Gunnar Heckschers stipendium

Jag fann en jättesnödriva på institutionens tak när jag skulle studera snökristallernas struktur

Ursäkta min frånvaro, jag hade oturen att drabbas av vinterkräksjukan men är nu åter på benen, fast några dagar efter i schemat. Vilket ju är katastrof med tanke på landets tillstånd. Det finns ingen större förlust för mänskligheten än medborgare som planlöst driver omkring i jakt på livets mening under det att genusvetarna får härja fritt på gator och torg. Detta sökande ska naturligtvis ske för all del men under ordnade former och helst under någon matematikers allsmäktiga överinseende. Hjärnan måste nämligen tränas på daglig basis, annars kommer man aldrig på livets mening utan nöjer sig med att förklara allt med Patriarkat, strukturer, könsmaktsordning och Marx. För den enfaldige finns det alltid en enkel lösning i sikte och för en genusvetare finns det alltid en struktur i sikte som skapats av ett myller av sinnen som klippts ut ur en slemsvamp. Eller hur var det nu? Jag har redan glömt den senaste teorin. Vi är alla ingredienser i det gemensamma klister som håller ihop den vetenskapliga verksamheten vid lärosätena och där ingår inte genusvansinnet, som snarare måste undanröjas för att befolkningen ska kunna ta ytterligare ett steg på det mänskliga intellektets trappfunktion. Fienden ska gå under i den jättesnödriva som jag snart ska skyffla bort från institutionens tak. Denna snödriva kommer för all framtid att symbolisera glädjen över mitt senaste bevis som utgör en viktig generalisering av ett tidigare resultat. Medan det i andra sammanhang ses som negativt att generalisera är detta något som är både tillåtet och tillrådligt inom matematiken, och i matematiken kan man dessutom generalisera utan att dra förhastade slutsatser. Generaliserar man sina resultat så att de täcker så många fall som möjligt så slipper man dessutom behandla alla specialfall, särfall och psykfall var för sig.

I helgen var jag i Uppsala för att ta emot Stipendiet  till professor Gunnar Heckschers minne som utdelas årligen av Föreningen Heimdal till personer som på ett föredömligt sätt verkat för reformvänlig konservatism. Motiveringen lyder: ”För att med humor, kraft och brinnande engagemang verkat i opinionsbildande syfte mot den allt mer långtgående genusfixeringen i forskning och samhällsdebatt.” Professor Gunnar Heckscher (1909-1987) var Föreningen Heimdals ordförande 1931-32 och sedermera ordförande för Högerpartiet. Vid sin död testamenterade professor Heckscher medel till föreningen, avsedda att i hans namn utdelas som stipendium till personer som på ett föredömligt sätt verkat för reformvänlig konservatism. Tidigare stipendiater är bla Peter J Olsson, Per Ericson och  Maria Abrahamsson (2009). Jag känner mig naturligtvis djupt hedrad och har hängt upp diplomet på väggen bland mina examina! 🙂 Det betyder mycket för mig att andra uppskattar det jag gör och dessutom anser att det gör skillnad. Därför kommer jag att fortsätta, till genusmaffians stora förtret. Det var för övrigt just för föreningen Heimdal som jag höll mitt första föredrag i höstas om genusvansinnets intåg i förskola, skola och akademi. Det var också i höstas jag blev utsedd till Årets rebell och att det är rebelliskt att tala klarspråk och kritisera genusvansinnet säger en del om den tid i vilken vi, och alla genusvetare inkapslade i sin giftiga rökfyllda slemsvamp, lever.

På wikipedia står om Gunnar Heckscher  att ”Enligt Nils Elvander var Gunnar Heckscher den siste stora statsvetenskapliga professorn som var politiskt aktiv i högerpartiet.” När jag läste Nils Elvander så ringde en genusklocka i mina öron, och jag kom att tänka på den här DN-artikeln från 2005 skriven av just Nils Elvander som jag blev tipsad om för några veckor sedan: ”Radikalfeminismens manshat demokratiskt tvivelaktigt” som är mycket läsvärd. Några citat: 

”Vidare har radikalfeminismen i likhet med marxismen ett konfliktperspektiv inbyggt som en självklar förutsättning för alla resonemang om samhällsstrukturer, sociala relationer och härskande ideologier. Marxisternas hat mot kapitalismen förenades emellertid med en motvillig beundran för dess effektivitet och kreativitet. På ungefär samma sätt eggas radikalfeministernas manshat av avund mot det härskande könets skicklighet att skapa och befästa sina maktpositioner. I båda fallen blir huvudmotståndaren föremål för såväl hat som försök till efterliknande.”

”Radikalfeminismen har inte satts på samma förödande praktiska prov som marxismen, varför dess förhållande till demokratin är mera svårbedömbart. Men det finns i dess förkunnelse en tendens till ringaktning av demokratin i bemärkelsen av ett för alla demokratiska partier och intressegrupper gemensamt regelsystem. Den ”sanna” demokratin är inte möjlig så länge männen har makten – det är radikalfeministens demokratisyn i ett nötskal.”

”Likheten med marxismens förakt för” den borgerliga demokratin” och med dess vision av den verkliga, alltså socialistiska, demokratin är ganska tydlig. Därmed inte sagt att radikalfeministerna skulle vara diktaturanhängare.Slutligen finns det en påtaglig likhet mellan marxismen och radikalfeminismen i den meningen att båda dessa ideologier med totalförklarande anspråk har utgjort en bördig jordmån för sekterism. En sekterism av en intensitet som för tanken till de otaliga exempel som kyrkohistorien erbjuder. Den som har mottagit det marxist-feministiska andedopet enligt en viss uttolkning av läran anser sig därmed vara delaktig i den enda sanna läran. Intolerans mot andra åsikter blir den ofrånkomliga följden av sekterismen.”

Olle Häggström är professor i matematisk statistik

Slutligen vill jag publicera det svar jag fick från professor Olle Häggström angående regeringens beslut den 11 februari att utse Moira von Wright (se tidigare inlägg om detta här och här) till rektor för Södertörns högskola. Man kan ju gå under för mindre. Här ser jag att man kan ringa till von Wright och kanske få pedagogiska råd. ”Södertörns högskolas tre ledord mångfald, mångvetenskap och medborgerlig bildning som genomsyrar verksamheten känner hon starkt för.” Medborgerlig bildning var ordet.  Den som lägger ihop de nollskilda siffrorna i von Wrights mobilnummer med omväxlande – och + inser genast att resultatet (7-3+5-3+4-5+8) blir 13 – ett olyckstal! Hur ska man tolka detta? Och hur tolkar von Wright detta?

Intervju med Olle Häggström:

Tanja: Hur ser du på regeringens beslut att utse Moira von Wright till rektor för Södertörns högskola?

Olle Häggström: Inte alls förvånande, och heller inte särskilt upprörande. Det kan i praktiken inte vara regeringens sak att granska en rektorskandidats vetenskapliga meritering (eller som i det här fallet hennes antimeritering). Skulden för det inträffade ligger enligt min mening hos Södertörns högskolestyrelse, som av allt att döma inte såg något behov av att ompröva beslutet att nominera von Wright även sedan de fått kännedom om hennes vetenskapsfientliga förflutna.

Tanja: Vad anser du om von Wrights svar till dig och Sören Holst på Newsmill den 9 februari?

Olle Häggström: Ytterst otillfredsställande. Om man vill anstränga sig att läsa hennes svar extremt välvilligt så kan man förstås glädjas åt att hon deklarerar att hon varken är vetenskapsfientlig eller relativist. Problemet är bara att detta blott är tomma ord, att döma av vad hon skriver i övrigt. Tag t.ex. detta med relativismen. I de stycken som Sören Holst och jag refererar (och fler därtill) gör hon sig skyldig till tydligt relativistiska resonemang, men hon gör i sitt svar ingen ansats att vare sig ta avstånd från eller förklara dem. Istället pekar hon på att hon i ett annat stycke var rapporten varnar för ”att hemfalla till kunskapsrelativism”. Detta gör dock inte saken bättre. Snarare sämre, då detta tillsammans med hennes faktiska hemfallande till kunskapsrelativism visar både på hennes bristande självinsikt och på hennes oförmåga att författa en någorlunda koherent rapport.

När det gäller vetenskapsfientligheten väljer von Wright det billiga tricket att avsiktligt missförstå oss. Hon låtsas som om det är hennes inställning till forkningsämnet fysik vi diskuterar. Men rapporten vi kritiserar handlar om skolämnet fysik, och det framgår klart och tydligt i vår artikel att det är detta – skolämnet – saken handlar om. När hon i rapporten skriver att ”en genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort”, så ger hon visserligen ingen omedelbar konkretisering av vad detta innebär, men tillsammans med vad hon skriver i övrigt framgår att hon tycker att sådant som energiprincipen och gravitationslagen behöver maka på sig i skolfysiken för att ge plats åt sådant jamsetrams som att astronomi och astrologi tillhör olika kunskapsparadigm och att man därför inte kan säga att det ena är vare sig sannare eller falskare än det andra. Det är detta vi betraktar som vetenskapsfientligt. Anklagelsen om vetenskapsfientlighet bemöter hon med att hon överhuvudtaget inte uttalar sig ”om forskingsämnet som sådant”. Goddag yxskaft!

Uppdatering: jag har visst missat en intressant genusartikel i DN medan jag var sjuk: ”Skolämnet historia är en strikt manlig angelägenhet” Pär Ström har bloggat om detta med mer info HÄR. Pelle Billing har funnit en artikel av en kvinna som gjort upp med radikalfeminismen HÄR.

Annons

Genusforskare delar gener med brödlimpa och svenskar har bara funnits i 100 år

Denna brödlimpa utgör 70% av genusforskarnas gener

Ha ha 🙂 Jag blev tipsad av en IQ-forskare på KI om följande roliga ledare skriven av Per Gudmundson den 7 februari: ”Naturvetenskapens landvinningar har fått den socialistiska tidskriften Arena att i nya numret (1/2010) proklamera ”Individens upplösning”, i flera artiklar på temat. ”Det finns inga individer”, konstaterar sociologen Karl Palmås, ty en sådan vore ”inget mer än en godtyckligt vald figur som klippts ut ur ett sammanhang”. Utsagan baseras på en rad tänkare som menar att ”det enda som finns är ett myller av sinnen”, och ”det finns ingen skillnad mellan det som händer innanför och utanför människans kranium”. Istället lanseras bilden av ”slemsvamp”, ”som exempel på hur en ny, mer eller mindre autonom organism kan uppstå ur ett myller av mindre organismer”. Vilket ”leder oss mot en ny, mer hoppfull syn på hur en annan ekonomisk ordning kan uppstå”. Det är dock inte bara individen som behöver upplösas för att uppnå ”en annan ekonomisk ordning”. Genusforskaren Cecilia Åsberg konstaterar att hon ”delar upp till sjuttio procent gener med en limpa bröd”, och att en gränsdragning vore ”vetenskapsretoriskt och religiöst sanktionerad suprematism”, varför hon drar slutsatsen att ”vi har aldrig varit människor”.”

Nu ska ett nytt projekt (Den genuskodade räddningstjänsten – Jämställdhetens förutsättningar) på Karlstads universitet för den nätta summan 10 miljoner kronor undersöka ”hur kön konstrueras inom räddningstjänsten”. Man hoppas därigenom kunna bidra med ”en mer jämställd organisation som präglas av mångfald”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) satsar åtta miljoner kronor och ytterligare två miljoner kommer från universitetet:

”Projektet är tvärvetenskapligt och engagerar sju forskare från områden som arbetsvetenskap, genusvetenskap och sociologi. – Vi ska studera hur könsroller konstrueras i en verksamhet. Det handlar om allt från språk i styrdokument till teknikanvändning. Det ska sedan visa hur könsroller skapas inom räddningstjänsten och vilka konsekvenser det får.”

Det krävs en IQ på 26 för att kunna skala denna banan

Jag går snart i exil! Men innan jag gör det vill jag passa på att tipsa om att jag tidigare har bloggat om det viktiga genusarbetet inom räddningstjänsten (brandförsvaret) här. Alla dessa allianser mellan myndigheter och nykläckta genusexperter kommer att driva detta land till dess undergång, och med tanke på hur illa det redan är är ju frågan om det kommer att gå att vända utvecklingen, om det bör göras eller om vi bör låta evolutionen ha sin gång, eller om det trots allt finns en skara individer som bör räddas redan nu, och om detta då ska ske genom att organisera sig inom landet eller om vi kan bygga upp en ny koloni på någon ö som någon kan införskaffa. Egentligen borde vi rusta trupper och köra ut fienden ur maktens korridorer illa kvickt, men å andra sidan gäller det att inte förhasta sig, se på exempelvis Amishfolket som från början bestod av 180 individer och nu efter några hundra år är uppe i ca 230.000, så om 179 ärkekonservativa reaktionärer vill följa med mig till en obebodd ö kan vi bygga upp ett nytt samhälle där, och tar vi med oss IQ-forskaren från KI och andra intressanta kontakter jag fått genom bloggen så kommer detta säkert att bli riktigt lyckat! 🙂

Sedan kan vi återvända och genom vårt numerära överläge på ett civiliserat sätt rösta bort genusvetarna från det offentliga rummet en gång för alla. För det är ju uppenbart att vår reaktionära koloni kommer att föröka sig exponentiellt medan evolutionen helt kommer att avstanna i Genussverige inom några decennier om dagens utveckling får fortgå. De infiltratörer som vi lämnar kvar i landet kommer att informera oss om när det är dags att agera. Jag menar, hur hög IQ kan en brödlimpa ha, även om den är gjord på ekologiskt fullkorn? Jag har beräknat att när genusvetartätheten inom svenska myndigheter når den kritiska gränsen på minst en genuspilot /jämställdhetscoach/förändringspilot per 100 kvadratmeter så kommer den genomsnittliga IQ:n att sjunka till 25, och ha då i åtanke att det krävs en IQ på 26 för att skala en banan enligt Illustrerad Vetenskap, så allt är bara en tidsfråga. Tid, tålamod, planering, långsiktighet och fanatism – det är vad som kommer att rädda oss undan idiotin i sinom tid.

Ön dit jag ska ta verklighetens folk

Jag tänkte förresten att vår ö kunde heta Verklighetens folk, så därför har jag köpt domänen Verklighetensfolk.org för de offer som stannar i landet och vill följa vår utveckling på ön. Dessvärre ville den person som äger verklighetensfolk.se inte sälja den till mig, men kanske .se- domänen kan användas för de delar av verklighetens folk som stannar inom rikets gränser. Om någon frågar Hägglund eller någon annan politiker under valdebatten i vår vad f-n de menar med verklighetens folk, så kan politikern bara peka på vår ö och säga ”Där borta är verklighetens folk – de har gått i tillfällig landsflykt till den genusfria ön där borta!”

Idag finns en artikel i Expressen där historieprofessor Dick Harrisson kritiserar förslaget till ny läroplan för att vara ett frontalangrepp på det svenska kunskapssamhället. Hans kritik är berättigad och visst kan man undra vad som egentligen pågår. Därför har jag undersökt det. Just nu pågår ett projekt att ge ut ett nytt omfattande (standard)verk om Sveriges historia med Dick Harrison som huvudredaktör. Med detta verk, som ska börja ges ut 2011, vill man (se artikel) ”flytta fokus från politisk historia med allt vad det innebär av kungar och krig, för att istället spegla de senaste 50 årens forskning om tidigare marginaliserade grupper, kvinnor, barn, socialt utsatta och så vidare.” Så frågan är om inte detta verk blir perfekt att lansera i dagens skola. Dick Harrison ska dessutom med dessa åtta nya böcker ”slå hål på myten om Sverige”:”Vilken historisk myt ser du mest fram emot att se söndersågad? – Den allra största myten är Sverige, att Sverige alltid har funnits som den här nationalstaten. Många tror det fortfarande. Sverige och svenskarna, så som vi definierar dem i dag, har bara funnits i 100 år.”

År 1910 (eller 1911, beroende på när Dicks verk ges ut) såg den första svensken "så som vi definierar dem idag" dagens ljus.

Men i artikeln utelämnas vilken definition som avses. Om man avser ”den som idag verkar och bor i Sverige” som politiker brukar säga så är det ju inte konstigt – vem blir mer än 100 år gammal? Detta innebär för övrigt att mina farföräldrars föräldrar som brukade jorden i Skåne för över 100 år sedan inte var svenskar, vilket är ganska nytt för mig och innebär att jag nu måste omtolka min släktforskning och därmed omdefiniera mig själv. Detta måste jag göra regelbundet efter diverse politiska utspel så det är ingen fara – jag är van, liksom ni andra. Det jobbiga blir ju att ringa upp vänner och bekanta och be om ursäkt för att jag felinformerat dem om vem jag egentligen är. Dessutom finns ”ett enormt tomrum som behöver fyllas” eftersom Sten Carlssons och Jerker Roséns ”Den svenska historien” gavs ut på 60-talet och bygger på 50 år gammal forskning, och det är ju halva den tid som Sverige och svenskar existerat!! Då är det givetvis motiverat att skriva ett nytt historieverk. Halva vår historia finns inte nedskriven och det har hänt mycket sedan 60-talet så det var ju på tiden. Och ambitionerna är höga: ”de åtta banden ska vara en självklar del av medborgarnas bokhyllor och lägga grunden för såväl ny forskning som ett allmänt historieintresse.”

Vilka ska medverka i författandet av dessa böcker? Längst ner i Sydsvenskan-artikeln ser vi att tomrummet ska fyllas med genus –  Yvonne ”genussystemet” Hirdman ska skriva bandet 1920-1970, så det blir säkert späckat med genusanalyser. Ska våra barn läsa detta? Tur att vi har vår ö snart! Hur ska Hirdman förresten kunna samarbeta med en manlig professor som varnats av Statens Ansvarsnämnd för att ha trakasserat en kvinnlig doktorand? Den som ska skriva historien från 1970-talet och framåt är Kjell ”Tidsignal” Östberg. Vad är Tidsignal? På hemsidan (”om”) kan man läsa att ”Tidsignal är en ny vänstersocialistisk tidskrift för politik, kultur och historia som i olika temanummer tar upp kontroversiella perspektiv” och Östberg är redaktör (se  ”Radaktion”) . Ok, alla har rätt att göra sin stämma hörd. Och är man som Östberg medlem i Socialistiska partiet (googla själva) så måste man ju skriva ur sitt eget perspektiv. Jag vill skriva bandet för åren 2008-2010 om hur Genusväldet intog landet och ska ta upp detta med Harrison. Jag vill också skriva om den moderna svenska fegheten. Generationer före oss (för den som vill tro att sådana finns) har offrat sina liv – liv! – för att få till stånd förändringar, vem vågar idag riskera något? Vi vill inte ens hamna i en liten ordtvist, vi vill ju bara vara ”som alla andra” – ja, då får vi ta och bli genusvetare hela bunten snart – som man sår får man skörda, och den som inte vågar så något alls kommer heller inte att ha något ätbart att äta och får istället drunkna i genusvansinne.

Jag tvivlar inte en sekund på att verket kommer att spegla den tidsepok under vilken det skrivs, därför är det redan av historiskt intresse, åtminstone för mig eftersom jag behöver infon till min framtidskalkyl. 🙂 Den som vill lyssna till eller samtala med Dick Harrison, eller Tore Frängsmyr eller Anders Edwardsson som skrivit boken ”En annorlunda historia” kan anmäla sig till detta Timbro-evenemang.

Att stärka sin identitet är visst dåligt, eller?

Historiska museet inviger i år en utställning med kopplingar till det nya verket ”Sveriges historia”. Historiska museet varnar redan nu (se bild till vänster)  för att ”det finns grupper som idag använder historien för att stärka sin identitet” och att ”olika forskare har skilda uppfattningar om det är möjligt, eller ens om det är viktigt, att försöka hitta olika kulturers ursprung ända tillbaka i forntiden”. Ja, varför bry oss om det förflutna när målet är den rotlöshet och rastlöshet som karaktäriserar Det postmoderna samhället: ”Ett postmodernt samhälle karaktäriseras av att tilltron till objektiva sanningar raserats, inga ideologier eller religioner anses längre tillförlitliga och tilltron till vetenskapen har gått förlorad. Postmodernismen är en tid då gränser suddas ut, och där ingenting är på förhand givet. Den postmoderna människan är både rot- och rastlös -och livet ses som en serie tillfälliga förflyttningar och rollbyten. I och med att människor i det postmoderna samhället har förlorat tron på objektiva sanningar, finns ingen tillförsikt i att framtiden skulle kunna kontrolleras och styras och engagemanget i kollektiva rörelser raseras. Istället förläggs människors satsningar i hög grad till individuella projekt, och jakten efter nu- upplevelser. Det postmoderna samhället är ett samhälle där var och en ständigt måste skapa och omskapa sitt eget jag och sin egen verklighet.”

Därför är det tur att vi har vår ärkereaktionära ö inom kort! 😉  I nästa inlägg ska jag skriva mer om hur det går med genusmärkningen vid Uppsala Universitet, det var tänkt att göra det nu egentligen, men jag har ju lovat att börja halvera inläggen.

PS! Jag ber om ursäkt att jag är sen med att svara på mail, just nu ligger över 200 olästa mail i min inbox – ska fixa detta nu i dagarna!

Uppdatering! Missa inte gårdagens Vetenskapens Värld om jakten på Higgspartikeln (se i SVT Play!)- det var just partikelfysik och kosmologi som fick in mig på matematik. Det var förresten i Vetenskapens Värld jag gjorde min TV-debut våren 2003 i ett program om Archimedes!

Uppdatering! Här det radioprogram i P1 Vetenskapsradion som Harrison hänvisar till i sin artikel i Expressen.

Uppdatering! Regeringen stoppar Skolverkets förslag på slopad historia.

Genusarbete smulades sönder

Alla måste komma ut exakt samtidigt! Några sekunders skillnad kan påverka förskolans jämställdhetssträvanden och resultera i ett mini-Patriarkat som avspeglar och reproducerar det omgivande samhället

Igår den 8 februari var det en artikel i DN Insidan om genusdagis (sid 26-27) där jag medverkade som kritiker. I artikeln förklarar man (Ängsbackens genusmedvetna förskola) att ”En vanlig missuppfattning om genusmedvetna förskolor är att det är barnen man försöker ändra på. I själva verket är tanken att de vuxna ska ändra sitt beteende – eftersom de vuxna genom sitt bemötande tvingar (sic!) barnen att leva upp till de vuxnas, ofta omedvetna, föreställningar om pojkar och flickor och hur de ska bete sig… För tre år sedan började de diskutera genus, det vill säga sociala könsroller, som begrepp på förskolan… Sedan kom genuskonsulter till skolan och filmade pedagogerna på Ängsbacken.” Dessa filmer visade att ”vissa barn fick vänta på andra – och vem som väntade på vem var en könsfråga. Killarna fick mer plats helt enkelt.” Utöver att själv ha observerat det så har jag har läst i SOU 2006:75 om hur upprörda genuspedagoger vittnar att killarna rusar ut  först på gården när det är dags att gå ut. Detta är givetvis ytterst allvarligt och riskerar att traumatisera mänskligheten flera generationer framåt, så det är dags att sätta in genusinspektörer, genuspiloter, förändringspiloter och jämställdhetsutvecklare redan nu! Genom att stoppa pojkarna redan i dörröppningen kan dagispersonalen dekonstruera deras av det omgivande samhället socialt konstruerade hegemoniska maskulinitet och därigenom förstärka pojkarnas känsla av att vara köns- och identitetslösa, så att de helt enkelt, som man säger, kan ”få vara sig själva” utan negativa yttre influenser från vuxenvärlden (utöver genusvetarnas absolut nödvändiga påverkan då) och därigenom ges makten att i framtiden själva konstruera sin könsidentitet när de känner sig mogna för det – hur mycket man nu kan mogna i en omgivning genomsyrad av genusvetare. Genusvetarna står utanför de strukturer vi andra är insyltade i och inte kan komma ur. Det finns en medicinsk term som beskriver just det tillståndet när man står utanför den verklighet alla andra befinner sig i – det tillståndet kallas psykos! I detta fall genuspsykos. Och det är genusvetarnas ödesbestämda uppgift att i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne visa oss andra var skåpet ska stå, nämligen till vänster om extremvänstern där genusvansinnet vanligen håller till, om vi undantar feminist-marxismens senaste offer då – moderaten Per Schlinggenus, som genusvetarna drogat ner med postkolonial feminsim i ett försök att kuppa Alliansen. Låt oss inte underskatta hjärntvättens fanbärare.

Utvecklandet av strategiskt tänkande kan på sikt hota hela genusidustrin - bättre att låta bli

Jag kommenterar bara kort i DN att genusvansinnet i förskolan är vuxenterapi och slöseri med skattepengar och jag uppmanar förskolorna att istället satsa på att exempelvis lära barnen spela schack eller tennis – alltså aktivera dem istället för att sitta och diskutera genus, normer, könsroller, kön, queerteorier, sociala konstruktioner och ”hur man tänkte förr i tiden” (vilket man måste tillägga så fort man syndat genom att läsa en saga om en prins som räddar en prinsessa, DN sid 27. Enligt förskolans läroplan Lpfö 98 har man nämligen en skyldighet att föra över kulturarvet, och då får man inte byta kön på rollkaraktärer och ändra på handlingen i alla sagor, även om man uppmanas göra det i flertalet, liksom att inhandla sk ”krammärkt litteratur” vilket innebär att böckerna är granskade ur ett ”demokrati-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv”). Som sagt, det är bara att rasera några årtusenden av civilisationsbygge och börja på ny genuskula, nu när vi alla insett att allt vi trodde oss veta om verkligheten visat sig vara falskt. Det inkluderar såväl det vardagliga livet som (det vi trodde var) kunskaper om universums uppbyggnad, galaxhoparnas struktur, kemiska reaktioner som i själva verket är sociala konstruktioner där observatören skapar den kemiska föreningen i ett tillstånd av inbillat förstånd, för att inte tala om livets ursprung – våra förfäder damp för några miljoner år sedan plötsligt ner på Jorden, könslösa och fina, varefter en märklig process tog vid som varade i tusentals år där den struktur som idag kallas för Patriarkatet fick ett avgörande inflytande på all mänsklig utveckling  (liksom på djurvärldens då ju även dessa visar tendenser till könsroller och könsspecifika beteenden) där en könsmaktsordning baserad på postkolonial teori  dominerade under hundratusentals år långt innan själva kolonialismen, eftersom kolonialism och förtryckarstrukturer legat inbäddade i universums struktur och innersta väsen ända från början, närmare bestämt genom de Calabi-Yau-rum som strängteorin använder sig av och som varken matematiker eller fysiker ännu förstår sig på, men som genusvetarna med sin enorma hjärnkapacitet nu lyckats avkoda och de har därigenom rullat upp de extra patriarkala dimensioner som legat gömda för blotta ögat och som blåstes upp under den inflationistiska fasen av universums expansion direkt efter Big Bang. Det är dessa välkända strukturer vi kan beskåda idag – inte konstigt att Fysikum i Lund samarbetar med Tiina Rosenberg i genuscertifieringsprojektet – tänk vad lite tvärvetenskaplig forskning kan åstadkomma! Se sid 28 här:

”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser:

1. Infiltration, Information och Utbildning.”

Infiltration! Tack för ärligheten åtminstone!

Genussmulor var det enda som blev kvar efter flera års "genusmedvetenhet"

Dagisgenuspionjären Kajsa Wahlström säger i DN-artikeln: ”Den första kullen som gick ut från Björntomten och Tittmyran (två kända genusdagis, min anm) efter omgörningen blev en chock för skolpersonalen i Gävle. Flickorna upplevdes som stökiga, fast de i praktiken bara gavs lika stor plats som pojkarna. Det tog bara ett par dagar så smulades det ner. Flickorna stod stilla och pojkarna tog fram knytnävarna, samma pojkar som tidigare hade kunnat prata om känslor, hur de ville ha saker och ting utan att slåss, och samma flickor som var vara vid att tillåtas ta plats”. Oj, skolpersonalen måste verkligen ha tvingat fram könsrollerna med sitt ogenomtänkta och destruktiva bemötande – på bara några dagar lyckades skolpersonalen rekonstruera allas kön och rasera genusvetarnas mångåriga arbete med att ”bara låta barnen få vara sig själva”.  Och uppföljningen och resultatet då? ”Ja, trots att de skolats i förskola med jämställdhetsprofil så har de inte valt utbildningar som är annorlunda mot hur tonåringar väljer traditionellt.” Genusvetarna borde givetvis ha förföljt ungarna från vaggan och ända ut i arbetslivet. Med mer fokuserat, koncentrerat och konstant genusarbete hade allt kunnat bli annorlunda….

Axess 2 2010

Nu har det nya numret av Axess Magasin kommit ut: ”Eliternas reträtt”. Här kan man läsa hur vänstern band kvinnorna vid spisen (Anita du Rietz) , om antielitismens höga pris (Nathan Shachar) om demokrati på nätet (Lotta Gröning) , om eliternas abdikering (Johan Lundberg) och mycket mer. Anita du Rietz har skrivit boken ”Svenskornas företagsamma historia” Ur hennes artikel i senaste Axess: ”Ett radikalfeministiskt genusperspektiv och teorier om könsmaktsordningen påbjuder omtolkningar så att entreprenörskap förknippas med en manlig förtryckarroll. Den starkt maskuliniserade bilden av företagandet gör att kvinnoföretagandet blir en avvikelse. Med utgångspunkt från en tänkt ojämlikhet mellan könen blir slutsatsen att kvinnor är så förtryckta att lagstiftning och kvotering blir det enda sättet för kvinnor att få makt och framgång. Det har de senaste decennierna varit legitimt att undervisa om radikalfeminism när vi istället skulle ha studerat vår egen historia. Genom att lyfta fram starka och nydanande entreprenörskvinnor skulle fler ha fått lära sig vilka goda förebilder kvinnor historiskt har varit i Sverige, vilket kunnat inspirera kvinnor till djärva satsningar med ett livligare företagande som resultat än vad vi har idag.”

Standardmodellen för elementarpartiklar var farlig kunskap som kunde skapa "orättvisor"

På sid 56 i Axess har jag skrivit en krönika om skolan. Bland annat tar jag upp ett minne från min högstadietid då jag frågade min fysikfröken i högstadiet om jag fick låna hem en populärvetenskaplig bok om elementarpartiklar. Hennes korta svar löd: ”Nä, det tycker jag inte, för då kommer du ju att kunna mer än de andra”. Att inhämta kunskaper utom lärarens kontroll kunde tydligen skapa ”orättvisor”. Så istället för den populärvetenskapliga boken som tydligen hotade skolans rättvisesträvanden fick det bli mammas gamla kursbok i fysik från 70-talet om halvledarkomponenter, som jag sparat som ett barndomsminne. Frågan är vad som händer med de barn som inte får tillgång till litteratur som intresserar dem varken i skolan eller i hemmet. Det är nämligen samma sorts personer som den här lärarinnan som samtidigt gapar över den sociala snedrekryteringen.

Så här ska etnologen Jonas Frykman ha sagt redan på 90-talet: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper. Skolan koncentrerar sig på att göra individen till Någon. Dagens skola har fastnat i Den Goda Viljans Tragik.”

Bildningsresan

Apropå svenskt skolväsende så vill jag passa på att rekommendera boken ”Bildningsresan” skriven av författaren, ledarskapskonsulten (och fd lektor i rättsvetenskap) Leif Alsheimer som jag hade äran att träffa och samtala med igår. Andra intressanta böcker som rör utbildningsväsendet är professor Inger Enkvists ”Feltänk” och ”Skolan – ett svenskt högriskprojket”. Läs gärna hennes Axessartikel från i somras: ”Därför lyckas asiatiska elever.” Jag vill också tipsa om ett läsvärt blogginlägg  jag fann och låt mig citera från blogginnehavarens (Stig Moberg) artikel på Newsmill:

”Vänsterns skolpolitik präglas av okunskap, kunskapsförakt och är djupt orättvis. Rättvisa är inte att hålla alla på samma låga nivå, utan att acceptera olikheter och ge alla möjligheten att utveckla sin fulla potential. Om jag skulle sänka mig till vissa vänsterdebattörers debattnivå så skulle jag påstå att man vill sänka folkets förmåga till logiskt och matematiskt tänkande, eftersom ett sådant folk är lättare att manipulera.”

En flitig skoldebattör är matematikprofessorn Olle Häggström – läs alla hans välskrivna inlägg i skoldebatten!

Men för att återgå till genusdebatten, fil dr Roland Poirier Martinsson skrev igår i SVD om sin syn på dagens statsfeminsim (”Kapitulera inte för statsfeminismen”): ”Vad mera är, jag anser att den ekonomistiska strukturfeminismen är en antiintellektuell och frihetsfientlig humbugdoktrin, som morgondagens vetenskapshistoria kommer att sortera bland frenologi och animal magnetism.” och reaktionerna lät inte vänta på sig, här en av en kränkt ekonom (fann detta på Maria Abrahamssons blogg ) som inte vill att hans ämne ska förknippas med statsfeminismen (ironi) :-). Och så pågår kvoteringsdebatt i DN ser jag (1 , 2, 3, 4), uppdaterar den med kloka ord från Sanna Rayman HÄR.

OBS! Den som söker jobb på Sensus studieförbund kan numera välja mellan tre kön: han, hon eller hen. Varför måste man välja förresten – varför inte alla tre? Det  finns uppenbarligen för mycket att välja på i dagens samhälle, något som tas upp på ett underhållande sätt i denna video, som jag även lagt upp vid ett tidigare tillfälle – men den är väl värd att ses om:

Värd att se om är även Pentagon om Selma Lagerlöf. Svensk skola inom en snar framtid?

Relaterat: Skolgenus (9 inlägg), Dagisgenus (5 inlägg)

Uppdatering: Moira von Wright går idag i försvar på Newsmill. Hon hävdar att Häggström och Holst ”misstolkat” hennes Genus och text och att ”Detta missförstånd beror troligtvis på att jag uttryckte mig otydligt när jag skrev att skolan behöver ändra på kunskapsinnehållet. Vad jag avsåg var att läromedlen behöver ändra på hur de framställer fysikämnet.” Men detta är ju en lögn då det är svart på vitt det som står i Genus och text (som hon inte tar avstånd ifrån):”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort”

Jag har tidigare bloggat om denna debatt: Genusväldet intar Södertörns högskola och mer om vad som står i Genus och text i von Wright och tekoppen. Vad kan misstolkas?

Årets musikvideo: ”Genusväldet drar fram”

Matte Matik och jag har gjort en liten sång om Genusväldet. Matte Matik (som sedan en kort tid tillbaka även driver en blogg) har tidigare studerat matematik vid Umeå Universitet och har gjort något så unikt som att spela in flera låtar som handlar om matematik! Han är nu verksam som programmerare men har musiken som en stor hobby.  Liksom flertalet matematiker kände jag till hans musik men vi stötte alltså på varandra via min blogg och insåg att vi genast måste påbörja detta projekt, där genustrumpeten (eller se SVD Brännpunkt) fått en framträdande roll då den, åtminstone för mig, inte är en ”genussymbol som markör för manlighet” utan snarare kommit att symbolisera genusvansinnets intåg i akademin. Låten nedan går även att SE PÅ YOUTUBE (klicka på 2-eller 4-pils-ikonen nere till höger för större ruta och högre kvalitet, texten till låten återfinnes under ”mer info”). Denna video förklarar också varför jag lagt upp en del knasiga bilder på mig själv på sistone, medan jag i övrigt varit mycket restriktiv med bilder under det år jag bloggat (årsdagen för min blogg infaller för övrigt imorgon 5 februari 🙂 ). För den som vill se en annan aktuell video på genustema se min Genus-Hitlervideo.

Text:

Genusväldet tågar in i vårt land
och alla ska vi med,
Politiker fastslår att vi ska utgå från
könsmaktsordningen.

Strukturer som ingen kan se och förstå
förutom genusvetaren
Kvotera och avköna bolag och hem,
och inte minst skolgården.

Genusväldet drar fram i vårt avlånga land
den som inte går mot det går med
Femti-femti minsann? Genusvetarprogram
hyser nio kvinnor per man!

Genuscertifierat är allt du ser
varje kurs och universitet,
och det som är viktigast för de små,
är genusneutral lek.

Ja avkoda varje leksak du ser,
hyr in en genuskonsult
hjärntvätta varje svensk myndighet
med en genustrumpet.

Genusväldet drar fram i vårt avlånga land
våga inte höja din röst
Intersektionalitet, idioti och dumhet
det är ledord för sån verksamhet.

Intersektionalitet, idioti och dumhet
det är ledord för sån verksamhet
Genusväldet drar fram i vårt avlånga land
Våga inte höja din röst
Femti-femti minsann? Genusvetarprogram
hyser nio kvinnor per man!

Vi går under minsann
både kvinna och man
till en ton av en genustrumpet.

Se Göran Perssons motionsrunda i studion (härskarteknik) HÄR!

Paolo Roberto om feminism (5 min)  HÄR!

Vinnova har blivit genusinfiltrerat: HÄR (och även här).

Genus i förskolorna i Sverige (5 inlägg)  – HÄR!

Mer om Genustrumpeten: 1, 2, 3, 4.

Uppdatering: låten går nu att tanka ner som mp3 – HÄR!