Småpartiernas toppnamn gästar Agenda

Hedenmo frågar ut småpartiernas (SD, PP och FI) toppnamn (12 minuter) i Agenda (alternativt denna länk).

Lösningen på klimatfrågan kräver en aktiv insats från genusvetarhåll

Programledaren frågar inledningsvis Gudrun Schyman hur jämställdhetsfrågan kan vara viktigare än klimatfrågan, men enligt Schyman är detta ”fel ställd fråga” i den meningen att de inte går att separera. Schyman anser att ”I klimatfrågan är det ju väldigt tydligt….gruppen män står för större såna här ekologiska fotavtryck, belastar miljön mycket mer än kvinnorna, och det här måste man veta om man ska kunna göra rätt saker! ” Männen (”de rika männen”) bär störst ansvar för klimatkrisen genom sina transportvanor med ”snabba bilar och flygplan överallt”. Men hennes eget parti går ju till val på att ge kvinnor samma möjligheter att köra dyra bilar och åka i jetplan! Målet är ju att kvinnor ska nå upp till samma nivå som män vad gäller ekonomiska tillgångar – tror hon inte att rika kvinnor kommer att åka i jetplan och köra dyra bilar? Gör de inte det redan?

Hur tänkte Schyman själv ta sig till Bryssel? Fotvandra?

Enligt genusvetarna har ju som bekant ”genusperspektivet en avgörande betydelse för att problemet ska kunna åtgärdas i tid” (sid 3 i denna pdf – det politiska Nyhetsbrevet Genusperspektiv)  och man anser att ”När det gäller genus-perspektivets relevans i klimatfrågan är medvetenheten låg”, även bland miljöorganisationerna. Otrolig tur att vi har genusvetarna, för ingen annan grupp, varken med teknisk kompetens eller utbildning i miljöfrågor har visst förstått detta oerhört viktiga faktum. Könskampen måste in i den globala uppvärmningen snarast. ”Mäns konsumtionsmönster och livsval generellt förorsakar avsevärt större utsläpp av växthusgaser”. Återigen, om kvinnor hade större ekonomiska tillgångar skulle de bete sig likadant, eller menar genusvetarna plötsligt att det finns en inneboende skillnad mellan mäns och kvinnors beteende som är bundet till det biologiska könet? Väldigt intressant (och motsägelsefullt som vanligt) i så fall.

Programledaren undrar om feminismen är viktig för Piratpartiet och om de har någon ”speciall syn på kvinnors utsatthet”. Men precis som Christian Engström påpekar så handlar deras politik om medborgerliga rättigheter och där inkluderas kvinnor automatiskt. Det är bara Schyman som bygger sin politiska kamp på könsapartheid. Vidare tar programledaren upp att nio av tio som sympatiserar med Piratpartiet är män, men ingen påtalar att det omvända förhållandet sannolikt gäller de som stödjer Fi.

Feminismen är en social konstruktion. Betyder det att den saknar existensberättigande?

Sverigedemokraternas Sven-Olof Sällström vill ta tillbaka makten från Bryssel till de svenska medborgarna. Som bekant så förlorar Sverige genom Lissabonfördraget vetorätt på ungefär 60 områden till förmån för kvalificerad majoritet, vilket innebär att även om våra företrädare i EU röstar enligt det svenska folkets (majoriteten då) vilja så kan man förlora i Bryssel, och svenska EU-kommissionärer och EU-parlamentariker kan därmed svära sig fria. Givetvis  ställs också den inte helt oväntade frågan: ”Vad är svenskt?” vilket enligt programledaren ska besvaras på 5 sekunder. Det blir ingen diskussion i frågan och heller inget svar (även FI måste väl representera Sverige i EU, eller vems ärenden går Schyman?)  men det hade ändå varit ganska förutsägbart: vilket svaret än hade blivit hade Schyman sagt att det i alla tider kommit influenser utifrån (vilket är sant) och att svenskhet är en social konstruktion (i negativ bemärkelse), men  även feminsmen är en social konstruktion (som dessutom tillkommit mycket senare än nationalstaten), liksom det demokratiska styrelseskicket är en social konstruktion. Vilka sociala konstruktioner som är av ondo och vilka som är goda och har existensberättigande och ska tilldelas något värde avgör politiker och proffstyckare.

Bara ett litet tankeexperiment

Frågan är vad Schyman skulle sagt om en person från ett annat land fått definierat sin nationstillhörighet eller kultur – hade svaret accepterats eller hade denna person också fått motfrågor in absurdum tills denna fått be om ursäkt för att ha sagt sig tillhöra ett land med en viss kultur, sedvänjor, mentalitet och historia? Troligen inte  – motsägelsefullheten i vissa politikers hjärnor vet inga gränser. Är logiskt tänkande en yrkesskada jag fått som matematiker och som inte passar in i det moderna samhället? Kan man begära ersättning från Försäkringskassan för denna yrkesskada?

Schyman kritiserar sedan Sällström för att SD i sin valkampanj skiver ”Ge oss Sverige tillbaka” (från EU) och undrar ”vilka det är som har stulit något här”, men själv har hon om inga problem med slagord av typen ”ge kvinnorna makten tillbaka” (makt som männen stulit), eller ”ge arbetarna makten tillbaka” (en makt som ”överklassen” stulit) osv, och hon om någon är väl en person som värnar kollektivavtal och borde känna till Vaxholmsfallet som avgjordes i EG-domstolen och borde delvis förstå vad Sällstöm menar, men det spelar ingen roll om man är överens i sakfrågor med en fanatisk feminist – en vit medelålders man (och till råga på allt en sverigedemokrat!)  är givetvis alltid en fiende, och då är det okej att spela lite dum och byta ämne. Är detta förresten inte ett utövande av härskartekniken förlöjligande och/eller påförande av skuld och skam? (Gå en kurs i ämnet ).

Programsnutten avslutas med att man visar hur Partigruppen ”Oberoende och demokrati”, där Junilistan ingår, sitter längst bak i EU-parlamentet och protesterar mot att det inte hålls folkomröstning om Lissabonfördraget, och att ”den här lilla partigruppens roll är att som här sitta längst bak och protestera”. Men Junilistan har nyligen rapporterat om hur socialemokraterna och Alliansen röstar lika i nio fall av tio i EU-parlamentet. Apropå Junilistan så kan jag varmt rekommendera Nils Lundgrens senaste bok ”Makteliten mot folket – tankar om EU, nationalstaten och demokratin” som är intressant läsning.

Medborgarna vet inte sitt eget bästa

I vanlig ordning, även om det bara var under en knapp minut, försöker man stigmatisera en kritisk grupp som en liten klick förvirrade personer. Men faktum är att majoriteten av de europeiska folken ville folkomrösta om Lissabonfördraget (läsvärd debattartikel från nov-08). Men det är naturligtvis bara politikerna som bestämmer i vilka frågor vi får rösta. Om ett decennium har man säkert lyckats få igenom en lag om att begränsa vanliga människors tillgång till Internet. Planerna finns som bekant, liksom att varje bloggare ska registera sig, sedan kan man sitta och håna Kina för deras Internetcensur “The great firewall of China”, men i Europa ska man paradoxalt nog begränsa tillgången för att värna yttrandefrihet och demokrati (!), i Kina hycklar man åtminstone inte…  Sedan kan man peka finger åt det gamla Östeuropa och deras kontroll av medborgarna samtidigt som man här bygger upp en massiv övervakningsapparat – allt för vårt eget bästa givetvis, precis som Kinas regering motiverar sina tilltag, och precis som de forna kommunistiska länderna i Östeuropa motiverade sina. Någon som ser någon skillnad här?

Annons

Kött och könsroller mm

Medan jag har varit upptagen med att skola den unga generationen i logiskt tänkande inför vårens tentor, tycks en hel del ha hänt på genusfronten. Här några intressanta lästips: Axess-bloggen rapporterar bland annat om den senaste akademiska genustrenden: kött och könsroller – ett ämne i ”stor och dynamisk utveckling”. I en artikel i UNT kan man tydligen läsa om en tredagarskonferens betitlad ”Meet animal meat” som hållits vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala Universitet: ”-Vi vill titta på hur olika former av underordning hänger samman, så som klass, etnicitet och arter.”

Pga 9/11 fick genusfrågan ny aktualitet

En av områdets pionjärer, feministen Carol J Adams, som studerat västvärldens relation till kött och våra könsroller samt sambandet mellan djurs och kvinnors underordning i samhället, deltog på konferensen. Enligt henne har det hänt något efter den 11 september 2001, nämligen att ”I både annonser och reklamfilmer blev bilden av en stark, köttätande man allt vanligare. Kvinnan har i stället blivit en symbol för kött, ett ting”. Läs mer om detta i Axessbloggens inlägg.

Pär Ström rapporterar på sin blogg Genusnytt om hur Sundsvalls tidning på sin redaktionsblogg uppger hur de jobbar med jämställdheten: ”Så håll koll på oss och hur det går i vår strävan att minska antalet gubbar och öka antalet gummor. Och hjälp oss. När du skickar ett nyhetstips, fundera på om det lika gärna finns en kvinna som vi kan kontakta när du är på väg att ge oss namnet på en man.” Som avslutning visar man stolt upp sitt senaste framsteg: ”Ett litet exempel på jämställdhet i dagens tidning: grafik med en kvinnlig brandman.” samt den tecknade bilden infogad. Fantastiskt! Har vi för få reella problem i det här landet, eller är syftet att avleda vår uppmärksamhet från det som borde intressera oss?

Dessutom har läkaren Pelle Billing startat en ny blogg på svenska, här!

КИРИЛ И МЕТОДИЙ

För övrigt så firades det kyrilliska alfabetets dag i söndags den 24:e maj! Den som missade festligheterna får nöja sig med denna informativa video! 🙂 För den som är intresserad har jag skrivit om satsningarna på elitklasser i matematik i Magasinet NEO nr 3/09 (”Staten med kapitalet som vapen”) som finns att inhandla från och med idag (här hela innehålls-förteckningen) . Mattias Svensson, magasinets redaktör, ställde sig också frågan varför politikerna vill begränsa eliten – om man nu får använda detta ord i dagens Sverige. Låt mig omformulera det då: varför vill man begränsa kunskapen? Man inför totalt 20 klasser som får läsa olika ämnen (inte bara matematik) på högre nivå under gymnasiet som en ”försiktig försöksverksamhet” fram till år 2014. Mig veterligen var det ingen försiktig försöksverksamhet att nedmontera den skola Sverige hade för några decennier sedan.

Som jag nämnt tidigare på bloggen finns det en (förvisso marginaliserad) grupp pedagoger i USA anser att man inte ska lära barnen att 1+1=2 (och så vidare för alla tal och alla räkneoperationer) eftersom alla svar är att betrakta som lika mycket värda då alla barnen är lika mycket värda, och att hävda att ett barn svarat fel utgör en kränkning av elevens okränkbara värde. Detta är extremen av en mentalitet där skolans demokratiska uppdrag, främst i form av betonandet av allas lika värde, sammanblandas med framgång inom teoretiska studier, en helt absurd associationskedja. Prov och betyg mäter (eller bör åtminstone mäta) kunskapsnivån inom ett ämne, inte individens värde. Skepticismen mot prov och betyg  i det här landet tycks grunda sig på detta obegripliga tankefel. Varje elev bör givetvis ha rätt att fördjupa sig i godtyckligt ämne utan att därigenom betraktas som ett hot mot skolans uppdrag och värdegrund.

Hyckleri på hög nivå

Vad pågår egentligen bakom kulisserna?

Inte sällan kommer frågor upp till offentlig debatt i Sverige först långt efter att beslut redan fattats i ministerrådet och EU-parlamentet. Som om detta inte vore illa nog vågade den svenska regeringen aldrig hålla en folkomröstning om Lissabonfördraget – ett fördrag som innebär att Sverige förlorar vetorätt på ca 60 områden. Att regeringen sedan talar sig varm för demokrati och vikten av att vallfärda till valurnorna i juni när de själva ska väljas in i EU-parlamentet är inget annat än rent hyckleri!

Det svenska folket och de flesta andra européer tycks inte dela den
politiska elitens syn på vad EU-projektet egentligen ska vara. Det som började som ett fredsprojekt har förvandlats till ett projekt med målet att skapa en ny politisk stormakt. Ett samarbete mellan självständiga nationer är något som flertalet medborgare är positivt inställda till. Majoriteten verkar dock inte intresserad av att skapa en stor politisk union med stark maktkoncentration och ett ständigt växande byråkratvälde. Detta innebär inte bara en ekonomisk belastning utan även i förlängningen en begränsning av medborgarnas medbestämmande och frihet. Folken vill fatta demokratiska beslut i sina egna länder, i frågor som rör den egna befolkningen. Det samarbete vissa länder har behöver inte nödvändigtvis pådyvlas övriga medlemsländer – mellanstatligt samarbete ska bygga på frivillighet.

Aja baja - inte rösta fel nu!!!

Att befolkningarna kanske skulle vara ovilliga att släppa ifrån sig beslutanderätt var något som förutsågs av EU:s ”fader” Jean Monnet, som därför förespråkade en strategi där små steg togs på vägen mot en federation. Dessa steg har oftast varit förklädda till lösningar på praktiska, huvudsakligen ekonomiskt motiverade, problem. Hittills har bland annat Holland och Frankrike (2005) och Irland (2008) sagt nej till utökade befogenheter åt EU i folkomröstningar. Monnet hade rätt, och de för eliten nedslående resultaten har lett till att regeringarna i övriga länder valt att inte utlysa folkomröstning om inte grundlagen krävt det (som i Irland), eftersom de befarat att folken kommer att rösta ”fel”. Att de sedan talar sig varma för demokrati och vikten av att vallfärda till valurnorna i juni när de själva ska väljas in i EU-parlamentet är som sagt inget annat än rent hyckleri.

Det är för övrigt ett ödets ironi att Bryssel ligger just i Belgien, ett exempel på en artificiellt konstruerad stat från 1830 där spänningen mellan flamländare och valloner blir allt mer påtaglig och där flamländarna sedan länge kräver självständighet. Bryssel skulle kunna börja med att försöka förena dessa två befolkningar i första hand, innan man påbörjar ett försök med ett överstatligt EU med gemensam nationalsång, diplomatkår, ”hög representant” och fastställd ”gemensam historiesyn”. Andra områden i Europa som går tvärsemot den europeiska maktelitens strävan och som istället vill ha utökad självständighet är till exempel Skottland, Grönland, Åland, Baskien och Katalonien, och tendensen var som bekant densamma i de f d kommunistiska länderna i Östeuropa efter 1989.

Det går att samarbeta över nationsgränserna i allt från handel,
klimatfrågor, forskning och fredsfrågor utan att förflytta makten från de nationella parlamenten till Bryssel. Varför nöjer sig då inte politikerna med det? En stor fördel för dagens makthavare med Lissabonfördraget är att vi inte kommer att kunna utkräva ansvar, en av demokratins grundpelare. Vetorätten avskaffas nämligen i det svenska fallet på ungefär 60 områden till förmån för så kallad kvalificerad majoritet, vilket innebär att en svensk EU-kommissionär som röstat i enlighet med folkviljan men ändå förlorar i Bryssel kan skylla på EU. Vad bekvämt då….

Det gäller att hålla koll på sina undersåtar

Folken har inte röstat ”fel” om senare års fördrag (de folk som tillåtits rösta dvs) på grund av okunskap, som politikerna låter påskina, utan just för att de varit välinformerade. Med Lissabonfördaget kommer vissa länder i praktiken att kunna fatta beslut som går emot folkviljan i andra länder – något som säkert skulle öka risken för konflikt snarare än minska den. (Någon som tror att Syd-och Östeuropa skulle köpa det svenska genusvansinnet? :-)) Att man samarbetar i ekonomiska frågor är en sak, med det EU kommit att syssla med idag liknar inget annat än ett nytt statsbygge – en ”superstat” skapad på bekostnad av de befintliga nationalstaterna genom ett byråkratiskt EU-regelverk som spänner över alla samhällsområden, för att inte tala om den övervakningsapparat som är under uppbyggnad.

Missförstå mig rätt: det går givetvis att bygga en sådan EU-stat om det är vad vi vill – men uppenbarligen är den svenska motviljan så pass stor att regeringen inte ens vågar hålla en folkomröstning om saken. Det är visserligen inte Alliansen ensam om, över hela Europa missunnar regeringarna sina egna väljare möjligheten att säga sitt om maktförskjutningen till Bryssel.

Svenska politiker försöker nu frammana en klassisk blockpolitik och vill att väljarna ska ta ställning utifrån en höger-vänsterskala till den politik de ämnar föra i EU-parlamentet. I verkligheten är Alliansen och socialdemokratin sedan länge överens om att successivt förflytta den verkliga makten till Bryssel (utöver att de röstar likadant i över 90% av fallen som numera är allmänt känt). Den begränsning av staten och tillit till individen som de borgerliga partierna står för (?) i Sverige har de plötsligt ”glömt” när det gäller EU. Tvärtom väljer man att omyndigförklara sina egna medborgare och förflyttar undan för undan makten längre bort från medborgarna.

Och hur kommer det att gå för den svenska genusindustrin i det nya EU?

Dagens EU-projekt är inte det EU som svenska folket röstade för 1994. Även om man talar om subsidiaritetsprincipen så saknar den praktisk betydelse när uppskattningsvis 70-80% av våra lagar redan idag är underställda direktiv från Bryssel. Idag krävs 25 mandat från 7 länder för att skapa en partigrupp, detta ändrades nyligen från 20 mandat och 6 länder – allt för att förhindra att ”radikala” grupper (tex kritiker mot EU-bygget så som det på senare gestaltat sig) ska få något inflytande. Tanken är antagligen att man i framtiden ska kunna rösta på europeiska konservativa, europeiska liberala, europeiska socialister osv istället för de enskilda ländernas partier. Behöver man påpeka att avståndet mellan svenska konservativa och exempelvis italienska konservativa är ganska stort? Och hur skulle detta i så fall påverka det svenska genusmaskineriet? Kommer svensk genusindustri att ta Europa med storm, eller innebär EU-staten slutet för vansinnet? Och är det i så fall värt att offra flera av våra lagstadgade rättigheter och vårt demokratiska inflytande för att bli av med det? 😉

Namnlöst inlägg

Detta blir ett väldigt kort inlägg eftersom jag är lite upptagen ty det är tentatider och studenterna ska förberedas inför tentorna samtidigt som tentorna ska göras, och samtidigt som de internetbaserade sommarkurserna börjar (och givetvis är jag ansvarig för allt som vanligt 🙂 – vem annars ska ta ansvar för detta lands framtid?). Sök gärna Förberedande kurs i matematik (kurskod MM1003) via http://www.studera.nu och läs matte över nätet i sommar!

Dessutom förbereder jag mitt nästa medieutspel som kommer denna vecka (bloggar om det när det är aktuellt) och det kommer inte att handla om genus – jag hoppas inte mina antigenus-lärljungar därute tar illa upp ;-). Läs förresten gärna min krönika i senaste Axess nr 4, sidan 60 om Gyllene Snittet, huvudtema för detta nummer är arkitektur. Ni bör givetvis läsa även de andra artiklarna!

Snart när jag fixat tentorna är jag tillbaka med nya rapporter om vansinnet i Genusland!

SVD uppmärksammar relevanta frågor

Igår skrev Sanna Rayman en bra och intressant  ledare i  SVD om sin syn på coaching i värdegrundsfrågor samt medvetandegörandet av härskartekniker. Hon beskriver hur hon själv blivit utsatt (ja, utsatt är rätta ordet – mitt ordval)  för detta på en tidigare arbetsplats: ”En gemensam värdegrund och organisationsstruktur skulle mejslas fram på min arbetsplats med sisådär fem anställda. Varför begrep jag inte. Kunde vi inte bara jobba, liksom?…..Nu tänker jag våga mig på att föra en grupptalan. Gruppen jag menar är alla vi som inte vill jämföras med bojar. Vi som vill slippa att utbildas om härskartekniker. Vi som avskyr att gruppcoachas om värdegrunder. Vi som ogillar att medvetandegöras om genusstrukturer i kontorslandskapen. Vi som hatar att teambuildas av fan och hans queera moster.Kort sagt, jag talar nu för alla de som gillar att…eh…jobba på jobbet. Det enda vi ber om är att ni i den andra gruppen ska lämna oss i fred. Låt oss bara jobba. Snälla?”

Det är kul med experiment - men i kemi och fysik!

Genus-och värdegrundsmaffian har tagit över på arbetsplatserna – är det konstigt att folk blir utbrända? Inte bara att de inte hinner utföra sina ordinarie arbetsuppgifter, utan de måste också i sitt arbete hinna tillämpa de genusvetenskapliga teoriernas senaste trender. I SOU 2006:75 (slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan) sägs uttryckligen (sidan 19) att ”förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt”, och detta ”könspolitiska projekt” styrs naturligtvis av genusvetarnas ”forskningsresultat”, eller snarare deras experimentlusta.

Övervakning och kontroll - det gäller att börja tidigt

I samma slutbetänkande presenteras enkätsvar där förskolepersonal uppger att man känner sig stressad av alla genus-och värdegrundsdirektiv man fått, bla skrev en förskolelärare i utvärderingen att hon kände sig otillräcklig för ”ibland missar jag genusperspektivet vid påklädningen av barnen” (!) Åter andra kände sig stressade över all den tid som går åt att gå igenom alla videoinspelningar av barnen som gjorts och som måste  dokumenteras, diskuteras och utvärderas eftersom förskolan valt att ta emot de öronmärkta genuspengar som  kommunen tillhandahåller om man tar in en genuspedagog som regelbunder besöker förskolan.

Samma signaler kommer från skolvärlden där lärare knappt hinner undervisa på grund av alla nya uppgifter av denna karaktär som numera ingår i deras arbetsuppgifter. Allt detta ska sedan ska dokumenteras, utvärderas och ”problematiseras” och denna utvärdering och problematisering, oavsett innebörd, kommer att utgöra grund för fortsatt arbete i samma frågor. Att exempelvis integrera genusperspektivet och värdegrundsfrågor i alla skolämnen är i sig ett helt nytt ämne och något som ingen riktigt vet hur det ska gå till. När ska den ämnesspecifika kunskapsförmedlingen äga rum?

Var ligger Värdegrunds-centrum?

Med motiveringen att ungdomar har dåligt självförtroende (vilket kan leda till oönskat beteende naturligtvis) vill till exempel Värdegrundscentrum vid Umeå Universitet (som ansvarat för den satsning som Utbildningsdepartementet gjort i syfte att höja skolpersonalens jämställdhetskompetens år 2003) åtgärda detta genom att tilldela medel till diverse projekt ( tex och 75 000 kr för projektet ”Film om Härskartekniker, i syfte att stödja produktionen av en film som belyser användningen av härskartekniker bland ungdomar och i skolan”, vidare 66 500 kr för projektet ”Jämställdhet i skolan, i syfte att starta en jämställdhetsgrupp med fokus på kvinnliga elevers syn på idrott” och 37 000 kr för projektet ”Stärka flickors självförtroende” ), och observera att dessa medel enbart tilldelats kommuner som nominerat en person att gå kursen ”Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap” som ges vid Värdegrundscentrum Umeå Universitet.  Kan man förresten disputera i värdegrundsfrågor, eller bli professor i värdegrund? Måste kolla upp det! 🙂

Självklart har lärarna fullt upp när även allt detta ska ingå i deras arbetsuppgifter! Eleverna hade säkert fått en skjuts i självförtroendet av att lyckas prestera bra i skolämnena också – kanske är det där satsningarna bör göras? Jag har själv sett hur aha-upplevelsen hos elever som äntligen har förstått hur man beräknar sönderfalls-konstanten eller lyckats lösa en andragradsekvation gett en väldigt positiv inverkan på deras självkänsla med allt vad det innebär – även vad gäller bemötandet av andra, eftersom en viss känsla av frustration försvunnit. En bra början till värdegrundsarbete är alltså en satsning på ämneskunskaper, till exempel i matematik (eftersom många anser det vara det svåraste ämnet)! 🙂

Åter till genusproblematiken, från dagis till skola och vidare till universiteten, genusvetarna förföljer oss överallt och livet igenom. Vid Göteborgs Universitets Filosofiska institution kom påbud uppifrån om att genusperspektivet måste införas på varje kurs i utbildningen, detta fann jag på Axessbloggen här. Hur införlivar man ett genusperspektiv på Anselms gudsbevis? Genusexperten kunde inte svara på hur detta skulle gå till. Ur Lundbergs blogginlägg: ”I stället ombads lärarkollegiet brainstorma och själva inkomma med förslag, varpå en av förslagets tillskyndare påpekade att även om nu inte Anselms gudsbevis i sig är så genusrelaterat, kanske man ändå kan anlägga en genusvinkling på det faktum att vi betraktar Anselms grubbel över gud som filosofi medan mycket av kvinnors grubbel inte uppfattats som filosofi.”

Aspekter på manligt och kvinnligt i atom

Och hur tänkte man införa genusperspektiv på Fysikum vid Lunds Universitet, som ingår i genuscerifieringsprojektet? För det handlar inte om bemötandet av studenter (detta kallas nämligen ”könsmedveten pedagogik”) utan ”genusperspektiv i undervisningen” handlar om att få in genusperspektivet i det konkreta kursinnehållet! Då vanligt folk inte har terminologin klar för sig tror många felaktigt att genusperspektivet handlar om bemötandet (vilket är relevant naturligtvis), men det gör det alltså inte, vilket framgår av projektrapporten. Universitetslärarna ska ägna sig åt att syna sina egna fördomar och lova bot och bättring genom en ”utvidgad självdeklaration” och behöver jag nämna vilken institution i Lund som ska agera ”oberoende kontrollenhet”? 🙂

Patriarkatet tänker förmörka vår tillvaro totalt år 2126

De som ska ”utbilda” oss i hur vi ska tänka och handla har utvidgat sina domäner och byggt upp ett tjänstemannavälde med genus-och värdegrundsbyråkrater vars yrkesutövande definitivt inte lär påverkas av någon lågkonjunktur. Tvärtom, nu behövs genusvetarna mer än någonsin – det var ju Patriarkatet som iscensatte lågkonjunkturen, liksom krig, elände, hungersnöd, Tsunamin, den partiella solförmörkelsen 2006, liksom den 2008, och de planerar redan att förmörka hela Sverige med den totala solförmörkelse som enligt planerna kommer att äga rum 2126!