en dialog för att inte skolan skall utöva symboliskt våld på eleverna genom att påtvinga en given mening.” (sid 7)

* ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.” (sid 59)

* ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden. (sid 64)

* ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.” (sid 65)

* ”Sylvia Benckert (1997) menar att fysiken som universitetsämne eftersträvar en opersonlig renhet, och en strävan att framstå som höjd över och fri från mänskliga önskningar, och att just denna skenbara opersonlighet och könlöshet är knuten till föreställningar om maskulinitet, vilket bidrar till att göra fysiken ointressant för flickorna. (sid 16).

* ”Man kan, med Sundgren (1996, s. 86ff), ifrågasätta denna tradition som insisterar på förmedlandet av vetenskapliga begrepp och deras tolkningsföreträde, samtidigt som den invaderar vardagsförståelsen genom att också lägga beslag på vardagliga begrepp och ge dem tolkningsföreträde, som t.ex. kraft.” (sid 24)

* ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen… Om man inte uppmärksammar detta riskerar man att göra missvisande bedömningar. T.e.x genom att oreflekterat utgå från att ett vetenskapligt tänkande är mer rationellt och därför borde ersätta ett vardagstänkande.” (sid 24)

* ”Det är sannolikt att en jämställd läroplan skulle uppfattas som en utmaning eller en provokation för många lärare och för många i det naturvetenskapliga samfundet som gärna vill se sin egen kunskap behandlad i skolan.” (sid 65)

Ämnesöverskridande genusforskning på hög nivå?

Ämnesöverskridande genusforskning på hög nivå?

Alla glada svenska barnfamiljer kan tryggt sätta sina barn i skolan förvissade om att genusvansinnet är dess främsta bundsförvant tack vare den välgenomtänkta tjänstetillsättningen på strategiskt viktiga poster i det här landet. Det gäller att värna den kommande generationens IQ, och där kan inte patriarkala påfund som logisk förmåga få störa genusindoktrineringen. Är nästa steg att fasa ut matematiken? Kanske inte, för som ni kan se på Skolverkets hemsida så uppges rapporten ”Genus och text” vara  111 sidor lång, trots att den är på 69 sidor, något som med all tydlighet illustrerar att Skolverket redan tagit till sig av den viktiga informationen om kunskapens relativa karaktär. Ni kanske tror att det bara är att bläddra genom rapporten och räkna sidorna, men att addera två tal är som bekant inte trivialt, och som exempel kan man tänka på den vardagliga situation som flertalet beslutsfattare befinner sig i dagligen, nämligen sandlådan, där man upptäcker att om man gör en sandkaka ovanpå en annan sandkaka så blir det en ny, fast större och möjligtvis fulare, men ändå EN, sandkaka. Detta förstår redan en 2-åring, så varför den svenska skolans matematik- och fysikböcker inte har tagit till sig det här är en av mänsklighetens, och genusforskningens, stora gåtor.

Var är genussandhögen?

Var är den där genussandhögen?

Jag måste nog uppdatera min doktorsavhandling med ett genusperspektiv och göra om allt.  Förresten, nu är ju Anna Ekström ny generaldirektör för Skolverket, och som ni minns hade jag en genusdebatt med henne i Riksdagen för ett år sedan om svensk skola ( se inlägget Mitt anförande i Riksdagen)  och detta inger ju ännu mer hopp om den svenska skolans framtid och lösningen på skolproblemen. Det gäller ju att sätta in insatserna och finansieringen där den behövs – nämligen hos genusforskarna. Problemet är kanske inte, för den som lyfter blicken ur genusträsket och skådar ut i världen, något jag själv ofta gör med mitt teleskop, att pojkar underpresterar med 10% jämfört med flickorna, utan att alla underpresterar. Under mina sommarlov i Bulgarien visade mig grannbarnen i 7:e klass hur man genomför ett matematiskt induktionsbevis, medan vi i Sverige fortfarande höll på med de fyra räknesätten och att dela upp en tårta i fem delar, år ut och år in, åtminstone fram till gymnasiet, där jag hade turen att ha avdankade universitetslektorer i fysik, kemi och matematik, och det förblir en gåta hur klassen lyckades så bra på de nationella proven trots att lärarna hade ämneskunskaper istället för genuskunskaper. Låt mig avsluta med symbolen för genusvansinnets intåg i akademin – GENUSTRUMPETEN (SVD) (här replik och slutreplik, se även Birger Schlaugs inlägg där han varnar proffs-tyckareliten, bland annat sig själv, för att inte ta min kritik på allvar):

Texten till låten återfinns här. Nu hade jag ju tänkt blogga om genusexcellens och om inläggen i veckans debatt om fri lek (SVD1, SVD2, Newsmill, Ingerö i Studio Ett osv), men det får bli i nästa inlägg. Jag råkade nämligen härom veckan se ett program i Kunskapskanalen där studier visat att delar av hjärnan inte utvecklas och att inlärning hämmas om barn inte får ägna sig åt fri lek: Barndomens försvunna äventyr – se det här på UR Play (46 min)!

Det var faktiskt jag som upptäckte de patriarkala strukturerna

Det var faktiskt jag som upptäckte de universella patriarkala strukturerna...

Notera de, ska jag kalla dem könsneutrala, sakerna som kvinnan lägger ut på skolgården i slutet av programmet. Tygstycken, snören, kartonger. Jag antar att dessa räknas som könsneutrala, de blir ju varken ”pojkkodade” eller ”flickkodade”. Jag har redan berättat om det här, att jag till min dotter köpt många leksaker på Clas Ohlson (vilket bör göra mig till ledande genusforskare) och med leksaker menar jag alltså metallplattor med hål, skruvar, muttrar och monterbara små hjul, brädbitar, spikar och sandpapper. Mest för att jag själv också vill leka med det här, något som även gör mina föräldrar till ledande genusforskare, (eller gränsöverskridande fysik-genusforskare) eftersom de lät mig och min bror växa upp i en miljö med hålkort som papper att rita på, kretskort och elektriska komponenter över hela golvet, en rostig ABC 80, ELFA-katalogen i sagobokhyllan och så vidare, och jag lödde mitt första kretskort vid 5 års ålder, började spela schack vid 6, skrev mitt första BASIC-program vid 8, men det var även då jag, liksom min bror, broderade min första bulgariska duk, och gjorde mina första pyrograferade tavlor (som jag bla ställt ut längst ner i inlägget  Mitt bidrag till den moderna konsten – fast just de där gjorde jag nyligen :-)). Dessutom skötte vi hela grönsakslandet hos våra morföräldrar varje sommar i Bulgarien. Ja, det här med miljön har nog en viss inverkan, eftersom både jag och min lillebror disputerade, jag i matematik och han i elektroteknik, men det föregicks av ett par decenniers hårt arbete också, och hur ska man få fler att välja den vägen i Sverige om man både ska föra över egenansvaret till någon annan genom att skylla på patriarkala strukturer och dessutom plocka bort en hel del av det traditionella vetenskapliga innehållet i fysiken? Med en genuskurs i härskarteknik 7.5 hp? Anmäl er med ett mail till  jag-vill-bidra-till-att-landet-kollapsar-av-genusvansinne@gmail.com. Studsar det så är det för att denna min så populära genuskurs är överbokad! :-)

... och inte COBE

...och inte COBE-satelliten

Det var ju inte Jupiters månar och solfläckarna jag studerade varje dag  efter skolan med mitt teleskop, det var de patriarkala strukturer som skapades redan vid Big Bang och som under den inflationistiska fasen blåstes upp till de förtryckarstrukturer vi kan se idag. Så var det. Kort efter min upptäckt fann COBE-satelliten  (Cosmic Background Explorer) samma sak – små anisotropier i den kosmiska bakgrundstrålningen som utgjorde fröerna till de patriarkala strukturerna, vilket ledde till Nobelpriset i fysik för två forskare, trots att jag upptäckte det här flera år tidigare med mitt teleskop från vår balkong i Lund. Gud vad jag babblar, nä nu måste jag sluta. Glöm inte se UR Play om fri lek och Axess-artiklarna längst upp med mera!

Relaterat: Därför lyckas asiatiska elever (professor Inger Enkvist, författare till Skolan – ett svenskt högriskprojekt), läs även artikeln  ”Lära sig att lära sig” omöjligt utan ordentliga faktakunskaper  av professor Olle Häggström! Vad var det jag sa?-inlägget. Blandade genusnyheter: Genusnytt, Matte Matik, Aktivarum, Pelle Billing. EU-vansinne: HAX, kulturblogg: Axessbloggen.


Hur många aprilskämt?

april 9, 2011
Det saknas ett genusperspektiv på sprängämnen

Det saknas fortfarande ett genusperspektiv på sprängämnen. När kan man säga att någonting exploderat?

Jag hann tyvärr inte lägga upp något aprilskämt den här gången (förra årets aprilskämt här) men å andra sidan tar ni ju alla del av sådana dagligen och året runt i alltifrån debattartiklar till nyhetsförmedling, till nya akademiska genusrapporter (som tex genusperspektiv på   ingenjörers arbetsverktyg i byggplaneringsprocesser – i Luleå kan man ju som bekant vara professor i ämnet ”genus, människa och maskin) och till regeringens pressmeddelanden. Det börjar bli svårt att skilja skämt från allvar, i Sverige är det första april flera gånger om dagen. Det går alltså framåt för galenskapen. Numera kan man doktorera på avhandlingar i det gränsöverskridande ämnet genusfysik, som den här med titeln ”Doing Physics – doing Gender” – hur ”gör” fysikstudenter kön? Kan man låta någon bli fysiker utan att beakta gensuperspektivet? Nej, både lärare och studenter måste förstå hur de bidrar till att”göra kön” i labbet. Maxwells ekvationer är en löjlig detalj som vida överskuggas av vikten av att vara genusmedveten.

Ekvationer sprungna ur patriarkal manlig rationalitet

Ekvationer sprungna ur patriarkal manlig rationalitet utan anknytning till "vardagsförståelse"?

Även om man skulle, efter fyra års intensiv genuspropaganda på masterprogrammet i fysik, ha tid att öppna någon av fysikböckerna inför examendagen, till exempel den man skulle ha läst under sin första termin, skulle man notera att Maxwells ekvationer inrymmer både ett H, ett B och ett t. Det lilla t som kan tolkas som tiden för en traditionell fysiker av den gamla skolan, men som egentligen syftar på ”transpersoner” kan för det genuskritiska ögat ses som ett förminskande av trans i förhållande till homo och bi (H och B kan även tolkas som relaterade till det som fysiker av den gamla patriarkala skolan skulle kalla magnetfält), vilket ju bör föranleda en hel del förändringar av de så kallade ”naturlagarna”. Om avhandlingen:

”Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur. Frågeställningar kring hur gränserna dras för vad som är fysik och vem som kan kalla sig fysiker, samt hur studenterna konstruerar identiteter som fysiker i förhållande till vad de ser som ämnets normer och förväntningar.  Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik. Jag hoppas att min forskning ska kunna inspirera fysiker och fysiklärare till kritiska reflektioner kring fysik, genus och lärande, säger Anna T Danielsson [institutionen för fysik och materialvetenskap och centrum för genusvetenskap]… Analysen visar bland annat att det finns skilda förväntningar på manliga och kvinnliga studenter, och att det finns en stor variation och ibland motsägelsefullhet i vad som ses som fysik.”

Trumpetsången

Jag spelade in trumpetsången på KTH

”Motsägelsefullhet”!? Ja det kan man ju förstå när rapporter som ”Genus och Text” som jag tog upp i förra inlägget blir vägledande för Skolverket! Klassperspektivet är förvisso relevant, jag har själv studerat olika klasser av differentialoperatorer (se här eller här) och sett hur klasstillhörigheten påverkar den funktion som operatorn våldför sig på. Däremot har jag helt missat åldersperspektivet vilket ju kan ha att göra med att jag aldrig fick någon genuspropaganda serverad under en enda doktorandkurs på KTH, där jag för övrigt lät spela in videon till sången Genustrumpeten (se längst ner i inlägget) och i min genusmedvetna utstyrsel (tur jag redan hade disputerat då så att jag inte kunde bli galenförklarad :-) ) chockade mina gamla professorer genom att springa runt med en trollstav och vingar på ryggen genom korridorerna, men detta var ju även efter att jag varit anställd där som lärare (maj-dec 2007, efter disputationen), så de visste att jag hade något seriöst på gång eftersom de känner mig för väl för att tro att jag skulle fjanta runt utan anledning. Jag förklarade att jag hade tänkt initiera en liten samhällsrevolution och att detta var en del av mitt propagandaarbete.

Det är lättatt sätta påskäggen i halsen

Det är lätt att sätta påskäggen i halsen

Men för att komma till saken. Nu får det väl ändå vara nog! Men det är det inte. Som ett försenat aprilskämt kom just avhandlingen (tipstack till Galne Gunnar), och jag ber om ursäkt om ni sätter påskäggen i halsen nu: ”Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus”, som försvarades vid Högskolan i Gävle igår. Ur pressmeddelandet:

”- Redan i lärarutbildningen måste studenterna få bättre genuskunskaper och bli mer medvetna om vilka föreställningar de själva bär på. Men det kräver en tuff och känslomässigt engagerande utbildning i genusmedvetenhet. Hon menar att det behövs ett genusperspektiv även på ämnets innehåll. Hur påverkas undervisningen av en stereotyp och manligt kodad bild av naturvetenskap och teknik som hård, rationell och svår? Kristina Andersson har i flera år bedrivit sin forskning tillsammans med en grupp förskollärare och lärare som arbetade med naturvetenskap, men inte alltid hade ämneskunskaper.

- För dem fungerade kunskaperna i undervisning och lärande som en bra utgångspunkt för att utvecklas som lärare även i naturvetenskap. Att enbart prata om behovet av ämneskunskaper fungerar inte. Kompetensutveckling med feministiska anslag kan hjälpa lärarna att utveckla kunskapsstoffet.”

Jag har just raserat hela matematikens grundvalar med en sandhög

Jag har just raserat hela matematikens grundvalar med en sandhög. Det var ju dumt - där rök hela min forskning också.

Ja det är ju alldeles fantastiskt normbrytande att låta lärarna och eleverna upptäcka naturvetenskapen tillsammans, vilket ju går extra bra om lärarna saknar ämneskunskaper och därmed befinner sig på samma nivå som barnen. Då blir det ju naturligt att alla ställer sig samma frågor, vilket ökar känslan av att alla är likadana och därmed lika mycket värda, helt i enlighet med regelverket om ”demokratisk fostran” i läroplanerna, alla ska minsann ha samma inflytande över Sanningen. Min sanning är kanske inte din sanning och den är definitivt inte genusforskarnas sanning, eftersom den ju inte ens existerar. Hur skulle förresten barnen känna sig om lärarna påtvingade dem ”objektiv kunskap” baserad på ”manlig rationalitet”, som ju i rapporten Genus och Text till Skolverket ses som ett utövande av ”symboliskt våld” mot eleverna och förringar deras ”vardagsförståelse”. Jag som matematiker har ju redan insett att 1+1=1 är lika sant som 1+1=2, och detta kan illustreras med det vardagliga fenomenet att ligga på stranden och ösa en sandhög ovanpå en annan sandhög, vilket resulterar i en (fast större) sandhög.

På tal om det här med likhet, låt mig citera ett bra stycke ur Julia Ceasar-krönikan ”Låtsaslandet” (tipstack till Cavatus):

”I Låtsaslandet låtsas vi att alla är lika. Visserligen påstår vissa i Låtsaslandet att de gillar olika, men eftersom inte alla orkar låtsas lika framgångsrikt kringgår vi dilemmat genom att låtsas att alla är lika. Detta är dock den dogm som börjar bli allra svårast att hålla liv i, eftersom allt fler invånare i Låtsaslandet upptäcker att så inte är fallet. Att de helt enkelt är förda bakom ljuset i all sin godtrogenhet. Invånarna ser och drar slutsatser, en process som är potentiellt livsfarlig för låtsaspolitiken.”

Logiken är på tillbakagång och fördumningen på frammarsch, jag vill inte verka pessimistisk, men om man slår upp ordet ”folkmord” på wikipedia kan man se att två av de fem punkter som räknas upp i FN-konventionen lyder:

2. Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslag eller själslig skada.

3. Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som är avsedda att medföra dess fysiska undergång.

Själslig skada av genusvansinne och att uppsåtligen rasera hela naturvetenskapen (påtvingandet av nya levnadsvillkor genom att omstöpa hela utbildningsväsendet) på ett sätt som förr eller senare kommer att leda till mental och på sikt fysisk undegång, hur skulle vi tex klara av en kärnkraftskatastrof som den i Japan om de blivande fysikerna bara studerar kärnbränslet ur ett genusperspektiv? En lite mildare brottsrubricering, som dessutom ligger i tiden, skulle istället kunna vara utövandet av den första härskartekniken - Osynliggörande: med följande definition: ”Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.” Nu kanske ingen tror att utövande av härskarteknik är brottsligt, men nära på, vilket Uppsalafallet ”Ett skräckexempel på Genusväldet” visar.

Anna Ekström

Kommer Anna Ekström att rädda den svenska skolan?

Men för att återgå till aprilskämten – årets aprilskämt måste vara att regeringen just utsett Anna Ekström till ny generaldirektör för Skolverket – pressmeddelande (tipstack till QED)! Iofs samma regering som utsåg Moira von Wright till rektor för Södertörns högskola så helt säker på att det är ett aprilskämt är jag inte, men som ni minns deltog jag i en debatt  i Riksdagen för ett år sedan mot just Anna Ekström, regeringens utredare och ordförande i DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (och vice ordförande i Uppsala Universitets styrelse och fram till 1 april ordförande i SACO) för nästan exakt ett år sedan där vi debatterade innehållet i delegationens delbetänkandet SOU 2009:64, och som bekant (med ett inte obetydligt  antal riksdagsledamöter som vittnen för den som inte tror det) sade Anna Ekström bestämt: ”Jag står bakom varje ord i rapporten” efter att jag citerat några delar ur denna rapport, nämligen följande (jag ber om ursäkt för upprepning av de här citaten men jag har nya läsare som måste få det här serverat till sig, dessutom måste jag sammanfatta genuscertifieringen, så den som är trött på det och redan vet allt kan sluta läsa här :-)):

Sid 16:  ”Brist på kunskap och medvetenhet leder tyvärr ofta till en oförmåga bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturernaSkolans personal kan omedvetet genom de förväntningar som riktas mot flickor respektive pojkar vara medskyldiga till att reproducera könsstereotypa värderingar, exempelvis genom att tillåta att pojkar dominerar i klassrummet och samtidigt är mindre flitiga och ansvarstagande i skolan.”

Kommentar: när jag gick i skolan ”tillät” lärarna inte det här – alla räckte upp handen för att få ordet och alla var flitiga och tog ansvar, hur kan det komma sig när läraren inte hade läst en enda kurs i genusvetenskap?

Både lärarna och skolämnenas innehåll upprätthåller föreställningar om kön

Lärarnas brist på kunskap om genusstrukturer gör att svenska elever presterar dåligt

Sid 46: ”En vanlig kommentar på landets skolor är: ”vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män. Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna.”

Sid 220: ”Sammanfattningsvis kan man säga att det fortfarande finns en genusordning i skolämnenas innehåll som påverkar flickors och pojkars motivation” (observera – i ämnesinnehållet).

Sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” kan vi läsa följande: ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla [obs! alla!] utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan”

Sid 240: ”I sin analys av svenska pojkars underprestationer i dag knyter Björnsson an till den engelska forskningen och konstaterar sammanfattningsvis det som också beskrivits i föregående avsnitt: Om man tar skolarbetet på allvar riskerar man som pojke att »få sin heterosexualitet i frågasatt «.”

Läs mer i Mitt anförande i Riksdagen, Världen idag om debatten).
Låt oss återgå till regeringens pressmeddelande:

”Skolverket har en viktig roll när det gäller att vända utvecklingen i den svenska skolan. Jag bedömer att hon [Anna Ekström] besitter de egenskaper som behövs för att leda Skolverket i en tid av stora förändringar inom svenskt skolväsende, säger utbildningsminister Jan Björklund.” Ska jag omvärdera Björklund eller anta att han inte läst innehållet i rapporten? Minns också att pedagogikprofessor von Wrights rapport var beställd av Skolverket (se här). Vidare:

”- En skola med hög kvalitet, en skola som ger bättre resultat och en skola som är likvärdig är avgörande för Sveriges framtid. Jag vill arbeta för att utveckla kvaliteten och förbättra resultaten i den svenska skolan. Därför ser jag fram mot att leda Skolverket med dess breda och omfattande uppdrag, säger Anna Ekström.”

Tillåt mig att tvivla. Det är som moderatorn sa i debatten (fritt återgivet ur minnet): ”När du [Anna Ekström] talar i allmänna ordalag om jämställdhet så låter det bra och fint men sedan när Tanja citerar ur innehållet i rapporten så låter det lite annorlunda”, och det var det här uttalandet som provocerade fram ”Jag står bakom varje ord i rapporten”.

Göran Bexell, professor i etik och fd rektor för Lunds universitet

Göran Bexell, professor i etik och fd rektor för Lunds universitet och Tiina Rosenbergs trogne vapendragare

Nåja, åtminstone står hon för sitt verk, detta ska jämföras med den smått absurda situationen i Filosofiska rummet som sändes bara några dagar innan riksdagsdebatten (var det därför den inbjudna genusvetaren inte dök upp till debatten i Riksdagen?) där ämnet var genuscertifiering av akademin och där jag dessvärre chockade Lunds Universitets förre rektor professor Göran Bexell (som tillsatt projektgruppen för genuscertifiering, ledd av Tiina-skrämma iväg sin egna studenter ut ur föreläsningslokalen- Rosenberg ) genom att läsa
upp de konkreta kriterierna man utarbetat för certifieringen – vilket fick honom att ta avstånd från den rapport han just prisat  . Låt mig återge det som hände (lyssna på programmet) Göran Bexell kallade precis i inledningen av programmet (min 2:53-2:56) slutrapporten för genuscertifiering för  ”en mycket välskriven och välstrukturerad rapport” men när jag längre fram i programmet började citera från denna rapport och gå in på dess innehåll bla i form av de konkreta kriterier som ska tillämpas så fick jag höra från Bexell (min 31:50-32:14) att ”texten är inte att uppfattas på det sättet”, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att jag läste innantill och det ju är denna blott 9-sidiga rapport som ligger till grund för Fysicums hela genuscertifieringsarbete, och en delmängd av exakt dessa kriterier återfinns  i denna enkät för genuscertifieringen  av de tre berörda institutionerna i Lund (bla Fysicum) – och notera att det överst framgår att ”genusmedvetens pedagogik” avser ”formerna för undervisningen”, medan ”genusperspektiv” avser ”innehållet i undervisningen”.

Filosofiska Rummet 2010

Filosofiska Rummet 2010

Noteras bör att Bexell är professor i etik, och inte i hyckleri, vilket man först skulle kunna tro. Det var ju för hemskt och ohyfsat att jag skulle ha läst rapporten och dessutom ta med den till studion. Det var ju inte meningen att vansinnet skulle lyftas fram i ljuset! Jag får be om ursäkt för det, jag var medieovan och visste inte riktigt hur det fungerade i världen utanför matematiken, där man visst inte behöver  bevisa något, utan det räcker att upprepa en genomarbetad floskel tillräckligt många gånger, så blir den sann. Tänk om vi matematiker hade kunnat jobba så, då hade vi bevisat Riemanns hypotes för länge sedan. Men den dagen kommer väl, när genusforskarna dekonstruerat även matematiken, och låt mig komma till det, för de nytillkomna läsare som ännu inte insett hur illa det är ställt, eller snarare vidden av det riksomfattande ”förändringsarbete” som Genusmaffian leder.

Genusvetarna har som bekant infiltrerat hela akademin (utöver hela det omgivande samhället). Infiltrera kan tyckas vara ett starkt ord, men faktum är att man från gensuvetarhåll är helt öppen med att det är just infiltration man sysslar på med, se själva sidan 28 här: ”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser: Infiltration, Information och Utbildning.” Tack för ärligheten får man väl säga! Notera också att punkten ”Processen går vidare” följer efter ”Utvärdering av första steget”, vilket visar på att man tänkt genomföra det här även om utvärderingen av första steget skulle visa på att projektet leder till civilisationens slutliga undergång, vilket inte är en helt orimlig tanke. Ett annat intressant exempel på hur framgångsrik man blir av aktivt genusarbete inom akademin är Margaretha-11 miljoner till genusmöten från vetenskapsrådet-  Fahlgren som är påtänkt som ny rektor för Uppsala Universitet och som råkar vara föreståndare för Centrum för genusvetenskap. Ur den beviljade projektansökan från Vetenskapsrådet:

”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar… Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Trippeltorusen har genus 3

Trippeltorusen har genus 3

Just det, helt dumma i huvudet är vi och väldigt ovana vid vetenskapsteori och -kritik :-). Tänk bara på fysiker, vad sysslar de egentligen med, det kan man ju fråga sig, något jag gjorde många gånger under min uppväxt eftersom mina föräldrar är fysiker. Jag började själv läsa teoretisk fysik i Lund, men när jag inte fann något genusperspektiv på strängteorin så vände jag mig till Matematicum (en teoretisk fysiker måste ju ändå med nödvändighet även vara matematiker)  där jag till slut fastnade eftersom det ju fanns ett renodlat genusbegrepp i matematiken. Egentligen undrar man ju vad man gör som matematiker också, och det undrar även andra ibland, så här kan ett typiskt samtal låta:

-Vad sysslar ni matematiker med egentligen?

- Vi matematiker undrar mest över en massa saker.

- Jaha, vad undrar du över nu då?

- Tja, vad jag sysslar med och varför.

- Men det var ju det jag undrade.

- Jaha, är du också matematiker?

Skämt åsido, nu är det ju bättre tider – det ju just Fysicum i Lund som utgör ett av de tre pilotprojekten för gensucertifieringen.  Några av kriterierna för genuscertifieringen (sid 6-8 i rapporten, se även inlägget Filosofiska Rummet om genuscertifieringen för mer info om genusvansinnet inom akademin – länkar längst ner i det inlägget ):

* Problematiseras kvalitetskriterier och lärandemål med avseende på genus?

* Har kursplaner och andra styrdokument setts över med avseende på genus och har detta synliggjorts för studenterna?

* Används litteratur som explicit analyserar ämnet ur genusperspektiv?

*När litteratur används som saknar ett genusperspektiv, problematiseras den då i undervisningen?

* Har lärare genomgått utbildning avseende genusperspektiv i undervisning och genusmedveten undervisning?

* Har lärare kunskap om genus som begrepp, perspektiv och forskningsområde?

*Genomsyrar genusperspektiv undervisningen?

* Problematiseras etablerade begrepp, teorier och metoder med avseende på genus?

* Reflekterar läraren över sin och studenternas roll ur ett genusperspektiv? (Vem läraren är i relation till studenterna och vilken makt och möjlighet hon/han har att påverka uttryck för maktstrukturer i undervisningssituationer.)

* Används kompetensen som finns på Centrum för genusvetenskap?

Vad tycker förresten akademikerna om Bexells med fleras tilltag? Läs inlägget som rör genusgalenskap på export till Uppsala Universitet: Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!

Uppsala Universitet ville inte ha genuscertifiering, då nytte man namn till

Uppsala Universitet ville inte ha genuscertifiering, då bytte man namn till genusmärkning, när institutionerna inte heller ville ha genusmärkningen förklarade de pådrivande detta med att man missförstått allt och nu planerar man att kalla genuscertifieringen för "jämställdhetsarbete" - alla medel är tillåtna för att få igenom sin agenda.

Utifrån vissa artiklar i media (tex ”Genusmärkning kan läggas i malpåse”  ) skulle man kunna tro att de ansvariga (bla Margaretha Fahlgren, ev blivande rektor för Uppsala Universitet)  har backat i frågan, men jag har tagit del av områdesnämndens skrivelse angående genusmärkningen efter att remissyttrandena inkommit, och faktum är att det bara är ”det belastade begreppet genusmärkning”, som ju skulle ersätta det andra belastade begreppet: ”genuscertifiering” (för att ”undvika mindre lämpliga associationer”, vilka dessa skulle vara framgår inte)  som eventuellt ska skrotas. Av ett 12-sidigt dokument som kom den 11 feb 2010 ärendet (Se inlägget Genusvetarna- offer och slagträn?) framgår nu att det man egentligen (!?) avsett med genusmärkning var ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genus.” Enligt arbetsgruppen har institutionerna och fakultetsnämnderna  sammanblandat ovanstående två (?) och denna olyckliga sammanblandning anser man vara skälet till kritiken mot genusmärkningen och att debatten blivit ”skev” av att man använt kortformen ”genusmärkning” om ”syften eller åtgärder som har en komplex karaktär” (sid 10 i dokumentet):

”Arbetsgruppen var inte bekväm med begreppet [genuscertifiering] utan sökte istället andra formuleringar för verksamheten och menade i brist på bättre ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genusmedvetenhet”. Av och till i rapporten avsåg gruppen utnyttja termen ”genusmärkning” som en kortform av vad man menade. De remissinstanser som lämnat negativ kritik har nästan uteslutande valt kortformen och kritiserat begreppet. Arbetsgruppens diskussion och förslag till benämning av verksamheten och synpunkterna i yttrandena visar möjligen hur svår eller t.o.m. skev debatten kan bli när kortformer används om syften eller åtgärder som har en komplex karaktär.”

Detta är helt i linje med genusfanatikernas sedvanliga sätt att resonera – de är ”missförstådda” (av alla fem fakultetsnämnder!) denna gång till följd av ”komplexiteten” i sitt förslag. Vi andra är ju så korkade, och genier är alltid missförstådda, även om de skriver saker i klartext. Hur menar de att ”kortformen genusmärkning” skiljer sig ifrån det den är en förkortning av? Kanske lästes förslaget med alla sina uttryckliga detaljer inte med genusglasögonen på, och kanske är genusmärkningens fullskaliga genomförande för övrigt en förutsättning för att kunna förstå förslaget? Låt mig avsluta med symbolen för genusvansinnets intåg i akademin – genustrumpeten (SVD)

Nej förresten, låt mig avsluta med en postmodern vision för den svenska skolan – vi är nästan redan där:

Eller nej förresten, jag avslutar med en vision för Sverige, om vi inte gör något snarast:

Relaterat om DEJA-rapporten: SkolgenusFrån DEJA till rismodellen,
DEJA, genuspedagoger och Göran Perssons motionsrunda i studion, Mattegenus i det Butlerska vektorrummet, DEJA:s matteproblem.
Annat: Är genusvetarnas verksamhet laglig?

Lästips: Zaremba i DN om skolan, Zaremba i DN om skolan del 2 OBS! Zaremba gästar Timbro den 18 april kl 12-13 för att tala om skolan! Kallberg: I Sverige råder partiernas diktatur.

Min inbox fylls av intressanta lästips dagligen, jag har dock inte tid att öppna allt just nu – så lägg gärna intressanta tips om genusgalenskaper i kommentarsfältet. Men jag tar tacksamt emot även mail med samma information, förr eller senare kommer jag att hinna öppna och läsa allt! :-)


Den hotade mannen och den nya definitionen av svensk

juli 9, 2010
Testosteronmolekylen har visat sig vara avgörande för strävan efter status

Testosteronmolekylen har visat sig vara avgörande för strävan efter status

I dagarna visades två dokumentärer om män, dels den mindre intressanta, eftersom det mesta redan var känt: National Geographic-dokumentären ”Mannens vetenskap” (se här på SVT Play) om testosteron och könsroller, och sedan den väldigt intressanta dokumentären ”Den hotade mannen” som gick häromdagen på Kunskapskanalen, men som dessvärre inte tycks finnas tillgänglig någonstans att se i efterhand… Här är dock information om programinnehållet. Växtgifter och bekämpningsmedel leder till infertilitet, undermåliga sexualorgan och beteendestörningar. För en dryg månad sedan kunde vi dessutom läsa om ett samband mellan barn med den neurologiska störningen ADHD och mängden insektsgift i dessa barns urin (SVD) Om dokumentären:

Mänsklig aktivitet förstör djurlivet

Mänsklig aktivitet förstör djurlivet

”Under tidigt 90-tal började danska forskare undra om allt stod rätt till med mannens fortplantningsförmåga. Man såg en ökning av testikelcancer och sterilitet och upptäckte vid en genomgång av olika register att antalet spermatozoer hos män halverats på 50 år. Många var skeptiska, men andra studier visade liknande resultat. Professor Niels SkakkebaekFoto: ur filmen Professor Niels Skakkebaek som forskar inom reproduktionsbiologi, misstänkte att något hindrat utvecklingen i livmodern och att hormonella störningar kunde vara orsaken. Lou Guillette har studerat alligatorer i Florida i över 20 år och har upptäckt att nykläckta alligatorungar led av missbildningar och hannarna hade onormalt låga halter av testosteron. Rester av bekämpningsmedel fanns lagrade i djurens kroppar. Forskaren Tyrone Hayes såg liknande effekter på grodor som exponerades för växtgiftet Atrazine. Grodor blev hermafroditer, deras testiklar innehöll ägg. Giftet har ansetts ofarligt och vild debatt startade. Världen över ser forskare påverkan på vilda djur och sjunkande fertilitet, undermålig sexualorgan och beteendestörningar. Samma gifter som djuren utsätts för finns i den mänskliga miljön i mängder. I olika plastprodukter finns bisphenol A och nonylphenol i svaga doser som anses ofarliga, men forskare anser att hormonstörande ämnen är farligare även i så små doser. Ftalater finns också överallt och är omöjliga att undvika, vissa av dem är skadliga för fortplantningsförmågan, men trots olika studier vägrar kemiindustrin att godta rönen och fortsätter hävda medlens ofarlighet, både genom egna studier och lobbyverksamhet. I Danmark ser man hur målbrottsåldern sjunkit från 17-18 till 13-14 års ålder. Effekterna av hormonstörande ämnen är idag en viktig hälsofråga och debatten ligger nu på den politiska arenan. EU:s REACH-förordning är ett steg på vägen, men industrin fortsätter kämpa emot.”

Misstanken är stark om att flera riksdagsledamöter blivit impregnerade med paraben

Misstanken är stark om att flera riksdagsledamöter blivit impregnerade med paraben

Man tog också upp det faktum att flera kemikaliers som för var sig är helt ofarliga, i kombinationer visat sig bli starkt hormonstörande, något som man uttryckte som att noll plus noll plus noll blir tre”, och på så sätt kommer de ansvariga undan. Sedan tidigare är det känt att parabener är östrogena men finns fortfarande i nästan alla hudkrämer, något man också tog upp i dokumentären, där man kunde se forskarna smörja in nakna mäns kroppar med dessa krämer för att studera effekterna – väldigt intressant! ;-). Skämt åsido, dags att ta dessa studier på allvar. Jag har en egen teori om att värnplikten också avskaffats som en följd av östrogent verkande miljögifter som under lång tid reducerat mängden testosteron hos beslutsfattarna, och detta har troligen skett under alla SPA-vistelser och lyxsemestrar med tillhörande massage med krämer fulla av paraben. Därför måste de styrande snarast skickas på avgiftning, och under tiden kan jag och mina bloggläsare leda interrimsregeringen, om någon sådan skulle behövas. Vad gör man inte för Fosterlandet?

Genusvansinnet sprids i rasande fart i hela samhället och raserar allt i sin väg

Genusvansinnet sprids i rasande fart och utplånar allt annat i sin väg

Fosterlandet är dessutom i full färd med att utbilda alltfler genuskommissarier, något som också tyder på en mental rubbning, och dessa utbildas dessutom vid våra lärosäten. Södertörns högskola (med en numera rikskänd nytillsatt rektor: inlägg 1 , inlägg 2) har tex just utlyst en ”Högskolelektor i genusvetenskap med särskild inriktning mot lärarutbildning och didaktik”, alltså någon som ska se till att alla blivande lärare blir ”genusmedvetna” och sedan kan föra sina hormonstörande kunskaper vidare till den yngre generationen – väldigt effektivt, som ringar på vattnet kommer genuskunskaperna att spridas och utplåna allt potentiellt sunt förnuft som låg under ytan.

Hannar med ägg och honor med penis, mer könsneutralt, eller som det också kallas idag: jämställt, kan det inte bli

Hannar med ägg och honor med penis, mer könsneutralt, eller som det också kallas idag: jämställt, kan det inte bli!

Södertörn har på sin ”Institution för genus, kultur och historia” tre heltidsanställda, ”varav en särskild professor finansierad av Östersjöstiftelsen”, något som givetvis för tankarna till artikeln ”Hannar med ägg, honor med penis” och frågan är om inte Östersjön är mer intressant att studera för genusvetarna än mänskligheten (”Manliga könshormoner utsöndras i lika stor omfattning men bryts ner mycket lättare. Kvinnliga könshormoner är ämnen med kraftig verkan. Det räcker med miljarddelar av ett gram per liter (nanogram) för att effekter ska märkas”) – med en matematikers hjälp kan man räkna ut exakt vilken kompott av tvättmedel, plaster och p-piller som ska blandas ihop för att könsneutralisera (eller annorlunda uttryckt: utplåna) djurlivet. Detta förklarar varför man också forskar i genus och dykning eftersom de flesta genusvetare som dyker ner i haven är biologiska kvinnor, vilket är uppenbart utifrån könsfördelningen på de genusvetenskapliga institutionerna, men kommissarierna ska inte granskas, det viktiga är att alla andra institutioner har en jämn könsfördelning. Vi ska vara glada över den genusvetenskapliga kompetens som utvecklas för våra skattepengar eftersom vi aldrig själva skulle komma på idén att organisera en övervakning av all mänsklig aktivitet utifrån ett queerteoretiskt postkolonialt maktperspektiv.

Förställd vithet och husbygge - ett hett genusämne

Föreställd vithet och husbyggen - ett hett genustema

Tidskrift för genusperspektiv, TGV tar i sitt nya nummer upp vad som händer när alla fiskar i Östersjön tappar sin färg efter att ha förgiftats i könsneutraliseringssyfte, temat är nämligen ”vithet”:TGV lyfter med detta nummer fram vikten av kritisk vithetsanalys inom genusforskningen” med artiklar som

- ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen”

- ”Transnationell vithet – Svenska migrantkvinnor i USA och Singapore”

- ”Vithetens fenomenologi”

- ”Satelliter: Rapport från vithetshavet, Ulrika Dahl, Hvidhed som vanearbejde – eller som mutationsprocess”

- ”Om föreställd vithet, systerligt medlidande och nya husbyggen”

- ””Jag har aldrig sett dig som svart””

- ”Mellan vita rum – Om väntan, vithet & maskulinitet i två berättelser om transsexuella patientskap”

- ”Kvinnor, vithet, och de andras litteratur”

- ”Mjölk förlänger livet”

- ””Framåt gubbar!” – Genus och militär praktik i ett internationellt insatsförbund”

Eftersom flertalet genusvetare än så länge också är har vit hudfärg så utgår jag ifrån att den kritiska maktanalysen också omfattar dem själva och deras verksamhet, allt annat vore ju hyckeri…

Och de genusaktiva är ärligheten och objektiviteten personifierad. Det är därför som det rådgivande organet ”Expertgrupp för genus” inom Vetenskapsrådet (det som förut hette Genuskommittén. Notera: ”Forskning om vetenskapens kunskapsprocesser är även det en central del av genusforskning.”) med gott samvete kan presentera den nya rapporten ”Kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet – en forskningsöversikt” skriven av genusforskaren Lena Gemzöe på uppdrag av Expertgruppen, och där lansera begreppet ”Old boy-ism” (sid 16 i rapporten) som syftar på att systemet för distribuering av forskningsanslag kontrolleras av en grupp äldre, etablerade manliga akademiker som är förbundna med varandra i kollegiala och/eller vänskapsnätverk. Detta till skillnad från Genusmaffian som varken premierar sina egna eller lägger sig i andras forskning.

En genusforskare

En genusforskare prioriterar alltid forskningens kvalitet, en sökandes egenskaper går ju alltid att ändra på med ett hormontillskott

Begreppet myntades ursprungligen i USA på 70-talet. På sidan 16-17 under rubrikerna ”Old boy-ism och normen om opartiskhet” samt ”Opartiskhet och kön” kan vi läsa att ”Det riktades misstankar mot kollegial bedömning som gick ut på att bedömarna istället för att främja vetenskaplig kvalitet gynnade andra ”old boys” eller forskare knutna till dem (Lamont och Mallard 2005). Syftet med de tidiga större empiriska studierna var att undersöka om det fanns fog för old-boyism-kritiken som formulerats i den allmänna debatten. Studierna var därför inriktade på att undersöka i vilken grad kollegiala bedömningsprocesser levde upp till normen om opartiskhet. En sådan norm ligger till grund för antagandet att systemet gynnar endast den forskning som har den högsta kvaliteten, utan att ta hänsyn till icke-vetenskapliga faktorer som den sökandes sociala karakteristika, politiska ståndpunkter, tillhörighet till institutionella- eller vänskapsnätverk etc. Bedömnings-systemet måste stå över sådan ”subjektivism” för att främja en öppen, fri vetenskaplig debatt och garantera att forskning med den högsta kvaliteten får finansiering (Merton 1973).Frågan om i vilken mån kollegial bedömning kan sägas vara partisk har fortsatt varit en huvudfråga i forskningsområdet. En rad studier påvisar olika slag av ”old-boyism” eller partiskhet i systemen… Även om kön inte var en av de sociala kategorier som behandlades i de tidiga studierna av eventuell partiskhet i bedömningssystemen, så är könskategorin implicit närvarande i uttrycket ”old-boyism”, där det är just manliga nätverk som antas utöva makt på ett partiskt sätt… Ett flertal studier av olika bedömningsprocesser påvisar partiskhet med avseende på kön.”

Genusvetarna har långa arbetsdagar, eftersom vi behöver dem så väl

Genusvetarna har långa hårda arbetsdagar, eftersom vi behöver dem så väl.

Idag kan vi se hur den upplysta och fördomsfria svenska Genusmaffian motverkar sådan ”subjektivism” genom att själv stå över sådana icke-vetenskapliga faktorer (såsom kön, etnicitet, funktionshinder, ålder, klass och sexuell läggning) både i teori och praktik. Man förespråkar ingen särbehandling, inga särrättigheter och tillskriver inte vissa kategorier kollektiva egenskaper eller positioner i en makthierarki,  och man bygger inga nätverk för att gynna sina egna, sätta dem på strategiska poster i diverse kommittéer, styrelser och expertgrupper. Inte heller klandrar man någon med avvikande åsikt utan det primära är alltid att främja en fri och öppen debatt baserad på vetenskaplighet (även om normen ”vetenskaplig objektivitet” är en norm och som sådan givetvis starkt ifrågasatt). Att ha särskilda expertgrupper som ska tillgodose Genusmaffians behov är istället det svenska folkets verk. Den vanlige svensken har som bekant genom åren i otaliga insändare, upprorskampanjer och demonstrationståg genom centrala Stockholm med stora plakat tydligt illustrerat att hen vill bli övervakad ur ett genusperspektiv av ett nätverk med genuskompetenta bedömare. Först efter starka och långvariga påtryckningar från den stora massan inrättades Nationella Sekretariatet för genusforskning 1998 (uppdrag formulerat i SFS).

Vad är en liten rymdfärd i jämförelse med Nationella Sekretariatets verksamhet?

Vad är en liten rymdfärd i jämförelse med Nationella Sekretariatets omstörtande verksamhet?

Men svensken är inte nöjd. Här krävs HBT-certifiering av tandvården, genuspiloter, demokratipiloter, jämställdhetscoacher, expertgrupper och könsambassadörer som ska tillgodose det svenska folkets omättliga behov av att vältra sig i genusfrågan dag och natt. Det är också först nu etnologerna lyckats enas om en definition av svenskhet: ”Svensk är per definition den som anser att genusperspektivet är överordnat all annan mänsklig aktivitet och att Nationella Sekretariatet är skapelsens krona. De första stegen på månen eller upptäckten av utomjordiskt liv kommer inte ens i närheten av inrättandet av Sekretariatet. En svensk vet att kunskap om kön spelar roll, men inte en könsroll utan en avgörande roll för var i makthierarkin man hamnar innan man dör, och den som inte är könsmedveten dör i förtid i ett interneringsläger upprättat av Sekretariatet. Svensk är också den som utan invändning gladeligen skänker halva sin månadsinkomst till den maktstruktur som motverkar andra maktstrukturer – ingen genusdetaljplan är för integritetskränkande när det handlar om att uppnå rättvisa, och rättvist är ett land som liksom Sverige brutit sig loss från den patriarkala jordmånen på planeten och inlett sin egen omloppsbana runt solen. Svensk är således även den som ifrågasätter normen om att hela planeten roterar som en sammanhängande enhet runt solen. Så är det inte – Sverige åker flera kilometer före resten av Jordklotet och har vid varje given tidpunkt kommit längre än resten av världen – mycket tack vare Sekretariatet och den fogliga tröga massan”.

En kritisk vithetsanalys till genusvetarna (tipstack till QED!):

Relaterat: gender-bending-kemikalier.

Lästips: Elitvänsterns dubbelmoral, Är Sverige en familjepolitisk Sovjetstat?, Vad ska vi göra åt männen?


von Wright och tekoppen

januari 28, 2010

Idag inleds Matematikbiennalen 2010 och den pågår i två dagar (28-29 januari). Matematikbiennalen är Nordens största konferens om matematikundervisning och har arrangerats varje jämnt årtal sedan 1980. Stockholms universitet är i år (liksom 2008) värd för biennalen, och här kan man välja och vraka bland intressanta föreläsningar, arbetsseminarier och utställningar. Dessutom ger arrangemanget utmärka möjligheter att knyta nya kontakter för att utveckla matematikundervisningen. Jag kommer att vara där som representant för Vetenskapens Hus.

Blivande rektorn för Södertörns högskola, Moira von Wright, har som bekant gett uttryck för sin vetenskapssyn i ”Genus och text”. Jag lovade ju i ett tidigare inlägg att skriva mer om denna av Skolverket beställda genusutredning kring fysikläromedlen, och vi vet redan att von Wright anser att:

* ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan.” (sid 7)

* ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.” (sid 59)

* ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden.” (sid 64)

Hur ska då detta dilemma lösas – att det av Patriarkatet inrättade naturvetenskapliga tänkesättet tillämpas på fysikaliska fenomen? Förslaget (von Wrights egna tankar kombinerade med någon Hardings idéer) är så bisarrt att jag måste citera det, utifall jag skulle ha missförstått något (sid 64). Kom ihåg att von Wright pratar om fysik:

Patriarkal kunskap?

Matte - förlegad patriarkal kunskap?

”Det traditionella naturvetenskapliga tänkesättets och den naturvetenskapliga kunskapens överhöghet och tolkningsföreträde är emellertid inte självklar och evig. Kanske kan man rentav ompröva fysikens plats som grundläggande vetenskap och som ideal för andra vetenskaper? Harding (1998) ifrågasätter inte fysiken som vetenskap, men hon ifrågasätter dess plats högst i vetenskapernas hierarki, och föreslår att man vänder upp och ner på den hierarki över vetenskaperna som Wienkretsen slagit fast. Hon motiverar detta med att fysiken i sig är en tveksam modell för att begripa sig på fysik, och menar att de vetenskaper som är mest kritiska och kontextsökande bland human- och samhällsvetenskaperna (social sciences) kan erbjuda de bästa modellerna för vetenskapliga undersökningar, även för fysiken. Detta eftersom effekterna av naturvetenskapen också utgör en del av naturvetenskapen. På så sätt är naturvetenskapen grundad i samhällsvetenskapen och allt som en naturvetare gör eller tänker blir en del av den sociala världen.” (!)

Genus och text är fullt av intressanta citat, jag kan av utrymmesskäl inte ta upp alla.

Sid 12: ”En dikotomisering i åtskiljande-manlig och förenande-kvinnlig kunskap har sin motsvarighet i de genusspecifika sätt att förhålla sig till kunskap som dagens män och kvinnor socialiseras in i, där flickor tenderar att bejaka en mer sammanhängande kunskap, medan pojkar tenderar att bejaka ett mer fragmenterat och åtskiljande kunskapande… Mot bakgrunden av den svenska skolans jämställdhetssträvanden kunde man här säga att skolan bör värdera båda dessa former av förståelse och strategier, samt uppmuntra till variation och gränsöverskridanden för både flickor och pojkar.”

Man kan undra varifrån von Wright får sina idéer, och förutsatt att det hon påstår stämmer kan man undra varför hon vill ändra på själva fysikämnet, om nu män och kvinnor socialiseras in i de olika sätten att förhålla sig till kunskap, istället för att låta flickor få tillgång till det som tills nyligen visst var förbehållet Patriarkatet (minns citatet från Genus och text: ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.”)

Sexism

Sexistiskt förhållande mellan energi och materia?

Men glöm inte att det finns så många inspirationskällor för genusvetare som är intresserade av naturvetenskap. En sådan inspirationskälla är tex Luce Irigaray som haft stort inflytande på den feministiska rörelsen i Europa. Från wikipedia: ”I Irigarays essä Le sujet de la science est-il sexue? från 1987 analyseras Einsteins relativitetsteori från ett postmodernt social-konstruktivistiskt genuspespektiv. Hon frågar sig om Einstein’s välkända formel E = mc2 är sexistisk. Hon menar att formeln privilegierar en hög hastighet, nämligen ljusets hastighet, på bekostnad av lägre hastigheter som är mer betydelsefulla inte minst för kvinnor. Einstein anklagas för att vara fixerad vid höga hastigheter, vilket enligt Irigaray reflekterar Einsteins sexistiska inställning.” (!!!)

På sidan 13 under rubriken ”Att skapa mening åt uppgifter – några genusaspekter” får vi ett (tydligen välkänt) exempel på hur flickor och pojkar som ges samma fysikuppgift uppfattar både den och lösningen på olika sätt och detta anses bevisa ”skillnader i flickors och pojkars sätt att resonera” och att  ”Flickor tenderar att ge det sammanhang där en uppgift formuleras större betydelse än pojkarna gör, och flickor abstraherar inte uppgifterna från sitt sammanhang”. Detta manifesteras tydligen i sockret i teet-frågan. Här är uppgiften (sid 14):

Detta experiment saknar genusperspektiv

Fysikexperiment som saknar ett genusperspektiv

”Molly brukade alltid skoja med sin pappa att han en vacker dag skulle röra ett hål i bottnen på sin kopp. Pappan sade att han ville vara säker på att sockret hade löst upp sig ordentligt. Molly föreslog att han skulle sätta sockret i teet genast då han hade hällt upp det ( i stället för fem minuter senare), då skulle det lösa upp sig och inte kräva lika mycket rörande. Ta reda på hur mycket den tid som behövs för att lösa upp sockret är beroende av vätskans temperatur. Kontrollera att din undersökning är vettig, t.ex. använd förnuftiga temperaturer och en rimlig mängd socker för varje test. När du är färdig, skriv en kort beskrivning av vad du har gjort. Rörde du om i teet? Förklara varför du gjorde det (eller inte gjorde det?).”

”Barnen skulle planera sin undersökning tillsammans. En av pojkarna föreslog genast att man skulle testa fyra olika temperaturer för att erhålla ett brett spektra att läsa av. Några minuter senare föreslog en av flickorna: ”Vi kommer att göra två försök. Ett försök, där vi sätter i sockret genast, och ett annat där vi sätter in sockret fem minuter senare.” Pojken utmanade detta: ”Vi behöver minst tre (försök) – ett som väntar tio minuter.” Pojken förklarade för läraren att han ville göra ett tredje försök efter att ha lämnat vattnet stående under tio minuter, då det var kallt. Men flickan sade: ”Men ingen sätter in sockret i det tio minuter senare” (Hon refererade till teet då hon sade ”det”). Det framgick snart tydligt att både pojken och flickan förutspådde, att ju kallare vatten, desto längre tid skulle det ta för sockret att lösa upp sig, och att de därför skulle undersöka hur temperaturen påverkade lösandet. Men läraren var förbryllad över att flickan inte ville göra tre försök.”

Flickan: Varför skulle jag göra vad pojkarna vill?

Läraren: Men han har kommit med ett förslag.

Flickan: Jaa, ett förslag och du vill att jag skall göra det. Tycker du att det är en bra idé?

Läraren: Jag tycker att det är en bra idé.

Flickan: Men om jag inte tycker det, måste jag ändå göra det?

Läraren: Kommer det att säga dig någonting? Ge honom en god orsak till att du inte skulle göra det.

Flickan: Stämmer. Situationen är den, att någon vill att deras socker skall lösas upp snabbare i teet, eller hur? Och vi, ingen, men de vill fortfarande ha varmt te eller hett te, men de vill inte ha kallt precis. [sic]

Läraren: Du hänger upp dig på det här i stället för på det som du skall försöka lista ut.

”Den vardagliga situationen var alltså ovidkommande för både läraren och pojkarna. För flickan var den däremot central. För henne handlade problemet om faderns osötade te, och hon sade upprepade gånger: ”Ingen dricker kallt te.” Trots sina frågor lyckades läraren inte förstå situationen utifrån flickans perspektiv.”

Därefter (sid 15) följder ”Diskussion” där von Wright bidrar med några viktiga insikter för svensk pedagogikforskning:

”Om vi då sammanfattar lärdomen från exemplet med sockret i teet på följande sätt: Samma uppgift kan uppfattas på många sätt, och samma uppgift kan därmed bli många olika uppgifter. Det finns vissa sätt som anses ”bättre” än andra i den naturvetenskapliga undervisningen, och pojkar tenderar att utveckla den typ av tänkande som premieras i högre grad än flickor. På vilket sätt kunde man förvänta sig att ett genuskänsligt läromedel i fysik tar hänsyn till dessa skillnader?”

Det vardagsnära får inte heller befästa könsstereotyper

Vardagsnära exempel i fysikböcker får inte heller befästa könsstereotyper

Jag tror knappast att den frågan var ”central” för flickan. För övrigt, om det bara handlar om att konstatera att det tar längre tid för sockret att lösa sig ju kallare te så räcker det som flickan föreslår med två försök, men om man ska undersöka i detalj hur detta beroende ser ut (linjärt, exponentiellt osv) så är det lämpligt med flera försök. För hur ska man tolka frågan ”hur mycket tiden är beroende av temperaturen”? Antingen finns ett beroende eller så inte, och om det finns så borde frågan preciseras. Om nu någon pedagog formulerat frågan så som ovan eller om någon svensk pedagog felöversatt frågan från engelska kan jag inte uttala mig om, men det språkliga förfallet går som bekant hand i hand med genusvansinne och annan idioti så vem är förvånad. Von Wright föreslår inte heller om/hur frågan ska omformuleras utan snarare är det viktiga att ta flickans oro över att teet blir kallt på allvar, man kanske till och med borde avbryta hela fysikförsöket och börja fundera över hur det känns att bli serverad kallt te när normen är varmt te, och om detta är en sorts omvänd härskarteknik?

Tekoppen och sockret är för övrigt intressant eftersom von Wright dels upprepade gånger efterlyser fler ”verklighetsnära anknytningar” som flickor kan relatera till när det gäller fysikuppgifter, men när regnbågar och tedrickande kommer upp så blir det ändå fel, eftersom de beskrivna situationerna inte är tillräckligt ”genuskänsliga”. Sid 18:

”Med ovanstående exempel och diskussion har jag velat visa att kontextualiseringsfrågan inte är oproblematisk, att kontexten ibland kan motverka sitt syfte och att skillnader mellan hur elever uppfattar en kontext ofta är genusspecifika. En viktig påminnelse, som exemplet med sockret och teet ger oss, är att det finns olika sätt att närma sig en problemställning. Redan själva upplevelsen av frågan blir olika för olika elever, och den gestaltning som uppgiften får leder i sin tur till att man uppfattar uppgiften på olika sätt. ”

Men inte bara det, fysikuppgifterna krockar även med andra begrepp som ingår i den intersektionella förståelsen av genusbegreppet – exempelvis kulturell bakgrund:

”Murphy (1998) har tittat på genustypiska skillnader, men skillnaderna kan även vara kulturella. Kontextens betydelse och exemplens symboliska innebörd varierar stort mellan olika kulturer. ”Verklighetsnära anknytningar” är således långt ifrån okomplicerade ur jämställdhetssynpunkt… Samtidigt kan vi konstatera att en kontextualisering är problematisk eftersom den inte kan motsvara alla föreställningsvärldar” (sid 18)…

”Det finns ingen entydig given verklighet i förhållande till vilken alla elever kan känna igen sig. Därför blir en anknytning till ”vardagsverkligheten” inte nödvändigtvis underlättande eftersom alla inte delar den förmodade gemensamma vardagen som läromedlet exemplifierar med. I exemplet med flickan och sockret förde vardagsverkligheten flickans tankar i en viss riktning. För en person som aldrig har kommit i kontakt med det engelska tedrickande kan det verka förvirrande att ha just te som exempel… Att naturvetenskapen är formulerad inom den västerländska kulturen kan innebära problem för dem som tillhör en annan kultur. För dem kan naturvetenskapens värden och läromedlens formuleringar uppfattas som en kritik eller attack mot den egna kulturen. Även inom den västerländska kulturen kan naturvetenskapen tolkas som en subkultur emedan många elever måste överskrida kulturella barriärer när de försöker hantera den naturvetenskapliga subkulturen.” (sid 24 & 26).

Hur rimmar det med jämställdheten att studera ljus?

Hur rimmar det med jämställdheten att studera ljus?

Och givet detta måste naturligtvis alla blivande läromedelsförfattare insamla fullständig kunskap om all världens människors livsvillkor och preferenser i all världens hörn och anpassa sina fysikexempel efter det som är gemensamt och inte riskerar att kränka eller alienera någon. Horder av traumatiserade grundskole- och gymnasieelever kommer att få knapra antidepressiva om genusvetarna inte genast gör en intersektionell insats här. Tedrickande är ju inte norm i vissa kulturer, medan andra kulturer inte bygger elektriska kretsar och åter andra inte använder sig av prismor, och vad är det då för poäng med att studera ljus, något som för övrigt inte heller finns på alla platser och i alla tider som tex norr om polcirkeln under vintersolståndet? Det gäller verkligen att hålla ögonen öppna (om det nu finns något ljus), för ett intersektionellt läromedel inbegriper att antingen ta in allt med stort A i beräkningen, eller att eliminera alla skillnader man kan finna (som ju i vilket fall är socialt konstruerade) och genusvetarna jobbar frenetiskt på båda fronter här för att hjälpa oss att kunna skriva framtidens fysikböcker.

Dessutom kränker fysikläromedlen enligt von Wright  tidigare generationer genom att skildra tidsmätningens utveckling (sid 37): ”Den ”primitiva människans” metoder att mäta tiden (solur, timglas, vattenur) omnämns för att visa på hur tidsmätningen blev ”riktig” tack vare naturvetenskapen: ”Redan den primitiva människan studerade solens läge…” (Paulsson m.fl. 1996, s. 40). Att den primitiva människan levde i en oordnad tillvaro poängteras ytterligare: ”Någon riktig ordning på tidmätningen blev det inte förrän man började tillverka mekaniska ur” (Paulsson m.fl. 1996, s. 40).”

Marie Curie

Marie Curie

Under ”Den mänskliga kroppen” (sid 47-48) får vi veta att kopplingen till den levande människan och kroppen är ett kriterium för en jämställd text. Likaså bör man exemplifiera med kvinnliga fysikforskare när så är möjligt. Således finner von Wright en lärobok i fysik där man tar upp Marie Curie, men även där finner hon allvarliga jämställdhetsproblem i följande citat: ”I sitt laboratorium sökte Marie Curie svar på vetenskapliga gåtor. Vad hon inte visste var att hennes kropp påverkades av de radioaktiva ämnen som hon undersökte. (Undvall & Karlsson 1996, s.220-221)”

Von Wright kommenterar: ”Båda exemplen förknippar fysiken på ett negativt sätt med kroppen. Citatet om Marie Curies verksamhet i laboratoriet är ett uttalande som direkt vänder sig till känslan och man undrar med obehag om hon fick bröstcancer, missbildade barn eller blev steri. Och följemeningen kan bli att fysik är farligt för kvinnor eftersom kvinnors kroppar är särskilt utsatta. Texten förklarar emellertid inte på vilket sätt kroppen påverkades av strålningen, endast att ämnen som är radioaktiva har vi både glädje av och tar skada av. Den ödesmättade antydningen för dock tankarna till något skrämmande snarare än till att strålningen skulle ha haft en positiv inverkan på Marie Curies kropp— att hon dog i leukemi framgår ej.”

Var förresten inte det att ”vända sig till känslan” just det som von Wright eftersökte för att tillgodose det kvinnliga perspektivet på kunskap?

Ljud

Vad är ljud?

Von Wright beklagar också att fysikläromedel vill förklara vad som döljer sig bakom ljud och vacker musik (sid 56):  ”Rubriken ”Ljuv musik är intressant fysik” (Undvall & Karlsson 1996, s. 73) väcker förväntningar på en anknytning till det estetiska. Men texten överger snabbt den personliga upplevelsen och övergår till fysiken: ”Men vad har musik med fysik att göra? Jo, fysikens roll är att beskriva vad det egentligen är som lämnar ett instrument och sedan fångas upp av lyssnarens öron” (Undvall & Karlsson 1996, s.73). Följemeningen blir att din upplevelse kan vara estetisk, men egentligen handlar den om något annat, och att fysiken står för den sanna beskrivningen. Detta understryks i kapitlets huvudrubrik ”Bakom ljud döljer sig rörelse och kraft” genom användningen av metaforen bakom; en metafor som är ofta förekommande i texterna och som refererar till att vi bakom fenomenet finner dess förklaring och dess sanna natur. Den text som finner sanningen genom att den reducerar den fysiska världen till dess minsta beståndsdelar har föga till övers för det estetiska.”

Var det fysikböcker vi pratade om nu – ja det var det visst!

Von Wright beklagar att tyngdpunkten inte ligger på kunskapens relativa karaktär (sid 22):

”Läroplanerna uttrycker en viss förskjutning från en formativ, strukturalistisk hierarkisk och fast kunskapssyn mot en funktionsorienterad, prövande, ifrågasättande och relativ kunskapssyn. En dylik förskjutning kan iakttas även för fysikens del, men det handlar enligt min uppfattning snarare om ett tillägg, att man ”dessutom” skall diskutera kunskapens relativa karaktär, men inte om en förskjutning av själva tyngdpunkten. Det står också att fysikämnet skall behandlas både som fakta och som mänsklig konstruktion. Selander konstaterar även att samtidigt som ”erbjudandet av mening” förs fram som ett alternativt synsätt är det fortfarande den ”påbjudna meningen” som är förhärskande.”

Fysiken har kapat kraftbegreppet

Fysiken har kapat kraftbegreppet

Vi vet redan att von Wright anser (sid 24) att ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen”. Men det här tar ändå priset: ifrågasättandet av kraftbegreppet inom fysiken (sid 24): ”Man kan, med Sundgren (1996, s. 86ff), ifrågasätta denna tradition som insisterar på förmedlandet av vetenskapliga begrepp och deras tolkningsföreträde, samtidigt som den invaderar vardagsförståelsen genom att också lägga beslag på vardagliga begrepp och ge dem tolkningsföreträde, som t.ex. kraft. Det mesta man lär sig i skolan har ett mycket begränsat kommunikativt värde utanför skolväggarna. Roger Säljö (1992) konstaterar exempelvis att fysikens kraftbegrepp för de flesta människor har föga kommunikativ funktion utanför undervisningssituationen”

Vad gör genusvansinnet i mitt universum?

Vad gör genusvansinnet i mitt universum?

Det verkar ju som om det bästa vore att avskaffa hela fysikämnet och istället låta eleverna sitta i små grupper och diskutera sinsemellan hur de anser att verkligheten (som dessutom inte med säkerhet finns) är beskaffad. Min verklighet är kanske inte din verklighet och den är definitivt inte genusvetarnas verklighet. Von Wright har här ovetandes kommit med en djup kvantmekanisk insikt om att observatören skapar verkligheten i observationsögonblicket, men hon har inte utvecklat detta vidare, tex vad som händer om vi är flera som samtidigt som observerar någonting. Det måste vara då verkligheten spaltas upp i flera parallella universa som aldrig någonsin kan komma i kontakt med varandra, vilket leder mig till frågan om varför genusvetarna fortfarande befinner sig i mitt universum. Och vad gör de i mina bloggläsares universa? Är detta Moder Naturs prövning av våra bräckliga psyken eller är Everetts flervärldstolkning felaktig, och kan man genom att studera tillräckligt många aspekter av genusvansinnet få hela genusvetenskapens vågfunktion att kollapsa en gång för alla?


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 883 andra följare

%d bloggers like this: