Genuseriets tveksamma framtid

Matematikkunskaper i kris

Skolmatematik i kris?

Först ett viktigt lästips – min gode vän och kollega Paul Vaderlind vid Matematiska Institutionen SU har skrivit klokt om skolmatematik på SVD Brännpunkt. Citat från artikeln: ”Matematiken håller på att bli en ny klasskiljare i det svenska samhället… Dagens niondeklassare har studerat kanske en tredjedel av den matematik som presenterades i den gamla realskolan. Nedskärningarna har gjort att matematiken för eleverna förlorat sin grundläggande karaktär av systembyggande vetenskap. Bevisens ställning som det centrala byggelementet i matematiken har försvunnit. Förmågan att räkna är nu så svag att man t.o.m. måste börja med allmänna bråk på tekniska utbildningslinjer.”

”Svaga matematikkunskaper hotar även det politiska livet i vårt land. Hela det moderna kunskapssamhället, med dess starka beroende av IT, använder matematik. Utan förståelse för matematikens arbetssätt kommer svenska politiker och administratörer inte att kunna hävda folkets intressen mot snävt avgränsade professionella grupper. Till exempel kommer frågan om avlyssning av internet att avgöras av den matematiska forskningen – inte av politiska beslut. Ty alla dagens krypteringssystem bygger på modern algebra och kombinatorik. ”

Vad skådar mitt genuskritiska öga? Aftonbladet har visst haft en sommarskola i feminism med tio korta lektioner – här är alla tio lektionerna. Låt oss titta på några:

Det blev ingen socialistisk revolution av att koka kaffe

Den socialistiska revolutionen uteblev pga allt kaffekokande

Lektion 1:Idag ska vi prata om den andra vågens feminism. Den som, liksom flera andra radikala idéströmningar, väcktes till liv under 60- och 70-talen. Många kvinnoaktivister hade varit engagerade i socialistiska grupper, men tröttnat på att koka kaffe medan killarna gjorde revolution. I Sverige kom Grupp 8 igång runt 1970 och skrev i sin programförklaring: ”Samtidigt som den socialistiska revolutionen är en förutsättning för kvinnornas frigörelse är kvinnornas revolution en förutsättning för att den socialistiska revolutionen ska bli en frigörelse för alla människor.”

Alltså:
kvinnlig frigörelse förutsätter en socialistisk revolution medan en socialistisk revolution blir en frigörelse för alla människor (kvinnor + män) bara om den föregås av en kvinnornas revolution. Det innebär att männen bara kan frigöras genom kvinnornas revolution och inte enbart genom en socialistisk sådan. Intressant. Kvinnornas revolution måste väl dessutom rimligen föregå kvinnlig frigörelse, kan någon då förklara för mig i vilken ordning allt detta ska genomföras för att den där meningen från G8:s programförklaring ska bli logisk? Så här måste det gå till: först en halvdan socialistisk revolution som åtföljs av (enbart) kvinnlig frigörelse, sedan en kvinnornas revolution och därefter  en ny socialistisk revolution som frigör även männen. Varför behövs förresten en kvinnornas revolution efter den kvinnliga frigörelsen? Det kan man ju fråga sig, om man inte redan insett från programförklaringen att kvinnornas revolution är till för att via socialismen befria mannen.

Marieria är stadd i röresle

Marieria är föränderlig och stadd i rörelse

Lektion 10: ”Idag ska vi prata om feministiska visioner och pussytiva affirmationer…  Vi konstaterar att all materia är föränderlig och stadd i rörelse. Att det är skillnaden som gör skillnad, och att vi kan visa den för varandra. Tillsammans med den postkoloniala och feministiska tänkaren Chandra Mohanty vill vi föreställa oss ”en värld där våra val styrs av glädje och inte bara av plikttroget slit; där fria och fantasifulla intellektuella utforskningar är en fundamental rättighet. ” Alltså: all materia är föränderlig och stadd i förändring och skillnaden är det som gör skillnad. Detta har mänskligheten förvisso känt till sedan Aristoteles dagar. Men pussytiva affirmationer var något nytt. Och en värld där våra val styrs av glädje vore bra, men det jag ser i annalkande är en värld där våra val styrs av genusvetarna. Frågan är: Är dagens feminism i själva verket värdekonservativ?

Och så framtidens utmaningar då, enligt genusvetarna? Först ut i denna nya serie är Ewa Gunnarsson, professor i genus, människa och maskin (say what?) vid  Luleå universitet. Hon är också ledamot i Vetenskapsrådets genuskommitte. Så här säger hon:

Bro mellan samhället och Genusland

Bron mellan samhället och Genusland

”Att bygga broar mellan akademin och samhälleliga aktörer utan att förlora sig själv. Så vill jag sammanfatta den största utmaningen vi har framför oss… En lika stor utmaning är, lite paradoxalt, samtidigt frågan om hur den genus- och jämställdhetsvetenskapliga forskningen kommer att lyckas med att hantera elitismen inom så kallade excellensmiljöer där inte minst den kvalitativa forskningen är i farozonen genom omfattande nedvärderande rankingsystem. Hur hanterar vi dessa krafter som styr mot skapandet av ett ”excellent skråväsen” utan att förlora genus- och jämställdhets-vetenskapens radikala potentialer?”

Aha, genusvetarna som gör karriär på att analysera maktrelationer och platta till hierarkier håller på att bilda ett hierarkiskt system inom sitt eget gebit, där alltså vissa genusforskare – ve och fasa – kommer att åtnjuta högre status än andra i forskningssammanhang! Detta går givetvis inte ihop med genusvetenskapens inneboende likhetssträvan som innebär att all genusforskning måste vara lika bra, eller snarare lika dålig och vansinnig. Man ska dock betänka att den hierarki som gensuvetarna bygger upp med sina excellensmiljöer kommer att vara den omvända i allmänhetens ögon – den högst rankade av genusvetarna kommer att vara den lägst rankade i allmänhetens ögon i kraft av sin galenskap.

Behövs ännu ett transnationellt genuscentrum?

Behövs ännu ett transnationellt genuscentrum?

Hur samverkar då dessa diametralt olika subjektivt upplevda maktordningar med varandra i mötet mellan människa och maskin, där maskinen är genusvetaren?  För en professor i genus, människa och maskin borde intersektionalitetsperspektivet vara användbart här. I själva verket borde ytterligare ett gensucentrum inrättas, ett nytt och oberoende genuscentrum inriktat på att analysera de maktordningar som uppstår pga genusforskarnas nya (VR-finansierade) excellensmiljöer. Detta nya centrum får varken ingå i excellensmiljöerna eller vara underordnat dem, eftersom det förtryck som då skulle utövas av elitmiljöerna skulle förhindra en objektiv forskningsprocess och dessutom skulle centret vara sammanvävt med och inom sin egen analys – vilket är genuserat jäv. Således måste vi redan nu avdela minst halva statsbudgeten för att ur ett makt- och genuskritiskt postkolonialt perspektiv studera excellensmiljöerna. Gunnarsson frågar sig ”Hur hanterar vi dessa krafter som styr mot skapandet av ett ”excellent skråväsen” utan att förlora genus- och jämställdhetsvetenskapens radikala potentialer?” Mitt radikalfeminsitiska förslag är: avskaffa excellensmiljöerna! Även det nya centret (bilden ovan till vänster) inrättat för att granska detta fenomen ur ett genusperspektiv kommer att komma fram till denna slutsats – dock efter århundraden av skattefinansierad forskning.

Låt mig återge min egen framtidsvision rörande genuseriet med en liten dikt:

Om detta är vår sista dag
och kampen mot idiotin dör med oss till slut
men utan att ha utkämpat ett sista slag
i tron att det någonsin blir som förut

Så ska våra politiker höra undersåtar som gråter
deras förtvivlan drunknar i genuseriets hav
men fegheten skänker oss ingenting åter –
generationen som tog men som ingenting gav

Efter natt följer dag och efter genus följer normalitet
vi återupprättar snart vår heder
bort med genus och intersektionalitet
och återinför sunda intellektuella seder

Den genusfördummade nationens alster tynar bort,
den intersektionella analysen misslyckas än en gång
att utplåna strukturer av olika sort,
och vår glädje uttrycks i denna sång!😉

27 kommentarer till Genuseriets tveksamma framtid

  1. Pelle Billing skriver:

    Klockrent Tanja. Låt genusvetarna få sina egna teorier applicerade på sig själva🙂

  2. Jonas skriver:

    Hej Tanja, du har verkligen för mig dolda talanger. Kommer det fler?
    Läser dina inlägg med beundran. Och för mig som varit lärare instämmer jag i vad Paul skriver. ”Dagens niondeklassare har studerat kanske en tredjedel av den matematik som presenterades i den gamla realskolan”. Jag undrar bara om man inte är sanningen närmare om man säger 1/5 . Jag undervisade på högskolan för civilarna i Programmering C, och häpnade då vi skulle göra ett litet dataprogram för att beskriva Pythagoras sats. ”VAD ÄR DET FÖR NÅGOT” yttrade ca 30 % av klassen på 45 elever. Då var det till börja från början och ha en lektion om matte istället för om programmering. Försökt att påtala problemet i många år för rektorer mm, men dom håller för öronen och skriker, bla, bla, bla.

  3. QED skriver:

    Dikten har ett fint frihetligt innehåll, men den kanske inte är lika sångbar som t.ex. Internationalen. Antiintersektionalen återstår att skriva🙂

  4. Martinus skriver:

    GRYMT Tanja!!! I VOTE FOR U!!🙂

  5. Jax skriver:

    Hej Tanja.

    Någon måste göra ett lexikon över genusnomenklaturen.

    Ps, vet du var Nordman håller hus?

  6. Petter Lindström skriver:

    ”Och en värld där våra val styrs av glädje vore bra, men det jag ser i annalkande är en värld där våra val styrs av genusvetarna.”

    Tanja, stundtals känner jag att du är briljant. Tack för att du tar dig tid att belysa dessa frågor!

  7. Tanja Bergkvist skriver:

    Matte Mattik, nja – jag tro det är bäst jag ägnar mig åt matten även fortsättningsvis, ha ha!🙂

    Pelle,
    ja rent logiskt borde de bli sin egen undergång, problemet är att de inte styrs av logik utan av godtycke och vansinne. Den som lever får se… Kul att du bloggar så aktivt!🙂

    Jonas, ja det är sorgligt… I Öststaterna finns det åttondeklassare som ägnar sig åt matematisk induktion (här för den som är obekant med detta, som lärs ut första terminen vid universiteten i Sverige) medan svenska åttondeklassare ägnar sig åt att dela en tårta för att lära sig procent, något de redan gjorde i fjärde klass, men för att alla ska hänga med (även de som inte vill göra sina läxor, man kan ju ABSOLUT INTE nivågruppera eleverna – bättre då att alla går i samma grupp där hälften har var sin ”specialpedagog” vid sin sida, så kan man också lösa arbetslöshetsfrågan…) så måste man repetera de fyra räknesätten, rationella tal och procenträkning i nio år. Hur har det blivit så här?

    Jag testade faktiskt matematisk induktion på några gymnasieelever på SSHL (Sigtuna Humanistiska Läroverk) där jag var gästlektor ett år, och det var inga problem alls – på två timmar hade de förstått principerna och tillvägagångssättet. Förvisso var föreläsningen jag höll frivillig och givetvis kom huvudsakligen redan matteintresserade elever, men ändå: inget hindar alltså att även svenska barn introduceras i matematikens skönhet på ett tidigt stadium. Medan jag jobbade på KTH efter disputationen hösten -07, så byggde jag och några andra eldsjälar upp en matematikavdelning på Vetenskapens Hus (se ”Våra teman” och välj ”Matematik”). Jag var faktiskt där idag på ett tre timmar långt möte – och planen är att bygga ut labbarna åt båda hållen (lägre resp högre nivå).

    Istället för att se på Big Brother borde eleverna ägna sina kvällar åt att se det här istället:😉 Knutvideo del 1 , Knutvideo del 2

  8. Tanja Bergkvist skriver:

    Jonas, eller så borde de se följande instruktiva musikvideo! (Lyssna på texten!)

  9. QED skriver:

    Här är en intressant artikel av David Horowitz om hur amerikanska
    professorsförbundet tycks försvara indoktrinering av studenter.

    ”In its latest response to complaints about the politicization of higher education, the American Association of University Professors has embraced a novel view: ”It is not indoctrination for professors to expect students to comprehend ideas and apply knowledge that is accepted as true within a relevant discipline.” Under this precept, put forth in the AAUP’s recent report ”Freedom in the Classroom,” teachers are no longer held to standards of ”scholarly” or ”scientific” or ”intellectually responsible” discourse, but to whatever is ”accepted as true within a relevant discipline.” With this formulation, the AAUP jettisons the traditional understanding of what constitutes a liberal education and ratifies a transformation of the university that is already well advanced.

    Since the 1960s, many newly minted academic disciplines have appeared that are the result not of scholarship or scientific developments but of political pressures brought to bear by ideological sects. The discipline of Women’s Studies, the most important of these new fields, freely acknowledges its origins in a political movement and defines its educational mission in political terms.

    Under the AAUP’s new doctrine, these sectarian creeds are shielded from scrutiny by the scientific method. In the new dispensation, political control of a discipline is an adequate basis for closing off critical debate. The idea that political power can establish ”truth” is a conception so contrary to the intellectual foundations of the modern research university that the AAUP committee could not state it so baldly. Hence the disingenuous compromise of ”truth within a relevant discipline.”

    http://www.weeklystandard.com/Content/Public/Articles/000/000/014/313rbeuw.asp?pg=1

  10. QED skriver:

    Konservativ studentaktivism orsakar oro bland amerikanska genusprofessorer

    ”Each time a student is resistant to feminist theories and ideas, should I ask if he or she has been placed in my class to question my teaching? How is my teaching affected if I enter the classroom each day asking, ‘Is today the day I will be called to the president’s office?”

    http://www.realclearpolitics.com/articles/2007/09/teaching_as_indoctrination.html

  11. Tanja Bergkvist skriver:

    QED, ja jag får fila lite på sången!🙂 Tack för intressanta lästips!

    Martinus, tack! Har dock inte bestämt mig för om jag ska kandidera som politisk vilde än! Kanske jag borde bli jämställdhetsminister? Eller utbildningsminister? Eller både och – de flyter ju samman nu för tiden liksom…

    Jax, du menar väl ”Nordbo”? Nej, jag vet inte var han är, han befinner sig kanske i en annan ände av bloggosfären, eller så har han annat för sig än att kommentera på min blogg! Sedan bloggar han ju själv också, så det finns tusen möjligheter. Gå in på hans blogg och fråga vad han gör och be honom komma hit! Men inga fler virtuella dueller! Ja, genusnomenklaturan måste granskas!

    Petter, tack själv – för att du läser!🙂

  12. Jonas skriver:

    Tack för tipsen Tanja. Jag kollar.Under min tid på gymnasiet hade jag ibland grupper av elever som ville studera överkurser i programmering, på universitetsnivå, men vi fick trots upprepade försök aldrig det godkänt av ledningen, precis i linje med vad du säger, man får inte nivågruppera eleverna.

  13. Karl skriver:

    *applåd*🙂

    När jag läste det översta poppade tanken in att tillväxt bör (bland många andra variabler) vara en funktion av befolkningens matematikkunskaper. Matte är ju relevant i väldigt många värdeskapande yrken. Det är något som politikerna kanske skulle kunna lyssna på. Att sen påpeka att det är långt viktigare för tillväxten än de allra flesta mjuka ämnen är kan slå åt båda hållen. Tex blir Sverige nog inte en krona rikare per utbildad litteraturvetare, tvärt om, medan en programmerare eller ingenjör i hög utsträckning kan bidra till statskassan. Politikerna pratar om att sverige ska konkurrera med kunskap, men då måste man satsa på skolan och särskilt matematiken…

  14. Jax skriver:

    @ Karl.
    Tänk på vad du säger!
    En befolkning bestående av programmerare och ingengörer är en mardröm. Det behövs nog en sund mix om vi skall bli lyckliga. Och det som skall värderas är väl också sådant som gör oss lyckliga.

  15. Karl skriver:

    ->Jax

    Absolut, men man behöver en sund balans och samhällseffektiva prioriteringar. Det tycker jag inte riktigt man har idag…

  16. Tanja Bergkvist skriver:

    Jonas, ja i alla fall inte i matematik och naturvetenskap tycks det som… Man gör nämligen följande associationskedja: Matematik är kopplat till intelligens och att någon skulle vara bättre i matematik än någon annan skulle kunna tolkas som att den personen är mer värd vilket strider mot värdegrunden om allas lika värde. Men det är alltså de som mest värnar om värdegrunden som tolkar detta så! Varför? Att ha fallenhet för matematik är väl inte ”farligare” än att ha fallenhet för språk, teckning, sport osv? Dessutom kan man ha FALLENHET för matematik, men att bli matematiker eller att träna upp sin matematiska förmåga innebär MASSOR AV HÅRT ARBETE, många långa timmar framför böckerna under flera år!!! På min tid som student i Lund skulle man kunna redogöra rakt upp och ner för 50 stycken bevis på varje 5-poängskurs i matematik (snacka om träning av den logiska förmågan)! Kraven minskas nu från år till år pga försämrade förkunskaper. Precis som min kollega Paul V skrev på SVD Brännpunkt så måste man i princip inleda med elementär algebra…

  17. Tanja Bergkvist skriver:

    Karl, och matematiken behövs ju även inom många andra yrken, som fysiker, kemist, biolog (popluationsmodeller), ekonom, programmerare (som du själv sa) osv. Dessutom ger det analytisk förmåga – så även samhällsvetare har nytta av den. Inte för att detaljerna är viktiga för dem, utan för att behållningen blir en förbättrad analysförmåga. Det är tex därför flera av mina fd kollegor nu inte bara jobbar på FRA som kryptologer utan disputerade matematiker rekryteras också av Försvaret för att göra, gissa vad – samhällsanalyser, just det!🙂 Man behöver inte tilldela ämnena olika status, de är alla unika och nödvändiga på sitt sätt, beroende på vad man vill uppnå vad gäller samhällsnytta, personlig utveckling eller tillfredsställelse. Men som skolan ser ut idag ger man inte ens eleverna en chans att få en glimt av matematikens inneboende skönhet och få elever får en mental kick av matematik – det kommer först på universitetsnivå. Men tills dess har många elever sedan länge tappat intresset….

  18. Karl skriver:

    Jag får nog vara lite hård och säga att jag faktiskt anser att matematik sannolikt har ett större funktionellt samhällsvärde än många andra ämnen. Det betyder inte att jag tycker att andra ämnen är värdelösa, jag har läst både socialantropologi och psykologi, men krasst ekonomiskt så tror jag att matematiken är betydligt viktigare, iaf än socialantropologin, hur intressant jag än må tycka att ämnet är.😛 Vi kan inte lära barnen allt, alltså måste man prioritera, och det måste ske enligt några rationella principer. Sen är det viktigt med perspektiv, men det ger inte lika värde till allt IMHO.

    Det förstår jag.🙂 Att ha tillgång till ett stor bibliotek av mentala verktyg och modeller är väldigt viktigt i all form av analys. Jag tror att mjukare områden generellt lider av att folket inte har en tillräcklig begreppsapparat för att analysera så komplexa fenomen som det ofta handlar om. Ta tex feminismens missbrukade könsmaktsperspektiv, ska man göra en rimlig analys måste man ha fördelningar i flera variabler. Att bara säga att män har mer makt är en extrem förenkling av verkligheten, och det är inte givet att det faktiskt förhåller sig så när man tittar bredare och djupare.

  19. Emil skriver:

    Tack för en underbar text!! Själv läser jag på lärarprogrammet på SU. Vi får oss till livs en hel del genuslitteratur. Behöver jag nämna att ingenting av genustexterna jag läst håller för en kritisk granskning(enligt mig själv). Tyvärr sväljer allt för många hela betet i tron om att det är någonting som är på riktigt. Förljden KAN bli att pojkarna, som hänvisas till en kvinnodominerad värld i skolan får klä skott för den aggression genustänket bygger på. Fortsätt att slå tillbaka mot dumheten!!!

  20. Tanja Bergkvist skriver:

    Karl, ja i deras ögon räcker väl ett intersektionellt könsmaktsperspektiv för all sorts analys inom alla ämnen…

    Emil,
    tack!🙂 Intressant, är det på lärarhögskolan denna litteratur ingår i den pedagogiska litteraturen eller är det inom respektive ämnesområde (också?) ni måste läsa sådant? Skulle vara intressant att se vad det är man läser, jag har ju undervisat blivande lärare – dock i matematik. Kan du nämna några boktitlar? Eller kanske länk till kurshemsida där litteraturen finns? Egentligen borde man ju inte bränna pengar på det, men jag är ändå nyfiken. Själv har jag aldrig behövt läsa sådant i min utbildning inom fysik/matte, och de enda gensutexter jag läser nu är SOU-texter mm, så det skulle vara intressant att se vad studenterna blir påtvingade för litteratur, fast de inte läser till gensuvetare! Finns det ngn särskild feminist/genus-”klassiker” som blivande lärare måste läsa?

  21. QED skriver:

    Filosofiprofessor i DN: blir vi verkligen lyckligare av att kunna välja vårt kön?

    http://www.dn.se/opinion/debatt/transplanterad-livmoder-ett-steg-mot-fullt-konsbyte-1.960302

  22. Tanja Bergkvist skriver:

    QED, jag minns en transsexuell (fd man, numera kvinna) jag hade mailkontakt med för några månader sedan, och hon beskrev just hur just transsexuella delvis ligger i konflikt med genusetablissemanget som ju menar att könet är en social konstruktion, medan transsexuella ju känner ganska tidigt inombords att de tillhör det motsatta könet. Hon beskrev hur hon själv fick kämpa mot genuseriet i Sverige eftersom deras teorier omöjliggjorde hennes egna personliga kamp, så hon fick åka utomlands och göra sitt könsbyte. Och hon berättade att det könsbytet gjorde henne lycklig och till en hel människa.

  23. QED skriver:

    Tanja, professor Tännsjö brukar spetsa till saker och här tror jag
    frågan var om också livmodertransplantation skulle tillhöra ”valmöjligheterna”.
    Transsexuella själva kallar det väl inte val, som vissa queerteoretiker gör.

  24. QED skriver:

    Tanja, här en sång som man kan låta dagisbarnen sjunga för
    genuspedagogen på besök (melodi: Sockerbagaren av Alice Tegnér).

    Genusvetaren

    En genusvetare här bor i staden
    hon mästrar mänskor mest hela dagen
    hon mästrar stora, hon mästrar små
    hon mästrar några så dom blir blå.

    Och hon ser mönster och stereotyper
    och utav mansförakt svadan dryper.
    Och är du snäller så kan du få,
    ett fint citat av Michel Foucault

  25. Tanja Bergkvist skriver:

    QED – ha ha ha, den var ju bra! Sök anslag för att få genomföra detta pedagogiska projekt, och glöm inte ta patent på sången!😉

  26. QED skriver:

    Tanja, Verserna är fria att spridas under förutsättning att upphovsmannen hålls så hemlig som möjlig.🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: