Genusanalys av transportsektorn – del 3

Fortsättning på del 1 och del 2. Det här blev ett alldeles för långt inlägg, ska inte upprepas, men det är för att jag återger några intervjuer.🙂

Som ni minns är det i  SOU 2001: 43 (del 1: ”Kön i kön”) tanken inom sexual differencefältet – att könsskillnad är en skillnad som gör skillnad, samt det faktum att ”tanke och språk i vetenskapshistorien i själva verket utgått från ett universellt manligt subjekt – det fallocentriska subjektet, som ligger till grund för analysen om hur det talas om jämställdhet inom transportsektorn.

”Mot bakgrund av teorin får frågeställningarna fördjupad karaktär. Hur ser den rådande diskursen ut inom kollektivtrafikområdet artikulerad av tjänstemän och politiker i Östergötand?”

Var är närmsta sandhög?

Var är närmsta sandhög?

Rapportförfattarinnan konstaterar: ”Begreppet jämställdhet som för några år sedan verkade ha möjlighet att komma in i och bli en del av den hegemoniska diskursen inom kollektivtrafiken, tycks ha mist sin konkretion.” Men detta, som vi snart ska se, har hon genom sitt banbrytande missionerande bland politiker och tjänstemän som hon ställt mot väggen med bandspelare med frågor om hur de jobbar med jämställdhet, ändrat på, och, med hennes egna ord öppnat upp för en motdiskurs genom att via sina frågor få de anställda att ansträngt börja grubbla över hur viktigt det är med postkolonial feminism för en fungerande kollektivtrafik, och där hon uttryckligen skriver i början att hon här inte själv gör skillnad på kön och kön, dvs hon har valt att låta dessa politiker och tjänstemän vara lika anonyma och könslösa som de gubbar i Östergötlands kollektivtrafik-broschyr hon själv kritiserade (se föregående inlägg)! När det inte passar så finns det således inga språkliga eller andra könsskillnader att ta hänsyn till i intervjumaterialet, även om det teoretiska ramverk på vilket analysen bygger inbegriper just detta. När det passar är det alltså bara att sticka huvudet i sanden likt en könskodad struts som genom sin genusmärkning utgör det tydligaste exemplet på det utblommade vansinne som ligger till grund för genusvetarnas inkonsekventa och flytande forskningmetodik.

Här återges ett stycke av en intervju med en politiker (sid 12): ”I talet kommer frågan in på vem som ska föra in en jämställdhetsaspekt – som att kvinnor ska kunna känna sig trygga att vistas i det offentliga miljöer även sena kvällar och nätter – om inte politikerna gör det. Först blir svaret att det är Östgötatrafikens sak:

– Men det är ju mer deras business så att säja!

I nästa andetag vänder emellertid talet tvärt och plötsligt artikuleras en motdiskurs:

– Men sen när man sitter och diskuterar så här så kan det faktiskt vara ett politiskt mål också. Det kan det, helt klart! Det är bra att diskutera!

Genuskodade bussturer - intressant fråga!

Genuskodade bussresor - intressant och viktig fråga!

Anteckningsboken kommer fram och frågan skrivs oväntat ner av politikern, för att kanske aktualiseras vid kommande trafikpolitiska diskussioner. Plötsligt har en motdiskurs letat sig in, som en effekt utav det samtal som vi för. En förhandling om betydelse har inletts, som ingen skådat utfallet av ännu. Kanske tar den artikulerade motdiskursen så småningom plats i den hegemoniska diskursen inom kollektivtrafiken.”

Men anteckningsblocket och den artikulerade ”motdiskursen” som rapportförfarttarinnan tror sig ha frammanat handlar nog snarare om att politikern inte vill bli uthängd som förstasidesrubrik i lokaltidningen nästa dag och därefter få sparken för bristande intresse för det genusvetarna kallar för jämställdhetsfrågor.  Det är nog sådana saker som far genom huvudet när man blir konfronterad av en statligt utsänd gensuvetare med bandspelare, eftersom hon eller han (könet på politikern framgår medvetet inte som sagt) inser att fel svar eller några förflugna ord som andas allmänt ointresse kan leda till både förlorad inkomst, karriär och evig social stigmatisering.

En annan politiker lyckas inte lika bra (sid 13-14): ”Att jämställdhet inte artikuleras specifikt i arbetet i förhållande till kollektivtrafik bekräftas av flera politiker. Frågor som hypotetiskt sett skulle kunna ha den prägeln, omformuleras till att handla om något annat än kön. Trafikpolitik och kön diskuteras inte explicit ihop:

– Nää, det gör vi inte. /…/ Men det är klart visst kommer det upp saker som man ser ur ett kvinnligt perspektiv i förhållande till manligt, men jag tror inte man sätter genusstämpeln på det. Jag tycker mer att man diskuterar ur olika personers behov i olika roller i den fas i ens liv man är.”

Rapportens kommentar till detta: ”Kön ges alltså ingen särskild betydelse här och blir förpassat ut ur språket och därmed ur diskursen. Under täckmantel av andra begrepp, som ”…olika personers behov…”, undviks besvärande frågor om kön.”

Och åter en annan politiker vägrar låta sig frälsas (sid 21):

– Jag tycker mer att man diskuterar ur olika personers behov i olika roller i den fas i ens liv man är, va. Och då det gäller att barnvagn med sej, då nämner man ju inte det som en kvinnosak längre, utan det är att du ska vettigt att ta sej av och på en barnvagn, det ska vettigt att ta sej av och på med en shoppingvagn, det ska va vettigt att ta sej av på med en rullstol. Så jag tycker inte det är samma knytning till genus längre.

Rapportens kommentar: Istället för att tala om män och kvinnor, kretsar talet kring olika personers individuella behov… Att i detta sammanhang frånta kön betydelse döljer könmaktsstrukturer samhället och minskar därmed möjligheten till förändring.”

Vänta nu – ska man nu plötsligt ”stereotypisera” och tala om typiska mans- och kvinnobeteenden? De kan visst aldrig bestämma sig.

Den plötsliga vändningen - vad kan den bero på?

Den plötsliga vändningen eller "motdiskursen" - vad kan den bero på?

Därefter följer ett till exempel liknande det första om hur rapportförfattarinnan lyckas vända den tragiska utvecklingen inom den rådande transportgenusdiskursen: ”Talet formas, förhandlas och omformuleras i samspel med andra. En motdiskurs verkar inte ha funnits med tydligt innan intervjuerna, utan förs in först med mina frågor och kommentarer, precis som i fallet ovan med politikerns plötsliga vändning när det gällde trygghetsaspekten.” En kvalificerad gissning: den ”plötsliga vändningen” handlar om att rädda sitt eget skinn. Hur kan en genusvetare och tillika expert på härskartekniker, inte se detta falskspel? När genusvetarens karriär är i fara, då kör andra med härskartekniker, men när intervjusvaren ligger i linje med ett lyft i karriären för genusvetaren, ja då  är de intervjuade personerna givetvis helt ärliga och härskarteknikerna lyser med sin frånvaro inför genusvetaren, som är övertygad: ”I den hegemoniska diskursen verkar alltså inte begreppet ingå dagligdags, men det finns en öppenhet bland politiker och funderingar kan skönjas på hur jämställdhet skulle kunna appliceras i arbetet. Ett frö till motdiskurs förefaller påfallande ofta ha såtts i själva intervjuerna, med hjälp av mina frågor och funderingar. En början till förhandling om betydelse kan ha inletts.”

Det är nog en bra strategi att ta upp anteckningsblocket och skriva ner vad genusvetaren säger för att sedan läsa upp det innantill på nästa trafikrådsmöte, så har man det gjort och så kan genusvetarna föra det till protokollet och den heliga genusstatistiken och livet kan gå vidare utan rättsliga efterspel i form av dryga böter eller i värsta fall landsförvisning till Genusland.

Och motdiskurserna låter tydligen inte vänta på sig i tjänstemannaintervjuerna heller (sid 16-17):

”Låt oss titta närmare på hur talet om dessa möten [tillfälligt anordnade möten av skilda slag] kan se ut, när det gäller vem som deltar och vem som kommer till tals. Vem är den talande medborgaren vars synpunkter noteras? På frågan om det är lika många kvinnor som män som kommer är i regel de intervjuades första svar att de inte tänkt på detta”

– Jag tänker aldrig, jag tänker aldrig på ”det där”. Jag räknar dom inte. (Mitt citationstecken).”

Rapportens kommentar: ”Återigen omnämns jämställdhetsaspekten och förhållanden mellan män och kvinnor, som just ”det där”, likt ett besvärande faktum de intervjuade inte vill ta i sin mun.”

”En annan tjänsteman svarar:

– Det kan ju vara båda delarna. Men det är oftast folk som är intresserade av samhällsfrågor så att säja, va. Om sen det rör samhällsbetalda resor eller om det rör byggande så att säga, det har inte så stor betydelse, dom är ändå intresserade, va. Samhällsintresserade människor kommer.

Om det är någon skillnad i deltagandet mellan männen och kvinnorna framgår inte. Jag frågar vidare om det är lika många män som kvinnor som delar i mötena:

– Ja, det är mest män då! Det är det ju!

– Som yttrar sej? frågar jag.

– Jaa, det är det ju!

Männens närvaro förfaller vara en självklarhet, något som kanske därför förblev okommenterat tidigare. Tjänstemannen fortsätter och förklarar varför det är så:

– Av gammal hävd så är det ju mest män som yttrar sej.

– Fast det kan vara lika många kvinnor och män på själva mötet? frågar jag.

– Ja, det kan det i för sej vara då. Nu är det väl oftast inte så, utan det är mest män på mötena med. På samma sätt som att det är mest män som yttrar sig då, va. Och det är ungefär samma som yttrar sig i alla frågor. Oberoende av vad det handlar om så är det ungefär samma som man kan vänta sig yttra sig.”

Då får väl genusvetaren se till att forsla kvinnor till de allmänna mötena, inte klandra de män som valt sitt samhällsengagemang! Vart vill genusvetaren egentligen komma med dessa tjatiga frågor? Få sina fördomar bekräftade?

Den till en början könlöse medborgaren får så småningom kontur - en man!

Den könlöse medborgaren får så småningom kontur - en man!

Rapportens kommentar: ”Den till en början könlöse medborgaren får så småningom kontur. Vid en närmare reflektion verkar det alltså inte vara en varelse utan kön som mestadels kommer till tals, utan en man… Men det finns även sprickor här och var i tjänstemännens tal och vissa backar efter en stund på frågan om kollektivtrafik och jämställdhet hör ihop. En öppenhet inför att jämställdhetsaspekten kan vara väsentlig kan skönjas här och där. En tjänsteman som till en början slog fast att könsaspekten inte hade så stor betydelse när det gäller kollektivtrafiken, kommer under intervjuns gång själv på att den kanske har det:

– Vad vi gör egentligen det är ju det att vi….känner ju av ett behov, va. Vi tänker ju inte manligt och kvinnligt på det här behovet egentligen, va, utan vi tillfredsställer det behovet om vi inser att finns ett någorlunda stort underlag, va……Det är en väldig intressant fråga, för jag kan ju tänka mej att om vi börja skära upp såna här saker i tårtbitar och sånt där, så ser vi helt olika mönster, va. Och vad drar man för slutsats av de då? Ja, det vet man ju inte för man ser dom naturligtvis, va. Men vi har för lite kunskap. Det är bara så! Vi kan för lite om det här, va.

Successivt förändras talet i takt med att samtalet pågår. En motdiskurs verkar återigen ha aktualiserats med mina frågor. Den letar sig in och tillåts ta plats i tjänstemannens tal.”

Jaha, jag fick med min kvinnliga intuition snarare intrycket av att den intervjuade (troligtvis en man) inte orkade mer, insåg vad han måste säga och sa det för att få lugn och ro och kunna återgå till sitt arbete. Tänk så olika man kan tolka saker. Jag skönjer en skillnad här mellan hur jag uppfattar intervjusvaren jämfört med hur genusvetaren uppfattar dem. Vilket forskningsområde faller detta inom? Hjärnforskning? Jag välkomnar en jämförande studie med scanning för att se vilka områden som aktiveras, när och hur mycket, sådana bilder som man kan se i Illustrerad Vetenskap i artiklar som handlar om hjärnaktivitet vid psykisk sjukdom. Var ligger genuscentrum – eller utgör detta istället en helhetskommunikation där hela hjärnan är involverad på ett irreversibelt sätt i ett sent stadium efter mångårigt uppehälle vid någon genusinstitution, med betoning på institution? Hur kan man i så fall problematisera denna mångåriga verksamhet ur ett genusperspektiv?

Rapporten avslutads med följande poetiska stycke (sid 31): ”Här finns fröet till en motdiskurs och en början förhandling om betydelse kan ta vid.Som en svag motström verkar alltså en jämställdhetsdiskurs vibrera under ytan. Ibland stiger den hastigt upp till ytläge, för att försvinna ner i djupet lika fort igen. Likt en virvel som rört upp vattnet, lämnar den oftast ytskiktet lika orört spegelblankt, som om den aldrig hade funnits.”

Den framtida generationens neuroner är i fara!

Den framtida generationens neuroner är i fara!

Statens Offentliga Utredningar om jämställdhet på 2000-talet – ett exklusivt svenskt fenomen! Är det inte dags att studera dessa utredningar ur ett genus-, intersektionalitets-, civilisations-, evolutionärt-, medicinskt- och folkhälsoperspektiv? Till vilken nivå drar dessa utredningar ner den offentliga debatten? Och hur påverkar detta nästkommande generations IQ, om vi betänker de epigenetiska mekaniskmer som ärvs redan av nästa generation? När kommer i jämställdhetens namn (rätten till jämställd IQ mellan generationerna) en sådan utredning?

53 kommentarer till Genusanalys av transportsektorn – del 3

  1. Riccardo skriver:

    Att få sina fördomar bekräftade är ju vad genusvetenskap handlar om.

  2. Josef Boberg skriver:

    Apropå epigenetiska mekanismer – så upplever jag att bl a det här är väl värt att återge:

    ””Vi skulle kanske kunna säga att skillnaden mellan genetik och epigenetik är ungefär som skillnaden mellan att skriva och läsa en bok. När en bok är färdigskriven och når ut till läsarna är texten (generna, eller den information som lagras i DNA) den samma i alla exemplar. Men varje enskild läsare gör sin egen tolkning av det som står i boken. Under läsningen låter de sina egna känslor och associationer styra vad boken säger till dem. Epigenetiken fungerar på ungefär samma sätt: en bestämd mall – antingen det nu är en bok eller den genetiska koden – läses och tolkas på olika sätt beroende på vem det är som läser, och under vilka förhållanden” – Thomas Jenuwein (Wien, Österrike)

  3. Andreas Dahlin skriver:

    Det här är ju ett strålande exempel på genusickevetenskap. Få verkligheten att stämma med teorin, inte tvärtom.

    Men om man trots allt skkulle försöka sig på att vara ödmjuk. Hur mycket av all genusforskning är så här dålig? Det måste väl ändå finnas NÅGON bra genusforskning? Jag kan komma på ett exempel och det är snippan, även om jag inte är säker på att genusvetare hade något med den att göra? Men att ha ett lämpligt ord som motsvarighet till snopp är väl ändå rätt bra antar jag…

  4. tanjabergkvist skriver:

    Andreas, ja införandet av det nya ordet var något bra och konkret. Var det genusvetarnas verk?🙂

    Josef, läs och fascineras (ang epigenetiken)!

  5. Alvin Stoltz skriver:

    Är det slut nu? Är denna (mar)dröm(s)liknande beskrivning av en statlig utredning till ända? Bäst att vara förberedd. Man kan inte vara nog försiktig!

    Är denna utredning godkänd? Finns det krav på en statlig utredning i avseende på tydlighet, klarhet, relevans, kvalitet, vetenskaplighet etc.

    Är jag fortfarande kvar på jorden??

  6. Alvin Stoltz skriver:

    Otydlighet!!!
    Del 2 kallas för fortsättning av del 1.
    Mycket förvirrande för hr Petimeter.
    Kan vi få en skärpning därvidlag, var så vänlig.

  7. tanjabergkvist skriver:

    Alvin, vad menas? Jag har inte angett någon prioriteringsordning på del 1 och del 2 i meningen ”Fortsättning på del 1 och del 2” – om det var det du avsåg?🙂 Nåja, jag utgår ifrån att mina läsare kan rabbla upp de tre första heltalen så att inläggen kan läsas utan förvirring!

    Och nej, det är långtifrån slut!!! Jag kanske inte skriver mer om just denna Statens Offentliga Utredning, men det kommer fler mardrömsliknande upplevelser – var så säker!😉
    Om du har för lite att göra kan du ju rota fram någon trevlig utredning själv och förfasas, men jag tar inte ansvar för din psykiska hälsa: http://www.regeringen.se/sb/d/108

  8. rim skriver:

    OT. Jag kräver kvotering till stenläggaryrket!

  9. tanjabergkvist skriver:

    Rim, ja det är lika bra att slumpa ut yrke till varje nyfött barn tillsammans med personnumret – endast så kan genusvetarna se till att det blir rätt från början. Det ofrånkomliga ödet och diverse personliga invändningar eller tragedier får ses från den ljusa sidan – nämligen att 50% av stenläggarna blir kvinnor, liksom 50% inom alla andra yrken, även genusvetaryrket, om det nu ska ses som ett yrke…😉

  10. Alvin Stoltz skriver:

    Jag har tittat lite på SOU2001 43. Jag hittar inte någon slutsats och åtgärd vad gäller bussåkande. Antagligen är min receptionsförmåga för långrandigt språk starkt begränsad. Men ändå finns det något konkret?

    Jo, du har angivit en ordning, del 1, del 2 o del 3.
    uttrycket ”del 2” finns inte på dess rättmätiga plats. Liksom i en ekvation kan man bara inte utlämna ett rottecken bara för att man tycker att ”det är väl uppenbart” Det är väl uppenbart! (att det är uppenbart)…….då🙂

    Tro mig, jag vet sa norrmannen när han…eller var det finnen…..(ja vem faen det nu var)…och vad han sa???

  11. Erik skriver:

    Den pårökta genusovetenskapen firar nya segrar, i det ena arbetet påstås felet vara för mycket fokusering på kön och lösningen vara att avskaffa könade ord som exempelvis man/kvinna och han/hon. I det andra arbetet visar sig problemet vara precis det motsatta, där vill man ha mer fokusering på könet kvinna, där är problemet det pratas för lite om kön. Men hur fokuserar man mer på kvinna om man anser kvinna egentligen inte existerar? Kvinna är ju en social konstruktion, så hur vet de om personerna de pratat med anser sig själva vara kvinnor? Har de frågat dem vilket kön de anser sig tillhöra? För inte går de väl på gamla biologiska fördomar att man tillhör det kön man föddes till när det passar? För inte kan man väl gå bakom ryggen på folk och förespråka raka motsatsen till vad begreppet genus står för?

    När blev genusvetare för övrigt sådana biologister? Vet de ens själva var de står i frågan eller är det kanske med synen på könet som genusvetenskapen har precis som det var med könet på den transperson som anmälde sin lärare för diskriminering för att denne såg henne som ett och samma kön alla dagar medan transpersonen själv ansåg kön växlar från dag till dag efter egna lynnet?

    http://hd.se/skane/2008/02/22/tilltalad-henne-anmaeler-till/

  12. QED skriver:

    Det borde finnas större utsikter att lyckas med en anmälan mot någon som använder könsneutrala uttryck som ”hen” och ”henom”. Det är vore väl ganska kränkande att i en persons närvaro systematiskt tala om personen som ”den” eller ”det”.

  13. tanjabergkvist skriver:

    Alvin, ja men det är ju medvetet man aldrig kommer fram till något i genusrapporter, annat än att ”mer forskning behövs” – det är så man göder och föder sig själv, har du inte insett det!?🙂 Och du har rätt angående ”del 2” att det inte skrevs ut explicit, detta var en ny normbrytande upplevelse för mig eftersom jag vanligtvis, både till naturen och som en yrkesskada, är så pedantisk. Det var en helt ny erfarenhet att få känna sig lite flummig genom att inte vara övertydlig och skriva ut ”del 2”!😉

  14. Alvin Stoltz skriver:

    Nej, jag trodde faktiskt det ingick i någon slags ”regel”, eller ”naturligt beteende” eller whatever som gör att en eller flera slutsatser dras och förslag läggs fram. Där var jag alltså naiv.

    Skönt att ”del 2” nu i vederbörlig ordning är tillrättalagd och lagd till handlingarna och livet kan nu gå vidare mot nya och spännande horisonter!!!!
    Puh!

  15. tanjabergkvist skriver:

    Erik, helt otroligt (länken)! Jag har ställt mig samma fråga som du, varför denna fixering vid biologiskt kön (tex i statistiken) när det sociala könet genus ju enligt dem är överordnat!? Som du skriver, man är biologist när det passar ett syfte och könsblind i annat syfte – allt för att genusvetenskapen ska reproducera sig själv genom begreppsförvirring och allmänt kaos i ”teorierna”. Man kan ju inte vara konsekvent i sitt tänkande, hur normbrytande är det? Då sitter man ju fast i de patriarkala strukturerna och ”genustänket” blir strukturellt underordnat övriga vetenskapers tänkande där man jobbar metodiskt, målmedvetet och framförallt logiskt.🙂

    QED, inte lönt att spekulera, vad som helst kan ju vara den värsta kränkningen i de lättkränktas land, det är bara att i vanlig ordning vända på alla tidigare resonemang.

  16. rogerklang skriver:

    Hej Tanja! Här följer något roligt som jag snappade upp på nätet, jag vet inte om det är sant än:

    ”Fuck” betyder egentligen: ”Fornication Under the Command of the King” och innebar att man inte fick skaffa barn utan Kungens tillstånd. Så det är egentligen inget fult ord som alla tror. Förr i tiden i England när man ”gjorde” barn så hängde man en skylt ute där det stod just ”FUCK” så att alla skulle veta.

    Läst på Viska.se

    M.v.h. Roger

  17. Adam Weishaupt skriver:

    Gospode i vashe tete Denna blogg blir för semantisk och överförklagande i många avseenden. Tänk på mig som enkel människa:-)

    Tanja; Du har förmodligen ärvt ditt mod från de goda thracierna som var det enda folket eller staten som inte skickade judar till fängelse ( eget tänkande).

    Tack för ditt bidrag till en bättre värld!

    En fråga bara… tänk om dessa feminister har rätt, tänk om vi accepterade deras synsätt?
    Hur skulle världen se ut?
    Kam man förklara allt med fakta eller behöver människor en intuitiv förmåga?
    Feminismen lever ju mycket tack vare känslor, ska vi ta bort dem, eller rättare sagt deras känslor?
    Som individer sä har de ju lika rätt att tala om deras sak precis som Oss androgyna humanister.

    Dessutom, varför måste humanister angripa troende? Om du ser på det ur ditt kloka resonemang så måste vi ju fundera på om humanism eller vilken ism som helst kan göra något för mänskligheten. För min egen del så har både feminismen spårat ur, men jag hoppas att humanismen inser samtliga människors behov annars blir den en liknelse till feminismen. Även troende har behov och gagnas av humanismen, humaismen har behov av de troende.
    Rasbirash moja zlatka Tanya?
    ps. izvinite meny zasto sam ia govoriu po slabo bilgarski.. ds.

  18. Erik skriver:

    Tanja:

    ”Erik, helt otroligt (länken)!”

    Ja och ändå är det bara ett av alla absurt tankelösa och obalanserade exempel. Det finns hur många som helst, några av dem presenteras i den lilla boken ”balkaniseringen av folkhemmet” (går att läsa på typ en kvart) men det är ju bara de kända fallen. Man kan undra hur många fall som aldrig blir kända för att de löses internt.

    ”Jag har ställt mig samma fråga som du, varför denna fixering vid biologiskt kön (tex i statistiken) när det sociala könet genus ju enligt dem är överordnat!?”

    Jo man kan förståss ställa den frågan men det enda svar jag får fram är det svar jag fått från socialvetenskapen i allmänhet och genusvetenskapen i synnerhet. Att det sociala aldrig någonsin är överordnat. Det är bara ideologisk floskel, något man säger, inte ens de själva tror på det. Och för övrigt om vi bara är effekterna av vår omgivning varför har då etniciteter något som helst värde?

    ”Som du skriver, man är biologist när det passar ett syfte och könsblind i annat syfte – allt för att genusvetenskapen ska reproducera sig själv genom begreppsförvirring och allmänt kaos i “teorierna”.”

    Jag skulle snarare om jag fick tänka fritt säga att genusvetare är rena biologister medan att genus skulle vara överordnat bara är något de säger som slagträ mot konkurrerande dicipliner. Det enda de sysslar med är ju studier av effekterna av det biologiska könet. Den enda skillnaden mellan genusvetenskapens påståenden och det material på kommunikation jag läst är att genusvetenskapen beskriver könsskillnaderna negativt.

    ”Man kan ju inte vara konsekvent i sitt tänkande, hur normbrytande är det?”

    Det enda normbrytande i genusvetenskapen jag ser är de uppenbara ideologiska värderingarna. Dvs att alla beskrivningar av kön också genomsyras av utopin att man skall ändra på detta. Medan exempelvis en försäljningsteknik konstaterar vad som funkar bra, beskriver kort varför (män/kvinnor prioriterar olika saker i livet) och inte på något sätt säger detta är bra/dåligt. Genusvetarna skulle bara ääälska ”Genderbased subliminal selling”😀

    ”Då sitter man ju fast i de patriarkala strukturerna och “genustänket” blir strukturellt underordnat övriga vetenskapers tänkande där man jobbar metodiskt, målmedvetet och framförallt logiskt.”

    Ur perspektivet att genusvetenskapen utgår från konkurrensfördelar så blir vad den säger extremt logiskt. Det enda som egentligen förvirrar oss är våra fördomar om vad vetenskap är och skall vara. Och med tanke på att genusvetenskapen tidigare hette kvinnohistoria och med tanke på hur mycket effektivare nuvarande namn är så blir även namnbytet logiskt och metodiskt.

    Problemet är att då måste alla andra vetenskaper börja göra likadant eller blir utkonkurrerade. Det är alltså extremt kapitalistiska (höger) mekanismer som vi ser. Den stora frågan är då, skall vetenskapen acceptera att det är så här vetenskap skall göra? Skall alla vetenskaper gå ut på att ljuga åt sig konkurrensfördelar? Vad händer då med vetenskapens förtroendekapital? Utan tillit vad har forskningen att erbjuda?

  19. Adam Weishaupt skriver:

    Jo Erik.. men låt dem hålla på. Det är på detta vis vi kan få en sann jämställdhetskamp.

    Man får aldrig bli lika extrem som de extrema. Även fakta kan bli extremt ibland…

  20. Adam Weishaupt skriver:

  21. Adam Weishaupt skriver:

    Jag har inget politiskt menande med denna video, det enda är att hon är ryska och tror på ett slaviskt budskap redan som 14-åring vilket är manipularatoriskt/svartvitt tänkande. Eller så vill man att människor inte ska tänka längre..(kroater o muslimer är slaver medans serberna o ryssarna säger; nema krsta bez tri prsta!. Kommunismen har skapat något ovackert, kapitalismen är på god väg att skapa detta. Därför är blogar som denna viktig för att vi ska få luft under våra vingar.
    Spasibo bolshaju, hvala te, sve budet horosho!
    Feminismen är förmodligen marxism X 5 enligt min mening.

  22. Adam Weishaupt skriver:

    På engelska, förutom att det ska vara vitt sken från raketer, inte vita blommor. Hon var 14 år när hon sjöng denna, hur mycket jag än hatar att gnälla så var mord rent matematiskt män 94/6 procentenheter. Det som nämns i media är övergrepp ,mot barn (helt rätt) och emot kvinnor (helt rätt). Det som glöms är pojkar och män, vi är ju värda att offra..

  23. Adam Weishaupt skriver:

  24. tanjabergkvist skriver:

    Erik, just det ja, ”Balkaniseringen av folkhemmet” – jag beställde ju den för flera månader sedan men har inte hunnit läsa den än. Måste plocka fram den, den ligger under sängen tillsammans med alla andra böcker jag köpt i tron att jag ska hinna läsa dem innan jag blir pensionär!😉

    Ja, du har nog rätt, att det sociala är överordnat är nog bara önsketänkande, inte ett konstaterande av fakta, ens från deras sida. ”Bör” blir ”är”, det som väl kallas modusväxling inom retoriken… Och angående ”Och för övrigt om vi bara är effekterna av vår omgivning varför har då etniciteter något som helst värde?” För postextremisterna har väl inte etniciteten något värde alls, det är bara när man letar efter offergrupper man plockar fram begreppet, i övrigt existerar det väl lika lite som könet för dem, eller snarare så existerar det när det behövs för att försvara det jag framöver kommer att kalla postextremismen. Jag förstår varför postextremismen har konkurrensfördelar (även om det övergår mitt förstånd att man låter det passera) den är ju extremt elastisk och anpassningsbar – postulera bara det önskade resultatet på förhand så kan vi bevisa allt som en efterhandskonstruktion så att det ser bra ut, inga problem. Inte undra på att politikerna är intresserade av aktuell genus”forskning”…

  25. tanjabergkvist skriver:

    Adam Weishaupt, ang din första kommentar, kul att du tycker att jag är modig🙂, men jag säger bara som (jag tror att) det är. Om man lever i en tid där detta kallas för modigt (fler än du har sagt det till mig) så kan man ju fråga sig hur fritt det fria ordet egentligen är…

    Jag tror inte feminismen lever pga känslor – snarare så lyckas de aldrig slå igenom bland folket på riktigt just därför att människor intuitivt och känslomässigt känner att genusvetarna levererar nonsens, därav åratal av propagandaprojekt och aktiva insatser för att förmedla ”sanningen”. Däremot, om det kanske istället var så du menade, så är det skuldbeläggandet av avvikande åsikter som ligger på det känslomässiga planet. Men givetvis har de rätt att uttrycka sina åsikter, men kopplingen mellan åsikter och fakta eller seriös forskning som stödjer åsikterna är inget givet.

    Angående Humanisternas kampanj som angriper troende så är det precis som du säger: en kampanj som angriper troende, vet inte varför de bedriver hetsjakt och vad som hänt med dem, men något är det. Jag som lunchade med Sturmark efter mitt första TV-framträdande i Vetenskapens Värld 2003🙂 – då var det tal om att hålla matematikföredrag för dem (något jag aldrig hann pga tidsbrist), sedan har jag inte hört något om eller av dem förrän jag såg denna uppmärksammade kampanj samt någon TV-intervju med Pernilla Ouis på TV8, men uppenbarligen tycker de att religion står ivägen för folkbildning, om jag nu ska dra till med min snällaste tolkning av denna konstiga kampanj om att Gud nog inte finns. Själv är jag ateist, tills vidare, tyvärr. Da razbiram te, eller jag menar: да, разбирам те. Eller föredrar du Da, razumjem?🙂 Koi e tvoj ezik? Apropå det, rörande videos… Men de har felöversatt till den engelska versionen då de felaktigt översätter den jugoslaviska textningen ”Minulih godina” (eller som de sjunger den ryska versen ”прошлех лет”) till ”From long ago, long ago, long ago”, istället för ”förra året” eller ”i fjol”. Nåja, här något mer uppmuntrande, en av mina serbiska favoritlåtar: http://www.youtube.com/watch?v=Hghe9mCDAhY och en bulgarisk: http://www.youtube.com/watch?v=MevJXtB2kRI

  26. tanjabergkvist skriver:

  27. tanjabergkvist skriver:

  28. tanjabergkvist skriver:

    Någon som kan förklara varför Youtube-videos ibland bara blir till länkar och ibland som de två ovan? Varför blev inte videolänkarna i mitt förförförra inlägg till bilder som de två ovan?

  29. Alvin Stoltz skriver:

    Språkövning lika obegriplig som en integralekvation är för en ickematematiker🙂

  30. tanjabergkvist skriver:

    Alvin, vissa integralekvationer är obegripliga även för matematiker😉. Men versionen med engelsk textning går väl bra? Dock kan inget annat språk förmedla samma känsla som ursprungsspråket givetvis.

  31. Adam Weisshaupt skriver:

    Moj jezik je svedski:-) Tack för ditt bulgariska bidrag men är den inte snodd?

    Lyssna på nedanstående låt.

    ps . förlåt att jag springer ifrån feminism och matematik för ett ögonblick men kanske kan någon hitta någon genusproblematik med ämnet musik också🙂 .. ds.

  32. Alvin Stoltz skriver:

    Jättemånga skumma texter i populärmusiken. Konstigt att genuspolisen inte slagit till där??

  33. Erik skriver:

    Tanja:

    Kul du har boken liggande hemma, den är ju väldigt kort så den hinner du nog läsa ut iaf med rådande pensionsregler😉

    Beträffande det sociala. Jag minns särskilt en dokumentär på tv om jämställda parförhållanden. I ett par (det politiskt ”dåliga”) så var hon hemmafru medan han var kostymnånting de levde mycket välbeställt. De levde endast på hans lön men allt var uppsatt som ett företag där bägge var ägare hennes hemmadel var alltså lika mycket värd.

    I ett annat par (det jämställda) så var han genusvetare och arbetade med att ge föreläsningar om jämställdhet medan hon var konstnär (hur ofta kan man leva av att vara konstnär?). Vid förfrågan om de delade lika visade det sig att det gjorde de inte, han sade då att det visade hur svårt det är det här med jämställdhet. Journalisten påpekade att det där lät konstigt att t o m de där han föreläste på ämnet inte levde så men ämnet släpptes ganska fort efter att han fått babbla om hur detta visade hur viktigt det var att föreläsa mera.

    Jupp modusväxling hittar man i området som berör propaganda. Min kommentar om etniciteter åsyftade att vi bevisligen anser etniciteter har ett värde idag eftersom de skyddas. Men med den sociala synen så är det enda vi får är resultatet av att leva under krig, svält och elände. Varför skulle vi vilja anpassa oss till sådana förhållanden överhuvudtaget? Det är ju bara ovanor isf. Varför skall vi ta efter de ovanor som krig orsakar?

    Postextremism får du gärna definiera. Jag är lite osäker på det ordet men beträffande etniciteters värde de som framför allt ansåg etnicitet hade inget värde alls var Sovjets ledare Lenin och Stalin. De avsåg att ersätta alla minikulturer inom unionen med en enhetlig socialistiskt kultur. Problemet var att varken Ungern, Bulgarien. Tjetjenien, Ukraina, Polen eller de Baltiska staterna ville förkasta egen nationalitet, etnicitet eller kultur.

    ”Jag förstår varför postextremismen har konkurrensfördelar”

    När du säger postextremismen, är det då en förkortning av något av de nuvarande uttrycken? Mitt problem är att vänstern liksom delats men delningen är olika på olika områden. Delningen i sig är mellan de som anammar Marx/Lenin och vill förkasta kulturer för socialism medan vad jag kallar postkoloniala anti-vänstern vill däremot stärka alla kulturer (utom västliga) för att skapa (multi)kulturalism och det specifikt i västländer.

    Men de har olika tillhörighet beroende på vilket ämne som diskuteras. Ingen av teorierna är sålunda konsekvent tillämpbar.

  34. QED skriver:

    Ett jämställdhetsargument för att sänka takhöjden i akademiska
    diskussioner? Från en intervju med fakultetschef i Lund:

    http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1187&news_item=3830

    ”I media skriver man om att Lunds universitet har lågt i tak och att
    kritiska röster tystas med avsked. Vad säger du om det?

    – Vi har aldrig haft högre i tak när det gäller den interna debatten,
    och nu har vi också höjt kraven på hur man ska behandla varandra.
    Smutskastningar och kränkningar skapar en dålig arbetsmiljö. Här finns
    ibland en samtalston som skrämmer många, inte minst kvinnor, från
    att ta på sig ledaruppdrag.”

  35. Adam Weisshaupt skriver:

    Min kväll har förlöpt bra, den har bestått av att läsa Dr Warren Farrel ”The myth of male power”. Om Ni inte orkar läsa så hör den på youtube. Oavsett om du är feminist eller maskulinist så är den oerhört förklarande bok.
    Try it now!

  36. Adam Weisshaupt skriver:

    Roger Klang;
    Du kommer att bli en fan av denna dam som har ett program som heter ”hot for words”

    Ah, ursäkta igen men jag hänvisar till youtube:_)

    http://www.youtube.com/user/hotforwords

  37. tanjabergkvist skriver:

    Adam, ja det var ju en väldigt snarlik melodi på serbiska, men texterna är ju helt olika liksom refrängen som också skiljer sig i både innebörd och melodi – jag föredrar den bulgariska givetvis!😉 Vet inte vilken låt som producerats först. Har du läst slaviska spåk eller har du påbrå?

    Alvin, ja herregud vilka könsstereotyper man skulle finna i dessa kärlekssånger, och alla utgår också från heteronormen! Genusvetarna har ett gediget arbete framför sig att rensa upp i musiken i inte bara Östeuropa utan även arabvärlden, Latinamerika och resten av världen troligtvis. Jag antar att de snart får EU-pengar för att rensa upp.

    Erik,
    jag har ganska långt kvar till min pension, men i vilket fall kan jag knappast läsa den under en kvart – jag läser allt som jag läser matematik, där man måste vara observant på varje tecken i texten, ett litet skifte mellan två interpunktioner så förändras hela innebörden i satsen, alltså lär det ta lite längre tid.🙂 Jo, den där delningen av vänstern beskrevs ju så bra i Axess 3 (i andra halvan av denna: http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=332 , första halvan är jag inte helt okritisk till, men den handlar å andra sidan inte om vänsterns dagsaktuella problematik). Med postextremism menar jag båda inriktningarna, om du nu vill ha en definition🙂 – båda är ju extrema, med mina mått mätt (extremism är ju ett relativt begrepp). Det var ju intressant med TV-dokumentären om jämställda förhållanden, det hela påminner om två bråkande syskonungar som bråkar om vem som gjort mest och vems tur det är att göra det ena eller det andra, och trilskas den ena så kallar man på sin förälder, nämligen staten.

    QED
    – du har då koll på allt!🙂 Ha ha: ”Vi har aldrig haft högre i tak när det gäller den interna debatten, och nu har vi också höjt kraven på hur man ska behandla varandra.” – en lek med ord, är det meningen att de höjda kraven ska uppfattas som ett led i att höja taket?

  38. Adam Weisshaupt skriver:

    Hej Tanja!
    Nej, jag har inte läst slaviska språk, ej heller har jag något påbrå. Däremot så är jag genuint intresserad av människor och genom mina resor och vänner har jag snappat upp ett och annat. Skulle vilja våga påstå att jag skulle kunna bosätta mig i de flesta slaviska länderna samt lära mig språket inom en månad (skryt kanske…🙂

    Förövrigt så gillar jag den andre låten bättre, men det kan bero på att serbokroatiska är det språket jag är mest inkörd på. Förresten så är den bulgariska bra, tror att jag har grejat texten) . Är ”sulzi” tårar på bulgariska?

  39. tanjabergkvist skriver:

    Adam, imponerande! Jag gillar också det serbiska språket starkt, men tycker ändå den bulgariska versionen av låten är bättre. Ja, ”sulzi” är tårar, men minns att bulgariskan bara använder kyrilliska, så det ska alltså vara ”сълзи”. Refrängen betyder ”Champagne och tårar är vårt liv, druckna av kärlek, kommer vi att dricka livet ut, även om det är beskt, häll upp mer kärlek (till mig), champagne och tårar kommer vi att dricka hela livet”. Ha ha, vad B det låter på svenska🙂, men det är så med de olika språkens nyanser, går inte att översätta den själsliga aspekten som liksom är inbyggd i språket, men på bulgariska är texten jätteromantisk. Så nåde Radetzki om han går vidare med sina planer (apropå nästa inlägg)!

  40. QED skriver:

    Tanja, juni 29, 2009 kl 6:40 e m: vissa byråkrater och bildspråk … . Ett fullgott alternativ till att höja taket vore att personalen sågas jämns med fotknölarna.😉

  41. Josef Boberg skriver:

    Lite tänkvärdheter om genuspolitik/jämställdhet här, tror jag…💡

  42. Josef Boberg skriver:

    …och JämO nedlagt

    Rätt så talande, tycker jag…🙄

  43. Karl skriver:

    IQ är lyckligtvis(i sammanhanget) i huvudsak direkt ärftligt (0.4-0.8) så framtida generationer slipper nog att drabbas av minskad intelligens pga av det iaf.😛

  44. tanjabergkvist skriver:

    Josef, intressanta citat på den där sidan, bläddrade runt och fann detta: ”De som är för smarta att engagera sig i politik blir straffade genom att bli styrda av de som är dummare.”🙂

    Karl,
    ja fast det handlar ju också om hur man använder intelligensen och vad samhället uppmuntrar till…

  45. Karl skriver:

    Mjo, och det är ju fullt möjligt att köra samhället i botten…:/

  46. […] Vidare: ”Genusdidaktiken är ett underutvecklat fält, främst i Sverige men även internationellt. Samtidigt är det en grundläggande dimension i all genusvetenskap att förstå hur genus kommuniceras. Undervisning är därför en nyckel till tvärvetenskapliga möten, varför ett nationellt kunskapscentrum i genusdidaktik förväntas bidra till den fördjupade tvärvetenskapliga forskning och teoriutveckling som planeras.” Alltså: nationellt kunskapscentrum i genusdidaktik nästa! För hur ska de extremt viktiga genuskunskaperna förmedlas? Detta måste problematiseras ur ett meta-genusperspektiv. Behövs en ny banbrytande genuspedagogik för att utbilda i genusfrågor? Vad sägs om att börja med att utbilda genuscertifierade attitydambassadörer? Eller en folkvald genusdiktator som står över statschef, regeringschef, Socialstyrelsen och Centrum för utbildning av attitydambassadörer? Apropå didaktik, missa inte skoldebatten på Newsmill (resterande artiklar i ämnet ses i spalten till höger, tipstack till QED)! Och apropå genus, läs gärna min krönika i senaste numret av Axess Magasin (nr 7/09) om transportgenus, ämnet är intressant (som en illustration av den absurda tidsandan) och jag har tagit upp detta tidigare på bloggen: del 1 , del 2 , del 3. […]

  47. […] Där ser man – men för att ta den nya klassens utbildningsverksamhet i försvar: vi dödliga är fortfarande för dumma för att inse hur långt genusforskningen kommit. Vi har fortfarande inte förstått detta, liksom övriga forskarvärlden är helt efterbliven jämfört med genusforskningen. Friska gärna upp minnet och höj blodtrycket med Statens Offentliga utredning SOU 2001:43 ”Jämställdhet, transporter och IT” för den som trodde att det bara är att hoppa på bussen när ni ska till jobbet. Så enkelt är det inte, för som rubriken på delrapporten ”Kön i kön” antyder, så görs ju kön i kön, alltså i busskön, så inte ens där är man fredad från strukturerna och man bidrar dessutom till att upprätthålla dem. Men genom en decimetertjock svensk statlig utredning om genus i transportsektorn ska man kunna överleva sin vardag och gå vidare i livet, eller till jobbet, om man nu inte vill åka buss och göra kön längre eller könad. Om man nu har ett jobb, och inte ett konstgjort DDR-övervakningsuppdrag som genusvetare:  Genusanalys av transportsektorn – del 1,  Transportgenus och politiker i KBT-behandling , Genusanalys av transportsektorn – del 3. […]

  48. […] Trygghet i kollektivtrafiken? Läs om genusanalysen av transportsektorn och avgör själv om denna påkostade genusanalys (SOU 2001:43) på något sätt gagnar dig som resenär: Del 1 , Del 2 , Del 3 […]

  49. […] Genusanalys av transportsektorn – del 1, Transportgenus och politiker i KBT-behandling, Genusanalys av transportsektorn – del 3. Här är en formel som beskriver tillståndet i landet för den som vill förstå. Det är […]

  50. […] = roten i wåra kroppar – och könen som sådana är Intelligens Barometrarna (= ett könsneutralt ord – för såväl kvinnans snippa som för mannens snopp) – som hela tiden talar om […]

  51. […] roten i wåra kroppar – och könen som sådana är den oändliga ömhetens barometrar (= ett könsneutralt ord – för såväl Qvinnans snippa som för mannens snopp) – som hela tiden talar om […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: