De farliga olikheterna

Likformighet - inte bara ett matematiskt begrepp

Likformighet - inte enbart ett matematiskt begrepp

Aldrig har man väl skådat en tid där det talats så mycket om mångfald samtidigt som hatet mot olikheterna manifesterats så tydligt genom att alla avvikelser ses som något av ondo som måste bekämpas, och fanbärarna i kampen mot olikheter och avvikelser är framförallt (men inte bara) genusvetarna. Konstigt nog är dessa motpoler – hyllandet av mångfalden och bekämpandet av olikheter, båda sanktionerade av staten, som dessutom stödjer dessa motstridiga trender ekonomiskt – samtidigt. Varför är det så? Kanske något att grubbla på för den som aldrig ställt sig frågan.

Efter att ha läst Pär Ströms och Camilla Lindbergs artiklar (här och här) på Newsmill så upptäckte jag en tredje (ganska kort) artikel, skriven av Josefine Arlesten, en ”23-årig genusvetare, blivande pedagog och gymnasielärare i samhällskunskap och historia”. Om det finns någon mer som verkligen är av liknande uppfattning kring sakernas tillstånd som framförs i denna artikel så kan det vara på sin plats att nyansera bilden lite – för allas vårt bästa – men framför allt för genusvetarnas – om de någonsin vill komma framåt i sin verksamhet och verkligen är genuint intresserade av att åstadkomma något konkret och verklighetsförankrat. Då måste några av dem vara beredda att ompröva sin världsbild på åtminstone någon punkt, annars får de ägna även de kommande decennierna åt att ”problematisera” allt mellan himmel och jord ur ett genusperspektiv – men å andra sidan verkar ju detta senare mer och mer framstå som ett självändamål.

Godtycklig matematik - eftersom alla är lika värda

Godtycklig matematik - eftersom vi alla är lika mycket värda

”Pedagog” säger mig för övrigt inte mycket mer än att det är någon som det är tänkt ska lära ut och undervisa andra i ett ämne. Det finns en grupp pedagoger i USA som i matematikundervisningen tycker att man inte ska lära barnen att 1+1=2 (och så vidare för alla tal och alla räkneoperationer) eftersom alla svar är att betrakta som lika mycket värda då alla barnen är lika mycket värda, och att påstå att ett barn svarat fel utgör en kränkning av elevens okränkbara värde. Någon som känner igen denna typ av associationskedja? Jag väntar med spänning på att denna banbrytande pedagogik ska ta hela Sverige med storm – klimatet är minst sagt bäddat för detta.

Så här skriver genusvetare Josefine Arlesten i Newsmillartikeln: ” Så vitt jag vet är inte Lindberg, varken pedagog eller forskare. Vore hon det, borde hon veta att forskning om mäns och kvinnors olikheter hör hemma på 1800-talet och i socialdarwinismens tidevarv. Det finns ingen forskning som idag kan belägga att mäns och kvinnors olikheter är biologiskt betingade. Däremot existerar det motsatta. Forskning som bedrivs i dag pekar mot att mäns och kvinnors beteende beror på miljö, och inte könsorganets utformning”.

DNA-spiralen - hatad av genusvetarna. Självhat?

Vissa hatar DNA-spiralen Självhat?

För det första är arv och miljö inte frikopplade ifrån varandra, utan via det forskningsområde som kallas epigenetik länkas dessa samman på ett fascinerande sätt som innebär att generna stängs och och på via epigenetiska mekanismer som dels är ärftliga och dels känsliga för miljöpåverkan. Kort sagt innebär detta att hur vi lever idag påverkar redan nästa generation på ett genetiskt plan, dock inte genom att arvsmassan förändras (som i fallet med mutationer) utan genom en ärftlig reglering av vilka gener som kommer till uttryck.

För det andra så är det ett medicinskt faktum att könshormonerna inte bara påverkar sexualiteten, utan i hög grad hela hjärnan och därmed vårt beteende. Hur ska man ska tolka ”Det finns ingen forskning som idag kan belägga att mäns och kvinnors olikheter är biologiskt betingade.” Vilka olikheter avses – alla? Vissa olikheter är naturligtvis beroende av arv, andra miljö, och åter andra en kombination av dessa. Artikelförfattaren borde fråga sig varför genusvetarna driver på för en finansiering av medicinsk forskning speciellt inriktad på kvinnor. Kvinnor uppvisar exempelvis som numera är allmänt känt andra typer av symptom vid hjärtbesvär än män. Hon borde också fråga sig varför transsexuella vill behandlas med könshormoner, och fråga en sådan person, eller en läkare, vilka biologiska och beteendemässiga förändringar som äger rum när man exempelvis injicerar testosteron i en kvinnokropp. Vidare har jag redan i ett tidigare inlägg tagit upp det faktum att de enda barn som man observerat leker helt ”könsneutralt” (föredrar spel och pussel framför dockor och bilar) är flickor med Turners syndrom, som saknar en X-kromosom (X0-genotyper).

Sedan skulle jag gärna vilja ta del av den forskning som artikelförfattaren nämner: ”Däremot existerar det motsatta. Forskning som bedrivs i dag pekar mot att mäns och kvinnors beteende beror på miljö, och inte könsorganets utformning.” Återigen – avses allt beteende? För i så fall är detta banbrytande! Eller kan det vara så att man inte kan kategorisera mänskligt beteende i allt eller inget? En sådan förenklad världsbild existerar nog inte i någon forskning – inte ens i genusforskningen.

Låt oss titta på ”typiskt manliga” och ”typiskt kvinnliga” egenskaper, där ”typisk” innebär att en egenskap är statistiskt sett mest förekommande hos det ena könet, inte att det därmed utgör normen i bemärkelsen ”önskvärt” eller ”rätt”, så att vi inte får genusvetarna att sätta kaffet i halsen redan här.

Jag tar mig friheten att använda två figurer från en mycket välskriven artikel av Germund Hesslow, professor i neurofysiologi. Vi vet ju att skillnaderna mellan könen när det kommer till olika egenskaper oftast är genomsnittliga och att det råder stor överlappning (dock inte alla egenskaper, som exempelvis barnafödande).

Figur 1

Figur 1

I figur 1 ovan har vi fördelningen av en viss egenskap hos grupperna A och B (tex grupperna kvinnor och män). Egenskapen kan vara mer eller mindre uttalad/stark, man kan till exempel tänka sig att ju längre till höger desto mer riskbenägen – för att ta ett exempel på en egenskap. Trots att den genomsnittliga skillnaden mellan grupperna är liten så ser man att andelen individer som kommer över en viss nivå X av riskbenägenhet är många gånger större i B än i A.

Figur 2

Figur 2

I figur 2 ovan ser man hur variationen av en egenskap skiljer sig åt mellan grupperna A och B trots att genomsnittet är detsamma för grupperna, återigen med resultatet att andelen individer över nivån X är mångdubbelt fler i B än i A.

Jag skulle vilja fråga genusvetarna följande: vad är problemet med att det finns skillnader, att ovanstående fördelningar inte alltid sammanfaller för varje beteende eller egenskap? Och är det inte bättre att detta i så fall är biologiskt betingat, än socialt? Att anse att allt beteende är en konsekvens av sociala konstruktioner, när det inte är så, omöjliggör faktiskt ert uppdrag att utplåna alla skillnader – såvida ni inte vill tillgripa rent medicinska metoder.

Genusvetarartikeln avslutas med: ”Jag avslutar med en fråga riktad till Lindberg (och alla fundamentala liberaler): Camilla, du säger att en sann liberal anser att det är självklart att människor skall ha lika värde, men hur kommer det sig då att så många liberaler blundar för de strukturer som missgynnar både män och kvinnor?”

Jag antar att hon menar ”fundamentalistiska” och inte ”fundamentala” men som genusvetare är man ju som alla vet fri att omformulera ordens innebörd och eventuell kritik avfärdas regelmässigt som en bekräftelse på de postulerade förtryckarstrukturerna.

Vart är vi påväg?

Vart är vi påväg?

Men till saken angående uttalandet ovan: vad har dagens genusforskning med människors lika värde att göra? Snarare genomsyras ju hela disciplinen av en klart bristande respekt för människor som individer, deras olikheter, fria vilja och egna val. Den som i genusvetarnas ögon väljer ”fel” har inte valt, utan är offer för yttre omständigheter i form av manliga förtryckarstrukturer och allsköns härskartekniker. Gnäll (och ”problematisering”) likt genusvetarnas för knappast civilisationen framåt utan utgör snarare en tragisk bromskloss där alla resurser läggs på ett nytt Sovjetprojekt, och effekten av dess existens kommer att bli en civilisationsmässig, och möjligtvis även evolutionär, tillbakagång  – att vi aldrig lär oss av historien….

42 kommentarer till De farliga olikheterna

  1. Hej! Vill bara klargöra: att skriva fundamentala liberaler var mitt syfte och jag hänvisar till de byggstenar liberalismen grundar sig på, de som alltså uppstod och definierades under 1700och 1800-talet. DVS inte speciellt moderna…

    Nu behöver du inte tänka på det längre!

  2. Andreas Dahlin skriver:

    Hehe! Tanja, dina exempel på statistik (från den andra artikeln) är ruggigt lika en grej jag tänkt skriva om🙂 Så lika vi alla tänker…
    Hursomhelst, jag tycker också statistik är intressant i sammanhanget. Många som i vanliga fall har god kunskap om vad statistiska resultat innebär (och inte innebär) verkar glömma bort allt detta när det gäller feminismdebatten.
    Variationerna är stora och i praktiken är det korkat att inte betrakta varje individ som unik. Det är just när man samlar riktigt många datapunkter som skillnaderna börjar märkas!
    Så ironiskt det är… Det är ju GENUSVETARNA som är fixerade vid kön medan vi inte bryr oss utan vill se folk som individer.

  3. tanjabergkvist skriver:

    OK Josefine – tack för klargörandet!🙂
    Synonymer till ”fundamental” är tex: grundläggande, väsentlig, elementär, primär, central, viktig. Med din förklaring ovan som grund så tror jag ändock att du menade fundamentalistiska, se tex http://sv.wikipedia.org/wiki/Fundamentalism : ”Fundamentalism är ett återvändande till vad man uppfattar som en religions eller ideologis grundläggande och ursprungliga lära” – det var väl det du avsåg? Men jag ska inte tänka på det längre – jag tror jag förstår vad du menar! Jag hoppas de vackra graferna ovan kan nyansera din uppfattning lite, men jag har ändå svårt att tro att du menar att ALLA olikheter mellan könen är sociala konstruktioner?

  4. tanjabergkvist skriver:

    Andreas, ja fixeringen är hos dem och förstärker den allmänna könsfixeringen – kontraproduktivt….

  5. Hej! Jag är fast i historieträsket – det är därför jag använder ordet fundamentala (typ; liberal som befinner sig i 1800-talet)- men antar att det inte är något idé att ganbba- som sagt jag är ju genusvetare och kan forma ordens innebärd lite som jag vill: it’s my prerogative 😉

    För mig handlar sociala konstruktioner om beteende inte om kroppar. Inget är med andra ord konstant – beteenden som är könskodade är ju definierade av människor och kultur som varierar över tid och i olika samhällen – detta är min syn. Men jag tycker att det är spännande att läsa din blogg! Tyvärr är jag ingen grafspecialist!

    För övrigt råder det ej konsensus kring vad genusvetenskapen skall ”satsa” forskning på. Och så vitt jag vet går det med blotta ögat att se skillnader (inte i alla fall) på män och kvinnor men hur dessa skillnader påverkar beteendet och benägenheten att ”vara på ett vistt sätt”, går inte att belägga. Det jag helt klart missade att skriva i min artikel var att det var beteenden som avsågs – inte kroppar. Delar man in människor endast i två olika grupper och letar efter skillnader så kommer dessa formodligen att ”finnas” på ett eller annat sätt.

    Det som skrämmer mig strikt biologistisk syn på mänskligt beteende är att det är en så extremt förenklad syn. Det finns ju både män och kvinnor som känner sig trånga i roller som tilldelats dem enbart pga av vad som sitter mellan benen. Sånt hör faktiskt hemma på 1800-talet. Detta anser jag begränsande.

  6. Jag kan till och med skriva ”innebärd” men hävda att det är det nya sättet för oss genusvetare att göra oss fria från det patriarkala förtrycket som ordet ”innebörd” innebär. =)

  7. tanjabergkvist skriver:

    Josefine, ok, det där med ”innebärd” var ju kul – hade aldrig hört talas om det, ha ha!🙂 Det finns vetenskapliga belägg för att foster till mammor som är stressade blir översköljda av högre halter testosteron – dvs hjärnan blir testosteronpåverkad. Det innebär att kvinnan kan se hur kvinnlig ut som helst till det yttre – men uppvisa ”typiskt manliga” egenskaper i högre utsträckning än vanligt hos kvinnor. Tex tävlingslystnad, konkurrensbeteende, risktagande osv – kanske är både du (Josefine) och jag offer för detta, för du ser ju väldigt kvinnlig ut (om du nu inte tar illa upp, se det som en komplimang) men säger dig vara tävlingsinriktad pådin blogg🙂 Egentligen – vad ska man kalla detta stadium ilivmodern: arv eller miljö? Jag skulle vilja kalla det miljö. Men jag märker att detta (foster)stadium ofta saknas i debatten kring arv/miljö. I vilket fall kan ju vår tävlingslystnad också bero på föräldrars krav och allt möjligt annat, jag är öppen för både arv och miljö som förklaring till beteende, och jag förstod att du avsåg beteende och inte kroppar, men att allt beteende är sociala konstruktioner är inte bara en förenklad bild (den typ av bild du sjäkv kritiserar angående biologism) utan också felaktig. Men om det är ”strikt” biologism du vänder dig emot så förstår jag. Vad jag förstått så finns det lika många inriktningar på genusvetenskapen som det finns genusvetare – jag hoppas du tyr dig till en tolerant och nyanserad inriktning som är tvärvetenskaplig!🙂

  8. Olle skriver:

    Jag vänder mig mot termen ”biologist”, som från början är en felöversättning av engelskans likalydande ord, som betyder rätt och slätt ”biolog”.

    Men i svenskan har det fått betydelsen ”en som tror blint på biologin som förklaringsmodell” och ordet ”biologism” har skapats, som om det vore nån slags politisk åskådning. Men naturvetare har ytterst sällan någon politisk ambition med sin forskning, de vill bara beskriva verkligheten som den är, utan förutfattade meningar och politisk styrning. Till skillnad från en viss annan forskningsgenre som diskuteras flitigt på just denna blogg.

  9. Hej skriver:

    Angående arv/miljö.

    För att en genetisk egenskap ska vara könsbunden ska den ju antingen ligga i X eller Y kromosomen. Det mesta som ligger där är väl information till att specialisera våra könsorgan och hormoner ect. Tror inte egenskaper som ligger där på något sätt styr hjärnan och egenskaper rörande beteende.

    Och eftersom miljö påverkar gener så har jag bara en sak att säga: individer är individuella, och en individ kan vara precis hur som helst, oberoende av kön. En personlighet kan ju också ändras med tiden, så den är inte statiskt, utan dynamisk, och i och med denna dynamik finns inga statiska könsbundna personlighetsdrag.

    Hoppas Tanja delar denna åsikt med mig!🙂 För jag håller med det mesta du skriver!

  10. […] För övrigt har Tanja Bergkvist bloggat mycket intressant om biologiska olikheter mellan kvinnor och män – detta hemska som inte ens får nämnas… Läs mer här. […]

  11. Oskar skriver:

    Lika väl som det finns generella könsbetingade skillnader mellan tik- och hanhundar som inte har något som helst med uppfostran att göra finns det generella könsbetingade skillnader mellan kvinnor och män. Varför skulle människorasen skilja sig från alla andra djur?

    Jag kan inte se hur man kan hävda att det inte finns några större biologiska skillnader mellan kvinnor och män bortom fysionomin.

  12. Realist skriver:

    Tillbaka till verkligheten:

    Women and men differ not only in physical attributes and reproductive function but also in the way in which they solve intellectual problems.

    The bulk of the evidence suggests, however, that the effects of sex hormones on brain organization occur so early in life that from the start the environment is acting on differently wired brains in girls and boys. Such differences make it almost impossible to evaluate the effects of experience independent of physiological predisposition [Josefin: du kan alltså inte separera kropp från beteende].

    http://www.dhushara.com/book/socio/kimura/kimura.htm

    Josefin, ditt övriga argument om att inte dela in människor i grupper är ganska irrelevant, eftersom att en population kommer att uppvisa samma beteendemönster inom könsgrupper, oavsett om du legitimerar gruppernas existens eller inte. Med andra ord kommer vissa människor att bete sig som män och vissa som kvinnor. Om du sedan tycker det är otäckt att kalla någon man eller kvinna, är det ganska ointressant.

  13. Tanja Bergkvist skriver:

    Ja, Olle, så är det. Även om ju genusvetarna själva klagat på att den politiska styrningen i form av att exempelvis ”jämställdhetsintegreringen” skadar genusvetenskapens legitimitet, något jag skrivit om i andra halvan av detta inlägg: https://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/04/11/fragan-som-vi-snart-inte-far-stalla/

    Så när det gäller den politiska styrningen är de väl inte helt överens med varandra, men vem tackar nej till anslag? Dock verkar man helt överens i att, som du skriver, inte ”bara beskriva verkligheten som den är, utan förutfattade meningar”, men man måste sätta sig in i deras situation här – enligt dem är det alla andra som har förutfattade meningar, medan de själva ”genomskådat alla strukturer” och de kan ju inte heller anse att de är offer för biologiska mekanismer, då det vanligtvis inte ens tror på dessa. Därför måste svaret alltid letas i förtryckande strukturer. Det är väldigt svårt att argumentera med en motpart som valt ett helt annat, för att uttrycka mig matematiskt, axiomsystem.

  14. tanjabergkvist skriver:

    Hej Hej🙂 Ja, det är inte jag som är fixerad vid könet, utan genusvetarna! Du skriver: ”För att en genetisk egenskap ska vara könsbunden ska den ju antingen ligga i X eller Y kromosomen. Det mesta som ligger där är väl information till att specialisera våra könsorgan och hormoner ect.” Fast för det första påverkar hormonerna definitivt vårt beteende, sedan läste jag i professor Annica Dahlströms bok ”Könet sitter i hjärnan” att X-kromosomen är väldigt stor och där ryms genetisk information för många funktioner tex i hjärnan, detta i kapitlet där Turners syndrom tas upp. Just att dessa XO-flickor uppvisar ett annorlunda beteende när det gäller flera saker (inte bara lekbeteendet) behöver enligt uppgift inte alltid bero på östrogenbristen utan skulle även kunna bero på genetisk information som saknas pga den saknade X-kromosomen, men vilket som orsakar vad är tydligen ännu inte klarlagt.

  15. tanjabergkvist skriver:

    Oskar, ja precis, vi människor är ju också djur. Men jag har ju sedan tidigare min teori om att genusvetarna är utomjordingar😉 https://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/03/05/genustrumpeten-ater-pa-tapeten-nu-i-tv/

  16. tanjabergkvist skriver:

    Realist, intressant länk. Hoppas Josefine Arlesten läser den. Jag ska iaf göra det!🙂

  17. Stefan skriver:

    ”Det är väldigt svårt att argumentera med en motståndare som har valt ett annat axiomsystem.”
    Ja, är inte det här debattens hela kärna ? Och är det inte lika giltigt för de flesta andra ”problemområden” där vänstern har ”upptäckt” problem, ända sedan Vladimirs och Josefs dagar ?

    ”Att anse att allt beteende är en konsekvens av sociala konstruktioner, när det inte är så, omöjliggör ert uppdrag…” Ja, om målet hade varit tydligt och kvantifierat och haft ett slutdatum, men det fiffiga är ju att just avsaknaden av tydliga mål, som inom så många andra områden i politiken, gör att det går att älta i all evighet, d.v.s. i ett oändligt antal budgetår.

    Som väl är går genetikforskningen framåt i rasande takt. Naturvetarna kommer som vanligt att krossa samhälls-”vetarna” fullständigt.🙂

  18. tanjabergkvist skriver:

    Stefan, ”krossa” är ju kanske inte målet🙂 men att genusvetare i åtminstone accepterar vetenskapligt belagda fakta vore ju bra. Det går ju knappast att diskutera bort hormonella olikheter exempelvis, men likväl verkar detta inte bekymra någon som lever i förnekelse. Men det hindrar forskningsområdet genusvetenskap från att nå verklig framgång att inte ta in alla aspekter som ligger till grund för mänskligt beteende. Hur man nu ska definiera dess ”framgång”, kanske ett olämpligt ord här, hmm…😉

  19. Hej skriver:

    Hej tanja!

    Jo, hormoner styr väl till viss del, fast balansen mellan testosteron och östrogen är också till viss del indivuduell även om den också är könsbunden.

    Men det mesta som har att göra med personliga egenskaper och hjärnan är individuell.

    Annica Dahlström är ingen att lita på. Även om hon är professor har hon erkänt att den boken inte är en vetenskaplig bok. Hon har dessutom erkänt att hon överdrivit skillnader i boken.

    Ta gärna en titt på dessa länkar, och berätta vad du tycker🙂 Intervju med Annica Dahlström där hon berättar med egna ord.

    http://fof.se/artikelPrint.lasso?id=07138
    http://www.dn.se/opinion/debatt/pahittade-fakta-om-konsbiologi-utgor-missbruk-av-forskarroll-1.450002

    Sedan hittar du lite om Janet Shibley Hyde som har undersökt och funnit att statistiken inte visar på några nämnbara skillnader:
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/man-och-kvinnor-ar-lika-som-bar-1.524941

    Vissa saker kan vara könsbundna, men jag tror det är mer resonabelt att se individen först. Det finns inga personlighetsdrag vad jag vet som en kille kan ha men som inte en tjej kan ha, och tvärt om…

  20. Josef Boberg skriver:


    URKUNDS-FÖRFALSKNING

    En ny munk kom till huvudklostret och förvånades över att munkarna satt och kopierade kopior av de Heliga skrifterna. Han påpekade för abboten att detta kunde vara vanskligt, eftersom viktig kunskap kunde gå förlorad om någon munk skrev av fel.

    – OK, sade abboten, jag ska kontrollera urkunderna.

    Och så gick han ner i källarvalven, där de Heliga skrifterna i original förvarades. När han inte kom upp igen gick munken ner för att se vad som hade hänt. Han fann abboten bankandes sitt huvud mot stenväggen.

    – Vad har hänt:?: Vad är det❓ – frågade munken abboten.

    Abboten bankade åter sitt huvud i väggen och stönade:

    – Det står “celebrate” och inte “celibate” *❗❗
    – slut citat härifrån.

  21. tanjabergkvist skriver:

    Hej, ska kolla på dessa länkar sedan. Att Dahlström skulle ha sagt att hon överdrivit skillnaderna gäller nog de uttalanden hon gjort angående sina personliga åsikter, men de vetenskapliga rönen är ju tagna ur vetenskapliga forskningsartiklar publicerade i internationella medicinska tidskrifter och kan inte ”överdrivas”. Ja, olikheterna är ju statistiska och så vidare, men jag förstår inte varför genusvetarna ska göra ett problemet av alla olikheter, oavsett om dessa är biologiskt eller socialt betingade, särskilt inte om folk inte mår dåligt av dem.

    De kallar tex barnafödande en kvinnofälla men sedan klagar de i nästa andetag över att det kvinnor gör inte värderas lika högt – men de verkar ju själva förakta de typiskt kvinnliga egenskaperna! I övrigt är det ju genusvetare och feminister som DEFINIERAT underordningen. De har bestämt att det som statistiskt oftast förekommer hos kvinnor ska kallas för underordnat (tex ta hand om barn) och då är det ju inte konstigt att de alltid finner att kvinnor är underornade på alla områden! De verkar eftersträva en ”uppvärdering” genom att kvinnor börjar ägna sig åt det männen traditionellt sett ägnat sig åt. Och vem hindrar en kvinna att göra karriär idag? Även män brottas med hård konkurrens i sina karriärer. Och om allt som betyder något bara är att tjäna pengar förlorar man ju andra värden i livet. Och desutom måste någon föda barnen, och nu råkar ju detta vara kvinnogöra🙂 Men vissa extremfeminister kanske eftersträvar det mänskliga släktets utdöende – så slipper de alla män – vem vet hur de tänker?😉

  22. Hej skriver:

    tanjabergkvist, det gällde inte hennes egna åsikter utan hennes statistik faktiskt. Läs artikeln i Forskning och Framsteg. Kan klippa ut en del:

    ”En biostatistiker har hjälpt mig att räkna ut d-värdet för skillnaderna i Annica Dahlströms bild. Värdet blir 2,0, alltså lika stort som för kast med liten boll. Annica Dahlström kan inte ge någon referens till en vetenskaplig artikel som beskriver en så stor könsskillnad för de egenskaper hon beskriver på sin powerpointbild. I stället pekar hon på en figur med d-värdet 0,21 i Janet Hydes rapport.

    – Hur tror du att den här bilden kan ge information till gemene man? Ibland måste man överdriva för att få fram det man vill ha sagt, säger Annica Dahlström.”

    (sista meningen)

    Så hennes bok är med andra ord erkänt ovetenskaplig.🙂

    Haha, det där med barnafödande/kvinnofälla var lite knäppt må jag säga. ^^

  23. tanjabergkvist skriver:

    Hej, ska kolla på dessa länkar sedan. Att Dahlström skulle ha sagt att hon överdrivit skillnaderna gäller nog de uttalanden hon gjort angående sina personliga åsikter, men de vetenskapliga rönen är ju tagna ur vetenskapliga forskningsartiklar publicerade i internationella medicinska tidskrifter och kan inte ”överdrivas”. Ja, olikheterna är ju statistiska och så vidare, men jag förstår inte varför genusvetarna ska göra ett problemet av alla olikheter, oavsett om dessa är biologiskt eller socialt betingade, särskilt inte om folk inte mår dåligt av dem.

    De kallar tex barnafödande en kvinnofälla men sedan klagar de i nästa andetag över att det kvinnor gör inte värderas lika högt – men de verkar ju själva förakta de typiskt kvinnliga egenskaperna! I övrigt är det ju genusvetare och feminister som DEFINIERAT underordningen. De har bestämt att det som statistiskt oftast förekommer hos kvinnor ska kallas för underordnat (tex ta hand om barn) och då är det ju inte konstigt att de alltid finner att kvinnor är underornade på alla områden! De verkar eftersträva en ”uppvärdering” genom att kvinnor börjar ägna sig åt det männen traditionellt sett ägnat sig åt. Och vem hindrar en kvinna att göra karriär idag? Även män brottas med hård konkurrens i sina karriärer. Och om allt som betyder något bara är att tjäna pengar förlorar man ju andra värden i livet. Och desutom måste någon föda barnen, och nu råkar ju detta vara kvinnogöra🙂 Men vissa extremfeminister kanske eftersträvar det mänskliga släktets utdöende – så slipper de alla män – vem vet hur de tänker?😉

  24. tanjabergkvist skriver:

    Hej igen Hej, här lite mer info ang det du skrev i din första kommentar som bekräftar det jag skrev och som jag bland annat läst i Dahlströms bok (och diverse Illustrerad Vetenskap-artiklar). Detta nedan är hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nskromosom :

    ”X- och Y-kromosomerna innehåller genetisk information, bland annat alltså den som avgör vilket kön individen utvecklar. Men könskromosomen innehåller också annan information. T ex finns en variant på en gen i könskromosomen som ligger bakom merparten av de kända fallen av färgblindhet hos män. Det är alltså ett könsbundet fenomen.”

  25. Hej skriver:

    Hej Tanja,

    det har du rätt i, och det är väl en egenskap som sitter i hjärnan? Eller ögonen. Inte så insatt, men hur som helst: om allt Annica Dahlström säger är sant, måste ju nästan alla gener som berör hjärnan sitta i könskromosomerna, för hon pratar ju som om vi är två olika arter nästan.

    Det jag ifrågasätter är när personliga egenskaper och personliga kapaciteter sägs vara könsbundna. Det känns väldigt överdrivet, då båda styrs av uppväxt och personliga gener. Och när det gäller kapacitet, träning så klart.Vet inte om du håller med?🙂

  26. Tanja Bergkvist skriver:

    Hej igen Hej🙂 Jag kan inte bedöma om allt Annica Dahlström säger är sant, och egenskapen satt som sagt inte ens i hjärnan utan i X-kromosomen! Och nej, du feltolkar Dahlström (har du läst boken eller dömer du av det jag skriver, kanske jag varit otydlig?), du skriver: ”om allt Annica Dahlström säger är sant, måste ju nästan alla gener som berör hjärnan sitta i könskromosomerna” – mig veterligen har hon aldrig sagt såhär, och om det är din egen slutsats så ser jag inte alls hur den på något sätt skulle följa av det hon sagt. Det hon sagt är att könshormonerna påverkar hjärnan. Detta är ett påstående (faktum) långt ifrån det att ”alla gener som berör hjärnan sitter i könskromosomerna”. Och sedan ska vi inte fokusera för mycket på könet här, likt en desillusionerad genusvetare, utan våra egenskaper beror på de gener vi ärvt av våra föräldrar – och dessa kan vara hur olika, intressanta och varierande som helst!🙂

  27. Hej skriver:

    Tanja,

    det var min tolkning. Dahlström verkar ju anse att det finns så många skillnader, så att det verkar rejält otroligt att alla dessa finns i könskromosomerna.

    Och många av hennes ”skillnader” tvivlar jag på om dom är genetiska alls.

    Men innan du svarar nästa gång, läs igenom artiklarna? =)

  28. tanjabergkvist skriver:

    Hej, just det ja, förlåt – har inte hunnit läsa de där artiklarna!!! Hade typ 20 fönster öppna samtidigt och glömde av det. Ska göra den nu men sedan måste jag sova så kan vi diskutera vidare imorgon kväll!🙂

  29. Olle skriver:

    Inga egenskaper eller beteenden, förutom förökningsfunktionerna förstås, är väl 100% könsbundna? Däremot är det statistiskt mer sannolikt att hitta en person med en viss egenskap eller ett visst beteende i den ena gruppen. Därav kommer de traditionella indelningarna i kvinnliga och manliga beteenden – saker som många av ena könet men få av andra könet gör. Se Tanjas överlappande normalfördelningskurvor i just detta inlägg. Klockrent förklarat (pun intended).

    Jag har funderat på en annan grundläggande skillnad mellan naturvetenskaplig och samhälls”vetenskaplig” forskning. Medan naturvetarna bara försöker betrakta och förstå, så vill samhällsvetarna förändra och åtgärda, baserat på sina resultat. Åtminstone framställs det så i nyhetsrapporteringen. (Den som tror att det är lätt att förändra någons personlighet kan ju börja med sig själv.)

  30. tanjabergkvist skriver:

    Olle, många naturvetare vill också förändra – tänk på alla medicinare som för varje ny upptäckt är beredda att ompröva allt det tidigare trott på angående exempelvis någon sjukdom (förut trodde man tex att magsår berodde på stress, nu vet man att det orsakas av bakterier och kan botas med en kombination av olika antibiotika, dock kanske stress försämrar tillståndet ännu mer förvisso, men det orsakar det inte) och sedan jobbar för att finna botemedel! Och jag håller definitivt inte med dig – i all naturvetenskaplig forskning, såväl matematik spm fysik, kemi osv så är betraktandet och den förhoppningsvis efterföljande förståelsen förutsättningar för att kunna förutsäga nya fenomen och få fram nya hypotetser att verifiera (teoretiskt och/eller experimentellt beroende på område) som förhoppningsvis leder till en fullständig och slutgiltig förståelse. Jag menar – givervis är detta målet – att förstå allt, hela Universums konstruktion och funktion – det är inte lite😉. Nä, att förändra Universums funktion ligger nog utanför vårt handlingsutrymme just nu, men visst, det spekuleras i att man teoretiskt sett skulle kunna skapa egna Big Bangs på labbet och skapa nya Universa (utan genusvetare – hurra!!! :-)).

    Jag menar, detta var till naturvetenskapernas försvar, men jag antar du inte kritiserade dem eftersom du citerade (samhälls”vetenskaplig” forskning), så ditt inlägg var väl snarare en pik mot dessa vetenskaper kanske – men det är inte fel att vilja förändra, om det leder till något gott och bra för människor, det är väl en del av vårt civilisationsbyggande. Men som du säger – bästa att börja med sig själv!😉

  31. Hm skriver:

    Ni vet väl att genuseriet startade med Fröken Fleggmans mustasch?

    Hon är så ärbar,
    och jag undrar hur hon är när hon är bar.
    Och vad hon här har, det har man inte där när man är karl.
    Dom har ju lenare skinn och ett rundare slut
    och där damer går in, där går herrarna ut
    Hon är så liten och så lätt att hon är bärbar
    och jag undrar hur hon är när hon är bar.

  32. Olaus Petri skriver:

    Det är altid lika fascinerande när ”genusvetare” hävdar saker som ”biologister” och annat fördomsfullt trams. ”Biologister” finns inte i den meningen som vissa genusvetare gör gällande. De är fantasifoster, hjärnspöken framfödda som motbilder för att genusvetarna själva skall kunna framstå i god ”vetenskaplig” dager.

    De enda som är fundamentalistiska gällande kön/genus är istället genusvetarna. Peka ut den ”biologist” som inte tror på faktorer som uppfostran och social miljö, snälla! Det finns däremot gott om genusvetare som på fullt allvar enbart hävdar social konstruktion som förklaring till könens olikheter vad gäller exempelvis riskbenägnhet. Det, om något, är enögt och dogmatiskt.

  33. Sokar skriver:

    Det skulle behövas väldigt få gener för att förändra väldigt mycket i cellerna, en enda regulatorgen, som på global nivå ändrar uttrycket av andra regulatorgener skulle kunna förändra produktionen och fördelningen av proteiner och exempelvis hormonproduktionen, så argumentet att y-kromosomen är för liten duger inte. Eftersom det dessutom bara finns en kopia av den i varje cell kan en eventuell förändring bli än kraftigare.

    Jag tror man på något vis måste tro på en högre makt eller att medvetandet är något annat än produkten av sammarbetande nervceller för att tro att vårt beteende inte är fruktansvärt genetiskt betingat.

  34. Karl skriver:

    Något jag saknar i debatten och forskning är en analys av dom psykologiska konsekvenserna av svaga könsroller och könsidentifikation. Det tycks mig troligt att det kommer ha flera negativa konsekvenser för den psykologiska utvecklingen. En tanke som många livserfarna och insiktsfulla människor jag träffat har hållit med om. Det är nog så att feminismen är en del av orsaken till varför unga människors psykiska hälsa försämrats över åren.

  35. tanjabergkvist skriver:

    Karl, jo det finns ju risker med det här experimenterandet på det mänskliga psyket…

    Olaus Petri, precis, de försöker framställa det som två motpoler där man måste sälla sig till endera synsättet.
    En kombination av arv och miljö ingår inte bland de valbara alternativen. kanske är detta synsätt för komplicerat för genusvetarna…..;-)

    Sokar, inte för att jag är insatt i frågan, men medvetandet kan väl mycket väl vara ”produkten av sammarbetande nervceller” utan att vårt beteende för den skull är ”fruktansvärt genetiskt betingat”. Medvetandet (även om man anser detta vara en produkt av kemiska processerna och elektriska signaler, och som manifesterar sig i form av de samarbetande nervceller du kallar det) tar ju intryck utfrån – hjärnan är inget slutet system. Däremot kan ju förutsättningarna för ens medvetande och dess funktion vara genetiskt betingat och därmed är det begränsat. Tråkigt nog😉

  36. irkutsk skriver:

    Visst är det bevisat att män har en större spridning i intelligens?
    Det förklarar varför alla vetenskapsmän genom tiderna varit män och varför kvinnorna (av effektivitetsskäl) sysslat med barn och mat.

  37. […] nog, kanske behövs en genusmedveten propagandaminister med bättre insikt i det mänskliga psyket? Olikheter är farliga – även olika tankar. Kaffekokande och läskunnighet – två oförenliga komponenter i vissas […]

  38. Kristina skriver:

    Hej Tanja!

    Okej, jag vet att detta är ett gammalt inlägg. Men jag tänkte svara på det ändå på ett ganska ärligt sätt.🙂

    Som jag känner det, och jag talar ENBART för mig själv, så är tanken på biologisk determinism obehaglig just för att den är ett uttryck för hopplöshet.

    Jag tror mycket på utvecklande av förmågor, både intellektuella och karaktärsmässiga, och utgångspunkten att det redan är kört för mig pga min hjärna är ganska så deprimerande.

    Kanske detta är förklaringen för biologist-skräcken hos många genusforskare? Jag har inget som helst belägg för att det är så, men eftersom det är så för mig så kanske det stämmer till viss del.

    Nu har jag aldrig psykoanalyserat mig själv, men jag hyser en inombordes längtan efter att efterlikna både min mamma (klok, kommunikativ, omtänksam, kärleksfull) och min pappa (rättrådig, handlingskraftig, grubblande, känslig).

    Hög IQ vill jag också. Gärna BÅDE logisk och verbal förmåga.

    Har du förresten tagit BBCs könstest? Här är länken:

    http://www.bbc.co.uk/science/humanbody/sex/add_user.shtml

    Jag vet inte hur vetenskapligt det är, men enligt det är jag 50% kvinna och 0 % man. (!)

    Tack för en intressant läsning,
    Kristina Johansson

  39. Tanja Bergkvist skriver:

    Hej Kristina! Intressant, jag ska testa det där testet, imorgon dock – måste sova nu. Jaha, 50% kvinna och 0% man – hur går det ihop?🙂 Kanske genusvetare som utvecklat testet… Jag instämmer i att förmågor utvecklas och tränas. Vissa kan iofs vara mer predisponerade att klara av det ena eller andra bättre än genomsnittet, men allt går att träna upp, även intelligens!🙂

  40. […] bli förvirrade av för många olika alternativ. Vad är förresten problemet ifall det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män? (Se gärna läkaren Pelle Billings blogg!) Är inte poängen att våra […]

  41. […] genusvetarnas verksamhet laglig?,  De farliga olikheterna, Genuspedagogik i förskolan del 1, Genuspedagogik i förskolan del 2, Genuspedagogik i förskolan […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: