Varifrån kommer genusvansinnet?

Idag publicerades min slutreplik Vetenskapsrådets replik i trumpetfrågan på SVD Brännpunkt.

Jag antar att trumpethistorien i och med detta är över. Kvar finns dock andra intressanta projekt i Vetenskapsrådets projektdatabas (ligger med jämna mellanrum nere), som genusperspektiv på svenska landskap, genusperspektiv på distansundervisning (2,5 miljoner för att  undersöka om könets betydelse för hur man uppfattar en distanskurs, här kan inte läraren utöva öppet förtryck då student och lärare aldrig träffas, men kan det hända att förtrycket manifesterar sig ändå i kursupplägget?), genusperspektiv inom  akademin (5 miljoner för att undersöka könsfördelningen inom olika sfärer), 3 miljoner för att undersöka  huruvida fördomar om kön ärvs eller är sociala konstruktioner liksom könet självt, hur man kan anlägga ett genusperspektiv på genusperspektivet osv osv….

Jag värnar givetvis mina landsmäns mentala hälsa, men jag måste ändå väga den mot de fördelar det faktiskt på sikt kan innebära att upplysa folket i frågor man helst vill blunda för, och därför levererar jag följande horribla upplysning nu: Det planeras ett EUROPEISKT CENTRUM FÖR EXCELLENT TRANSNATIONELL GENUSFORSKNING I SVERIGE!!

Den svenska ångesten kommer att manifesteras i form av ett excellent transnationellt genuscentrum

Den svenska ångesten kommer att manifesteras i form av ett excellent transnationellt genuscentrum

Läs om Vetenskapsrådets ”excellenssatsning””starka svenska genusforskningsmiljöer” med det uttalade slutmålet från de involverade att skapa ett ”europeiskt centrum för excellent transnationell genusforskning i Sverige”. Läs och begrunda vad som pågår i tidningen Genusperspektiv 1/09.


Universiteten i Umeå, Uppsala och Linköping/Örebro, som numera alltså benämns ”excellensmiljöer”, omfattas just nu av Vetenskapsrådets stora femåriga satsning på ”excellent genusforskning”  (som inleddes 2007), och nu är planen alltså att ”göra arbetet bestående” även efter 2011.

Vem ger förresten ut det forskningspolitiska nyhetsbrevet (sic!) Genusperspektiv? Jo, Nationella Sekretariatet för Genusforskning, som invigdes 1998 efter att riksdagen år 1997 beslutat att ett nationellt sekretariat skulle inrättas som ett led i en större satsning på forskning med köns- och genusperspektiv. En politisk satsning på genusforskning skulle ”förändra stelnade kunskapssystem” hette det i förarbetena inför satsningen.

Sekretariatet har två olika regeringsuppdrag, dels det ursprungliga uppdraget att  sprida genusperspektiv i forskning, och dels det nyare uppdraget att ”bygga upp ett stöd för praktisk jämställdhetsintegrering” – Jämi, se regeringsbeslutet undertecknat av nuvarande regering.

Sekretariatets uppdrag är att överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt sprida dess resultat både inom och utanför universitetet, att arbeta för ett ökat medvetande om genusperspektivets betydelse samt att analysera dess status och utvecklingsmöjligheter inom alla vetenskapsområden.

I sekretariatets förordning i Svensk författningssamling (SFS)
står att läsa:

Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att

– överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja
spridningen av dess resultat,

– analysera behovet av genusforskning inom alla
vetenskapsområden, och

– arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och
genusperspektivens betydelse.

Halva befolkningen ska jobba med att anlägga ett genusperspektiv på den andra halvan

Halva befolkningen ska jobba med att anlägga ett genusperspektiv på den andra halvans verksamhet

Och här står vi idag, drygt tio år senare efter ett regeringsbeslut om ett nationellt genussekretariat, med en enorm byråkratisk propagandaapparat med det statligt sanktionerade uppdraget att hjärntvätta folket inom alla sektorer. Genusperspektivet ska aktivt anläggas på hela svenska folkets verksamhet, på uppdrag av (den förra såväl som den nuvarande) regeringen. Halva befolkningen kommer att jobba med att anlägga ett  genusperspektiv på den andra halvans verksamhet. Vilken utomordentligt smart arbetsmarknadspolitisk åtgärd!

De tre universiteten i ”excellensmiljöerna” har följande respektive teman:


Uppsala (Forskningsprogrammet GenNa): genus och fysik, genus och djurforskning, genus och didaktik, genus och neurovetenskap, genus och bioetik, genus och biosocialitet.
Umeå (Forskningsprogrammet ”Challenging gender”): genus och demokrati/social rättvia, genus och emotioner, genus och våld, genus och hälsa, genus och normalisering.
Linköping/Örebro (Övergripande tema ”Gendering excellence”): genus, sexualitet och global förändring; Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier; Skillander och sanktioner: sexuell hälsa, kropp och ”empowerment”.

Den stora Sverigebaserade centrat för ”transdisciplinär och transnationell excellent genusforskning” är tänkt att förläggas i Linköping, och man förväntar sig en ordentlig uppbackning från genusforskarsamhället samt från nationella och internationella finansiärer.

Tillsammans har man också påbörjat ett mer aktivt arbete med forskningsansökningar till EU, och under hösten planerar de tre ”excellensmiljöerna” att resa till Bryssel för att visa upp och lobba för svensk genusforskning. Europa går mot sin undergång. Kommer övriga länder verkligen att köpa detta trams? Det kan jag på rak arm säga att de inte kommer att göra. I Östeuropa kommer man att ta sig för pannan men troligen ändå införa alla påbud från EU som innebär  någon form av ekonomiskt stöd. I Västeuropa lyckas man med hjärntvättsmetoden, och i Östeuropa med ekonomiska medel (de senare är nämligen numera immuna mot den typ av marxistisk hjärntvätt som genusvetarna levererar). Låt oss hoppas att östeuropéerna inte säljer sitt förnuft för pengar, och låt oss hoppas att västeuropéerna tar sitt eget tillfånga och kanske samlar mod (för många har förnuftet kvar) att protestera mot oegentligheter som blir katastrofala på sikt.

Genusvetarna eftersträvar ett amöbasamhälle även till priset av att evolutionen stannar av

Genusvetarna eftersträvar ett amöbasamhälle även om priset blir att evolutionen avstannar

Genusvetarna vill gärna avskaffa könet, det biologiska såväl som det sociala (det förra eftersom det  enligt vetenskapen har inflytande på det senare, även om genusvetarna sällan officiellt vill prata om detta), och när vi alla omvandlats till dessa ”könslösa” varelser så kommer vi blott att kunna föröka oss genom delning likt amöbor. En röst på de politiker som upprätthåller genusmaffians verksamhet är därför en röst på ett amöbasamhälle. Detta innebär förvisso att evolutionen avstannar, men vad har väl denna lilla detalj för betydelse när vi faktiskt pratar om att uppnå ”jämställdhet” a la 2009!

51 kommentarer till Varifrån kommer genusvansinnet?

  1. Lite ”nit-picking”: Munchs ”Skriet” är väl ändå *norsk* ångest och inte svensk?😉

  2. Uffe skriver:

    ”genusperspektiv på svenska landskap” ?

    Allvarligt? Låter skrämmande. Klart, vid studier av en atlas kan det lätt inses att landet Sverige har en något fallos-formad, manligt dominerad form. Vi kanske borde göra om formen? Skulle ju skapa gott om nya arbetstillfällen för folk med grävmaskins-licens.😉

  3. Uffe får mig att tänka på den gamla Papphammar-sketchen ”I stället för Åsa Bodén”.

  4. Uffe skriver:

    Per-Olof: Menar du den när Papphammar ska dra väderrapporten?😛

  5. tanjabergkvist skriver:

    Per-Olof, men centrat ska ju vara transnationellt.
    All världens ångest kommer att mötas i Sverige!
    Fast själva kallar de det en ”feministisk tankeverkstad”!

    Uffe, kolla i VR:s projektdatabas: http://vrproj.vr.se/
    Skriv in sökordet ”genuspersoektiv” så får du upp landskapsprojektet.
    Just nu är sidan dock nere, de verkar ha problem med den, fungerade igår kväll, men nu verkar den död. Testa imorgon eller måndag.

  6. Info skriver:

    Mycket bra och mångsidig belysning av de transnationella ambitionerna, Tanja! I sanning intressant läsning på lördagsförmiddagen – om den inte gjorde en så beklämd.

    Kanske läge att infoga något helt och hållet trevligt och upplyftande på genusfronten. JÄMSTÄLLDHETEN går ju trots allt FRAMÅT, något som vi alla skall vara tacksamma för. Se här:

    ”FLICKGÄNG SPRIDER SKRÄCK
    Ett flickgäng i Västra Frölunda i Göteborg har åtalats för misshandel, våld, rån och bedrägerier. – De är inte ute efter pengar – utan makt. De vill inte bara stå bredvid och vara söta, säger polisen. I polisförhören framgår att de gillar att slåss. Offren har inte sällan hamnat på sjukhus. Mp3-spelare, kläder och mobiler har blivit bytet. – Men det är inte pengar och prylar de är ute efter. De är ute efter makt genom att använda våld. De kräver respekt, säger Bertil Claesson, chef för Göteborgspolisens ungdomsenhet.

    Många av flickorna har invandrarbakgrund. — Det våldsamma flickgänget är inte det första som polisen i Göteborg stött på. Lika våldsamma gäng har funnits i Backa och Angered. – Vi ser allt fler flickor som begår allvarliga brott i unga år. Man kan gott säga att BROTTSLIGHETEN BLAND UNGA POJKAR OCH FLICKOR BLIR MER JÄMLIK, säger Bertil Claesson.”
    (AB 2005-12-23)

    ”HOT OCH VÅLD BLAND TJEJER ALLT VANLIGARE
    De senaste tio åren har antalet femtonåriga tjejer som misstänks för misshandel och hot mer än fördubblats. – Det har blivit en hårdare miljö att växa upp i. Hot och våld är en del av ungdomars liv, säger Arne Danner på Lugna Gatan. Aftonbladet.se har gått igenom Brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) statistik med misstänkta gärningsmän för de senaste tio åren. Utvecklingen är tydlig – en markant ökning av femtonåriga tjejer misstänks för våld och misshandel. 1997 misstänktes 82 tjejer för misshandel. 2006 var siffran uppe i över 200. Samma trend gäller för olaga hot: 20 fall 1997 har nästan fyrdubblats på tio år.”
    (AB 2008-02-04)

  7. Karl skriver:

    Tycker hittills att kritiken mot genusteorierna varit ganska dålig vetenskapligt. Man lyfter fram knäppa projekt eller pekar på enskilt dålig metodik (Eva Lundgren).

    Vad som måste göras är en systematisk kritik i Kantiansk anda. Frågor som vilka är förutsättningarna, hur operationaliseras problemen, hur påverkas slutsatserna av premisserna, vilka områden har de missat (evolutionslära, biologi, ekonomi). Då upptäcker man enklare vilka de verkliga vetenskapliga problemen är.

  8. Erik skriver:

    Karl:

    Hur kommer det sig att du menar kritiken mot genusteorierna måste vara vetenskaplig när genusteorierna själva varken behöver vara det eller är det?

    Hur gammal är du? Är du gammal nog att minnas hur radikala vänsterkvinnor skrek in sig på universiteten och förvandlade sina personliga politiska åsikter till ”vetenskaper” som idag producerar mestadels samhällskritik mot liberala demokratier med lösningen socialistisk totaltär diktatur full av censurlagar och beteendestyrande kontrollinstanser fast där de själva spenderar 99% av sin diskurs åt ren kritik av det existerande systemet och gör sitt bästa för att slippa berätta vad de vill ha istället eftersom radikaler för länge sedan insåg att det enda sättet att lura människor gå med på en ”förbudsstat” är att göra det väldigt små steg i taget, aldrig med ett klart budskap om vart man är på väg utan gärna massor av semantik och retorik som döljer vad man egentligen säger.

    Det verkliga vetenskapliga problemen är att man överhuvudtaget inte ägnar sig åt vetenskap. Och då man inte bryr sig om vetenskapliga regler så är att basera kritiik på sådana att slänga pärlor till svinen. Och ja jag har faktiskt läst en hel del genuslitteratur såväl som retorik, kulturvetenskap och medievetenskap så den där ursäkten att jag är naturvetare (som Tanja av vissa anklagas vara) som inte ”förstår” humaniora funkar inte heller här. Snarare är problemet att de flesta som diskuterar genusteori antingen har den politiska åsikten eller inte kan någonting om genusteori men förutsätter med den auktoritetstro som Alan Sokal visade att om de finns och kallar sig …vetenskap så måste de veta vad de talar om.

    En diciplin som inte är vetenskap har inga vetenskapliga problem. Det är ungefär som att forska i vilka journalistiska problem som skutsköterskor har. Då sjukvården inte följer journalistikens regler för kommersialism och nyhetsvärde så är det slöseri med tid att leta sådana saker där.

  9. tanjabergkvist skriver:

    Info, ber om ursäkt att jag gjorde dig beklämd. Än värre blev det för mig när jag imorse satt mig och läste igenom JÄMI-programmet i detalj där det uttryckligen står att staten ska se till att män och kvinnor delar lika på hushållssysslorna! Ang AB-citatet 2005-12-23, helt sjukt ju! ”Brottsligheten bli jämlik”!? Och då jämlikhet ju har positiv klang så blir ju detta uttalande helt absurt!

    Karl, du skriver ”…vilka områden har de missat (evolutionslära, biologi, ekonomi). Då upptäcker man enklare vilka de verkliga vetenskapliga problemen är.” Du har naturligtvis helt rätt. Fast denna kritik finns. När jag skrev min artikel om genuspedagogik på förskolorna i SVD Brännpunkt 19/12-08 så hörde flera läkare och forskare inom medicin av sig till mig och påpekade just det att all vetenskap talar emot många av genusvetarnas teorier, som till och med kan vara skadliga på sikt, men att det inte ges utrymme i media att kritisera den rådande doktrinen. Vissa sticker ut då och då (prof Annica Dahlström, prof Germund Hesslow mfl) men genusvetarna får ändå av någon outgrundlig anledning obehindrat fortsätta sin verksamhet. Men du menar kanske att man borde sammanställa en ordentlig antigenusbok som slår hål på deras ihåliga resonemang från flera olika håll? För de vetenskapliga argumenten är kända för den som vill läsa dem.

    Erik har rätt i att det verkar som om den som skriker högst och gapar mest får sin åsikt omvandlad till vetenskap och sedan rullar allt igång. Och förresten Erik, jag har en fil kand i humaniora utöver min fil mag och fil dr i matematik, så jag är inte enbart naturvetare strikt sett, även om jag själv naturligtvis räknar mig som sådan. Att läsa slaviska språk och slavisk litteraturvetenskap var mest min hobby under studenttiden som resulterade i en examen, jag borde kanske informera mina kritiker om detta😉

  10. Sokar skriver:

    Så länge de utgår från att det finns skillnader och strukturell diskriminering (hos trumpeter, syltkakor eller barnböcker etc. ) kommer de hitta den, graden av blindhet i genusundersökningar ligger någonstans på -3.

    Din jämförelse med vilka värden x och y får i matteböckerna är fantastisk🙂

    Någonstans tror jag att man borde ha läst en grundkurs i genetik och evolution innan man försöker ens inta ett genusperspektiv, selektionstrycket har inte selekterat två identiska kön, en sådan konstruktion skulle snabbt sorteras bort av det naturliga urvalet.

  11. Info skriver:

    KÄRA TANJA.

    Min lilla mamma har nyligen dött. Nästan 102 år gammal. Vi hade god kontakt och trivdes bra med varandra in i det sista. Aldrig i livet har jag hört henne klaga över hushållssysslor. Tvärtom, hushållssysslor var en av hennes specialiteter.

    Haha, skall jag beundra Annika Falkengren? Som pratar som en fjortis och får mellan åtta och arton miljoner i lön (ingen kan ange beloppet, inte ens hon själv).

    Ställ Annika Falkengren och Sveriges otaliga polismästarinnor och kvinnliga boxerskor och min mamma bredvid varandra. Jag väljer min mamma. Jag skäms inte över hemmes namn. Hon hette Eva Margareta.

    Min kära mormor, naturligtvis också avliden, hette Hanna.

  12. tanjabergkvist skriver:

    Sokar, jo precis, det måste ju finnas (eller måste åtminstone ha funnits) någon sorts evolutionär fördel
    med att ha två kön, utöver då att själva evolutionen
    ska kunna fortskrida då😉

    Info, beklagar sorgen…

  13. Kristian Grönqvist skriver:

    Det finns ett nästan religiöst inslag i debatten. Med det menas att ändamålet helgar medlen och därför blir den så ohanterlig rent vetenskapligt. Att universiteten köper detta är däremot undermåligt och forskarna borde därför förvisas till den teologiska institutionen, för att där begrunda sin verksamhet. Det är som att släppa loss kreationister i den naturvetenskapliga institutionen….

  14. Li Sam skriver:

    Jag tycker att detta ditt inlägg belyser genusvansinnet på ett bra sätt. Ett problem som kvarstår är vad att göra för att komma vidare och försöka åstadkomma en förändring? Ibland undrar jag om vi i Sverige verkligen vill, eller om det bara är något vi säger. Jag har satt upp en blog som belyser genusvansinnet från en kanske annorlunda vinkel där jag också tar upp din fråga. Om du eller någon annan är intresserad så hittar ni mig här [http://genusbacillen.blogware.com/blog].

  15. tanjabergkvist skriver:

    Vad kul Li-Sam! Ska kolla på din nya blogg!🙂
    Jag tror att många vill förändra, men först måste det finnas en stark opinion och sedan måste det organiseras. Men vad gör man när det finns regeringsbeslut på genusvansinne?

  16. Åsa skriver:

    Men Tanja, hur är det med det egna ledet? Enligt er jämställdhetsplan för 2009 har nu 30 doktorander där ca 43 % är kvinnor. Men matte är väl något som är väldigt mansdominerat. Inte många kvinnor läser matte? I jämställdhetsplanen står det ”Ett problem vid avdelning matematik är också att andelen kvinnor sjunker när man ser på de högre nivåerna”. Det borde betyda att få kvinnor läser matte på grundnivå och ännu färre läser vidare. Tittar vi på er årsapport från 2006 ser vi att av de som läste grundkurser i matte var 37 % kvinnor. Dessa minskade till 35 % bland de som skrev en uppsats. Ännu värre var det bland fördjupningskurserna där bara 17 % var kvinnor. Så helt klart minskar kvinnorna och det finns ingen anledning att tro att det skulle ändras om man tar ännu ett steg upp till doktorandnivån. Men ändå är det nästan helt jämställt bland doktorander. Fördelningen av doktorander borde återspegla hur det ser ut bland fördjupningskurserna. Det finns väl bara två alternativ:

    1. Den lilla klick kvinnor som söker dotorandplatser är extremt smarta och lyckas roffa åt sig hälften av platserna.
    2. Institutionen diskriminerar manliga sökanden.

    1: Varför ska det vara så? Män och kvinnor är lika smarta så ettan stämmer inte.
    2: Vad säger du Tanja? I jämställdhetsplanen skriver man ”Vid nyanställning ska vi, vid lika meriter, ta hänsyn till underrepresenterat kön för just den typen av anställning” men seriöst hur ofta är det fallet? Hur ofta är två personer likmeriterade? Ni mattenördar gör väl som oss alla och skriver en C-uppsats och att studenter är likmeriterade skulle jag tro sker extremt sällan med tanke på att ni säkert tar hänsyn till personernas C-uppsatser. Kanske du som är matematiker kan räkna ut hur ofta det måste dyka upp likmeriterade ansökande med avseende på kön för att ge den fördelning ni har.

    http://www2.math.su.se/gemensamt/aarsber/Aarsber06.pdf
    http://www.math.su.se/content/1/c6/02/88/38/jms09.pdf

  17. Håkan Fransson skriver:

    Vill bara tacka dig, Tanja, för att du vågar ta i dessa frågor, trots risken att bli akademiskt sidsteppad för att du inte är politiskt korrekt. Jag hoppas du orkar hålla ut tills folk vaknar och protesterar.
    En akut fråga är ju barnomsorgen: Hur många barn ska drabbas av genus-vansinnet innan vi föräldrar reagerar?

  18. Karl skriver:

    Erik: Förlåt, jag har inte kollat denna blog på ett tag och missade de svar jag fått.

    Anledningen att kritiken måste vara vetenskaplig borde väl vara ganska enkel att förstå? Eller tycker du att akademiker inte ska ägna sig åt akademiska (vetenskapliga) frågor, och bara syssla med journalistik och opinionsbildning?

    Jag är 28 år förresten, och snart disputerad, dock ej i genusteori utan något mycket mindre ballt. Är gammal nog att ha sett en hel del strunt inom akademin, men samtidigt måste jag säga att din mening är den längsta jag läst på ett tag. Dessutom börjar den med en fråga, men slutar i allmänt svammel som pågår ett tag. No pun intended.

    Tanja: Du får gärna länka bra artiklar på din site om kritik mot genusteorin. Skulle uppskatta det mycket.

  19. Erik skriver:

    Karl: Du verkar inte ha förstått poängen med vad jag skrev. Om någon bevisar någonting vetenskapligt så krävs det såklart vetenskaplig grund för att kritisera det. Detta gäller alla vetenskapliga dicipliner och är kärnan i den tillit folk har för vetenskapen. Om däremot nån sysslar med journalistisk och opinionsbildning och hittar på sina data så krävs inga bevis på att dessa data är falska. Ty dessa data har aldrig bevisats vara sanna och inom vetenskapen bevisar man inte negationer.

    Exempelvis anses inte vetenskapligt en osynlig tekanna kretsa kring jupiter bara för att jag inte kan bevisa den inte finns där. Av samma orsak anses inte de saker genusvetenskapen hittat på vara sanna oavsett om jag kan motbevisa dem vetenskapligt eller inte. Dvs du behöver inte själv vetenskaplig grund för att kritisera empiriskt helt grundlösa påståenden. Av denna orsak behövs ingen som helst vetenskapliga bevis för kritik mot genusvetenskapen. Att genusvetenskapen inte har några som helst bevis för vad den påstår är tillräckligt.

    Genusvetenskapen påstår en osynlig tekanna finns i rymden och att enbart genusvetare kan se denna tekanna. Det är inte din uppgift att bevisa denna tekanna inte finns.. Poängen är att genusvetenskapen har aldrig bevisat den finns där (den har tagit för givet den finns där) så vad skulle du motbevisa? Det enda du gör genom att efterfråga vetenskapliga belägg för att tekannan inte finns är legitimierar de saker genusvetare själva hittat på.

    Vi kan testa denna teori.

    Jag har hittat en osynlig enhörning under mitt bord som bara jag kan uppfatta på något sätt. Försök nu ge vetenskapliga bevis på att denna enhörning inte finns där men kom ihåg att strukturer gör så bara jag kan uppfatta den.

  20. tanjabergkvist skriver:

    Åsa, vi ”mattenördar”, som du valt att kalla oss, har inte C-uppsatser utan examensarbeten, och jo, det går att bedöma kvalitén i dem liksom att via examensarbetet samt avklarade kurser bedöma potentialen för att en student ska kunna genomföra forskarutbildning, vilket är grundläggande för att bli antagen för doktorandstudier enligt regelverket. Och visst finns det studenter med likvärdiga meriter. Det är ganska många sökande. För något år sedan hade vi 34 sökande till en (1) doktorandplats så visst är de kvinnor som vill doktorera smarta – konkurrensen är hård! Hur många som är kvinnor resp män av de som söker vet jag däremot inte då jag inte sitter i den grupp som jobbar med antagning till forskarutbildning och därför kan jag inte svara på din fråga, eftersom underlaget här för att göra en ”genusanalys” inte handlar om hur många som LÄST kurser utan hur många som SÖKER en plats! Det är det relevanta här. Om man nu ska vara så fixerad vid siffror och att det absolut måste vara 50-50 överallt…. Varför denna fixering förresten? Vad hände med individens fria val? Var det inte lika MÖJLIGHETER man ville skapa? Jag har för övrigt noterat att gensuvetarnas institutioner över hela landet har ca 70-90% anställda kvinnor och 10-30% anställda män. Hur långt har de kommit? Tiina Rosenbergs institution har tex 89% kvinnor och 11% män osv osv (http://www.genus.lu.se/o.o.i.s/4747) och likadant ser de ut på resterande institutioner
    (se själv: http://www.genus.se/Genusresurser/Genusstudier+i+Sverige/?languageId=100000 ).

  21. tanjabergkvist skriver:

    Håkan, det är ingen fara! Precis som jag skrev i SVD i min slutreplik till VR( http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2621083.svd ) så står flertalet akademiker på min sida!🙂

  22. tanjabergkvist skriver:

    Erik och Karl, vad trevligt att ni har kafferep (eller kanske snarare te-rep, om nu tekannan finns) på min blogg🙂 Jag ska givetvis lägga upp relevant genuskritik på min blogg, både min egen och andras.
    Det finns en del länkar till genuskritiska bloggar på
    http://www.genusnytt.se/ (under ”Rekommenderas”).

  23. Åsa skriver:

    Men Tanja, 17 % av de som läser på HÖG NIVÅ är kvinnor och enligt er årsrapport minskar kvinnorna ju högre upp man kommer. Varför ska den negativa trenden plötsligt förändras när det gäller de som SÖKER till doktorandplatserna? Det är snarare troligt att bland de som söker är 15 % kvinnor än 20 %.

    Jag är inte fixerad, det är SUs matteinstitution. Ni har ju positiv diskriminering. Som du säger så skriver ni examensarbeten och detta borde garantera att två kandidater skiljer sig åt och att man ser att vissa utmärker sig. Sure alla kan få likadana betyg i kurser men folk skriver inte lika bra examensarbeten. För att sätta det i mattetermer: betyg är diskreta men examensarbeten är kontinuerliga. Ni slysslar själva med genustjabbel. Om nu endast 11% av de sökande är män till Tiinas institution så tycker jag hon gör rätt. Vill man uppnå jämställdhet så ska det göras i skolorna, ändra barns uppfattning om att matte är för killar, och inte som ni gör: ”positivt” diskriminerar killar.

  24. Karl skriver:

    Erik: Jag förstår din poäng, men är det någon som granskat allt som görs inom genusteorin och kommit fram till att det just är osynliga noshörningar och tekannor i verkligen allting? Isf borde man sammanställa den informationen. Det var det jag efterfrågade, en systematisk kritik.

    För att en metod ska vara vetenskaplig ska vem som helst kunna återupprepa den och komma fram till samma resultat. Om bara du kan se noshörningen så går inte det, och ditt påstående kan varken styrkas eller vederläggas vetenskapligt. Eller snarare, frågan är inte vetenskaplig, och vi har därför ingen anledning att upprätthålla oss vid den. Det är så jag skulle formulera det.

  25. ABC skriver:

    Hur många ansökningar i snitt brukar ni få till era doktorandplatser?

  26. tanjabergkvist skriver:

    Åsa, som sagt så vet jag inte hur stor andel av de sökande som är kvinnor, men precis som på flertalet arbetsplatser numera så finns jämställdhetsplaner där det explicit brukar stå att man vill verka för att det underrepresenterade könet på arbetsplatsen lyfts fram…. Man ska också vara medveten om att inte alla som läser högre kurser är intresserade av att doktorera – många vill ut i näringslivet. Är inte detta något som just feministerna vill uppmuntra kvinnor till? Så vari ligger problement?

    Jag håller helt med dig dock i det du skriver om att de handlar om att redan på de lägre nivåerna, och redan i skolan, uppmuntra tjejer till att intressera sig för matematik. Detta att matematik är mest för män verkar vara något specifikt för Västeuropa & USA. I Östeuropa och länder som tex Italien finns mkt stor andel kvinnor inom högre matematik, så med svenska mått mätt har de i så fall (utan statliga eller andra insatser) kommit längre i sin jämställdhet. Där finns inga outtalade åsikter om att ”killar är bättre på matte” som här. Då jag har östeuropeiskt påbrå så är jag väl medveten om dessa skillnader i attityd.

    Att alla ska ha lika möjligheter är det viktiga dock, inte att alla SKS/MÅSTE välja så att fördelningen blir 50-50. Jag är orförande i den sk Samverkansgruppen på institutionen där vi jobbar med gymnasieskolor för at överbrygga kunskapsluckor mellan gymnasium/universitet och vi åker ut och håller populärvetenskapliga föredrag, som förhoppningsvis ska öka intresset för matematik, både hos tjejer och killar. Jag var under ett läsår gästlektor i Sigtuna på SSHL (den skola där självaste Konungen gått :-)) och jag anordnade en matematikolympiad där med kval, semifinal och final, som lagtävling. I finalen stod ett lag bestående av killar mot ett bestående av tjejer, och tjejlaget vann faktsikt! Så så illa är det inte, statistik är statistik, men de som är genuint intresserade kommer att välja därefter. Och detta val är individens, inte statens, sak.

  27. tanjabergkvist skriver:

    ABC, jag vet inte, då jag inte sitter i den arbetsgrupp som har hand om ansökningarna till doktorandplatser. Men det är ganska hård konkurrens om platserna som jag förstått det….

  28. Erik skriver:

    Karl: Angående Genusteorin

    Jag tror du har lite dålig koll på begreppen här. Genusvetenskap och Genusteori(er) är inte samma sak (Rätt logiskt då en vetenskap och en teori heller inte är samma sak) Genusvetenskap är studiet av det sociala könet dvs genus. Genusteorin däremot är antagandet att människan fungerar på ett visst sätt.

    ”Forskning om hur sådana attityder och föreställningar om kvinnor och män, flickor och pojkar skapas och fungerar, sker inom genusvetenskapen. Forskningen har bidragit med olika begrepp och teori, som förklarar hur genus formas och som kan användas för att förstå hur genus skapas i den egna verksamheten.”

    http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml

    Det stämmer visserligen att den tidiga psykologin och vetenskapen gett just förklaringar (teori) på manligt och kvinnligt. Vad det pratas mindre högt om idag är att dessa förklaringar var baserade på förfalskade forskningsresultat. Detta då den forskare som sysslade med dem John Money beskrev sociala förvandlningen av en pojke till flicka som en framgång (vilket man baserade teorier på) när det sedan av en journalist John Colapinto 1997 i Rolling Stones Magazine avslöjades vara tvärtom.

    http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/artikel_323258.svd

    Vi kan också titta på de olika delarna av teorin. Bland annat Hirdmans påståenden är intressanta. Hon påstår 1. kvinnor och män hålls isär: I texter skrivna av genuspedagoger på ämnet jämställdhet hittar jag svart på vitt att genuspedagogerna själva separerar på pojkar och flickor för att kunna ägna sig åt kompensatorisk undervisning de förespråkar alltså separatism. 2. Det manliga har högre status: Vem bestämde detta? Jo genuspedagogerna själva. 3. Alla är med och skapar genuskontraktet: Fast att alla är med innebär inte påstådda kontraktet existerar. Alla påverkas av biologi.

    Förutsättningen för att kunna syssla med studier av genus är att man först utgår från teorin (olika antaganden) att genus existerar på det sätt som antagits (som exempelvis vissa politiker gjort och sagt). Och om genusteorin är en osynlig tekanna och John Money hade helt fel så har genus överhuvudtaget inte bevisats existera (dvs människan har aldrig bevisats fungera på det sätt som antagits, där könet tas för givet kunna separeras från biologi) och om genus inte existerar och man studerar genus vad är det då man studerar?

    ”Tänk om dess resultat snarare kan bli att skapa nya
    myter: att vi lever i ett land av goda kvinnor och onda män! Detta borde vi diskutera mer och inte
    bara naivt anta som i Kvinnotryck att undersökningen speglar verkligheten. Vems verklighet i så
    fall? Forskarnas, skrev jag vidare och ådrog mig en störtskur av angrepp från Eva Lundgrens
    doktorand Jenny Westerstrand.”

    http://www.liu.se/content/1/c4/17/47/03-2.pdf

    ”För att en metod ska vara vetenskaplig ska vem som helst kunna återupprepa den och komma fram till samma resultat.”

    Nej, det räcker inte att vem som helst kan återupprepa dem för att de skall vara vetenskapliga. Isåfall skulle min enhörning vara vetenskapligt bevisad för alla som ser igenom strukturerna ser den. Alla som inte ser den styrs av osynliga strukturer. Den finns där ni kan bara inte uppfatta den om ni inte gör som jag. Nej kriteriet för vetenskap är att metoden baseras på empiriska YTTRE faktorer. Inte på inre insikt eller medvetenhet. Det är där genusteorin faller i alla fält. För alla faktorer som skall bevisa den har visat sig vara inre faktorer. Forskarnas egna åsikter.

    Och om genusteorin faller existerar inte genus. Det enda forskarna då studerar inom genusvetenskap är sig själva och sina egna åsikter.

  29. Karl skriver:

    Erik: Grattis, du har skrivit världens längsta inlägg om saker jag inte tror jag uttalat mig om. Men det var intressant ändå, så jag tackar och bockar för din lektion i skillnaden mellan ”genusvetenskap” och ”genusteori”.

    Sen tror jag du missuppfattade vad jag skrev om kriterier för vetenskaplig metod. Jag skrev att ”vem som helst” ska kunna använda samma metod och nå samma resultat. Om det då är så, att ALLA ser noshörningen, ja då får vi nog säga att den finns där eller försöka förklara varför alla ser den trots att den logiskt inte borde finnas där (baserat på vad vi vet om djurets fysik och naturliga habitat).

    Om däremot bara genusteoretiker ser noshörningen, då har vi ett problem med deras teori, och måste fråga oss vilka eventuella felslut de har begått. Om bara genusteoretiker kan se noshörningen, så uppfylls inte kriteriet att ”vem som helst” kan se den.

    Man kan ju tänka sig att vi alla är lurade, eftersom hjärnan t ex kan påverkas på olika sätt genom att bya miljö. Vår hjärna vet t ex att bilden ögonen skickar måste vändas upp och ner för att stämma med verkligheten, och om vi sätter på oss glasögon som vrider tillbaka bilden så kommer hjärnan snart ändra igen. Men under den perioden den inte har rett ut problemet, så kommer allt vara upp och ner. Men visst, jag vet inte vilken egenskap hos hjärnan där finns som skulle göra att vi alla ser en noshörning som inte finns. Och det vore märkligt, efter miljoner år av evolution, ifall vi alla helt plötsligt skulle börja se noshörningar.

    Vad jag eftersökte, är en systematisk genomgång av genusteoretisk forskning och litteratur på svenska universitet och högskolor. Ännu så länge har vi inte sett det, och jag avvundas inte den som måste ta sig an denna uppgift (Tanja och t ex Bo Rothstein har ju gjort en del, men jag avvundas dem inte).

    Tror egentligen vi är ganska överens.

  30. Erik skriver:

    Karl:

    Vad vi diskuterat här är ju genusvetenskap, problemet med genusvetenskap är att genusteori måste stämma för att genus skall existera. Jag har gett dig flera exempel på att genus aldrig bevisats existera och därmed inte kan studeras vetenskapligt heller eftersom vetenskapen inte kan studera saker som inte existerar (exempelvis spöken och ufon)

    Beträffande kriterierna för vetenskaplig metod som du tar upp så är det inte vilken åsikt som folk har som är det vetenskapligt relevanta. Det är vilka belägg de har för att ha de åsikterna som kan bedömas vetenskapligt. Problemet med genusvetares teori är att hela genusteorin (antagandet av sociala könet) måste ses som ett felslut då ingen någonsin i världen lyckats separera socialt och biologiskt kön.

    Vad jag inte förstår är varför vi överhuvudtaget skulle slösa vår tid på att gå igenom genusvetenskaplig forskning baserad på ett antagande som var felaktigt från första början och bevis som var förfalskade. Kan du förklara det för mig? Margaret Mead ljög om manlighet och kvinnlighet på söderhavsöar. John Money ljög om sina försök att socialisera kön.

    Hela poängen med vetenskap är att man påstår saker på basis av de belägg man har. Genusvetare har i åratal fått påstå saker det aldrig fanns belägg för. Antal gånger man framgångsrikt socialiserat kön är ju noll. Så vad jag undrar är detta. Varför skulle vi gå igenom och legitimera påståenden baserade på genus när genus i sig är ett grundlöst påstående?

    Du vill ha systematisk genomgång av genusvetenskap säger du? Varför det? Räckte det inte med att ett universitet gjorde misstaget att legitimera Eva Lundgrens ”forskning” genom en sådan granskning? Var inte det tillräckligt med bevis för att vetenskapen är maktlös mot dessa kvacksalverier så snart man släppt in dem och legitimerat dem?

  31. tanjabergkvist skriver:

    Erik, bra synpunkter! När genusvetarna inte har belägg för något och är allmänt förvirrade så får de istället anslag för att ”problematisera” än det ena och än det andra ur ett genusperspektiv. Och då de ju fått pengar måste de producera någon form av resultat, och det är dessa vi kan finna bland genusrapporter och genusavhandlingar idag. Allt är inte helgalet naturligtvis, men jag tror mycket av den sk ”problematiseringen” är helt onödig och löjeväckande. Återigen, en ”genuspsykotisk” person inser inte att den är psykotisk – istället vill han/hon (eller ska jag kanske säga HEN :-)) visa på att alla andra är galna, förtryckta, hjärntvättade och verklighetsfrånvända. Genusvetarna har nämligen ”upptäckt” en massa osynliga strukturer som ingen dödlig ser, och som genomsyrar alla materiella föremål. Även leksaker, stenar och snäckor är ju ”könskodade” eller ”genusifierade”. Helgalet…..

  32. Erik skriver:

    Tanja: Problematisering är svårt att hitta en allmängiltig definion på men efter att ha läst denna text har jag kommit till slutsatsen att problematisering inte är någonting som har med vetenskap att göra överhuvudtaget.

    ”Det som kvinnor oftast klagar på när det gäller män, är att de inte lyssnar. Antingen struntar mannen fullständigt i att kvinnan talar till honom, eller också lyssnar han någon minut, bildar sig en uppfattning om vad som bekymrar henne och sätter sedan stolt på sig sin fixarmössa och lägger fram en lösning så hon skall känna sig bättre. När hon inte uppskattar denna ömma gest blir han förvirrad. Det spelar ingen roll hur många gånger hon talar om för honom att han inte hör på, han fattar ändå ingenting utan gör om det igen. Hon vill ha medkänsla men han tror hon vill ha lösningar.”

    John Gray – Män är från mars Kvinnor är från venus.

    Jag anser dock att Gray gör ett misstag. Han förutsätter detta är kopplat till kön. Jag skulle säga att detta är mer en fråga om personlighet och att det helt enkelt verkar vara fler kvinnor än män som har denna personlighet där konkreta lösningar anses oviktigt. Som jag skrev ovan så anser jag heller inte detta handlar om vetenskap. Vad det handlar om är att utnyttja vetenskapen för att tvinga andra att lyssna. Egentligen en sorts terapi.

    Genusvetarna har egentligen inte upptäckt någonting. Orsaken de är genusvetare är snarare att tvinga folk lyssna på vad än för strunt som deras egna känslor behöver behandla för att dem själva skall må bra. De har inga lösningar, de ger tvärtom uttryck för att de inte tycker det viktiga är att lösa någonting. Det viktiga är att folk lyssnar på dem när de stackarna behöver ”prata ut” särskilt män skall tvingas lyssna på saker som har inget syfte och där det heller inte finns nån som helst lösning.

    Följande skrev en feminist som motivering på varför man skall problematisera saker.

    ”för att komma föresteelsens natur närmare.”

    …………….???

    Alltså det var länge sedan jag hörde värre svammel. Vad det uppenbarligen betyder är att det inte finns något syfte. Det behövs inget syfte, du skall bara sitta ner och lyssna och nicka och hålla med. Det är terapi för dem att klaga och du skall inte fixa någonting. Bara sitta och lyssna. Det handlar inte om att lösa problem. Det handlar om att smörja deras eget ego.

  33. tanjabergkvist skriver:

    Erik, ja det är ju så att många av de observerade (statistiska) skillanderna mellan könen vad gäller personlighet borde rymmas inom psykologiämnet, och gjorde väl också det till nyligen. Någon borde söka anslag för att ”problematisera” genusvetenskapen – fast det sysslar de kanske redan själva med!🙂

  34. […] ges – vilket inte borde dröja så länge med tanke på det heliga tempel som planeras i form av ett europeiskt centrum för transnationell excellent genusforskning efter 2011. Är det politiskt korrekta vattnet […]

  35. Fiddleghast skriver:

    Jag tillhör knappast genusforskningens varmaste beundrare, men det sätt på vilket forskningsfältet ofta kritiseras är tyvärr oroväckande anti-intellektuellt.

    Det är förstås fullt möjligt att exempelvis de ovan nämnda trumpet- och distanskursstudierna helt saknar substans, men det är knappast särskilt seriöst att – helt utan så mycket som tillstymmelse till egentligt argument – avfärda forskningsidéerna enligt premissen ”ja-men-det-hör-du-väl-själv-hur-knasigt-det-låter”.

    Med uppenbar risk att bli utskrattad av ”sunt förnuft”-ideologins enögda förkunnare (vilka har en tendens att häcka just i den mest svagsinta genuskritikens sumpmarker) vill jag ändå säga det självklara och påpeka att mången god forskningsidé inledningsvis har framstått som fullständigt uppåt väggarna. Det är först i en kritisk, djuplodande genomgång av den fullständiga forskningsplanen (något som Bergkvists ursprungliga SvD-inlägg – av utrymmesskäl om inte annat – inte innehåller) och/eller i en utvärdering av resultatet, som man kan dra några som helst rationellt grundade slutsatser om forskningsproduktens eventuella kunskapsmässiga värde. Annars är allt man har att komma med sin egen ideologi och förutfattade meningar (som i den raljanta avslutningen av det ovanstående blogginlägget)…och då blir det ju lätt lite fånigt om man samtidigt kritiserar genusforskningen för samma tankemässiga brister och fel som man själv uppvisar.

  36. tanjabergkvist skriver:

    Fiddleghast, min blogg kan givetvis innehålla tankemässiga brister, även om du gärna får specificera, men så har jag inte heller lanserat den som ett forskningsprojekt med universitetets logga och låtit den peer-reviewas osv, något som däremot måste vara fallet för exempelvis trumpetprojektet.

    Jag har inte heller sagt att trumpetstudien saknar substans – inom genusvetenskapens ramar är den säkert full av substans, men så är jag ju kritiskt inställd till stora delar av detta forskningsfält och därför kan jag inte använda genusvetarnas måttstock i min bedömning.

    Jag avfärdar det inte heller, som du fått för dig ovan, enligt premissen “ja-men-det-hör-du-väl-själv-hur-knasigt-det-låter”, utan det är långt allvarligare än så – det handlar om en strategisk medveten (fast oftast omedveten) hjärntvätt från genusvetarnas/politikernas sida, och utgången kommer inte att gagna mänskligheten…..

  37. […] av genusindustrin som föresteelse måste därför ske nu, innan den förankrats fullständigt och vuxit sig så […]

  38. E.S. skriver:

    Karl 27. mars kl 4:09 e m: ”Och det vore märkligt, efter miljoner år av evolution, ifall vi alla helt plötsligt skulle börja se noshörningar.”

    Kollektivt tänkande, hjärntvätade massor, masshysteri osv – det är några av fenomen som kännetecknas just av att många personer ”ser”/upplever samma sak som egentligen inte finns. Evolution kan vara relevant i sammanhanget också – det var nödvändigt för överlevnad att hålla ihop med gruppen. En ensam individ hade svårt att klara sig. När en hysterisk kråka signalerar fara så blir de andra också oroliga och antingen flyr eller även de börjar skrika för att avskräcka fienden. De sitter inte och funderar om det verkligen finns en fara eller om det bara är fel på kråkan som individ. Det är bättre att fly i onödan än att bli uppäten. Vardagliga små bevis på dessa fenomen kan du se tex genom att studera hur människor försöker hitta bekräftelse på de skvaller/fördomar som de hört om en viss individ/länder. De tolkar situationer så att de får bekräftelse på det som deras ”grupp” tror. De VILL ”se noshörningar” för att inte avvika från gruppen. Det är viktigt för deras sociala överlevnad i gruppen. Nazityskland eller kommunistSovjet var mer extrema exempell på hur detta fungerar. Detta är en fråga för socialpsykologin.

  39. […] Regeringen har tillförsäkrat genusforskningen den summa som garanteras genom Vetenskapsrådets excellensssatsning på genusforskning. En röntgenbild av en manlig hand visar var makten […]

  40. […] det därför de vill byta till Euron? Det hjälper tyvärr inte – tre radikalfeminister är, som jag tidigare skrivit om , påväg ner till Bryssel för att sälla sig till de 15.000 lobbyisterna och lobba för svenskt […]

  41. […] “Varifrån kommer genusvansinnet?” […]

  42. […] om inte jag missuppfattat något. Att det är Nationella Sekretariatet för genusforskning som fått regeringsuppdraget att genomföra JÄMI säger en del om vilken syn på jämställdhet vi har att göra med […]

  43. […] på starka svenska genusforskningsmiljöer (se nyhetsbrevet Genusperspektiv HÄR eller mitt gamla blogginlägg i […]

  44. […] instämma! Vidare har man på Island grundat ett excellenscentrum för genusforskning (som ni vet finns redan tre sådana i Sverige, som Vetenskapsrådet finansierar) med det uttalade målet att (sid 6 i nyhetsbrevet) […]

  45. […] Varifrån kommer genusvansinnet? […]

  46. […] för könsforskning och jämställdhet” finansierat av Nordiska Ministerrådet. Läs HÄR om de tre excellenscentra för genusvetenskap som finns i Sverige. På sikt planeras som synes ett […]

  47. […] mig se vad sysslar med på Tema Genus, som utgör en del av den stora sk genus-excellenssatsning som jag bloggat om tidigare med syfte att skapa ett Europeiskt Centrum för Excellent Transnationell genusforskning  i […]

  48. […] och mer om själva excellenssatsningen, finansierad av Vetenskapsrådet (vem annars?) här). Kan det bli galnare? Blir vi verkligen smartare? Det blir vi verkligen inte med alla pågående […]

  49. […] sina excellenssatsningar vid tre lärosäten (är din stad drabbad av en genus-excellenssatsnining? Se här) i Sverige som kostat Vetenskapsrådet 81 miljner kronor (27 miljoner till var och ett av dem) nu […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: