Könsdiskriminerande att dammsuga, Fed up med EU, jag i TV, och sex ska in i varje skolämne – say what?

Varning för jättelångt inlägg – men läs gärna hela eftersom det är fullt av information som jag hade proppat in i en plastlåda här hemma som jag nu öppnat. 🙂

Rätten att dammsuga är universell och könlös!

Min fredagsdammsugning – vilken befriande känsla! 🙂

Det här är ju rena galenskapen – Reklamombudsmannen fastslår att Electrolux annons i VillaFakta med en dammsugande kvinna är könsdiskriminerande då den “ger en stereotyp bild av könsrollerna”. Reklamen gällde en tystgående dammsugare och medan kvinnan dammsuger sitter mannen “tillbakalutad i soffan med en laptop i knät”. Electrolux tillbakavisar anklagelserna och menar att man måste se till helheten där man i sin reklam omväxlande använder både män och kvinnor för hushållets sysslor, och att det just i det här fallet råkade vara en kvinna. Så här skriver anmälaren: ”Vi delar väl på hushållets sysslor? Om hon är hemmafru så har hon städat innan han kom hem, att hon städar medan mannen ligger i soffan indikerar att hon arbetat hel dag precis som han gjort. Jättebra att sätta kvinnans naturliga plats – vid dammsugaren. Vilket år är det? 1960?”

Oj, glömde stoppa in sladden – tyckte väl att den var lite för tystgående…

I ärlighetens namn – hur kan anmälaren veta att det ens är en kvinna på bilden? Det vittnar om ett fördomsfullt sätt att se på kön, där yttre markörer skulle skvallra om könstillhörighet. Vilket år är det? 1980? Så hur vet anmälaren att personen på bilden identifierar sig som kvinna, det skulle vara intressant att veta. Jag föreslår att Electrolux anmäler anmälaren. Och hur vet anmälaren att mannen inte jobbade hemifrån?! Det öppnar för möjligheten att hon kanske visst är hemmafru! Och att dammsuga upp det patriarkala stoff som ligger över vårt samhälle och därmed våra golv är väl för övrigt en medborgerlig plikt idag? Själv försökte jag faktiskt dammsuga igår, men efter ett tag när jag tyckte att dammsugaren var lite väl tyst, så upptäckte jag att sladden inte var i. Det är däremot något som borde anmälas – varför ska jag som kvinna vara beroende av ström? Tänk på att enheten för strömstyrka, Ampere är uppkallad efter en fransk man, enheten Volt  för elektrisk spänning är uppkallad efter en italiensk man, och sambandet mellan strömstyrka, spänning och resistans – Ohms lag – är uppkallat efter en tysk man, och resistansen – en omskrivning för det patriarkala motståndet – anges givetvis i enheten Ohm, sedan har vi enheten för effekt, Watt, uppkallad efter en skotsk man, laddningsenheten Coulomb  och inte minst Coulombs lag – uppkallade efter en fransk man, så har vi enheten Joule och Joules lag uppkallade efter en brittisk man osv och så här fortsätter det  – och en joule är just vad som krävs för att lyfta ett 102 gram tungt äpple en meter rakt upp i luften för att sedan kasta det på dammsugaren om den inte suger upp dammet. Vad i h-ete – inte ska man väl behöva krypa för patriarkatet och stoppa sladden i vägguttaget när strömmen är så ojämställd!?

Jag är ett genusmedvetet föredöme av rang

Och på tal om elektricitet – ingen är så genusmedveten som jag. Här ser ni vad jag i all min genusmedvetenhet köpte till min dotter i födelsedagspresent i år (bland annat, blev ju mer, men detta var det mest intressanta ur genussynpunkt) – jag gick till Kjell & Co och köpte: lödkolv, lödtenn (blyfri i min miljömedvetenhet dessutom!) lysdioder, resistorer, sladdar, kopplingsscheman och strömbrytare – som ni ser på hela presenten utlagd här på bilden bredvid. Jag kan med all säkerhet hävda att så genusmedveten är inte ens en genusforskare på Nationella Sekretariatet, och ingen annan genusvetare heller för den delen. Jag skulle vilja se den som köpt detta till sin dotter i 11-årspresent, och hon blev jätteglad faktiskt, så det är dags att börja bygga. 🙂

Som jag tidigare nämnt, eller glömt att nämna faktiskt, men gör det nu, så har vi redan tidigare byggt en enkel elektrisk krets med batteri, lampa och strömbrytare för att sätta på den nya kattkojans altan av kartong – och som ni ser är katten jättelycklig! Jag ser att det är dålig belysning – därav lampan ju, klicka på bilden för att se den upplysta altanen bättre.

Jag började bygga elektriska kretsar under lågstadiet, men det berodde på att det alltid låg elektriska komponenter överallt i huset där jag växte upp, och klart att ett barn vill prova att göra det föräldrarna gör, och jag kom på att min dotter inte fått tillfälle att konstruera något sådant så jag tänkte att det kunde vara en idé att se om hon skulle roas av det – och om inte så kan ju alltid jag leka med sakerna. 🙂 Jag vet att det här inlägget kan bli för långt, jag har ju egentligen just börjat, och som ni ser här så håller jag upp en av ca tio långa remsor med ihoptejpade lappar med anteckningar och utklipp som jag sparat i en platslåda, och detta är det blivande blogginlägget – vars längd avspeglar det totala ihoptejpade papperstrasslets längd, och jag tror man kan räkna med att en meter papperslappar ger just en meters blogginlägg i utprintat skick – men jag vet inte riktigt, ibland gör jag ju utsvävningar… måste konstruera en formel för det här och inkludera en inte helt försumbar störningsfaktor.

Jag i SVT: ”Opinionen är på vår sida, men det är inte den som syns i media”

Plötsligt sänktes en mic ner framför oss – var det FRA?

Jag fick ett samtal av en vän häromdagen om att jag visst varit med i TV, och det var tydligen över en månad sedan och någon repris hade gått, så jag kollade det och det stämde ju, det var en minut bara, i Utbildningsradions dokumentär ”De obekväma: Alice Teodorescu”. Jag var på ett Timbroseminarium för flera månader sedan, och jag minns att det plötsligt kom en stor mic från himlen som sänktes ner till just vårt bord i form av en en enorm fallossymbol – och jag undrade om FRA inte kunde vara lite mer övertydliga, eller om det var Timbros egna interna dokumentation, men efter att jag skrattat färdigt och sagt till kompisen jag kom dit med att vi kanske ska tänka på vad vi säger nu med en enorm mic framför oss, så berättade TV-teamet att de var med Alice dygnet runt ett tag för att följa hennes verksamhet. Och i vilket fall, i programmet kom en minut med (min 15:30 – 16:30) där vi pratade som ni kan lyssna till i länken på UR Play här – men se gärna hela programmet om Alice och hennes liv som opinionsbildare (28 min). Jag minns inte allt jag sa den kvarten, det måste ha varit minst ett blogginlägg jag hävde ur mig – men nu när jag hör det så var det väl inte några konstigheter – Alice nämner att hon ställs mot människor på ett sätt så att hon ska framstå som kall och logisk, vilket jag antar man kan kalla patriarkatets fanbärare då i dessa människors ögon, men Alice påpekar att hon ändå tycker att de flesta är ganska vettiga och jag instämmer men påpekar att det inte är de som syns i media och att opinionen är på vår sida när det gäller de här sakerna (jag tror vi pratade om jämställdhetsfrågan, men minns inte exakt vilken detalj, det var nog generellt) – här har ni en sammanfattande bild som ni kan klicka på. 🙂

Jag skulle ju kunna bli serietecknare också märker jag  🙂 och med tanke på förfallet i dagens skola är det väl lika bra att de stora nyhetsmedierna börjar anamma denna metod för sin nyhetsförmedling.

“Vi är ett segrarfolk – det är inprogrammerat i våra gener “

Varför kan inte svenska toppolitker säga något vettigt någon gång?

Där fick ni allt en liten chock va? 🙂 Det fick jag också, när jag såg förrförrförrförra Dokument Utifråns ”Putin- tsarens återkomst” (fanns på SVT play här – men det var bara tillgängligt fram till 25 februari så går dessvärre inte att se denna dokumentär längre…) och han inledde sitt torgmöte med de orden: ”Vi är ett segrarfolk – det är inprogrammerat i våra gener.” Detta uttalande måste vara oerhört provocerande för bland annat svensk journalistkår, som länge, långt innan Ukrainakrisen, gjort allt i sin makt för att svartmåla Ryssland och får god draghälp av Carl Bildt, som när det gäller detta land, till skillnad från när det gäller USA och nya NSA-skandaler med spionage med radiovågor (P1 Studio Ett – 14 minuter – lyssna!) plötsligt ser konspirationer, hemliga försöka att så split mellan USA och EU genom ”redigering” av material (som tex Nulands ”Fuck the EU”-uttalande (13 min)  – snälla, redigering?) bakom varje gathörn. Tror man däremot att NSA och USA har något annat uppsått med Den Totala Övervakningen än att se över våra kostvanor till vår fördel och förhindra terrorism (ni vet, det där eviga kriget som aldrig tar slut – vilket måste vara oerhört tråkigt för vapenindustrin som ju måste jobba på högvarv), då är man verkligen en foliehatt…

Glöm inte att ni alltid kan nå viktiga myndigheter genom att lämna ett direktmeddelande via sms. 😉

Som bekant lagrar NSA 200 miljoner sms per dag och som bekant avlyssnar NSA 125 miljarder samtal per månad men det är ju bara för vårt eget bästa. NSA har inte kommit på att kriminella krypterar både sms och datatrafik, men för allas vårt bästa och för att inte världen ska gå under så är det bäst att lagra allt om alla för all framtid. Nu tror jag knappast man har resurser (men vem vet?) att aktivt avlyssna så många samtal, men att de spelas in i förebyggande syfte kan man lugnt utgå ifrån – jag försöker bara vara lite skeptisk här och tänka att man inte har tid att avlyssna så mycket aktivt. Förutom att studera våra kostvanor och se till så att vi alla äter våra ekologiska kikärtor (kikärtor är ett av de livsmedel som innehåller mest folsyra – och studier visar att det finns ett entydigt samband mellan elevers skolresultat och nivån av folsyra i blodet, bara något att tänka på – men detta får mig att inse att man snarare vill se till så att vi inte äter våra ekologiska kikärtor, annars kan inte fördumningsindustrin slå igenom fullt ut) och att alla sköter sina hushållssysslor jämställt – tänk på alla genusbråk som måste finnas lagrade i form av ojämställda äktenskap – så kan det ju vara bra att ha informaton om alla – för makten kan inte idag veta vem som blir intressant om tio år, och då är det bra att ha hållhakar så att man kan peta efter behag – icke-marionetter göre sig icke besvär.

Vilken söt mobil övervakningskamera – den måste jag ha! 🙂

Detta är vägen till den totala kontrollen – och helt ärligt, är vi inte alla lite kontrollfreaks från och till? Vi kontrollerar att vi städat ordentligt, att vi låst dörren, att tvätten torkat, att katterna är kammade, att mjölken i kylen inte gått ut, att vi inte missat någon naturdokumentär på TV och att vi inte spillt kaffepulver på spisen. Ja, just det, och NSA vill bara hjälpa oss att få kontroll över vårt kontrollbehov. 🙂 Då kan man ju maila om man glömt något, och fråga vad det var man glömde kolla upp, vad bråket med barndomskompisen handlade om, då allt finns lagrat så kan man ju  begära ut det (eller har man inte rätt till sin egen information?) och ge direkt till sin KBT-terapeut, och är man riktigt medveten så låter man NSA montera in en kamera i ens lägenhet, ty hur många gånger har ni inte glömt att hämta tvätten i tvättstugan så att den blivit skrynklig och måste tvättas om? Nä, just det – tänk på det nästa gång ni tar ställning i denna viktiga fråga. Typ… Eller gör som Wolodarski – kräv att google tar bort sökträffar du inte gillar – här kan man höra honom framföra kravet på Publicistklubbens inspelade  debatt “Hotet mot journalistiken” 1 timme och 3 minuter in i debatten – ska journalister och tidningsredaktörer ha särskilda privilegier när det gäller sökmotorers utfall? Är vissa mer värda än andra och ska därför särbehandlas av stora sökmotorer? Eller menar han att vi alla ska ha den rätten?

Och nu när jag ändå var inne på Dokument Utifrån så kan jag rekommendera ett avsnitt som fortfarande sänds, till 10 juni, nämligen “Död på distans” (SVT PLAY) där vi får veta att USA:s militär samarbetar med dataspelsutvecklarna för att konstruera spel med drönarattacker som inslag – och således behöver framtidens soldater inte alls utbildas på traditionellt sätt med kunskaper i överlevnadsstrategier, stresstålighet eller ens hålla i ett vapen – det går bra att plocka några dataspelsberoende ungdomar som specialiserat sig på drönarattacker med en hamburgare i ena handen och läskeblask i den andra – knappt medvetna om att de med sina knapptryckningar medverkar till att döda civila (min 21 och framåt), för i programmet framträder nämligen en soldat som fått skuldkänslor, och kanske är det då bättre att rekrytera folk som inte ser skillnad på spel och verklighet?

Och som man säger i slutet av den här dokumentären så har det aldrig funnits en krigsteknik som inte också till slut tagit i bruk av fienden – så vad är det för värld som väntar när kriget avhumaniseras, frågar man sig. (För övrigt – nu kan man även köpa en drönare för privat bruk för några tusenlappar, dock för övervakning bara, kika in i grannens fönster osv) Och, det behöver inte tilläggas men kan inte nog betonas, att en överväldigande majoritet av USA:s befolkning inte vill ha de här krigen – trots massiva kampanjer. Således finns ändå visst hopp för mänskligheten. Det finns alltid hopp. Det är alltså inte som man kunde höra i P1:s radioföljetong för ett tag sedan (15 januari) under en uppläsning av en av Lena Anderssons (förra årets Augustpristagare) böcker (“Egenmäktigt förfarande”) att “hoppet är en parasit på människokroppen” – utan hoppet är tvärtom något vi ska odla och nära i kampen mot galenskap och idioti – hoppet är inte en parasit utan vår livsluft. Förvisso hänvisades här till hoppet i ett annat avseende (vad gäller kärlek) – men jag ville bara klargöra hoppets innebörd för den som av en slump, liksom jag själv  gjorde den dagen, hörde detta på P1 och undrade vad det var för dystopiskt trams som sändes ut i etern.

Efter helgen blir det fortsatt varmt eftersom varm luft drar in från Ryssland – detta kunde man läsa på text-TV den 14 maj, och måste väl betraktas som den enda positiva nyhet om Ryssland i svensk media på år och dag. Jag var bara tvungen att föreviga denna unika händelse.

Just det ja, jag är inte färdig med min kommentar kring Putins uttalande. Att vara ett ”segrarfolk” kan väl passera, inte minst då svensk vänstermedia ser sig själv som representativ för svenska folket och därutöver överlägsen resten av jordens folk vad gäller övertygelser och moral – helt utan insikt om sin egen naivitet och helt i enlighet med den bristande sjukdomsinsikt jag skrev om i ett äldre inlägg med den fullständiga medicinska diagnosen på denna fördumningsindustrins fanbärare, men det som är värre här är ju troligen det chockerande uttrycket ”inprogrammerat i våra gener”. Detta patriarkala vetenskapliga snömos, att det finns gener, i vilka något kan vara inprogrammerat, bygger på den maskulina galenskapen om att verkligheten är objektiv och på något sätt kan sägas vara på ett visst sätt och dessutom observeras av oberoende forskare med patriarkala legobyggen som elekronmikroskop och annat hitte-på. Snälla, först är det gener och sedan är det vibrerande strängar världen är uppbyggd av – nu har de faktiskt en gång för alla avslöjat sig.

Vad är väl ett tidsintervall annat än ett patriarkalt påfund? Avskaffa kausaliteten – det är nya tider nu!

Alla genusforksare av rang vet att det är Moder Urvibrator som skapat alla vibrerande strängar och sedan kastat ut dem i universm under en jungfrufödsel, eller förlåt, jag menar efter en lyckad insemination. Att denna Urvibrator måste ha byggts av någon, kanske manliga forskare från en parallellt universum som tagit sig in i vår rumtid, har inte slagit genusvetarna – men det är ju det som är hela innebörden av att våra liv är ett socialt experiment: genusvetarna har åkt bakåt i tiden – som ju kan dekonstrueras eftersom den bara är en social konstruktion av den galning = man som uppfann klockan och började mäta något han kallade ”tidsintervall” mellan två givna påhittade så kallade ”ögonblick”, alla vet att det inte finns något givet ögonblick eftersom om ett sådant funnes hade det sedan länge fångats in och ställts ut på något tidsmuseum för tekniska nördar.

Och sedan har de åkt in i det parallella universat och pillat i konstruktionen av Moder Urvibrator – bland annat har en fjäder lossnat och flera välkända vibrationsfrekvenser är borta, vilket resulterat i en överproduktion av galenskap och ett disharmoniskt universum, vilket exempelvis visar sig i skillanden mellan den engelska wikipediasidan om vibration  med fokus på ”Vibration analysis”och den svenska dito där man istället för de matematiska ekvationer som behövs för att förstå och kunna räkna på fenomenet, helt inriktat sidan på ”Vibration och människokroppen” och ”Särskild hälsorisk av stötformig vibration” mm (se själva och jämför sidorna!) Jag hittade dock inte teorin om Moder Urvibrator på wiki, så jag måste ha fått detta från någon annanstans… 🙂 och ni kan ju även notera att fjädern till vänster saknas på den svenska wiki-sidan, vilket beror på att meningen ”some potential energy is stored in the spring” av genusmaffian tolkats som att fjädern är potent, en egenskap som inte är önskvärd i ett genusmedvetet universum. Som ni ser är den harmoniska oscillatorn till vänster i vilket fall perfekt för att beskriva ett genusmedvetet system som oscillerar kring jämställdhetspunkten.

Jag märker att jag hela tiden tappar tråden här… jag ville ju kommentera Dokument utifrån, som inte längre sänds, så det får bli att kommentera den här skärmdumpen från programmet istället.

För att återgå till citatet (vad gäller tidpunkten så måste uttalandet ha gjorts senast i januari eftersom dokumentären sändes då) – att vara ett ”segrarfolk” tolkar jag som att att övervinna sina egna svårigheter, både som individer och som folk (och där individerna ingår i en folkgemenskap där man, förhoppningsvis, hjälper varandra) oavsett om man står inför inre eller yttre hot, men antagligen kommer svensk media att medvetet feltolka det här givetvis, samtidigt som de själva skriver om svenska superkvinnor och supermän varje dag, som klarar av livspusslet med dagishämtning och genuspropaganda på jobbet och jämställd matlagning där ingen jävel hackar en morot extra om inte den andra också hackar en andra lök i exakt lika många bitar och på exakt samma utsatta tid så att båda kan sägas ha gjort lika mycket enligt svensk antagen lag – nämligen proposition 2005/06:155 om jämn fördelning av det obetalda hemarbetet, där man för övrigt inte ställt samma krav på samkönade förhållanden eftersom det står att ”kvinnor och män” ska ta lika stort ansvar för det obetalda hemarbetet.

Behöver vi dessa ”nyheter”?

Dessutom är det ju ett solklart fall för DO att man utelämnat alla ensamhushåll som bebos av en person som inte brukar byta genus under dagens gång, och därför inte kan sägas dela lika på arbetet mellan sin kvinnliga och manliga sida – utan bara det, givetvis felaktiga, kön man anser sig vara född in i tar ensamt hela ansvaret – en orättvisa som heter duga. Alla ensamstående kvinnor har därför rätt till en statsfinansierad man som kommer och diskar och kammar katter – jag ska ta upp detta med en jurist så vi kan få ett prejudikat här. Nu tappade jag ju tråden märker jag, just det, dessa super- och segrarpersoner som själva fixar allt i ett dysfuktionellt samhälle som det svenska med fallande PISA-resultat och övervinner alla livets svårigheter, kan kollektivt sägas utgöra ett segrarfolk – det är en attityd till livet där man vägrar låta sig trampas på av politiskt korrekta åsiktspoliser, och där man bygger sitt samhälle med omtanke om sina medmänniskor och övervinner problem med kargt klimat och skördar och skolor som slår fel, där man kastar DN, Expressen och Aftonbladet i närmsta sopnedkast eller använder dem för att elda i kaminen när kylan slår till. Skippa elräkningen och låt det statliga presstödet till PK-media betala för er uppvärmning, istället för att konsumera idiotin och sedan inte kunna betala för den psykvård ni kommer att behöva till följd av denna ohälsosamma konsumtion. 😉

Även hos hjärntvättens fanbärare sätts dessa egenskaper på prov – varje dag den alkoholiserade Expressen-journalisten måste bygga om sin igloo på Sergels torg för att övervinna sin hemlöshet då presstödet rykt och ingen vill bygga lägenheter eftersom lyftkranar är fallossymboler inplacerade i statsbilden enkom för att markera den manliga maktfullkomligheten och dominansen, och varje dag den psykotiske DN-skribenten måste bryta sig ut från psykakuten för att hinna till redaktionen innan tidningen går i tryck – det är dessa dagliga utmaningar som måste övervinnas och som gör dem alla till människor och en del av segrarandan – även om just denna aspekt av den är negativ till sin natur och bryter ner det omgivande samhället – ty dessa extremindividualister ser bara till sin egen karriär i första hand och i andra hand till sina egna insnöade kollegors karriärer, till nästa presstöd och struntar fullständigt i konsekvenserna av sin verksamhet – som att den globala uppvärmningen eskalerar i takt med att allt fler använder deras tidningar till att värma upp sina bostäder med osv. Så utöver att besegra sina dagliga utmaningar så läggs alltså en massa energi från detta håll också på att förtrycka det egna folket – och dessa personer kan inte sägas ingå i ett segrarfolk utan måste avlägsnas från redaktioner, politiska arenor och oheliga allianser så att de kan få hjälp med sina problem (evolutionen kommer som vanligt att sköta det). Ett rehabiliteringsprogram som enligt svensk modell ödmjukt låter dem fråga sig själva ”Vad i h-ete sysslar jag med?!” varje morgon vore en bra början.

Expressen ljög om docent i fysikalisk kemi.

PK-media ljuger helt samvetslöst – jag litar mer på bloggare och alternativa medier

Just det, minns ni docenten i fysikalisk kemi (Jim Olsson) som tillskrev diverse citat efter Expressens granskning av kommentarer på Disqus-konton, och som skällde ut Expressen i dörrppningen?  En vecka efter drevet mot denna privatperson, skrev Expressen en kort notis under ”Expressen rättar” där man erkänner att två av citaten, nämligen just de två mest komprommeterande om ”inbördeskrig” och ”militära insatser”, var falska – läs om detta HÄR. Hur man lyckades tillskriva docent Olsson två helt felaktiga kommentarer, som alltså visade sig vara någon annans, av totalt sex stycken, när man är inne på ett visst Disquskonto och kanske bör dubbelkolla en extra gång innan man publicerar i en dagstidning – övergår ju ens förstånd. Man ska således inte bli förvånad över ihopfabulerade saker från Expressen- och researchhåll, utan snarare utgå ifrån att de skrivit en saga med ett intersektionellt normkritiskt genusperspektiv som huvudtema, och med Lögnen som övergripande metod.

Jag borde börja runda av men det är nu störningskonstanten kommer in

Det finns minst tio sådana här pappersrader kvar och därmed lika många inlägg, men jag inser att jag måste sluta skriva nu. 🙂

Eller konstant och konstant, den är ju en variabel givetvis och totalt oförutsägbar till sin natur – dels är den en funktion av tiden sedan det senaste inlägget, och dels av tiden jag har kvar av dagen jag tänkt lägga upp mitt inlägg, men också av mängden kaffe jag druckit och hur stor högen av trassel med papperslappar är, just nu är den 1 dm hög, och jag inser att jag inte kan ta upp allt, så jag försöker avrunda nu – vi får se hur bra det går. 🙂 Just nu är det Metro som spökar, av alla Metro jag samlat på mig hade jag visst rivit ut några småsaker därifrån också. För det första vill jag rekommendera alla att läsa Joakim Lamottes kolumn ”Schulmans pappakritik osar folkförakt”  Det är ord och inga visor, äntligen något läsvärt i Metro 🙂 förutom ett antal viktiga poänger så är den också skriven med humor, så det finns ju fortfarande anledning att ibland plocka på sig en Metrotidning på morgonen. Några stycken ur den, som är en reaktion på en artikel Alex Schulman skrivit om pappalediga män:

”De sura uppstötningarna har kommit allt mer frekvent senaste tiden. Som när jag, häromveckan, läste Alex Schulmans hatkrönika om män som är dåliga på att ta ut pappaledighet. I krönikan beskriver han två män på lekplatsen, som pratar om hur de ordnat det för sig med föräldraledigheten, så att den sammanfaller med semestern. Till saken hör, enligt Alex Schulman, att de två männen är överviktiga, och verkar vara sådana där typer som äter kebab. Det ihop med deras livsplanering får honom att HATA de två männen….

För er som missat det har Alex Schulman de senaste åren genomgått en metamorfos. Från att ha varit en elak näthatare, har han gjort karriär och tar nu gärna ställning i goda frågor, som exempelvis jämställdhet. Han vill bli folklig, men hans riktiga jag lyser igenom gång efter annan… Alex Schulman vill så gärna vara folklig, men både arv, miljö och personlighet gör det omöjligt för honom, istället hatar han vanligt folk, och pissar på de som inte tillhör hans kategori av människor.

Samtidigt kan jag inte uppbringa det hat som den privilegierade mannen av adlig börd känner när han, från uteserveringen på Riche, blickar ner på det inte lika upplysta fotfolket, och analyserar utseende och matvanor. Det avslöjar endast ett översitteri, som är allt annat än smickrande för honom.

Jag kan heller inte låta bli att fundera över vilken typ av pappa jag själv skulle vilja ha, om valet stod mellan en lönnfet person med smak för orientalisk snabbmat, eller en välkammad men självupptagen och ryggradslös medieprofil, som byggt sin karriär på kommersiell skolgårdsmobbning. Vad skulle du valt?”

Detta var några stycken men läs gärna hela. 🙂

Jag har en fri vilja – men inte genusvetarna

Som matematiker har jag bevisligen enligt genuslogik agerat utifrån fri vilja (då mitt yrke är mansdominerat – väljer man ett sådant yrke som kvinna har tydligen den fria viljan talat) – och därmed gäller detta även mitt dammsugande. Vad säger detta om genusvetarnas fria vilja? Ursäkta alla dammsugarbilder, men jag har inga andra just nu. 🙂

Nästa Metro-lapp jag finner handlar om, och jag vet att detta är gammalt, att Facebook ger femtiosex möjligheter att ange sitt kön.  (och själva listan här). Så här har man alltså utarbetat en massa alternativ i alla sin genusmedvetenhet, istället för att göra det självklara: ge användaren en tom ruta och möjlighet att själv skriva in sitt kön – hur svårt kan det vara? Nästa Metrolapp handlar om att (hittar inte artikeln på nätet): ”Kina idag: 29 procent av företagen ägs av kvinnor”. Citat: ”Landets utbildningssytem bygger strikt på meriter… – I Kina ser man bara till resultaten och vad du kan åstadkomma, inte till om du är man eller kvinna [säger en brobyggare mellan svenska och kinesiska företag i en intervju till chef.se]… Kina ligger i topp när det gäller kvinnliga chefer. Siffran är hela 51 procent…”.

Det finns fortfarande en chans att återgå till normaltillståndet

Intressant, och inga genusvetare där heller… påminner ju om hur det var i Bulgarien, där min mamma kommer ifrån och där jag har två kvinnliga släktingar som är professorer (två av min mormors systrar, och de är födda på 20-talet!) och hur det var i Sverige under hela min uppväxt och skoltid –  varken jag eller mina lärare satt och tänkte på könet som en faktor när det undervisades, så antingen hade jag en totalt annorlunda tursam uppväxt där jag kände att man hade alla möjligheter att bli vad man ville i Sverige på 70-, 80- och 90-talet, bara man ansträngde sig och var fokuserad och målmedveten, eller så är det genusforskarna som gjort könsfrågan till en jättefråga och skapat genusproblematiken själva – när könet ju inte skulle spela någon roll. Kanske, om man istället för att ensidigt fokusera på kön istället fokuserar på vad personer kan och säger och undervisar i själva skolämnena istället för att väva in normkritiska hbtq-perspektiv i dem, så kommer allt att ordna sig. Inte bara vad gäller jämställdhet utan även andra frågor. Men då jämställdhet idag inte är definierat som individens fria val utifrån lika möjligheter, utan har fokus på ett 50/50-utfall (lagstadgat som explicit mål i prop 2005/06:155)  så kanske vi aldrig kommer vidare – då man har lagstiftat bort den fria viljan på jämställdhetens, definierat som utfallets, altare. Smart politisk strategi att få riksdagen att klubba igenom ett mål man aldrig kan uppnå i praktiken, med exakt 50% män respektive kvinnnor i varje yrkeskategori och på varje arbetsplats.

Hoppas inte genusvetarna blir sura över att de faktiskt  inte valt sitt yrke utifrån fri vilja

Det är intressant då att notera, att om en tjej vill bli sjuksköterska – då är hon offer för omgivande patriarkala strukturer och gör inte sitt val av egen fri vilja. Men om hon vill bli chef för nationella insatsstyrkan – då har hon verkligen gjort ett fritt val. Så det som engagerat filosoferna i årtusenden – vad som är fri vilja och vad som inte är det – har alltså genusvetarna svaret på. Men vänta nu * en sekunds logiskt tänkande* det betyder ju att jag som valt att bli matematiker (mansdominerat) agerat utifrån fri vilja, medan genusforskarna själva, som valt att bli genusforskare (kvinnodominerat yrke) inte valt detta yrke utifrån sin fria vilja utan själva är offer för patriarkala strukturer genom sitt yrkesval – där ser man! 🙂

Och angående skolresultaten och PISA i december 2013 så påminnner jag om Inger Enkvists artikel i SVD från 2007 som avslutas med följande ord:

”Att under skoltiden leva i ett minisamhälle där regler efterföljs är den allra bästa förberedelsen för att som vuxen leva i ett rättssamhälle. Men dessa värden har skjutits åt sidan av den nya pedagogiken. Det är inte längre ansträngning utan elevens omedelbara tillfredsställelse som räknas. I skolan ser unga varje dag hur regler åsidosätts. Med andra ord lär skolan att samhället är svagt, att unga kan sätta regler ur spel och att skyldigheter egentligen inte finns. Att återupprätta respekten för inlärning, för lärare och för skolan som institution löser inte alla problem, men många.”

På Frejaskolan i Gnesta vill man komma bort från metaforen att spermien är aktiv och ägget passivt i biologiundervisningen.

Ja, men Skolverket är faktiskt upptaget med att integrera sex i varje skolämne – här RFSU:s förslag och kort därpå kom givetvis  Skolverkets satsning på att förse lärarna med verktyg för att integrera ”sex och samlevnad” i varje skolämne – och här har vi ju det blygsamma materialet på 190 sidor från Skolverket från november 2013 (ladda ner som pdf här ) som riktar sig till lärare för åk 7-9 ”Det här stödmaterialet riktar sig till lärare i grundskolans senare år och ger exempel på hur frågor om jämställdhet, sexualitet och relationer kan integreras i ämnesundervisningen.” Ja men det är ju helt rätt prioriterat när man frågar sig varför svenska elever presterar under OECD-genomsnittet – citat: ”Vi behöver mer kunskap om orsaker men skolan måste också ges allt stöd för att stärka elevernas breda kunskaper och förmågor.”

Och Skolverket har hållit flera konferenser nu 2014 efter de nedslående resultaten från december 2013, och här är resultatet – upplagt på Skolverkets hemsida den 19 maj 2014: ”Sex och samlevnad – en pusselbit i ämnesundervisningen”  (låt mig bara poängtera att sex och samlevnad inte är oviktigt, och att även det har sin plats – men det ska inte behöva integreras in i varje skolämne – det är ju befängt). Citat: ”Skolverket arbetar för att stärka den lärarledda sex- och samlevnadsundervisningen som utgår från styrdokumenten och är en naturlig del av kunskaps- och värdegrundsuppdraget. Nedan finns material från konferenserna 2014 samlade.” Som sagt – helt rätt prioriterat att inleda en turné med RFSU och RFSL och hålla en massa heldagskonferenser om hur normkritik och sexualitet ska in i varje skolämne. Lärarna har ju inget annat för sig ändå, de har ju tid så det räcker och blir över med alla intressanta värdegrundsuppdrag. Tänk om vi skulle integrera lite sunt förnuft i alla skolämnen istället, eller kanske rent av i Skolverket? Nä så radikal kanske man inte kan vara i dagens Sverige, vi får backa bandet sakta.

Låt oss först fråga oss vad skolan är till för. Redan där har vi ett problem. På regeringens hemsida kan vi läsa att skolans främsta uppdrag är att utgöra en indoktrineringsanstalt för ungdomen och att det yttersta syftet är att förvirra och fördumma alla så att man får lojala väljare, och att sänka IQ:n är ett led i den processen så att eleverna hamnar på samma låga nivå som regeringens samlade intelligens – ha ha 🙂 ok jag skojar bara, det står inget i den stilen, men det var lätt att bara skriva ihop en lögn sådär – nu vet jag hur det skulle kännas att skriva i vissa tidningar, eller sitta i regeringen. 😉

Så här ska en välläst mattebok se ut 🙂

Låt mig göra ett litet tillägg till Enkvists artikel ovan, det jag hade tänk skriva innan jag kom på vad Skolverket var upptaget med. Idag odlas, med genusmaffian i spetsen, dessutom en förödande mentalitet där man alltid är offer för olika strukturer – misslyckas man på provet så var det inte genusmedvetet utformat, eller så ”tog inte läraren sitt ansvar” (!) eller så saknades ett normkritiskt perspektiv på elektronbanan, och kvantfluktuationen som möjligtvis råkade resultera i universums tillblivelse är patriarkal kunskap som verkligen inte hör ett modernt samhälle till.

COBE-satelliten

Efter denna fluktuation följde ju alla patriarkala strukturer som förstorades under den inflationistiska fasen ganska direkt efter universums tillblivelse – redan då tog patriarkatet makten – och detta vet vi genom observationerna av COBE (Cosmic Background Explorer)  som sändes upp 1989 och som sedermera upptäckte den anisotropi i den kosmiska bakgrundsstrålningen som gjorde att galaxer bildades och därmed de ojämlika strukturerna i universum där vissa har större massa än andra och där olika kroppar består av olika grundämnen – detta belönades med Nobelpriset i fysik 2006, men i ett moderna genusmedvetet samhälle kan inte detta kallas ”kunskap” eftersom både satelliten och Nobelpristagarna var maskulint kodade och för att inte tala om att satellitdatan fortfarande inte är kontrollerad av genusvetarna. Kan det bero på att de inte förstår datan? Men varför ska de behöva förstå den? De kan väl uttala sig utifrån sin egen vardagliga världsbild, som är lika verklig som fysikgubbarnas – någon jämställdhet ska vi väl ha? Det var ju tråkigt att man inte lät Genusmaffian följa med på COBE:s resa till universums utkant – för där finns verkligen ingen jämställdhet – det vet vi nu. Aktuellt lästips: Skolverket ger falsk bild av enig forskning.

Och i en Metrotidning såg jag att det nya inom konsten är att skapa moln inomhus med en rökmaskin och kreativ belysning, ingen länk på nätet men såhär beskrivs det i Metro från 15 april: ”För någon som tycker att konstens budskap är ”dimmigt” så förklarar Milde för Metro: ”Molnen skapar ett slags mellanrum i verkligheten när de presenteras utanför sitt naturliga sammanhang. Det ger oss möjligheten att projicera en mängd tankar och idéer på dem. Verket problematiserar betydelserna av begreppen ute och inne, hyllar flyktigheten, det immateriella och oberäkneliga.”” Det där kunde till och med jag förstå – även om jag inte är konstnär, trots att jag ju lagt ut mitt bidrag till den moderna konsten på bloggen förut. 🙂

Det där molnet var klart snyggare än de jag brukar se här utanför – där konstnären istället regelbundet försöker skapa ett ortogonalt koordinatsystem med mer eller mindre lyckat utfall. Ska kolla vad det här är med Luftfartsverket, jag vill inte ha några koordinatsystem på himlen när jag går ut på mina skogspromenader, utan fluffiga, helst rosa givetvis 🙂 moln som man kan bli avslappnad av, annars tänker jag bara på matte, och jag går inte ut för att få ett fyrkantigt sinne utan ett fluffigt avslappnat rosa sinne, så jag ska be Metro skicka hit den där belgiske konstnären för lite variation.

Romson kallade Reinfeldt för en ”motsträvig åsna”

Och sista metroutklippet då: Romson kallade Reinfeldt för åsna! Citat: ”…klimatpolitiken är i behov av en stridshingst, och så har man fått en motsträvig åsna” säger Romson med ”adress till statsministern”. Så här är det – vi vet alla vad Reinfeldt sysslar med (och inte bara han) ger successivt bort vår självbestämmanderätt till EU (där varje ny överföring av befogenheter bedöms som ett separat steg i jämförelse med tidigare gjorda överlåtelser och inte tillsammans med dem som en totalitet för att på så sätt undkomma det faktum att maktöverlåtelsen är grundlagsstridig) för att sedan framställa det som en stor seger (gärna folklig och som exponeras stort i medierna som en ”seger för Sverige”) när någon politiker där borta lyckas återta en promille av den i form av någon liten konkret sakfråga – samma politiker som aktivt jobbar för att flytta ännu mer makt till EU – ett hyckleri som heter duga.

Någon väljare hade visst fått nog och skrivit Fed-up på Federleys EU-valaffisch – sannolikt avsågs EU som institution och inte Federley som person.

Har de tänkt på att man kan både samarbeta och bedriva frihandel utan att ha ett parlament och 40.000 byråkrater, en gemensam utrikesminister osv? Fast det är klart att det underlättar om Europas länder kan utgöra EN bricka i det internationella maktspelet istället för en massa brickor att hålla ordning på – fråga bara Carl Bildt hur mycket enklare det blir. Varför ska man förhandla med en massa människor, när man istället kan förhandla med en, helst ryggradslös, och få sin vilja igenom? Det gäller ju att effektivisera arbetet. Eller personen behöver förvisso inte vara ryggradslös, den kan också vara en del i teamet liksom, och då ligger lojaliteten där, men inte hos de europeiska folkens, det kan man ju ha klart för sig vid det här laget. Men tänk vad duktiga de svenska politikerna är – som lyckas få till stånd en ”svensk seger i slaget om snuset” samtidigt som de helt och fullt stödjer en maktförskjutning till EU på det stora hela. Bröd och skådespel heter det. Och de där personerna ska ha våra röster? Tillåt mig att gapskratta. Eller gråta kanske man borde, när hyckleriet är så uppenbart.

Låt mig i sammanhanget också passa på att påminna om den svenska insättningsgarantin som alltså är kopplad till euron sedan regeringen fattade beslut om det 2010. Det betyder att om euron blir värdelös en dag (ja det är hypotetiskt, men en principfråga – jag såg med egna ögon hyperinflationen i Östeuropa på 90-talet, där folk växlade sina pengar till dollar så fort de fått dem i handen eftersom priserna fördubblades veckan därpå) så kommer svenska sparare inte att få ut sina pengar (ring själva er bank och fråga) – eller snarare kommer de att få ut vad de är värda i euro då.

Nä men nu skulle jag ju komma till saken om åsnan – hur kan Miljöpartiets Romson kalla Reinfeldt för ”motsträvig åsna” när man behöver en stridshingst? Detta med motsträvig åsna och stridshingst avspeglar stereotypa uppfattningar om djurens karaktär. Genom att påpeka att hingsten och åsnan har olika egenskaper så rangordnar hon dem och detta till hingstens favör – olikheter är alltid av ondo och innebär per automatik en rangordning (som inte alls avspeglar PK-maffians egna fördomar, inte alls…) och det hör inte hemma i 2000-talet att tala om olikheter och generalisera sådär. I synnerhet inte om man är politiker. Allt och alla är exakt likadana – punkt. Sådär ja, nu har jag återskapat balansen i samhället genom att påpeka detta – ska skicka räkningen till regeringen. 🙂 Som matematiker är det däremot både tillåtet och tillrådligt att generalisera, och i matematiken kan man dessutom generalisera utan att dra förhastade slutsatser. Om man generaliserar sina resultat så att de täcker så många fall som möjligt så slipper man nämligen behandla alla specialfall, särfall och psykfall var för sig, och detta sparar en hel del tid.

Björndjuret är det coolaste som finns – det överlever allt: att kokas, frysas ner till -272 grader, kosmisk strålning, och därmed troligen även manlig lukt – ett genusmedvetet djur!!

Den sista nyheten jag fann på en lapp i den rad jag visade er är att mäns doft stressar djur –  ”Manliga forskare luktar så mycket att försöksdjuren blir stressade, vilket riskerar att påverka de vetenskapliga resultaten, enligt en ny studie… Djuren reagerar på de doftpartiklar, feromoner, som vi människor och alla andra däggdjur utsöndrar. Män utsöndrar betydligt fler av dessa partiklar än kvinnor.” Det här är faktiskt en allvarlig genusfråga – på ett sätt kanske svenska genusforskare gläds åt denna nyhet så att män kan trängas ut ur labbet – fast vi alla vet att de redan befinner sig i ett: nämligen det svenska genuslabbet – men samtidigt kanske det finns andra lösningar – som att plasta in männen i gladpack? Jag visste väl att det räcker med lite köksutrustning för att förändra världen. 🙂 Och slutligen, och nu är det verkligen slut, för den där raden med lappar är avverkad och min hjärna har slut på glukos – det är ju inte lite ni kräver av mig när ni vill ha ett nytt blogginlägg 😉 – här är ett uppfriskande youtubeklipp med Nigel Farage – se det!

Annons

Konsensuskultur och genusfysik

Nu är det nya numret av Axess Magasin  ute, och temat är konsensuskultur. Flera av artiklarna återfinns på nätet: I skuggan av framtiden,   Baksidan av konsensus, Pippi och Sveriges särart, Samarbetslandet, Samförstånd som statsreligion, Och glöm inte att följa Axessbloggen!  Axess Magasin går att köpa i välsorterade Pressbyråer, annars teckna prenumeration HÄR.  Axess höll i veckan även ett intressant frukostseminarium på temat Konsensus, åsiktspluralism och grindvakter, som jag återkommer till när det kommer upp på Axess Play. (Uppdatering! Nu är videon uppe – se detta inlägg!) Min krönika Svåra lösningar på enkla problem (lista på resten här  – ni finner dem utspridda på bloggen) i Axess återfinns på sidan 66 – den ligger inte ute på nätet men överensstämmer innehållsmässigt med mitt blogginlägg ”Vad var det jag sa?”  (vilket betyder att den faktiskt ligger på nätet, men i en utvidgad version) som ni alla så klart redan läst. Och med alla menar jag även det tillskott av 8.000 nya läsare jag fick under gårdagen, eftersom min statistik då gick från det sedvanliga 1.000-2.000 till 10.035 som ni kan se på skärmdumpen nedan till vänster, vilket slog mitt gamla rekord på 5.209 efter inlägget ”Ett skräckexempel på Genusväldet”.

Min statistik gick upp lite, till 10.035 igår - ledsen att det här ser ut som en fallossymbol.

För den som är ny går det att finna alla inlägg på bloggen under Alla inlägg , jag hittar knappt något själv på bloggen längre så jag var tvungen att organisera det lite, präglad som jag är av den ”manliga rationalitet” som Södertörn Högskolas rektor förkastar i den av Skolverket beställda rapporten Genus och text som granskar hur ”jämställda” skolans fysikböcker är (och som jag skrivit om här och här) och med risk för att verka tjatig, låt mig ändå en sista gång lyfta fram en sammanställning av några av de djupaste insikterna i denna 69-sidiga text som Skolverket rekommenderar till blivande lärarutbildare. Jag var själv en sådan under doktorandtiden, och som ni kan se på tex denna tenta från 2006 så frågar jag efter en normalvektor till ett plan, och försöker därmed undermedvetet normalisera normalbegreppet inom matematiken. Vi vet alla att de förhatliga normerna  (metoder att beräkna längden av en vektor i ett normerat rum) inom matematiken upprätthåller föreställningar om hegemonisk maskulinitet. Bara det patriarkala påfundet att mäta något, när alla vet att en vektor är lika elastisk som en genusforskares fantasi, visar att man är ute på hal is, men även det är ett felaktigt påstående, då det här med halhet bygger på manliga föreställningar om friktion och motstånd mot genusvansinne.

Genusbegreppet är även matematiskt

Men jag blev som bekant genusmedveten någon gång efter 2006 (nu pratar jag inte om det matematiska begreppet genus), närmare bestämt 2008 (läs om hur det gick till i Om bloggen) och det gav utslag redan 2010 när jag tex i denna tenta i flervariabelanalys bad de blivande civilingenjörerna att undersöka gränsvärden och som ni ser i facit existerar inte gränsvärdet, eftersom man får olika värden beroende på ifrån vilket håll man närmar sig punkten och det är just detta som är kärnan av matte-genus-vetenskapen: mitt gränsvärde är inte lika med ditt gränsvärde eftersom du närmar dig det utifrån en annan diskurs, och därför är alla svar lika rätt, eller snarare fel, och därmed lika sanna, eller falska, eller vilket som – allt kvittar liksom. Om man ska bygga en bro och räkna ut hur den ska hålla så är inte svaret givet, min hållfasthetsdiskurs är inte lika med din hållfasthetsdiskurs så dra dit pepparn växer och bygg din egen bro, eller så bygg den inte, en bro är ändå en social konstruktion, och oftast en manlig sådan, så den behöver inte ens byggas utan det räcker att tänka fram den innan man ska gå över, och ha det så trevligt i vattnet alla genusforskare, så ses vi inte på andra sidan. Men för att komma till saken 🙂 – citaten från Södertörns högskolas rektor och den jämställda framtiden i fysikböckerna och svensk skolas slutliga kollaps, men kollapsen blir åtminstone ”jämställd” (för den som tycker att det här har med jämställdhet att göra):

Efter att ha läst Genus och text stoppade jag fingrarna i vägguttaget för att vakna upp ur den psykos jag trodde jag befann mig i, men det gick inte, det här är på riktigt...

* ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan. Enligt Sundgren (1996 s.31) måste det uppstå en dialog för att inte skolan skall utöva symboliskt våld på eleverna genom att påtvinga en given mening.” (sid 7)

* ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.” (sid 59)

* ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden. (sid 64)

* ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.” (sid 65)

* ”Sylvia Benckert (1997) menar att fysiken som universitetsämne eftersträvar en opersonlig renhet, och en strävan att framstå som höjd över och fri från mänskliga önskningar, och att just denna skenbara opersonlighet och könlöshet är knuten till föreställningar om maskulinitet, vilket bidrar till att göra fysiken ointressant för flickorna. (sid 16).

* ”Man kan, med Sundgren (1996, s. 86ff), ifrågasätta denna tradition som insisterar på förmedlandet av vetenskapliga begrepp och deras tolkningsföreträde, samtidigt som den invaderar vardagsförståelsen genom att också lägga beslag på vardagliga begrepp och ge dem tolkningsföreträde, som t.ex. kraft.” (sid 24)

* ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen… Om man inte uppmärksammar detta riskerar man att göra missvisande bedömningar. T.e.x genom att oreflekterat utgå från att ett vetenskapligt tänkande är mer rationellt och därför borde ersätta ett vardagstänkande.” (sid 24)

* ”Det är sannolikt att en jämställd läroplan skulle uppfattas som en utmaning eller en provokation för många lärare och för många i det naturvetenskapliga samfundet som gärna vill se sin egen kunskap behandlad i skolan.” (sid 65)

Ämnesöverskridande genusforskning på hög nivå?

Alla glada svenska barnfamiljer kan tryggt sätta sina barn i skolan förvissade om att genusvansinnet är dess främsta bundsförvant tack vare den välgenomtänkta tjänstetillsättningen på strategiskt viktiga poster i det här landet. Det gäller att värna den kommande generationens IQ, och där kan inte patriarkala påfund som logisk förmåga få störa genusindoktrineringen. Är nästa steg att fasa ut matematiken? Kanske inte, för som ni kan se på Skolverkets hemsida så uppges rapporten ”Genus och text” vara  111 sidor lång, trots att den är på 69 sidor, något som med all tydlighet illustrerar att Skolverket redan tagit till sig av den viktiga informationen om kunskapens relativa karaktär. Ni kanske tror att det bara är att bläddra genom rapporten och räkna sidorna, men att addera två tal är som bekant inte trivialt, och som exempel kan man tänka på den vardagliga situation som flertalet beslutsfattare befinner sig i dagligen, nämligen sandlådan, där man upptäcker att om man gör en sandkaka ovanpå en annan sandkaka så blir det en ny, fast större och möjligtvis fulare, men ändå EN, sandkaka. Detta förstår redan en 2-åring, så varför den svenska skolans matematik- och fysikböcker inte har tagit till sig det här är en av mänsklighetens, och genusforskningens, stora gåtor.

Var är den där genussandhögen?

Jag måste nog uppdatera min doktorsavhandling med ett genusperspektiv och göra om allt.  Förresten, nu är ju Anna Ekström ny generaldirektör för Skolverket, och som ni minns hade jag en genusdebatt med henne i Riksdagen för ett år sedan om svensk skola ( se inlägget Mitt anförande i Riksdagen)  och detta inger ju ännu mer hopp om den svenska skolans framtid och lösningen på skolproblemen. Det gäller ju att sätta in insatserna och finansieringen där den behövs – nämligen hos genusforskarna. Problemet är kanske inte, för den som lyfter blicken ur genusträsket och skådar ut i världen, något jag själv ofta gör med mitt teleskop, att pojkar underpresterar med 10% jämfört med flickorna, utan att alla underpresterar. Under mina sommarlov i Bulgarien visade mig grannbarnen i 7:e klass hur man genomför ett matematiskt induktionsbevis, medan vi i Sverige fortfarande höll på med de fyra räknesätten och att dela upp en tårta i fem delar, år ut och år in, åtminstone fram till gymnasiet, där jag hade turen att ha avdankade universitetslektorer i fysik, kemi och matematik, och det förblir en gåta hur klassen lyckades så bra på de nationella proven trots att lärarna hade ämneskunskaper istället för genuskunskaper. Låt mig avsluta med symbolen för genusvansinnets intåg i akademin – GENUSTRUMPETEN (SVD) (här replik och slutreplik, se även Birger Schlaugs inlägg där han varnar proffs-tyckareliten, bland annat sig själv, för att inte ta min kritik på allvar):

Texten till låten återfinns här. Nu hade jag ju tänkt blogga om genusexcellens och om inläggen i veckans debatt om fri lek (SVD1, SVD2, Newsmill, Ingerö i Studio Ett osv), men det får bli i nästa inlägg. Jag råkade nämligen härom veckan se ett program i Kunskapskanalen där studier visat att delar av hjärnan inte utvecklas och att inlärning hämmas om barn inte får ägna sig åt fri lek: Barndomens försvunna äventyr – se det här på UR Play (46 min)!

Det var faktiskt jag som upptäckte de universella patriarkala strukturerna...

Notera de, ska jag kalla dem könsneutrala, sakerna som kvinnan lägger ut på skolgården i slutet av programmet. Tygstycken, snören, kartonger. Jag antar att dessa räknas som könsneutrala, de blir ju varken ”pojkkodade” eller ”flickkodade”. Jag har redan berättat om det här, att jag till min dotter köpt många leksaker på Clas Ohlson (vilket bör göra mig till ledande genusforskare) och med leksaker menar jag alltså metallplattor med hål, skruvar, muttrar och monterbara små hjul, brädbitar, spikar och sandpapper. Mest för att jag själv också vill leka med det här, något som även gör mina föräldrar till ledande genusforskare, (eller gränsöverskridande fysik-genusforskare) eftersom de lät mig och min bror växa upp i en miljö med hålkort som papper att rita på, kretskort och elektriska komponenter över hela golvet, en rostig ABC 80, ELFA-katalogen i sagobokhyllan och så vidare, och jag lödde mitt första kretskort vid 5 års ålder, började spela schack vid 6, skrev mitt första BASIC-program vid 8, men det var även då jag, liksom min bror, broderade min första bulgariska duk, och gjorde mina första pyrograferade tavlor (som jag bla ställt ut längst ner i inlägget  Mitt bidrag till den moderna konsten – fast just de där gjorde jag nyligen :-)). Dessutom skötte vi hela grönsakslandet hos våra morföräldrar varje sommar i Bulgarien. Ja, det här med miljön har nog en viss inverkan, eftersom både jag och min lillebror disputerade, jag i matematik och han i elektroteknik, men det föregicks av ett par decenniers hårt arbete också, och hur ska man få fler att välja den vägen i Sverige om man både ska föra över egenansvaret till någon annan genom att skylla på patriarkala strukturer och dessutom plocka bort en hel del av det traditionella vetenskapliga innehållet i fysiken? Med en genuskurs i härskarteknik 7.5 hp? Anmäl er med ett mail till  jag-vill-bidra-till-att-landet-kollapsar-av-genusvansinne@gmail.com. Studsar det så är det för att denna min så populära genuskurs är överbokad! 🙂

...och inte COBE-satelliten

Det var ju inte Jupiters månar och solfläckarna jag studerade varje dag  efter skolan med mitt teleskop, det var de patriarkala strukturer som skapades redan vid Big Bang och som under den inflationistiska fasen blåstes upp till de förtryckarstrukturer vi kan se idag. Så var det. Kort efter min upptäckt fann COBE-satelliten  (Cosmic Background Explorer) samma sak – små anisotropier i den kosmiska bakgrundstrålningen som utgjorde fröerna till de patriarkala strukturerna, vilket ledde till Nobelpriset i fysik för två forskare, trots att jag upptäckte det här flera år tidigare med mitt teleskop från vår balkong i Lund. Gud vad jag babblar, nä nu måste jag sluta. Glöm inte se UR Play om fri lek och Axess-artiklarna längst upp med mera!

Relaterat: Därför lyckas asiatiska elever (professor Inger Enkvist, författare till Skolan – ett svenskt högriskprojekt), läs även artikeln  ”Lära sig att lära sig” omöjligt utan ordentliga faktakunskaper  av professor Olle Häggström! Vad var det jag sa?-inlägget. Blandade genusnyheter: Genusnytt, Matte Matik, Aktivarum, Pelle Billing. EU-vansinne: HAX, kulturblogg: Axessbloggen.

Ström och Billing resonerar och genusforskare vill separera teoretisk genusforskning från jämställdhetspolitik!

Ni har väl inte missat diskussionen om dagens jämställdhetsdebatt mellan civilingenjör Pär Ström (blogg) och läkaren Pelle Billing (blogg) (teknisk support Matte Matik (blogg) ) – glömde ju nästan av att tipsa om den! Se de fyra delarna nedan (totalt drygt 30 min):

Jag vill minnas (se artikeln ”Vad har genusforskning med jämställdhet att göra?” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv nr 5-6/08 sid 5 i denna pdf ) att jämställdhet och genus var två separata områden. Detta enligt genusforskarna själva:

Vad har teoretisk genusforskning med jämställdhetsarbete att göra, frågar sig nu även kritiska genusforskare

”I processen för att vinna legitimitet i vetenskapssamhället har ett avståndstagande från politiken och ett fokus på grundforskningsfrågor varit centralt. Att Nationella sekretariatet för genusforskning sedan i juli i år förutom att stödja och främja genusforskningen även har uppdraget att informera om och vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering fick flera av deltagarna på hearingen att lyfta frågan om relationen mellan teoretisk genusforskning å ena sidan och jämställdhetspolitik, jämställdhets-praktik och tillämpad jämställdhets-forskning å den andra. Flera uttryckte också kritik och oro över att sekretariatets dubbla uppdrag ska leda till att genusforskning och jämställdhetsforskning blandas ihop, att jämställdhetsforskning ska vinna mark på genusforskningens bekostnad och att den senare därigenom förlorar i legitimitet, bredd och kritisk potential. Genusforskarna Malin Rönnblom [ordförande för Sveriges Genusforskarförbund] och Ulrika Dahl var två av kritikerna. – Vi talar väldigt mycket om att forskningen skall vara applicerbar i relation till politiken, det blir nästan som en beställar – utförardiskussion. Hur blir det med grundforskningen inom fältet, frågade sig Rönnblom.”

Under rubriken ”Heteronormativ ordning” kan vi läsa mer om detta:

”Ulrika Dahl fokuserade på att jämställdhetsforskning till skillnad från genusforskning riskerar att upprätthålla bland annat en heteronormativ ordning. – En poäng med genusbegreppet är att det inte bara rymmer män och kvinnor utan olika sorters maskuliniteter och femininiteter. Om det är så att genusforskning blir synonymt med jämställdhetsforskning eller jämställdhetsintegrering så har vi ett problem eftersom alla vet att jämställdhetspolitik handlar om två dikotoma kön som har en relation till varandra.”

Alltså: inte bara kvinnor och män utan ”olika sorteras maskuliniteter och femininiteter”. Vad betyder det? Att genusforskarna upptäckt att det finns individer? Vilken banbrytande upptäckt. Då är det ju hög tid att lägga ner genusforskningen. Eller ska alla de nya ”könen” i form av det gränsöverskridande kontinuum av personligheter mellan traditionellt manligt och kvinnligt beteende ses som en genusvetenskaplig angelägenhet? Och varför ska, med självinsikterna ovan i åtanke,  genusforskarna sköta den så kallade jämställdhetsintegreringen, som ju är praktiskt jämställdhetsarbete? (I inlägget Iiiinte 80 miljoner till!!!! får vi veta hur det gick  och vad de kommunanställda tyckte ). Ur regeringsbeslutet om jämställdhetsintegrering:

Varför antog man uppdraget?

”Regeringen uppdrar åt Göteborgs universitet (Nationella sekretariatet för genusforskning) att ge stöd till statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Uppdraget omfattar följande uppgifter:

– vidareutveckla metoder för jämställdhetsintegrering,

– skapa ett forum för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering,

– informera om jämställdhetsintegrering, och

– skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för jämställdhetsintegrering.

I uppdraget ingår att samråda med berörda parter, såsom statliga myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), länsstyrelserna, universitet och högskolor samt andra berörda aktörer. Universitet ska även följa arbetet med jämställdhetsintegrering i EU och andra internationella organ liksom det arbete som bedrivs inom kommuner och landsting till följd av regeringens beslut om ekonomiskt stöd till arbetet med jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och samverkansorgan.”

Det här teleskopet som jag haft sedan jag var tolv år ledde mig till matematiken

En sann genusforskare och idealist hade tackat nej för att inte avlegitimera forskningsfältet genom att blanda ihop genusforskning med jämställdhetsarbete, som man ju oroas över. Det hade gynnat oss alla och inte minst de intervjuade kommunanställda i Iiinte 80 miljoner till.  Dessutom hade det besparat oss inte bara 80 miljoner utan hela 225 miljoner kronor,  vilket hade räckt för att inhandla ett teleskop till varje elev i landet och därmed minska den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor, för att inte tala om könsfördelningen inom tekniska ämnen, se bara på genusforskarnas egen fina statistik, med 70-100% kvinnor och 0-30% män på de egna arbetsplatserna. Det gäller ju att leva som man lär. Men först måste man ju se till att alla andra inte lever som man själv gör, utan istället som man hade tänkt sig, för det gäller ju att tänka först och handla sedan, och genusforskarna, som redan är så förtryckta och helt saknar inflytande, ska man inte ge pekpinnar åt. I synnerhet inte deras egna pekpinnar.

Under en jubileumshearing då Nationella sekretariatet för genusforskning fyllde tio beklagade alltså de deltagande genusforskarna (sid 5 i pdf:en) att genusforskningen måste värja sig mot anklagelser om att ligga närmare politiken än andra vetenskapliga discipliner. Detta till trots kritiserar Genusforskarförbundet forskningspropositionens utformning i hur ”genusforskningen behandlas” och ställer i en intervju (se artiklarna ”Leijonborg: ”Forskarna skall inte underordna sig en politisk agenda”” och ”Genusforskningens roll tonas ner i nya propositionen” på sid 2 i pdf:en) dåvarande forskningsminister Lars Leijonborg mot väggen med följande ord:

”Förbundet är också kritiskt till att regeringen inte nämner behovet av genusforskning på något av de områden som man valt att prioritera: medicin teknik och klimat. Detta trots att det finns oerhört angelägna fält för genusvetenskaplig forskning inom samtliga tre områden. Varför har ni valt bort genusforskningen i detta sammanhang?”

Leijonborg gav genussamfundet svar på tal under förra mandatperioden

Leijonborg bemöter kritiken: ”Jag känner mig väldigt lite träffad av den kritiken. Jag tycker att man faller på eget grepp om man i ett tidigare sammanhang tidigare säger att politiska skrivningar är för inskränkta. Då ska man väl inte efterlysa politiska beställningar på andra områden heller.” Bra av Leijonborg att genomskåda dubbelmoralen här! Men sådana är genusforskarna – de vill ha allt och inget – det ska finnas  tusen olika kön men ändå inga kön. Hur ska de ha det? Kanske borde regeringen bevilja pengar för en utredning kring genusforskningens legitimitet. Genusforskarna verkar ju själva uppenbarligen oroade över den. På tal om genusforskning, läs gärna Timbro-rapporten (från 2005) ”Viljan att flyta medströms”  (en granskning av svenska genusavhandlingar 2005) av Susanna Hakelius Popova. På tal om Timbro, Eva Cooper har kommit ut med boken ”Myten om det andra könet” (44 kr, Bokus), se hennes artikel i SVD Brännpunkt från 8 mars: ”De röda kvinnorna är en myt” vilket jag hade missat men upptäckte i och med QED:s tips om Brännpunktsartikeln ”Timbro backar till 50-talet i diskussion om jämställdhet” från 30 april skriven av två borgerliga feminister, en fd riksdagsledamot för (m) och fil dr i genusvetenskap, och en medlem i fp samt ledamot av Timbros borgerliga framtidskommission. Jag har inte läst boken än, så kan inte uttala mig, men har just beställt den.

Flickorna gjorde inte alls som läraren ville, och läraren missade att se detta som ett stort engagemang i skolarbetet

Sedan har vi fortsatt uppmärksamhet kring Kristina Anderssons nya avhandling ”Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus” som jag bloggat om tidigare HÄR. I artikeln ”Genusmedvetna NO-lärare nyckeln till förändring” har Nationella Sekretariatet för genusforskning (se Sekretariatets uppdrag i Svensk Författningssamling) skrivit om den.  Under underrubriken ”Dubbel bestraffning av flickor” kan vi läsa: ”Lärarna uppfattade det till exempel som att flickorna egentligen inte var så intresserade av den tekniska verksamheten utan främst försökte vara dem till lags. Det fanns tillfällen då barnen motbevisade detta, men då såg inte läraren det. Som exempel berättar Kristina Andersson om ett tillfälle då en förskollärare gjorde en övning tillsammans med en grupp flickor där de skulle lägga olika föremål i vatten för att undersöka vilka som flöt.

– Läraren ville att de skulle lägga i en sak i taget, men barnen hittade små plastpärlor och började kasta i hela nävar av dem. I den här situationen visade flickorna ett stort engagemang och de gjorde inte alls som läraren ville, men läraren blev bara irriterad.

Kristina Andersson beskriver det som att flickor utsätts för en form av dubbel bestraffning – när de gör det som läraren förväntar sig av dem beskrivs de som oengagerade men när de tar egna initiativ är även det fel.

– Jag tror att man måste jobba mycket tuffare med de här frågorna på lärarutbildningen. Det finns en retorik i dag om att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar, men på ett omedvetet plan kan vi styras av någonting helt annat, säger hon.”

Men här kommer den riktiga blodtryckshöjaren, under underrubriken ”En naturvetenskap som lockar fler” kan vi läsa:

En vetenskapstradition där resultaten ses som sanningar lockar inte elever till naturvetenskap enligt genusmaffian

”Kristina Andersson tycker att det är särskilt intressant att studera undervisningen i naturvetenskap eftersom de naturvetenskapliga ämnena har sin grund i en vetenskapstradition där resultaten ses som sanningar. Det beskrivs ofta som ett problem att ungdomar inte är tillräckligt intresserade av de naturvetenskapliga ämnena, men Kristina Andersson tycker att man borde fråga sig vad ointresset beror på i stället för att lägga problemet hos ungdomarna. Hon tror till exempel att ämnena skulle kunna locka fler elever om det gavs större utrymme till diskussion. – Elever uttrycker ofta att de tycker att undervisningen i naturvetenskap är okreativ. De tycker att det handlar för mycket om att bara producera ett korrekt svar och att det finns för lite utrymme för egna idéer.”  (läs mer i detta pressmeddelande om avhandlingen – det är viktigare med genuskunskap än ämneskunskap för att undervisa i naturvetenskap, eller se mitt aprilskämtsinlägg om detta).

Om lärarna hade fått spendera mer tid med själva fysiken, och mindre på genusvansinne under sin studietid, hade undervisningen faktiskt kunnat bli kreativ, som den var förr i tiden, jag tänker på mina gamla gymnasielärare i fysik, kemi och matematik, som alla var avdankade lektorer (inte i genus utan i sina ännen) från Lunds universitet, och inte kunde något om genus – hur kunde de se förbi könsstrukturerna och få nästan hela klassen att gå vidare till universitetsstudier i naturvetenskap?

Periodiska systemet - en förtryckande struktur

Så ”Resultaten ses som sanningar” – vad sjukt, som om det skulle kunna gå att fastställa något på experimentell väg och se det som ett entydigt förtryckande faktum. Som om en fysiker ska smälla upp ett atomnummer i ansiktet på en elev och förstöra elevens kreativa hjärnflöde för all framtid. Ska vi verkligen ha en sådan skola? I en modern svensk genusmedveten skola ska man istället i sann demokratisk genusanda ”diskutera” sig fram till vilket atomnummer ett ämne har, och varje elev har lika rätt att uttrycka sin åsikt i frågan och räkna efter eget godtycke på det nationella provet. Alla inser ju för övrigt att det periodiska systemet bara är en social konstruktion, och inte ens det – det är baserat på en dröm som en galning vid namn Mendelejev hade på 1800-talet, och varför ska en modern svensk genusmedveten fysiker behöva slava under det? Jag har själv löst flera av mina forskningsproblem i sömnen, och även om bevisen stämmer så utgör de ändå en privat social konstruktion som en genusforskare kan dekonstruera i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne när andan faller på, vilket den gör dagligen. Varför ska en matematiker rätta sig efter några skruttiga axiom som är flera tusen år gamla? I sann radikal andra borde hela matematikens grundvalar raseras, för det är inte bara logiken som spökar utan axiomen är också en patriarkal kvarleva som tillhör mänsklighetens kulturarv, och ett kulturarv hör verkligen inte ihop med en modern genusmedveten demokrati, där varje åsikt i form av axiom, atomnummer eller annat elände har lika rätt att existera, och inte bara existera utan i själva verket utgöra grunden för varje individs unika vetenskapliga föreställning om verkligheten. Om nu verkligheten finns, man har ju i ett genusmedvetet land också rätt att ifrågasätta det, och bör kanske göra det, liksom hela sin existens, vilket man får anledning att göra rätt ofta i ett genusinfiltrerat land, kanske dagligen. Åtminstone de dagar man sätter på datorn…

Hur könar maskinerna de anställda på arbetsplatserna?

Lästips! ”Lära sig att lära sig är omöjligt utan ordentliga faktakunskaper”   av matematik-professor Olle Häggström (i Skolvärlden 15/2003). Kreativitet förutsätter en hel del faktakunskaper, kanske inte i genusforskning, men i alla normala ämnen. Inget illa menat, genusforskningen vill ju inte se sig som ingåendes i någon förtryckande normalitetsnorm. Man vill även hjälpa andra ämnen ut ur den förtryckande rationalitetsnorm som hittills rått. I september kan man besöka Symposium on Interferometric Investigations of Physical Knowledges and Gender in the Making (tipstack till QED), med följande syfte: ”The aim of this symposium is to explore and to construe existing gaps and possible articulations between gender and science studies with regard to physics and the material sciences. The meeting will function as a starting point to open up novel research perspectives for examining the gender dimensions in the history, epistemology and social studies of physical sciences.” och vi kommer att få svar på följande intressanta frågeställning: ”What is the role of machines and instruments in doing gender at scientific workplaces and their division of labour? Can the acquisition of experimental skills be explained on the grounds of genderings in the machine-human interactions?” Jag har själv en verktygslåda hemma från Clas Ohlson som säkert tidvis gett mig en maskulin identitet, tex när jag hängde ut från fönstret på 8:e våningen för att spika fast ett hönsnät på utsidan av fönstret så att katterna skulle kunna sitta och titta på utsikten utan att falla ner. Eller vad det mitt kvinnliga beskyddargenus? Är inte det här ett tema för en hel genusavhandling? Hur könskodas man när syftet bär kvinnligt genus men själva utförandet kräver ett manligt genus och en manlig verktygslåda?

4-årsjubileum och Sverige går under av idioti

Jag efter disputationen med handledare, opponent och betygskommittén utanför matematiska institutionen vid Stockholms Universitet 30/3-07

Idag är det på dagen fyra år sedan jag disputerade (läs gärna min doktorsavhandling, även här), det tog bara tio år – fem års grundutbildning till matematiker och sedan fem års doktorerande. Jag jobbar som ni alla vet långsiktigt. Det får gärna ta mig ett decennium att störta Genusväldet också, men jobbet måste göras. Idag har förresten Studio Ett tagit upp Machofabriken som ni kan se, direktlänk här, och jag nämnde ju detta kort i förra inlägget (Machofabriker, män och kärnbränsle med övningar i att koppla maskulinitet till rasism och våld osv)  eftersom jag blev uppringd i ärendet för några veckor sedan. Materialet vänder sig till ungdomar mellan 13 och 25 år, och som ni kan se i de tre propagandafilmerna på hemsidan är det utbildning på hög nivå. Inte för att man inte kan diskutera normer och förhållningssätt, visst kan det vara nog så viktigt att prata om det ena och det andra, men frågan är om det är detta man ska spendera tid på i den här omfattningen i svenska skolor och myndigheter. Att gå in i och ut ur en kartonglåda – vilken ofattbar genialitet. Eftersom ingen tagit just detta angreppssätt förut i genusfrågan, måste ju detta lanseras som ett separat normbrytande utbildningsmaterial, som komplement till allt det andra. Nästa år kanske någon lanserar idén om att gå in och ut ur en bil, sedan ett tåg, en båt och slutligen ett rymdskepp, och kanske är det ingen dum idé att hoppa in i ett rymdskepp och lämna Jordens yta till dess att idiotin avdunstat från planetens yta.

Vi minns alla det horribla inlägget Iiinte 80 miljoner till! där kommunanställda mot sin vilja tvingas bli ”genusstrateger” och att de genusutbildade ”processledarna” har ”haft ett komplett motstånd” men detta hindrade inte ”Institutet för lokal och regional demokrati” att i slutdiskussionen (sid 25) öppna upp för en utvidgning av fördumningsprojektet:

”En ytterligare del i att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete efter projektets slut är även att få in jämställdhetsfrågan i det större mångfaldsperspektivet. Kvinnor och män är två nästan lika stora grupper i samhället och därför är det självfallet viktigt att arbeta med att de behandlas jämställt och har lika rättigheter och skyldigheter på alla plan. Men grupperna kvinnor och män är inte homogena och de kan i sin tur ha varierande behov beroende på bland annat etnicitet, religion, ålder, social tillhörighet och funktionsnedsättning. Även dessa grupper är en del av diskrimineringslagstiftningen… Detta kan vara något att ha med sig i kommande funderingar kring hur arbetet med jämställdhet ska fortgå i framtiden, och hur det kan inkluderas i ett större sammanhang.”

Det svarta hålet har avslöjats genom mina mätningar av gravitationsfältet utanför Nationella Sekretariatet för Genusvansinne

I ett normalt fungerande samhälle hade man efter att ha insett att kvinnor och män inte är två homogena grupper skrotat genusprojektet och gett de kommunanställda direktiv om att behandla alla som de individer de är.  Men i Sverige öppnar man istället upp för ett intersektionellt perspektiv där man nu ska studera folk utifrån ålder, funktionalitet, etnicitet, religion, sexuell läggning osv. Det här med funktionalitet och funktionsnedsättning kan förvisso vara intressant. Frågan alla genusforskare borde ställa sig är: hur dysfunktionellt kan ett samhälle bli innan det kollapsar? Och hur ska vi definiera kollaps? I själva verket är ju detta just vad man är i full färd med att undersöka för våra skattepengar och vi vet alla att den svenska genus- och fördumningslobbyn har drivit oss till randen av händelsehorisonten, där tiden som bekant står lika stilla som hjärnverksamheten hos publiken efter en fulländad genusföreläsning. En avstannad hjärnverksamhet är förödande för nationen. För att ni inte ska tro att jag tar mina argument ur luften (till skillnad från genusforskarna, som ju hämtar sina ur den vakuumfyllda rymden) läs följande och begrunda noga om det inte är dags för en liten samhällsrevolution snart (jag påminner om detta pga ett tillskott av nya läsare i dagarna):

1. Genusväldet intar Södertörns högskola

2. von Wright och tekoppen

Där kan vi läsa om hur rektorn för en svensk högskola skrivit (och fortsätter att försvara) en rapport till Skolverket (innan hon tillträdde som rektor – rapporten var säkert en av de tyngsta meriterna) betitlad ”Genus och text” där vi får reda på av denna professor i pedagogik (!) att ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.” Vad sägs om följande insiktsfulla motiveringar till detta, värdiga en svensk professor och av regeringen utsedd högskolerektor:

Sid 7: ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan. Enligt Sundgren (1996 s.31) måste det uppstå en dialog för att inte skolan skall utöva symboliskt våld på eleverna genom att påtvinga en given mening.”

Genusperspektiv saknas på raketforskning

Sid 16: ”Sylvia Benckert (1997) menar att fysiken som universitetsämne eftersträvar en opersonlig renhet, och en strävan att framstå som höjd över och fri från mänskliga önskningar, och att just denna skenbara opersonlighet och könlöshet är knuten till föreställningar om maskulinitet, vilket bidrar till att göra fysiken ointressant för flickorna. Kvinnorna är också mer känsliga för den maskulinitet som fysikämnet präglas av”.

Sid 59: ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.”

Sid 64: ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden.”

Fysikexperiment som saknar ett genusperspektiv

Jag vill bara påpeka att jag värnar mina landsmäns (och landskvinnors, eller ska det vara ”landspersoners”) mentala och fysiska hälsa, men att jag måste väga den mot den nytta det kan innebära att lyfta fram det här i ljuset. Så jag måste ta upp två saker till ur rapporten. Även ett fysikexperiment som går ut på att lösa upp socker i te, och undersöka temperatur-beroendet, är kontroversiellt. Dels har man tittat på ”genustypiska skillnader” där man lyfter fram ett exempel där en flicka ansåg det vara konstigt att lösa upp sockret i kallet te eftersom ”ingen dricker kallt te (sid 15), och på sidan 18, 24 och 26 kan vi läsa om hur genusperspektivet på socker i te kan utvidgas med ett ”mångfaldsperspektiv”:

”Samtidigt kan vi konstatera att en kontextualisering är problematisk eftersom den inte kan motsvara alla föreställningsvärldar… Det finns ingen entydig given verklighet i förhållande till vilken alla elever kan känna igen sig. Därför blir en anknytning till ”vardagsverkligheten” inte nödvändigtvis underlättande eftersom alla inte delar den förmodade gemensamma vardagen som läromedlet exemplifierar med. I exemplet med flickan och sockret förde vardagsverkligheten flickans tankar i en viss riktning. För en person som aldrig har kommit i kontakt med det engelska tedrickande kan det verka förvirrande att ha just te som exempel… Att naturvetenskapen är formulerad inom den västerländska kulturen kan innebära problem för dem som tillhör en annan kultur. För dem kan naturvetenskapens värden och läromedlens formuleringar uppfattas som en kritik eller attack mot den egna kulturen. Även inom den västerländska kulturen kan naturvetenskapen tolkas som en subkultur emedan många elever måste överskrida kulturella barriärer när de försöker hantera den naturvetenskapliga subkulturen.”

Vi får även veta att det är fel att beskriva ljud i termer av fysik i fysikböcker (sid 56):

Ljud i fysikboken - mekaniska könslösa vågor!

”Rubriken ”Ljuv musik är intressant fysik” (Undvall & Karlsson 1996, s. 73) väcker förväntningar på en anknytning till det estetiska. Men texten överger snabbt den personliga upplevelsen och övergår till fysiken… Följemeningen blir att din upplevelse kan vara estetisk, men egentligen handlar den om något annat, och att fysiken står för den sanna beskrivningen. Detta understryks i kapitlets huvudrubrik ”Bakom ljud döljer sig rörelse och kraft”… Den text som finner sanningen genom att den reducerar den fysiska världen till dess minsta beståndsdelar har föga till övers för det estetiska”

Etablissemanget behöver en elchock

Är det någon som fortfarande tror att Sverige inte är på randen till kollaps?  Med slagordet ”Alla ska med” avses att vi alla ska ner i avgrunden tillsammans. Ingen ska nämligen lämnas ensam kvar i ett övergivet tillstånd av förnuft och klarsynthet, ett sådant utanförskap måste motarbetas till varje pris – det är därför regeringen initierade det treåriga projektet om en gemensam Värdegrund redan 2008. Den ska ju vara klar i år. Jag väntar med spänning på hur man ska lösa problemet med att den ”gemensamma värdegrunden” faktiskt krockar med den ”demokratiska värdegrunden” – den demokratiska värdegrunden innebär ju som bekant (se diverse styrdokument till skolan mm) att man ska ”respektera olikheter i människors uppfattningar, synsätt och värderingar” – dvs människors olika värdegrunder. Eller har politikerna inte noterat det här än? Jag skrev om det här både i Axess och i mitt inlägg Värdegrundsproblematiken där jag också visade att utifrån dagens negativa utgångsläge på -1 så gäller att integrationen med en gemensam värdegrund som de naturliga logaritmernas bas går mot noll efter en oändlig gränsövergång –  se själva:

2014 tänkte jag bli skolminister och rätta till allt

Jag ser nämligen att Studio Ett idag även tagit upp en migrationsdebatt i riksdagen och att man utelämnat matteperspektivet genom att inte nämna min uträkning från ett gammalt blogginlägg, det visar på den utbredda matematikerfobi som råder i samhället. Utöver det faktum då att jag inte fick hela Studio Ett-timmen för mig själv. Genom att filma när jag hoppar in och ut ur en kartong tänkte jag illustrera (och sälja materialet till alla skolor) den utbredda fobi för det sunda förnuftet som råder, och visa hur genusforskarna och deras medlöpare stänger in sig i en kartong som anses stå höjd över de strukturer alla vi andra är insyltade i och inte kan komma ur. Det finns dock en medicinsk term som beskriver just det tillståndet när man står utanför den verklighet alla andra befinner sig i, och det tillståndet kallas psykos. Genusvetarna har fått i uppdrag av politikerna att i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne lösa problemen med de svenska skolresultaten. Att fylla skoldagarna med genuspropaganda kan tyckas vansinnigt men det är dock helt rationellt när man betänker den svenska analysen av underprestation i skolan som kom 2009. I DEJA-utredningen SOU 2009:64 kan vi på sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” läsa följande: ”I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla [alla!] utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.” Det gäller alltså inte bara en genusordning i klassrummet, utan även i det konkreta kursmaterialet, vilket förklarar varför man befordrade Moira von Wright till rektor. Som bäddat för framtida Nobelpris i fysik, eller hur? På tal om det, vad tycker förresten förra årets Nobelpristagare i fysik om allt det här?  Se  Snillen spekulerar politiskt inkorrekt! (direktlänk: Se programmet).

Relaterat: Machofabriker, män och kärnbränsle, Vad var det jag sa?,   Iiiinte 80 miljoner till!, Grattis skattebetalare,  Grattis skattebetalare – del 2.

Lästips: ”Män som matar kvinnor” (Gudmundson i SVD). Glöm inte följa Pär Ströms, Pelle Billings, Matte Matiks och Aktivarums bloggar!

Lyssna på inslaget i Studio Ett om Machofabriken (ca 7 min).

Boktips: ”Faran med att vara normal” (Bokus & Adlibris) av Jan Kallberg (blogg).

Metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsnormer!

Jag skojade bara ang mobiltelefonteleskop - med det finns visst!

Nu har jag äntligen sett till att ordna Paypal, som ni kan se uppe till höger på bloggen :-). Donationer kommer att användas till att investera i en apparat som gör det möjligt för mig att blogga oftare och läsa mail regelbundet – jag tänkte jag skulle införskaffa en androidgrej som är så populär och användbar, ni vet en sådan där kombinerad dator-mobil-teleskop-brödrost med en inbyggd grafritande hårtork med diskmaskin i. På 20 kvadratcentimeter, och som löser alla fläckar, problem och sudokun när man sätter den på 60 grader och stoppar in lite Ariel och ett simkort. Där jag främst är ute efter datorfunktionen och Internet då, så att jag kan koppla upp mig även på buss och tunnelbana och se vad som pågår på genusfronten och på bloggen.

Vetenskapspropaganda?

I DN Insidan under rubriken ”Vi pratar sex redan i förskolan” (tipstack till Joakim!) kunde man häromdagen läsa om hur den anatomiska undervisningen i en grundskola görs könsneutral. 700 elever från förskoleklass och upp till årskurs nio ska  genusinformeras så att Sverige blir en ledande kunskapsnation. Så här inleds artikeln:

”Undervisningen i sex-och samlevnad har hamnat på efterkälken. I höst införs ny läroplan med krav på att ämnet ska ingå i fler ämnesområden. Men på Frejaskolan i Gnesta är man steget före.” Verksamheten i denna skola kommer antagligen därför utgöra en förebild för övriga skolor i landet som måste verka i enlighet med (faktarutan till höger) den läroplan som börjar gälla hösten 2011 och som ”omfattar tydligare skrivningar för hur sex och samlevnad ska integreras i de olika ämnena i skolan”. Både kommunens jämställdhetsstrateg och matematik- och NO-läraren är därför engagerade i arbetet:

”Det viktiga är att eleverna ser hur allt hänger samman, menar Maja [matematik- och NO-lärare] och Karina [Kommunens jämställdhets-strateg]. Hur sexualitet ofta styrs av andras normer och värderingar. Därför ska undervisningen också ske på ett neutralt sätt. I den anatomiska undervisningen försöker de vara så tydliga som möjligt.

– Vi vill komma bort från metaforer som att spermier är aktiva och ägg passiva i befruktningsprocessen, eller att mäns och kvinnors könsorgan beskrivs som komplementära. Den typen av beskrivningar tjänar bara till att förstärka traditionella könsnormer och heteronormen, menar de.”

Ägg attackerar spermier

Idén om att spermien verkligen simmar till ägget är en social konstruktion som producerats i huvudet på patriarkatet. Ägget ligger inte bara där, utan det simmar faktiskt in i penisen där det genast ”tar för sig” av livet genom att grabba tag i närmsta förvirrade spermie, kidnappar den, kör över allt i sin väg och för sedan den passiva spermien tillbaka till livmodern där den låser in den och sedan borrar sig in i den, vilket orsakar en sammansmältning, om spermien inte dött under äggets vilda framfart. Om det är fallet åker ägget tillbaka in i penisen och tar en mer duglig passiv spermie som tål lite stryk – det är så evolutionen gynnat snabba ägg och
stryktåliga spermier som inte vågar röra en fena. Att en förvirrad professor på Karolinska Institutet sedan tycker sig se i sitt mikroskop att det är spermien som är aktiv och simmar runt och letar efter ett ägg är ett tecken på demens. Alla som sysslat med IVF vet hur det egentligen ligger till, och att män kan bli lika gravida som kvinnor (återkommer till det lite längre ner). Annat ur artikeln:

”En annan ambition på Frejaskolan är att sex och samlevnad inte ska begränsas till biologilektionerna, utan ingå i flera olika ämnesområden.

– Det är skolans uppdrag att hjälpa unga att vara självständiga individer som gör fria val, säger Karina Solax Stridh, jämställdhetsstrateg på kommunen i Gnesta och tidigare kollega med Maja på skolan.

Lärarens uppgift är att synliggöra normer och fördomar. I det här fallet visar sig fördomen genom att eleverna tittar på läraren istället för tavlan, som om hennes klädsel vore viktigare än hennes kompetens. Ett genusgeni kom på detta unika fördomstest (obs detta är inte jag utan en bild jag fann på nätet när jag googlade "sexy teacher" 🙂 )

– Om man som lärare inte förstår vad man håller på med, är det lätt att man förstärker och befäster stereotypa könsnormer och värderingar. Då gör man mer skada än nytta, säger hon. En viktig del av undervisningen är att ge eleverna verktyg som synliggör deras egna och omgivningens normer och värderingar. Detta kallar vi för ett normkritiskt perspektiv, säger Karina.

– I åttan hade vi en övning där vi fick titta på olika ansikten och gissa vilka som var ihop med varandra, minns Ludvig. Det fanns inget facit, men efteråt när vi diskuterade insåg vi att ingen har satt ihop två tjejer eller två killar. Det var intressant.

– Här fick ni ju möjlighet att fundera kring hetronormen, säger Karina till Ludvig och Fredrika. Det gäller att göra det på ett roligt sätt, så att barnen får lite aha-upplevelser. Fredrika har funderat och läst mycket om genusfrågor och jämställdhet. För henne och en del av hennes jämnåriga är det självklart att ifrågasätta normerna kring kön.

– I min grupp var det många som redan var medvetna om hur vi styrs av fördomar och normer när vi skulle fördela orden på killar och tjejer. Så vi pratade ganska mycket om fördomar redan under själva övningen, säger Fredrika.

– Pedagogens roll är inte att säga vilka normer som är rätt eller fel, utan att belysa att de finns, att göra eleverna uppmärksamma på dem, avslutar Maja Thorsén. Det är alltid lika roligt att höra dem reflektera över sina egna perspektiv. Det märks att de växer.”

Vägra dammsuga!

Detta med aha-upplevelser och att låta eleverna veta vilka fördomar de bär på känner jag igen, nämligen från verksamheten i en annan skola, vars genusarbete uppmärksammades för ett tag sedan. På Mariaskolan i Stockholm  (som beskrivs som ”ledande i genusundervisningen”) har man hyrt in en gensupedagog som håller i en genusinriktad lektion i sjunde klass. Enligt honom är det viktigt att prata om genus i grundskolan och han anser att ett alternativ är att föra in det i den vanliga undervisningen. Han uppger sig jobba utifrån ”poststrukturell feministisk analys”. Skolan har en personal-genusgrupp, en elev-genusgrupp och en föräldra-genusgrupp. Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad tror att det kan ge konkurrensfördelar och har sökt pengar från Skolverket för att försöka ta fram en siffra eller ett index på skolornas genusarbete. Sedan kan man ju undra varför det går utför vad gäller svenska elevers kunskaper i matematik och andra ämnen. Det kan väl inte bero på att genuslektioner tränger ut andra ämnen, eller att genuskunskap med absolut nödvändighet ska integreras i alla ämnen, och att lärarna måste gå kurser och omvärdera sin roll eftersom de uppenbarligen missförstått sitt uppdrag?

Hur tolkar man det här utan att kunna läsa? Att politikern lyssnar på väljaren, som är en struts?

Uppdraget går tydligen i fösta hand ut på att ”motverka traditionella könsmönster”, inte att lära ut ekvationslösning eller kemiska formler. Inte ens att skriva eller läsa är prioriterat. Genuskunskaperna står över allt det där. Det visar inte minst det faktum att man ca en vecka efter valet ägnade ett helt program i P1 (minns inte exakt datum eller tid, hade på radion och stötte på det av en slump) åt att diskutera problemet med valaffischerna med en kvinna som doktorerat på sådana. Temat var alla de analfabeter i landet som kanske röstat fel eftersom de bara kunde döma partipolitiken efter bilderna, och inte kunnat läsa texten på dem, och än mindre partiprogrammen. Därför är bilden så mycket viktigare. Tänk bara på Hägglund och strutsen – hur ska man tolka in ett politiskt budskap här om man inte kunnat läsa texten under eller något om KD? Lösningen var i vilket fall att inför nästa val försöka utforma affischerna på ett bättre sätt, så att inte analfabeterna missförstår bilderna och röstar fel. Den geniala men verklighetsfrämmande idén att under de fyra år som är kvar till nästa val istället satsa på att lära analfabeterna att läsa nämndes inte ens. Folk som säger att det inte finns något typiskt svenskt har fel, detta om något är det som idag är typiskt svenskt. Jag tror jag ska skriva en bok snart. Den ska heta ”Att rasera en nation”. Den som är intresserad av att bli medförfattare är välkommen att kontakta mig.

Kvinna eller man? Bli medveten om dina fördomar!

Men just det ja – Mariaskolans genusarbete. Läs artikeln! Dagens uppgift i samhällsorientering: eleverna ska studera ett papper uppdelat som ett schackbräde. I rutorna av den ena färgen står ord som ”stark”, ”bra lokalsinne”, ”krigare” osv och i övriga rutorna ord som ”plocka ögonbryn”, ”trösta”, ”blyg” och ”laga mat”. Eleverna ska försöka komma på vad färgerna står för (önskat svar: killar resp tjejer), men uppenbarligen är eleverna inte så ”fördomsfulla” som genusvetaren antog, för enligt artikeln säger eleverna följande: ”Nej, laga mat gör inte bara tjejer, killar kan göra det också.”, ”Alla personer kan trösta om de vill.”, ”Jag tycker alla är fel för jag kan vara alla om jag vill”, och detta är innan genusmissionen påbörjats – vilket är intressant eftersom man i artikeln försöker ge sken av att denna genuslektion är en nödvändighet! Därför, eftersom eleverna ju redan tycks vara ganska fördomsfria och öppna för att alla kan göra det mesta, lägger läraren upp en bild på ”en höggravid person som ser ut som en man”.

Framtidens forskare skapas med genusvansinne som bas

Där kommer barnen minsann att säga fel, oavsett om de säger att detta är en man eller kvinna kan genuspedagogen tillrättavisa dem och bekräfta deras fördomar. Genuspedagogen inser nu sitt värde och känner hur viktigt hans uppdrag är. Detta inslag under skoldagen kommer att göra Sverige till en ledande kunskapsnation genom att lägga grunden för de högre studier i matematik och fysik som behövs för att eleverna ska komma in på civilingenjörsutbildningen. I synnerhet är det just detta som kommer att bryta könsbundna studieval och eliminera den sociala snedrekryteringen. Det är bra att man satsar så välgenomtänkt och målmedvetet på precis det som behövs för att uppnå det som står skrivet i alla jämställdhetsplaner. Man är mållös. Kan den stress unga känner idag och som tas upp i en av DEJA-rapporterna möjligtvis bero på att dagarna ägnas åt genusarbete och att barnen måste plugga in själva skolämnena på kvällar och helger?

Forskning visar att grundläggande kommunikation saknas mellan flera delar av den genusinfiltrerade hjärnan

Nu när vi ändå är inne på det ledande genusarbetet och skolornas undervisning, minns ni programmet Skolfront för ett drygt år sedan? Programmet om ”skolinformatörer” i sex- och samlevnad och som avslutades med  ”Tänk på vad vi har lärt oss ikväll: det finns inget naturligt glidmedel i röven”. Göran Skytte skrev om det i SVD: ”Det är faktiskt inte riktigt klokt”. Detta gäller skolelever, som förväntas acceptera det som till och med upprör våra riksdagsledamöter (här ”Praktikan” eller här ) och dessutom är det obligatorisk närvaro för eleverna. Riksdagsledamöterna hade valet att slänga broschyren i papperskorgen, vilket flera av dem uppenbarligen gjorde. Sedan undrar genusforskarna varför samhället blivit så ”hårt och kallt” och varför 14-åringar gruppvåldtar varandra och använder grova ord. Det beror på förtryckarstrukturer säger man och skriver en 300-sidig rapport genusrappakalja med ena handen med instruktioner för hur man ”dekonstruerar maskuliniteten” hos unga pojkar, medan man med andra handen delar ut instruktioner för analsex och tar in ”skolinformatörer” som dem man lyfte fram i Skolfront. Och genuspedagoger, som med sitt normkritiska perspektiv ska göra klart för ungdomarna att det inte finns något rätt och något fel, allt ska ifrågasättas och i synnerhet då föräldragenerationens förlegade normer om uppförande och vad som är normalt beteende. När sedan eleverna våldför sig på varandra så startar man ett antimobbnings-arbete, parallellt med den normkritiska genusundervisningen. När ska de två hjärnhalvorna hos genusexperterna börja kommunicera med varandra?

Lästips: Experter i barnmedicin om skolan, idétorka hos (m),  mer om skolan, kramkalas istället för partiledardebatt, Rayman i AB om kramkalaset, DJ om jämställdhetsbonus på DN Debatt, Nekad jobb pga fel åsikter, kvotering till polisutbildningen?, slutreplik om Amazonia, censur i ungerska medier, Heinö på Newsmill (Heinö är aktuell med denna rapport + debatt).