Genustrumpeten
Idag är det exakt två år sedan genustrumpeten såg dagens ljus i SVD och om jag hade vetat bättre hur illa det låg till med allt vansinne så hade jag istället för att skämtsamt skicka denna till Brännpunkt istället skickat den som en seriöst menad postdoc-ansökan direkt till VR och troligen kammat hem några miljoner för att studera hur matematiken som vetenskap omedvetet genom sitt bruk av variabler och normer befäster stereotyper och förstärker den i samhället rådande könsmaktsordningen. Vi vet ju alla att det är matematiska normer (olika sätt att mäta längden av en vektor i ett normerat rum) som ligger bakom den förtryckarstruktur som döljer sig bakom flerdimensionell analys och som man indoktrinerar oskyldiga studenter med. Jag har själv bidragit med detta både vid Stockholms Universitet, KTH och nu senast vid Uppsala Universitet, vilket ju kan få allvarliga konsekvenser för framtidens civilingenjörer, som naturligtvis har ett mycket större behov av att läsa genuskurser, i synnerhet som det politiska målet idag är en fullständig, total och irreversibel samhällskollaps. Och politiker vill man ju inte säga emot.
Det här politiskt korrekta vattnet har passerat ett flertal indoktrineringsanstalter innan det når oss
Ibland kan man dessutom hålla med dem, som tex när Birger Schlaug gick ut i SVD och skrev: ”Därför bör man inte ritualmässigt slå ifrån sig Tanja Bergkvists ironiska inlägg. Tvärtom: ta det till grund för lite självkritik” , där han varnade proffstyckareliten, bland annat sig själv, för att inte ta min kritik på allvar. Eftersom det skulle kunna uppstå en motrörelse, som vill bidra med något konstruktivt till samhället istället för att störta det med hjälp av genusvansinne. Schlaug själv gillar genusvansinnet. Han vill bara att man ska ta debatten om galenskapen så att det inte uppstår någon form av organiserat missnöje, lösningen är att proffstyckareliten måste låtsas att ämnet är föremål för debatt, tex genom att bjuda in tio personer med samma åsikt i en debattstudio, där alla kan övertyga varandra om hur förträfflig galenskapen är, men att vi måste ha den av olika skäl, där är man nämligen lite oense – ska vi ha galenskapen för att slösa skattepengar eller för att fördumma nästa generation, eller kanske båda? Vilket är egentligen viktigast, och hur snabbt får detta ske utan att någon märker att både pengarna och IQ:t ligger på noll? Och då glömmer ju folk av det var existensfrågan som var det debatten egentligen skulle handla om. Schlaug skriver också: ”Vi får alla vårt vatten genom en kran, men de flesta av oss har ingen aning om varifrån vattnet kommer. Det har runnit lång väg genom rör, det har förändrats genom de filter det passerat.” Precis, det vatten vi alla dricker har mycket riktigt förändrats då det filtrerats under sin passage genom alla samhällets genusinfiltrerade indoktrinerings-anstalter under sin väg till folket och det är bra att Schlaug som miljökunnig bekräftar detta, det är just därför man sätter teet eller kaffet i halsen varje morgon på T-banan när man öppnar dagens Metro, eftersom vattnet, liksom tidningen, har blivit förgiftat. Tur då att FOI, som jag skrev om i senaste Axess, har bidragit med en vattenreningsteknik så att soldater och lokalbefolkningar i utlandet kan dricka rent vatten – kanske dags att börja använda den tekniken även på hemmaplan, eller vad tycker Schlaug som är så miljömedveten? Med ett bra reningsverk, och med ”bra” menar jag ett som jag själv konstruerat, kommer politisk genuspropaganda och tillhörande desinformation att filtreras bort innan de når sin slutdestination och förgiftar våra sinnen.
Sedan kom Vetenskapsrådet dagen därpå med sin syn på saken och sedan jag med slutreplik. Det gäller att tänka sig noga för innan man tar uppdraget som generaldirektör för en genusinfiltrerad myndighet, eftersom man då måste kunna stå för alla inslag i verksamheten, vilket kan vara svårt när det gäller genus, i synnerhet om man är professor i fasta tillståndets fysik, vilket ju Vetenskapsrådets dåvarande generaldirektör Pär Omling var. Biträdande generaldirektör vid tidpunkten var dock Gunnel Gustafsson, som har en massa genusmeriter på sitt CV. Intressant att notera är också att Bengt Westerberg var ordförande för Vetenskapsrådet 2001-2006, vilket kan ha påverkat genusutvecklingen, eftersom han uppenbarligen också varit ordförande för Högskoleverkets jämställdhetsråd samt ”knuten till Högskolan i Karlstad (numera Karlstads Universitet) som utvecklingsledare inom genusvetenskap och ordförande för jämställdhetskommittén.”. En enda, eller ett par, eldsjälar kan således bidra till att bygga upp, eller rasera, ganska mycket – det gäller bara att vara tillräckligt fanatisk och att aldrig ge upp. Se det som en uppmaning kära bloggläsare! Men nu är genustrumpeten så uttjatad så jag släpper det nu, måste bara avsluta med den genustrumpetsång som jag och Matte Matik, framför allt Matte Matik, gjorde ett år senare efter att vi kommit i kontakt via min blogg. Det finns faktiskt andra saker som händer idag än att Genustrumpeten fyller två år. För det första fyller min mamma år – grattis! 🙂 För det andra fick min bror och hans fru sitt tredje barn idag – en dotter! 🙂 Och sedan anlände ett handskrivet blev – ett gratulationskort till mig på den stora Genustrumpetdagen – tack Info! 🙂 Texten till låten nedan HÄR.
OBS! Matte Matik har gjort matematiksånger – lyssna på dem HÄR!
Publicerat av Tanja Bergkvist 
Tanja Bergkvists Blog 