Genus-Hitler och Genusväldets undergång!

Projekt Implicit – bär du på fördomar eller ”föreställningar” om ”verkligheten”?

För den som bara vill göra eller se testet  – se längst ner i inlägget!

Flicka könskodar sitt leksaksslott

Igår var det exakt ett år sedan min ”Genusvetare förvirrar barnen”-artikel publicerades i SVD (här om läsarreaktionerna) och som var en reaktion på en DN-artikel om hur genusforskare kommit fram till att ”klätterställningar, gungor, sandlådor och cyklar – den tillrättalagda miljön på förskolor kan förstärka könsroller och maktstrukturer hos barn.” Barnen agerar ”könspoliser” och ”könskodar” leksaker, och förskolepersonalens ”egna föreställningar om kön” påverkar barnen, och den enda räddningen är  ”genuspedagoger” och ”genuskonsulter”. Idag kan man vara professor i ”genus, människa och maskin” och i bokhandeln kan man köpa böcker som ”Skönheter och odjur : en feministisk kritik av djur-människa-relationen” där författaren resonerar kring ”normer, normalitet och makt i förhållandet mellan människor och djur” och med detta ”visar hur en feministisk kritik kan klarlägga samband mellan underordning av olika grupper.”

Genusvansinnet fortsätter att förfölja oss från vaggan till graven, eller åtminstone tills vi gått ut skolan, trots att  det i både skolans och förskolan läroplaner (Lpo94 resp Lpfö98) uttryckligen står:

”Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen”

Och just nu pågår faktiskt en debatt om just genuspedagogik på Newsmill. Pär Ström var först ut med Låt inte genusproffsen välja leksaker! Observera Moderatmännens inlägg:

För Moderatmännen är självuppoffring ett passerat stadium

”Krigsleksaker borde förvisso vara helt okej för små gossar att leka med, men tyvärr så anser vi att den bakomliggande strukturen – som reducerar män till något slags offerlamm som ska uppoffra sig för kung och fosterland och inte minst kvinnor – är lika skadlig som den är oacceptabel i ett jämställt samhälle. Ge därför inte krigsleksaker till era pojkar denna jul utan köp hellre en Barbiedocka eller en rosa prinsessklänning till dem… Gamla idéer om ridderlighet, gentlemannaskap och hur en ”riktig” man ska vara, har blivit mäns största fiender då de uppmuntrar till självuppoffring och försakelse. Här har män mycket att lära av feministers obstinata ovilja att låta sig reduceras till redskap för någon annans agenda.”

Hade det inte varit för att radikalfeministerna provocerat fram denna extrema själviskhet hade jag nästan klandrat Moderatmännen.

Låt mig citera ur statens offentliga utredning ”Jämställdhet i förskolan” (SOU 2006:75):

Sid 58: ”Den som har ”genusglasögonen” på sig behöver nog inte gå längre än till hallen för att upptäcka det……Barnen trivs, peronalen trivs och föräldrarna är nöjda. Men som vi redan konstaterat, behöver inte trivsel automatiskt betyda att en förskola är jämställd. De könsstrukturer som finns i förskolan speglar ofta de mönster som finns i samhället utanför. Som vuxen kan det vara svårt att upptäcka och förhålla sig kritiskt till detta eftersom man lever mitt upp i dem.”

Det viktiga är således inte att barn, föräldrar och personal trivs och är nöjda med förskolan, utan att ”jämställdhet” råder, och det är bra att det blir svart på vitt nu att genusvetarnas ”jämställdhet” står i motsatsförhållande till lycka och trivsel.

På sid 151 förklarar man det problematiska i att lära ut tolerans och acceptans bland barnen eftersom detta innebär att  det finns något ”avvikande” som måste tolereras och accepteras.  Citat:

”Det kan låta konstigt att tolerans och acceptans inte är den bästa vägen att gå, men problemet med detta synsätt är att det ofta saknar maktperspektiv”

På sid 54-55 under ”Män + förskola = jämställdhet” får vi höra den svenska genusmaffian uttala sig kritiskt om jämställdhetsarbetet i förskolor i Norge, Belgien och Skottland eftersom man där vill ha in fler män i förskolan av fel skäl, nämligen att män har något att tillföra i egenskap av män:

”Tankarna om vikten av män till förskolan [i Norge] utgår i mycket från samma perspektiv som finns i arbetet i Belgien och Skottland. Att kön i sig har en viktig funktion. Den nordiska synen är dock att kön är en social konstruktion och att maskulinitet är föränderlig.”

Följdfråga: varför vill svenska genusvetare absolut ha in 50% män som anställda i förskolan?

Förskolepersonal uppmanas att "avkoda" det "könade lekmaterialet"

På sid 110 får vi veta att personalen uppmanas ”avkoda” de ”könade” leksakerna på genusexperternas inrådan. På förskolan Kullegården i Partille har man istället för att plocka bort något valt att köpa in fler flickleksaker, samtidigt som personalen ”arbetar för att avkoda allt material och ge det samma status”. Det ”pojkkodade materialet kan” enligt statens utredare nämligen ”kopplas till hierarkin i genusordningen som ger det pojkar ägnar sig åt ett högre värde.” Hur i all fridens namn könsavkodar man en platsbil? Vad sysslar regering, riksdag och svenska myndigheter med egentligen som sanktionerar och finansierar denna fullständiga idioti!?

På sid 114 får vi från en utvärdering reda på det dilemma förskolepersonalen står inför då man dels ska förmedla ett kulturarv i form av sånger och sagor, och dels motverka traditionella könsroller, med pekpinnar från upplysta och allvetande ”gensupedagoger”:

”Vi har diskuterat fram och tillbaka hur vi ska förhålla oss till kulturarvet när det strider mot vårt uppdrag att motverka traditionella könsroller. Till slut har vi valt att lyfta bort vissa titlar från barnens hyllor eftersom vi inte känner att vi kan stå för det böckerna förmedlar. Vi kan komma att läsa dessa böcker i framtiden, tex i samband med teman om hur det var förr i tiden, men vi vill inte att barnen ska bläddra i böckerna där både bild och text förmedlar passivitet för flickor och aktivitet för pojkar”.

På sid 120 får vi från en utvärdering veta hur det går med ”föräldraproblemet”:

”Den vanligaste bilden många verkar ha är att jämställdhetsarbetet ofta motarbetas från föräldrahåll när frågan introduceras. Ett sådant exempel kommer från projektet ”Vidgade Vyer” i Östersund. En bit in i arbetet blev motreaktionen från några av pojkarna på den berörda förskolan starka. De motarbetade personalen och det blev mer eller mindre kaos i gruppen. Delar av föräldragruppen ville då att projektet skulle avbrytas och det var nära att personalgruppen gav upp, men med hjälp av handledare jobbade de vidare och till slut löste sig problemen.”

Löste sig problemen? Genom att kuva de föräldrar (troligen flertalet) med en avvikande åsikt i frågan? Och vad gäller det obligatoriska skolväsendet är det samma trend. I DEJA:s (Delegationen för jämställdhet i skolan) delbetänkande som kom i somras (slutbetänkandet kommer 2010) ”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?” SOU 2009:64 kan vi tex på sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” läsa följande:

Pojkar underpresterar för att upprätthålla sin hegemoniska maskulinitet?

”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan”

Som en följd av denna insikt vill genusvetarna nu ägna kommande decennium åt att  ”dekonstruera maskuliniteten” för skattebetalarnas pengar.

På sid 46 ser vi att det inte spelar någon roll om lärarna behandlar eleverna lika eftersom:

”En vanlig kommentar på landets skolor är: ” vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män. Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna.”

På sid 240 fortsätter det:

”I sin analys av svenska pojkars underprestationer i dag knyter Björnsson an till den engelska forskningen och konstaterar sammanfattningsvis det som också beskrivits i föregående avsnitt: Om man tar skolarbetet på allvar riskerar man som pojke att »få sin heterosexualitet i frågasatt «.”

Från Maria Hjalmarssons doktorsavhandling (Göteborgs Universitet) om genusordningen inom lärarkåren (källa):

”I resonemang om genusordning avfärdar emellertid de yngre lärarna, och då främst de yngre kvinnorna, ett sådant resonemang och betonar istället den enskilda individens betydelse än betydelsen av en strukturell eller symbolisk genusordning.

–  Många inom skolan pekar på att man vill ha in ”det andra”, det manliga i grundskolan. Men det verkar finnas en uppfattning att kvinnor inte kan bidra med ”det manliga”. Faran är att detta förstärker könssegregeringen och könsstereotyperna inom grundskolan vilket gör skolan motsägelsefull, säger Maria Hjalmarsson som skrivit avhandlingen inom ramen för forskningsprojektet Förändrade köns-/genusordningar i skola och utbildning. Policy, perspektiv och praktik.

Intressant, ”det manliga” är inget unikt för män, men ”det kvinnliga” (perspektivet) måste in i bolagsstyrelserna och detta kan bara biologiska kvinnor bidra med – hyckleriet vet i vanlig ordning inga gränser.

Genusglasögonen måste på i tid!

Linköpings Universitetsportal ”Lika Villkor” erbjuder oss att göra ett test inom Harvardbaserade ”Project Implicit” om vi bär på omedvetna fördomar angående (välj test själv) sexuell läggning, hudfärg, ålder, etnicitet, kön, vikt, länder. Det senare testet ”erbjuder en ny metod för att studera nationalism.” För tänk om man år 2009 bär på ”fördomen” att den som är äldre faktiskt är äldre, eller att den som är kvinna verkligen är kvinna, eller om man anser att det finns olika länder, och tänk om man hellre vill bo i ett land än ett annat? Dessa ”föreställningar” om ”verkligheten” som man eventuellt bär på innebär att man livet ut lurar sig själv vilket påverkar ens välmående och hälsa i en tid när det är de intersektionella genus- och fördomsforskarna som bestämmer vad som är verkligt och inte.

Den svenska samarbetspartnern i Projekt Implicit utgörs av en forskningsgrupp vid Uppsala Universitet som leds av professor Bo Ekehammar (se här). Här är huvudsidan. Notera dock att ”IP-adresser registreras rutinmässigt men dessa är helt konfidentiella” (se info).

VARSÅGODA: VÄLJ DEMOTEST!

Uppdatering: forskare kritiska mot implicita associationstestet.

Efter utfört test kan det vara på sin plats att se Indoctrinate U (del 1):

Annons

Årets julklapp: en strömförande genus-brödrost

Årets julklapp är en strömförande genusbrödrost

Studenter vid Mälardalens Högskola har ägnat sig åt ”Leksaksdesign ur ett genusperspektiv” och ”har tillverkat egna leksaker, som ska stimulera till kreativ lek oavsett om barnet är en pojke eller flicka”. Vad har stimulerandet av kreativitet med genus att göra? Är inte korrelationen snarare negativ? Till vänster en bild (härifrån) på en av leksakerna – en rostig och nedklottrad brödrost från 80-talet med två metallfjädrar som sticker ut. Kommer ungarna inte att få ström i sig? Eller är det detta som är poängen – en liten elchocksbehandling så att de blir genusmedvetna? År 2009 är det fullt rimligt att riskera 220 volt i kroppen och massdöd av hjärnceller om det finns en liten om än försvinnande chans att via vägguttaget implementera ett genusmedvetande. Jag funderar själv på att köpa den där strömförande brödrosten – kanske kommer jag att vakna upp då och inse att hela genusvansinnet bara varit en enda långvarig psykos? På tal om barnleksaker, igår tog Studio Ett upp bojkott av rosa leksaker i Storbritannien (här) och ikväll kommer Studio Ett att ta upp slutförvar av kärnavfall och jag hoppas inte de missar genusperspektivet som ju måste beaktas även i denna fråga!!

Trodde ni det var slut på genusnyheter nu? Genusnyheterna tar aldrig slut och genusmaskineriet är faktiskt det enda exemplet på en äkta evighetsmaskin, uppfunnen och patenterad i Sverige. Regeringen ger ytterligare 20  miljoner kronor till SKL för jämställdhetsintegrering inom programmet ”Hållbar jämställdhet” (man är nu totalt uppe i 145 miljoner). I Regeringens pressmeddelande står att det handlar om ”bestående verksamhetsförbättringar”, men SKL som delar ut pengarna till sökande uppger att ”Ansökningarna handlar ofta om att göra en översyn av styrsystem och beslutsprocesser samt att utveckla IT-system och brukarundersökningar så att all statistik kan könsuppdelas. Många innehåller också riktade utbildningsinsatser för förtroendevalda och chefer för att öka kunskaperna om genus och jämställdhet.” Könsuppdelad statistik och genusgropaganda således, och inget som kommer medborgarna till del. Här är beslutet om JÄMI från 2008  för den som inte vet vad ”jämställdhetsintegrering” är. Nu har pengarna börjat delas ut och det är nu helt svart på vitt att pengarna går till att ”öka medvetenheten kring makt, genus och normer bland förtroendevalda, chefer och personal.” Vi bekostar vår egen hjärntvätt!

Normbrytande bullbak i Lund

Men det räcker inte med att införliva ett genusperspektiv i all statlig förvaltning. Genusmaffian deltar även på FN:s klimatkonferens för att få in ett genusperspektiv, och den otroligt viktiga och avancerade forskning de bidrar med i frågan är att könsuppdela mänskligheten och sedan peka på ”hur män och kvinnor på olika sätt bidrar till och drabbas av klimatförändringarna.” Dagens genusforsknings övergripande strategi kan kort sammanfattas med orden ”Där vi ser pengar – där ser vi genus!” och det är inte konstigt – även pengar är ju könade, vilket som bekant miljöpartiet uppmärksammat. Att ”köna” klimatfrågan måste vara det mest banbrytande påfundet för år 2009 som förtjänar ett eget Nobelpris i vansinne, möjligtvis ett delat pris med Hardqueer i Lund som åter varit i farten och i en nattlig queeraktion ”bytt kön och identitet” (könet förstår jag men hur bytte de identiteterna!?) på statyerna på Universitetsplatsen och dessutom bakat bullar åt polisen som en del i sin normbrytande verksamhet:

”Det är också viktigt att ifrågasätta – göra tvärtom mot normen… Som när polisen kom till huset på Botulfsgatan och vi stack ut en plåt med nybakade bullar till dem. Det är ett sätt att ifrågasätta deras machoattityd.”

Vad har ni gjort för andra aktioner?

”Vi bytte ut några av böckerna på Filosofiska institutionens bibliotek mot andra, som vi tyckte mer nödvändiga. Plus att vi bytte kön och identitet på statyerna på Universitetsplatsen… Det är viktigt med vardagsaktivism, att agera när man ser att det behövs. Är jag ute på en klubb kan jag lika gärna testa att klä av mig, så får man se när jag bli utslängd. Jag gjorde det en gång i somras – på en klubb för hbtq-personer dessutom. Och blev utslängd!”

Vi sitter alla mitt i genuslabbet

Ha ha, de är lite roliga trots allt! 🙂 Tills de hamnar i maktens korridorer givetvis… För att testa gränserna för hur mycket resten av mänskligheten tål är nog vad genusvansinnet ytterst handlar om, och vi är alla försöksdjur i det experimentet. Problemet är bara att vetenskapliga experiment normalt sett är avgränsade i tid och rum, i synnerhet om det finns risk för dödlig utgång eller irreversibla hjärnskador, så att arten kan fortbestå efter avslutat experiment. Så är inte fallet med genusvansinnet som blivit allomfattande och antagligen kommer att visa sig bli en av de ”universella värderingarna” när värdegrunden är klar 2010. Det börjar bli dags att en gång för alla avlägsna genusvansinnet från all offentlig verksamhet. Jag har därför som en sista utväg kontaktat ledande forskare i geologi och experter på plattektonik vid Stockholms Universitet som förklarat sig villiga att hjälpa mig att iscensätta en artificiell kontinentalförskjutning för att bryta loss och förflytta hela Nationella Sekretariatet med genusmaffian på bort från norra halvklotet i ett första steg och bort från planeten Tellus i ett andra steg för att sedan föras vidare ut i rymden mot det svarta hålet i Vintergatans mitt.

Lagrangepunkterna

I ett tredje steg ska jag tillsammans med några astronomer i Lund försöka skapa artificiell gravitation genom att rotera en supraledare så att vi kan hämta hem Sekretariatet en gång per decennium för att se vad som hänt, alternativt kommer vi att placera sekretariatet i en Lagrangepunkt där jordens och solens gravitation tar ut varandra och som därför utgör en stationär punkt och säker förvaringsplats, och sedan studera utvecklingen kontinuerligt med mitt teleskop, det gäller ju att hålla sina fiender nära och under uppsikt! Detta avlägsningsprojekt kommer att påbörjas under januari 2010 direkt efter att jag hållt mina tentor, så bli inte rädda om det kommer några små jordskalv då och då från och med mitten av januari – det är bara jag som jobbar fysiskt med genusfrågan. 🙂

Vad hände förresten med det förra jobbet jag sökte som informatör åt genusmaffian? Fick jag inte det? Näha nä, men skam den som ger sig! Nu söker Centrum för genusvetenskap i Lund en genuslektor, där forskningen ska bedrivas inom projektet ”En öppen akademi” där en aspekt, utöver att ”utveckla en forskningsprofil kring makt, jämställdhet och mångfald inom akademin, utifrån feministiska, postkoloniala och queera perspektiv” är att ”utforska motstånd mot jämställdhet och mångfald inom universiteten som organisation”.

Jag vill utforska mig själv ur ett postkolonialt perspektiv för att se om jag i strid med den rådande uppfattningen möjligtvis bidrar till jämställdheten utan att vara en medlöpare till genusmaffian, tex genom det projekt som jag igår fick brev om att jag beviljats bidrag för och på vilket sätt jag, genom att inte underordna mig genusideologin, är queer i ett postgenussammanhang, och hur ser maktrelationen mellan mig och genusmaffian egentligen ut när jag inte får de genusjobb jag söker? Jag får väl läsa på om Judith Butlers heterosexuella matris och vilken den är framgår av denna artikel om genustrubbel:

”Butlers syfte i Genustrubbel är, som titeln antyder, att skapa trubbel. Hon menar att trubbel är en nödvändighet eftersom kön inte är en naturlig och fast enhet utan en trasslig och socialt konstruerad icke-sanning… Den heterosexuella matrisen är en genusmodell som utgår från att kroppar (män och kvinnor) görs begripliga genom ett visst genus (maskulinitet och femininitet). Dessa två enheter organiseras som motsatta genom en tvingande heterosexuell praktik (män åtrår kvinnor och kvinnor åtrår män). Det är genom detta system som föreställningen om en ursprunglig natur skapas. Förbud och påbud får människor att agera utefter könsspecifika normer, något som upprepas tills vi förväxlar orsak med verkan. Butler menar alltså att vi upplever män och kvinnor som ett naturligt faktum när de egentligen bara är en effekt av den heteronormativa matrisen”.

Den heterosexuella matrisen

Jag minns nu att jag ju tidigare utvecklat den Butlerska matrismekaniken här men jag har ju helt glömt bort att skicka detta banbrytande blogginlägg för vetenskaplig publicering i någon ansedd genustidskrift så att jag kan lägga det på mitt CV. Kanske därför jag inte fått något genuslektorat än? Kanske jag tills vidare kan medverka i Uppsala-projektet Gränsöverskridande möten som fått 10.8 miljoner från VR för att ”problematisera” de ”ökade spänningarna” mellan genusvetenskapen och naturvetenskaperna och där gränsöverskridande möten ska hjälpa naturvetarna, då ”Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och –kritik” (sic!) Jag behöver geeenast den där strömförande genus-brödrosten! Väck mig någon – detta är inte sant!!!

Vem fick dessa 10.8 miljoner? Hoppsan, det var ju samma Margaretha Fahlgren som håller i Uppsala Universitets genusmärkning. Stämmer det anonyma mail jag fått om att hon är påtänkt som nästa rektor för Uppsala Universitet? Det rimmar i så fall väl med projektet att sätta sina egna på strategiska poster för att gendermainstreama hela samhällsapparaten för skattebetalarnas pengar och ta över landet. Hur var det nu med samverkande maktordningar och det förtryckta genuskollektivet? Med några miljoner kronor hinner man ställa till med mycket på tre år. Själv fortsätter jag naivt min verksamhet i tron att fler (av båda könen) kommer att få upp ögonen för matematikens skönhet om vi spelar in våra populärvetenskapliga föreläsningar under tre månader för en över 200 gånger lägre summa och sedan sprider dem, än om vi ”problematiserar” de ”ökade spänningarna” mellan genusvetenskap och naturvetenskap för 10.8 miljoner. Vad tror ni?

Hur öka intresset för naturvetenskap?

Här har jag listat några beviljade genusprojket som säkert är avgörande för vår arts slutliga undergång. Och istället för 145 miljoner till SKL:s ”jämställdhetsintegrering” kunde man  införskaffa ca 145.000 teleskop och skänka till landets skolor för att stimulera elevernas intresse för vetenskap. Men förvisso, om teleskopen inte används för att leta patriarkala strukturer i himlavalvet så skulle ju ett sådant växande intresse för vetenskap riskera att utveckla ungdomarnas logiska förmåga vilket på sikt innebär ett allvarligt hot mot hela genusmaffians verksamhet, och då framstår ju JÄMI som ett mer förnuftigt alternativ att satsa på. Vi kan därför luta oss tillbaka och slappna av i trygg förvissning om att landets högsta ledning fattar kloka beslut, även om de observationer jag gjorde i helgen med mitt eget teleskop dessvärre visar att det borgerliga blocket håller på att blåsa upp till en röd jätte. Fast eftersom de irrationella talen är en del av det västerländska kulturarvet så är det väl helt logiskt att föra en irrationell politik – det är detta politikerna menar med att de vill bevara kulturarvet.

Är normalfördelningen egentligen en fallossymbol?

Några dagsaktuella inlägg i genusdebatten: Om MUF-ordförandens feministiska initiativ (Pär Ström) (i rättvisans namn ska nämnas att det finns sunda röster), Pelle Billing startar nätverk och Johan Lundberg skriver på Axess-bloggen att en journalist på DN inte ens kunde räkna när hon skulle göra könsuppdelad statistik på artiklarna i senaste Axess, vilket visar att det verkligen behövs insatser i matematik och inte i genusfrågor. Eller blir nästa steg att utvidga genuseländet med en ”intersektionell förståelse av begreppet genus” (som jag sett flera tendenser till) där man börjar registrera all mänsklig aktivitet inte bara utifrån kön utan även ålder, etnicitet, klass och funktionshinder mm. För att därefter med olika tvångsåtgärder uppnå en exakt avspegling av det omgivande samhället inom all privat och offentlig verksamhet. Men just det – det förslaget kom ju redan 2006! I SOU 2006:79 – Kamalis Integrationens Svarta Bok, vad gäller etniciteten, och dåvarande demokratiminister Orback påtalade att flera av Kamalis förslag var författningsstridiga. Varför får då genusvetarna hålla på, och hur rimmar registrering av kön med var och ens rätt att själv välja detsamma? Med tanke på det ena vansinniga utspelet efter det andra kan man misstänka att kvoteringsmodellen sedan flera år tillbaka redan smygimplementerats i all statlig förvaltning vad gäller IQ och att vänsterfalangen på normalfördelningskurvan lyckats kuppa bort övriga IQ-inkvoterade.

Relaterat till genusbrödrosten: inlägg om dagisgenus.

Värdegrundsproblematiken

Axess nr 9/09

Nu har det nya numret (nr 9) av Axess Magasin kommit ut. Numret heter ”I väntan på framtiden” och handlar om ”modernitetens komplicerade förhållande till den klassiska traditionen och demokratin”. Min krönika ”Grunt om värdegrund” finns på sidan 60. År 2008 initierade regeringen som bekant en tre år lång värdegrundsdialog för att ”skapa en förstärkt gemensam värdegrund” eftersom diskussionen ”inte gått i takt med samhällets utveckling” (här Sabunis anförande på temat 2008).  Dialogen ska handla om vilka de universella värdena och de mänskliga rättigheterna är och lyfta fram hur dessa ibland krockar. Det är tveksamt om det går att sätta sig vid skrivbordet och snickra ihop en gemensam värdegrund som alla förväntas omfamna utan invändning, men syftet är gott – att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Läser man diverse styrdokument som exempelvis det obligatoriska skolväsendets läroplan får man intrycket att den demokratiska värdegrunden innebär att man ska respektera olikheter i människors uppfattningar, synsätt och värderingar  – dvs människors olika värdegrunder. Så en konkretisering av innebörden av såväl den demokratiska som den gemensamma värdegrunden med de grundläggande värderingar som det är skolans demokratiska uppdrag att förmedla är välkommen. Tills vidare tolkar jag den demokratiska värdegrunden som att man ska acceptera att människor har skilda värdegrunder. Kommer förresten inte projektet med en gemensam värdegrund att krocka med den demokratiska värdegrunden?

Arbetet med den gemensamma värdegrunden pågår 2008-2010

År 2010 ska man sammanställa alla erfarenheter och möjliggöra för involverade parter (representanter från riksdag, kommuner, landsting, organisationer, fackföreningar och forskare) att arbeta fram rekommendationer för det fortsatta arbetet. I pressmeddelandet från regeringen underskrivet Sabuni ovan uppges att ”Vi kommer också att genomföra en ny studie där svenska folket får ta ställning till ett antal dilemmafrågor om exempelvis yttrandefrihet, jämställdhet och politisk jämlikhet”. Ska dessa ställningstaganden utgöra ett aktivt bidrag till konkretiseringen av värdegrunden eller bara hanteras som en opinionsundersökning för att kunna bedöma hur pass långt avståndet är mellan befolkningen och visionen om en (redan inofficiellt antagen?) gemensam värdegrund? På tal om att stärka demokratin, som ju är en uttalad del i arbetet med den gemensamma värdegrunden – kommer vi att få folkomrösta om denna värdegrund och blir det i så fall innan eller efter valet 2010? Hur hade man tänkt förankra värdegrunden en gång för alla, och kommer en eventuell ny regering att börja snickra ihop en ny och annorlunda värdegrund? Jag vill helst redan nu veta hur jag ska tolka demokratibegreppet och vilka värderingar som kommer att vara universella under nästa och helst också nästnästa mandatperiod. Och kommer det att ingå i yttrandefriheten att få kritisera värdegrunden?

Detta kan vara ännu viktigare för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap att få veta. Mina matematiska bevis kan inte krocka med någon värdegrund och gör de det så är det fel på värdegrunden och inte på matematiken. Då den logiska förmåga jag förvärvat genom matematiken råkat smitta av sig även på andra områden i min hjärna så föreslår jag mig själv som konsult åt regeringen för att utarbeta ett logiskt motsägelsefritt värdegrundssystem för att förhindra sådana här problem i framtiden. Frågan varför just jag ska få utarbeta den gemensamma värdegrunden är inte konstigare än frågan om varför någon annan ska göra det. Jag kan initiera en dialog här på bloggen och sammanställa detta som underlag. För någon ursvensk värdegrund finns ju inte och i den mån den finns är den som vår käre statsminister påpekat barbarisk. Därför borde värdegrunden, likt allt annat gott, komma utifrån, och inte inifrån Regeringskansliet. Vad sägs om att hämta in värdegrunden från Saudiarabien? Själv skulle jag iofs föredra Bulgarien om jag måste välja utifrån. Vad menas för övrigt med utifrån?

Bor vi på ett Möbiusband?

Finns det verkligen någon skarp gräns mellan in- och utsida eller ska jag tolka regeringens allmänna hållning som att jordklotet är ett Möbiusband? Med stöd i ett citat från en annan insiktsfull politiker: ”Det var faktiskt inte vi svenskar som byggde Sverige. Det var människor som kom utifrån.” (Maud Olofsson, 2007 sid 6 här) så föreslår jag att vi fortsätter denna uråldriga tradition och i toleransens namn låter någon annan komma hit och bygga värdegrunden. Och då gälls inte att svenska politiker åker på konferens till Teneriffa och sedan kommer tillbaka över gränsen, tio kilo tyngre och en erfarenhet klokare, där den senare innebär att de insett hur smart det var att bli politiker så att man kan åka på semester för skattebetalarnas pengar. Eller semester och semester, det var antagligen en seriös genuskonferens, och de tio kilona är tyngden av de härskartekniker de fått med sig hem, som boken: ”Den andra och femte härskartekniken – metoder för förlöljligande och påförande av skuld och skam som metod för att gender-mainstreama och legitimera sin extrema hållning och få den cementerad som ett faktum i samhällsdebatten för all överskådlig framtid.” Bara den boken väger tre kilo och resten väger sju – det är tufft att vara svensk politiker.

För att återgå till verkligheten, eller jag var ju i verkligheten, men för att återgå till värdegrundsdialogen då. Jag har personligen fortfarande inte blivit tillfrågad om något, och jag antar att om medborgarna tillåts ta ställning i exempelvis genusfrågan så kommer flertalet inte att instämma i att ”den nordiska synen är dock att könet är en konstruktion” eller att svensk förskola ska representera ”såväl ett barnpedagogiskt som könspolitiskt projekt” (såsom fastslagits i SOU 2006:75 sid 55 resp 19). Genusfrågan visar hur svårt det är att få alla medborgare i ett land att enas kring en enda uppifrån pådyvlad åsikt som snickrats ihop vid våra lärosäten och sedan basunerats ut via statens megafoner i decennier nu utan att man lyckats ena befolkningen i frågan. Där kan man tala om social konstruktion och enkelriktad ”dialog”.

Detta förfarande är för övrigt ett utmärkt exempel på utövandet av den första härskartekniken ”Osynliggörande” vilket som ni ser innebär ”Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.” Det leder mig förresten till frågan om hur de ”involverade parterna” är utvalda. För värdegrunsdialogens webbplattform som är framtagen av regeringen ser mest ut som en enkelriktad kommunikationskanal för redan befintliga organisationer. Pågår själva dialogen ”experterna” och organisationerna emellan medan jag är på jobbet och betalar skatt för att de ska utöva den tredje härskartekniken ”Undanhållande av information” mot mig? Det ska bli intressant att se värdegrunden när den är klar. Här är ett exempel på ett liknande projekt som pågick 2006-2008  där man i projektansökan kan läsa om syftet, som är att kartlägga olika värderingsmönster utifrån kategorierna traditionalism, modernism och postmodernism vad gäller familjens roll och tankar kring jämlikhet och demokrati, och utifrån detta utarbetat en ”värdegrundskarta för professionellt bruk” i Uppsala med syftet att olika grupper ska ”bli mer medvetna om sin värdegrund och kunna förhålla sig till andra värdegrunder på ett medvetet sätt”. Men regeringens projekt är alltså nu att skapa en enda gemensam värdegrund som så många som möjligt ska omfatta. Inte konstigt att det tar tre långa år – nästan lika länge som Sverige existerat ju. Eller har mina lärare lurat mig?

Maskulinitet är föränderlig - det är dags att tänka om!

Apropå skolan så har den visst en egen värdegrundsportal. Där kan man beställa Värdegrundshandboken online (flik överst). Materialet vänder sig till personal inom grundskola och gymnasiet. Under ”lektionexempel” kan man läsa gratis. Här är tex ett lektionsexempel för gymnasiet om ”genus, jämställdhet och fördomar”:  ”Genus är vårt sociala kön, och handlar om de föreställningar om och förväntningar vi har på hur kvinnor och män bör vara: gester, kläder, språk, vad vi gör eller inte gör. Till vardags tänker vi inte så mycket på det – inte förrän någonting bryter mot det vi förväntar oss. Exempelvis när killar sminkar sig – och ännu mer om en 50-årig man skulle göra det. Eller om en tioårig kille skulle komma i kjol till skolan, eller en tjej som jämt har skrap- och blåmärken på knäna. Kanske är det särskilt viktigt att diskutera våra föreställningar om män och maskulinitet, eftersom det diskuteras mindre, och en förändring av hur vi ser på maskulinitet – inte minst hur män ser på maskulinitet – främjar jämställdhet. Lektionen syftar till att låta eleverna reflektera över hur vi bekönar egenskaper och uttryck. Eleverna ges även möjlighet att ifrågasätta och vidga de ramar könen tillåts röra sig inom.”

Får man ifrågasätta själva lektionsexemplet? Eller vad det har i svensk skola att göra överhuvudtaget när svenska niondeklassare inte ens kan lösa en andragradsekvation, medan kineser och östeuropéer lär sig avancerad bevisföring i den åldern utan en enda genusvetare i sikte! Och där andelen kvinnor på tekniska utbildningar är långt högre än i Sverige. Är denna andel möjligtvis omvänt proportionell mot genusvetartätheten? Man kan ju nästan misstänka det.

Alla ska vi kasta oss nerför (s)tupet

Jag trodde att det var var och ens rätt i detta liberala lyckorike att sätta upp sina egna tio gudomliga budord. Eller är det frihet under ansvar som gäller? Ungefär som när dagens skolelever själva ska ta ansvar för sin utbildning och sin fostran, bortsett från den obligatoriska genuspropagandan då? Genuspropagandan ska fostra barnen till demokratiska medborgare som ska kunna ta aktiv del i en demokratisk debatt där utgången redan är given och där det demokratiska samtalet redan från början följer en given mall, och det är skolans demokratiska uppdrag att se till att ingen rör sig utanför denna mall, eller järntriangel, och ve den olycksalige dåre som självständigt rör sig mot hypotenusans utkant och avviker från grundmängden när det är dags för oss alla att tillsammans och i en gemensam kraftansträngning kasta oss utför det propagandakantade stupet och förgås. Det är för övrigt just detta som avsågs i förra valrörelsen med (s)-slogan ”Alla ska med” vilket jag insåg efter att ha tagit del av några interna (s)-mail om det genusindustriella komplexet – alla ska vi följa med sossarna ner i avgrunden och det är då och endast då det gäller att vara solidarisk med sina medmänniskor. Ingen ska nämligen lämnas ensam kvar i ett övergivet tillstånd av förnuft och klarsynthet, ett sådant utanförskap måste motarbetas till varje pris och det är däri den framtida politiska utmaningen ligger: att fördumma alla samtidigt med en och samma funktion.

På tal om funktioner har jag just beräknat att utifrån dagens negativa utgångsläge på så gäller att integrationen med en gemensam värdegrund som de naturliga logaritmernas bas går mot noll efter en oändlig gränsövergång –  se själva:

För samhällsutvecklingen som helhet gäller fortfarande min gamla vetenskapliga ansats till förståelse:

som ni kan läsa mer om här i mitt förslag på Theory of Everything men jag har konstigt nog glömt att ta med genusvansinnet explicit, men jag antar att jag då tänkte att det ingick i pk-funktionen, fast nu vet jag bättre. Genusvansinnet står i en kategori för sig – läs mer om kategoriteori här: Ha ha 🙂 ”A term dating from the 1940s, ”general abstract nonsense” refers to its high level of abstraction, compared to more classical branches of mathematics.”

Avslutningsvis en video med Mark Steyn (tipstack till Erik & Dogdylan):

”Our core value is that we have no core values”

Uppdatering: den bloggande journalisten Ingrid Carlqvist har fått sparken som chefredaktör för Villaliv (Journalisten, Resumé)  efter att meningsmotståndare utövat påtryckningar. Flera bloggar har uppmärksammat saken (Pelle Billing, Pär Ström, Dick Erixon, Ann Helena Rudberg, Medborgarperspektiv, Erik med flera).  Yttrande- och åsiktsfriheten har sitt pris. Hur kommer den nya värdegrunden att ställa sig till detta?

Välkomna till genusföredrag ikväll!

Ikväll kl 19.00 kommer jag att hålla ett föredrag om genusmaskineriets intåg i utbildningsväsendet, från förskola till grundskola och vidare upp till universitetet. Detta kommer att ske hos Högerteknologerna (KTHs borgerliga och liberala studenter). Alla intresserade är välkomna! För mer info se här! Lokalen ligger på Drottning Kristinas väg 13, närmsta T-banestation är KTH.  Genusväldets intåg intresserar visst många (skärmdump härifrån för 10 min sedan):