Bildt medger agendasättarnas agenda i Agenda, ”Fittfestival” i Malmö, penetrerande ubåtar och alla föredrag från Freedomfest 2013

november 30, 2013
Vektorer i det normerade blogggrummet

Vektorer i det normerade genus-bloggrummet

Jag vet att ni är rädda att detta blir ett jättelångt inlägg – det är jag också, men eftersom jag just nu påbörjar det så har jag ingen aning om hur långt det blir, men jag ska försöka hålla det kort enligt min egen definition av kort dvs – i dessa postmoderna tider där envar är fri att konstruera sin egen verklighet så har ”kort” för mig en annan innebörd än ”kort” för er, men eftersom jag är matematiker är det mer sannolikt att min definition av kort är den korrekta objektiva definitionen (om det funnes någon objektivitet, som ni märker försöker jag lura er :-))  – den som borde utgöra norm för alla bloggare i det normerade bloggrummet.

Bildt-Agenda-24 nov-13-1I senaste Agenda från 24 november i inslaget om Ukraina (minut 7-15) säger Bildt lustigt nog vid två tillfällen (9:30 och 12:20) att det är ”två steg framåt och ett tillbaka” och att det vi nu bevittnar är ett steg tillbaka, men på det stora taget innebär ju detta att det är ett steg framåt, något som alltså till och med vår utrikesminister kunnat räkna ut, dvs att 2-1=1, och det var ju precis detta jag skrev om i mitt inlägg från 12 november – att det är två steg framåt och ett tillbaka för agendasättarna, och därmed ett steg framåt för dem – och det är ju bra att man är öppen med sin strategi. Som exempel i det inlägget tog jag upp hur media och agendasättarna ibland medvetet backar efter att ha tagit två kliv framåt och retat upp folk, för att detta steg bakåt ska ses som att de backar ett steg i sin agenda och propaganda, vilket de ju gör just då, men eftersom +2-1 = +1 så är det ju ändå ett steg framåt för dem på det stora hela, vilket alltså är en helt medveten strategi, och det är bra att Bildt nu erkänner det öppet i TV. År 2009 åkte förresten Bildt i ett imaginärt tåg (tipstack till Ulrich) genom Europa under en intervju. Är det politiska spelet också lika imaginärt?

hjärntvättEtt annat syfte med att tillfälligt backa, eller en för backarnas del positiv bieffekt åtminstone, är att man nu i ren glädjeyra ska hylla och ty sig till de personer som tillfälligt backar, alltmedan deras kollegor och gelikar fortsätter på den inslagna vägen. På så sätt skapas i vissa fall en pseudodebatt vilket kan leda till allmän passivitet, och i värsta fall skapas en kontrollerad opposition. Ursäkta att jag ifrågasätter allt, är det inte det vi ska göra idag? Jag är bara ett barn av min tid och gör som de säger – ifrågasätter allt och alla. ;-) I synnerhet ifrågasätter jag många myndigheters, mediers och politikers avsikter, eftersom de ofta har haft decennier på sig att ta upp viktiga frågor – men kanske är det bara så enkelt som att 2-1=1 utgör den övre gränsen för deras mentala kapacitet, och då kan man ju inte notera att hela samhället rasar samman framför ögonen på en, när man ägnat de senaste åren åt den ännu svårare frågeställningen 3-1.

Manlig genusknipövning

Genusmedveten knipövning på fittfestivalen?

Några som däremot aldrig backar i sitt vansinne är som bekant genusforskarna – ingen missade väl Fittfestivalen som anordnades i Malmö nyligen? Citat:

- Vi vill att folk ska få en öppnare inställning till fittor, säger Emma Rosén, en av initiativtagarna till festivalen…Under festivalen kommer besökarna kunna ta del av ett antal föreläsningar, men festivalen bjuder också på utställare och interaktivitet.

Bland annat kommer vi ha ett instruktörslett träningspass för bäckenbottenmuskulaturen med knipövningar, säger Emma Rosén…

Syftet är att ge besökarna mer kunskap om det kvinnliga könsorganet – både rent anatomiska men även ur en mer politisk synvinkel. Emma Rosén menar att det finns många kunskapsluckor att fylla.

Det är mycket information som vi känner att folk behöver veta. Vi vill att folk ska få en öppnare inställning till fittor, sina egna och kanske andras, prata om dem mer och kunna göra bättre sexuella val, säger Emma Rosén.

Och något krav på fitta för att få komma på festivalen finns inte, menar hon.

- Det finns inga krav på varken könsdelar eller identitet. Det är öppet för alla åldrar även om vi riktar oss till en vuxen publik i första hand i och med att vi pratar mycket om sexualitet.

Vänta lite nu – ett fittbejakande instruktörslett träningspass för bäckenbottenmuskulaturen med knipövningar? Är det inte diskriminerande för den som har sådana könsdelar att dessa övningar inte går att genomföra? Därmed exkluderar man en stor grupp människor. Eller är det meningen att alla som vill delta socialt ska konstruera lämpligt kön för att kunna vara med? I annat fall är detta ett ärende för DO ju. ;-)

Genusforskarna ska också analysera 1980-talets ubåtskris. ”Hur kan ubåtskrisen tolkas ur ett genusperspektiv?” Citat:

-Ofta brukar man koppla händelsen till relationen mellan svensk neutralitet och ubåtskränkningar. Jag är nyfiken på andra vinklar, säger hon… Enligt Emma Rosengren kom själva ubåtsfrågan att handla lika mycket om genus som om kaptenen var vilse eller full.


– På ett symboliskt plan kan ubåten som gick på grund ses som den absoluta kränkningen. En annan stat penetrerar den egna nationens, i det här fallet Moder Sveas gränser. Här kan vi se hur genus går igen i symbolik och språkbruk, säger hon. Som svar på kränkningen inkallades den starka armén för att återställa rikets heder, känsla av kontroll och inte minst känslan av beskydd.

Det här är ju helt perverst...

Det här är ju helt PERVERST… Vad sysslar mänskligheten med egentligen?!

Läs gärna det där en gång till. Som vanligt är det en lek med ord som vi skattebetalare finansierar. Givetvis är det uppenbart att ubåtar, som de fallossymboler de är, går Patriarkatets ärenden när de penetrerar vattnet. Det är väldigt illa – ubåtar borde förbjudas, var de än färdas egentligen, eftersom vattnet, liksom Moder Svea, har kvinnligt genus – åtminstone i bulgariskan, där det heter ”edna voda”, så borde det inte får förekomma några ubåtar i Svarta Havet alls, och jag funderar på att skicka in denna min unika iakttagelse till Nationella Sekretariatet för genusvansinne för omedelbar publikation. Och likaså bör rymdraketer förbjudas – dessa vidriga fallosobjekt som Patriarkatet på NASA skickar upp för att penetrera hela universum! Hur maktgalen och sexgalen kan man bli egentligen? Alla dessa så kallade tekniska ”framsteg” borde bannlysas i jämställdhetens namn.

Det blev reaktioner på SvD:s baktips

Det blev reaktioner på SvD:s baktips

Och annat som måste bannlysas är de kakor som nyligen upptäckts under veckans recept i SvD. SVT ringer upp SvD och frågar varför man under rubriken ”Ta en kaka till” uppmuntrar folk att baka hakkors-kakor till kaffet – och man skriver om detta i artikeln “Ett hakkors till kaffet, någon?”

SVT: Hur tänkte ni här?

För mig är det här en kulturyttring från en annan värld, ett stycke bakhistoria. Om man aldrig sett julstjärnor, så kanske man tänker: oj, vilken konstig form. Men vår tanke var bara att visa goda kakor från förr.

SVT: Goda kakor från, säg, 30-talet?

- Nej. Bara ett bakverk. Jag blir full i skratt, det är komiskt. Jag vet inte vad jag ska säga. Vår ambition vara bara att ge våra läsare goda kakor inför julen, säger Stina Cederholm [featurechef på SvD], med skratt i rösten.

Det kan aldrig bli galet nog. :-) Eller jo, det kan det, i Sydsvenskans artikel Pedagog vill lära barnen mer om queer kan vi läsa:

Pojkar och flickor. För en del är detta fullkomligt självklara uppdelningar. Men inte för alla. Genom sin pjäs ”Queer i förskolan”, och det vardagliga arbetet på avdelningen Nyponet, ger Emelie Lysholm både barn och pedagoger bredare ramar. ..

Men vad är du? Pojke eller flicka? Femåringen var envis i sina frågor. Ville verkligen veta.

– Jag svarade till slut att jag är varken eller, berättar förskollärare Emelie Lysholm.

Men barnet lät sig inte riktigt nöjas, utan slog fast: ”Jag vet nog att du är en flicka. Du har pojkehår, men du är ändå flicka.”

– Det hela mynnade ut i ett intressant samtal om könsattribut. Om korthåriga tjejer och killkläder.

Emelie Lysholm arbetar på avdelningen Nyponet på Lindeborgs förskola i Malmö. De egna tankarna kring tillhörighet och utanförskap har funnits ända sedan barndomen. Som förskollärare och genuspedagog har insikten om hur barnen påverkas av de rådande könsnormerna vuxit…

Det händer att föräldrar ställer sig frågande till det genuspedagogiska tänket… Men jag upplever ändå att barnen oftast tycker att det är helt naturligt att kunna vara varken pojke eller flicka, eller se sig själv som lite både och.

Kreativitet

Om man bara anstränger hjärnan tillräckligt mycket så kanske man börjar ifrågasätta sitt kön, sig själv, sin existens och till slut genuspedagogens existens? Löser sig allt då?

Så eftersom “De egna tankarna kring tillhörighet och utanförskap har funnits ända sedan barndomen” för denna genupedagog – så ska de 5-åriga barnen agera terapeuter då eller? Om var och en ska implementera sina identitetsfrågor och personliga upplevelser i yrkeslivet så kommer vi verkligen att ha fullt upp, men som det ser ut nu är det mest relevanta könet. För en annan förskolelärare som kanske plågats av huvudvärk som barn kan ju hela dagistiden för barnen på arbetsplatsen genomsyras av olika teorier kring migrän – eller är vissa frågor överordnade andra och i så fall varför? Får barnen förresten inte just huvudvärk av genuspedagogerna? Så perspektivet är ju högst relevant.

princess-slottSverige är verkligen unikt. Får jag komplettera med att citera SOU 2006:75 ”Jämställdhet i förskolan”: ”Förskolans uppdrag att motverka traditionella könsroller och könsmönster handlar till stor del om att rasera gamla föreställningar om vad som är normalt beteende för pojkar respektive flickor.” Just, det: rasera – vad konstruktivt! Och vem avgör vad som är ”normalt beteende” – det som ska raseras dvs. Och redan i början, kapitel 1, första meningen (sid 19): ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt.” Ett könspolitiskt projekt – varför det? Jag har inte fått rösta om detta. Har ni?

freedom-2013-1Och nu till saken. Alla föredrag från Freedomfest 2013 kan ses via denna länk. Jag pratade alldeles för fort, så jag vet inte om ni kan lyssna till mitt föredrag – jag blev själv stressad av att höra det, ska aldrig mer försöka återge 1.500 sidor blogg på en timme. :-) Mitt föredrag från 2011 gick nog i lite mer normal takt. Mitt 2013 års favoritföredrag var Himmelstrands, det rev ner mest applåder och var helt suveränt  – men ni måste se allihop! Av någon anledning fungerar inte inbäddningskoderna i wordpress, så ni får alla föredrag som länkar. Kanske lika bra iofs så jag inte kraschar era webbläsare när ni laddar sidan. Här är alla:

* Jonas Himmelstrands föredrag ”Hemundervisning i Sverige?” (måste ses).

* Mitt föredrag ”Senaste nytt från genusforskningen”. 

* Martin Borgs föredrag om slöseri med skattemedel (hans film ”1200 miljarder” kan ses på Youtube).

* Markus Anderssons ”Varför är konsten så konstig?” (underhållande om modern urartad konst).

* Hans Palmstiernas”Romerska imperiet” (paralleller till vår tid).

* Frank Karstens Demokratins baksida (på engelska).

Mises  hemsida kan man för övrigt även lyssna på ett antal radioprogram på RADIO MISES.

 Lästips: När genusideologi går före vetenskap och Ett gisslandrama  och En obegriplig framställning av Norge (Norges svar till Henrik Arnstad) och slutligen Nordic Dervish om Norge: No Way!

Boktips: Pär Ström är aktuell med en ny bok: ”Vadå privatliv? Om det framväxande övervakningssamhället” (76 kr här på Bokus eller här gratis som PDF).

Och glöm inte att följa genusdebattenGenusdebatten.se, bashflak, ekvalist, Juggen, Kimhza Bremers Bodega, Malte on the Roxxx, Snurrigtdotcom, Toklandet, Susannavais, Bittergubben mfl i dessas bloggrullar.


2-årsdagen sedan Nyhetsmorgon!

december 28, 2010
Att leka med kottar är könsneutralt och tillåtet i Sverige

Att leka med kottar är könsneutralt och tillåtet i Sverige. Skogen är bra, men att djuren i skogen faktiskt agerar könsstereotypt tycks inte ha slagit genusforskarna.

Kära bloggläsare, vi glömde ju fira att det igår den 27 december var på dagen två år sedan jag fick äran att prata med en livs levande genusvetare i TV 4 Nyhetsmorgon (läs hur detta gick till på Om bloggen)! Denna genusvetare populariserade som bekant sina barnbrytande forskningsresultat i DN under rubriken ”Skogslek gör barn jämlika” där vi kunde läsa att ”Vanliga lekplatser på förskolor kan förstärka könsrollerna, enligt forskare. Klätterställningar, gungor, sandlådor och cyklar – den tillrättalagda miljön på förskolor kan förstärka könsroller och maktstrukturer hos barn. Att i stället leka i skogen kan bidra till jämställdhet, menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér… Förskolepersonalens egna föreställningar om kön påverkar i hög grad. Barnen lär sig tidigt att smälta in i sitt kön utifrån olika ”förebilder” som de möter i samhället och hemmet. De agerar tidigt ”könspoliser” gentemot sina kompisar om de vuxna inte går in. Eva Ärlemalm-Hagsér, adjunkt på Mälardalens högskola och doktorand, har undersökt hur lekmiljöer utomhus förstärker könsroller. Hon menar att förskolegårdens utformning och utrustning ger barnen tydliga signaler om vilken lek som är tillåten och möjlig. En mindre förutsägbar miljö, i exempelvis skogen, skapar lekar där alla kan delta. Barns egna berättelser och observationer av lek, i exempelvis skogen, kan hjälpa oss forskare och pedagoger att förstå vilken roll miljöerna spelar i barnens lek. Hur vissa lekar eller redskap, som bandyklubbor eller cyklar, snabbt blir könskodade av barnen och därmed försvårar gränsöverskridande lek, säger hon.”

Det här har jag köpt till min dotter att leka med, från Clas Ohlsson

Det här köpte jag till min dotter att leka med när hon var 4 år: plattor, hjul, skruvar och muttrar från Clas Ohlsson. Mer genusmedvetet kan det ju knappast bli :-)

Jag skrev artikeln ”Genusvetare förvirrar barnen” där jag bland annat citerade förskolans läroplan Lpfö: ”Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.” Och här replik och slutreplik , där jag passade på att citera ur SOU 2006:75 där det står (sid 19) att ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt”. Där står också (i ett stycke där man kritiserar jämställdhetsarbetet i andra västeuropeiska länder) att ”den nordiska synen är dock att könet är en social konstruktion”. Eh, när bestämdes detta? Och läsarna instämde i att genusvansinnet utgör en skrämmande utveckling. Jag lägger upp videon, även om jag inte är jättenöjd med min insats här, så var det ändå ganska bra med tanke på att jag bara några veckor tidigare inte ens visste vad genus var, bortsett från det matematiska begreppet genus i algebraisk topologi, och det är inte det enda begrepp den politiskt korrekta Genusmaffian snott från oss matematiker, även mångfald och integration har de tagit från matematiken och omdefinierat för sina egna syften.

Jag plöjde som bekant statens offentliga utredning SOU 2006:75 Jämställdhet i förskolan. Någon månad senare startade jag denna blogg, och nederst återfinns några inlägg om genus i förskolan. I SOU 2006:75 kan man läsa om hur upprörda genuspedagoger vittnar om att 2-5 åriga förskolepojkar rusar ut  först på gården när det är dags att gå ut! Detta är givetvis ytterst allvarligt och riskerar att traumatisera mänskligheten flera generationer framåt, så det är dags att sätta in genusinspektörer, genuspiloter, förändringspiloter och jämställdhetsutvecklare redan nu! Genom att stoppa pojkarna redan i dörröppningen kan dagispersonalen dekonstruera deras av det omgivande samhället socialt konstruerade hegemoniska maskulinitet och därigenom förstärka pojkarnas känsla av att vara köns- och identitetslösa, så att de helt enkelt, som man säger, kan ”få vara sig själva” utan negativa yttre influenser från vuxenvärlden (utöver genusvetarnas absolut nödvändiga påverkan då) och därigenom ges makten att i framtiden själva konstruera sin könsidentitet när de känner sig mogna för det – hur mycket man nu kan mogna i en omgivning genomsyrad av genusvetare. Genusvetarna står utanför de strukturer vi andra är insyltade i och inte kan komma ur. Det finns dock en medicinsk term som beskriver just det tillståndet när man står utanför den verklighet alla andra befinner sig i – och det tillståndet kallas psykos! I detta fall rör det sig om genuspsykos.

Inte konstigt att (m) är stort - man täcker ju hela åsiktsregistret i genusfrågan

Inte konstigt att (m) är stort - man täcker ju hela åsiktsregistret i genusfrågan, från den ena extremen till den andra.

Och det är genusvetarnas ödesbestämda uppgift att i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne visa oss andra var skåpet ska stå, nämligen till vänster om extremvänstern där genusvansinnet vanligen håller till, om vi undantar feminism-marxismens senaste offer då – moderaten Per Schlinggenus, som genusvetarna drogat ner med postkolonial feminsim i ett försök att kuppa Alliansen. Låt oss inte underskatta hjärntvättens fanbärare. Könsmakts-ordningen har dock inte gått hem hos alla nya moderater (eller snarare har den kanske just det), vilket detta klipp visar (tipstack till Galne Gunnar). De nya moderaterna rymmer uppenbarligen inom sig alla möjliga åsikter, alltifrån idéer om en genuspedagog per kvadratmeter bebodd yta till planer på upprättandet av ett islamistiskt styre där Schyman hålls fastkedjad vid Storkalifens gasspis. Genusprofessor Eva Lundgren har på den högt rankade digitala forskningstidskriften Newsmill problematiserat detta, medan Judit Burda i några artiklar gör en annan analys  där genusperspektivet dock helt saknas, vilket så klart starkt skadar förtroendet för Newsmill som ledande forskningstidskrift.

Förskolebarnen måste bära genusglasögon för att inte agera könspoliser

Förskolebarnen måste bära genusglasögon för att inte agera könspoliser

Låt oss återgå till SOU 2006:75 och ta upp några höjdare: På sid 58 påpekas att det inte är säkert att det märks vid ett första besök huruvida förskolan når upp till jämställdhets-målen. Men den som har ”genusglasögonen” på  ”behöver nog inte gå längre än till hallen för att upptäcka det……Barnen trivs, personalen trivs och föräldrarna är nöjda. Men som vi redan konstaterat, behöver inte trivsel automatiskt betyda att en förskola är jämställd.” Här kom alltså beviset för att genusvetarnas mål inte är att skapa trivsel bland barn och pedagoger och nöjda föräldrar, utan att till varje pris genomföra sina planer utan hänsyn till konsekvenser och inblandade parters känslor eller välmående.

En annan blodtryckshöjare finner vi på sidan 52 under ”Män + förskola = jämställdhet?” Här diskuteras andra länders jämställdhetsarbete i förskolan, där man också vill ha in fler män. Dessa länder vill dock ha in fler män av fel skäl! Bland annat kritiseras det skotska projektet ”Men in childcare” som startades i början av 2000-talet, för att projektet ”bygger i stort sett enbart på tankar om kvinnors och mäns olikheter. Initiativtagarna till projektet ser män som i grunden olika kvinnor. De bör komma in i förskolan för att fylla en funktion som kvinnor aldrig kan göra.” Fråga: varför vill då svenska genusvetare ha in män i förskolan? Och vad har då kvinnor som män saknar när det gäller bolagsstyrelser? Lite konsekvens tack.  Norge och Belgien kritiseras av samma skäl (sid 54): ”Tankarna om vikten av män till förskolan [i Norge] utgår i mycket från samma perspektiv som finns i arbetet i Belgien och Skottland. Att kön i sig har en viktig funktion. Den nordiska synen är dock att kön är en social konstruktion och att maskulinitet är föränderlig.” ”Den nordiska synen”? Jag trodde inte att det fanns något genuint nordiskt men det gjorde det visst, åtminstone när det kommer till synen på kön.

Svenska skattebetalares pengar går till att "könsavkoda" leksaker

Svenska skattebetalares pengar går till att "könsavkoda" leksaker

Annat vansinne: En standardmetod är att ta bort ”könskodade” leksaker. På exempelvis Svartöstadens förskola i Luleå har man tagit bort alla bilar för att pojkarna genom att leka mest med dem ”könskodade” dem, och detta gav dessa leksaker ”högre status” och de skulle därför avlägsnas (SOU 2006:75, sid 107). Motiveringen: ”Det är vi vuxna som kodar materialet och aktiviteterna, och barnen kommer ändå att möta de mest könskodade leksakerna utanför förskolan”. På sid 110 kan vi läsa att man på förskolan Kullegården i Partille på genus-experternas inrådan istället för att plocka bort något valt att köpa in fler flickleksaker, samtidigt som personalen ”arbetar för att avkoda allt material och ge det samma status”. Det ”pojkkodade materialet kan” enligt de statliga utredarna ”kopplas till hierarkin i genusordningen som ger det pojkar ägnar sig åt ett högre värde”.

På sidan 120 konstaterar  Delegationen för jämställdhet i förskolan efter genomgång av förskolornas utvärderingar följande: ”Den vanligaste bilden många verkar ha är att jämställdhetsarbetet ofta motarbetas från föräldrahåll när frågan introduceras. Ett sådant exempel kommer från projektet ”Vidgade Vyer” i Östersund. En bit in i arbetet blev motreaktionen från några av pojkarna på den berörda förskolan starka. De motarbetade personalen och det blev mer eller mindre kaos i gruppen. Delar av föräldragruppen ville då att projektet skulle avbrytas och det var nära att personalgruppen gav upp, men med hjälp av handledare jobbade de vidare och till slut löste sig problemen.” Just det – man kuvade föräldrarna och barnen.

Mina bulgariska dockor

Mina bulgariska dockor

Dessutom är man förvirrad vad gäller överförandet av kulturarvet. I Lpfö 98 kan man läsa följande sid 6 (8 i pdf:en): ”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.” Detta samtidigt som genuspedagogerna plockar bort kulturarvet eftersom det anses krocka med motarbetandet av stereotypa könsroller (vilket också är ett uppdrag enligt läroplanen), könsroller som kulturarvet anses förmedla. I SOU 2006:75 på sidan 114 kan vi läsa om vad förskolepersonalen i en av utvärderingarna har att säga: ”Vi har diskuterat fram och tillbaka hur vi ska förhålla oss till kulturarvet när det strider mot vårt uppdrag att motverka traditionella könsroller. Till slut har vi valt att lyfta bort vissa titlar från barnens hyllor eftersom vi inte känner att vi kan stå för det böckerna förmedlar. Vi kan komma att läsa dessa böcker i framtiden, tex i samband med teman om hur det var förr i tiden, men vi vill inte att barnen ska bläddra i böckerna där både bild och text förmedlar passivitet för flickor och aktivitet för pojkar.”

Och de svenska

Och mina svenska dockor

Genuspedagogernas verksamhet krockar således med förskolans uppdrag enligt Lpfö98 som är nuvarande läroplan vad gäller överförandet av kulturarvet. På många förskolor runt om i landet har man bytt plats på könen på figurerna i sånger och sagor. Exempelvis sjunger man i flera förskolor (bevis: SOU 2006:75 + egen erfarenhet) ”Och bonden tar en man” (istället för ”bonden tar en fru”) samt byter kön på vargen och jägaren i Rödluvan. Vad är då vunnet? Då förmedlas ju bara motsatt stereotyp, nämligen den om passiva pojkar och aktiva flickor. Det är genusforskarna som har problem med sin kvinnosyn. De har själva det manliga som norm.

Jag skulle egentligen blogga om en annan sak idag, men det får bli imorgon, eftersom inlägget annars blir alldeles för långt och jag tränar mig i att skriva korta inlägg. Jag har gjort stora framsteg i det avseendet den senaste månaden :-) .

Relaterat: Genuspedagogik i förskolan – del 1, Genuspedagogik i förskolan – del2, Genuspedagogik i förskolan – del 3, Genuspedagogik i förskolan – del 4, Project implicit – bär du på fördomar eller ”föreställningar” om ”verkligheten”?, Genusarbete smulades sönder, Mitt anförande i Riksdagen (Anna Ekström ansvarar för både 2009:75 och 2006:75).

Lästips: Gudmundsson uppmärksammar tankefel , Äntligen en artikel om kvinnor som inte är skriven av genusforskare, Ännu en – av Sabuni, Det stämmer – akademiker har faktiskt aldrig ledigt, Låt PK-maffian själv välja klinik, Professorer om saltintaget, Intressant artikel i DN om kost, Hälsoaspekter på dataspelande, Deltid inte alltid dåligt, Jag har redan förklarat vad detta beror på, Genusdebatt om Kungahuset, Liberala kvinnor ger sig in i legodebatten, Bröstmjölk gör pojkar smartare.


”Forskning saknas” på genusvansinne för 225 miljoner och dags att ”reflektera över sin vithet”

november 22, 2010
Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Här är Aftonbladets artikel om kvinnlig statsminister som jag nämnde i förra inlägget. Mitt svar är inte med eftersom jag inte lämnade mitt telefonnummer och de ville tydligen helst prata med en också, medan jag tänkte att det var bäst att skriva ner mitt svar, så kan inget bli fel. Men de vill ju kunna ställa följdfrågor osv antar jag. I vilket fall så hade de fått tag på Elise Claeson per telefon, och hon är ju en intelligent kvinna, så det är hennes svar som står under ”Är det viktigt att Sverige får en kvinnlig statsminister?” tillsammans Schymans svar. Måste man skaffa en särskild presstele nu också!? Nu har de fått mitt nummer i alla fall, ett av dem, ett ”obefläckat”, som jag inte ringt upp Nationella Sekretariatet med, ha ha! :-). Här kompletterar jag AB-artikeln med mitt svar:

Det här är min nya presstele

Det här är min nya presstele - nu kan media ringa mig

”Jag tycker att det är viktigt att Sverige får en kompetent, kunnig och handlingskraftig statsminister, oavsett kön. Jag tycker det skulle vara trevligt med en kvinnlig statsminister som omväxling så klart, men könet får inte vara ett kriterium. Om vi i framtiden får en kvinnlig statsminister så hoppas jag bara att det inte blir så att kritik av beslut och eventuella felsteg bemöts med genusinfluerade argument, som att kritiken bottnar i att det är en kvinna, och att sakfrågorna och politiken drunknar i sådant där, alltså en könsfixering istället för en bedömning av politiken. Det kan ju bli intressant att se hur genussamfundet hanterar ”en kvinna med makt” – är en kvinnlig statsminister ett offer i egenskap av kvinna, eller är hon (beroende på partifärg då kanske) en Patriarkatets medlöpare? Eller kanske rent ut av en egen individ med fri vilja? Enligt vissa genusforskare står ju också ”den manliga rationaliteten” (som exempelvis präglar ”manligt dominerad” vetenskap som fysik där man hävdar ”objektiva sanningar”) i motsatsförhållande till den kvinnliga dito – hur man nu ska tolka det. Ska kritikerna ta hänsyn till detta i bedömningen av de politiska besluten? En kvinnlig statsminister skulle säkerligen generera en hel del forskningsprojekt och analyser från genushåll som kan bli nog så intressanta, men förhoppningsvis genererar en framtida kvinnlig statsminister välstånd och framtidstro i första hand. Kanske kan en kvinnlig statsminister också stärka tron på kvinnan som en självständig och stark individ som kan tänka själv, något som skulle utmana genussamfundets stereotypa bild.”

Det nya numret av Axess är ute

Det nya numret av Axess är ute

Jag skulle egentligen bloggat igår, men så kom jag på att jag hade deadline på nästa Axess-krönika, och då kom jag på att jag inte skrivit om min förra här på bloggen. För det senaste numret av Axess Magasin, som jag ju brukar uppmärksamma, kom för två veckor sedan. Temat är ”Hemma i Europa” och några av artiklarna går som vanlig att läsa på nätet (”Sverige tror på sina fantasier”, ”Europas mest europeiska land””Maktens konstruktion””Trygghet går före fall””Självbilden utmanas” och så chefredaktörens ledare). Och här vid tidningen ser jag en tidningsbit jag rivit ut ur Metro. I Metro Stockholm kunde man den 1 november läsa på sid 12 under rubriken  ”Kvinnor läser mest för barn” att en ny Sifo-undersökning visar att ”8 av 10 kvinnor svarar att det är de, och inte partnern, läser mest för sina barn” (undersökningen borde för övrigt anmälas till DO för att ha utelämnat samkönade relationer – jag överlämnar detta ärende till kommentatorn Info) och att ”Ungefär hälften av kvinnorna läser för barnen varje dag, medan bara en tredjedel av männen gör detsamma”. Fanny Armbjörnsson, genusforskare vid Stockholms universitet, tycker att detta är ”tråkigt, men inte förvånande”. Vi kan läsa att ”Det är trist för alla, för kvinnorna som får jobba dubbelt och hamnar efter lönemässigt, för barnen som får mindre möjligheter till en nära relation till sin förälder och – inte minst – för männen själva.”

Män kan höja sin livskvalité med "kvinnofällorna"

Män och kvinnor behöver olika roller enligt genusvetarna - nämligen de omvända

Detta är sååååååååå typiskt! När kvinnor stannar hemma med barn är det en ”kvinnofälla”, när män gör detsamma är detta ”bra för barnen” (sedan när bryr sig genusvetarna om dem!?) och inte minst är det ”berikande” för männen och höjer deras livskvalitet. Varför är det som höjer livskvalitén för män en fälla för kvinnor? Jag är så trött på detta hyckleri! Man kan faktiskt hinna med lite av varje om man bara är effektiv, igår skrev jag Axesskrönika på förmiddagen och var sedan med dottern i stan hela eftermiddagen och tittade på julpynt och leksaker, på kvällen hann vi se en djurdokumentär på TV som var mycket lärorik – bla om steklar som använder fjärilslarver som ”surrogatlivmödrar” och sprutar in sina ägg i dem – något för genusvetarna att titta närmare på kanske? Medan jag lagade mat spelade min dotter evolutionsspelet ”Spore” som jag bloggade om för ett tag sedan och sedan spelade vi schack, läste en könskodad saga (Madicken) och sedan såg vi en TED talk på Kunskapskanalen om hur man kan lura sin egen och andras hjärna – också något för genusvetarna, fast man måste förstå sig på fysik, något som kanske är ett hinder för dem som anser att ”objektiv kunskap” och ”manlig rationalitet” infekterat området. Jag ser till att min dotter får möjlighet att odla intressen inom alla områden (utom genusvetenskap), utan att ha en genusvetare flåsandes i nacken. I själva verket är jag bättre lämpad än dem som genuskonsult när det gäller att skapa intresse för ”manligt könskodade vetenskaper”.

Genuspilot - det nya framtidsyrket, bra för både miljö och rättvisa

Genuspilot - det nya framtidsyrket, googla själva!

För att komma till saken, det var hyckleriet jag vill prata om, det som jag skrev om i min förra Axesskrönika. Män med makt – fult, kvinnor med makt – fint. Män som åker jetplan förgiftar miljön, medan kvinnor som flyger jet är ett tecken på att jämställdheten går framåt, och det mår miljön också bättre av. Exakt som artikeln i Metro illustrerar och genusideologin i ett nötskal – sk manliga beteenden och normer förkastas men hyllas när de anammas av kvinnor. På samma sätt är det på många andra områden, det är ju skillnad på folk och folk. Europeisk nationalism – fult. Andra folks nationalism – fint. Vad är i en svensk politikers eller journalists ögon mer naturligt än att stödja en minoritets kamp för ett eget etniskt homogent territorium, medan de med fasa åser de etnisk homogena områden som följer av att folk som kommer till Sverige vill bo med sina landsmän? Själva bor de också till 90% i ”svenska” områden – även om de givetvis önskar att de fick bo mitt  i mångkulturen om de bara hade råd. Eller om den bara låg lite närmare riksdagshuset där de jobbar, eller Östermalm (Södermalm för journalisterna kanske) där barnen ju går i skolan.

har inte Sverige kommit att bli lite extremt?

Har inte Sverige kommit att bli lite extremt? Går civilisationen verkligen framåt bara för att tiden går framåt?

Men vad betyder väl några utstuderade lögner i ett helhetsperspektiv? Sverige är ju (trots det förmenta självföraktet) ett föregångsland vars utveckling alla andra länder också måste genomgå – det är bara en tidsfråga när. Vi har kommit längst och är mest toleranta. Så toleranta att det är bäst att låta andra föra berörda gruppers talan mot deras vilja – precis som genusvetarna för alla kvinnors talan, de vet ju bättre än vi vad vi egentligen tycker och tänker. Alla som inte delar de officiellt fastslagna åsikterna är dessutom extremister. Och på tal om extremism, och förlåt att jag svävar iväg igen, låt mig få påtala en liten inomeuropeisk iakttagelse jag gjort: ledaren för det (i svensk media) ”ultranationalistiska högerextrema” bulgariska partiet Ataka omtalas i bulgarisk press istället som ”Siderov, som inte har en enda akademisk examen”. Alltså: en politiker, och dessutom partiledare, utan en enda akademisk examen! Detta är riktigt illa – sett ur ett bulgariskt (och många andra länders) perspektiv. Sveriges riksdag är full av sådana här extremister som saknar högre utbildning. Ska det verkligen få vara så här i en demokrati, är det inte lite extremt? Kanske inte lika extremt som genusvansinnet, men ändå. Kanske något att åtgärda i den kommande grundlagsändringen?

Som ni minns påbörjades denna den 2 juni och regeringen och hela Sveriges församlade journalistkår uppmärksammade detta stort i alla medier och proffstyckarna fick tycka till i TV och radio och framförallt fick medborgarna komma till tals, något jag bloggade om här (längst ner) när det var aktuellt.

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Expressen hade häromdagen en ledare där man propagerar för fler genuspedagoger Vad gör egentligen en genuspedagog? Jag har tagit upp detta i min genomgång av SOU 2006:75 (del 1 , del 2 , del 3 , del 4) – bland annat ska förskolepersonalen ”[köns]avkoda allt material [leksaker] och ge det samma status” – hur det ska gå till i praktiken framgår som vanligt inte.

Genusglasögonen ska på i tid!

Genusglasögonen ska på i tid! De här är utvecklade av Nationella Sekretariatet

I Expressen får vi veta att DEJA just släppt ytterligare en rapport i raden, nämligen ”Rapport 11 – Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt – jämställdhetsarbete i skolan”. Denna rapport är på symboliska 88 sidor och jag har just printat ut den och återkommer i ärendet så fort jag plöjt den. Oroa er inte, det får bli en serie på 4-5 inlägg. En genusrapports vansinne får inte plats i ett enda inlägg, inte ens i mina. Jag återkommer också i Ljungbyärendet, eftersom det 1) var värre än jag trodde – har nu läst varje bokstav i rapporten, och 2) det visar sig att ”Forskning saknas” på hur genusintegreringen ska gå till! Här JÄMI:s egen rapport om att de inte själva vet varken vad de sysslar eller ska syssla med. Den som vill höra om detta live, dvs ”att det finns stora forskningsluckor inom jämställdhets-området. För att diskutera orsaker till detta och förutsättningar för ny forskning” när det gäller jämställdhetsintegreringen, kan åka till Göteborg och sätta den utlovade lunchbuffén i halsen den 15 december.

Sekretariatet har inte hunnit utveckla verktygen på 15 år

Sekretariatet har inte hunnit utveckla sina genusverktyg på 15 år och 225 miljoner har inte heller hjälpt

Vi andra kan läsa om det i senaste numret av nyhetsbrevet Genusperspektiv på sidan 2 under ”Många frågetecken kring regeringens jämställdhetsintegrering” – och glöm inte att regeringen gav Nationella Sekretariatet i uppgift att tillhandahålla stöd och kompetens till jämställdhets-integreringen redan 2008 när dessa miljoner avdelades (regeringsbeslutet första sidan överst). Och glöm inte heller att jämställdhetsintegrering har varit Sveriges strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen ända sedan 1994 (Prop. 1993/94:147). Så här står det i Genusperspektiv:  ”Jämställdhetsintegrering började användas under mitten av 1990-talet, men idag, ungefär 15 år senare finns fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller hur och om strategin fungerar.” Ändå har man sjösatt implementeringen för 225 miljoner kronor utan att ha ”utvecklat konkreta verktyg” vilket jag ju nyligen bloggade om. Detta visar ju också Ljungbyrapporten där man efter 10 månader och några miljoner in på projektet fortfarande ”saknar konkreta verktyg”. Det visar sig inte helt oväntat att detta är själva syftet med hela den här cirkusen – ”processledarna” ska leda en ”process” i all oändlighet. Jag har just lyckats bevisa detta och ska spamma utvalda riksdagsledamöter i ärendet.

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vi kan också se (Nordiska institutet för kunskap om kön) att det är dags för kvotering av minoriteter där alla, i synnerhet vita ”majoritetskvinnor”, uppmanas ”reflektera över sin vithet”. Är inte hudfärg en social konstruktion? Jag ska personligen undersöka hur mycket ljus min hy reflekterar, detta är väl det bästa kriteriet för att avgöra graden av vithet antar jag. Eller ska man bara grubbla rent allmänt över sin hudfärg? Är den förresten inte mer gul än vit? Eller röd av högt blodtryck om man just läst en genusartikel, eller är den vit då eftersom man blir medvetslös och hamnar i koma? Är det genusvansinnet som skapar vitheten? Vilken färg får er hy efter att ha läst ett av mina blogginlägg?

Uppdatering: Minns ni denna debattartikel från 2007 i Sydsvenskan ”Ställ de självklara sist i rekryteringen!”: ”Det manliga monopolet i näringslivets maktstrukturer måste brytas. Ställ alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år längst ner i anställningshierarkin de närmaste fem åren, skriver Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund, och Kurdo Baksi, redaktör för Svartvitt.se.” Dags att rusta upp rasbiologiska institutet?

 


Projekt Implicit – bär du på fördomar eller ”föreställningar” om ”verkligheten”?

december 20, 2009

För den som bara vill göra eller se testet  - se längst ner i inlägget!

Flicka könskodar ett leksaksslott

Flicka könskodar sitt leksaksslott

Igår var det exakt ett år sedan min ”Genusvetare förvirrar barnen”-artikel publicerades i SVD (här om läsarreaktionerna) och som var en reaktion på en DN-artikel om hur genusforskare kommit fram till att ”klätterställningar, gungor, sandlådor och cyklar – den tillrättalagda miljön på förskolor kan förstärka könsroller och maktstrukturer hos barn.” Barnen agerar ”könspoliser” och ”könskodar” leksaker, och förskolepersonalens ”egna föreställningar om kön” påverkar barnen, och den enda räddningen är  ”genuspedagoger” och ”genuskonsulter”. Idag kan man vara professor i ”genus, människa och maskin” och i bokhandeln kan man köpa böcker som ”Skönheter och odjur : en feministisk kritik av djur-människa-relationen” där författaren resonerar kring ”normer, normalitet och makt i förhållandet mellan människor och djur” och med detta ”visar hur en feministisk kritik kan klarlägga samband mellan underordning av olika grupper.”

Genusvansinnet fortsätter att förfölja oss från vaggan till graven, eller åtminstone tills vi gått ut skolan, trots att  det i både skolans och förskolan läroplaner (Lpo94 resp Lpfö98) uttryckligen står:

”Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen”

Och just nu pågår faktiskt en debatt om just genuspedagogik på Newsmill. Pär Ström var först ut med Låt inte genusproffsen välja leksaker! Observera Moderatmännens inlägg:

örFör För Moderatmännen är självuppoffring och försakelse ett passerat stadium

För Moderatmännen är självuppoffring ett passerat stadium

”Krigsleksaker borde förvisso vara helt okej för små gossar att leka med, men tyvärr så anser vi att den bakomliggande strukturen – som reducerar män till något slags offerlamm som ska uppoffra sig för kung och fosterland och inte minst kvinnor – är lika skadlig som den är oacceptabel i ett jämställt samhälle. Ge därför inte krigsleksaker till era pojkar denna jul utan köp hellre en Barbiedocka eller en rosa prinsessklänning till dem… Gamla idéer om ridderlighet, gentlemannaskap och hur en ”riktig” man ska vara, har blivit mäns största fiender då de uppmuntrar till självuppoffring och försakelse. Här har män mycket att lära av feministers obstinata ovilja att låta sig reduceras till redskap för någon annans agenda.”

Hade det inte varit för att radikalfeministerna provocerat fram denna extrema själviskhet hade jag nästan klandrat Moderatmännen.

Låt mig citera ur statens offentliga utredning ”Jämställdhet i förskolan” (SOU 2006:75):

Sid 58: ”Den som har ”genusglasögonen” på sig behöver nog inte gå längre än till hallen för att upptäcka det……Barnen trivs, peronalen trivs och föräldrarna är nöjda. Men som vi redan konstaterat, behöver inte trivsel automatiskt betyda att en förskola är jämställd. De könsstrukturer som finns i förskolan speglar ofta de mönster som finns i samhället utanför. Som vuxen kan det vara svårt att upptäcka och förhålla sig kritiskt till detta eftersom man lever mitt upp i dem.”

Det viktiga är således inte att barn, föräldrar och personal trivs och är nöjda med förskolan, utan att ”jämställdhet” råder, och det är bra att det blir svart på vitt nu att genusvetarnas ”jämställdhet” står i motsatsförhållande till lycka och trivsel.

På sid 151 förklarar man det problematiska i att lära ut tolerans och acceptans bland barnen eftersom detta innebär att  det finns något ”avvikande” som måste tolereras och accepteras.  Citat:

”Det kan låta konstigt att tolerans och acceptans inte är den bästa vägen att gå, men problemet med detta synsätt är att det ofta saknar maktperspektiv”

På sid 54-55 under ”Män + förskola = jämställdhet” får vi höra den svenska genusmaffian uttala sig kritiskt om jämställdhetsarbetet i förskolor i Norge, Belgien och Skottland eftersom man där vill ha in fler män i förskolan av fel skäl, nämligen att män har något att tillföra i egenskap av män:

”Tankarna om vikten av män till förskolan [i Norge] utgår i mycket från samma perspektiv som finns i arbetet i Belgien och Skottland. Att kön i sig har en viktig funktion. Den nordiska synen är dock att kön är en social konstruktion och att maskulinitet är föränderlig.”

Följdfråga: varför vill svenska genusvetare absolut ha in 50% män som anställda i förskolan?

Svensk förskolepersonal uppmanas "avkoda" det "könade materialet"

Förskolepersonal uppmanas att "avkoda" det "könade lekmaterialet"

På sid 110 får vi veta att personalen uppmanas ”avkoda” de ”könade” leksakerna på genusexperternas inrådan. På förskolan Kullegården i Partille har man istället för att plocka bort något valt att köpa in fler flickleksaker, samtidigt som personalen ”arbetar för att avkoda allt material och ge det samma status”. Det ”pojkkodade materialet kan” enligt statens utredare nämligen ”kopplas till hierarkin i genusordningen som ger det pojkar ägnar sig åt ett högre värde.” Hur i all fridens namn könsavkodar man en platsbil? Vad sysslar regering, riksdag och svenska myndigheter med egentligen som sanktionerar och finansierar denna fullständiga idioti!?

På sid 114 får vi från en utvärdering reda på det dilemma förskolepersonalen står inför då man dels ska förmedla ett kulturarv i form av sånger och sagor, och dels motverka traditionella könsroller, med pekpinnar från upplysta och allvetande ”gensupedagoger”:

”Vi har diskuterat fram och tillbaka hur vi ska förhålla oss till kulturarvet när det strider mot vårt uppdrag att motverka traditionella könsroller. Till slut har vi valt att lyfta bort vissa titlar från barnens hyllor eftersom vi inte känner att vi kan stå för det böckerna förmedlar. Vi kan komma att läsa dessa böcker i framtiden, tex i samband med teman om hur det var förr i tiden, men vi vill inte att barnen ska bläddra i böckerna där både bild och text förmedlar passivitet för flickor och aktivitet för pojkar”.

På sid 120 får vi från en utvärdering veta hur det går med ”föräldraproblemet”:

”Den vanligaste bilden många verkar ha är att jämställdhetsarbetet ofta motarbetas från föräldrahåll när frågan introduceras. Ett sådant exempel kommer från projektet ”Vidgade Vyer” i Östersund. En bit in i arbetet blev motreaktionen från några av pojkarna på den berörda förskolan starka. De motarbetade personalen och det blev mer eller mindre kaos i gruppen. Delar av föräldragruppen ville då att projektet skulle avbrytas och det var nära att personalgruppen gav upp, men med hjälp av handledare jobbade de vidare och till slut löste sig problemen.”

Löste sig problemen? Genom att kuva de föräldrar (troligen flertalet) med en avvikande åsikt i frågan? Och vad gäller det obligatoriska skolväsendet är det samma trend. I DEJA:s (Delegationen för jämställdhet i skolan) delbetänkande som kom i somras (slutbetänkandet kommer 2010) ”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?” SOU 2009:64 kan vi tex på sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” läsa följande:

Pojke

Pojkar underpresterar för att upprätthålla sin hegemoniska maskulinitet?

”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan”

Som en följd av denna insikt vill genusvetarna nu ägna kommande decennium åt att  ”dekonstruera maskuliniteten” för skattebetalarnas pengar.

På sid 46 ser vi att det inte spelar någon roll om lärarna behandlar eleverna lika eftersom:

”En vanlig kommentar på landets skolor är: ” vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män. Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna.”

På sid 240 fortsätter det:

”I sin analys av svenska pojkars underprestationer i dag knyter Björnsson an till den engelska forskningen och konstaterar sammanfattningsvis det som också beskrivits i föregående avsnitt: Om man tar skolarbetet på allvar riskerar man som pojke att »få sin heterosexualitet i frågasatt «.”

Från Maria Hjalmarssons doktorsavhandling (Göteborgs Universitet) om genusordningen inom lärarkåren (källa):

”I resonemang om genusordning avfärdar emellertid de yngre lärarna, och då främst de yngre kvinnorna, ett sådant resonemang och betonar istället den enskilda individens betydelse än betydelsen av en strukturell eller symbolisk genusordning.

-  Många inom skolan pekar på att man vill ha in ”det andra”, det manliga i grundskolan. Men det verkar finnas en uppfattning att kvinnor inte kan bidra med ”det manliga”. Faran är att detta förstärker könssegregeringen och könsstereotyperna inom grundskolan vilket gör skolan motsägelsefull, säger Maria Hjalmarsson som skrivit avhandlingen inom ramen för forskningsprojektet Förändrade köns-/genusordningar i skola och utbildning. Policy, perspektiv och praktik.

Intressant, ”det manliga” är inget unikt för män, men ”det kvinnliga” (perspektivet) måste in i bolagsstyrelserna och detta kan bara biologiska kvinnor bidra med – hyckleriet vet i vanlig ordning inga gränser.

Genusglasögonen måste på i tid!

Genusglasögonen måste på i tid!

Linköpings Universitetsportal ”Lika Villkor” erbjuder oss att göra ett test inom Harvardbaserade ”Project Implicit” om vi bär på omedvetna fördomar angående (välj test själv) sexuell läggning, hudfärg, ålder, etnicitet, kön, vikt, länder. Det senare testet ”erbjuder en ny metod för att studera nationalism.” För tänk om man år 2009 bär på ”fördomen” att den som är äldre faktiskt är äldre, eller att den som är kvinna verkligen är kvinna, eller om man anser att det finns olika länder, och tänk om man hellre vill bo i ett land än ett annat? Dessa ”föreställningar” om ”verkligheten” som man eventuellt bär på innebär att man livet ut lurar sig själv vilket påverkar ens välmående och hälsa i en tid när det är de intersektionella genus- och fördomsforskarna som bestämmer vad som är verkligt och inte.

Den svenska samarbetspartnern i Projekt Implicit utgörs av en forskningsgrupp vid Uppsala Universitet som leds av professor Bo Ekehammar (se här). Här är huvudsidan. Notera dock att ”IP-adresser registreras rutinmässigt men dessa är helt konfidentiella” (se info).

VARSÅGODA: VÄLJ DEMOTEST!

Uppdatering: forskare kritiska mot implicita associationstestet.

Efter utfört test kan det vara på sin plats att se Indoctrinate U (del 1):


Genuspedagogik i förskolan – del 3

april 27, 2009

SOU 2006:75 - den roliga fortsättningen (av del 1 och del 2 ): ”Förskolans uppdrag att motverka traditionella könsroller och könsmönster handlar till stor del om att rasera gamla föreställningar om vad som är normalt beteende för pojkar respektive flickor.” Just, det:  rasera – vad konstruktivt! Och när man raserat en föreställning måste man givetvis ersätta den med en annan föreställning – nämligen genusvetarnas. Eller kanske vi inte ska ha någon föreställning om någonting alls?

Hjärnan behöver många olika yttre stimuli för att kunna växa

Hjärnan behöver olika yttre stimuli för att kunna växa

Ledsen genusvetare, men så fungerar inte den mänskliga hjärnan. Den mänskliga hjärnan (om nu genusvetarna anser sig ha en sådan) samlar in information som den strukturerar och bearbetar på optimalt sätt för att kunna hantera omgivningen. Troligtvis vet genusvetarna just detta – det är därför de vet att de måste arbeta med den omgivande miljön: cencurera bland barnböckerna, låta leksakerna passera ”genusfiltret”, erbjuda alternativa upplevelser och så vidare.

Avancerat genusfilter - för vårt eget bästa

Avancerat genusfilter - för vårt eget bästa

Men barnens hjärna kommer trots det att försöka skapa någon sorts struktur för att förstå sin omvärld, och nya intryck kommer med tidens gång att utmana genusvetarnas ambitiösa pedagogik. Genusvetarna måste därför jaga dessa barn livet igenom för att med genusfiltret i högsta hugg springa före den uppväxande ungen innan dess genusbearbetade psyke blir besudlat av alla vuxna människors förlegade syn på varat. Omgivningen är nämligen livsfarlig (och genusvetarna borde fråga sig varför) för genusperspektivets beständighet. Demokrati och tankefrihet i all ära men hur i h-e ska det gå om barnet börjar ifrågasätta genusperspektivet?

Genusvetarna av idag har ingen liten uppgift framför sig – de måste nämligen säkra genuspedagogernas landvinningar för framtida generationer (om sådana nu kommer att existera när genusfolket är färdiga med sitt projekt), men detta låter sig endast göras genom en massiv omstruktureringsprocess av universum. Jag avundas dem inte.

En genusfrälst, som själv valt dagis med genusinriktning för sina barn, berättar hur ”pojkarnas GÖRA och flickornas VARA [är] en underliggande svåråtkomlig klangbotten” och att ”backlashen lurar runt hörnet. I världens mest jämställda land är risken stor att vi dunkar varandras ryggar och är nöjda med det vi redan åstadkommit.”

”Det som åstadkommits”, att döma av förskolepersonal, föräldrar och statens egna offentliga utredning i frågan, är enligt vad jag sett hittills total förvirring. Eftersträvansvärt kanske för en fanatisk rörelse som gör karriär på att förvirra och därefter studera förvirringen och dokumentera resultaten, som får ligga till grund för ytterligare forskning.

Klänningproblemet måste lösas under 2000-talet!

Klänningproblemet måste lösas under 2000-talet!

Vad sägs mer i denna läsvärda artikel? En inbjuden genuspedagog föreläser tydligen för föräldrarna: ””Ofta är det föräldrarna som känner ett starkt och nästan instinktivt motstånd mot ord som genus, jämställdhet och könsroller. De tror väl att man ska stassa ut pojkarna i klänning”, säger Anna Ubysz. Och varför inte, tänker jag. Faktum är att förskolorna har ett lagligt ansvar för de här frågorna.” skriver artikelförfattarinnan, för att lite längre ner i artikeln göra avbön (?): ”De flesta är överens om att genusarbete ska vara något lustfyllt, något som bejakar och berikar barnen snarare än låser eller tvingar.” Vad hände med det lagliga ansvaret för att ”stassa ut pojkarna i klänning” då? Jag försöker bara följa en röd tråd här, som inte är full av självmotsägelser, men det är lika svårt som alltid.

Det finns ett förlag, Vilda, som enligt artikeln jobbat med genusgranskning av böcker sedan 2007 och jobbar med en metod som de kallar ”krammärkning”. ”Krammärkningen betyder att text och bild granskas ur ett demokrati-, jämställdhets- och mångfalds-perspektiv” enligt förläggaren Karin Salmson. Demokrati. Jämställdhet. Mångfald. Hur går detta ihop ur ett genusperspektiv?

Jämställdhet innebär i praktiken (läs valfri genusartikel) att genom aktiv likriktning och tankekontroll få in barnen i samma tankemall (genusvetarnas), genom att ”utmana” och helst ersätta gamla ”förlegade värderingar” och syn på könen, och helst radera ut gränserna och skillnaderna mellan könen, eller åtminstone synen på vad kön är, men helst båda. Mångfaldsperspektivet borde, som jag tolkar ordet om inte någon redan hunnit ändra innebörden vilket ibland sker med kort varsel, handla om att bejaka och acceptera mångfald och därmed olikheter. Demokrati borde slutligen innebära tanke-och yttrandefrihet för barnen, och rätten att själva tolka sin omvärld utan en genusvetare som med pekpinnen i högsta hugg ”förklarar” hur barnet ska tolka att moster Anna har odlat skägg eller varför lille Anton inte vill leka med den nyinköpta könsneutrala genusdockan det tagit åratal av seriös genusforskning att forska fram.

Men även om vi tolkar det som att demokratiperspektivet innebär att integrera mångfalds-och jämställdhetsperspektivet som en del i barnens demokratiska värderingar (vilket vanligen är det som avses) så får jag ändå inte ihop det….svensk genusvetenskap krockar liksom med mångfaldsperspektivet. Flera har för övrigt undrat om böcker verkligen ska genusgranskas, särskilt när barnen inte får välja vilka böcker som förskolorna köper in.

Norge delar inte "den nordiska synen" på könet

Norge delar horribelt nog inte "den nordiska synen" på könet

Åter till statens offentliga utredning. Om det nu nödvändigtvis måste finnas män (genusvetarna är inte helt överens här)  så måste de jobba i förskolorna – och det mååååste vara 50% kvinnor och 50% män där.Tills jag läste SOU 2006:75 så visste jag inte riktigt varför genusvetarna vill ha det så, och efter att ha läst den förstår jag det ännu mindre. Hör och häpna: på sidan 52 under 2.6: ”Män + förskola = jämställdhet?” diskuteras andra länders jämställdhetsarbete i förskolan, där man också vill ha in fler män. Dessa länder vill dock ha in fler män av fel skäl! Bland annat kritiseras det skotska projektet ”Men in childcare” som startades i början av 2000-talet, för att projektet ”bygger i stort sätt enbart på tankar om kvinnors och mäns olikheter. Initiativtagarna till projektet ser män som i grunden olika kvinnor. De bör komma in i förskolan för att fylla en funktion som kvinnor aldrig kan göra.” Detta sticker visst i ögonen på svenska genusvetare.

Även Norge och Belgien kritiseras av samma skäl (sid 54): ”Tankarna om vikten av män till förskolan [i Norge] utgår i mycket från samma perspektiv som finns i arbetet i Belgien och Skottland. Att kön i sig har en viktig funktion. Den nordiska synen är dock att kön är en social konstruktion och att maskulinitet är föränderlig.” (!)

Fy skam på dessa länders genusvetare – att tala om olikheter! Men då kan man fråga sig, och det gör jag, vilket är de svenska genusvetarnas syfte bakom strävan efter fler män inom förskolan? Det finns tydligen ingen ”manlig kompetens” som tillför något som inte kvinnor kan tillföra. Däremot finns ”kvinnlig kompetens” – och den måste in i bolagsstyrelserna genast, annars brakar världen samman – se bara finanskrisen!

Uppdatering: tydligen är det vi matematiker som ligger bakom finanskrisen: DN.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 832 andra följare

%d bloggers like this: