Jag önskar det vore så enkelt…

Förr gick det utmärkt att lära barnen läsa och skriva utan 900 miljoner extra

Förr gick det utmärkt att lära barnen läsa och skriva utan 900 miljoner extra

Alla minns vi läsa-skriva-räkna garantin som infördes läsåret 2008/09 med ett statsbidrag på hisnande 900 miljoner (!) att fördelas under tre år för att eleverna garanterat ska lära sig att just läsa, räkna och skriva under de tre åren i lågstadiet. Man kan ju undra om, och i så fall varför, detta krav inte fanns redan innan? Och vad behövs alla 900 miljoner till? Det vore faktiskt ett framsteg om alla kunde läsa, skriva och räkna efter nio år i svensk grundskola, men det måste då till en reviderad läroplan.

Tex skulle man kunna köra en bokstav i kvartalet och då ha avverkat hela alfabetet efter drygt sju år, och sedan kan man avsluta skolan med en nästan två år lång fördjupningskurs specialinriktad på interpunktioner. Med samma lästakt på en interpunktion i kvartalet hinner man med punkt, kommatecken, semikolon, kolon, semikolon, citationstecken, utropstecken och frågetecken. Sedan kan man tillsätta en statlig utredning för att undersöka på hur många olika sätt man kan variera denna läroplan.

För vad är det som säger att man ska börja med bokstaven A? Förr pratade man om typ A- och B-människor, och redan det visade att A värderas högre än B (om man inte pratar om A-laget givetvis), men vad får denna i alfabetet inbyggda maktstruktur egentligen för långsiktiga konsekvenser? Hur hierarkiseras sedan olika ord på ett omedvetet plan efter de ingående bokstävernas värde? Detta ”ord-värde” kan enkelt beräknas matematikst genom en viktningsmodellmodell där olika bokstäver tilldelas olika vikter, bara man först utreder de inbördes relationerna. Ni kanske tycker att detta är nonsens, men det är just sådan här typ av forskning man kan bedriva i Sverige idag. Just detta hittade jag på nu i stundens upprörda hetta, men jag hoppas ni inser att det är på denna nivå vi befinner oss i det här landet ibland.

Givetvis måste man alltså skapa många olika läroplaner där man väger och jämför dem tills den slutliga femårsplanen blir färdigställd, och sedan ska detta utvärderas, analyseras, barnen ska intervjuas och föräldrarna ska gå på workshops och seminarier för att utbyta erfarenheter samt naturligtvis djupintervjuas av pedagogiska bokstavsfascister för att utröna om barnen fått en hierarkisk syn på olika bokstäver utifrån den aktuella kursplan de provat på. Antalet sådana läroplaner blir för övrigt 29x28x27x26x ……x3x2x1 stycken, dvs 29! (”29-fakultet” för den oinvigde kring detta förkortade skrivsätt), eftersom den första bokstaven kan väljas på 29 sätt, den andra på 28 sätt (då man ju redan tagit en bokstav från alfabetet), den tredje på 27 osv. Så arbetslösheten kan minska rejält med tanke på alla inblandade. Det är också ungefär så här man hållit arbetslösheten nere i Sverige de senaste decennierna.

Svarta tavlan duger inte längre - nya pedagogiska metoder för 300 miljoner om året under behövs för att garantera läs-och skrivkunnighet

Svarta tavlan duger inte längre - nya pedagogiska metoder för 300 miljoner om året under tre år (2008-2009) behövs för att garantera läs-och skrivkunnighet

Men eleverna kan också lära sig matematik genom att kommentera på bloggar på nätet. Själv upptäckte jag till min glädje att jag skulle verifieras såsom varande mänsklig genom att beräkna ett tal, nämligen 2+3, när jag skulle kommentera på en blogg, istället för den betydligt svårare ordinarie uppgiften jag annars stött på där man ska avkoda ett ord med förvrängda, spegelvända och lokalt inverterade bokstäver och som inte har något pedagogiskt syfte annat än att testa ens tålamod. Således måste det ingå i skolans demokratiska uppdrag att lära ut matematik eftersom eleverna annars riskerar att stängas ute från samhällsdebatten och därmed sitt inflytande. Jag föreslår att bloggprogrammerarna dessutom höjer nivån på dessa mattetal efter stigande ålder på användaren (åldern kan verifieras via ett enkelt DNA-test eller varför inte biometriskt via ansiktsuttrycket som efter decennier av inhemsk samhällsdebatt blivit ordentligt fårat och med ett chockartat alternativt apatiskt uttryck) – detta skulle bli ett utmärkt komplement till skolan och ett projekt för IT-pedagogerna att tänka på. Hmm….någon dag borde jag realisera alla mina bra idéer🙂 Som jag redan påpekat så förstärker kravlösheten den sociala snedrekryteringen till högre studier, och detta är egentligen inte något att skoja om utan är endast tragiskt.

Och räknegarantin då? Till hur mycket ska man kunna räkna? Förslagsvis till 360, eftersom man då genom att räkna graderna i enhetscirkeln (ett varv är som bekant 360 grader) kommer att kunna rotera ett godtyckligt antal varv runt exempelvis riksdagshuset medan man försöker utröna vad de sysslar med där inne, med ljus och lykta (och en miniräknare) kan man kanske finna den politiska riktningskoefficienten – vart är svensk skola egentligen påväg? Är det kört eller har vi något val? Ja det har vi ju – redan 2010, och det är därför flera som redan nu frågar sig hur den svenska skolan kommer att se ut efter detta val.

Mer morötter år folket! Men inte av hälsoskäl, utan för att få dem dit man vill.

Mer morötter år folket! Men inte av hälsoskäl, utan för att få dem dit man vill.

Vad händer alltså om oppositionen kommer till makten 2010 med partiernas olika syn på skolpolitiken? Lars Ohly vill avskaffa läxorna. Varför vet jag inte, men antagligen kan krav vara farligt för individen (eller kollektivet menar jag). Kommer vi att få se de olika oppositionspartierna gå i opposition mot varandra i skolfrågan? Kommer vi att få se miljöpatiets ekologiska kikärtor koka över och rulla ut längs korridorerna tillsammans med medborgarlönen? Eller måste Ohly läsa in sig på olika politiska områden och därmed själv få läxor med sig hem? Hur ska han klara detta med sex timmars arbetsdag samtidigt som han måste odla förgiftade morötter åt folket i miljöpartiets trädgård för att kunna dra till sig väljare? Vad händer om morötterna avviker från EU-standard likt en böjd gurka med för stort krökningsindex? Ska han då dra upp de omogna morötterna och lägga dem i den ekologiska kompost där vänsterns alla partiprogram förmultnat genom åren.

Ohlys kommunistiska kompost med förmultnade partiprogram

Ohlys kommunistiska kompost med förmultnade partiprogram

Denna politiska kompost, om något, torde för övrigt ställas ut som ett historiskt  konstverk av Konstafacks kreativa studenter. Detta kommer inte att ge några 100.000 kronor i skadestånd. Vänstervridna partiprogram har i själva verket bara kostat några miljoner antal människoliv, och vad är väl denna lilla uppoffring när i bästa fall någon procent av Jordens befolkning kan överleva för att skåda det kommunistiska himmelriket från kompostens översta senast kasserade partiprogram? Jag känner att jag tappade tråden lite här (om jag nu hade någon), fast skolfrågan går ju som en röd kommunistisk tråd genom 1900-talets historia.

I tider av lågkonjunktur och arbetslöshet lär det bli fler som väljer att utbilda sig, ett klokt val, och varför inte gå hela vägen till skapelsens krona – matematiken!🙂 Matematiker – som är specialister på både genus, mångfald och integration – skulle ju med lätthet kunna få konsultuppdrag åt regeringen! Men matematiker rekryteras även till försvaret för att ingå i tvärvetenskapliga grupper för omvärldsanalys. Och banker – betänk bara att det är flera matematiker som tilldelats Nobelpriset i Ekonomi (tex John Nash). Många möjligheter alltså!

Och jag vill passa på att fråga våra makthavare varför det bara blev tio elitklasser i hela landet – varav enbart tre i matematik? Staten skjuter inte till en enda krona här, så vad är problemet? Kanske all byråkratisk uppföljning i form av analys av resultatet? Kan det vara riskabelt och  rentav farligt att låta några elever i några skolor få läsa lite mer av ett ämne som intresserar dem? Jo, visst är det farligt – kunskap är ju makt (som Francis Bacon sa, han var både filosof, vetenskapsman och statsman) – och detta vet makthavarna, som vill behålla den för sig själva. Vill man ha en enhetlig uniform fördummad lättmanipulerad trögflytande massa med hög viskositet och intellektuell noll-elasticitet? Har makthavarna möjligtvis studerat hållfasthetslära – den disiciplin som beskriver förhållandet mellan mekaniska krafter (de statliga direktiven) och deformerbara kroppar (medborgarna)? Eller vill man bara vara ”snäll”?

Gyllene snittet - ett viktigt tal

Gyllene snittet - ett viktigt tal, här som lösningen på det antika problemet att dela upp en sträcka enligt vissa kriterier

Men låt mig då som matematiker gå till den irrationella politikens försvar. Det finns ett tal, kallat gyllene snittet, som uppträder som den (positiva) lösningen till den andragradsekvation som uppstår ur ett problem som formulerades redan under antiken – nämligen att dela upp en sträcka så att den längre delen förhåller sig till den kortare delen som hela sträckan till den längre delen. Förhållandet kallas gyllene snittet och är (\sqrt{5}+1)/2\approx 1.618... och detta fysikernas och många andras favorittal är i själva verket det mest irrationella talet som finns. Nu kanske inte många känner till att det i matematiken, liksom i politiken, finns grader av irrationalitet, men faktum är att det gyllene snittet kan skrivas som ett oändligt sk kedjebråk bestående av enbart 1:or, och i den bemärkelsen konvergerar det saktare än varje annat oändligt kedjebråk (irrationellt tal). Och det finns något som heter Fibonnacital som är en additiv följd där varje tal i följden är summan av de två föregående (med starttalen 0 och 1), så Fibonaccitalen är 0,1,1,2,3,5,8,13,21,34, 55…..

Den logaritmiska spiralen (Fibonaccispiralen) hos en snäcka är kopplad till gyllene snittet

Den logaritmiska spiralen (Fibonaccispiralen) hos en snäcka är kopplad till det gyllene snittet

Relationen till gyllene snittet här är att kvoten av två på varandra följande Fibonnacital konvergererar mot just gyllene snittet. Redan 89/55=1.618…. så vi har en överensstämmelse på de första tre decimalerna så pass tidigt i följden. Fibonaccitalen, gyllene snittet och de därtill kopplade spiralgeometrierna föredras, av olika skäl jag inte har plats att gå in på här (får bli ett senare inlägg på enbart det temat), av naturen och förekommer frekvent överallt i växt-och djurriket. På samma sätt är det med Statens Offentliga Utredningar, som om de adderas till varandra utgör en additiv SOU-följd där kvoten mellan två på varandra följande utredningar (när antalet går mot oändligheten, dvs vid konvergens) kommer att konvergera mot det mest irrationella man kan tänka sig. Det är därför vi ska vara ödmjuka inför alla dumma utspel och försöka förstå drivkraften. De icke-irrationella talen, alltså de rationella talen (bråktalen) som kan uttryckas som en kvot av två heltal  – ett bråk, är något svenskar inte tycker om.

Kan en genustrupmeten användas till något vettigt?

Kan genus-trupmeten användas till något vettigt, som att spela upp olika organismers DNA?

Om ni ser på era körkort, bankomatkort osv så är dessa sk gyllene rektanglar – dvs förhållandet mellan sidorna är just gyllene snittet (1.618…) Och flera undersökningar visar att om man ritar upp en mängd olika rektanglar och ber folk välja ut den vackraste så kommer över 90% att välja just den gyllene rektangeln – vår uppfattning av vad som är vackert är givetvis en direkt avspegling av vår egen uppbyggnad och där är det gyllene snittet en inte helt oväsentlig faktor. Ett annat exempel på detta senare är att forskarna kartlagt olika växters DNA och sedan tilldelat nukleotiderna A,C,T och G olika toner och därefter spelat upp plantans musik, och denna är förvånansvärt lik klassisk musik – människan komponerar alltså musik som avspeglar naturen! Jag vet inte hur genmodifierade plantors DNA låter, men troligtvis inte lika bra… Undrar förresten hur mitt eget DNA låter. Eller en genusvetares? Detta är kanske något för Musikhögskolan att satsa på,  istället för genustrumpeter.

För att komma till kärnan – det mest irrationella talet är alltså inbyggt i naturen. Och för ett naturälskande folk är det därför helt naturligt att förespråka en irrationell politik och irrationella lösningar på naturliga problem. Dagens situation har alltså en vetenskaplig förklaring. Detta är mitt forskningsresultat för dagen! Jag önskar verkligen det vore så enkelt…

7 kommentarer till Jag önskar det vore så enkelt…

  1. Olaus Petri skriver:

    Siffran 360 är förvisso korrekt Tanja, den är fundamentet, men inte främst pga geometriska överväganden. I pedagogiska sammanhang fuskar man nämligen mycket i filosofi när man skall få vetenskaplig förtåelse för ”genuspedagogernas, samernas, arbetarklassens, lamornas, elevernas, föräldrarnas, skolledarnas och lärarnas” förförståelse av varandras uppdrag och upplevelser kring skolans roll och betydelse. Vad tänker jag på? Jo, den HERMENEUTISKA cirkeln förstås! Det gäller att hamna inom den för att förförståelsernas förförståelse skall kunna infinna sig.😉

    Därefter gör vi en pedagogisk modell innehållandes ett gross cirklar eller två. För att göra modellen hermeneutiskt vattentät omger vi de små cirklarna med en jättecirkel. De små är förbundna med tvåvägspilar och givetvis också den yttre. När detta väl gjorts har läraren omedelbums ett hermeneutiskt verktyg att hantera såväl matematikens utmaningar som ordningen i klassrummet.

  2. tanjabergkvist skriver:

    Olaus Petri, kände inte till den hermeneutiska cirkeln, fick slå upp det på wiki – man lär sig något nytt varje dag!🙂 Så här står det (om någon annan läsare också är intresserad): ”Ett viktigt begrepp inom hermeneutiken är ”den hermeneutiska cirkeln” eller ”den hermeneutiska spiralen”, vilken syftar på att tolkningen växer fram i en cirkulär rörelse mellan individens förförståelse och möten med nya erfarenheter och idéer, vilket leder till ny förståelse som i sin tur blir förförståelse i kommande tolkningsansatser. Cirkelmetaforen kan vara missledande då den är sluten, dvs förståelseprocessen synes leda tillbaka till samma punkt där den började. Spiralmetaforen visar istället på att förståelsen ständigt förändras och aldrig kan återgå till en tidigare punkt, däremot kan förståelsen antingen bli djupare (spiralen går nedåt) eller nå nya höjder (spiralen går uppåt). Denna process kan också ses som en pulserande rörelse mellan en inre reflekterande och yttre prövande dialog i utvecklingen av den individuella förståelsehorisonten.”

    Jag tycker spiralen ger en bättre bild än cirkeln av skäl som också nämns ovan. Jag förstår innebörden av ovanstående men är inte van att läsa sådant – jag hade försökt uttrycka det hela på ett annat sätt – koncist och kärnfullt, som den yrkesskadade matematiker jag är🙂 Och nu när jag vet vad denna cirkel/spiral är för något så undrar jag – varför ska man hamna innanför cirkeln som du skriver? Bör man inte befinna sig på randen, för att komma vidare i förståelseprocessen? Som jag förstår det så ingår inte området innanför cirkeln i den hermeneutiska metaforen.😉

    Ok, och jättecirkeln är alltså grundmängden, och pilarna ska avspegla den cirkulära rörelsen då, alltså uppdateringen (eller nerdateringen i vissa fall…) av kunskap genom att inslag från yttervärlden påverkar den inre reflektionen? Varför är rörelsen cirkulär förresten, jag menar varför ska överföringen av intryck ske längs en krökt bana? Detta var ju flummigt, och då menar jag inte själva den innehållsmässiga kärnan för jag förstår vad de vill ha fram med denna metafor, men sättet att beskriva det. Är detta standard? Måste jag ge mig in i en debatt med filosoferna nu också? Kanske dags för en Sokal?😉

  3. Andreas H. skriver:

    Själv är jag lite fundersam till varför barnen inte redan kan läsa och skriva när de börjar lågstadiet. Är det inte det som förskolan ska lära ut (när föräldrarna misslyckats)?

  4. Olaus Petri skriver:

    He he…Nejdå, du behöver inte gå i so kallad närkamp med filosoferna, de behärskar ju detta, och viktigast av allt; de har inte anspråk på att deras vetande är ett instrument i klassrumssituationen. Pedagogerna å sin sida fuskar väldeliga i deras genre, inte alla förstås, men tillräckligt många för att göra det ämne som har anspråk på att vara lärarens verkliga stöd i det praktiska arbetet har blivit till det mest abstrakta av alla.

    Frågar du pedagogerna om deras undersökningars brister, avfärdas du med att du antingen utgår från en annan ”vetenskapstradition” eller att deras forskningsresultat baserar sig på horrören ”djupintervjuer”.

    Pedagogernas förtjusning i modeller med förbundna cirklar är annars ett sätt för dem att pedagogiskt åskådliggöra djupet i ”lärandeprocessen” med alla dess komponenter som är nödvändiga för att kunna förförstå. Sedan gör pedagogen två-tre djupintervjuer med följden att avhandlingen/studien har en teoretisk överbyggnad som för tankarna till en illa sittande tupé; den ser ut som ett felplacerat skatbo och ingen förstår varför den finns där.😉

    Sedan finns det förstås också vettiga pedagoger.

  5. tanjabergkvist skriver:

    Andreas H, nej absolut inte. Förskolan, om du menar ”dagis” som är upp till 6 år, har ingen skyldighet att lära barnen läsa/skriva. Barnen ska dock kunna skriva sitt namn när de lämnar förskolan/dagis. Sedan finns det sk förskoleklass, eller 6-årsverksamhet, som barnen går i ett år innan de börjar skolan (innan åk 1 dvs), och där lär man dem väl bokstäverna och kanske att skriva lite eller läsa, men jag vet inte vilka de uppställda målen är. Men min poäng är inte att barnen ska kunna läsa och skriva INNAN de börjar lågstadiet, utan att de UNDER DESSA TRE ÅR ska lära sig det, och varför klarar man inte längre av denna uppgift idag i Sverige? Läsa-, skriva-, räknagarantin innebär garanti att barnen ska kunna läsa, skriva och räkna EFTER DESSA TRE ÅR, DVS INNAN DE BÖRJAR i 4:an (de är då 10 år gamla). Man kan spekulera i orsakerna till varför detta gick alldeles utmärkt för inte alltför länge sedan utan 900 miljoner extra….

  6. tanjabergkvist skriver:

    Olaus Petri, ja jag har hört mycket kritik mot pedagoger bland akademiker, men jag vet inte vad detta beror på eftersom jag inte själv har någon erfarenhet av dessa. Jag undervisade iofs lärarstudenter under mina sista tre år som doktorand, och visst, det kom vissa som på allvar hävdade att det var pedagogiken som var det viktiga, inte att kunna ämnet – det kommer i andra hand. Fullständigt nonsens, särskilt för mig som matematiker (men antagligen också för alla andra) – ingen pedagogisk metod i världen kan ju lära ut någon kunskap som läraren inte besitter. OK, jag ska inte bråka med någon då – iaf inte just nu😉

  7. Andreas H. skriver:

    Att lågstadiefröknar inte kan lära barnen läsa och skriva är för att de inte sällan själva har problem med dessa basala aktiviteter. Det ställs tydligen inga kompetenskrav längre, varken på lärarna eller på eleverna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: