Hemmafruar, genusexperter och Sverigedemokratiska tider ”i” Norden?

oktober 26, 2011
Så här ser ju jag ut på kvällarna :-)

Så här ser ju jag ut på kvällarna - hur har den bilden kommit ut på nätet? :-)

Ve och fasa – en undersökning genomförd på Familjeliv (här Sverigemamman 2011 pdf) visar att nästan varannan mamma skulle kunna tänka sig att vara hemmafru. Se även Många vill bli hemmafru SVT & Varannan mamma vill bli hemmafru AB. I förra årets undersökning svarade sju av tio mammor att de ville vara hemma mer med sina barn. I år ställdes frågan om man skulle vilja vara hemmafru, och nästan hälften av de svarande (9552 personer) svarade alltså ja. I gruppen mammor mellan 18 och 29 svarade 53% ja och i gruppen mellan 30 och 44 svarade 40% att de skulle vilja vara hemma om de fick möjlighet. 2% av de svarande är hemmafruar. Jag skulle gärna själv bli hemmafru, och vad jag skulle göra då har jag beskrivit längre ner i inlägget, men ni får läsa allt det andra först. Vägen till seger är som alltid hårt och dedikerat arbete och det betyder att mina inlägg måste plöjas eftersom det är den enda metod som erfarenhetsmässigt visat sig stärka tålamodet, eller kanske inte den enda, men den bästa. Några röster om hemmafrufrågan SVT Play (ca 1 minut). Men här är ett längre inslag (7 min) från Aktuellt igår (25/10) minut 19.00-26.00 se i Play (samma klipp även här).

Jag vill umgås med mina barn. Det är därför jag jobbar 75 procent.

"Jag vill umgås med mina barn. Det är därför jag jobbar 75 procent."

Minut 23:55 hör vi Reinfeldt idiotförklara en stor del av landets mammor genom att förklara för dem att de inte ska tro att de kan leva sina liv som i en amerikansk dokusåpa (och jag antar att han syftar på ”Svenska Hollywoodfruar” på TV3) – ”Den här glamoröse bilden stämmer inte med den tillvaron” säger han. Givetvis tror de svenska småbarnsmammorna att om de slutar jobba så kommer deras lägenhet att förvandlas till ett lyxigt slott, mannen blir automatiskt en framgångsrik börsmäklare och en betald hushållerska dyker upp så att mamman kan tjattra med sina kompisar och gå på rikemansfester. Detta visar tydligt vilken uppfattning Reinfeldt har om väljarna. Tur att han sätter oss på plats.  Vi ska inte heller tro att vi kan ”utvecklas” inom hemmet. Det är tydligen bara på en arbetsplats vi kan utvecklas. Men samhället har visst heller inte råd med hemmafruar. ”Vi har stora krav på att sjukvård och skola ska ha bättre kvalité”. Eh, det där var ju ett argument för hemmafruarna – med avstressade harmoniska mammor som har tid för barnen minskar vi vårdbehovet hos både unga och gamla, med mammor hemma får vi också upp skolresultaten (Läs Bättre betyg med mamma hemma: ”Mammans arbetstid verkar spela en positiv roll för betygen under hela skoltiden” osv eller Jobba mindre – höj dina barns betyg ). Det politikerna konstant misslyckas med fixar vi själva. Skänk dina skolutredningsmiljoner till hemmamammorna istället, Reinfeldt!

"Vår utgångspunkt är att man ska få välja själv."

"Vår utgångspunkt är att man ska få välja själv."

”Mer av eget arbete är sättet att bygga upp en starkare pension i framtiden, och det gäller män såväl som kvinnor”. Som vanligt är pengar det enda av värde i Reinfeldts värld, men även om man räknade på det så skulle det samhällsekonomiskt på sikt löna sig med hemmamammor. Om man nu bara vill argumentera i ekonomiska termer. Att så många ändå väljer att jobba deltid eller vara hemmamammor visar att pengar inte är det viktigaste, utan att hälsa och barn kommer före. Tur att det finns politiker som anser att vi väljare kan tänka själva. Jag valde själv att jobba deltid vid Stockholms Universitet hela 2009 och det blev givetvis en sämre ekonomi för mig som dessutom är ensam mamma – men ibland måste man göra sina val – oavsett vad Reinfeldt tycker, det var förresten också då jag startade den här bloggen :-). Så här i efterhand skulle jag kunna tycka att det inte är helt fel att stanna hemma med barnen ända fram till skolstart.  Jag skulle ha fullt upp hela tiden, och det skulle mina barn också, med tanke på den ideella utbildnings- och sysselsättningsapparat jag skulle bygga upp.

Se även Elise Cleason i Gomorron Sverige om hemmafru-undersökningen (här i Play)

SVT har för sin artikel kontaktat genusforskaren Catrin Lundström, som är lektor vid Centrum för genusvetenskap och som enligt uppgift skrivit artikeln ”Hemmafruns återkomst”  tillsammans med Lena Sohl.

”Hon säger att hon inte är förvånad över resultatet i enkäten.

-För två år sedan hade jag varit överraskad, men inte i dag.

Jag fann en här röntgenbilden av Reinfeldt ute på nätet

Jag fann just den här röntgenbilden av Reinfeldt

Catrin Lundström tror dels att det beror på glamouriseringen av hemmafrun i media, som i Hollywoodfruar där hemmafrun är mer som en arbetsgivare som lever lyxliv. Dels tror hon att arbetsmarknaden för unga kan ligga bakom… - Man har en bild av att det är skönt att gå hemma och ta hand om sig själv och umgås med sina barn. Men det kanske ändå finns något som gör att man inte omsätter det i praktiken.”

Har Reinfeldt möjligtvis tagit del av den här genusanalysen av undersökningen med tanke på sitt uttalande? Om man tar en titt på Catrin Lundströms meritlista (hon är ju den som citerats i flera medier i hemmafrufrågan) finner man flera tankeväckande titlar. Översta delen av publikationslistan ser ut så här:

-     Hübinette, Tobias och Catrin Lundström, ”Den svenska vithetens melankoli”, Glänta, 2011 (in press).

- Hübinette, Tobias och Catrin Lundström, ”White melancholia and Swedish whiteness: The mourning of the loss of “Old Sweden” and the passing of “Good Sweden””, Eurozine 2011 (in press).

- Lundström, Catrin och Lena Sohl ”Hemmafruns återkomst”, Arena, 2011, nr 1.

- Hübinette, Tobias och Catrin Lundström, (2011) ”Sweden after the recent election: The double-binding power of Swedish whiteness through the mourning of the loss of “old Sweden” and the passing of “good Sweden”.” I: NORA, Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 19(1): 42-52.

- Lundström, Catrin, (2011 in press), I Farahani, Fataneh, Hübinette, Tobias, León Rosales, René, och Helena Hörnfeldt (red). ”Rasifierat begär: ”De Andra” som exotiska.”

Annihilation

Annihilationsprocess

Catrin Lundström har skrivit alla sina aktuella forskningsartiklar (2011) utom en tillsammans med Tobias Hübinette, forskare vid Mångkulturellt centrum. På Newsmill finner jag ett aktuellt inlägg av Hübinette i Kinapuffs-debatten (”Därför envisas svenskar med rasistiska uttryck”) där vi kan läsa att: ”För att den vita melankolin en dag ska kunna botas och den svenska vitheten en gång för alla ska kunna annihileras krävs därför att ord som sårar inte längre praktiseras som illokutionära talhandlingar” Vad betyder illokutionär? Annihilera vet jag från mina studier i partikelfysik – det är när en partikel kolliderar med sin antipartikel och förintas (från annihilatio (lat.)  förintelse) Vi kan också läsa att:

”Vidare utgår den kritiska rasforskningen från att ras är en social konstruktion liksom en performativ handling, vilket innebär att när en vit person exempelvis riktar en så kallad racial slur, en nedsättande rasistisk benämning, direkt till en icke-vit person så blir den sistnämnda raced eller racialized, på svenska rasialiserad eller rasifierad, och talaren placeras i en överordnad position och identifieras med vithet medan mottagaren hamnar i en underordnad position och görs till ett icke-vitt subjekt.”

Genuspengarna växer här

Här växer genuspengarna

Hur kan man själv skriva ”när en vit person riktar…” om nu vithet är en social konstruktion? Det påminner om när genusforskare pratar om könet som en social konstruktion samtidigt som man är helt fixerad vid en så kallad ”biologisk kroppsräkning” där man själv systematiskt kategoriserar människor som just kvinnor eller män och därefter på ett tvångsmässigt sätt räknar antalet av vardera könet på varje arbetsplats och inom varje yrkeskategori, samtidigt som man fortsätter att anklaga sina meningsmotståndare och resten av befolkningen (grupper som i det här fallet nästan helt sammanfaller) för att dela upp människor i just kvinnor och män, och samtidigt som man får mångmiljarder från staten för att stoppa denna skadliga uppdelning i kön som man själv ägnar sig åt.

Nåväl, det är väl därför Catrin Lundström och Hübinette slagit sina kloka huvuden ihop, och SVT vet ju att välja sina experter. Vid Södertörns högskola kan man läsa kursen ”Genus och vithet” 7.5 hp och flera av Catrin Lundströms artiklar ingår som ni ser i kurslitteraturen till just den kursen. Genusvärlden tycks på något sätt vara väldigt liten och snäv. Tidskrift för Genusvetenskap hade för ett tag sedan ett temanummer med genus och vithet  – där finner vi bla Catrin Lundström med artikeln ”Transnationell vithet” där hon finner att vita kvinnor som emigrerat från Sverige med sina familjer ofta blir ”försörjda hemmafruar” i utlandet (eller utland och utland, gränserna är väl också en social konstruktion, men det glömde hon att ”problematisera”) och vi får veta att ”För flertalet kan migrationen beskrivas som mansorienterad inom ramen för en heterosexuell ordning” vilket betyder att mannen fått jobb i utlandet, kvinnan flyttar med mannen dit eftersom hon är gift med mannen och därmed heterosexuell, men detta är problematiskt då ”… dessa kvinnor visserligen erfar ökat välstånd och mer fritid, men att detta sker i utbyte mot ekonomiskt beroende och att de dedicerar sin tid till familjeansvar.” (sid 27).

Här kan man jobba, i en kondomfabrik, så slipper man ungar, man och fler barn

Här kan man jobba, i en kondomfabrik, så slipper man både ungar, man och fler barn.

Vad hemskt. Konstigt att inte kvinnan tar jobb på närmsta fabrik, eller i någon annans hushåll, och för de pengarna istället anställer någon annan att ta hand om hemmet, barnen och mannen i det nya landet. Hon vill säkert hellre ta hand om någon annan familj och för de pengarna anställa någon som kan ta hand om hennes eget. Självklart. Är det detta som kallas inrikes familjär cirkulär migration? Annars lanserar jag det begreppet nu.

Men minns ni Ulrika Dahl som figurerade i P1 Kulturradions genus-gå-program som jag tog upp i förra inlägget?   Lektorn i genusvetenskap som pratade flanösstrategier. Lustigt nog har även hon publicerat sig i genus- och vithetsnumret  med artikeln ”Rapport från vithetshavet”. Där kan vi läsa om ”genusteoretisk rasism”:

”De många och plågsamma situationer jag befunnit mig i med vänner och kollegor vars icke-vita kroppar ständigt tycks legitimera frågan: var kommer du ifrån? påminner om att vitheten alltjämt är det självklara och oproblematiserade… då  välkomnar jag kritiska vithetsstudier…

Om vithet är en erfarenhetskategori som försvinner som kategori genom erfarenhet, måste detta fält handla om hur institutioner, vanor, kroppar och rum görs vita och vad det får för konsekvenser för vetenskapliga och fysiska kroppar.

Vilken betydelse har det, undrar jag i min pågående forskning, att det svenska och nordiska kvinno- och genusvetenskapliga ”vi” som ofta omskrivs i antologier, konferensbeskrivningar, tidskrifter och berättelser om fältets utveckling, ständigt görs genom att tala om en delad (ärvd) historia, om välfärdsstatliga projekt och starka feministiska rörelser, och bygger på att både forskarsubjekt och objekt placeras ”i” Norden? Vad betyder det att den postkoloniala och anti-rasistiska kritiken ofta placeras ”utanför”? Är det nödvändigt att territorialisera idéer?

Vad får det för konsekvenser i dessa sverigedemokratiska tider, att överhuvudtaget skapa en föreställd gemenskap och tillhörighet genom att åberopa en gemensam nordiskhet? Kort sagt: hur tar sig vitheten uttryck i skapandet av ett nordiskt genusvetenskapligt ”vi” och feministiskt hem?”

Det här maskhålet tillverkade jag igår

Det här maskhålet tillverkade jag igår och jag tänkte placera det utanför genusvetenskapliga institutionen imorgon, så om alla genusforskare plötsligt är borta så vet ni vad det beror på. Jag kan tyvärr inte hämta hem dem igen för jag har inte lyckats lösa ekvationen för det.

Genuskritik av genusforskning, intressant. Och frågan är relevant: varför befinner sig genusvetarna och deras forskning egentligen ”i” Norden istället för ”utanför”?  Det har jag ju själv ofta frågat mig här på bloggen – något som i sig borde förläna mig en lektorstjänst i genusvetenskap. Denna genuslektor som just figurerat i kulturradion och diskuterat gå- och flanösstrategier borde som ett aktuellt forskningsprojekt undersöka om det går att gå över en gräns så att man hamnar i ”utanföret”, och om man i så fall hamnar i ”vithetshavet”, i det vanliga havet, i Danmark, eller kanske i P1:s studio. Kan man gå och gå och gå tills man hamnar någon annanstans? Nej, det behöver man egentligen inte – man kan faktiskt bara träda in i ett svart hål, något jag rekommenderar, och pressa sig genom den avkönande singulariteten, ta till höger i rondellrotationens cirkulära migrationspump och sedan flanösa vidare genom ett maskhål  för att därefter hamna i ”utanföret”. Något jag faktiskt provade igår genom att riva ut ett hål i rumtiden och klistra ihop två ändar av universum, så jag har förberett lite redan. ”Utanföret” kan om man har otur kan vara ett vitt hål och det har genusforskarna redan har räknat ut genom att lösa Einsteins ekvationer, och därför är kritisk vithetsanalys ett högst aktuellt forskningsområde. Ny forskning visar dessutom  att det kan vara så att vita hål skapar nya universa genom att använda materia från svarta hål – något som bekräftar den hegemoniska vithetens imperialistiska snyltambitioner även på ett universellt plan. Alla som har elementär kunskap om något vet dessutom att ordet ”hål” är missvisande här, och detta måste undersökas ur ett genusteoretiskt vithetsperspektiv – vad säger oss egentligen ett ”svart hål”? Inte mycket, om man väl hamnar innanför händelsehorisonten, vilket Genusmaffian snart kommer att göra när jag byggt klart min miljövänliga kvantifierade vakuumejakulationspump och lanserat den på Metros förstasida.

Men låt oss återgå till Jorden ett tag. Här är en rykande färsk nyhet på temat genus och vithet (tipstack till Galne Gunnar): vitt papper i skolan och på dagis kan visst göra barn till rasister:

”Another staple of the classroom – white paper – has also been questioned by Anne O’Connor, an early years consultant who advises local authorities on equality and diversity.

Children should be provided with paper other than white to drawn on and paints and crayons should come in ”the full range of flesh tones”, reflecting the diversity of the human race, according to the former teacher.

“People might criticise this as political correctness gone mad. But it is because of political correctness we have moved on enormously.”

Uppdatering! Varför är toapappret vitt? Video 4 minuter och ett gott skratt! :-)

Jag

Tror jag det – galningar! :-) Vad sägs om att de intersektionellt sinnade kritiska vithets- och genusforskarna föregår med gott exempel och börjar trycka sina artiklar på svart papper – det skulle se ganska bra ut, eller snarare inte alls – vilket i det här fallet ju är samma sak. Sedan pressar vi samman dem till ett svart hål som vi skickar ut på en rymdpromenad – det kommer garanterat att riva upp flera hål i rumtiden och visa oss vägen till alternativa och queera universa. Nej, vad f-n – det skulle ju ge en skjuts till genusforskningen, det går ju inte. Vi annihilerar givetvis det svarta hålet genom att bygga ett likadant med genus-antimateria, som jag håller på att framställa hemma i mitt eget personliga labb. Är det någon som har en partikelaccelerator jag kan få låna för att sedan slutföra kollisionsuppdraget? Jag orkar inte gå ner och leta i soprummet, då slutar det bara med att jag tar hem en ny teservis, och då får jag inte plats med min labbutrustning. Nä, nu tappade jag tråden här. Vad var det nu jag skulle skriva om? Just det, hemmafru-frågan. Ja, jag blir gärna hemmafru själv, men frågan är om någon skulle stå ut med mig. Men någon måste snart ställa upp, eftersom jag behöver min tid till kampen mot galenskapen. Dessutom vill jag baka kanelbullar och ägna mig åt ideellt arbete. Och med ideellt arbete menar jag att bygga upp en allomfattande universell kamporganisation mot genusvansinnet, den ska vara lika vital som mitt psyke när jag fått i mig för mycket kaffe. Jag har redan startat upp en lokalförening här i min lägenhet med mig själv som medlem, men som hemmafru skulle jag expandera och ha tid att rita fina medlemskort som jag kan skicka ut i blommiga kuvert.

OBS! Jag har inte glömt kommentarerna i förra inlägget, är bara lite efter, ska avverka det imorgon :-).

Länkar: Några röster om hemmafrufrågan SVT Play, Aktuellt igår (25/10) minut 19-26.  Elise Cleason i Gomorron Sverige om hemmafru-undersökningen.

Relaterat: SVD nyheter,  SVD ledare: Det viktigaste i livet ska inte vara politiskt,   SVD ledarblogg del 1   SVD ledarblogg del 2   Emma Henriksson (familjepolitisk talesperson för KD) i Aftonbladet: ”Relationer värda mer än karriären”,   Hemmafrudebatt på Newsmill. Sverigemamman 2011 pdf.
Feminism trumfar multikultiralism i Corren.

Andra bloggar om detta: Genusnytt här, Pelle Billing här, Aktivarumbloggen här,  Matte Matik om brittisk sågning av svensk statsfeminism.

Föreningar med aktuella artiklar: Hemmaföräldrar, HARO, Barnens rätt till föräldrarnas tid.


”Forskning saknas” på genusvansinne för 225 miljoner och dags att ”reflektera över sin vithet”

november 22, 2010
Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Här är Aftonbladets artikel om kvinnlig statsminister som jag nämnde i förra inlägget. Mitt svar är inte med eftersom jag inte lämnade mitt telefonnummer och de ville tydligen helst prata med en också, medan jag tänkte att det var bäst att skriva ner mitt svar, så kan inget bli fel. Men de vill ju kunna ställa följdfrågor osv antar jag. I vilket fall så hade de fått tag på Elise Claeson per telefon, och hon är ju en intelligent kvinna, så det är hennes svar som står under ”Är det viktigt att Sverige får en kvinnlig statsminister?” tillsammans Schymans svar. Måste man skaffa en särskild presstele nu också!? Nu har de fått mitt nummer i alla fall, ett av dem, ett ”obefläckat”, som jag inte ringt upp Nationella Sekretariatet med, ha ha! :-). Här kompletterar jag AB-artikeln med mitt svar:

Det här är min nya presstele

Det här är min nya presstele - nu kan media ringa mig

”Jag tycker att det är viktigt att Sverige får en kompetent, kunnig och handlingskraftig statsminister, oavsett kön. Jag tycker det skulle vara trevligt med en kvinnlig statsminister som omväxling så klart, men könet får inte vara ett kriterium. Om vi i framtiden får en kvinnlig statsminister så hoppas jag bara att det inte blir så att kritik av beslut och eventuella felsteg bemöts med genusinfluerade argument, som att kritiken bottnar i att det är en kvinna, och att sakfrågorna och politiken drunknar i sådant där, alltså en könsfixering istället för en bedömning av politiken. Det kan ju bli intressant att se hur genussamfundet hanterar ”en kvinna med makt” – är en kvinnlig statsminister ett offer i egenskap av kvinna, eller är hon (beroende på partifärg då kanske) en Patriarkatets medlöpare? Eller kanske rent ut av en egen individ med fri vilja? Enligt vissa genusforskare står ju också ”den manliga rationaliteten” (som exempelvis präglar ”manligt dominerad” vetenskap som fysik där man hävdar ”objektiva sanningar”) i motsatsförhållande till den kvinnliga dito – hur man nu ska tolka det. Ska kritikerna ta hänsyn till detta i bedömningen av de politiska besluten? En kvinnlig statsminister skulle säkerligen generera en hel del forskningsprojekt och analyser från genushåll som kan bli nog så intressanta, men förhoppningsvis genererar en framtida kvinnlig statsminister välstånd och framtidstro i första hand. Kanske kan en kvinnlig statsminister också stärka tron på kvinnan som en självständig och stark individ som kan tänka själv, något som skulle utmana genussamfundets stereotypa bild.”

Det nya numret av Axess är ute

Det nya numret av Axess är ute

Jag skulle egentligen bloggat igår, men så kom jag på att jag hade deadline på nästa Axess-krönika, och då kom jag på att jag inte skrivit om min förra här på bloggen. För det senaste numret av Axess Magasin, som jag ju brukar uppmärksamma, kom för två veckor sedan. Temat är ”Hemma i Europa” och några av artiklarna går som vanlig att läsa på nätet (”Sverige tror på sina fantasier”, ”Europas mest europeiska land””Maktens konstruktion””Trygghet går före fall””Självbilden utmanas” och så chefredaktörens ledare). Och här vid tidningen ser jag en tidningsbit jag rivit ut ur Metro. I Metro Stockholm kunde man den 1 november läsa på sid 12 under rubriken  ”Kvinnor läser mest för barn” att en ny Sifo-undersökning visar att ”8 av 10 kvinnor svarar att det är de, och inte partnern, läser mest för sina barn” (undersökningen borde för övrigt anmälas till DO för att ha utelämnat samkönade relationer – jag överlämnar detta ärende till kommentatorn Info) och att ”Ungefär hälften av kvinnorna läser för barnen varje dag, medan bara en tredjedel av männen gör detsamma”. Fanny Armbjörnsson, genusforskare vid Stockholms universitet, tycker att detta är ”tråkigt, men inte förvånande”. Vi kan läsa att ”Det är trist för alla, för kvinnorna som får jobba dubbelt och hamnar efter lönemässigt, för barnen som får mindre möjligheter till en nära relation till sin förälder och – inte minst – för männen själva.”

Män kan höja sin livskvalité med "kvinnofällorna"

Män och kvinnor behöver olika roller enligt genusvetarna - nämligen de omvända

Detta är sååååååååå typiskt! När kvinnor stannar hemma med barn är det en ”kvinnofälla”, när män gör detsamma är detta ”bra för barnen” (sedan när bryr sig genusvetarna om dem!?) och inte minst är det ”berikande” för männen och höjer deras livskvalitet. Varför är det som höjer livskvalitén för män en fälla för kvinnor? Jag är så trött på detta hyckleri! Man kan faktiskt hinna med lite av varje om man bara är effektiv, igår skrev jag Axesskrönika på förmiddagen och var sedan med dottern i stan hela eftermiddagen och tittade på julpynt och leksaker, på kvällen hann vi se en djurdokumentär på TV som var mycket lärorik – bla om steklar som använder fjärilslarver som ”surrogatlivmödrar” och sprutar in sina ägg i dem – något för genusvetarna att titta närmare på kanske? Medan jag lagade mat spelade min dotter evolutionsspelet ”Spore” som jag bloggade om för ett tag sedan och sedan spelade vi schack, läste en könskodad saga (Madicken) och sedan såg vi en TED talk på Kunskapskanalen om hur man kan lura sin egen och andras hjärna – också något för genusvetarna, fast man måste förstå sig på fysik, något som kanske är ett hinder för dem som anser att ”objektiv kunskap” och ”manlig rationalitet” infekterat området. Jag ser till att min dotter får möjlighet att odla intressen inom alla områden (utom genusvetenskap), utan att ha en genusvetare flåsandes i nacken. I själva verket är jag bättre lämpad än dem som genuskonsult när det gäller att skapa intresse för ”manligt könskodade vetenskaper”.

Genuspilot - det nya framtidsyrket, bra för både miljö och rättvisa

Genuspilot - det nya framtidsyrket, googla själva!

För att komma till saken, det var hyckleriet jag vill prata om, det som jag skrev om i min förra Axesskrönika. Män med makt – fult, kvinnor med makt – fint. Män som åker jetplan förgiftar miljön, medan kvinnor som flyger jet är ett tecken på att jämställdheten går framåt, och det mår miljön också bättre av. Exakt som artikeln i Metro illustrerar och genusideologin i ett nötskal – sk manliga beteenden och normer förkastas men hyllas när de anammas av kvinnor. På samma sätt är det på många andra områden, det är ju skillnad på folk och folk. Europeisk nationalism – fult. Andra folks nationalism – fint. Vad är i en svensk politikers eller journalists ögon mer naturligt än att stödja en minoritets kamp för ett eget etniskt homogent territorium, medan de med fasa åser de etnisk homogena områden som följer av att folk som kommer till Sverige vill bo med sina landsmän? Själva bor de också till 90% i ”svenska” områden – även om de givetvis önskar att de fick bo mitt  i mångkulturen om de bara hade råd. Eller om den bara låg lite närmare riksdagshuset där de jobbar, eller Östermalm (Södermalm för journalisterna kanske) där barnen ju går i skolan.

har inte Sverige kommit att bli lite extremt?

Har inte Sverige kommit att bli lite extremt? Går civilisationen verkligen framåt bara för att tiden går framåt?

Men vad betyder väl några utstuderade lögner i ett helhetsperspektiv? Sverige är ju (trots det förmenta självföraktet) ett föregångsland vars utveckling alla andra länder också måste genomgå – det är bara en tidsfråga när. Vi har kommit längst och är mest toleranta. Så toleranta att det är bäst att låta andra föra berörda gruppers talan mot deras vilja – precis som genusvetarna för alla kvinnors talan, de vet ju bättre än vi vad vi egentligen tycker och tänker. Alla som inte delar de officiellt fastslagna åsikterna är dessutom extremister. Och på tal om extremism, och förlåt att jag svävar iväg igen, låt mig få påtala en liten inomeuropeisk iakttagelse jag gjort: ledaren för det (i svensk media) ”ultranationalistiska högerextrema” bulgariska partiet Ataka omtalas i bulgarisk press istället som ”Siderov, som inte har en enda akademisk examen”. Alltså: en politiker, och dessutom partiledare, utan en enda akademisk examen! Detta är riktigt illa – sett ur ett bulgariskt (och många andra länders) perspektiv. Sveriges riksdag är full av sådana här extremister som saknar högre utbildning. Ska det verkligen få vara så här i en demokrati, är det inte lite extremt? Kanske inte lika extremt som genusvansinnet, men ändå. Kanske något att åtgärda i den kommande grundlagsändringen?

Som ni minns påbörjades denna den 2 juni och regeringen och hela Sveriges församlade journalistkår uppmärksammade detta stort i alla medier och proffstyckarna fick tycka till i TV och radio och framförallt fick medborgarna komma till tals, något jag bloggade om här (längst ner) när det var aktuellt.

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Expressen hade häromdagen en ledare där man propagerar för fler genuspedagoger Vad gör egentligen en genuspedagog? Jag har tagit upp detta i min genomgång av SOU 2006:75 (del 1 , del 2 , del 3 , del 4) – bland annat ska förskolepersonalen ”[köns]avkoda allt material [leksaker] och ge det samma status” – hur det ska gå till i praktiken framgår som vanligt inte.

Genusglasögonen ska på i tid!

Genusglasögonen ska på i tid! De här är utvecklade av Nationella Sekretariatet

I Expressen får vi veta att DEJA just släppt ytterligare en rapport i raden, nämligen ”Rapport 11 – Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt – jämställdhetsarbete i skolan”. Denna rapport är på symboliska 88 sidor och jag har just printat ut den och återkommer i ärendet så fort jag plöjt den. Oroa er inte, det får bli en serie på 4-5 inlägg. En genusrapports vansinne får inte plats i ett enda inlägg, inte ens i mina. Jag återkommer också i Ljungbyärendet, eftersom det 1) var värre än jag trodde – har nu läst varje bokstav i rapporten, och 2) det visar sig att ”Forskning saknas” på hur genusintegreringen ska gå till! Här JÄMI:s egen rapport om att de inte själva vet varken vad de sysslar eller ska syssla med. Den som vill höra om detta live, dvs ”att det finns stora forskningsluckor inom jämställdhets-området. För att diskutera orsaker till detta och förutsättningar för ny forskning” när det gäller jämställdhetsintegreringen, kan åka till Göteborg och sätta den utlovade lunchbuffén i halsen den 15 december.

Sekretariatet har inte hunnit utveckla verktygen på 15 år

Sekretariatet har inte hunnit utveckla sina genusverktyg på 15 år och 225 miljoner har inte heller hjälpt

Vi andra kan läsa om det i senaste numret av nyhetsbrevet Genusperspektiv på sidan 2 under ”Många frågetecken kring regeringens jämställdhetsintegrering” – och glöm inte att regeringen gav Nationella Sekretariatet i uppgift att tillhandahålla stöd och kompetens till jämställdhets-integreringen redan 2008 när dessa miljoner avdelades (regeringsbeslutet första sidan överst). Och glöm inte heller att jämställdhetsintegrering har varit Sveriges strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen ända sedan 1994 (Prop. 1993/94:147). Så här står det i Genusperspektiv:  ”Jämställdhetsintegrering började användas under mitten av 1990-talet, men idag, ungefär 15 år senare finns fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller hur och om strategin fungerar.” Ändå har man sjösatt implementeringen för 225 miljoner kronor utan att ha ”utvecklat konkreta verktyg” vilket jag ju nyligen bloggade om. Detta visar ju också Ljungbyrapporten där man efter 10 månader och några miljoner in på projektet fortfarande ”saknar konkreta verktyg”. Det visar sig inte helt oväntat att detta är själva syftet med hela den här cirkusen – ”processledarna” ska leda en ”process” i all oändlighet. Jag har just lyckats bevisa detta och ska spamma utvalda riksdagsledamöter i ärendet.

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vi kan också se (Nordiska institutet för kunskap om kön) att det är dags för kvotering av minoriteter där alla, i synnerhet vita ”majoritetskvinnor”, uppmanas ”reflektera över sin vithet”. Är inte hudfärg en social konstruktion? Jag ska personligen undersöka hur mycket ljus min hy reflekterar, detta är väl det bästa kriteriet för att avgöra graden av vithet antar jag. Eller ska man bara grubbla rent allmänt över sin hudfärg? Är den förresten inte mer gul än vit? Eller röd av högt blodtryck om man just läst en genusartikel, eller är den vit då eftersom man blir medvetslös och hamnar i koma? Är det genusvansinnet som skapar vitheten? Vilken färg får er hy efter att ha läst ett av mina blogginlägg?

Uppdatering: Minns ni denna debattartikel från 2007 i Sydsvenskan ”Ställ de självklara sist i rekryteringen!”: ”Det manliga monopolet i näringslivets maktstrukturer måste brytas. Ställ alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år längst ner i anställningshierarkin de närmaste fem åren, skriver Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund, och Kurdo Baksi, redaktör för Svartvitt.se.” Dags att rusta upp rasbiologiska institutet?

 


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 903 andra följare

%d bloggers like this: