Alla inlägg, Pär Ström i genusbråk och en PK-floskelgenerator!

Jag missade genus-konferensen "Vart är vi på väg"? Det hade säkert varit jättetrevligt.

F-n, jag missade att åka till Karlstads Universitet i förrgår för att delta på den två dagar långa jämställdhetskonferensen ”Vart är vi på väg?” som jag läste om på Genusnytt. Vart är vi på väg? Det kan man ju fråga sig, och det är intressant att genusforskarna också börja fråga sig det. Så av titeln att döma verkade detta vara vettigt, men när vi kikar närmare på föredragen inser vi att man inte alls får något svar på den frågan – vi vandrar fortfarande på samma slitna upptrampade genusväg som leder rakt ner i helvetesgapet. Föredrag:

”Vetenskap, makt och kön – kampen om universiteten i kunskapssamhället”

” JämVäxt – jämställd hållbar tillväxt – från ord till handling”

” Ingenjörer, maskulinitet och teknologi; igår och idag. Gamla strukturer med nya öppningar.”

” Att inventera genusperspektiv i styrprocesser”

” Från ord till handling eller handling till ord? – Erfarenheter från samproduktionsprojektet Genus och verkstad.”

” Konstruktioner av jämställdhet i akademi – från kritik till nytta”

” Killar, klass och kulturell reproduktion – tjejer, toppstudenter och traditionalistiska strukturer”

” Jämställdhetens paradoxer ur ett intersektionellt perspektiv”

” Mycket snack och lite verkstad? Jämställdhetspolitikens genomslag i statsbudgeten 1980-2012″

” Vart är vi på väg? Summerande samtal.”

Är det inte dags att genusforskarna klipper sig och skaffar ett jobb? ”Jämställd hållbar tillväxt” – kan det bli mer PK. Kan man någon gång ta och fylla sina floskler med någon form av substans vore det ju bra.

Först tänkte jag bara kort nämna att jag nu ordnat en sida med Alla inlägg, i kronologisk ordning, för den som vill botanisera. Jag noterar att folk ibland tycks läsa sig igenom hela bloggen, eller åtminstone letar de efter något, och jag tänkte underlätta genom att rada upp alla inlägg, även för min egen skull, jag hittar knappt själv längre på bloggen utan måste oftast googla fram mina egna inlägg, söker man tex på uttrycket ”Det var ju på tiden” så dyker den här upp som första träff osv. Men nu är det ordning och reda! Däremot är det kaos i genussamfundet, vilket jag kommer till nu.

Föreläser ikväll

Ikväll föreläser Pär Ström hos föreningen Heimdal i Uppsala. Som några kanske minns höll jag själv föredrag där förra hösten (om genusväldets intåg i förskola, skola och akademi) och kan därför garantera kvalitén på dessa föredrag. Sedan blev jag (tidigare i år) tilldelad Gunnar Heckschers stipendium som utdelas årligen av just föreningen Heimdal till personer som på ett föredömligt sätt verkat för reformvänlig konservatism. Motiveringen löd: ”För att med humor, kraft och brinnande engagemang verkat i opinionsbildande syfte mot den allt mer långtgående genusfixeringen i forskning och samhällsdebatt.” Året innan blev Maria Abrahamsson på SVD ( numera riksdagsledamot)  tilldelad priset. Låt oss hoppas att Pär Ström blir nästa och får cred för sitt hårda arbete med att dagligen uppdatera oss med ny genusgalenskap.

Igår noterade jag att han hamnat i genusgräl med Sveriges församlade genusforskarmaffia – på en maillista (Genuslistan som sköts av Nationella Sekretariatet) där man kan delge genusmaffian misstanke om brott, eller… äsch, nu blev det fel: där man kan läsa och själv släppa information om intressanta genusaktiviteter. Där tänkte Pär göra reklam för sitt Heimdal-föredrag i hopp om att genusforskarna skulle komma och lyssna, eftersom det i vanliga fall alltid är vi andra som måste lyssna på dem. Men se det var visst inte välkommet, genusforskarna blev hysteriska, bland annat för att Pär hade mage att kalla sig ”genusforskare på deltid” ( ha ha – det var klockrent gjort – vilken provokation! :-)) Läs det fantastiskt roliga inlägget ”Nu är genusforskarna jättearga på mig”. Notera hur genusforskarna titulerar sig själva, med tanke på den kritik de riktar mot Pär. Här är ett av flera exempel:

*surt mail till Pär*

Hälsningar
Eva-Christin
DIN ANDREPILOT | Eva-Christin Arkenlund|
Pedagogisk utvecklingskonsult/kognitiv handledare
genusvetare, sociolog, pedagog, kulturvetare

Genuspiloter, jämställdhetsutvecklare, mångfaldskonsulter, genuscoacher, attitydambassadörer och processledare. Listan kan göras lång. Pär blev ifrågasatt och man undrade var hans avhandling var. I mina ögon håller ”Mansförtryck och kvinnovälde” för en disputation i genusvetenskap. Om man kastar om bokstäverna lite, rör till allt och slumpar in saker från ”The Postmodernism generator” (skapa nya artiklar med knappen F5) och på andra sätt sänker kvalitén till hälften så kan den passera och ge Pär doktorsgrad i genus och jämställdhet. Jag förstår inte vad man är så upprörd över.

Man kan ju undra om Eva-Christin ovan diputerat i alla de ämnen hon inkluderar i sin titel. ”Utvecklingskonsult” – vad är det? Det kan ju betyda precis allt. I någon mening är vi alla utvecklingskonsulter i våra egna liv. Men genusvetarna vill vara utvecklingskonsulter även i andras liv och det är väl det som renderar titeln. Själv skrev jag en kommentar och ville ju inte vara sämre, så trots min i övrigt blygsamma natur, skrev jag under med några av mina titlar: matematiker, mamma, forskare, pedagog, matte-pilot, samhällsdebattör, genuskritiker, amatörastronom, språkvetare (fil kand i slaviska språk), fanbärare för Folkvett, läsare av Genusnytt, genus-autodidakt, förändringskonsult, whistleblower (DEJA-rapporterna) allvetare, ägare av verklighetensfolk.org och framtida statsminister.

Just det - glömde kattägare (4 st)

Då utelämnade jag ändå hälften av mina titlar, som tex evolutionsforskare – jag skrev ju en krönika i Axess om epigenetik en gång, och om Jordens snällaste apa och om DNA-musik (texten om nya grundlagen längst ner i det inlägget gör mig dessutom till jurist då jag tog upp något som all annan media missat) – detta kvalificerar mig inte bara till evolutionsforskare utan egentligen till ”ledande” evolutionsforskare eftersom jag dels tar upp frontlinjeforskning OCH  dessutom ifrågasätter den, tex Lasse Bergs nya tes bortom Darwin, folkvett och all annan forskning i Jordens snällaste apa. Men jag är även historiker. Dels har jag följt genusdebatten i två långa år, och dels har jag haft ett framgångsrikt arbete med bloggen och bidragit till debattens utveckling och kommunicerat genusvansinne till den stora massan. Detta gör mig således utöver historiker även till PR-konsult, bloggstrateg, kommunikatör och provokatör. Eller provokatör kanske inte har så positiv klang? Genuskritisk provokatör ska det vara. Eller reformatör? Och utvecklingskonsult är jag ju också givetvis. Men också psykolog, sociolog och psykiater, eftersom jag visste hur jag skulle utforma bloggen för att få den uppmärksammad och läst av vår kuvade befolkning. En annan titel, som är lite inofficiell, men som en vänstervriden lektor vid Stockholms Universitet gav mig, är Reaktionär talang. Dessutom är jag Rebell. Kanske inte detta årets, men åtminstone förra årets. Utöver detta har jag figurerat i TV och radio vilket gör mig till radiopratare och TV-profil (både matte och genus har det varit), och dessutom är jag politiskt sakkunnig, eftersom jag dels hållt låda i riksdagen och dels ofta beskrivit aktuella politiska fenomen på bloggen, som tex (här) fenomenet vänsterextremister:

Den röda tubsvampen trivs i isolerade vänstermiljöer.

”Vänsterextremister känns lätt igen på de hårbollar de regelbundet spyr upp, och på sina ovårdade frisyrer i form av ogenomträngliga dreads som rymmer helt unika och hittills icke dokumenterade ekosystem med en enorm artrikedom av maskar, svampar och mögel som stormtrivs i denna röda vänstermiljö där evolutionen tagit en helt ny vändning i isolation från omgivningen. Varenda vänsterextremist skulle fungera som ett helt avhandlingsämne i både biologi, psykologi och socialantropologi, och det är väl därför man så ofta ser dem flanera runt här vid universitetet där de fungerar som forskningsobjekt för framstående forskare som fått stora anslag från politikerna för att dokumentera dreadsens unika fauna och lägga in både den och extremisterna i databasen Artdatabanken Sveriges Rödlista i vilken arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige är hotad finns listade.”

Mitt inlägg bidrog till att flera nya fynd och underkategorier upptäcktes och lades in i listan under ”Rödlistekategori” där man som ni ser kan välja på Kunskapsbrist (alla hamnade där), Försvunnen, Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar och Missgynnad. Offrens motdrag var att ändra typ från Kunskapsbrist till Missgynnad eftersom de trodde att det gällde deras eget intellekt, men det går ju inte eftersom de inte har något. Kunskapsbristen gällde vår kunskap om den utrotningshotade arten, inte den utrotningshotade artens kunskap om sin omvärld. Detta skulle någon med intellekt inse.

För att återgår till Pär Ströms genusbråk.  Notera vad Péter Szil skriver (mot slutet av inlägget):

Bråk om patriarkat och manlig rationalitet

”Per Ström och Pelle Billing är representanter för den senaste backlash-trenden, de är inte bara antifeminister, utan också misogyner, vars avsikt är att sabotera Genuslistan, på vilken, i Per Ströms formulering, ”finns i princip hela Sveriges kår av så kallade genusforskare (i praktiken kvinnoforskare, om man ska tala klarspråk)”. Patriarkatet fortlever och frodas genom patriakaliska härskartekniker, som t.ex. att systematiskt reta upp (kvinn)folk och sedan trycka ner dem med (manliga) krav på rationalitet, eller de olika språk Per Ström använder: ett nära så hat-tal på sina egna blog och en paternalistisk ton…” Manliga krav på rationalitet!? Varför påminner detta mig om något? (manlig rationalitet del 1 , manlig rationalitet del 2 ). Nej ni drömmer inte, det är på riktigt, fast förhoppningsvis i den där datorsimuleringen jag tog upp för ett tag sedan.

Nu till en ny upptäckt: en PK-floskelgenerator! Den är alldeles fantastisk! Tre knappar: ”Börja så här”, ”Ös på med” och ”Avsluta med”. Således kan man göra PR för sig själv och sitt företag, eller skriva en ansökan, en årsrapport eller annat, genom att slumpa fram färdiga meningar. Inte hela artiklar således som The postmodernism generator, utan meningar man själv sätter ihop till en sammanhängande (om det går) text.  Så här kan det tex bli:

”Vi baserar verksamheten på helhetssyn och mångsidighet och har som mål att seriöst satsa på ständig utveckling av våra arbetsmetoder. Vi står för aktualitet, integritet samt branschledarskap och sitter på bred och djup kompetens. Vi har en ledarroll genom att vi identifierar strategier och vi effektiviserar kundens processer för ökad koncentration på huvudaffären med en stabil grundplattform för flexibla lösningar. Vi satsar på målstyrda arbetslag som får stöd av specialister, och breddar och fördjupar ständigt våra kunskaper för att utveckla strategiskt hållbara lösningar. Vi arbetar ständigt med kontinuerlig egen kunskapsförbättring för att lyfta fram nya och annorlunda synsätt och har byggt upp gedigen in-house-kompetens med vilken vi utvecklar och förädlar arbetsprocesserna. Vi arbetar för målgruppsanpassade lösningar för att ge kunden ökad produktivitet och konkurrenskraft och för att optimera resursanvändningen och effektiviteten och fokuserar på mänsklig interaktion, pedagogik och kreativitet”.

Prova själva! Man kan visst också slumpa fram hela blogginlägg när man inte har tid att blogga.  Välj ”Lite vänsterinriktat, opoplitiskt eller lite högerinriktat” längst ner i rutan klicka på ”Skapa en ny bloggdag” överst! Alldeles för korta för min blogg dock… Glöm inte att jag numera bringat ordning ur kaos genom Alla inlägg. Och missa inte Pär Ströms föredrag! Och följ genusfrågan även hos Pelle Billing, Aktivarum och Matte Matik!

Lästips: Dags att ta strid för den svenska yttrandefriheten!

Annons

”Forskning saknas” på genusvansinne för 225 miljoner och dags att ”reflektera över sin vithet”

Det vore ju bäst för landet om jag blev statsminister

Här är Aftonbladets artikel om kvinnlig statsminister som jag nämnde i förra inlägget. Mitt svar är inte med eftersom jag inte lämnade mitt telefonnummer och de ville tydligen helst prata med en också, medan jag tänkte att det var bäst att skriva ner mitt svar, så kan inget bli fel. Men de vill ju kunna ställa följdfrågor osv antar jag. I vilket fall så hade de fått tag på Elise Claeson per telefon, och hon är ju en intelligent kvinna, så det är hennes svar som står under ”Är det viktigt att Sverige får en kvinnlig statsminister?” tillsammans Schymans svar. Måste man skaffa en särskild presstele nu också!? Nu har de fått mitt nummer i alla fall, ett av dem, ett ”obefläckat”, som jag inte ringt upp Nationella Sekretariatet med, ha ha! :-). Här kompletterar jag AB-artikeln med mitt svar:

Det här är min nya presstele - nu kan media ringa mig

”Jag tycker att det är viktigt att Sverige får en kompetent, kunnig och handlingskraftig statsminister, oavsett kön. Jag tycker det skulle vara trevligt med en kvinnlig statsminister som omväxling så klart, men könet får inte vara ett kriterium. Om vi i framtiden får en kvinnlig statsminister så hoppas jag bara att det inte blir så att kritik av beslut och eventuella felsteg bemöts med genusinfluerade argument, som att kritiken bottnar i att det är en kvinna, och att sakfrågorna och politiken drunknar i sådant där, alltså en könsfixering istället för en bedömning av politiken. Det kan ju bli intressant att se hur genussamfundet hanterar ”en kvinna med makt” – är en kvinnlig statsminister ett offer i egenskap av kvinna, eller är hon (beroende på partifärg då kanske) en Patriarkatets medlöpare? Eller kanske rent ut av en egen individ med fri vilja? Enligt vissa genusforskare står ju också ”den manliga rationaliteten” (som exempelvis präglar ”manligt dominerad” vetenskap som fysik där man hävdar ”objektiva sanningar”) i motsatsförhållande till den kvinnliga dito – hur man nu ska tolka det. Ska kritikerna ta hänsyn till detta i bedömningen av de politiska besluten? En kvinnlig statsminister skulle säkerligen generera en hel del forskningsprojekt och analyser från genushåll som kan bli nog så intressanta, men förhoppningsvis genererar en framtida kvinnlig statsminister välstånd och framtidstro i första hand. Kanske kan en kvinnlig statsminister också stärka tron på kvinnan som en självständig och stark individ som kan tänka själv, något som skulle utmana genussamfundets stereotypa bild.”

Det nya numret av Axess är ute

Jag skulle egentligen bloggat igår, men så kom jag på att jag hade deadline på nästa Axess-krönika, och då kom jag på att jag inte skrivit om min förra här på bloggen. För det senaste numret av Axess Magasin, som jag ju brukar uppmärksamma, kom för två veckor sedan. Temat är ”Hemma i Europa” och några av artiklarna går som vanlig att läsa på nätet (”Sverige tror på sina fantasier”, ”Europas mest europeiska land”,  ”Maktens konstruktion”,  ”Trygghet går före fall”,  ”Självbilden utmanas” och så chefredaktörens ledare). Och här vid tidningen ser jag en tidningsbit jag rivit ut ur Metro. I Metro Stockholm kunde man den 1 november läsa på sid 12 under rubriken  ”Kvinnor läser mest för barn” att en ny Sifo-undersökning visar att ”8 av 10 kvinnor svarar att det är de, och inte partnern, läser mest för sina barn” (undersökningen borde för övrigt anmälas till DO för att ha utelämnat samkönade relationer – jag överlämnar detta ärende till kommentatorn Info) och att ”Ungefär hälften av kvinnorna läser för barnen varje dag, medan bara en tredjedel av männen gör detsamma”. Fanny Armbjörnsson, genusforskare vid Stockholms universitet, tycker att detta är ”tråkigt, men inte förvånande”. Vi kan läsa att ”Det är trist för alla, för kvinnorna som får jobba dubbelt och hamnar efter lönemässigt, för barnen som får mindre möjligheter till en nära relation till sin förälder och – inte minst – för männen själva.”

Män och kvinnor behöver olika roller enligt genusvetarna - nämligen de omvända

Detta är sååååååååå typiskt! När kvinnor stannar hemma med barn är det en ”kvinnofälla”, när män gör detsamma är detta ”bra för barnen” (sedan när bryr sig genusvetarna om dem!?) och inte minst är det ”berikande” för männen och höjer deras livskvalitet. Varför är det som höjer livskvalitén för män en fälla för kvinnor? Jag är så trött på detta hyckleri! Man kan faktiskt hinna med lite av varje om man bara är effektiv, igår skrev jag Axesskrönika på förmiddagen och var sedan med dottern i stan hela eftermiddagen och tittade på julpynt och leksaker, på kvällen hann vi se en djurdokumentär på TV som var mycket lärorik – bla om steklar som använder fjärilslarver som ”surrogatlivmödrar” och sprutar in sina ägg i dem – något för genusvetarna att titta närmare på kanske? Medan jag lagade mat spelade min dotter evolutionsspelet ”Spore” som jag bloggade om för ett tag sedan och sedan spelade vi schack, läste en könskodad saga (Madicken) och sedan såg vi en TED talk på Kunskapskanalen om hur man kan lura sin egen och andras hjärna – också något för genusvetarna, fast man måste förstå sig på fysik, något som kanske är ett hinder för dem som anser att ”objektiv kunskap” och ”manlig rationalitet” infekterat området. Jag ser till att min dotter får möjlighet att odla intressen inom alla områden (utom genusvetenskap), utan att ha en genusvetare flåsandes i nacken. I själva verket är jag bättre lämpad än dem som genuskonsult när det gäller att skapa intresse för ”manligt könskodade vetenskaper”.

Genuspilot - det nya framtidsyrket, googla själva!

För att komma till saken, det var hyckleriet jag vill prata om, det som jag skrev om i min förra Axesskrönika. Män med makt – fult, kvinnor med makt – fint. Män som åker jetplan förgiftar miljön, medan kvinnor som flyger jet är ett tecken på att jämställdheten går framåt, och det mår miljön också bättre av. Exakt som artikeln i Metro illustrerar och genusideologin i ett nötskal – sk manliga beteenden och normer förkastas men hyllas när de anammas av kvinnor. På samma sätt är det på många andra områden, det är ju skillnad på folk och folk. Europeisk nationalism – fult. Andra folks nationalism – fint. Vad är i en svensk politikers eller journalists ögon mer naturligt än att stödja en minoritets kamp för ett eget etniskt homogent territorium, medan de med fasa åser de etnisk homogena områden som följer av att folk som kommer till Sverige vill bo med sina landsmän? Själva bor de också till 90% i ”svenska” områden – även om de givetvis önskar att de fick bo mitt  i mångkulturen om de bara hade råd. Eller om den bara låg lite närmare riksdagshuset där de jobbar, eller Östermalm (Södermalm för journalisterna kanske) där barnen ju går i skolan.

Har inte Sverige kommit att bli lite extremt? Går civilisationen verkligen framåt bara för att tiden går framåt?

Men vad betyder väl några utstuderade lögner i ett helhetsperspektiv? Sverige är ju (trots det förmenta självföraktet) ett föregångsland vars utveckling alla andra länder också måste genomgå – det är bara en tidsfråga när. Vi har kommit längst och är mest toleranta. Så toleranta att det är bäst att låta andra föra berörda gruppers talan mot deras vilja – precis som genusvetarna för alla kvinnors talan, de vet ju bättre än vi vad vi egentligen tycker och tänker. Alla som inte delar de officiellt fastslagna åsikterna är dessutom extremister. Och på tal om extremism, och förlåt att jag svävar iväg igen, låt mig få påtala en liten inomeuropeisk iakttagelse jag gjort: ledaren för det (i svensk media) ”ultranationalistiska högerextrema” bulgariska partiet Ataka omtalas i bulgarisk press istället som ”Siderov, som inte har en enda akademisk examen”. Alltså: en politiker, och dessutom partiledare, utan en enda akademisk examen! Detta är riktigt illa – sett ur ett bulgariskt (och många andra länders) perspektiv. Sveriges riksdag är full av sådana här extremister som saknar högre utbildning. Ska det verkligen få vara så här i en demokrati, är det inte lite extremt? Kanske inte lika extremt som genusvansinnet, men ändå. Kanske något att åtgärda i den kommande grundlagsändringen?

Som ni minns påbörjades denna den 2 juni och regeringen och hela Sveriges församlade journalistkår uppmärksammade detta stort i alla medier och proffstyckarna fick tycka till i TV och radio och framförallt fick medborgarna komma till tals, något jag bloggade om här (längst ner) när det var aktuellt.

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. DETTA KAN INGEN HA MISSAT!

Expressen hade häromdagen en ledare där man propagerar för fler genuspedagoger Vad gör egentligen en genuspedagog? Jag har tagit upp detta i min genomgång av SOU 2006:75 (del 1 , del 2 , del 3 , del 4) – bland annat ska förskolepersonalen ”[köns]avkoda allt material [leksaker] och ge det samma status” – hur det ska gå till i praktiken framgår som vanligt inte.

Genusglasögonen ska på i tid! De här är utvecklade av Nationella Sekretariatet

I Expressen får vi veta att DEJA just släppt ytterligare en rapport i raden, nämligen ”Rapport 11 – Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt – jämställdhetsarbete i skolan”. Denna rapport är på symboliska 88 sidor och jag har just printat ut den och återkommer i ärendet så fort jag plöjt den. Oroa er inte, det får bli en serie på 4-5 inlägg. En genusrapports vansinne får inte plats i ett enda inlägg, inte ens i mina. Jag återkommer också i Ljungbyärendet, eftersom det 1) var värre än jag trodde – har nu läst varje bokstav i rapporten, och 2) det visar sig att ”Forskning saknas” på hur genusintegreringen ska gå till! Här JÄMI:s egen rapport om att de inte själva vet varken vad de sysslar eller ska syssla med. Den som vill höra om detta live, dvs ”att det finns stora forskningsluckor inom jämställdhets-området. För att diskutera orsaker till detta och förutsättningar för ny forskning” när det gäller jämställdhetsintegreringen, kan åka till Göteborg och sätta den utlovade lunchbuffén i halsen den 15 december.

Sekretariatet har inte hunnit utveckla sina genusverktyg på 15 år och 225 miljoner har inte heller hjälpt

Vi andra kan läsa om det i senaste numret av nyhetsbrevet Genusperspektiv på sidan 2 under ”Många frågetecken kring regeringens jämställdhetsintegrering” – och glöm inte att regeringen gav Nationella Sekretariatet i uppgift att tillhandahålla stöd och kompetens till jämställdhets-integreringen redan 2008 när dessa miljoner avdelades (regeringsbeslutet första sidan överst). Och glöm inte heller att jämställdhetsintegrering har varit Sveriges strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen ända sedan 1994 (Prop. 1993/94:147). Så här står det i Genusperspektiv:  ”Jämställdhetsintegrering började användas under mitten av 1990-talet, men idag, ungefär 15 år senare finns fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller hur och om strategin fungerar.” Ändå har man sjösatt implementeringen för 225 miljoner kronor utan att ha ”utvecklat konkreta verktyg” vilket jag ju nyligen bloggade om. Detta visar ju också Ljungbyrapporten där man efter 10 månader och några miljoner in på projektet fortfarande ”saknar konkreta verktyg”. Det visar sig inte helt oväntat att detta är själva syftet med hela den här cirkusen – ”processledarna” ska leda en ”process” i all oändlighet. Jag har just lyckats bevisa detta och ska spamma utvalda riksdagsledamöter i ärendet.

Vilken hudfärg får du av att läsa min blogg?

Vi kan också se (Nordiska institutet för kunskap om kön) att det är dags för kvotering av minoriteter där alla, i synnerhet vita ”majoritetskvinnor”, uppmanas ”reflektera över sin vithet”. Är inte hudfärg en social konstruktion? Jag ska personligen undersöka hur mycket ljus min hy reflekterar, detta är väl det bästa kriteriet för att avgöra graden av vithet antar jag. Eller ska man bara grubbla rent allmänt över sin hudfärg? Är den förresten inte mer gul än vit? Eller röd av högt blodtryck om man just läst en genusartikel, eller är den vit då eftersom man blir medvetslös och hamnar i koma? Är det genusvansinnet som skapar vitheten? Vilken färg får er hy efter att ha läst ett av mina blogginlägg?

Uppdatering: Minns ni denna debattartikel från 2007 i Sydsvenskan ”Ställ de självklara sist i rekryteringen!”: ”Det manliga monopolet i näringslivets maktstrukturer måste brytas. Ställ alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år längst ner i anställningshierarkin de närmaste fem åren, skriver Zoran Alagic, presschef på Lärarnas riksförbund, och Kurdo Baksi, redaktör för Svartvitt.se.” Dags att rusta upp rasbiologiska institutet?

 

Aftonbladet, statsministern och min senaste genusartikel

Jag blev just kontaktad av Aftonbladet för att svara på frågan om det är viktigt att Sverige får en kvinnlig statsminister. Varför tillfrågas jag om det? Frågan är ju bara relevant utifall jag själv är aktuell för posten, för i så fall kan jag tänka mig ett könsbyte – jag offrar gärna min kropp för landets framtid. Det finns ju ett kontinuum av kön och inte bara två, som vi ju vet att Butler visat så finns det ju minst åtta kön, och jag kan anta vilket som av dessa för att få leda folket i förnuftets tecken. Jag svarade i alla fall att det är viktigt att Sverige får en kompetent och kunnig statsminister, oavsett kön, och så skrev jag några hundra ord till så klart om att det ska bli intressant att se vilken analys genussamfundet gör av ”en kvinna med makt” osv. Jag kan ju inte skriva min åsikt här innan Aftonbladet trycker det för då kommer deras tidning inte att sälja ju, och inte vill vi väl att Aftonbladet ska gå i konkurs just när jag blivit deras genuskonsult. 😉

Jag ser att Tidskrift gör Genusvetenskap TGV eftersöker nya  forskningsartiklar: ”Vill du publicera din forskning i Tidskrift för genusvetenskap?” Vem vill inte det? Minns det förra TGV-numret med tema ”Vithet” som jag bloggade om med artiklar som ”Om föreställd vithet, systerligt medlidande och nya husbyggen” och i numret före det hade man artiklar som ”En förlossningsmaskin utan slut: simulering, realism och postmänsklig feminism” . Det här efterfrågas:

”Tidskrift för genusvetenskap, TGV… är Nordens största tidskrift för aktuell tvärvetenskaplig genusforskning. Tidskriftens redaktion befinner sig sedan årsskiftet 2009/2010 vid Tema Genus, Linköpings Universitet. Tidskriften efterlyser nu abstracts eller artiklar på följande teman:

Klimat och genus – Vilken betydelse har ett intersektionellt genusperspektiv i klimatfrågorna?

”Oldies Goldies” – Redaktionen noterar att en rad om- och nyläsningar av feministiska och genusvetenskapliga klassiker publiceras mer eller mindre kontinuerligt… Temat är öppet för kritisk nyläsning, hyllning, samtids- och dåtidsreflektion. Redaktionen ser gärna nyläsning genom radikala metodologiska och teoretiska grepp, där äldre text betraktas genom en lins med vetenskaplig hemhörighet någon helt annan stans än där den äldre texten producerades.

Diaspora – Hur formar och omformas genus i diasporan? Hur är genus viktigt för hur diaspora erfars? Hur ser intersektionerna ut mellan genus, diaspora, sexualitet, offentlighet, politik och sociala nätverk?

Abstract: Skicka ditt abstract på minst 300 ord till tgv@liu.se

Deadline: 15 december 2010”

Shit, nu är det riktigt bråttom, knappt en månad kvar ju! Jag mååååste få in en artikel där! Ok, tänka, tänka – vad göra? Just det, jag satsar på Oldies goldies. Vänta lite….. ok  nu är jag klar, det tog nästan fyra långa minuter att forska fram ett genusresultat, med hjälp av The Postmodernism Generator där man kan slumpa fram nya intressanta forskningsartiklar som kombinerar gamla klassiker som redan är inmatade. Det var lite ansträngande faktiskt, jag fick trycka på refresh-knappen F5 flera gånger tills det kom upp något intressant! Och sedan fick jag klippa ut den intressanta artikeln och klistra in den i Google Translate – manuellt! Vilket slitgöra, jag förstår nu att det måste vara tufft att vara genusforskare, hur vet man vilken artikel man ska välja av alla och kan man lita på att Google Translate inte förvränger någon djup insikt? Det betyder ju att man måste korrläsa och fixa till artikeln, vilket tar längre tid än allt det andra tillsammans. Dessutom lade jag personligen in lite från andra automatgenererade artiklar som jag tyckte passade in i min kontext, och så hittade jag på, eller jag menar: tänkte under djup kontemplation ut, några saker själv. Kanske är 50% mina egna insikter och resten fiktion, eller jag menar klassiskt material. Nåja, här är mitt bidrag till TGV i alla fall:

Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox

Av: Tanja Bergkvist, Fil dr matematik

Subdialektisk feminism attackerar och dekonstruerar bakverk

”Sexuell identitet är oupplösligt meningslös”, säger Debord. Är han mentalt störd? Utgångspunkten för en postsexuell rationalism innebär att sammanhanget är en produkt av Gubbslemmet och den kollektiva genusglömskan [Bergkvist, 30 nov 2009 ]. Ämnet är kontextberoende i en prekulturell rationalism som innehåller språket som en paradox. Men Lyotard främjar användningen av subdialektisk feminism för att attackera bakverk. Det gör inte jag. Mina föremål interpoleras till en patriarkalisk berättelse som innehåller verkligheten som en maskulin paradox. Man kan säga att Marx antyder användandet av ett patriarkaliskt paradigm med en inneboende irrationalitet för att dekonstruera klasskillnader. Men jag menar att den efterföljande meningslösheten av ett patriarkalt medvetande existerar och befäster hjärnaktiviteten. Utgångspunkten för expressionism innebär att berättande kan användas för att befästa kapitalismen, men bara om sanningen är skild från språk, och om detta inte är fallet, är sexualiteten en social kommentar.

”Klass är omöjligt”, säger Marx. Vad i helvete menas? Å ena sidan, om diskursen gäller, måste vi välja mellan subdialektisk feminism och postsexuell socialism. Samtidigt kan antagandet av realism innebära att verkligheten är en burk, särskilt om Marxs kritik av subdialektisk feminism är ogiltigt. Burroughs analyserar ett subdekonstruktivt paradigm för verkligheten, i biljetten som exploderade, men bekräftar subdialektisk feminism. Därför är föremålet extrapolerat till en konstruktivistisk liberalism som inkluderar narrativitet som helhet. ”Kultur är i grunden död”, säger Lyotard. Det karaktäristiska temat i min kritik av realism är en subkulturell verklighet, där ett dominerande begrepp är skillnaden mellan mark och figur, manligt och kvinnligt, sexuellt och onormalt. ”Sexualiteten är en juridisk fiktion”, säger Derrida. Debord föreslår att man utnyttjar realism för att analysera och ändra sexuell identitet. Således innebär detta att subdialektisk feminism som konst syftar till att ta makten av proletariatet där realismen utnyttjas för att attackera verkligheten.

Patriarkalt berättande?

I verk av Tarantino  är ett dominerande begrepp skillnaden mellan öppning och stängning. Men Gaiman upprepar det postkulturella paradigmets diskurs, där han även dekonstruerar den strukturella kapitalismen som varken går att öppna eller stänga eftersom locket fastnat. Därför håller Foucaults essä med om att neostrukturell objektivism har betydelse. Ämnet är interpolerat till en strukturell kapitalism som inkluderar sexualiteten som en irreversibel paradox. Flera dekonstruktioner av löpsedlar, ekonomi och senare meningslösheten, när man undersöker paradigm av berättande, ställer oss inför ett val: antingen prepatriarkalt berättande eller dra slutsatsen att målet med konstnären har en betydande form. Därför är det karakteristiska temat bryggan mellan klass och kön, paradox och mening. Men om expressionism har en brygga så är den postsexuella realismens berättelse utrustad med ett figurativt verktyg.

”Språket är elitistisk”, säger Lacan. Men vad fan är inte det? Om man undersöker subkulturell dialektisk teori, måste man snart välja: antingen subkulturell dekonstruktiv teori eller dra slutsatsen att klass, något paradoxalt, har en inneboende mening. Med tanke på att verkligheten är lika med språket främjar Debord användningen av konstruktiva paradigm för att läsa sexuell identitet. Foucaults modell av subkulturell dekonstruktiv teori hävdar att det kollektiva klarar av sanningen. Det tror inte jag, sanningen om könet måste mörkas för folket, eftersom sexualiteten är en paradox som vill ta makten av proletariatet, som jag visat ovan. Ty om man undersöker det strukturalistiska paradigmet av diskursen, står vi inför ett val: antingen neokonstruktiv sublimering eller dra slutsatsen att verkligheten måste komma från skillnaden mellan skapande och dekonstruktion av rådande ordning. Klass har betydelse, men bara om sanningen är utbytbar med språket, om så inte är fallet, kan vi anta att berättelsen är en produkt av textmässig rationalism utan sexuella begär. Referenslista: Pomo + all postmodernistisk litteratur.

Vi får se hur det går...

Vi får se hur det går. 🙂 Redaktionen sitter vid Tema Genus vid Linköpings universitet. Låt mig se vad de sysslar med på Tema Genus, som utgör en del av den stora sk genus-excellenssatsning som jag bloggat om tidigare med syfte att skapa ett Europeiskt Centrum för Excellent Transnationell genusforskning  i Sverige, dit alla världens genusforskare ska kunna vallfärda i vansinne och extas när tiden och pengarna är inne. Glöm inte heller att man redan satsat resurser på att problematisera denna sin egen (av Vetenskapsrådet finansierade så klart) excellenssatsning ur ett genusperspektiv (något jag tagit upp tidigare).För att citera föreståndaren för Nikk (ett ”tvärnordiskt kunskapscentrum för könsforskning och jämställdhet” finansierat av Nordiska Ministerrådet):” ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin” Man har alltså problem med sina egna excellenssatsningar och efterlyser därför nya feministiska metoder för att ”kritiskt belysa elit och excellens inom akademin” (bevis: se blogginlägget eller sidan 6 här, dvs sid 4 i pdf:en, under ” Får jämställdhet plats på framtidens universitet?”)!!!

Genussatsningen måste ju också granskas ur ett genusperspektiv

Dubbelt upp med anslag alltså – dels för själva verksamheten, sedan för att problematisera denna genusverksamhet ur ett genusperspektiv! Va  – ska vi ha elitgenusutbildningar för flera miljoner? Då behövs en massa miljoner till för att undersöka de diskriminerande strukturer som uppstår ur denna satsning – rimmar det inte illa med den svenska likriktningsmodellen där alla forskare ska vara lika korkade? En genuselitsatsning betyder ju att några forskare kan bygga upp en maktstruktur och förtrycka de andra med sina resultat. Ja, där har man ju faktiskt en poäng i och för sig… Man kanske kommer fram till att man måste lägga ner sin excellenssatsning.

Men just nu måste jag undersöka vad man sysslar med vid Tema Genus för att se hur mina chanser att bli publicerad i TGV ser ut. Posthumanistiska studier låter intressant:

”Den posthumanistiska utgångspunkten för vårt arbete är en kunskapsteoretiskt performativ och processontologiskt förankrad inställning till det icke-mänskligas roll. Vi kartlägger och följer… hur det mänskliga definieras i kontrast till det icke-mänskliga (djur, maskiner, miljö)… På väldigt påtagliga sätt är moderna människor intrasslade i komplicerade och intima relationer med teknik och vetenskap, med andra djur och inte minst med miljön. Det innebär att teorierna om det mänskliga grundligt börjat ifrågasättas. Frågan vad en människa egentligen är har fått nya betydelser och effekter.”

Ja det kan man ju säga – vem kan avgöra om min artikel ovan är en mänsklig eller maskinell produkt? Här har jag ett forskningsprojekt till genusvetarna på temat posthumanism: Are you living in a computer simulation?:

”This paper argues that at least one of the following propositions is true: (1) the human species is very likely to go extinct before reaching a “posthuman” stage; (2) any posthuman civilization is extremely unlikely to run a significant number of simulations of their evolutionary history (or variations thereof); (3) we are almost certainly living in a computer simulation. It follows that the belief that there is a significant chance that we will one day become posthumans who run ancestor-simulations is false, unless we are currently living in a simulation. A number of other consequences of this result are also discussed.”

Annars kan jag bevisa (3) mycket enkelt, för i verkligheten hade aldrig något  sådant här kunnat hända: ”I Irigarays essä Le sujet de la science est-il sexue? från 1987 analyseras Einsteins relativitetsteori från ett postmodernt socialkonstruktivistiskt genuspespektiv. Hon frågar sig om Einsteins välkända formel E = mc² är sexistisk. Hon menar att formeln privilegierar en hög hastighet, nämligen ljusets hastighet, på bekostnad av lägre hastigheter som är mer betydelsefulla – inte minst för kvinnor. Einstein anklagas för att vara fixerad vid höga hastigheter, vilket enligt Irigaray reflekterar Einsteins sexistiska inställning.”

Och inte heller det här, som jag antar att The Postmodernism generator är inspirerat av: Sokal-affären. Matematikern Olle Häggström skriver om det HÄR:

Kan man ta sig ur genussimulationen genom kvantmekanisk tunnling eller något?

”Det finns således all anledning att lägga viss kraft på försvaret av rationalism, upplysning, och klassiska vetenskapsideal. Till de främsta hjältarna bland försvararna av dessa värden vill jag räkna den amerikanske fysikern Alan Sokal. 1996 fick han en artikel med den grandiost klingande titeln ”Transgressing the boundaries: towards a transformative hermeneutics of quantum gravity” publicerad i Social Text, ett av den postmoderna samhällsforskningens husorgan. Först efter publiceringen avslöjade Sokal att hans artikel var avsedd som en parodi. Jämte den gängse relativistiska jargongen om t.ex. hur det blivit ”alltmer uppenbart att fysisk ‘verklighet’, liksom social ‘verklighet’, i grund och botten är en social och lingvistisk konstruktion” kryddar han sin text med absurditeter som att Jacques Lacans spekulationer inom psykoanalysen skulle ha bekräftats av den moderna kvantfältteorin, och följande obetalbara stycke:

”Liksom liberala feminister ofta nöjer sig med en minimal agenda omfattande juridisk och social jämställdhet samt fri abort, gäller för liberala (och till och med en del socialistiska) matematiker att dessa i allmänhet håller till godo med det hegemoniska Zermelo-Fraenkel-systemet […], utökat blott med urvalsaxiomet.”

Den här påstådda kopplingen mellan matematik och feminism bygger enbart på att den amerikanska fri abort-rörelsen (pro-choice) och matematikens urvalsaxiom (axiom of choice) råkar bära en viss ordlikhet i engelskan. Jag kan vidare intyga att inget vore mer främmande för en matematiker än att ta politiska hänsyn i valet av mängdteoretiskt axiomsystem. För den som med facit i hand läser Sokals artikel kan det alltså synas som om vem som helst (och i synnerhet Social Texts redaktion) omedelbart borde ha kunnat avslöja bluffen, men den bistra sanningen är att Sokals parodi är snart sagt omöjlig att skilja från den rappakalja som hör till tidskriftens ordinarie innehåll. Härtill kan fogas att de flesta av stolligheterna i Sokals artikel inte ens är hans egna, utan noggrant citerade från diverse ledande tänkare i den postmoderna traditionen, löst sammanfogande med instämmande fraser. Publiceringen av Transgressing the boundaries väckte stor uppståndelse, och följdes av intensiva diskussioner om vetenskaplighet och intellektuell hederlighet, som ännu inte ebbat ut.”

Om min bloggs tillkomst

Ok, det här borde jag ha gjort för länge sedan. Jag kan inte utgå ifrån att alla (även om många har det) följt min verksamhet från starten. Så jag har skapat sidan ”Om bloggen” där man kan läsa om denna bloggs tillkomst. Här har ni det efterfrågade korta inlägget – om ni inte väljer att klicka på länken då, och läsa om bloggen – det inlägget är så klart långt i vanlig ordning ;-).

Uppdatering: detta var visst populärt, inlägget hamnade just överst som ”Hett inlägg” på wordpress startsida:

Iiiinte 80 miljoner till!!!!

Så här, fast i ljusgrönt, såg det ut onsdag 3 november kl 19.15

Ok nu är det dags att dra igång bloggandet, vansinnet härskar fortfarande i landet med idiotin som ledstjärna och ideal. Som Anna Anka sa: ibland undrar man om man lever i ett land eller ett skämt. Om jag sätter ihop mina 140 blogginlägg till en bok inser man lätt att det senare överväger. Ändå har jag som ni minns ju sökt det utlysta jobbet som ”Informatör åt genusmaffian” för att försöka reformera vansinnet inifrån men det gick inget vidare, trots att jag vet att Genusväldets högsta representanter läser min blogg! ;-). Det finns ingen rättvisa i den här världen, inte ens en arbetsintervju blev jag kallad till, trots mina ur genussynvinkel queera meriter – hur många logiskt tänkande matematiker har de egentligen och vad säger detta om förverkligandet av deras mångfaldsplan och fördomar mot oliktänkande? Liksom det mest provocerande, med dagens konstideal att just provocera rådande normer, är att måla en vanlig tavla på tex en blombukett, är det mest normbrytande att faktiskt sätta en tänkande människa på en genusposition – något queerare får man leta efter i stjärnorna. Och på tal om stjärnor, eller snarare meteorer, så hade jag den extrema turen att förrförra onsdagen (3 november, ca klockan 19.15 – någon som också såg detta?) under 5 minuter under en kvällspromenad med dottern beskåda meteorskuren Tauriderna, trots molnighet så pågick detta fullt synligt och de vackra ljusgröna strecken fick min dotter så fascinerad att chansen att hon skulle välja en genusvetarutbildning numera är reducerad till noll, oavsett framtida statliga propaganda. Men för säkerhets skull kanske vi satsar på att denna onsdag (17 nov) försöka observera även de årliga Leoniderna då jorden passerar kometen Tempel-Tuttles bana. Missa inte det!

Jag fick en liten chock 2008 när jag såg DN-artikeln om könskodade lekplatser

Just det, de 80 miljonerna jag skulle ta upp. Det är ju en droppe i havet av genuspengar som flödar i Sverige, men jag såg detta på text-TV i förrgår och det var då jag kom på att jag fortfarande inte avslutat mitt projekt med genusvansinnet. Matematiken har upptagit den mesta tiden denna termin, men det var väl något som min hjärna behövde för att återhämta sig från det kroniska chocktillstånd den befunnit sig i ända sedan jag för första gången öppnade en svensk dagstidning, vilket var ungefär efter att själv ha skrivit i en (här replik och slutreplik på skogslek-gör-barn-jämlika-frågan) och sedan var jag ju tvungen att läsa de tidningar där man skrev om mina aktiviteter (som tex här, här, här, här, här osv), kanske dags för mig att gå ut med viktig samhällsinformation igen i någon tidning. Jag ska nu under veckan sammanställa allt kring min väg från ett normalt liv till ett liv rakt in i genusvansinnet, vilket orsakat irreversibla hjärnskador inte bara hos mig utan även hos dem som läser mina inlägg. Och på tal om inläggen så ska jag också sammanställa en lista på alla eftersom jag ofta noterar att folk verkar sträckläsa hela min blogg. Snäll som jag är ska jag underlätta för både vänner och eventuella fiender att ta del av vansinnet. Jag har under hela mitt bloggande varit fullt medveten om att varje rad jag skriver kan och kommer att användas emot mig i en eventuell framtid (eventuell eftersom Sverige ju kan gå under när som helst med tanke på all idioti), och eftersom jag ärligt står för varje rad så kan fienden lika gärna genast lägga ner. Det enda olämpliga på min blogg är, inte helt oväntat ju, de citat jag lyfter fram från de utredningar och artiklar jag läst.

Mina kollegor i Lund är kuvade av genusmaffian och dess hantlangare

Till och med så illa är det, att Lunds Universitets förre rektor Bexell i riksradio tog avstånd ifrån den rapport han först kallade ”välskriven och välstrukturerad” efter att jag började läsa innantill från den! Däremot i riksdagen så sade Anna Ekström att hon ”står bakom varje ord i rapporten” SOU 2009:64 efter att jag citerat delar av den, som exempelvis att ”I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan” (sid 237). På tal om den: snart (inom några veckor) kommer ju DEJA:s slutrapport med ”lämpliga åtgärder” baserat på genusanalysen av svensk skola, och den SOU:n är prioritet ett för mig att läsa och blogga om – jag längtar redan! 🙂

Pengarna flyger ut ur regeringskansliet och rakt ner i genusmaffians fickor - vad sysslar Reinfeldt med?

För att komma till saken, ursäkta sidospåret, VÅR KÄRA ALLIANSREGERING HAR JUST BEVILJAT YTTERLIGARE 80 MILJONER KRONOR (även HÄR) till projektet ”Jämställdhets-integrering i staten” (JÄMI) – ni vet det där projektet som redan beviljats 145 miljoner under åren 2008-2010, trots att det i 7-sidiga regeringsbeslutet uttryckligen stod (se sid 3): ”I december 2007 fattade regeringen beslut om att bevilja Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) högst 100 miljoner kronor för att under tiden den 1 januari 2008 till den 31 december 2010 stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan.” så steg summan som bekant tidigare i år till 145 miljoner. Den nya summan på 80 miljoner till SKL (Sveriges kommuner och landsting) ska, som ni kan läsa i inledningen av pressmeddelandet, avse perioden 2011-201, hur man nu ska tolka denna tideräkning. Så vi är nu uppe i 225 miljoner kronor. Ok, låt se vad som pågår nu då, och notera den ammande mannen på bilden (ammande män har vi som bekant stött på tidigare hos Aschberg och det var då SVT Debatt kontaktade mig för att medverka i debatten om detta, men jag vägrar skämma ut mig offentligt – den som har för lite att göra kan försöka pumpa mansbröst i ett halvår, jag tycker bara det är slöseri med tid, och även TV-tid och licenspengar). Citat från pressmeddelandet från i fredags:

”– Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldreboendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön, sade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni idag på Sveriges Kommuner och Landsting konferens Hållbar jämställdhet.  För att säkra hållbarheten i den satsning som idag redovisas på konferensen, har regeringen beviljat ytterligare 80 miljoner under åren 2011-201.” [sic]

På resultatkonferensen om Hållbar Jämställdhet fick man ta del av banbrytande 145-miljonerkronorsresultat

”Resultatkonferensen sammanfattar de verksamhetsförbättringar som genomförts inom Program för Hållbar Jämställdhet, den landsomfattande satsning på jämställdhetsintegrering i SKL:s regi som pågått sedan 2007 och som finansierats med 145 miljoner från regeringen… På konferensen presenterade representanter från de ingående utvecklingsarbetena sitt arbete med att integrera jämställdhet i allt ifrån skola till handläggnings-processer. Resultaten från programmet redovisades även i form av en omfattande posterutställning och ett antal filmer, och i ett spännande bildspel bjöd fotografen Elisabeth Ohlson Wallin på sin tolkning av begreppen jämställdhet och ojämställdhet… Ladda ner två av Elisabeth Ohlson Wallins bilder För mer information: Henning Brüllhoff, avdelningen för vård och omsorg, tfn 08-452 74 23, e-post henning.brullhoff@skl.se Pressjour: 08-452 71 01”

Ska vi spamma dem? 😉 Eller lämna synpunkter? Fyll i synpunkter här! (Uppdatering: Jag lämnade just in synpunkten ”Vad sysslar ni egentligen med?” + länk till detta inlägg). Men för att ni ska kunna ge synpunkter, låt mig delge er lite material kring Hållbar jämställdhet (se kort info om Program för Hållbar Jämställdhet) och jämställdhets-integreringen. Här har vi en delrapport från Ljungby kommun: varsågoda – en 29-sidig dos ordsvammel. Bland annat har man (sid 11) utsett 100 ”jämställdhetsombud”, som först (se fotnot) kallades ”jämställdhetsstrateger” men man valde att byta namn på dem, och alla arbetsplatser har fått i uppdrag att utse ett ombud. ”Processledarna” har ansvar för att utbilda ombuden. Ombuden får information och verktyg av ”processledarna” och ”strategerna” (detta ord var alltså redan upptaget) ”som de ska sprida vidare”, och så har man en ”styrgrupp”.

Projektet tycks skapat uppifrån enligt de kommunanställda

På sidan 12 kan vi läsa, under ”Resultat av genomförda intervjuer” ur materialet som lämnats in av ”processledarna”. Intervjupersonerna fick besvara frågan ”Hur prioriteras arbetet med jämställdhets-integrering i Ljungby kommun?” och vi kan läsa att ”Majoriteten, sammanlagt 71,4 %, av intervjupersonerna, anser att arbetet med jämställdhetsintegrering är medelprioriterat eller lågt prioriterat. En utav anledningarna till detta har enligt några intervjuade varit att detta är något nytt som ska in bland alla andra arbetsuppgifter. Det finns en diskussion från intervjuerna kring att projektet skapats uppifrån och att det inte har funnits en efterfrågan ute i verksamheterna på dessa insatser, vilket gör att arbetet prioriterats lågt.”

Sid 13: ”Eftersom det inte har tillkommit av en behovsefterfrågan underifrån prioriteras det lågt. (…) Generellt är det fel timing och ett projekt som initierats uppifrån som tyvärr inte är så accepterat ute i verksamheten. Det är viktigt i och för sig, men kanske något fel i tid. Det är inte ett så synligt eller upplevt behov som har tillfredsställts.” (ur intervjun med förvaltningschefen på Miljö och Byggkontoret som också är medlem av styrgruppen).

Efter nästan ett varv runt solen och flera miljoner kronor är genusvetarna fortfarande inne i en "planeringsfas"

Sid 14: På frågan ”Anser du att projektets sätt att arbeta leder fram till jämställdhetsintegrering?”, svarade över 70% intervjupersonerna antingen ”Nej”, ”Till viss del” eller ”Vet inte”. Bara 28.6% svarade ”Ja” Kommentar: ”Störst andel intervjupersoner menade att de inte vet om sättet att arbeta inom projektet kommer att leda till en jämställdhetsintegrerad kommun. Främsta anledningen till detta uppges vara att projektet fortfarande är inne i en planeringsfas, och att det ännu inte synts några konkreta verktyg för att genomföra integreringen av jämställdhet.” Detta alltså efter att ”jämställdhetsintegreringen” i Ljungby kommun pågått i 10 månader!

Sid 16: Intervjupersonerna ombads att svara på frågan ”Finns det skillnad på inställning till jämställdhetsintegrering hos tjänstemän respektive förtroendevalda på kommunen?” 37.5 % svararde ”Ja, tjänstemän har en mer positiv inställning” och 0% svarade ”Ja, politiker har en mer positiv inställning”, 12.5% svarade ”Nej” och 4.5% ”Det är individuellt.” Kommentar: ”Intervjupersonerna tillfrågades även kring vilka resultat de tror att projektet kommer att nå gällande förändring av attityder kring jämställdhet hos förtroendevalda och tjänstemän på kommunen… Det finns dock en viss tveksamhet kring huruvida projektet verkligen kommer att kunna förändra arbetssätten så att ett jämställdhetsperspektiv slutligen genomsyrar all verksamhet.”

Sid 17: ”Någon intervjuperson menade att det har getts mycket information inledningsvis, som visserligen behövts, men att det har varit en del ”korvstoppning”. Det har även påpekats att startsträckan för projektet har varit lång och att det nu är tid att sätta igång det praktiska integreringsarbetet.” Notera alltså att detta dokument är daterat juni 2010 (av Instititet för lokal och regional demokrati) och projektet i Ljungby påbörjades i augusti 2009. En ”startsträcka” på ca 10 månader alltså.

Talar genusvetarna med kluven tunga?

Sid 19: ”Tar du hänsyn till jämställdhet i varje ärende i ditt arbete?” 0% svarade ”Ja”, 62.5% ”Nej” och 25% ”I mycket men inte allt”. Kommentar: ”En utav intervjupersonerna, som svarade nej på frågan, menade att det inte alltid är så att man tänker i banorna kring jämställdhet rent praktiskt, men att detta inte alltid behövs. Majoriteten var dock överens om att jämställdhetsperspektivet borde vara en del av arbetet och att detta kan förbättras.” Denna ”majoritet” finns dock inte redovisad i en enda av alla de tabeller man fyllt ut sitt 29-sidiga dokument med. Jag skulle gärna vilja se redovisningen av just denna majoritet – varför har man utelämnat denna viktiga och för det fortsatta arbetet avgörande fråga!? Trots allt är det ju rapporten utgiven av ”Institutet för lokal och regional demokrati”, så borde inte de involverades önskemål redovisas tydligt? Kanske kommunen kan hålla en folkomröstning i frågan – åtminstone bland sina anställda som berörs, om inte annat?

Sid 22: ”Det som av några har tagits upp som ett problem är att flera jämställdhetsstrateger är chefer och att de inte har tid, eller tar sig tid, att prioritera arbetet. Inom gruppen med strateger har det därför varit olika ambitionsnivå, vilket en del tycker är synd. En del strateger tilldelades också uppgiften trots att de egentligen inte ville, vilket också är en bidragande orsak till att arbetet inte prioriteras av alla. Det har enligt någon intervjuperson också framkommit negativa attityder från vissa chefer som inte velat ha ”ännu ett ombud””. Frågan man börjar ställa sig är egentligen om inte hela den kommunala verksamheten istället för att förbättras istället blivit lidande av jämställdhetsintegreringen! En liknande byråkrati med strateger, styrgrupper, ombud och processledare får man se sig om efter i det fd östblocket.

Trots ett "komplett motstånd" mot genusmaffian tycks ingen klara av att sätta stopp för vansinnet

Detta är talande, sid 23: ”Intervjupersonerna fick möjlighet att kommentera processledarnas insatser i projektet… ”De [processledarna] har haft ett komplett motstånd men har ändå skött det bra. Det är ett lågt intresse hos både tjänstemän och politiker.”” [ur intervju med förtroendevald] Vidare på sid 23-24: ”Rekommendationer för fortsatt arbete. Utmaningar:”

* Fler konkreta verktyg till jämställdhetsstrateger och jämställdhetsombud i syfte att förtydliga deras uppdrag och underlätta i deras implementering av jämställdhetsintegreringen i organisationen.

* Komplettera utbildningstillfällen och träffar med mer praktiska övningar, såsom exempelvis värderingsövningar och gruppövningar där deltagarna själva får tänka till och problematisera.

* Arbeta för att skapa förutsättningar för att jämställdhetsarbetet ska få resurser även efter projektets slut. Om arbetet lämnas utan någon som kan vara drivande och fortsätta leda processerna är risken stor att frågan återigen prioriteras bort. Alla områden som är viktiga och där man vill se en utveckling kräver resurser, så även jämställdhet. Strateger och ombud ska fortsätta sitt arbete efter projekttidens slut, men det krävs någon samordnare som ser till att möten sker och att dessa grupper förses med uppdaterad information och utveckling av metoder, arbetssätt och verktyg. Det behövs en strategi och arbetas fram resurser för detta.

*Att under hösten lägga grunden för att arbetet med jämställdhetsintegrering blir långsiktigt och hållbart.

Den som ifrågasätter könsmakts-ordningen kan få sparken

Vad ska bli långsiktigt och hållbart? Det man inte vet vad det går ut på? Det man inte förstått? En långsiktig och hållbar (och resursslukande) fördumningsindustri – det är vad Genusväldet är. Det enda som kommer att bli långsiktigt och hållbart, om vi inte gör något snart, är sådana här svammeldokument som överträffar sig själva för varje ny miljon som utdelas. Processledare, genusstrateger, styrgrupper, förändringspiloter, genuscoacher, mångfaldsstrateger – det tar aldrig slut. På tal om mångfald – är inte allt det här egentligen en plågsam och utdragen likriktningsprocess? Får man ha en annan åsikt – eller blir man av med jobbet då?

Under ”Slutdiskussion” sid 25: ”En ytterligare del i att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete efter projektets slut är även att få in jämställdhetsfrågan i det större mångfaldsperspektivet. Kvinnor och män är två nästan lika stora grupper i samhället och därför är det självfallet viktigt att arbeta med att de behandlas jämställt och har lika rättigheter och skyldigheter på alla plan. Men grupperna kvinnor och män är inte homogena och de kan i sin tur ha varierande behov beroende på bland annat etnicitet, religion, ålder, social tillhörighet och funktionsnedsättning. Även dessa grupper är en del av diskrimineringslagstiftningen. För att arbeta med att i framtiden skapa en kommun öppen för alla och där alla medborgare har möjlighet till likvärdig påverkan, är det viktigt att också arbeta med mångfald. Att arbeta med mångfald kan fungera under samma upplägg som finns inom detta projekt, dvs. genom kompetenshöjande insatser, synliggörande och diskussion. Detta kan vara något att ha med sig i kommande funderingar kring hur arbetet med jämställdhet ska fortgå i framtiden, och hur det kan inkluderas i ett större sammanhang.”

Att låta en genuspedagog sitta bredbent på en stol - det är vad våra skatter går till år 2010

Herregud!!! När kvinnor/män är uttömt kan man börja katergorisera folk efter andra egenskaper och ”problematisera” i oändlighet. Och vad har man gjort under tre år med 145 miljoner när det gäller kvinnor/män? För ingen, inte ens alla de involverade, tycks ha förstått hur, vad och varför. Vad pågår och vad går allt detta ut på? Ja, det är väl det man behöver ytterligare 80 miljoner kronor till. Men det finns ju några konkreta resultat som media tagit upp. Som ni minns från ett av mina senare inlägg om dessa 145 miljoner så har pengarna gått till högst rationella saker, som könsbyten på bestick och på att väcka uppmärksamhet genom att ”vräka sig på en stol” och sitta bredbent – detta normbrytande arbete kräver ju några miljoner skattekronor, långt viktigare än att alla skolelever ska ha läroböcker (vilket många barn i Sverige år 2010 alltså inte har – men genuspengar finns det alltid).

Är det verkligen så normbrytande att sitta bredbent på en stol?

Man ska nu snart släppa slutrapporten från regeringsuppdraget, som ska bli intressant att läsa. Det blir en stor fest – här inbjudan – där vanliga dödliga får mingla med genusvetare den 6:e december. Notera i inbjudan: ”Regeringsuppdraget Jämi, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, har 2008-2010 arbetat med att skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för jämställdhets-integrering i staten. Många av Jämi:s slutsatser berör därför förslag för fortsatt stöd tillmyndigheter i deras arbete med jämställdhetsintegrering”. För den som inte noterat det så är alltid slutsatsen i alla genusprojekt att det behövs mer resurser, mer utvärdering och mer forskning på området, och trots det senare så ska man likväl ändå implementera allt. Liksom man ju i ett civiliserat samhälle låter en hjänkirurg som inte forskat färdigt på sin nya metod använda den utan att detta ifrågasätts av någon.

Man blir ingen bra tandläkare förrän man genomgått RFSL:s kurs

Exempel på andra projekt som tyvärr inte rymts inom den ynka summan 145 miljoner under 2008-2010 utan som krävt separata satsningar är exempelvis HBT-certifieringen av tandvården som jag blev varse mitt under mitt bulgariska nationaldagsfirande. Ty hur ska en tandläkare kunna bedöma och behandla en patients tänder och bemöta denna medmänniska som just en patient och medmänniska, om tandläkaren inte har genomgått RFSL:s specialkurs för vårdsektorn i hur man bemöter andra människor? Det ursvenska är blott barbari som Reinfeldt sagt, vilket ju stämmer med tanke på att min icke-upplysta tandläkare helt brutalt drog ut mina fyra visdomständer när jag var 19 utan att ens fråga om mitt genus är manligt, kvinnligt, obestämt eller utomjordiskt, eller vilken sexuell läggning jag har. Jag kanske var tänd på tandläkaren själv. Är det då rimligt att han drar ut mina visdomständer!? Tur att utvecklingen går framåt och att de genuskunniga bedriver ett aktivt upplysnings- och utbildningsarbete, som vi alla bekostar. Människan har blivit människa inte som Lasse Berg nyss påstod genom samarbete och solidaritet, utan genom att genusmaffian enväldigt påtvingat medborgarna sina upplysningskampanjer och sitt skattefinansierade utbildnings-material. Några som gått igenom HBT-utbildning är folket på polismyndigheten, och så här blev omdömet:

Även nationella insatsstyrkan måste HBT-certifieras

”Jocke Beland, gruppchef för polisens Plattangrupp: ”Jag tyckte den var mer eller mindre ett påhopp. Väldigt generaliserande och väldigt låg nivå för att den utgick ifrån att alla poliser var mer eller mindre homofober. Det kändes inte bra alls”. Poliserna fick se bilder på människor och gissa om de är svenska eller inte, om de är heterosexuella eller inte, och om olika konstellationer av människor utgör familjer. Belands kommentar: ”Här visar man en bild på en asiatiska och sen står frågan: ”Är det här en svensk?”. Det är för mig en mycket konstig fråga. Det är helt ointressant om hon är svenska eller inte. Har hon blivit utsatt för ett brott eller inte, det är mer intressant. Det känns som ganska mycket bortkastad tid.”En polisman som vill vara anonym säger: ”Man får känslan av att utbildningen är utformad för någon som är sex år gammal. Det känns nästan kränkande att behöva genomgå den.”

Genusperspektiv på bussåkande - svensk spjutspetsforskning

Där ser man – men för att ta den Nya klassens utbildningsverksamhet i försvar: vi dödliga är fortfarande för dumma för att inse hur långt genusforskningen kommit. Vi har fortfarande inte förstått detta, liksom övriga forskarvärlden är helt efterbliven jämfört med genusforskningen. Friska gärna upp minnet och höj blodtrycket med Statens Offentliga utredning SOU 2001:43 ”Jämställdhet, transporter och IT” för den som trodde att det bara är att hoppa på bussen när ni ska till jobbet. Så enkelt är det inte, för som rubriken på delrapporten ”Kön i kön” antyder, så görs ju kön i kön, alltså i busskön, så inte ens där är man fredad från strukturerna och man bidrar dessutom till att upprätthålla dem. Men genom en decimetertjock svensk statlig utredning om genus i transportsektorn ska man kunna överleva sin vardag och gå vidare i livet, eller till jobbet, om man nu inte vill åka buss och göra kön längre eller könad. Om man nu har ett jobb, och inte ett konstgjort DDR-övervakningsuppdrag som genusvetare:  Genusanalys av transportsektorn – del 1,  Transportgenus och politiker i KBT-behandling , Genusanalys av transportsektorn – del 3.

Ursäkta det långa inlägget, jag höll mig i vilket fall till ett enda, men oändligt stort, ämne: jämställdhetsintegreringen. Det här var bara en introduktion. Det finns 84 rapporter till. Sov gott kära vänner! 🙂

Lästips: Elise Claeson: ”Kvinnor tar död på feminismen”.

Annat intressant: DN skolgenus, Flickskolor nästa?, AB skolgenus, Demokratikurs , Eurokraterna,  Övervakning, Datalagringen,  Internetansvar,  Klokt om skolan (Björklund), mer klokt om skolan , mer skoldebatt,  Konstdebatt (Axess),  Elitsatsningsfobi,  Ideologin och rötterna, Nytt EU-grönsaksdirektiv, Att äga sin egen information,   Har SKL verkligen tid att ”jämställdhetsintegrera”,   Finns det en ”utvidgningsansvarig” EU-kommissionär? ,  Lägg ner hela partiet istället,  Gated communities – nu i Sverige ,  Sandelin i GP , Könskvoteringskritik på Newsmill ,  Sahlin och kvinnorna,  Inga pengar till genusforskning (Assarmo) , Om att inte får företräda sig själv.