Freedomfest 2013 och tillåt mig att säga några sanningens ord – som alltid :-)

maj 6, 2013
Hur går det med att ge mig kontroll över solen?

Hur går det med att ge mig kontroll över solen?

Hur har det gått, har någon av er köpt solen till mig såsom jag begärde sist i förra inlägget?  Ni har inte heller försökt att upphäva årstiderna genom att räta upp Jordaxelns lutning på 23.5 grader mot banellipsens normal så att det blir jämställt i årstidsfrågan och soltillgången så att alla på sikt får samma hudfärg och Genusmaffian därmed kan lägga ner sin ”kritiska vithetsforskning”? Jag har inte känt av något så jag antar att ni bara latat er? Nåväl, ni har ju 100.000 år på er, ty även om solen kommer att finnas kvar i några miljarder år till innan den likt Alliansen sväller upp till en röd jätte så är ju problemet att det nergrävda kärnbränslet faktiskt kommer att läcka ut om 100.000 år – se Dokument Utifrån 100.000-årsproblemet (SVT PLAY) – ska vi verkligen finna oss i detta, ska mänskligheten bara få finnas i 100.000 år till? När bestämdes det och hur förklarar vi det för våra barn? Vi skulle lätt kunna forska fram nya energikällor om pengarna gick till detta istället för genusvansinnet. Bara björndjuret  kommer att klara detta, och vi kommer att få se denna livsform utvecklas till något intressant:

Björndjuret är det coolaste jag sett

Björndjuret är det coolaste jag sett på länge!

Björndjur är med sin storlek på 0,05 till 1,25 millimeter inte bara några av de minsta flercelliga djuren – de tillhör även de mest hårdhudade. Nu har forskarna visat att de till och med tål kosmisk strålning, som normalt är dödlig. De mikroskopiska djuren packades i en behållare och åkte ut i rymden med den ryska rymdkapseln Foton. Efter uppskjutningen öppnades behållaren, så att djuren var oskyddade mot den kosmiska strålningen under den 14 dagar långa resan. Försök på jorden har tidigare visat att de robusta björndjuren tål det mest otroliga. Det beror på att de kan torka ut helt och gå in i ett särskilt dvaltillstånd, kallat kryptobios, då de inte har någon mätbar ämnesomsättning. I detta tillstånd kan de kokas, frysas ned till minus 272 grader Celsius, utsättas för strålning, placeras i vakuum eller sänkas ned i lösningsmedel utan att ta skada. Efter resan tog forskarna ett prov på 18 djur. Redan efter en kvart vaknade den första individen upp. Totalt överlevde 80 procent av djuren den oskyddade turen i rymden, vilket motsvarar mängden överlevande djur i den kontrollgrupp som inte var med på resan. Experimentet har vidsträckta perspektiv, då det visar att det är möjligt för liv i form av små, robusta skapelser att spridas genom rymden, till exempel via meteoriter.

Man skulle kunna tro att genusmaffian är en släkting till detta björndjur, då den ju aldrig försvinner, men betänk att genussamfundet upprätthåller sin existens genom konstgjord andning i form av skattemedel – utan dessa hade den inte funnits kvar särskilt länge, och de knasiga idéerna hade bara omfamnats av ett fåtal, och stannat där – inte propagerats för genom ett regeringsbeslut om genuspropaganda från 1997.

Klaus Bernpaintner

Klaus Bernpaintner

Och nu till saken. NI INBJUDS HÄRMED ALLA TILL FREEDOMFEST 2013 (se programmet mm) nu på lördag den 11 maj kl 9.30-18.30. Arrangör är frihetsaktivisten, ingenjören och ekonomen Klaus Bernpaintner. Föranmäl er eller betala i entrén. Jag kommer att prata om genusforskning eftersom jag ju är expert på det (på att prata alltså ;-)). Andra högaktuella och intressanta ämnen som kommer att avhandlas denna dag är lärdomar från det romerska imperiet, bankväsendet, hemundervisning, den moderna konstens konstighet, dagens demokratur och så kommer Slöseriombudsmannen att prata (jag ska anmäla genusvansinnet på plats).Och på tal om ekonomi, som jag skrev i förra inlägget har ju nuvarande regering kopplat insättningsgarantin till euron, vilket innebär att om den blir värdelös, så kommer alla svenska sparare att förlora sina sparpengar. Är det pga den annalkande monetära kollapsen som svenska staten bränner alla pengar på genusidioti? Det skulle ju i så fall förklara en del… Samtidigt står Borg och Reinfeldt och pratar om hur ansvarsfulla de är när det gäller euro-frågan. Vilket hyckleri. Men det är ni kära läsare som kommer att betala för den kommande krisen.

Bäst ni kollar att ni inte fått volfram

Bäst ni kollar att ni inte fått volfram istället

Reinfeldt köper säkert guld för sina pengar, men även där kan man bli lurad – det har visat sig att folk och länder som plockat ut sin guldreserv fått tillbaka volfram istället (med ett tunt lager guld ovanpå) – dessa två ämnen har nämligen nästan samma densitet (19300 resp 19250 kg per kubikmeter). Såga alltså itu era guldtackor därhemma  – om ni nu har några :-) . Nu fick jag just veta att SD (Alfsson) kommer att lyfta frågan om att åter koppla insättningsgarantin till kronan i höst. Sedan kan valforskarna sitta och klia sig i huvudet i sin undran kring varför SD växer. Och enligt en färsk rapport idag från SOM-institutet vill bara nio procent (inslag på sr.se) av svenskarna införa euron som valuta och bara 42 procent skulle idag rösta ja till ett svenskt medlemskap i EU.

Såg ni partiledardebatten på Agenda igår (SVT PLAY)? Jag såg bara sista timmen. Notera här vad Reinfeldt svarar min 35:55-36:17 (dvs ca 7 min innan hela debatten är avslutad) Om klimatpolitik.

Fråga: Men är det viktigare att göra de här insatserna då utomlands än i Sverige och Europa?

Reinfeldt: Nja, det hänger ihop tycker jag därför att det som man ofta får betala fem kronor för i Sverige att åstadkomma i klimatreduktion det kan man göra med fem öre i fattiga delar av världen. Och det är för mig en gåta – att rödgröna partier inte vill använda resurserna på det sättet, därför att vi har inte oändligt med resurser, vi måste rädda klimatet på ett resurseffektivt  sätt.

Se ni den uppenbara humorn här? När SD säger att man kan hjälpa hundratals fler flyktingar på plats i närområdet för en viss summa som bara kan komma en enda flykting till del i Sverige – då börjar Reinfeldt rabbla floskler och tappar helt förmågan att tänka. Men när det gäller klimatet – ja då kan man plötsligt resonera om kostnadseffektivitet. Ha ha ha tillåt mig att gapskratta åt den logiska förmågan hos den som är statsminister i Sverige! :-) (se de 27 sekunderna i videon nederst i inlägget om SVT Play-länken ovan inte fungerar).

Vi måste bygga ett öppet tolerant humant ömsesidigt passiviserande men samtidigt totalitärt övervakningssamhälle för att kunna värna de grundläggande rättigheterna som för med sig rätten att rösta på vilket 7-klöverparti man vill utan att för den sakens skull göra avkall på den fria rörligheten över blockgränserna där alla ligger med alla där vi planerar hur vi ska rasera er ekonomi er skola era ambitioner och era hjärnceller tills ni faller till siste man eller kvinna. Oj jag glömde ju sätta ut kommatecken nåja språket förändras men det gör inte vi i vår vision om att detaljstyra och slutligen i ren glädjeyra rasera era liv.

Vi måste bygga ett öppet tolerant humant ömsesidigt passiviserande men samtidigt totalitärt övervakningssamhälle för att kunna värna de grundläggande rättigheterna som för med sig rätten att rösta på vilket 7-klöverparti man vill utan att för den sakens skull göra avkall på den fria rörligheten över blockgränserna där alla ligger med alla och där vi planerar hur vi ska rasera er ekonomi er skola era ambitioner och era hjärnceller tills ni faller till siste man eller kvinna. Oj jag glömde ju sätta ut kommatecken nåja språket förändras men det gör inte vi i vår vision om att detaljstyra och slutligen i ren glädjeyra rasera era liv.

I den kritiska introduktionen skriven av Erwin Leiser (som flydde från Nazityskland till Sverige 1938) till 1970 års utgåva av Mein Kampf kan man läsa: ”De intellektuella tog varken boken eller författaren på allvar. En man som regelbundet sågs äta flera bakelser i rad på konditori i München och som dels hopade adjektiv, dels verkade osäker både när det gällde ordföljd och kommatering, kunde inte vara farlig.” Det här ska verkligen inte ses som att jag liknar Reinfeldt vid Hitler, de är ju väldigt olika på alla sätt, utan vad jag vill ha sagt är följande: man kan aldrig veta vad som döljer sig under ytan på en bakelseätande man! ;-) Som kvinna däremot får man äta hur många bakelser man vill i rad utan att bli ifrågasatt, just nu äter jag tex en mazarin, och det betyder inte alls att jag har några hemliga planer på att störta genusväldet – mina planer är helt i öppen dager och jag vet  att vi har opinionen på vår sida, även polisen har fått nog nu av fördummande genuspropaganda.

I förra inlägget tog jag ju upp Sandelins och Arnstbergs senaste bok och den togs inte upp i PK-media men nu har Aftonbladet recenserat den och precis som väntat präglas recensionen av balans, insikt, objektivitet och den professionalism som utmärker Aftonbladet:

Under rubriken ”Samma gamla rasism fast i ny rapport” kan vi läsa:

Extremnationalisterna

”Extremnationalisterna” sitter runt köksbordet, på arbetsplatserna, i akademin och i riksdagen – när de går till jobbet (uniformerade givetvis) ekar stöveltrampen. Va, har ni missat det!?

Den svenska extremnationalismen har på senare år fått in ett parti i riksdagen. Samtidigt har det formerats en krets av intellektuella – journalister, forskare och andra – som verkar inom samma idésfär och får allt större plats i offentligheten. De framträder inte som partirepresentanter, utan som oberoende debattörer. Ett par av de mer namnkunniga är journalisten Gunnar Sandelin och etnologiprofessorn Karl-Olov Arnstberg. De har nu tillsammans satt ihop en bok – Invandring och mörkläggning – som helt och hållet befinner sig inom Sverigedemokraternas ideologiska månlandskap. Författarna tragglar det gamla vanliga köret om att invandringen kostar så och så mycket pengar… det handlar om undantryckta sanningar som ”man inte får prata om”. All kritik mot deras och andra extremnationalisters påståenden och utgångspunkter kan därför förklaras med en massiv konspiration där myndigheter, journalister och forskare hjälps åt… I övrigt spelar Arnstberg ur forskarkortet mest genom diverse svingar mot ”forskarnas svek”, där han pekar ut en handfull namnkunniga personer som ”pseudoforskare”” osv osv.

Ser ni Aftonbladet skulturredaktion där borta?

Ser ni Aftonbladets kulturredaktion där borta någonstans

Månlandskap? Vad innebär det? Det enda månlandskapet jag skådat med mitt teleskop är den torftiga, karga, syrefattiga Aftonbladsredaktionens landskap där ytgravitationen liksom på månen är 1/6 av Jordens, varför bokrecensenterna där svävar runt och till synes flyger på fyllan medan de skriver sina artiklar. Ha ha ”extremnationalism”? :-) Vilken pajas. Och ursäkta herr Aftonbladet-recensent, men denna ”krets av intellektuella” som inte är direkt överlycklig över landets förfall (vi är även oroliga över er mentala hälsa på redaktionen där borta, jag fick förresten just veta att det håller på att skrivas en bok om er – hoppas det är en självhjälpsbok…) har funnits länge, bara det att en del av dem ju råkar gå i pension just nu och därför kan träda fram, men det kommer fler. Massor – det är ju därför som regeringen vill höja pensionsåldern nu! ;-) Aftonbladets kulturredaktion kommer att drunkna bland alla dessa ”nya” intellektuella som kommer att ta över offentligheten, media och slutligen hela statsapparaten. Kanske även Aftonbladets kulturredaktion, om den inte konkursar innan det.

provrörJag tycker det är onödigt att bry sig om vad Aftonbladets kulturredaktion sysslar med egentligen, när man tror att SMR skrivit boken (bilden) då är man ju ganska inkompetent som ”recensent”. Är författarna till boken verkligen ”extremnationalister” för att de skrivit om rådande förhållanden? OK, i så fall är ju alla forskare vid universiteten också extremnationalister, särskilt de i naturvetenskap då som beskriver verkligheten. Genusmaffian klarar sig då den befinner sig i en bubbla av antimateria som aktar sig noga för att inte kollidera med verkligheten. Jag trodde även att Aftonbladets kulturredaktion och bokrecensenter bodde där – men de bodde visst på Månen istället. På baksidan hoppas jag, så jag slipper se dem, ni vet ju att Månen har bunden rotation och alltid visar samma sida mot Jorden. Nåja, man har väl känt sig nödgad att skriva om boken just för att man anat att folk köpt och läst den, och sedan velat läxa upp dessa personer som då ska känna sig associerade till SMR genom bilden på Aftonbladet. Jag hoppas inte Aftonbladet stulit bilden från någon ”extremnationalistisk” hemsida? De kanske själva gick med i den där demonstrationen för känna av den totalitära anda de har en sådan förkärlek för men som de inte kan skapa själva eftersom de inte kan organisera sig eftersom man då måste bygga en hierarki?

I vilket fall är det djupt ohederligt att tillskriva folk diverse åsikter och värderingar bara för att de kommit dragandes med några icke-önskvärda siffror. Nåja, jag har inte köpt boken iaf – jag fick den nämligen av Sandelin själv. Plus autograf. Tror faktiskt att Aftonbladets kulturredaktion är sura att de inte får ingå i den krets av intellektuella de vet kommer att ta över hela det offentliga rummet på sikt. Vi måste tänka på att detta är deras sista år att synas och höras så då får en kass recension också duga. Den kommer ju ingå i hans meritlista när han flyttar till Nordkorea. :-) Farväl för alltid kära PK-politiker och medlöpare – vi kommer inte att sakna er. Men här får ni ett minne att ta med er påväg till Arbetsförmedlingen (det är inte jag som gjort videon, men den är helt SUVERÄN, för att inte säga genial):

Har ni sett det här? ”S kräver extra debatt i riksdagen om skolan”

Låt oss titta på den person som numera har stort inflytande i skolfrågan:  Anna Ekström, då tiden begav sig ordförande för Delegationen för Jämställdhet i skolan och nu *tada* generaldirektör för Skolverket. Här har vi en person som anser att de sjunkande resultaten i svensk skola beror på ”konstruktionen av maskulin identitet” (!). Citat från SOU 2009:64 (ansvarig: Anna Ekström som även uppgett till mig att hon ”står bakom varje ord i rapporten”):

”I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla [obs: alla!] utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.”

Dags att ta tag i skolan nu

Det är hög tid att ta tag i skolfrågan nu

Med denna analys över sjunkande resultat blir man alltså befordrad till generaldirektör. Är det konstigt att det går utför? När pojkar ”tar plats” genom att ”prata utan att räcka upp handen” ses detta som ett genusproblem där den hegemoniska maskulinitetens ska dekonstrueras, och inte ett disciplinärt problem. Ordna ni gärna riksdags-konferenser, men ni kan snart inte fixa detta med politiska beslut längre – som jag tog upp i förrförra inlägget så har flera akademiker larmat om problemen på lärarutbildningen (i detta fall i humaniora, för matematikerna finns det fortfarande hopp givetvis) – och de beror på problemen i grundskolan, där alltfler lärare undervisar i ämnen de inte är behöriga i – så vi har ett moment 22 här.  Läs även: Rädda högskolan från devalvering.

Relaterat: Fler spetsutbildningar behövs på gymnasiet, Små justeringar löser inte skolans problem , Björklund har rätt (i skolfrågan åtminstone). God utbildning och dålig – internationella exempel (ny bok av Inger Enkvist).

Och på tal om kärnbränsle – läs om  Genusaspekter på slutförvaringen av använt kärnbränslse i genusbilagan till Svensk Kärnbränslehantering AB:s årsrapport 2008.

Får jag bara påpeka en sak som alla med normalt IQ redan noterat iofs men det tål att betonas: jag har inte citerat författaren till Mein Kampf, utan det kritiska förordet skrivet av Leiser 1970. Däremot står jag för att ha citerat Aftonbladet, och jag förstår att ni är upprörda över detta, men jag hade liksom inget val. Det här blev ju ett kort inlägg – det går framåt. :-) Stöd gärna bloggen – varje krona tas tacksamt emot och går till att utöka verksamheten (Donera-knapp uppe till höger på bloggen). Och glöm inte Freedomfest nu!

Uppdatering: Reinfeldts blunder är nu förevigad här på 27 sekunder:

Thoraf Alfssons kommentar.


Haro-föredrag, Axess, att våga ta debatten och kan någon köpa solen till mig?

april 25, 2013

Varning för jättelångt inlägg!

Tanja_HARO-1-2013Oj oj, hur ska det här gå? Jag tänker blogga men vet inte hur jag ska undvika att inlägget blir 10-20 A4-sidor. Men å andra sidan har jag flera gånger i rad klippt av inlägg så egentligen har jag gjort mig förtjänt av att skriva precis hur mycket jag vill idag. ;-) Men vi får se, jag ska försöka hålla det kort men har så mycket att ta upp ju, men möjligtvis kommer jag nu att ta rådet med flera kortare inlägg på allvar. Får jag blogga i omvänd kronologisk ordning? Då börjar jag med helgen. I helgen var jag i Skövde och höll ett föredrag på Haro:s Riksstämma 2013. Jag är själv medlem i Haro och kan rekommendera en titt på hemsidan. Haro:s styrelse och medlemmar består av väl insatta och pålästa kvinnor och män som vet vad de pratar om, och de följer aktivt den vetenskapliga forskningen vad gäller anknytning och mycket annat – ty den som går emot konsensusbubblan kan inte ta sina argument från tomma intet, utan måste hitta vetenskapligt stöd för den där magkänslan vi alla har, men som inte duger som argument i dessa tider så instinkter, DNA, magkänslor och vi själva alla är sociala konstruktioner som är felkonstruerade om vi inte tycker ”rätt”.  Nu var det ju senast igår vi kunde se ett reportage på Aktuellt om hur alltfler föräldrar lokalt runt om i landet börjat organisera sig i protest mot de stora barngrupperna i förskolan. Alltfler föräldrar börjar inse det absurda i att lämna ifrån sig sin 1- eller 2-åring till främlingar 8 timmar om dagen. Och även om ett barn i en grupp på 20 stycken skulle lyckas knyta an till en av fröknarna, så kommer den anknytningen att upphöra plötsligt över en dag, vilket kommer att upplevas som ett trauma för barnet. Det är föräldrarna som ska knyta an till sina barn, inte förskolepersonalen. Och då är gränsen för dagis 2 år – de första två åren ska fokuseras på anknytning till föräldrarna, det har även Eva Rusz sagt.

himmelstrandPå Haros Riksstämma träffade jag även Jonas Himmelstrand, grundare till tankesmedjan Mireja  som skrivit två böcker (framförallt rekommenderas ”Att följa sitt hjärta – i jantelagens Sverige” – och här har boken en egen hemsida med recensioner) och han är expert på frågan om hemundervisning. Nu är det nästintill omöjligt idag att hemundervisa i Sverige – man kan ju missa viktig hjärntvätt, och missa att inte lära sig korrekt svenska (se förra inlägget ) och även missa möjligheten att ha på sig hörselskydd i klassrummet för att inte bli galen av allt oljud (ja – elever på lågstadiet idag har en hög med stora arbetarhörselskydd i sina klassrum). I själva verket borde man skicka in en ansökan om hemundervisning med hänvisning till att dagens svenska skola inte kan garantera barnen den utbildning de har rätt till enligt svensk lag.  För att komma in på lärarutbildningen idag räcker det med 0.1 på högskoleprovet vilket är mindre än de 0.4 poäng man får om man tex väljer svarsalternativ C på alla uppgifter.

Tanja-HARO-2-2013I vilket fall – föredraget i helgen var nog det bästa jag hållt, och otroligt nog kunde jag även hålla en röd tråd samtidigt som jag fick sagt det mesta jag ville säga. Som vanligt blev det både skratt och gråt. Nåja, inte gråt kanske, men förtvivlan över vissa galenskaper – men jag lugnade alla med att jag är optimist och ser positivt på framtiden, att folk börjar vakna och att vi nog har nått en återvändsgränd när det gäller idioti, vi befinner oss just nu i själva återvändsgränden, och därför ska ni inte bli alltför upprörda längre över absurditeterna. Genusforskarna måste ju trots allt motivera sin existens och det finns inget annat alternativ än att låta projekten och idéerna bli alltmer galna. Dock är det väldigt allvarligt när man raserar utbildningsväsendet och sedan undrar varför svenska elever presterar allt sämre. Det gäller även den högre utbildningen. Ni minns ju att vi tog upp Uppsala-seminariet ”Queera perspektiv på fittan”  i kommentarsfältet till något gammalt inlägg  (inbjudan kom även till mig via mail, då jag prenumererar på genusvansinnets aktiviteter) och så här stod det:

”Seminariet tar sin utgångspunkt i feministisk så kallad fittaktivism, vars strävan generellt sätt syftar till att uppvärdera det kvinnliga könsorganet i synnerhet och den kvinnliga kroppen i allmänhet. Detta sätt att förstå fittbärande kroppar innebär dock en syn på fittan som förknippad med föreställningar om ursprunglig femininitet. Hur kan en transfeministisk och queer fittaktivism bedrivas är temat för detta samtal. Måste talet om fittan till exempel alltid hänga ihop med talet om kvinnor? Efter seminariet går vi tillsammans vidare till centrum för genusvetenskaps lunchrum för postseminarium och fittpyssel. Några av personerna bakom bloggen FittForFight finns där för att inspirera till kreativt pyssel.”

Och bland de medverkande fanns bla en ”fittaktivist, fil Dr i socialantropologi samt forskare och lärare i genusvetenskap vid Stockholms universitet.” Som någon kommentator föreslog – är det inte dags att sätta ihop fittaktivist och fil dr till Fitt. Dr? Och för den som inte anser sig ha en fittbärande kropp, Pitt. Dr? Detta var väl det enda som saknades i inbjudan, som jag för övrigt skrattade högt åt. På något sätt måste man ändå ge dem lite cred för deras kreativa galenskap, inte för att jag har någon som helst personlig erfarenhet av galenskap, inte alls – men jag kan med min välutvecklade emotionella intelligens sätta mig in i exakt hur det skulle kännas att vara sådär galen. ;-) Faktum är att några jag mailade detta till trodde att seminariet var en satir jag skrivit. Där ser man – när verklighet och fantasi flyter ihop går det inte att skilja dem åt längre. Jag förstår att den här överanvändningen kan vara ett sätt att neutralisera en eventuell negativ innebörd i f-ordet, men betänk att resultatet kommer att bli att genusforskare (eller RFSU som vi redan vet) reser runt på skolor och överanvänder det så att det blir en del av elevernas dagliga språkbruk samtidigt som det även fortsättningsvis kommer att användas som skällsord – och vilka tror ni kommer att komma flygande med den skräddarsydda antimobbningsplan som ska åtgärda det här när lärare och föräldrar slår larm? Jo just samma genusmaffia. Frågan är om det handlar om två stridande genusfalanger eller om detta är en medveten strategi för att hålla varandra sysselsatta i all oändlighet?

Jag har en banbrytande idé om hur de lika villkoren ska uppnås - det är aldrig för sent!

Jag har en banbrytande idé om hur de lika villkoren ska uppnås – det är aldrig för sent!

Vi vet ju alla numera att det som kommit att kallas ”jämställdhet” och arbetet för ”lika villkor” egentligen handlar om en allmän fördumning av den uppväxande generationen så att den blir mottaglig för än mer socialt konstruerad rappakalja förklätt i ord som ”praktiskt jämställdhetsarbete” och ”lika villkor”. De lika villkoren kan på sikt bara uppnås genom att alla från födseln placeras i en könsneutral och mentalt steril ekologisk kapsel, eller anstalt om man så vill, där de blivande hen-personerna möts av exakt samma fysiska miljö, samma personer och samma upplevelser. Uttryck för skillnader i upplevelse av en och samma miljö eller händelse kan då aktivt upptäckas och motarbetas tills alla känner, upplever och tänker på exakt samma sätt – detta är det enda sättet att uppnå lika villkor och lika förutsättningar för alla. Men om arbetet handlar om exempelvis studenter på universitetsnivå som redan vuxit upp och kan vara olika så inser jag att det behövs ett annat alternativ, kanske en obligatorisk elchocksbehandling som först nollställer alla – jag tror förresten att jag uppnått det flera gånger med mina tentor till studenterna, vilket alltså betyder att man kan jobba genusmedvetet utan att gå kulturmarxistisk bärsärkagång i det offentliga rummet. Borde inte jag få ett pris för mitt arbete? Nej, antagligen inte, men den som vill ge en donation får gärna göra det på min paypalknapp till höger, eftersom er doktor Tanja numera är arbetssökande. Det betyder dock inte att jag är sysslolös, jag har ju ett land att rädda och måste hålla mitt löfte. :-)

Jag har varit lite skadad men det kommer att gå bra, nu kan jag skriva igen

Jag blev lite skadad men det kommer att gå bra, nu kan jag skriva igen!

Dessutom är jag (tillfälligt) handikappad, som ni ser på bilden överst i inlägget, och det är förklaringen till varför jag inte bloggat sedan min KTH-kurs tog slut. Lägligt nog vreds min axel ur led för en månad sedan, just när jag skulle få lite tid över… Och smärtan är ju obeskrivlig så därför kan jag per definition inte beskriva den. Den har tidigare oftast vridits ur led på offentlig plats, bland annat i tunnelbanan och när jag haft föreläsningar – så att studenterna fått rusa fram och bilda läkarteam och vrida den rätt. Den här gången gick det dock inte så bra, den var ur led under 15-20 minuter, en granne kom till slut, och jag fick åka ambulans första gången i mitt liv. Handen var sådär trevligt mörkblå för att något blodkärl kom i kläm, och sedan dess har jag fått ha den bunden och leva enarmad, och med rädsla för att den ska gå ur led igen, varför jag inte kan röra mig och vara sådär hyperaktiv som jag egentligen borde vara, men jag står i operationskö så det här kommer att ordna sig. Man lär sig ganska snabbt att leva enarmad faktiskt. Även att blogga går bra nu, man bara trycker ner shift-knappen med en sax med andra handen för stor bokstav och punkt.

Jag måste börja ta det lite lugnt...

Jag måste nog börja ta det lite lugnt…

Och betänk att det bara är bra att jag opererar den nu, innan jag ger mig ut på gator och torg för att hålla improviserade känsloladdade tal om allt vansinne så att den i stundens hetta vrids ur led igen. Jag frågade läkarna om de inte kunde gjuta in den i cement så att den hålls fixerad fram till operationen, men de sa att de inte jobbar på det sättet, så jag får helt enkelt vara försiktig. Behöver jag nämna att den varit på väg ur led flera gånger redan? Men det har inte hänt igen, och nu kan jag äntligen använda datorn. Och så har jag en larmknapp på mig utifall olyckan skulle vara framme. Så fienden göre sig icke besvär att hälsa på eftersom den kommer att få en ambulans på sig. ;-) Det svåra är när något ramlar ner från någonstans eller man tappar något, då man ju är programmerad (nåja, inte ni kanske, slöfockar, men jag är det ;-) ) att fånga upp det som ramlat på en millisekund, vilket ju är farligt för mig, men efter tre veckor lyckades jag avprogrammera instinkten att fånga upp saker, vilket betyder att det trillar ner en massa saker till höger och vänster här utan att jag reagerar. Jag känner mig ju som en äkta PK-politiker nästan – helt utan reaktionsförmåga och när världen rasar omkring mig går jag bara vidare som om ingenting hänt. Jag kanske borde söka jobb i 7-klövern? ;-)

Snart värdelöst?

Snart värdelöst?

För att återgå till mitt HARO-föredrag. Fördumningen får ju konsekvenser på alla plan och medan svenska folket är upptaget med könsneutrala omklädningsrum och fittaktivism kan man som exempel nämna det faktum att regeringen fattade beslut om att höja den sk insättningsgarantin från 500.000 kronor till 100.000 euro för ett tag sedan, och bankerna framställer höjningen som något bra eftersom 100.000 euro ju är mer än 500.000 kronor. Idag. Det förstår ju vem som helst att om euron blir värdelös så blir svenska sparares instättningsgaranti värdelös, och bara för att få detta bekräftat  ringde jag upp en av våra största banker för att fråga om det här att koppla instättningsgarantin till euron istället för kronan inte är förenat med risker. ”Eh, ja men det är ju väldigt hypotetiskt… och osannolikt” sa banktjänstemannen, som till en början skröt om hur bra det var att den höjts, för att sedan skylla på regeringen som fattat beslutet. Jag sa att jag inte är intresserad av sannolikheter, det kan jag räkna på själv, utan jag är intresserad av principfrågan – försöker regeringen lura medborgarna? I början på 90-talet bevittnade jag ju med egna ögon en hyperinflation i Bulgarien, och bara den som behövt lämna 10 cm sedlar och en fd månadslön för en kopp kaffe, kan förstå att vi inte är skyddade mot något bara för att vi bor i Sverige, och än mindre när man kopplat svenska sparpengar till euron. Sedan kan Borg säga vad han vill om att Sverige intar en försiktig hållning. Det är handlingarna som räknas, inte pratet. Dags för politikerna att inse det. Så vad kommer att hända när det krisar ute i Europa? Jo, svenska små- (och stor-)sparare kommer att acceptera att bidra ekonomiskt för att ”rädda euron”, eftersom de annars riskerar att förlora sina egna sparpengar.  kanske lika bra att inte ha några pengar då – och istället vara skuldsatt så inflateras skulderna kanske bort? Och vad händer med Genusmaffians pengar? De har ju ändå mest pengar i det här landet. Kommer de att inflateras bort? Är det här vår räddning? ;-)

Nu märker jag att jag tappade tråden lite. Måste kolla på en av mina tio listor om vad jag skulle ta upp. Jo, jag ska ju göra lite reklam om två böcker och en tidskrift ju:

  1. Jalvings bok ”Absolut Sverige – ett land i förändring” finns nu att beställa. I den finns intervjuer med olika personer i Sverige, i den svenska upplagan även den intervju med mig från 2011 som jag tog upp i inlägget ”Glad nationaldag” där jag även skrev lite om vad ordet demokrati kommit att betyda idag.
  2. Gunnar Sandelins och Karl-Olov Arnstbergs ”Invandring och mörkläggning”  Arnstberg är professor i etnologi och Sandelin är en välkänd journalist som vågar säga även det obekväma. Bokens hemsida.
  3. Tidskriften DSM  (Debatt, Sanningssökande, Mediakritik) av Jan Gillberg.

Jag prenumererar själv på DSM och har införskaffat de två böckerna, och alltså borde ni också göra det. :-) Dessutom har jag träffat tre av de fyra och kan gå i god för att det är väl värt att lyssna på vad de säger och läsa vad de skriver.  Och missa inte att ekonomidocent Tullberg är i farten sedan ett tag:  Brist på demokratisk debatt  och Den rationella nationalstaten  och 4 läsvärda artiklar på Newsmill.

Och nu till nästa ämne – de två Axesskrönikorna från 2012 som jag efter flera försök här på bloggen fortfarande inte lyckats lägga upp på bloggen eftersom jag alltid svävar iväg. ;-) Här är de båda, som publicerats i Axess i juni och augusti (orkar/hinner inte leta upp tidningarna just nu för att få titlarna):

  1. Krönika om utbildning:
Min fd arbetsplats

Min arbetsplats under doktorandtiden

I slutet av april kom Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av 189 svenska utbildningar vid 25 högskolor och universitet runt om i landet. Drygt var femte granskad utbildning får underkänt och den som inte rättar till bristerna inom ett år förlorar examensrätten. Ett nytt inslag (!) är att man istället för ”förutsättningar och processer” utvärderat resultaten – genom att granska hur väl studenterna når målen i motsvarande examensbeskrivningar. I Aktuellt 25/4 kunde man se en debatt mellan utbildningsminister Björklund och Camilla Georgsson, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, där man är kritisk mot att mäta kvalitén genom att se till resultat. Här vi ser typiska tecken på den förödande rådande mentaliteten. Enligt Georgsson är problemet att ”man därigenom missar många viktiga aspekter, bland annat studenternas egen åsikt om utbildningen.” Björklund kontrade med att ”när man är student på en utbildning så har man inte fullt ut förmågan att se om den håller rätt vetenskaplig kvalitet” varpå Georgsson svarar att studenten minsann absolut kan bedöma både utbildningens kvalitet och föreläsarens kompetens.

Och studenternas ”egen åsikt” om utbildningen behöver givetvis inte alls ha med prestation eller resultat att göra (annars hade man ju varit överens i studion). Bra idé – vi mäter kvalitén genom att fråga studenterna vad de tycker om sin utbildning. ”Vad tycker du om kursen i ordinära differentialekvationer?” Svar: ”Den var kass, det var för lite fokus på hur vi kände oss som människor och för mycket fokus på differentialoperatorerna, det var avhumaniserande och kränkande.”

PENTAX ImageJag är själv härdad efter att ha undervisat studenter i över tio år. Det måste påpekas att de flesta studenter har en bra inställning och jobbar hårt för att lyckas. Det kan kanske vara så att man inom matematik är förskonad från diverse influenser. Men tecken på tidsandan stöter man på ändå med jämna mellanrum och vet inte om man ska skratta eller gråta. Ett år var det studenter som krävde en garanti i förväg att de skulle klara tentan om de la åtta timmar om dagen på kursen eftersom det i kurskatalogen stod att den ju motsvarade heltid. Ett annat år var det en grupp förstaårsstudenter som efter första föreläsningen tågade mot mig med bestämda steg med den flera kilo tunga kursboken och ett självförtroende som heter duga och proklamerade: ”Vi räknar med att klara den här kursen utan ett behöva öppna boken”. Krav på att per automatik bli godkänd för åtta timmars arbetsdag och krav på att klara kursen utan att öppna boken – det är ord och inga visor.

Jag kan bara minnas en gång när den nya mentaliteten visat sig gynnsam. Det var när jag hade en grupp lärarstudenter som fulla av vishet och uppror i sinnet efter sin första termin på Lärarhögskolan. ”De har sagt till oss på Lärarhögskolan att det är en del av vår pedagogiska utbildning att ifrågasätta allt ni gör här” var det första man fick höra. Ifrågasätt på ni, svarade jag, det är bara bra att ifrågasätta ett matematiskt bevis, då måste vi gå igenom varje tankesteg ni ifrågasätter och förstå hur allt leder fram till en sats, och om ni inte gillar det ändå kanske ni kan tänka ut ett alternativt bevis till satsen. Det blev en givande termin, och lärarstudenternas ifrågasättandeprocess ledde faktiskt till att de utvecklade ett genuint intresse för matematik – det var en win-win situation. Ibland har man tur och kan utnyttja rådande trender, även om de är galna.

  1. Krönika  om matematikens verklighet
Kan man bli för smart för sitt eget bästa?

Kan individerna i ett samhälle bli för smarta för samhällets bästa?

I förra Axess tog jag upp det här med att intelligenta människor inom vissa akademiska discipliner förespråkar verklighetsfrånvända idéer och vad detta kan tänkas bero. Många känner att delar av genusteorierna som presenteras som fakta inte stämmer med den upplevda verkligheten, och genusforskningen kontrar då med att det är verkligheten som inte hängt med i utvecklingen – teorierna stämmer. Men alla vetenskaper har inte den fördelen att man kan avgöra något slutgiltigt och en gång för alla. Men i rättvisans namn ska sägas att inte ens vi naturvetare kan vara säkra på om det egentligen finns någon verklighet. Man kunde få en inblick i de senaste teorierna kring detta fascinerande ämne i senaste Vetenskapens världs ”Finns verkligheten på riktigt?” (kan ses på SVT Play). För den som redan känner till dubbelspaltexperimentet, Bells olikhet, Schrödingers katt, EPR-paradoxen och Heisenbergs obestämdhetsrelation som erbjuder allehanda intressanta tolkningar av verkligheten (ang determinism, lokal kausalitet, spöklik avståndsverkan, existens av en objektiv verklighet – det är bara att välja vad man ska tro på) så får vi här ytterligare något intressant att grubbla på: är den verklighet vi upplever i själva verket ett hologram, där den egentliga informationen är lagrad vid universums ”rand”? Fysikerna förbereder nu experiment för att testa denna ”holografiska princip”.

I programmet framförs då den i sammanhanget helt naturliga tanken att matematiken inte bara är en mänsklig uppfinning i form av ett verktyg för att beskriva och förutsäga fysikaliska fenomen, utan att den har en oberoende existens som ”den underliggande strukturen” vid randen, och verkligheten är därmed en projektion av ett rent matematiskt objekt – nämligen den samlade matematiskt paketerade informationen vid randen, och därmed är ju matematiken verkligheten. Det finns därmed ingen principiell gräns för vår förmåga att förstå det vi kallar verklighet – i synnerhet inte om man är matematiker.

Ni har säkert alltid undrat hur man kan veta att det finns ett oändligt antal primtal

Ni har säkert alltid undrat hur man kan veta att det finns ett oändligt antal primtal – så här vet vi det!

Jag vet att matematiken för vissa tycks obegriplig och många har fram till universitetsstudierna aldrig ens stött på ett matematiskt bevis, vilket är absurt då bevisföring är matematikens kärna och jag tänkte därför bidra till folkbildningen med ett bevis för att det finns oändligt många primtal. Ett motsägelsebevis, där vi antar att motsatsen till det vi ska bevisa gäller, och visar att detta leder till en motsägelse. För det första kan varje heltal på precis ett sätt skrivas som en produkt av primtal (aritmetikens fundamentalsats), där ett primtal ju är ett tal som bara är delbart med talet 1 och sig självt. Antag nu att det finns ändligt många primtal som vi döper till p_1, p_2, p_3,\dots , p_N där p_N är det största primtalet (ett sådant måste ju finnas om de är ändligt många). Låt oss nu bilda talet Q= p_1xp_2x\dots xp_{N}+ 1, alltså produkten av alla primtal och denna produkt plus talet 1. Detta tal Q måste då kunna skrivas som en produkt av primtal (och därmed vara delbart med vart och ett av de primtal av vilka det är en produkt). Men vilka skulle det vara? Delar vi Q med vilket som helst av de existerande primtalen p_1,\dots ,p_N så får vi alltid resten 1, så Q är inte delbart med något av dem. Så antingen måste Q vara ett nytt primtal eller så är det delbart med ett okänt primtal som inte finns med bland de vi antog fanns. Således var antagandet om att det finns ändligt många primtal fel, och därmed har vi visat att det finns oändligt många primtal.

Sådär – ursäkta att ni fick plöja dem, men det är bara bra för era hjärnor att få se ett matematiskt bevis så ni inte blir dementa :-) – kaffe och matematiska bevis är det mest effektiva för att stoppa åldrandet, det har min egen forskning visat – och beviset är jag själv, med tanke på all galenskap hade jag ju fått en hjärtattack för länge sedan om jag inte ägnat mig åt den meditation som matematiska grubblerier innebär. En annan metod att förlänga sitt liv är att sänka sin ämnesomsättning, och det enklaste är då att sätta sig i kylskåpet en timme om dagen – om man får plats och inte preppat mat inför den kommande ekonomiska kollapsen, annars kan man ju alltid köpa en frysbox och ställa in den på upptining om ett sekel – då är genusvansinnet garanterat borta, liksom euron och alla nu levande galningar. Vad sägs tex om att skriva en artikel med titeln ”När folket röstar fel är författningsdomstolen sista utposten” ? Citat: ”I politiska diskussioner i Sverige pratar vi sällan om det, men det är tyvärr en svaghet som demokratin har: ibland röstar folk fel.” Jag ska återkomma till Selimovic om ett tag. Och ni (= Dolf) kan lika bra sluta tjata om att jag ska läsa 1984 – varför ska jag det när jag redan lever i det? Det är bara att beskriva verkligheten idag – det blir säkert minst lika bra som den där boken.

PK-debatt-Josefsson-2Sedan måste ni se Publicistklubbens debatt ”Våga (vägra) ta debatten” - verkligen underhållande att se Linderborg tappa fattningen och motsäga sig själv hundra gånger och vifta med höger-handen mot Josefsson – har hon blivit nazist eller? ;-) Josefsson har min fulla respekt, en av få (det finns faktiskt ett par kvar) journalister man kan ha förtroende för och som säger kloka saker. Väl värd att se denna debatt om huruvida folk ska få prata (tack tack, men vi har redan diskuterat i flera år bakom er rygg) om den förda politikens konsekvenser vad gäller invandringen (man får ju inte säga ”massinvandring” för bara 100.000 pers om året – däremot är det  en ”massavvisning” när 50 personer ska utvisas – och den får man mer än gärna prata om). Det finns en punkt där båda gör en korrekt analys dock – missnöjet med den förda politiken kommer att växa – oavsett om folk ”får” prata om det eller inte i media. Det gäller både EU-frågan och invandringen och kemikalier i vardagen och andra obekväma aspekter av verkligheten där samhället lyckats mindre bra. Ty verkligheten är verkligheten och den är lika verklig för den som tittar ut genom köksfönstret varje dag – oavsett om man i media och på tidningsredaktioner kallar det för ”mångkultur” eller ”multikulturalism” eller uppfinner ännu fler begrepp, så ser vi det vi ser – kalla det vad ni vil - verkligheten förändras inte genom att döpas om. Nåja, personligen ser jag en stor skog när jag tittar ut genom köksfönstret, och bakom skogen finns vatten, och efter det ser jag något slottliknande som tillhör Danderyd (tror jag) men efter det kan man nog skymta lite mångkultur, eller förlåt, jag menar multikulturalism, eller ska det vara mångkulturalism eller multikultur? Jag kan inte hålla isär begreppen länge. Och faktum är att det inte spelar någon roll om man inte har koll på dessa nya begrepp. Som sagt – se debatten om att ta debatten HÄR .

solstormTy liksom med genusfrågan så löses inga reella problem genom att sätta akademiker vid ritbordet – det vet vi ju vid det här laget – könet existerar fortfarande och har inte dekonstruerats, den kritiska vithetsforskningen har fortfarande inte förändrat min hudfärg, det kommer däremot stranden här ute att göra på bara en månad i sommar, mycket mer effektivt än de kritiska vithetsforskarnas 20-åriga forskning lyckats göra, vilket visar att vi verkligen slösar på skattepengarna, som istället borde gå till mina kommande projekt. För att inte tala om min axeloperation, som hade blivit av direkt om pengarna gått till vården istället för några tusen genusprojekt. Jag tror jag ska skriva en genusrapport: Dekonstruktionen av den hegemoniska vithetsnormen genom att sola och bada på stranden – hur är vithetsnormen kopplad till solaktiviteten och kan en geomagnetisk solvindsinducerad storm påverka maktbalansen på Jorden? Kan vi vidare bryta vithetsnormen genom att låta allt vitt ljus brytas i ett jätteprisma? Får vi en större färgmångfald då? Fysiken, som vi genusforskare egentligen inte tror på, kan som av en slump råka komma till användning här. Denna spektrumstudie syftar till att bygga, cementera och slutligen rikta allt vitt ljus mot ett prisma som bara kommer att kosta hela höstbudgeten.

Rotating_earth_(large)Att svenska staten går i konkurs måste dock noga vägas mot de fördelar det innebär att låta den vite mannens reflekterade hudfärg passera genom ett mångfaldsprisma, och undersöka om spektrat blir kontinuerligt eller diskret. För särskilt diskret är ju inte den vita mannen som roffar åt sig och tar för sig av allt det goda i världen, medan vi genusforskare står på bar backe och inte får något i ett kvinnofientligt land som Sverige, som för övrigt borde förintas, men före det vill vi undersöka den osynliga mörka struktur som ligger mellan oss och dem som absorberar vissa våglängder – vi vill med andra ord undersöka ett absorptionsspektrum för att förstå vad som ligger mellan oss och den totala oinskränkta makt som vi eftersträvar. Till dess och under hela projektets gång kräver vi för övrigt att solen kommer i vår ägo, vi vill ha ett papper som visar att vi äger solen och ha alla rättigheter till den samt tillhörande solaktivitet, ty utan den förbannade solen hade den vite mannens hy inte varit vit och vi tror att vi genom att manipulera med kärnbränslet där inne kan upplösa vithetsnormen. Vi förbehåller oss rätten att eventuellt upphäva årstiderna genom att räta upp Jordens lutning på 23.5 grader mot banellipsens normal så att det blir jämställt i årstidsfrågan och soltillgången. På så sätt hoppas vi att alla på sikt får samma hudfärg, vilket kommer att platta till alla ojämlika strukturer.

Med vänlig hälsning,

Tanja och genusmaffian i samarbete

Inte för att verka galen, men jag tror att solen tillhör mig faktiskt.

Inte för att verka galen, men jag tror att solen tillhör mig faktiskt. Om inte så tänker jag köpa den till mitt genusprojekt.

Nä, nu skojar jag bara – inget samarbete med genusmaffian här inte. Men att äga solen vore ju fördelaktigt. Är det NASA man ska kontakta? Eller utomjordingarna här utanför mitt fönster? Eller är det tillresta genusvetare som könskodar kottarna, jag ser nog lite dåligt… Kanske Bilderberggruppen redan äger solen? Kan ni lägga in något på mitt paypal så jag kan köpa den från dem, undrar vad den kostar? Jag har letat på Blocket men ingen säljer ju solen. Jag trodde man kunde köpa allt för pengar, vad är det här för vansinne!? Nåja – om ingen redan äger den så utropar jag mig till dess ägare nu, jag har trots allt studerat solfläckarna sedan jag var 12 och har en relation med solen som få andra, ni kan inget om solens magnetfält medan jag studerat det dagligen. Jag ser nu att mitt worddokument är 8 sidor, det kanske får räcka nu då? Jag antar att ni redan är jättesura för det här långa inlägget så jag tar nog och slutar nu. Vi ses i kommentarsfältet. Imorgon då antar jag, efter att ni hunnit läsa hela inlägget och sett debatten. :-) Jag tror det här blir mitt sista megalånga inlägg faktiskt, jag har också fått nog av att ha en så här oöverskådlig blogg – jag hittar ju inget här själv längre.

Tips –  svensk PK syntax error i SVT Debatt (s)-Expo-Mustafa

Och glöm inte se PK-debatten med Josefsson och Linderborg

Relaterat: Haro – ett ljus i mörkret

Läs även:

Feministisk Gryning inbjuder till konferens 

Förslag: Gör det straffbart att kritisera feminism

Bittergubben om granskande UU-rapport som kartlagt genusbloggarna  (jag har läst rapporten, den är helt undermålig både språkligt och innehållsmässigt ska ta upp den i nästa inlägg tänkte jag).

Aktivarum: intervju om jämställdism

Genusdebatten om genusdebatten

Toklandet om tok


HARO – ett ljus i mörkret

november 22, 2011
Jag träffade HARO.s styrelse i helgen

Jag träffade HARO:s styrelse i helgen och vi hade mycket att prata om!

I helgen hade jag förmånen att träffa några fantastiska människor, nämligen Haro:s styrelse  och det var mycket givande att diskutera med dem om både genusvansinne, skola och föräldraskap. Här har Haro sammanställt en del aktuell forskning och de ska ha all heder för att de står rakryggade i en galen värld, eller snarare en galen del av världen, för i flertalet länder på Jordens yta är det inget kontroversiellt alls att stå för valfrihet, jämställdhet och föräldraskap med barnets och föräldrarnas bästa i fokus. Jag har just fyllt i ett formulär för att bli medlem . I många länder ses det istället som ytterst suspekt att vilja lämna ifrån sig sin 1-åring till andra hela dagarna för att jobba. På TV kan jag allt som oftast se svenska reportage om länder i Asien, Afrika och Sydamerika där man förfasas över att kvinnor måste vara ifrån sina barn för att jobba långväga för att ta sig ur fattigdom, och i samband med detta lämna ifrån sig barnet till dess närmsta släktingar, medan man när det kommer till svenska förhållanden tycker att den som inte vill lämna ifrån sig det lilla barnet dagligen till främmande människor utan anknytning till barnet är konstig och agerar mot bättre vetande. Dubbla måttstockar som vanligt.

Jag glömde genusperspektivet i min doktorsavhandling!!!

Jag glömde genusperspektivet i min doktorsavhandling!!!

Det är talande för den tid vi lever i att man för kunna motivera sina personliga livsval inför andra måste vara påläst både på den senaste hjärnforskningen och i praktiken ha kunskaper motsvarande en universitetsexamen i beteendevetenskap, pedagogik och psykologi, men sådana är tiderna. Detta medan genusforskarna, som styr och ställer i riket, inte ens kan lösa en andragradsekvation. En ekvations grad är ju förvisso en social konstruktion, konstruerad av någon vansinnig världsfrånvänd matematiker eller fysiker som försöker få ordning på sina patriarkala teorier i ett hierarkiskt universum där vissa elementarpartiklar (eller kanske strängar) är med grundläggande än andra, och med detta argument kan genusforskarna alltid automatiskt reducera graden till noll och få en motsägelse, som alltid, medan graden av idioti i deras egna avhandlingar alltid går mot oändligheten. Jag borde tagit upp detta i min doktorsavhandling men på den tiden hade jag ingen koll på genusvansinnet.

Var är min lagstadgade diskman?

Var är min lagstadgade diskman? Det börjar bli fullt här...

Jag ber om ursäkt att jag i vanlig ordning kommer dragandes med Sanningen, men det är faktiskt helt absurt att lämna en 1.5-åring på daghem till främmande människor medan man själv är iväg och jobbar åtta timmar eller mer. Inte ens en välmeriterad genuscoach kan ersätta föräldrarna (jag ber om ursäkt för detta kontroversiella uttalande!). Jag insåg detta ganska snabbt under min doktorandtid när jag själv blev mamma, och det är ju tur att man som doktorand är självständig och kan jobba även hemma och olika intensivt i perioder, så att situationen är påverkbar – alla har inte den turen. Barnet har nyss kommit till världen, och vad skickar man för signaler till det genom att varje morgon få det utdraget ur famnen av dagispersonal medan man själv måste göra det som är så viktigt, nämligen säkra sin pension som Reinfeldt sa på Aktuellt apropå hemmafru-undersökningen på Familjeliv. Jag odlar hellre morötter på balkongen (om jag nu hade en balkong, men det har jag inte, så jag får låna grannens) på ålderns höst än låter Reinfeldt och sossemaffian diktera mitt liv. Låt er inte heller luras av att moderatstämman erkände vår rätt att dela på disken hur vi vill, det är bara en skenmanöver för att dölja att vi saknar valfrihet på andra områden. För övrigt har jag inte diskat på tre dagar och väntar fortfarande på att någon skattefinansierad man ska komma så att jag kan leva i enlighet med de nuvarande jämställdhetspolitiska målen (målet om delad disk återfinnes som delmål 3 i prop 2005/06:155 som antogs våren 2006).

Utvandra och invandra efter några år

Lösning: utvandra och invandra efter några år.

Jag har faktiskt funnit en lösning på det här – för alla som vill vara hemma längre med barnen. Föd barnet utomlands och lev några år på besparingar i något land där det är billigt att leva. Återvandra därefter till Sverige och ta ut föräldraförsäkringen. Lagen är sådan att den som invandrat till Sverige med ett eller flera barn under 8 år har rätt att ta ut 480 dagars betald föräldraledighet, per barn. Om du föder i utlandet och sedan invandrar när barnen är tex 2 och 4 och 6 år gamla, kan du stanna hemma med betald föräldraledighet i 480×3= 1440 dagar. Dessa barn hinner knyta an till föräldrarna under de första viktiga åren, men föder du inrikes är det dagis efter 480 dagar som gäller. Vad sägs om att ge varje barn, oavsett födelseplats,  1440 dagar av föräldrarnas tid sin första tid i livet (inte nödvändigtvis på svenska skattebetalares bekostnad, men att ha det som en politisk ambition i alla länder)? Integrationsminister Erik Ullenhag, som själv har barn, kommenterar:

”Jag tycker inte att det är rimligt att man får lika många föräldradagar för ett barn som är fyra år när det kommer hit, som för ett nyfött barn som är fött här, sade Erik Ullenhag.” (Källa).

Medan Maud Olofsson kritiserar detsamma utifrån en annan vinkel – arbetslinjen.  Själv tycker jag inte att det är rimligt att Ullenhag och Olofsson sitter i regeringen, men man kan inte alltid få som man vill, även om jag vet att jag kommer att få det, i sinom tid.

OBS! Läs Hemmaföräldrars chockerande sammanställning av utvecklingen!

Genusvaninnet bryter ner nervsystemet

Genusvansinnet bryter ner nervsystemet och får inte sällan dödlig utgång

Jag vet (av personlig erfarenhet) att varje människa inom sig rymmer ett frö av galenskap, och vi vet alla att de svenska genusfanatikerna är det tydligaste beviset för detta. Det är dessutom inbyggt i genusindustrin att man heller aldrig ska kunna bli av med den. Om man som genuspropagandapåtvingad kommunanställd låter den kroniskt inhyrda genuscoachen veta att det där är abstrakt nonsens utan koppling till den kommunala verksamheten, får man höra att man inte är i fas med utvecklingen, jämställdheten, sig själv eller genuscoachen, och att man därför behöver fler föreläsningar, fler stenciler, fler genusstrateger och fler övervakade rollspelsövningar som genuscoachen kan dokumentera i Genus-Riksarkivet. Medan om man instämmer i allt (ofta spelat, för att bli av med coachen eftersom det just inkommit en patient med stroke som behöver tas om hand, där stroken beror på att patienten också hade en inhyrd genuscoach på sin arbetsplats) och tycker att den här genuslektionen är jäääätteviktig för den personliga utvecklingen, så får man även då höra att man behöver ”mer kunskap” om genus, då blir det genus fördjupning – eftersom man ju gillade grundkursen och framförallt insåg vikten av den, är det dags att gå vidare i genusträsket. Faktum är att man, även om man tyckte att genusarbetet på tio månader inte ledde någon vart, varken till ökad jämställdhet eller bättre kommunal service, att projektet är ”påtvingat uppifrån” och att det snarare tar resurser från den ordinarie verksamheten, kan ha oturen att ändå behöva gå genus fördjupning. Eller genus breddning. Detta är vad som skedde i Ljungby kommun nyligen och som jag tog upp i inlägget Iiinte 80 miljoner till!!!!  Där var de kommunanställda och cheferna tveksamma till de inhyrda genusprocessledarna och den tio månader långa ”startsträckan”, vilket ledde till att man öppnade upp för ett likadant projekt, fast nu utvidgat till kategorierna etnicitet, religion och ålder m fl.

Från Ljungby-rapporten  under ”Slutdiskussion” sid 25:

”En ytterligare del i att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete efter projektets slut är även att få in jämställdhetsfrågan i det större mångfaldsperspektivet… grupperna kvinnor och män är inte homogena och de kan i sin tur ha varierande behov beroende på bland annat etnicitet, religion, ålder, social tillhörighet och funktionsnedsättning… För att arbeta med att i framtiden skapa en kommun öppen för alla och där alla medborgare har möjlighet till likvärdig påverkan, är det viktigt att också arbeta med mångfald. Att arbeta med mångfald kan fungera under samma upplägg som finns inom detta projekt, dvs. genom kompetenshöjande insatser, synliggörande och diskussion. Detta kan vara något att ha med sig i kommande funderingar kring hur arbetet med jämställdhet ska fortgå i framtiden, och hur det kan inkluderas i ett större sammanhang.”

Genusmaffian sprider fördomar om äldre

Genusmaffian sprider, medvetet eller omedvetet, föraktet för äldre.

Det kritiserade projektet ska alltså breddas – folk har inte bara kön utan även andra egenskaper och därför även behov som inte är kopplade till enbart kön. Detta skulle ingen inse om inte Genusmaffian uppmärksammade det. Det är för övrigt lite ironiskt att genusforskarna anser sig kunna jobba med kategorin ålder, med tanke på att det ju är de som i sin normupplösande verksamhet under decennier aktivt spridit fördomar om äldre som obildade soffpotatisar som lever på medeltiden eftersom de inte läst genuskurser. Vad vet de egentligen om postkolonial feminism? De äldre står som symbolen för ett omodernt tänkande och är allmänt dumma i huvudet och en bromskloss för civilisationen eftersom det är de, tillsammans med alla nu utdöda generationer, som lagt grunden för vetenskap, kultur, traditioner och litteratur – allt patriarkalt snömos.

Den gravida manenn från Oprah Show

Den gravida mannen från Oprah Show

Och i genuskurserna i skolan blir genuscoachen chockad när det visade sig att barnen inte hade fördomar om kön och vad en man respektive kvinna kan göra, och fick i desperation lägga upp en bild på en gravid man (se Är genusvetarnas verksamhet laglig?)  så att barnen, oavsett hur de än svarade, fick fel. Vilket ju är genusexpertens mål, eftersom han annars inte kan motivera sin konsultverksamhet. En gravid man – äntligen måste ungarna svara fel oavsett hur de svarar (den gravide mannen är den könsopererade kvinna som ni alla sett på Oprah Winfrey show). Ja, det är ju onekligen så att Sverige ligger i framkant här. TIMSS- och PISA-undersökningarna mäter kanske fel saker? De mäter ju patriarkalt kunskapsstoff istället för genusmedvetenhet. Det är på tiden att svensk genusforskning revolutionerar hela Europas utbildningsväsende. Tyvärr är det möjligt att söka projektmedel för det redan nu. Vansinnet föder och göder sig självt. Läs också om hur metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsnormer och hur kommunens jämställdhetsstrateg i samarbete med NO-lärarna vill ändra på detta i…just det,  anatomiundervisningen! I en svensk skola som går i täten för genusarbetet, givetvis…

Och så behövs massor av genuskunskap i förskolan. I SOU 2006:75  kan vi läsa (sid 19) att ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt” Man kan ju här motivera både med att barnen inte läst genus, har nedärvda fördomar, fördomar inplanterade av det omgivande samhället och att man egentligen inte vet vad man sysslar med. Så här brukar genusforskarna motivera sin verksamhet och behovet av pengar:

Aktiva spermier och passiva ägg rimmar illa med svenska jämställdhetssträvanden

Aktiva spermier och passiva ägg rimmar illa med svenska jämställdhetssträvanden

”Effekterna av det vi sysslar med är egentligen inte kända, så vi behöver 100 miljoner för att grubbla över det, men vi behöver dessutom ytterligare 200 miljoner minst, men gärna dubbelt så mycket, under nästa budgetår för att trots det implementera våra teorier, vi kan inte vänta tills barnen är 18 för att se hur det går, men vi tar gärna emot en check på 80 miljarder redan nu för att formulera det projekt som ska ge barnen den vård de behöver efter våra härjningar. Det behövs mer forskning kring de förtryckarstrukturer som barnen utvecklar redan som 1-åringar i samspel med andra barn, och vi vill också bygga en uppfinnarverkstad för att ta fram könsneutrala leksaker. Då behövs naturligtvis även en fabrik för storskalig produktion osv, så låt oss avrunda till en miljard jämnt då. För varje kommun alltså, som vill köpa in leksakerna, vilket torde bli alla då eftersom de andra blir hopplöst efter i jämställdhetsarbetet annars. Det är det minsta regeringen och skattebetalarna kan göra för att uppnå ett jämställt samhälle. Sverige måste också gå i täten för att sprida detta unika vansinnesprojekt över hela jordklotet. Vi behöver alltså internationaliseringsinsatser. Vi brukar hålla kurser i oupplysta länder. Här återger vi ett exempel på en lärorik kommunikativ process som tagit många länder flera sekler framåt i utvecklingen:

- Ni måååste lära er mer om genusordningen påverkan på era barn. Vet ni att gungorna är könsmarkarde? Och att genuskodat material kan skada hjärnvävnaden? Det har en framstående svensk genusvetare visat.

- Nja, alltså saken är den att vi inte har några lekplatser i vårt land… vi behöver verkligen rent vatten. Kan ni inte hjälpa oss att borra en brunn istället?

Är brunnen ett godkänt feministiskt projekt?

- Ja, det är ju bättre att borra en vagina i Moder Jord än att bygga en fallosformad klätterställning med inbyggda karriärstegar som pojkarna kommer att klättra i men inte flickorna. Men saken är den att er vattenbrist beror på den globala uppvärmningen som i sin tur beror på den manliga konsumtionen och för att förstå detta måste ni läsa 15 poäng genusvetenskap. Ni kan läsa den på distans via nätet, så kommer allt annat att lösa sig med tiden.

- Sanningen är den att vi inte har något datornät, vi behöver bygga ut vårt vanliga vägnät först. Kan ni inte hjälpa oss med redskap så att vi kan börja bygga?

- Nej, det går verkligen inte för sig, grävskopor och spadar är manligt könskodade, det har framstående forskare i Sverige visat. Dessutom är vägar farliga – alla vägar bär till Patriarkatet, och där vill ni inte vara, det vore inte bra för jämställdheten. Dessutom behöver vi göra en feministisk intersektionell analys av ert grundvatten när vi borrat Vaginabrunnen, och det innebär att vi måste spärra av 90% av ert landområde under några år, men när vi väl publicerat resultaten i en välrenommerad genustidskrift blir vi…eh jag menar ni, världsberömda – det blir ett feministiskt genombrott! Om inte marken imploderar under borrandet, vi vill helst inte gå händelserna i förväg genom att undersöka markens hållfasthet med manliga makt- och mätinstrument. Men som det gamla talesättet lyder – den som lever får se, medan den som faller in i Vaginabrunnen dör en helig feministisk död. Det låter väl bra, kan vi skriva avtal nu? Döden är en social konstruktion, och vi har visat att ”utanföret” är en illusion, precis som er framtid, om ni inte genast samarbetar med oss.

Vi behöver även medel för internationalisering av våra nättroll. Vi har exempel på genusfrälsta (ofta nyblivna) föräldrar i diverse forum på nätet här hemma i Sverige. De berättar med entusiasm och glädje om genusperspektivets betydelse i vardagen, och hur de äntligen får nytta av sina 30 poäng i genusvetenskap. Hur har de förresten tid att hänga på forum med en så hög utbildning? Det vill vi undersöka ur ett intersektionellt perspektiv. Vi har sett många givande diskussioner och återger här en som ett lärorikt exempel:

- Det var en intressant diskussion men jag måste koppla ner mig nu, det är något oljud i bakgrunden.

- Jaha, är det din man som kommit ut ur sin grotta och brölar?

- Nej, det är lilla Elsa som drar ut tangentbordsknapparna på den andra datorn, jag måste verkligen sluta nu och se vad som står på.

Genusglasögonen måste på i tid

Genusglasögonen måste på i tid

- Vet du att alfabetet är en förskräcklig norm? Det lärde jag mig när jag gick en genuskurs i vintras. Det finns en struktur på tangentbordet där var bokstav ska veta sin plats. Det din dotter gör nu är normbrytande – hon utmanar alfabetsnormen genom att byta plats på bokstäverna – det är viktigt att du inte avbryter detta viktiga inslag i hennes utveckling! Bokstäver är, till skillnad från vad Patriarkatet vill låta påskina, fritt utbytbara mot varandra – ingen bokstav är bättre än någon annan! Känner du till att det finns statistiska undersökningar som visar att vissa bokstäver förekommer oftare än andra och att man därför kan dechiffrera kodade meddelanden där olika bokstäver bytts ut mot varandra? Det läste jag på en matematikers blogg. Helt vansinnigt. Om alla bokstäver förekommit lika ofta och det rådde jämställdhet i bokstavsdjungeln hade det varit jämställt. Jag har en vän som är genusvetare och hon håller på att konstruera ett bokstavsneutralt språk där alla bokstäver förekommer exakt lika många gånger i varje bok som översätts till det språket, verkligen alfabetsbrytande, varje bokstav kan ju sägas utgöra ett eget kön och hon bringar ordning i maktordningarna och plattar till talstrukturen. Låt bokstäverna byta plats så får du se hur strukturen i meningarna försvinner omedelbart – din dotter är mycket klok!

- Byta ut bokstäverna? Men hur ska då min man kunna skriva eller förstå en text skriven på den datorn?

- Förstå och förstå, här handlar det om att sätta barnet i centrum och hela tiden ha jämställdheten i åtanke. Varje barn föds i könsneutralitetens tecken och det är vi vuxna, eller närmare bestämt din man, som begränsar deras kreativa flöde och inneboende feministiska skaparkraft.

- Jaha, ja så kan det vara men nu måste jag verkligen gå ifrån, Elsa klippte just av sladden på hårtorken!

- Ser du, det går framåt! Min tvååriga dotter är för övrigt oerhört positivt påverkad av genuspedagogiken på dagis, igår fick hon ett utbrott och kastade sin leksakstraktor i golvet och var sedan aggressiv hela eftermiddagen – ett verkligt framsteg ur ett genusperspektiv! Hon tog verkligen plats om man säger så. Vi fick fly in i ett annat rum.

- Jaha är det inte trotsåldern då?

- Nejdå, det är genuspedagogiken – den gör underverk! Igår hällde hon ut rosa nagellack över spisen. Det var en feministisk protest mot kvinnans roll som kokerska och slav i det moderna Sverige. Tänk att hon redan förstått det – genuspedagogiken har verkligen påverkat hela familjen, och dagen innan det vred hon huvudet av alla sina dockor och lade dem i en kastrull på spisen, och senast i förra veckan så öppnade hon bilmotorn och dök in och stannade där i en timme, minst. Det kan ha varit en dag, vi ville ju inte störa hennes möjlighet att utvecklas bortom könsrollerna.

- Jaha, eh, är det inte farligt för ett litet barn att vistas i en bilmotor sådär?

Genusvansinnet ger oss helt nya sjukdomar

Genusvansinnet ger oss helt nya sjukdomar

- Nejdå, när hon kom ut var hon riktigt igång och fick ännu ett raseriutbrott och betedde sig allmänt underligt, i vilket fall betedde hon sig inte normenligt så något måste ju bilmotorn ha gjort för självkänslan. Vi tog henne till en läkare efter några dagars hosta man han kunde inte fastställa sjukdomsbild, men då sa jag stolt att hela familjen ingår i ett genusprojekt som gör att vi bryter mot normer – vi får tydligen helt nya sjukdomar också som varken män eller kvinnor tidigare haft, det måste vara de där nya könsneutrala sjukdomarna som genusvetarna lovade oss, mycket intressant! Jag undrar om det finns några feministiska botemedel eller om Patriarkatets giftpenicillin fungerar även här? Jag känner att vi i min familj är stormsteg före alla andra i jämställdhetsavseende, det är en ny era, ett nytt sätt att leva, eller dö. I vilket fall är det unikt och normbrytande och vi får en gratis intersektionell analys av familjens maktordningar varje vecka tillsammans med vårt horoskop ur ett genusperspektiv! Vill du också vara med?”

Relaterat: Caroline Erfors (HARO) på Newsmill: Svensk förskola ett storskaligt misslyckande, Haro:s hemsida, Haro-bloggen, Haro forskningHaro artiklar, Barnens rätt till föräldrarnas tid, Hemmaföräldrars sammanställning!

Genus i förskolan: Projekt Implicit – bär du på fördomar eller ”föreställningar” om ”verkligheten”?  , 2-årsdagen sedan nyhetsmorgon


Genusforskare offer för ”Brain drain”!

november 6, 2011
Elise Claeson - en sund röst i debatten

Elise Claeson - en sund röst i debatten

Först vill jag tipsa om Elise Claesons artikel i Aftonbladet, som utgör en slutreplik i en debatt. Här är den: Feminister – håll er borta från våra familjeliv!  och den utgör alltså en replik på Schymans Elise Claeson förstår inte vad jämställdhet innebär  samt Lisa Magnussons Varför ska kvinnors arbete vara gratis?  som i sin tur var reaktioner på Elise Cleasons ursprungliga artikel Svensk jämställdhet – en livsfara för kvinnor. Och läs även Elise Claessons artikel på svt.se: Befria de gröna hemmafru-feministerna från jämställdhetsutopin och hennes Newsmill från i maj: Regeringen och genuspedagogerna vill ha ett nytt folk.

Är detta genusforskarnas nya familjevänliga uppfinning?

Är detta genusforskarnas nya familjevänliga uppfinning?

Ni kanske inte tror att Genusmaffians förehavanden utgör någon risk för folkhälsan, men det gör den. För länge sedan skrev jag ett humorinlägg om genusvansinnets effekter på (dittills) normala människor, men om man läser om texten nu, så verkar det inte alls vara humor, utan skulle mycket väl kunna utspela sig i vilken stad som helst som berikats med en genuslobby som kör över allt i sin väg med en ångvält fulltankad med genuspropaganda. Och med normala människor menar jag samma sak som genusvetarna menar, nämligen människor som lever efter vissa normer, och följaktligen är de andra per definition, de genusupplysta, onormala, även om de faktiskt har normlösheten som norm vilket gör att de egentligen, mot sin vilja, i någon mening också är normala, men jag skulle aldrig lyfta fram detta för att inte såra deras känslor.

Här är min nya vithetsmätarmaskin

Här är min nya vithetsmätapparat

I förra inlägget  fick vi lära oss en del om forskningsområdet genus- och kritisk vithetsanalys, så jag hoppas verkligen att ni alla ägnat den senaste veckan åt att kritiskt granska er eventuella vithet. Själv har jag just utvecklat en helt ny spektroskopisk metod för att undersöka vithetsgraden genom att helt enkelt mäta hur mycket ljus huden absorberar när man står mitt i skuggan av genusvansinnet. Om man upplever skuggan som mycket mörk blir det inte mycket ljus, vilket innebär att det som genusforskarna kallar en ”vit kropp” alltså med mitt mätinstrument kan bli medelbrun, gul, svart eller lila om man samtidigt har högt blodtryck, vilket man ju ofta får i Genusland. Inte jag dock, eftersom jag har en avstressande bettskena jag kan tugga på, och det påminner mig om att jag ju skulle skicka tandläkarräkningen till Nationella Sekretariatet för genusforskning.

Drömmen är att få in mitt resultat i tidskriften Genus med tema Innovation

Drömmen är att få in mitt resultat i tidskriften Genus med tema Innovation

Jag kallar en sådan av genusforskarna klassificerad ”vit kropp” som varken absorberar eller utstrålar något ljus i genusskuggan och som därför rent mättekniskt är en svart kropp, för en ”ambivalent kropp”. Jag hoppas därmed kunna publicera mig i någon kritisk vithetsprofilerad genustidskrift som accepterar vetenskapliga belägg för något, och om ingen sådan finns, så hoppas jag på att min hypotes om att ambivalenta kroppar skapas i genusskuggan kan komma att accepteras vitt, svart och brett om jag bara upprepar den tillräckligt ofta och får framföra den i något debattprogram på TV. Den kommer också att bli sann om jag lyckas sälja den till någon politiker som sedan uttalar den på TV. Gärna tillsammans med några standardfloskler som ökar trovärdigheten:

Det gäller att nå ut med sina hypoteser

Det gäller att nå ut med sina hypoteser

”Hypotesen om ambivalenta kroppar i genusskuggan är något vi måste acceptera eftersom Sverige är en del av världen och eftersom vi lever i en demokrati, och ett öppet samhälle som vårt måste acceptera vissa hypoteser som sanningar eftersom vi strävar efter jämlikhet och jämställdhet och allas lika värde. Inte alla hypotesers lika värde givetvis, men alla andra lika värden, som exempelvis alla genusforskares lika värdering av en vetenskaplig utsaga, som därmed brister, precis som jämställdhetsarbetet skulle göra om inte vi politiker satt vid rodret och gav genusmaffian era skattepengar så att ni åtminstone kan bekosta er egen hjärntvätt, latmaskar.

cirkel

Här kan Patriarkatet få trampa runt

Vi däremot maskar inte, vi går istället i täten och har gått om alla andra länder med vår öppna toleranta inställning mot olikheter, så länge olikheterna inte hamnar utanför det tillåtna intervallet, som är en krympande mängd. Vi ska få ner det till noll. Det är vårt mål. Då möts ändarna, och vi vill alla skapa möten mellan folk från olika ändar av världen, för utan dessa möten kan inte hypotesen om de ambivalenta kropparna i genusskuggan vara ett led mot ökad rättvisa. När ändpunkterna sammanfaller, då är vi nöjda. Då är nämligen alla lika, och mer exakt identiska fast utan en fast identitet, och livet blir rättvist. För millimeterrättvisa är den enda vi kan tänka oss, när vi väl tänker, vilket inte är särskilt ofta när jag tänker efter. Men oj, nu tänkte jag visst – ja där ser man. Att tänka en millimeter i taget, det är bra för demokratin. En öppen linjal kan vikas ihop så att ändpunkterna sammanfaller och då har vi en sluten cirkel, för ni vet ju alla att cirklar också kan vara öppna, men vi vill gärna sluta cirkeln och stänga in er medborgare i den så att ni inte kommer ut. Världen ute är ju farlig och vi måste skydda er från den.

Möbiusband

Möbiusband

Om man vrider rättviselinjalen innan man sätter ihop ändarna får man ett Möbiusband och linjalens yta utgör samtidigt både in- och utsida, eller för att tala klarspråk, något vi politiker är välkända för – det finns ingen in- eller utsida, och det är så vi skapar ett öppet samhälle utan gränser, om ni inte faller av kanten givetvis då är ni illa ute. Och det är det här utanförskapet vi måste komma bort ifrån, utanförskapet som odlas av oliktänkande, som gör att alltfler hamnar utanför den sammanfallande ändpunkten. I en jämställd värld finns bara en demokratisk linjal och det är det vi alltid har i åtanke när vi fattar våra beslut – börjar folk tänka själva hotas rättvisan, demokratin, jämställdheten, sammanhållningen, klimatet, den hållbara utvecklingen och min riksdagsplats. Och då är vi verkligen ute på farligt vatten, eller i åtminstone jag, eftersom jag då inte längre har råd med båten som tar mig ut till min alldeles egna ö i skärgården.”

I vilket fall, med min ombyggda fotomultiplikator (se bild)  kan jag mäta hur många elektroner som slås ut som en följd av den fotoelektriska effekt som Einstein fick Nobelpriset för 1921, och ni får be om ursäkt att jag la in en allmänbildande bisats så här i genusvansinniga tider, och dessa elektroner accelereras sedan i ett högspänningsfält mot en genusartikel, så att ännu fler elektroner och bokstäver frigörs, tills jag har en tillräcklig elektronisk förstärkning som jag sedan kan rikta mot Patriarkatet, som i sann patriarkal anda, mäter den  (vi vet ju att det här att räkna och mäta saker är ett patriarkalt påfund – se tex Genusfysik och konsensuskultur eller Hur många aprilskämt? ).

Genusvetare på utflykt i verkligehen

Genusforskarna känns lätt igen, här flög en framför mitt fönster igår, och försökte spionera på min nya vithets-spektrometer.

Äsch, nu tappade jag tråden, som vanligt :-). Eller egentligen inte, det är bara det att tråden alltid förgrenar sig lite på vägen, vilket är helt normalt om man vill vara en kreativ matematiker som ser nya möjligheter och nya lösningar på uråldriga problem. Då måste man kunna associera fritt som en genusforskare och inte låta sig störas av triviala saker som verkligheten och världen utanför. Där har jag och genusforskarna faktiskt något gemensamt. Förutom att de tar sig ut i verkligheten när de ska implementera sina hypoteser, medan jag skickar in mina (dessutom bevisade) hypoteser till en vetenskaplig tidskrift och inte till DN debatt. Men det där inlägget jag skrev för två år sedan, och som var menat som ett skämt men som så här i efterhand framstår som helt normalt, jag får inte plats med det utan får ta det nästa gång. Ledsen att det blev så här :-).

Men glöm inte läsa debattartiklarna överst i inlägget! Det är ju faktiskt så, att många så kallade jämställdhetssträvanden faktiskt är, om jag får lov att använda ordet, kvinnofällor. Istället för mansfällor, som det var tänkt från början.

Det kostade bara 81 miljoner kronor att institutionalisera genusvansinnet inom akademin

Det kostade bara 81 miljoner kronor att institutionalisera genusvansinnet inom akademin

Missa nu inte senaste numret av Genusperspektiv! Under rubriken ”Framgångsrik satsning på excellenta genusmiljöer” kan vi läsa att de 27 miljoner som Vetenskapsrådet satsat på dessa tre genusexcellensmiljöer lett till att de vuxit sig starka – och att detta inte kunnat ske utan de där extra miljonerna. Alltså 27 miljoner till vardera excellenscentreum – totalt 81 miljoner kronor! Notera att genusforskarna gärna problematiserar elitisering inom akademin och excellenssatsningar inom andra områden (se om detta i inlägget Genusvetenskap – en krigsmaskin). De måste väl också snart undersöka sina egna excellenssatsningar ur ett genusperspektiv? Det blir väl 81 miljoner till då… Så där föder och göder vansinnet sig självt.  Excellensmiljöerna har följande intressanta teman:

Uppsala (Forskningsprogrammet GenNa): genus och fysik, genus och djurforskning, genus och didaktik, genus och neurovetenskap, genus och bioetik, genus och biosocialitet.

Umeå (Forskningsprogrammet ”Challenging gender”): genus och demokrati/social rättvia, genus och emotioner, genus och våld, genus och hälsa, genus och normalisering.

Linköping/Örebro (Övergripande tema ”Gendering excellence”): genus, sexualitet och global förändring; Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier; Skillander och sanktioner: sexuell hälsa, kropp och ”empowerment”.

På sidan 2 i nyhetsbrevet Genusperspektiv kan vi läsa:

Det pågår en oroväckande och omfattande "brain drain" av genusforskare till excellensmiljöerna, så att hela städer riskerar att ödeläggas.

Det pågår en oroväckande och omfattande "brain drain" av genusforskare till excellensmiljöerna, så att hela städer riskerar att ödeläggas.

”Utvärderingen pekar på att finansieringen använts för att höja kvaliteten på forskningen till en nivå som inte varit möjlig utan satsningen… Man kan se satsningen som ett bidrag till genusforskningens institutionalisering. Om man vill medverka till att etablera ett forskningsområde snabbare, vittnar det här om att det är möjligt. Då krävs den här typen av storsatsning…

Risk för ”brain drain”?

Utvärderarnas rapport nämner, men går inte djupare in på, den eventuella risken för att sasningarna har dränerat andra miljöer på forskare genom att de sökt sig till excellensmiljöerna.”

Ska det verkligen få vara så, att alla andra svenska städer dräneras på stora genusgenier? ;-) Låt mig gissa vilken lösning Vetenskapsrådet, och inte minst genusforskarna själva, har på detta problem: låt oss göra varje svensk stad till en excellensmiljö för genusforskning! Vi är ju redan på god väg.


Genusdocent om genuskritik i Corren: ”surrealistiskt.” Och lite om Insynsrådet

augusti 18, 2011

VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG IGEN

Jag förstår inte vad Klinth vill ha sagt. Vad är problemet?

Jag förstår inte vad Klinth vill ha sagt. Vad är problemet?

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion beskriver en docent vid Linköpings universitet känslan av att läsa genuskritiska synpunkter i Corren som ”surrealistisk”. Correns chefredaktör och ansvariga utgivare Charlotta Friborg har svarat direkt under brevet, och igår publicerades min replik, eftersom Klinth bland annat reagerat på intervjun med mig i Corren 1/8.  Det är lite svårt att förstå exakt var skon klämmer – Roger Klinth framför nämligen inte någon saklig kritik utan tycks snarare i brist på argument ägna den värdefulla plats han bereds på Corren till att leta efter SD-kopplingar hos både mig och ledarredaktionen. Istället för att försvara genussamfundets förehavanden och lyfta fram den enormt viktiga funktion detta fyller i Sverige (något exempel åtminstone?), inte minst eftersom han själv i allra högsta grad, ska det visa sig, har en aktiv roll i det genusindustriella komplexet, något han glömmer att nämna i sitt öppna brev.

Här är det öppna brevet (själva länkarna har dock jag lagt till) av docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”:

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ifrågasätter Roger Klinth hur tidningen argumenterar kring familje- och jämställdhetspolitik. Han tycker argumenten sammanfaller med Sverigedemokraternas synpunkter. Roger Klinth är docent vid Linköpings universitet med familje- och jämställdhetspolitik som forskningsområde.

Det senaste halvårets ledare i Corren reser en rad frågor om tidningens politiska hållning i jämställdhetsfrågor. I ledaren från 1 augusti ges till exempel bloggaren Tanja – beskriven som ”en av Sveriges tyngsta granskare av genuspolitiken och vad den leder till” – stort utrymme att framföra sitt budskap. Under rubriken ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket”  förekommer ord som ”genusvansinne”, ”galenskap”, ”fördumningsindustri” frekvent i såväl referaten som i ledarskribentens egna analyser. Artikeln avslutas med en förhoppning att Tanjas ”varnande röst” ska kunna hjälpa andra länder att inte ”styra ned i genusfällan”. Ledarskribenten skickar också med en uppmaning till Fredrik Reinfeldt att utse bloggaren till ny jämställdhetsminister.

Läsningen känns närmast surrealistisk. Har jag hamnat på insändarsidan eller råkat ratta in Ring P1? Är detta verkligen en ledarartikel i en välrenommerad svensk dagstidning? Några dagar senare  går Correns ledare i samma stil tillrätta med ”hippiepedagogerna” inom dagisvärlden och ”deras andliga arvtagare genuspedagoger och mångfaldskonsulenter” – som vill ”frigöra människan från hennes traditionella lojaliteter till nationen, familjen och religionen”. Uppenbarligen verkar Correns ledarskribenter ta avstånd från såväl vänsterblockets som alliansregeringens familje- och jämställdhetspolitik. Det enda parti som i sitt partiprogram kräver att genuspedagogik och mångfaldsarbete ska avskaffas och att familjen och nationen ska utgöra det svenska samhällets primära kollektiv är Sverigedemokraterna (SD).

Att den bloggare som Correns ledare ville utnämna till ny jämställdhetsminister i sin blogg hyllar SD:s jämställdhetspolitiska talesman Mattias Karlsson för att vara en av få folkvalda som stått upp mot ”genusvansinnet” [1 , 2 ] gör mig än mer betänksam. På sin hemsida riktar också SD i Uppsala ett varmt tack till bloggaren Tanja som varit en av huvudattraktionerna vid ett seminarium med rubriken ”Genusvetenskap – galenskap eller vetenskap?” [1 , 2 ] När jag tar del av en intervju på nätet med ledamoten i SD:s kvinnoförbund, Hanna Wigh, kan jag konstatera: Corren verkar med stor precision ha prickat in SD familje- och jämställdhetspolitik. Till och med ordval och formuleringar känns igen. Liksom Correns ledare efterlyser Wigh ”sann jämställdhet” i stället för det ”vansinne” som gäller i dagens politik.

Mot bakgrund av detta menar jag att Corren är svaret skyldig.Vilken politisk ståndpunkt har egentligen tidningen i frågor om jämställdhet och mångfald? Är det i själva verket SD:s familje- och jämställdhetspolitik man torgför i ledare efter ledare?”

ROGER KLINTH, DOCENT VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

Svar från Chefredaktören

Corren har på ledarplats ifrågasatt att genusteori används som överordnad förklaringsmodell inom vitt skilda fält av samhällslivet. Vi välkomnar en nyanserad debatt i jämställdhetspolitik, liksom i de andra samhällsfrågor som berörs på ledarsidan.

När Roger Klinth sin debattartikel drar likhetstecken mellan Correns linje på ledarplats och SD:s politik ägnar han sig åt ”guilt by association”. Det kan knappast kallas en saklig argumentation och är därför svårt att bemöta. Intressantare – och mer konstruktivt – vore om Roger Klinth i stället klargjorde sin egen ståndpunkt.

Charlotta Friborg

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Min replik till Klinth (17/8): ”Självständig tankeverksamhet” 

Att undersöka och belysa vad genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken, är både en medborgerlig rättighet och skyldighet. Det skriver Tanja Bergkvist i sitt svar till Roger Klinth.

Replik till Roger Klinth, Corren 12/8

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ondgör sig genusforskaren Roger Klinth över att flera personer öppet vågat kritisera svensk genusverksamhet och i synnerhet att detta skett utanför en insändarsida eller Ring P1. Klinth beskriver känslan som ”surrealistisk”. Correns ledarskribenter ska, utöver att i minst ett halvårs tid ha ägnat sig åt självständig tankeverksamhet i öppen dager, dessutom ha använt sig av begreppet ”sann jämställdhet”, en ordkombination som enligt Klinth även en gång uttalats av en SD-politiker i en intervju på nätet.

Dessutom har ”bloggaren Tanja”, det vill säga undertecknad, i en intervju publicerad på Correns ledarsida (1/8) fått ”stort utrymme att framföra sitt budskap”. Istället för att formulera saklig kritik mot detta ”budskap” där jag framför konkret kritik mot flera inslag av genusindustrin, finner Klinth istället även här en SD-koppling. Den består dels i att SD på sin hemsida lyft fram en föreläsning jag höll för en borgerlig studentförening 2009, och dels i att jag lyft fram en interpellationsdebatt i Riksdagen där SD framförde kritik mot de inslag i program JÄMI som jag just hade bloggat om [12 ]

Själv är Klinth inte bara ordförande  i Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings Universitet utan även projektledare för den nya lärarutbildningen, där han troligtvis själv får ganska stort utrymme att framföra och implementera sitt eget budskap på kommande lärargeneration.

Klinth ingår även i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning, med uppdrag att ”verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning” samt att genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning ”aktivt främja spridningen av dess resultat” (Svensk Författningssamling). Att i ett sådant läge, som privatperson eller ledarskribent, undersöka och belysa vad denna genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken är både en medborgerlig rättighet och skyldighet.

TANJA BERGKVIST, FIL DR MATEMATIK

Ni inser liksom jag att det var en stor prövning för mig att skriva en text på 1.800 tecken inkl blanks, liksom det brukar vara med Axess-krönikorna på 3.500 tecken, och därför är det ju tur att jag har en blogg att brodera ut allt på, så att den fullständiga bilden framträder. Låt mig först lyfta fram Nationella Sekreatriatet för genusforskning. Vi kan läsa om uppdraget i SFS 1997:61 Att forordningen är upphävd genom SFS 2009:1574. Vad detta innebär är inget annat än att Nationella Sekretariatet genomgår en organisatorisk förändring. Uppdraget förblir dock exakt detsamma, vilket ni kan försäkra er om i ”Uppdrag och anslag ligger fast när sekretariatet byter hemvist” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 5-6/09  (se överst sid 10, svarar mot sid 6 i pdf:en) som ges ut av Nationella Sekretariatet för Genusforskning. För att vara riktigt säker på att inte politikerna tagit sitt förnuft till fånga, kontrollerade jag detta en extra gång genom att ringa upp sekretariatet i samband med inlägget Det var ju på tiden!

Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att

- överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja spridningen av dess resultat,

- analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden, och

- arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse.

Naturvetare -  ovana vid vetenskapsteori- och kritik

Naturvetare - ovana vid vetenskapsteori- och kritik

Insynsrådets uppgift är att  ”fungera vägledande och rådgivande för sekretariatet i strategiskt viktiga frågor”. I insynsrådet har Klinth sällskap av både Margaretha Fahlgren och Tiina Rosenberg. Fahlgren minns vi från projektet ”Gränsöverskridande möten” som beviljades 10.8 miljoner av Vetenskapsrådet för följande:Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar… Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Klinth har också under tre år (se intervju från 2010) varit styrelseledamot i NIKK (Nordiska Institutet för Kunskap om Kön), vars direktör Solveig Bergman på en genuskonferens 2009 (6th European conference on gender equality in higher education) gav uttryck för åsikten att ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin” (se sid 4 i denna pdf  under Får jämställdhet plats på framtidens universitet?).  Själva har genusforskarna dock tre egna av Vetenskapsrådet finansierade excellenscentra – varav ett i Linköping, med övergripande tema ”Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier”. Läs mer om hur denna excellensmiljö vill skapa ett europeiskt centrum för excellent transnationell genusforskning i Linköping  – här!

Ju gulare desto högre genusvetardensitet

Ju gulare desto högre genusvetardensitet

Jag antar att man sedan kommer att få medel för att granska sin egen excellenssatsning ur ett genusperspektiv i vanlig ordning.  I vilket fall, Linköping kommer att bli ett Transnationellt Genuscentrum dit all världens genusforskare kommer att vallfärda, och de gemensamma galenskaperna, eller jag menar forskningsresultaten, kommer sedan att spridas ut till vår okunniga befolkning. Inte minst har Klinth en unik chans att göra en stor insats här som utbildningsledare för den nya lärarutbildning som startar hösten 2011, dvs nu. Jag har redan börjat räkna på utvecklingen, som ni kan se på kartan till vänster.

Det är lätt att normalisera det man finner lämpligt genom daglig propaganda

Det är lätt att normalisera det man finner lämpligt genom daglig propaganda

Men ojdå – även NIKK:s direktör Solveig Bergman som jag just nämnde är visst med i Nationella Sekretariatets insynsråd. Tänk vad liten världen är. Vi får via media ofta uppfattningen att genustänkandet är allmänt utbrett och omfattas av folkflertalet, även om vi själva, hur vi än letar med ljus och lykta, aldrig kan finna någon i just vår egen bekantskapskrets som omfamnar genusvansinnet. Men nu får man ju nästan känslan av att det är en liten krets genusfanatiker som styr och ställer i riket, det tycks intressant nog vara samma personer som återkommer i flertalet stora genusprojekt. Vad mer kan vi säga om NIKK? På hemsidan kan vi läsa om att genusforskarna använder Island som ett ”nordiskt laboratorium”  eftersom ”Den lilla mängden människor gör att det är enklare att identifiera pågående maktstrukturer”. Själv skulle jag vilja hävda att det av naturliga skäl då är bättre att använda Nationella Sekretariatets insynsråd som laboratorium. Låt mig formulera en projektansökan till Vetenskapsrådet genast:

Ansökt belopp: 12 miljarder men om möjligt hela statskassan

Titel: Makt och genus i Insynsrådet

Projektbeskrivning: För det första kan vi konstatera att insynsrådet inte är jämställt  – det finns 9 kvinnor men bara 3 män! Man borde sopa rent framför sitt eget hus innan man raserar andras med en ångvält fulltankad med genuspropaganda. Målet är alltid 50% av vardera könet, så här återstår mycket arbete. I synnerhet om man har ett regeringsuppdrag att pådyvla hela det omgivande samhället sin verklighetssyn och pröva sina idéer och projekt i den experimentverkstad som Sveriges medborgare utgör. För att inte tala om de olika disciplinerna inom akademin som genom att få sina patriarkala grundvalar raserade, ofta kamouflerade i ord som ”vetenskap”, måste göras ”jämställda” (läs om den nya genusfysiken här). Då måste man själv föregå med gott exempel.

En naturlig fråga (naturlig och naturlig, men fullt rimlig i genus-Sverige) som inställer sig är om detta går att åtgärda teoretiskt genom att tre av kvinnorna rekonstruerar sitt kön till manligt. Men då det handlar om biologiskt kön för 50/50-utopin så är detta tveksamt, om inte KI:s nya avdelning (som enda i världen) med ”biologisk genusmedicin”  ska ta sig an det här. Emedan det i andra länder är fullt lagligt att tala om biologiska skillnader i medicinska sammanhang, har detta länge varit tabu för den svenska läkarkåren, ändå tills man fick tillåtelse av Genusmaffian, men då genom att ta in genusforskarna, helt utan medicinsk utbildning, i verksamheten – man skapade det nya ”tvärvetenskapliga” området ”genusmedicin”. Utan genusvetarna skulle läkarna aldrig komma på, eller snarare våga, tala om biologiska skillnader som faktor vid sjukdom.

Vinnova har utbildat förändringspiloter

Vinnova har utbildat 15 "förändringspiloter" som ska vara genusmedvetna

Detta är ett sådant exempel på när Insynsrådet genomför något strategiskt viktigt, trots att det självt inte är jämställt, genom att uppfinna ”nya” forskningsområden som befolkas av genusforskare med fingrarna i syltburken. Vinnova har som bekant nyligen utbildat 15 ”förändringspiloter” som ska bli genusmedvetna i sin bedömning av projektmedel för tekniska innovationer (Vinnova är ett statligt verk under Näringsdepartementet som delar ut projekt för 2 miljarder kronor om året, Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet med uppdrag att öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige). Genusforskaren Robert Hamrén som är ansvarig för genusperspektivet på Vinnova (!) anser att ”Genusvetenskapen utvecklas starkt och ställer nya frågor inom rådande paradigm. Det är det som behövs för innovativt nytänkande.”  (se sid 4 i nyhetsbrevet GP 5-6/09  under ”Förändrat Vinnova redo för nya genusfrågor”) Som exempel på innovativt nytänkande tar Vinnovaanställde genusforskaren Hamrén upp klimatfrågan: ”Om vi gör en utlysning om klimatfrågor utan genusperspektiv får vi inte reda på vem som far illa och vem som skitar ned”.

Mest skräp produceras på diverse festivaler

Hur mycket skräp produceras på en genusfestival?

Om man nu tittar på Nationella Sekretariatets Insynsråd  så ser man att även denne Robert Hamrén, som av en slump, ingår där! Med samma insiktsfullhet som Hamrén, hävdar jag att om man inte granskar Insynsrådet ur ett genusperspektiv, ser man inte vem som far illa, vem som skitar ner, och vem som drabbas av att rådet inte är jämställt. Detta projekt är också tänkt att utreda vilka genusstrukturer som reproduceras och upprätthålls av medlemmarna i insynsrådet liksom att utreda om råden de ger på sikt kan tänkas leda till samhällets (så som vi känt det hittills) slutliga kollaps. Vidare kan det finnas inslag av elitism. Några medlemmar av insynsrådet kan befinna sig högre i hierarkin genom att de tilldelats mer pengar än andra eller skrivit galnare forskningsartiklar som uppmärksammats mer än andra. Och hur påverkar det självbilden hos insynsrådets medlemmar när jag bara tagit upp ett par av namnen här på bloggen och i denna ansökan  medan jag utelämnat andra eftersom jag just nu inte orkade googla mer eftersom jag redan har 50 fönster öppna och datorn blivit lika seg som genusstrukturerna i insynsrådet.

Nat

Sekretariatet ligger i Göteborg, så genusvetartätheten är ganska stor där också (det gula).

Som sagt, genusvetare kan vara ovana vid logiskt tänkande och oförstående inför varför ett genusperspektiv inte behöver anläggas på en upplåst badboll eller en brödrost i Nationella Sekretariatets kök. Det kan också vara så att köket måste saneras från ohyra, inte minst för att flertalet mosade kackerlackor tycks vara av manligt kön, och KI:s institut för genusmedicin måste sättas att undersöka om det är en naturlig död eller om det kan vara så att det finns genusaggressioner som kanaliseras genom insynsrådet. Men inte minst – hur kommer det sig att det är samma nätverk av personer som sitter i alla genusstyrelser, får alla pengar och all makt även i det omgivande samhället? För att titta på den tredje och sista mannen i insynsrådet, Magnus Åberg (lektor i genusvetenskap) så har han tilldelats 1.6 miljoner för att genomföra en utbildning i jämställt akademiskt ledarskap”:

” Utbildningen kommer att drivas som ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Örebro och Mittuniversitetet samt högskolorna i Halmstad, Gävle och Försvarshögskolan.
– Tanken är att bidra till utvecklingen av ett jämställt akademiskt ledarskap inom lärosätena i samarbetet. Det ska baseras på en genusvetenskaplig grund, säger Magnus Åberg som är lektor i genusvetenskap… Utbildningen motsvarar 7,5 högskolepoäng och börjar nästa vår. Under ett år kommer sedan fyra till sex personer från varje lärosäte att gå utbildningen. Erfarenheterna från projektet ska följas upp och dokumenteras i en rapport som sprids till samtliga svenska högskolor och universitet.”

” Det andra projektet som beviljats pengar är ett samarbete med Maria Hedlin, doktor i pedagogiskt arbete, och Linnéuniversitetet. 835 000 kronor ska användas för att göra lärarutbildare mer medvetna om genusproblematik inom lärarutbildningen”

Blivande lärare blir begravda i en hög med genuslitteratur

Ska blivande lärare verkligen begravas i en hög med genuslitteratur?

Jag är också för ett jämställt ledarskap men tveksam till varför detta måste baseras på genusvetenskaplig grund (som jag skrivit om tidigare är genusforskarna själva störda av att just de måste syssla med praktiskt jämställdhetsarbete eftersom detta då kan sammanblandas med ren genusvetenskaplig forskning (man vill ju ha medel för båda…) , se tex sid 5 i denna pdf under ”Vad har genusforskning med jämställdhet att göra?”). Jag vill här också poängtera att den oändligt långa och tydligen ännu ofullständiga, lista på ”Genuslitteratur relevant för lärarutbildare”  uppenbarligen inte räcker. Lärarutbildare kan aldrig bli genusmedvetna nog. Jag undrar hur mina studenter som jag hade på lärarprogrammet 2005-2007 (som jag dessutom examinerade på normer) klarat sig i livet, då jag inte läst en enda bok på den där listan – utom Moira von Wrights ”Genus och text” – som är med! Men den läste jag ju först nyligen. Det var nog därför det gick så bra i höstas för för mina studenter på IT, Energisystem och Miljö- och vattenteknik som klarade tentan i flerdim.  Det var för att jag läst och bloggat om Genus och text (här och uppföljaren här).

Detta projekt vill slutligen undersöka hur samhället överlevde, och hur en civilisation överhuvudtaget kunnat uppstå, utan att genusvetare övervakat verksamheten i Världsalltet. Hur kunde vi utvecklas från grottstadiet utan genusforskare, och varför har vi inte längre en samlar- och jägarkultur, eller utgör genussamfundet ett exempel på ett sådant genom att det dammsuger myndigheter på skattepengar och jagar alla som inte låter sig kuvas? Detta är en öppen fråga som jag hoppas kunna besvara med 12 miljarder. Jag vill även passa på att slå ett slag för min senaste genusartikel (Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox) som jag hoppas belönas med ett guldregn och flera viktiga poster i alla myndigheter. Artikeln får inneha posterna tills vidare eftersom jag själv lär vara upptagen med att granska insynsrådet. Men ni kan sätta in alla ersättningar på mitt konto.

Vänligen och med könskodad hälsning,

Tanja Bergkvist

Fan! Jag kom på att jag ju nyligen tömde statkassan med min förra genusansökan! :-)

Nåja, skattepengarna kommer att ha rullat in igen tills min aktuella ansökan är behandlad.

Aktuella länkar:  Intervju med mig på Correns ledarsida (1/8): ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket” , Docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”, Replik till Klinth (17/8) ”Självständig tankeverksamhet”, Förskoleplikt och avskaffad fri lek, Homo Sovjeticus på dagis? 

Läs förresten ”Det är svårt att se skogen för alla genus”  av Anna Rennéus Guthrie (Gender and forestry är ju stort i Sverige). Namnet  låter bekant, det var hon som intervjuade mig för två år sedan till en artikel i Borås tidning: ”Hon är trött på genushysterin”. Se även läkaren och bloggaren Pelle Billings inlägg om Klinth. Det är för övrigt återigen dags för årets Heterohatets dag (Pelle B även på Newsmill: ”Genusvetare samarbetar med våldsbenägna revolutionärer ). Läs mer om detta på Axess-bloggen. Glöm inte följa Genusnytt: ”Gubbar skalade Simpsons för att stärka Patriarkatet”, och mer om genudebatten på Aktivarum-bloggen och Matte Matiks blogg.

Just det ja, någon person påpekade i förra inlägget att jag glömt nämna en av alla mina titlar – konstnär! :-)  Det stämmer, jag är även konstnär så klart – se mitt bidrag till den moderna konsten! Jag samlade ihop flera titlar i min titel ”allvetare” men det kanske inte framgick. Nåväl, nästa konstverk kommer bli mer handgripligt – det kommer att bestå i en liten mental revolution som kommer att göra oss fria och lyckliga, med jämställdhet utan inslag av genusvansinne, ömsesidig respekt för allas fria val, och framförallt en utbildning i fysik baserad på naturlagar och inte abstrakta genusresonemang som anser att det inte är naturligt för kvinnor att tänka logiskt. Det är inte heller ”naturligt” att läsa eller skriva men vi gör det ändå. Eller i alla fall jag -  jag skriver och ni läser, något annat hinner ni ju inte göra när jag skriver så här långa inlägg. Ni måste dock förstå att det här är ett sätt att träna upp ert tålamod, endast utrustad med ett enormt sådant kan vi störta Genusväldet. Kan man läsa ett helt inlägg av mig kan man klara allt.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 828 andra följare

%d bloggers like this: