Genusföredraget: Att rasera en nation med genusvansinne, normaliseringsprocesser, nya propositioner och förändringsagenter och -piloter

Jag och Jan Sjunnesson (Fri Folkbildning Tankesmedja) på mitt genusföredrag i förrgår. Tack alla som kom!

Kära eldsjälar och frihetsälskande medmänniskor som vänder sig emot det statligt sanktionerade och i alla myndigheter institutionali-serade och uppifrån pådyvlade tankegodset kallat genusvansinne. I förrgår höll jag ju som bekant föredrag i tankesmedjan Fri folkbildnings regi. Den lite tråkiga nyheten jag har nu är att kameramannen som skulle filma föredraget aldrig dök upp, så dessvärre finns ingen video att lägga upp. 😦 Därför har jag beslutat att lägga upp lite av det jag sade i text istället – något annat kan jag inte göra i nuläget. Som bekant finns det nästan inget idag som man inte kan analysera ur ett genusperspektiv. Redan innan föredraget hade börjat insåg jag att även det skulle kunna bli föremål för en sådan analys – vilka maktstrukturer och hierarkier manifesteras och befästs när det usb-minne jag hade med mig dit penetrerade usb-porten på Sjunnessons dator under förberedelsen? På vilket sätt sexualiseras datorn i denna förnedringsprocess som uppstår när jag ville visa några power point-bilder? Garanterat något som Vetenskapsrådet och andra gladeligen skulle finansiera…. Hade jag inte varit känd för att vara kritiker av vansinnet så hade jag säkert kunnat slå igenom med ett nytt tvärvetenskapligt område.

QUEERSEMINARIET OCH POES LAG

Hur bedrivs ”kreativt fittpyssel” i seminarieform?

Poe´s lag är en ”internetlag” som formulerades första gången 2005, och som säger att det utan en tydlig indikation på författarens avsikt är svårt, eller omöjligt, att se skillnad på ett uttryck för uppriktig extremism och en parodi på densamma. Därför kan uppriktig extremism och galenskap lätt misstolkas för att vara parodi. Jag fick själv erfara en konkret tillämpning av denna lag i samband med queerseminariet som hölls förra året i Uppsala med titeln ”Queera perspektiv på fittan”  där man bjöd in till fördrag om hur man ska ”förstå fittbärande kroppar” och frågade sig huruvida dessa alltid måste vara kopplade till femininitet och därefter planerades aktivism i lunchrummet i form av ”kreativt fittpyssel” – utan närmare precision. Och där någon av deltagarna i inbjudan valde att kalla sig ”fittaktivist fil dr socialantropologi och samt forskare och lärare i genusvetenskap vid Stockholms universitet.”När jag skickade ut den här inbjudan till några journalister och opinionsbildare fick jag svar från en som skämtsamt undrade om jag”inte gått lite väl långt nu” – han trodde jag hittat på seminariet som en parodi på galenskapen, en satir, men det hela var som bekant på riktigt. Poes lag, som sagt…

ATT ARBETA SMART

Man kan, om man vill vara lite välvilligt inställd trots allt, tänka sig att den här överanvändningen kan vara ett sätt att neutralisera en eventuell negativ innebörd av  f-ordet, men betänk att resultatet vi ser är att genusforskare och andra normbrytare (och som bekant RFSU, vilket vi fick erfara i Skolfront för några år sedan) reser runt på skolor och överanvänder detta och andra könsord så att de blir en del av elevernas dagliga språkbruk, samtidigt som de även fortsättningsvis kommer att användas som skällsord – och vilka tror ni då kommer att komma flygande på sin kvast med den skräddarsydda antimobbningsplan och värdegrundskurs för 49.999 kr per person som ska åtgärda det här när lärare och föräldrar slår larm? Jo just samma genusmaffia. Frågan är om det handlar om två stridande genusfalanger eller om detta är en medveten strategi för att hålla sig sysselsatt i all oändlighet. Först ägnar man sig åt medveten normbrytning så att kaos utbryter, och därefter kommer man med specialgjorda åtgärdsprogram som ska åtgärda det kaos man själv skapat – för att sammanfatta situationen i en enda mening. En smart strategi i så fall, men den sker på bekostnad av elevernas skolgång (där en hel del tid nu ägnas åt att spela rollspel och leka lekar – läs mer om detta i mitt inlägg Vad var det jag sa?) och därmed framtid – om framtiden inte är på en genusvetenskaplig institution dvs. Hela Sverige kommer kanske snart att utgöra just en enda stor institution, och då menar jag inte en akademisk sådan…. Faktum är att vi alla är instängda i denna institution mot vår vilja, och vi måste bryta den här maffians monopol och envälde för att kunna återgå till vad man skulle kunna kalla en normal civilisation.

GENUSTRUMPETEN

Mitt bloggande om de här sakerna började i samband med min artikel i SVD brännpunkt om genustrumpeten, som var en matematisk parodi på en beviljad ansökan om att studera instrumentet trumpet ur ett genusperspektiv – jag hade aldrig sett något liknande och var ganska förbluffad, och fast parodin var menad som ett skämt hade den kanske tagits på allvar av VR om jag skickat den dit istället för SVD. För er som inte känner till den så gick min ansökan ut på ungefär följande:

”Jag tänkte börja med att ur ett genusperspektiv problematisera klassen av ekvationer i två variabler x och y, där x utgör den kvinnliga komponenten och y den manliga. Hur ofta förekommer y i förhållande till x, och vilken av dessa variabler tilldelas genomgående den högsta exponenten i såväl forskningsartiklar som studentlitteratur? Hur påverkar detta i ekvationen inbyggda könsmönster den kvinnliga studentens självbild, och vilka mekanismer ligger bakom den förtryckarstruktur som döljer sig inom flerdimensionell analys?

Vilka matematiska normer (olika sätt att mäta längden av en vektor i ett normerat rum) ligger bakom detta problematiska faktum? Kan man könsneutralisera en godtycklig ekvation i flera variabler genom en transformation eller social konstruktion som återför alla variabler på en könsneutral variabel z? Vad kan man i så fall säga om den primitiva funktion som erhålls efter integration med avseende på z? Är den primitiva funktionen manligt könskodad medan den komplexa variabeln z är kvinnlig? Denna hypotes har starkt experimentellt stöd men måste ledas i bevis. Detta genusperspektiv är helt nytt – ingen liknande studie har tidigare gjorts för att problematisera flervariabelanalysen utifrån de könsroller som de olika variablerna påtvingar ekvationerna.”

Är det här Perssons doktorshatt? I Genus och text kunde vi ju läsa om att man förringade regnbågen genom att påstå att den inte har någon fast position…

Jämför ansökan med ansökan Trumpeten som genussymbol i Vetenskapsrådets projektdatabas. Jag inser nu i efterhand att jag ju har stor potential att bli genusforskare, en av de främsta hade jag kunnat vara, om inte det sunda förnuftet stoppat mig. Men sunt förnuft har genusmaffian inget till övers för, och det mest välbekanta exemplet på detta känner vi till från rapporten ”Genus och text” – en rapport till Skolverket om ”jämställdhet i fysikläromedlen” författad av nuvarande rektorn på Södertörns högskola, och hon blev tillsatt av regeringen tio år efter denna rapports tillkomst så den var säkert en stor merit i ett land präglad av allmän galenskap (och den används idag vid vissa lärarutbildningar för blivande fysiklärare!!) och vid rapportens tillkomst var denna rektor professor i pedagogik vid Örebro universitet, ni vet det där universitet där Göran Persson blev utnämnd till medicine hedersdoktor!! Hur man under en pågående mandatperiod kan utse en politiker, som ju själv skulle behöva en medicine doktor, till hedersdoktor övergår ju ens förstånd. Men, det är klart, om man lyckas rasera en nation på alla plan, och samtidigt ändå lyckas hålla dess invånare vid liv – ja då kanske man gjort sig förtjänt av titeln medicine dr, vad det jag…

Det är faktiskt ett under att alla inte ännu gått i landsflykt, men makthavarna vet att folkvettet är påväg ut, och där har vi ju även förklaringen till invandringen – vem ska genusmaffian annars göra sociala experiment på när den inhemska befolkningen flytt?

För att återgå till rapporten till Skolverket rörande fysikläromedlens jämställdhet. Några hårresande och blodtryckshöjande citat från denna, och de talar för sig själva så kommentarer är ju överflödiga:

VON WRIGHT-CITAT UR RAPPORT TILL SKOLVERKET

* ”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan. Enligt Sundgren (1996 s.31) måste det uppstå en dialog för att inte skolan skall utöva symboliskt våld på eleverna genom att påtvinga en given mening.”

* ”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.”

* ”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden.

* ”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.”

* ”Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokratiidealen… Om man inte uppmärksammar detta riskerar man att göra missvisande bedömningar. T.e.x genom att oreflekterat utgå från att ett vetenskapligt tänkande är mer rationellt och därför borde ersätta ett vardagstänkande.”

* ”Det är sannolikt att en jämställd läroplan skulle uppfattas som en utmaning eller en provokation för många lärare och för många i det naturvetenskapliga samfundet som gärna vill se sin egen kunskap behandlad i skolan.”

Jag vill åter påpeka att detta gäller alltså en genomgång av läromedlen i FYSIK. Detta säger ju lite om denna professors egen kvinnosyn och kanske inte minst något om hennes eget intellekt – lyckas man inte tillägna sig en utbildning i ett ämne kan man ju alltid bli pedagog. Då blir man expert på att lära ut det ämne man själv inte kan.

RÄTT KVINNA PÅ RÄTT PLATS

Som bekant har en öppen konflikt blossat upp i ledningen för Uppsala universitet där vissa kräver rektorns avgång. Jag vet inte vad konflikten handlar om i detalj, men Eva Åkesson är professor i fysikalisk kemi, och vi vet ju alla att en person som var väldigt nära att istället få rektorsposten 2012, och som nu är en av personerna som ställt sig bakom kraven på avgång, är Margareta Fahlgren, och henne minns vi från den ansökan som beviljades av Vetenskapsrådet – här ur projektdatabasen:

Natur/kultur och gränsöverskridande möten fick 10.8 miljoner för att under 2006-2008 studera följande:

”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar, problematisera dem och undersöka möjligheterna till kunskapsutveckling genom ytterligare överskridande av ämnesgränser mellan natur- och kulturvetenskaper. Att skapa överskridande möten, där natur/kultur-distinktionen utmanas, är därför av största vikt för genusvetenskapens framtida utveckling. Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Filosofiska Rummet 2010

Läs sista meningen en gång till. Detta beviljade alltså VR med 11 miljoner kronor. Och här kommer då lite mer info om konflikten (UNT) – så denna Margaretha Fahlgren, vice rektor för humaniora och samhällsvetenskap – är alltså drivande i konflikten, och blir hon utnämnd som rektor istället (vilket ju var nära 2012) så kommer med största sannolikhet hela Uppsala Universitet att genomsyras av genuscertifiering – läs min genomgång av remissyttrandena  angående genusmärkningen, där alla fakultetsnämnder vid Uppsala Universitet nobbade denna – trots att man döpt om den från genuscertifiering till genusmrkning “för att undvika negativa associationer”, fast den bygger på exakt samma dokument som ligger till grund för genuscertifieringen i Lund, något jag tagit upp på bloggen och diskuterat i Filosofiska rummet – läs och lyssna på detta här där Svante Nordin och jag golvar genusmaffians hantlangare i P1  (inlägg med info om vad certifieringen innebär konkret + ljudfil, för er som redan känner till bakgrunden: direktlänk till mp3-fil). Som sagt, nu vet jag ju inte vad som ligger bakom kritiken och kraven på avgång, och huruvida delar av denna kritik är berättigad – men jag har långt större förtroende för en professor i fysikalisk kemi än en genusfrälst litteraturprofessor som enligt wikipedia tydligen beviljades 9 miljoner till från VR för gränsöverskridande möten med naturvetare ovana vid vetenskapsteori.- och kritik: “Margaretha Fahlgrens forskning bidrog starkt till att Uppsala universitet år 2006 blev en av tre vinnare i utlysningen ”Centers of Gender Excellence” vid Vetenskapsrådet. Fahlgren beviljades 20 miljoner kronor under en femårsperiod till projektet ”Nature/Culture Boundaries and Transgressive Encounters”. “

Det behövdes visst 81 miljoner extra till genuspropagandans utveckling!

Jag vill också påminna om det absurda, men givetvis helt självklara faktum, att genusforskarna efter sina excellenssatsningar vid tre lärosäten (är din stad drabbad av en genus-excellenssatsnining? Se här) i Sverige som kostat Vetenskapsrådet 81 miljner kronor (27 miljoner till vart och ett av dem) nu kommit på att de ju råkat skapa en egen maktstruktur med en hierarki med “bättre” och “sämre” genusforskare, och att de nu önskar undersöka dessa sina egna excellenssatsningar ur ett genusperspektiv!!  Citat av Solveig Bergman, föreståndare för Nikk– ett ”tvärnordiskt kunskapscentrum för könsforskning och jämställdhet” finansierat av Nordiska Ministerrådet: ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin” – och nu har man inte helt oväntat insett att detta genusprojekt som ska undersöka genusprojektet kostar några miljoner – inte kan man ha en egen hierarki när man motarbetar hierarkier – detta måste “problematiseras” för det kunde man ju inte med sin fenomenala logiska förmåga förutse, att en excellensmiljö handlar om att excellenta forskare ska verka inom dessa miljöer. Eller så insåg man det…

FÖRÄNDRINGSAGENTERNA

Precis som i alla diktaturer behövs dels övervakning och kontroll men även de som går i täten och fullbordar diktatur-projektet genom att driva vansinnet till sin ultimata fulländning. Dessa kan ha många benämningar, men det senaste i raden av yrken är förändringsagent. Att det behövs förändringsagenter framgår av SOU 2010:83. Ty även om genusambassadörer och jämställdhetsinspektörer hjälper (kuvar?) alla anställda i all offentlig förvaltning att uppföra sig på ett genusmedvetet sätt så finns det ju fortfarande allvarliga problem med hjärntvätten – den går inte som förväntat. I Sverige kan man nu därför också gå en specialistutbildning och bli ”förändringspilot”. Som förändringspilot lär man sig att sega strukturer går att förändra, men att det tar tid. Där har man givetvis rätt i att det finns mycket att lära från genusvetarnas hårda arbete – att rasera flera årtusenden av civilisationsbygge och kulturskapande tar tid, det kan ta flera decennier, men det går. Bara man viger sitt liv åt lobbyarbete, infiltration och mental utpressning av sina medmänniskor så kan man få en hel samhällsstruktur att kollapsa på nolltid.

VINNOVA är som bekant en statlig myndighet (som lyder under näringsdepartementet( som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Man anser också att man måste ha med genus om man vill ligga i framkant och har därför utbildat femton förändringspiloter som ska förstå vad det innebär att anlägga ett genusperspektiv på inovationer inom teknik och naturvetenskap. Här är några exempel på Vinnovafinansierade projekt:

Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system (Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, 4 miljoner kr)

Makten över maten – Skånsk livsmedelsinnovation med ett genusperspektiv (Skånes Livsmedelsakademi, 4.5 miljoner kr)

Utvärdering av Vinnovas program ur ett genusperspektiv (Handelsbolaget Furst-Hörte, 960.000 kr)

Förändring pågår – förändringsprocesser med genusperspektiv i Fiber Optic Valley (Fiber Optic Valley Ideella Förening, 250.000 kr)

Det är bra att de är öppna med vad de är – agenter som vill förändra, och därmed förändringsagenter. Jag vill också förändra saker givetvis, men i den naturliga riktningen, och inte som dem driva evolutionen baklänges.

SKOLAN OCH RESULTATEN – ATT RASERA INIFRÅN

Från vänster: Anna Ekström, Siewert Öholm, Carina Hägg, Tanja Bergkvist

Ett exempel på att de verkligen gjort det är synen på pojkar som grobianer som ”tar plats” i klassrummet utan att räcka upp handen. Medan man för 20-30 år sedan skulle säga åt en pojke att vara tyst och inte låta honom få ordet utan att räcka upp handen, så ska man idag istället (SOU 2009:64 Jämställdhet i skolan) åstadkomma detta genom en (citat) ”dekonstruktion av den hegemoniska maskulimiteten” i klassrummet. Hur tänkte de egentligen dekonstruera den? Genom en daglig hormoninjektion? Och vad gäller pojkars sämre resultat är det (citat) ”konstruktionen av maskulin identitet som är boven i dramat” – det var den sammanfattande slutsatsen i rapporten – alla teorier som framfördes hade detta som gemensam konklusion. Och ordförande för denna rapport var Anna Ekström, som i en debatt i riksdagen mellan oss två  sa ”Jag står bakom varje ord i rapporten” efter att jag citerat flera vansinniga stycken ur rapporten, bland annat det ovanstående (klicka länken för fler citat från denna paneldebatt). 

Istället för att hyra in värdegrundspiloter till skolorna som låter eleverna skriva snälla saker till varandra på lappar och sedan byta lapp med varandra (ja, det går till så!), så kanske man hade kunnat få upp självförtroendet hos eleverna genom att istället lära dem något – klarar de sina nationella prov så kommer de att må riktigt bra, det kan jag lova er. Jag kan garantera er att inget får skoleleverna att må så bra som att känna att de klarar av sin matte, fysik och kemi. Byt ut värdegrundspiloterna mot avdankade universitetslektorer säger jag bara – jag hade själv sådana på gymnasiet och jag kan säga att det var en undervisning som heter duga – glada eldsjälar som forskat hela sitt liv ägnar sina sista år innan pension åt att göra en fenomenal insats för skolungdomen.

Helt ärligt, hur kan man komma på all galenskap som står i de statliga offentliga utredningarna?

För att återgå till dagens Sverige och min debatt i Riksdagen. Problemet är ju att i princip alla svenska elever underpresterar, både i ett internationellt perspektiv och i ett tidsperspektiv. För ser vi till länder som Kina och Korea så finns där inga genusvetare, och ser vi det i ett tidsperspektiv så fanns inte en massa genuskonsulter i Sverige för 50 år sedan, när resultaten var bättre OCH det dessutom var ok att konstruera sin könsidentitet. Så hur kan detta med de försämrade resultaten vara en genusfråga? Och hur kan politikerna ha köpt allt det här? Och var tror ni Anna Ekström befinner sig nu? Ja, inte på Blåkulla med en massa genusvetare, utan hon är ju generaldiektör för Skolverket nu, och utsågs dessutom till det efter denna rapports tillkomst och offentliggörande – vilket visar att denna sågs som meriterande, och vi inser ju alla hur man tänkt åtgärda problemen med de fallande skolresultaten när man ska se dem som en genusfråga. Det här är rena vansinnet – det borde ju nästan vara straffbart att förgöra sin befolkning så här, men istället så befordras man till en högre position ju mer idioti man häver ur sig. Och för övrigt är det straffbart – enligt wikipedia är definitionen av Folkmord enligt FNs konvention artikel 2 (Sverige har ratificerat konventionen och har härutöver antagit lag (1964:169) om straff för folkmord, och även ”För försök, förberedelse eller stämpling till folkmord, så ock för underlåtenhet att avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap brottsbalken.” Jag avslöjar galenskapen så mitt samvete är rent 🙂 ) Gärningarna som räknas upp i konventionen är fem stycken, däribland (tillhörighet avseende nation, ras, etnicitet, religion):

2. Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada

3. Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som är avsedda att medföra dess fysiska undergång

Enligt punkt två så gäller alltså även själslig skada som tillräckligt villkor, och vad gäller punkt tre så kan vi ju tänka på att medicinsk och teknisk utrustning som dialysapparater och hjärtstartade och allt annat ni kan komma på – allt detta bygger på ”objektivitet som kriterium för vetenskaplighet”, och ett labb där forskarna påtvingats en given mening (alltså i strid med ”demokratiidealen”) där våra grundämnen (vill passa på att tipsa alla som har barn att köpa in den fenomenala boken Grundämnen – ett bildlexikon över universums alla kända atomer – helt fenomenal även för oss vuxna för övrigt ) hamnat i en sorts hemsk hierarki med olika antal protoner i kärnan, och detta förtryck och denna osmakliga maktstruktur manifesteras genom Mendeleevs (en man!) periodiska system – som jag själv bland annat har i form av en stor plansch på väggen (könsförräderi?)

EU tar tunga beslut om hur en gurka får se ut

Och utan kylskåp, transporter och vattenledningar – allt baserat på patriarkalt snömos, skulle vi då inte gå under fysiskt, vi som inte har en kolonilott att odla våra grödor på (och om så är fallet överleva på 2 kvadrateter med morötter och jordgubbar under två månader om året) eller inte har grannar som är kirurger och för att inte tala om alla politiker som inte kan gå till sin psykiater vid behov (dvs dagligen) eftersom hissen som leder 13 våningar upp inte får användas av ideologiska skäl, och att ta trappan leder till omedelbar hjärtattack efter den blygsamma EU-middagen i Riksdagen anordnad av de lobbyister som jobbat i flera år nu på att räkna ut vilket krökningsindex som ska gälla för en gurka för att vara godkänd som gurka (den sk Gurkförordningen). Och för övrigt så är trappan också lite fyrkantig, stel och patriarkal, så det är ju tveksamt om vi ska ha trappor, eller ens hus att bo i, när man kan bygga en genusigloo i skogen av istappar och barr som fallit ner på marken av gravitationen, som ju förresten är en patriarkal idé – som genusvetare tror man inte på gravitationen utan lever tyngdlös och svävar runt i tomma intet eller närmare bestämt flyger man runt på sin socialt konstruerade kvast och inspekterar genusmedvetenheten hos dem som fortfarande lever under gravitationens förtryckande bojor instängda i de patriarkala strukturerna nere på jorden.

VÄRDEGRUNDEN

Men nä nä, här ska ingen ställas till svars, här ska man bli generaldirektör och värdegrundskonsult och genusexpert. För övrigt har svenska skolan även problem med sitt värdegrundsuppdrag. Trots att det skrivs så mycket om det här är det ingen som, utom jag i ett nummer av Axess för några år sedan, lyfte fram motsättningen mellan det som kallas gemensam respektive demokratisk värdegrund. Enligt skolans styrdokument innebär en demokratisk värdegrund att man ska respektera att olika människor faktiskt har olika värdegrunder – men detta krockar ju med den gemensamma värdegrunden – ni vet den som Sabuni tillsatte en utredning om som varade 2008-2011, där man skulle formulera den gemensamma värdegrunden vi alla ska omfamna. Den finns som en SOU att läsa som jag hänvisar till om ni nu mot förmodan inte uppfattat vad ni ska tänka och tycka om allt än.

Med hänvisning till demokrati och värdegrund och mänskliga rättigheter och med genus och jämställdhet, diffust och vagt formulerade och lika ombytliga som en politikers åsikter efter ett val, kan man idag motivera alla åtgärder man finner nödvändiga för att paradoxalt nog istället inskränka dessa rättigheter. Som Reinfeldt sa i SVT Rapport och Aktuellt på kvällen den 12 december 2010 efter 11 decemberbombningen i Stockholm (citat):

”Men det har vi sett flera exempel på att det öppna samhället är sårbart för enskilda individers ilska på ett sätt som förmodligen inte går att hantera med mindre än att stora delar av vår frihet måste inskränkas.”

Vi måste alltså inskränka de mänskliga rättigheterna (friheten) för att kunna värna de mänskliga rättigheterna (öppenheten). Vi garanterar de mänskliga rättigheterna genom att upphäva dem – helt genialt från politikernas sida ju…

Sverige är en del av världen, och därför måste vi tro på allt politikerna säger.

Och vidare sade Reinfeldt i media att att ”Vi måste leva med detta ” (verkligen? Varför det?) eftersom ”Sverige är en del av världen”. Denna unika insikt från Reinfeldts sida – att Sverige är en del av världen, är också något som kan användas för att motivera allehanda vansinne. Eftersom Sverige är en del av världen måste vi ha genuskunskap som obligatoriskt inslag i alla skolämnen. Eftersom Sverige är en del av världen måste vi acceptera att tågen inte alltid kan gå i tid. Eftersom Sverige är en del av världen måste vi förstå att skatterna måste höjas och folkvettet sänkas. Eftersom Sverige är en del av världen måste vi sälja ut vårt lands tillgångar och kuva befolkningen, så är det när man är en del av världen. Eftersom Sverige är en del av världen måste vi lämna över vår självbestämmanderätt till EU-byråkrater. Man kan inte heller korvstoppa eleverna med en massa formler på mattelektionerna om man ska vara en del av världen, det förstår väl alla?

NORMALISERINGSTRÄSKET

Det här är ju en teater som heter duga! Det hemska är bara att det är på riktigt. Och den här fördumningsindustrin är ju numera ganska utbredd och genusmaffian går i täten. Inte alla, ska poängteras, men många. Och media gör allt för att också lyfta fram de mest absurda inslagen – så att man till slut ska se allt detta som något normalt, det blir en slags normaliseringsprocess. När saker upphör att förvåna och chocka en, då är det dags att börja oroa sig över sin mentala hälsa. Den som på morgonen öppnar sin Bonnierblaska och inte får minst en medicinsk chock har hamnat i det här normaliseringsträsket. En medicinsk tidningschock om dagen är bra för kampandan. 🙂

Ett av de senaste exemplen media lyfte fram är att inte fira födelsedagar på ett dagis eftersom det förstärker åldermaktsordningen. Åldermaktsordningen!!! På förskolan Paviljongen i Stockholm arbetar med intersektionell normkritisk genuspedagogik och har nu stoppat allt födelsedagsfirande.  Citat:

– Vi har diskuterat om det är bra att fira födelsedagar, när vi samtidigt jobbar så hårt med att utmana åldersmaktsordningen. Vi vill inte att man ska koppla inkompetens till att vara liten och mycket makt och kompetens till att vara stor. Men samtidigt hyllar vi detta att någon blivit ett år äldre som något fantastiskt, förklarar Aisha Lundgren, som är anställd som genuspedagog på förskolan, för SVD.

Ja det kan man ju egentligen undra idag – om vissa 8-åringar inte är smartare än vissa vuxna? Miljöpartiet går före och låter barn rösta fram fullmäktigeledamöter. Motivering: vi är ett öppet parti.

Ett annat exempel är Frejaskolan i Gnesta som liggger stormsteg före med jämställdhetsarbetet. Både kommunens jämställdhetsstrateg och matematik- och NO-läraren är därför engagerade i arbetet.  Citat:

”Därför ska undervisningen också ske på ett neutralt sätt. I den anatomiska undervisningen försöker de vara så tydliga som möjligt. – Vi vill komma bort från metaforer som att spermier är aktiva och ägg passiva i befruktningsprocessen, eller att mäns och kvinnors könsorgan beskrivs som komplementära. Den typen av beskrivningar tjänar bara till att förstärka traditionella könsnormer och heteronormen, menar de.”

Och hur ska man åtgärda detta objektiva vetenskapliga patriarkala faktum? Ska man droga ner spermierna så att de ligger stilla? I så fall kommer vi till punkt fyra i definitionen av folkmord:

4. Att genomföra åtgärder, som är avsedda att förhindra födelser inom gruppen.

Att man kan läsa om den här galenskapen i våra vanliga medier visar hur hemmablinda de blivit – de borde ju mörka vansinnet om de hade något vett kvar. Men det här leder ju givetvis också till en normalisering av vansinnet, och de vill säkert gärna att vi ska öppna tidningen och tycka att allt som står där är helt normalt.

DUBBLA MÅTTSTOCKAR

Ibland orkar jag inte läsa Metro, men katterna tröttnar aldrig på pappersprasslet…

Det som är en fälla för kvinnor är berikande för män. I Metro kunde man för ett tag sedan läsa om hur hälften av kvinnorna i en undersökning dagligen läste dagor för sina barn, men bara 1/3 av männen. Detta framställdes direkt som en allvarlig ”kvinnofälla”, medan man i meningen efter kunde läsa att männen missade den berikande erfarenheten att läsa saga för sina barn. Så det som är en fälla för kvinnor är berikande för män, men inte berikande för kvinnor? Samma sak om en kvinna skulle vilja vara hemma med sitt barn de första tre åren – då är hon ett offer för ett patriarkalt förtryck, medan en man som skulle deklarera detsamma genast skulle få ett helsidesuppslag på DN och betraktas som totalt jämställd.

I SOU 2006:75 påpekas att det inte är säkert att det märks vid ett första besök huruvida en förskola når upp till jämställdhetsmålen. Citat: ”Men den som har genusglasögonen på sig behöver nog inte gå längre än till hallen för att upptäcka det……Barnen trivs, peronalen trivs och föräldrarna är nöjda. Men som vi redan konstaterat, behöver inte trivsel automatiskt betyda att en förskola är jämställd.” (sid 58). Här kom alltså det skriftliga beviset för att genusvetarnas mål inte är att skapa trivsel bland barnen och nöjda föräldrar utan att genomföra sina planer utan hänsyn till konsekvenser och inblandade parters känslor eller välmående, och på sid 19 fastställs att svensk förskola är ”ett barnpedagogiskt såväl som könspolitiskt projekt” (!)

KÖNSBYTEN PÅ BESTICK & GENUSVANSINNET GÅR INTE ATT BLI AV MED

Någon kanske tycker att vi ju trots allt är fria i Sverige och fortfarande inte har några indoktrinerings- och omskolningsanstalter i stil med Gulag vad gäller genusfrågan, och det beror givetvis på att man löst problemet mycket smartare, nämligen genom att inhysa våra genuskommissarier i alla redan befintliga myndigheter. Denna pågående infiltration kallas för ”jämställdhetsarbete”. Och notera att man genom att blanda ihop genus och jämställdhet för vanligt folk gjort så att den som kritiserar något med epitetet genus, hur galet det än må vara, per automatik anses vara en reaktionär grottmänniska som är emot jämställdhet. Och så får man igenom alla sina genusprojekt. Här sätter vi minsann inte folk i arbetsläger eftersom det är mycket roligare att gå på bidrag, i synnerhet då genusbidrag, som kan sökas både från VR, Vinnova och staten (JÄMI). Det sista, jämställdhetsintegrering i staten, har redan kostat minst 225 miljoner. Av dessa har nära 1 miljon gått till att två genuspedagoger i Simrishamn har utfört ett könsbyte på bestick inför kommunanställda. Detta visar hur hemmablind media blivit – när man inte ser galenskapen längre utan skriver om den som om det vore något att ta på allvar – detta är ett försök från medias sida att skapa rubriker givetvis, men också att normalisera allehanda idioti. Citat från Ystads allehanda:

”Jag håller upp en kniv och en gaffel. Vilken är feminin och vilken är maskulin? Den frågan fick genuspedagogerna Helena Magnusson och Britten Dehlin nyligen på ett möte. – Alla svarade att gaffeln var mest feminin. Då bytte de ut kniven mot en sked, och plötsligt var det skeden som var feminin. Vi hade gjort ett könsbyte på bestick, säger Helena Magnusson. Britten Dehlin firar fem år som genuspedagog i Simrishamns kommun i år. ”Hon behövde hjälp, och fick det. 2009 fick Simrishamns kommun en miljon kronor av Sveriges kommuner och landsting för att bedriva jämställdhetsarbete. Helena Magnusson anställdes på 75% och Britten Dehlins tjänst utökades. Under tre terminer skulle de få hela barn och utbildningsförvaltningen att leva och andas jämställdhet. En stor och inte helt smärtfri utmaning.”

– Om jag sitter bredbent som en man på stolen tittar folk konstigt på mig. Vi är så styrda av vårt samhälle, säger Helena Magnusson och vräker sig på stolen så att folk runtomkring verkligen vänder på huvudet och glor.

Sitta bredbent på en stol och byta kön på bestick – det är vad era skattepengar går till, det är ju långt mycket viktigare än en fungerande skola och en fungerande vård – det inser ju alla, eftersom Sverige är en del av världen.

I Ljungy kommun bedrev man mot de anställdas vilja för några år sedan ett JÄMI-projekt och utvärderingen visade att de anställda ansåg att den påtvingade rollen som genusagenter och precessledare tog tid från den ordinarie verksamheten och istället för att förbättra så försämrade detta verksamheten. Men av detta drar genusmaffian inte alls slutsatsen att man ska lägga ner, tvärtom öppnade man i slutordet istället upp för att utvidga projektet till att omfatta inte bara kön, utan även etnicitet, religion, ålder och funktionalitet – alltså ett mångfaldsperspektiv.

När ska korthuset rasa?

Så hur man än gör blir man inte av med det – avfärdar man genuspropagandan så har man inte förstått dess betydelse och behöver mer, och uppskattar man det får man givetvis tillsänt sig ännu fler konsulter som jobbar med även de andra så kallade diskrimineringskategorierna. I utvärderingen av arbetet i Ljungby kommun framgår även att genusmaffian insett att det finns individer, även om man inte uttrycker det explicit eftersom det skulle rasera förutsättningarna för den fortsatta verksamheten. Istället säger man att kvinnor och män skapar sin identitet även utifrån andra kategorier än kön (goddag yxskaft). Så länge det finns kategorier att placera folk i så kommer deras arbete att fortgå. Men skulle någon annan än en genusforskare kategorisera folk utifrån yttre markörer, som de själva gör, skulle denna genast avfärdas som nazist eller rasbiolog.

Även en genuspromenad måste studeras och finansieras

Missförstå mig inte – genusmaffian får gärna bedriva all forskning den vill inne på sina institutioner och kategorisera och ha sig och framföra den ena vansinniga teorin efter den andra, men problemet är ju att de släppts ut ur sina institutioner. Och då inte för att handla på ICA och gå en promenad i parken utan för att infiltrera all övrig akademi, hela utbildningsväsendet och alla statliga myndigheter samt kommuner och landsting. Eller förresten, jag tar tillbaka det normala med att gå en promenad i parken, vissa forskar ju på genuspromenader om ni minns detta i P1:  Kulturradion på spaning -Vart ska jag gå? Ut? Här kan vi höra framstående genusforskare granska flanösbegreppet. Kan man som kvinna verkligen bara gå ut och gå? Ja, det var faktiskt vad jag själv gjorde en sommardag med radion på i mobilen i hopp om att få höra ett vettigt program. Istället blev det det här:

”Ordet flanör hör det förra sekelskiftet till, men det här programmet handlar nu inte om männen på gatan. Kan det paradoxalt nog ligga ett stråk av revolt i ordet flanös idag? En kvinna som flanerar avsiktslöst utan stegräknare. Är det över huvud taget möjligt att röra sig på det sättet längre? Vad är det som driver gåendet? Vems är utomhuset? När övergår strosandet till irrandet? Vad betyder gå av sig? Katarina Wikars promenerar en stund med författaren Maja Lundgren, diskuterar flanösstrategier med Ulrika Dahl, lektor i genusvetenskap.”

NÄR LIKA MÖJLIGHETER BLEV 50/50

I och med PROP 2005/06:155 ”Makt att forma samhället och sitt eget liv”, eller ”sin egen död”, kanske de menade… som klubbades igenom våren 2006, så antogs de nya övergripande jämställdhetspolitiska målen. Och de är inte, som ni kanske tror, formulerade som ”Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män”: Detta är de gamla målen. De nya målen lyder som följer:

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” Vad menas då med ”samma makt”? Under ”Skälen för regeringens förslag” (sid 43-44) i prop 2005/06:155 står att läsa:

”Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och bör därför uttryckas explicit i det övergripande målet. Ordet makt skall förstås i betydelsen att kvinnor och män skall ha samma rätt, förmåga och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.”

Vägra dammsuga!

Observera – ska ha ”samma förmåga”, och inte längre bara ”samma möjlighet” – man skiljer också i klartext på dessa två som framgår ovan. Kan man verkligen lagstifta om samma förmåga? Där har vi ju förklaringen till de sänkta fyskraven för brandmän och nationella insatsstyrkan osv. Och vidare är detta jag nu citerar ur propositionen centralt för att förstå varför vi har ett pågående vansinne med experter mm som ingen kan säga nej till:

”Regeringen anser att det nya förslaget till mål tar sikte på att beskriva vilket resultat som skall nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Regeringen finner därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att förslaget till mål på ett bättre sätt avspeglar vad som utmärker ett jämställt samhälle”.

Där har vi det alltså – vilket resultat som ska nås är det centrala – nämligen en 50/50-fördelning inom varje yrke, på varje arbetsplats, i det privata hushållsarbetet osv. Notera: vilket RESULTAT som ska nås GENOM ATT vi har samma möjligheter osv. Man kan ju inte lagstifta om utfallet utan att offra den fria viljan! Vad är då fri vilja och inte? Ja, även detta är ett genusproblem givetvis, och det formulerades bla i genusbilagan till Svensk Kärnbränslehantering AB:s årsbok 2008:

”Internalisering kan sägas innebära en inkorporering av externa värden – att kvinnan som individ tar in någon annans värderingar i sitt eget värdesystem och ersätter sina egna värderingar med någon annans. Hur detta empiriskt beläggs och teoretiseras kring, är en av de stora utmaningarna för kvalitativ genusteoretisk och feministisk forskning. Är ett handlingsmönster ett ”sant” handlingsmönster hos en individ eller är det internaliserat?”

Man kan ju undra vad två filosoferande genusideologer har att göra i Svensk Kärnbränslehanterings årsbok, men det får ni fråga dem. Inte genusideologerna alltså – de anser sig ju höra hemma överallt, utan jag tänkte på företagsledningen på Svensk Kärnbränslehantering. Frågan är om inte denna genusbilaga kan ses som ett bevis för att företagsledningen på SKB exponerats för det använda kärnbränslet och fått ett radioaktivt psyke? Man kan ju tro det… För övrigt vet vi ju att en sjuksköterska ju valt sitt yrke eftesom hon varit offer för patriarkala strukturer som tvingat henne att välja så, medan en kvinna som valt att jobba som brandman (eller kanske brandperson? Brandhen?) valt detta av helt fri vilja. När man inte valt könsstereotypt – då har den fria viljan talat. Men det betyder ju att jag som matematiker valt mitt yrke utifrån äkta fri vilja medan gensuforskarna som valt ett kvinnodominerat yrke tvingats till detta genom yttre patriarkalt förtryck! 🙂

Här får vi också veta att ”Maskulinitet som innebär att män inte tränas att kommunicera känslomässigt leder till att oron för brister i det tekniska kunnandet förläggs utanför den egna personen/den egna kroppen ” när de jobbar med frågor kring slutförvar av kärnbränsle. Läs mer om detta här i något av mina fyra inlägg om kärnbränslegenus. 

Det behövs fler genusutredningar

Här har vi alltså skälet till varför vi inte kan bli av med det här – strävan efter 50/50-utfall är uppsatt som det övergripande jämställdhetspolitiska målet, och tills detta är uppnått på varje arbetsplats och inom vare yrkeskategori, kommer genusmaffian att avlönas för att bedriva propaganda som alltid kallas ”jämställdhetsabete”. En smart politisk strategi att sätta upp ett mål man aldrig kan uppnå. På så sätt kan man hålla sig sysselsatt i decennier, eller snarare sekler. Statistik visar att 97% av genusvetarna får anställning direkt efter examen. Och deras könsfördelning ser också ut ungefär sådär, men å andra sidan kan de ju byta genus under dagen, medan andra ska räknas utifrån sitt biologiska kön. Det är skillnad på folk och folk. Och om nu könet skulle vara uttömt så kan man som sagt börja räkna på de andra kategorierna som funktionalitet och ålder tex. Där funktionalitet (och fobi mot folk med olika funktionshinder kallas som ni numera vet funkofobi) ger utrymme för vilka tolkningar som helst, eftersom alla fungerar olika, och i genusvärlden kommer man snabbt att använda detta faktum och kategorisera människor som avviker den minsta från normen, och då har vi ju ganska många seklers arbete här, och att avvika från normen kan ju verka konstigt i genussammanhang där det ju inte ska finnas normer, men dessa finns när det passar, liksom könet finns när det passar, tex när man ska räkna antalet kvinnor och män på en arbetsplats, men i övrigt är könet givetvis en total inbillning.

Ja ja, svamla på ni genusexperter, men förr eller senare blir ju galenskapen norm – det är den nästan redan – och då blir det ju normbrytande att bryta mot galenskapsnormen. 🙂

Precis som detta inlägg ni läst inte kan sägas existera om ni inte ställer er frågan först om det är verkligt, för som vi kan läsa i en genusansökan vid namn ”Den ideologiskt konstruerade kroppen”  i Vetenskapsrådets projektdatabas som beviljats drygt en miljon kronor, så kan vi inte räkna något som viktigt förrän vi räknat det som verkligt, men ”redan innan något bedömts vara viktigt eller värdefullt på grund av att det är verkligt, har det bedömts vara viktigt nog att anses vara verkligt” och det betyder att det här blogginlägget inte är verkligt förrän ni bedömt det vara viktigt. På grund av att det är verkligt. Det verkligt viktiga här är alltså att tömma hela statskassan på pengar till genusprojekt innan den bedömts vara viktig nog att vara verklig, men eftersom vi ju redan vet att den är verklig, och verkligheten har inneboende spänningar eftersom den ännu inte är bedömd som viktig, så är det viktigt att göra en bedömning av dess viktighet inom verkligheten, och inte utanför, får då kan man säga att den verkliga statskassan inte alls är viktig, och därför kan man som genusforskare och politiker tömma den med gott samvete, medveten om att den bara är en social konstruktion som kan rekonstrueras om man bara låter folket slava några år till och betala skatt, så kan man sedan tömma den igen på nolltid. Och det är både verkligt och viktigt. För oss som är vakna alltså. Att upptäcka och stoppa vansinnet i tid, det verkliga vansinnet, som bedömts som viktigt fast det är verkligt, men verkligen inte är viktigt om vi ska överleva som civilisation.

Lästips: Sjunnesson – efter fittstim och genusdebatterna på Genusdebatten.se och min doktorsavhandling  – för bara det här korta inlägget kan ju inte tillfredsställa er intellektuella nyfikenhet. 🙂

Annons

Förlåt att jag kraschade era datorer

Det verkar som att det inte var en så bra idé att flytta bloggen till kommentarsfältet på förra inlägget eftersom det blev så många och långa kommentarer med videos och länkar att vissa kommentatorers webbläsare tydligen kraschat av att gå in på inlägget – ber om ursäkt för detta. 🙂 Men faktum är att det kommentarsfältet i sig rymmer flera blogginlägg, som jag kanske borde lyft fram som inlägg. I vilket fall har jag faktiskt tagit mig tid till annat, även om det inte var planerat, men effekten av krånglande datorer som inte åtgärdades blev att jag för första gången på 3 år fick veta vad det innebar att ha en ledig kväll. Ledig från vansinnet dvs. Jag insåg att galenskapen ju inte skulle försvinna utan vara kvar och vänta på mig och antagligen även ha eskalerat – och jag hade som vanligt rätt. Jag vet att ni undrar vad jag sysslar med, och det gör jag också – det gör varje matematiker, ganska ofta faktiskt. För att besvara det har jag nu sammanställt min verksamhet i en CV-länk och det besvarar givetvis frågan vad jag sysslat med de senaste åren, men inte varför. Jag glömde faktiskt att lägga in den frågan i Open Problems Section i min avhandling ser jag nu…

Just nu undervisar jag på KTH på kurserna tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder och tillämpad linjär algebra med numeriska metoder på Farkostteknik-programmet. För att jag älskar att undervisa i matematik, så där har vi ju svaret på en delfråga åtminstone. Studenterna på farkostteknik kan ju bli just de som kommer att bygga den rymdraket vi kan komma att behöva för att undfly vansinnet en dag, alternativ sända ut dem vi vill undfly i en evig omloppsbana runt Jorden. Därifrån kan de ju studera oss andra, själva höjda över alla strukturer vi andra är insyltade i. Först när de befinner sig i denna eviga omloppsbana kommer jag att tro på att de kan analysera oss andra von oben. Med sina bristande kunskaper i elementär fysik kommer de inte att kunna ta sig ner på egen hand, utan de får, vilket också idag är deras ambition (se här  och här) själva uppfinna den feministiska icke-objektiva och oinfluerad av ”manlig rationalitet” fysik som ska ta ner dem.

”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskaps-innehållet i fysiken plockas bort.”

”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden.”

”Det är sannolikt att en jämställd läroplan skulle uppfattas som en utmaning eller en provokation för många lärare och för många i det naturvetenskapliga samfundet som gärna vill se sin egen kunskap behandlad i skolan.” (se fler citat HÄR)

Med mera skriver som bekant rektorn för Södertörns högskola i en rapport till Skolverket  som behandlar kurslitteraturen i fysikämnet (se länkar ovan). Inte konstigt att man får skräddarsy sina barns utbildning på egen hand. Det är en av de saker jag ägnat mig åt, och det finns faktiskt roliga sätt att lära också, tex kan man låta sina barn se de fyra delarna i SVT:s serie Universum (Tiden, Stjärnstoft, Ljuset och Gravitationen – se på SVT play).

Jag vill passa på att lyfta fram några artiklar på SVD Brännpunkt, där tre kvinnliga doktorander i fysik skriver en suverän replik till Ibrahim Baylans atikel om att införa jämställdhetsbonus till lärosätena. Även Sabuni skriver en bra replik.

Artikel Baylan: Belöna de jämställda lärosätena

Replik Sabuni: Extra pengar för kvinnor inte rätt väg

Replik tre doktorander: Det enda vi vill är att politiker lämnar oss ifred.  Citat från den sista repliken:

”För det fjärde: Baylans kvoteringsförslag skulle innebära att de få kvinnor som finns blir indragna i ytterligare en tidskrävande process. Kraven på att våra mer erfarna kvinnliga kollegor ska lägga sin tid på att göra alla betygskommittéer jämställda gör redan idag att de får mindre tid till egen forskning än sina manliga kollegor. Detta är bara ett exempel på att akademins vilja att stressa fram en jämställd representation som inte finns tar tid från kvinnor att forska och meritera sig för framtiden.

Om man ska ingå i varje arbetsgrupp och kommitté hinner man inte forska ju!

Slutligen: Vi har hittills inom våra yrkesliv inte känt oss annat än respekterade av våra manliga kollegor. Självklart hoppas vi våra fält kommer bli mer jämställa, det finns många duktiga kvinnor där ute som snart kommer att bidra mycket. Och vi vill när vår tid kommer, som alla andra, ta ansvar och bidra till forskningsvärldens mer byråkratiska delar. Men vi vill göra det på samma villkor som männen, inte ha än större skyldigheter. Vi vill bli valda för vår kompetens, inte för att vi är kvinnor. Vänligen, lagstifta inte om något annat. Det enda vi kräver från politiker är att ni lämnar oss ifred.”

På Frejaskolan i Gnesta är man steget före i NO – att spermier är aktiva och ägg passiva är ett föråldrat synsätt som måste bort.

Bär för övrigt i minne Baylans utspel på DN Debatt från i våras: Lottning kan vara ett bättre urvalsinstrument till skolan. Men med en ”likvärdig” skola avses som bekant lika möjligheter till en bra utbildning, och det låter ju bra, men bakom detta döljer sig egentligen tanken att alla har rätt att uppnå samma resultat. Denna rätt uppnås vidare per automatik, utan ansträngning. Gärna genom ett politiskt beslut. För här har vi orättvisan att vissa kanske måste anstränga sig mer än andra. I synnerhet i en flumskola där läraren inte har möjlighet att förmedla sitt ämne – något genusforskare mfl arbetar hårt på – glöm aldrig att Metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsrollerna och måste plockas bort i NO-undervisningens anatomidel (!) i samråd med kommunens jämställdhetsstrateg – gör man det ligger man stormsteg före i sitt jämställdhetsarbete.

Vilken bra idé – ett utbildningslotteri!

Men också eftersom olika elever har olika bakgrund, och kanske även (ve och fasa, för vi gillar ju olika) olika intressen. Detta är en av mänsklighetens stora orättvisor som svenska politiker ska råda bot på. Så ska man lotta ut platser på skolor så varför inte lotta ut professurer och titlar istället, så sparar man skattepengarna på vägen dit? Med genusforskarna har man dock lyckats med att både lotta ut titlar och slösa skattepengarna. Ha ha, nä det där var inte snällt sagt, usch! 😉 Notera tex punkt ett i förslaget : man får inte ha en skola som ”sorterar elever efter prestation tidigt i livet”. Samtidigt läser vi (i DN-artikeln alltså) under punkt sex: ”Utveckla mottagandet av nyanlända elever. Bristerna i utbildningen för nyanlända elever gör att eleverna inte får likvärdiga möjligheter. Skolan behöver genomföra omfattande kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och utifrån kartläggningen utforma undervisningen i varje ämne så att det passar eleven.”

Punkt 6 strider ju mot punkt 1 – hur ska man utföra denna kartläggning för att inte tala om att utforma den individanpassade undervisningen om man inte får ”sortera” eleverna – även om detta gynnar eleverna på sikt. Ibrahim Baylan (se wiki) är  utbildningspolitisk talesperson och vice ordf i riksdagens utbildningsutskott, själv utan akademisk examen och under sin tid som skolminister anmäld till konstitutionsutskottet för misstänkt ministerstyre efter att ha ifrågasatt och fått Skolverket att dra tillbaka en rapport med slutsatser som inte passade honom.

Min nya plan var ju att göra korta inlägg men jag ser att det inte går så bra, men jag kommer att göra det i fortsättningen antar jag, men just idag har jag ingen undervisning så då kan jag bre ut mig hur mycket jag vill. Genom att skriva ett nytt inlägg inom en vecka kan vi förhindra datorkraschar. 🙂

Pelle Billing och Pär Ström har bloggat i många år

Nu vill jag ta upp en lite tråkig nyhet – både Pär Ström (civilingenjör och debattör) och Pelle Billing (läkare och debattör) upphör med sin respektive bloggverksamhet (Pär Ströms senaste inlägg  samt programförklaring och här Pelle Billings inlägg  samt hans jämställdhetsmanifest) Många har i flera år följt deras verksamhet och vi vet alla att de gjort stor skillnad och bidragit med väldigt mycket i genusdebatten. Bloggarna kommer att ligga kvar med allt material. De har även skrivit böcker, som jag själv pinsamt nog inte hunnit läsa, men nu beställt. Pelle Billings Jämställdhetsbluffen kan beställas här eller på Bokus och Pär Ströms Mansförtryck och kvinnovälde (pdf ), Sex feministiska myter (pdf) och Mansförbjudet (Bokus). Vi önskar dem lycka till med deras framtida förehavanden och tackar dem för deras mångåriga insats inom opinionsbildningen i genusfrågan! Aktivarumbloggen som också har fokus på genus är dock fortfarande igång, liksom Ninni.

Jag skulle bara hitta en satte ner foten-bild så fann jag denna fantastiska sko – vilken cool sko – jag vill ha den!

Jag har även några Axess-krönikor att lägga upp men jag inser att jag ju kan göra det i nästa inlägg, om detta inte ska bli alltför långt, jag är ändå månader efter med det och innehållet är som vanligt tidlöst – åtminstone så länge vansinnet består. Och på tal om det så kan man ju fråga sig hur man ska kunna förändra de sega genusstrukturerna. Genusforskarna verkar känsliga för kritik ser  jag: Ledningen satte ner foten efter angrepp mot genus:

”Efter att genusforskare vid Linköpings universitet blivit angripna i medier gick universitetsledningen ut med ett uttalande till stöd för forskningen. Sedan dess har angreppen minskat. Åsa-Karin Engstrand är föreståndare för Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet. Efter att genusforskningen ett flertal gånger blivit kritiserad som ovetenskaplig av lokaltidningens Östgöta Correspondenten ledarsida skrev hon tillsammans med Nina Lykke, avdelningschef och professor vid Tema genus, rektor Helen Dannetun och dekanus Bo Hellgren, en debattartikel med rubriken ”Genusforskning vid LiU håller världsklass” . Efter att ha fått universitetsledningens stöd har kritiken mot genusforskare minskat. ”

Just det, det gäller ju att tysta fienden – inte att ha en konstruktiv debatt. Självklart ställer universitetsledningen upp, den är liksom allt annat i det här landet snart, genusinfiltrerad. Ty utan att vara det hade vi inte haft någon ”excellensmiljö” kallad  ”Tema Genus”  i Linköping med övergripande tema: Genus, sexualitet och global förändring, Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier. Varför är genusforskarna så bisarrt intresserade av att ”dekonstruera maskuliniteten”? Jag förstår inte denna totala fixering – ska inte var och en vara fri att konstruera sin egen identitet? Låt oss se vad det står i försvarsartikeln:

”Genusfrågor belyses och analyseras även inom discipliner som historia, företagsekonomi, litteraturvetenskap, medicin, teknik, pedagogik, sociologi, socialt arbete, utbildningsvetenskap och vårdvetenskap samt vid tvärvetenskapliga forskningscentra. Den disciplinära bredden innebär att forskningens kvalitet prövas i relation till olika vetenskapliga kontrollsystem. En avhandling som använder genusperspektiv inom till exempel företagsekonomi eller sociologi måste leva upp till samma vetenskapliga krav som andra avhandlingar inom dessa ämnen. Att som Corren hävda att genusvetenskap inte är vetenskap blir ur detta perspektiv än mer förbryllande. ”

Betrakta exempelvis denna doktorsavhandling:

Genusforskarna försöker dammsuga övriga vetenskaper på patriarkala strukturer, medan de själva har väldigt ojämn könsfördelning på sina egna institutioner

”Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur. Frågeställningar kring hur gränserna dras för vad som är fysik och vem som kan kalla sig fysiker, samt hur studenterna konstruerar identiteter som fysiker i förhållande till vad de ser som ämnets normer och förväntningar, tas också upp. – Genom att jag arbetar tvärvetenskapligt, med teorier både från utbildnings- och genusvetenskap, är det möjligt att analysera den mycket komplexa process lärande av fysik är, säger Anna T Danielsson.

Fysiken är en kultur som är tydligt mansdominerad och fysik är också kopplad till manlighet på ett symboliskt plan. Avhandlingen bygger på intervjuer med universitetsstudenter i fysik. I intervjuerna blir det tydligt hur studenterna konstruerar både fysiken och sig själva som fysiker på många olika sätt, berättar Anna T Danielsson:

– Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik.

Analysen visar bland annat att det finns skilda förväntningar på manliga och kvinnliga studenter, och att det finns en stor variation och ibland motsägelsefullhet i vad som ses som fysik.

– Jag hoppas att min forskning ska kunna inspirera fysiker och fysiklärare till kritiska reflektioner kring fysik, genus och lärande, och på sikt bidra till en förbättrad fysikundervisning, avslutar Anna T Danielsson.”

Och notera att ämneskategorin är fysik  – närmare bestämt: Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och materialvetenskap (Fysikens didaktik, Physics Education). Inte vid en genusinstitution. Detta är alltså en PhD i fysik.

Det framgår inte i fysiklitteraturen vilket kön den kända Schrödingers katt hade – detta kan bli ett forskningsområde för genusvetarna som VR säkert finansierar

Jag har själv utöver matematik läst en del fysik vid universitetet som ni kan se i min grundexamen från Lund (som jag lagt på CV-sidan) och jag kan garantera att jag inte klarade tentorna genom att reflektera över mitt kön, min klass eller min bakgrund, utan genom att *genus-chock* läsa i kursböckerna kvällar och nätter efter alla föreläsningar, genomföra otaliga beräkningar och skriva labbrapporter hela helgerna, och i den mån jag reflekterade över något var det över fysikens (och matematikens) inneboende skönhet. Jag tänkte inte på att Maxwells ekvationer var namngivna efter en man, för att inte tala om att Schrödingers, Heisenbergs och Bohrs fantastiska bidrag till fysiken var ”manliga” bidrag, utan snarare mänskliga bidrag. Hur vet vi förresten att dessa verkligen var män!? Enligt genusforskarna är ens kön inte en gång för alla givet utan kan förändras i en genusprocess fram och tillbaks och längs ett kontinuum av identiteter – så hur kan man då fixera sig vid sk biologisk kroppsräkning?

Hur ser den kvinnliga lösningen av en differentialekvation ut?

Bara för att klargöra – för min del får genusforskarna gärna forska i sitt ämne och ta upp de frågor de anser relevanta – problemet är att de har imperialistiska ambitioner att ”granska” andra discipliner ur ett genusperspektiv och sedan försöka förändra dessa i önskad riktning. Jag vill påminna om vad Uppsala Universitets fakultetsnämnder enhälligt anser om denna imperialistiska ambition, i mitt inlägg Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!  där jag citerat ur remissyttrandena, och då handlade det ändå om de samhällsvetenskapliga institutionerna, inte de naturvetenskapliga. Jag ställde för flera år sedan under ett personalmöte frågan till en inhyrd genusexpert om på vilket sätt en kursbok i differentialekvationer skriven av en kvinna skulle gynna kvinnliga studenter, hur skulle det ”kvinnliga perspektivet” i en sådan bok ta sig uttryck rent konkret och hur skulle detta bidra till att locka fler kvinnor att läsa matematik? För ingen i vår personal, från professorer till doktorander, kunde se det. Efter en kort tystnad sade hon ”Det vet jag faktiskt inte”. Jag svarade då ”Men du har ju stått här och pläderat för detta i en halvtimme nu…” Jag är inte emot förändring, förbättring, förnyelse och nya idéer – men man måste faktiskt veta vad man sysslar med och vad man pratar om…

Om vi ska ha ett genusperspektiv så måste genusvetarna anamma ett matteperspektiv

För övrigt kan man observera att i länder i Östasien och Östeuropa finns en långt större andel kvinnor inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena än i Västeuropa och Sverige – och där finns ingen som kommer och försöker anlägga ett genusperspektiv på de ämnena heller. Kan det vara så att det inte är en genusfråga – utan en fråga om tex kultur? Kan det vara så att det finns andra skäl till att dessa ämnen är populära i dessa länder och att det inte beror på att man krossat den ”manliga rationaliteten” dessa ämnen anses bygga på i svenska pedagogikprofessorers ögon (utan egna kunskaper i fysik, se här  och här), och kan det vara så att man lyckas attrahera kvinnor genom att fokusera på just ämnet, och inte gnälla över de manliga strukturerna i formelsamlingarna? Forska om genus, för all del, men försök inte styra, eller ska jag säga störta, andra vetenskapliga områden som det tagit århundraden av skarpa hjärnor och hårt arbete att utveckla. Jag tvingar inte genusforskarna att anlägga ett matematisk-logiskt perspektiv på sin forskning (det är ju i det närmaste omöjligt i vilket fall) och jag kommer inte farande med den feta boken Calculus för att påtvinga genusforskarna att ta hänsyn till den strömmande substans som per tidsenhet passerar genom ett visst orienterat ytstycke Y i deras textmassa, och undersöka hur nettoflödet i ytnormalens riktning påverkar den allmänna IQ:n i landet – även om detta faktiskt vore rimligt att kräva.

Även min egen erfarenhet talar för att känsligheten för kritik är utbredd – att bli ifrågasatt det minsta lilla  känns ”surrealistiskt” – se Genusdocent om genuskritik i Corren: ”surrealistiskt.” Och lite om Insynsrådet  om när jag själv blev intervjuad i Corren och vilken reaktion detta ledde till.

Nä, nu får det vara nog med galenskap. I ett antikvariat har jag funnit boken ”Hur man erövrar världen – en handbok för blivande diktatorer” och började bläddra lite i den igår, och jag citerar som avslutning några utvalda delar (och eventuellt mer i kommande inlägg) – kan det vara så att denna använts som handbok av genusmaffian,  och finns det något vi kan lära av den?

”Trovärdighet. Även om du måste fabricera bevisen är det önskvärt att framstå som en av folket, då människor kommer att vara mer benägna att följa dig om de tror att ni har samma bakgrund… En fattig bakgrund erbjuder oräkneliga tillfällen att uppleva förlust och lidande – roten till nästan all ambition. Eftersom man inte själv styr vilka omständigheter man föds in i, måste man om man är född med silversked i munnen se till att fokusera på det värsta man kan komma på i sin barndom. Kanske blev du mobbad i skolan eller berövad något du ville ha. Kanske tillbringade du för lite (eller för mycket) tid med dina föräldrar. Trauma kan man hitta på de mest otänkbara ställen, och det är sådant i ditt tidiga liv som ger dig den rätta skärpan senare i livet – som skiljer ut dig från andra – skärpan som gör dig till en ledare”

Kommentar: med dagens offermentalitet har vi alla möjlighet att ta del av detta råd. Tänk bara på hur dåligt ni mått av att i månader inte ha läst några nya blogginlägg av mig – ett sådant oändligt lidande har alla förståelse för.

”Alla kan inte starta med sina despotiska tendenser fullt utvecklade. Betalda skribenter och krälande smilfinkar skapar politiker, men sanna ledare skapar sig själva.”

Pengarna växer på träd i Genusland

”Karisma. Vilken demokratisk ledare som helst kan övertyga folk att rösta på honom – en gång, åtminstone. Men det krävs oemotståndlig karisma för att få ett folks blinda tillgivenhet vad som än händer. Tyvärr är detta något som man bara har eller inte har. Napoleon hade det, precis som Juan Perón och Adolf Hitler. Ett sätt att testa sin karisma är att be dina bekantskaper att utföra en rad uppgifter, den ena mer riskabel än den andra. Du kan till exempel be dem låna dig pengar, sedan be dem att låna pengar som de ska ge dig, sedan stjäla pengar åt dig. Om de gör det varje gång, kan du lugnt utgå från att du har karisma. Om inte, får du skaffa dig bättre vänner.”

”Paranoia. Om en vanlig medborgare lider av paranoia är det en sjukdom som kräver behandling. Om du däremot är en ledare är det ett tecken på att du är mentalt frisk – för alla ÄR ute efter dig – precis som du är ute efter dem. Därför, om du i alla fall inte kan lite på någon, skaffa dig en benägenhet för grymhet och ett förblindande självförtroende och du får ett självklart försprång framför dina medtävlare.”

”Samvetslöshet. En stor ledare ser vad som måste göras och gör det vad det än betyder för hans anseende. Se bara på Karl den store. Han ansågs vara en ganska fredlig man på sin tid, ändå var han fullt kapabel att beordra avrättningen av 4500 saxare i Verden bara för att statuera exempel. Hemligheten ligger inte i att bry sig om rätt och fel utan om vad som är effektivt. Det kan vara så att det enda du behöver är lite undanflykter, svek och hyckleri.”

”Hur du ser till att folk lägger märke till dig. Det lättaste sättet att få folk att lägga märke till dig är antingen genom att spektakulärt misslyckande eller en spektakulär succé. Det första kan sätta stopp för din karriär för din karriär så försök koncentrera dig på det senare. Det lättaste sättet att verka framgångsrik är att utnyttja någon annans hårda arbete som ditt eget, vare sig det rör sig om någon annans uppfinning, deras företag eller briljanta idéer. Detta är lätt om du redan är rik, då kan du helt enkelt köpa ut dem. Om pengar är ett problem finns det andra utvägar: se till att bli placerad i ett projekt som nästan är färdigt – en stor sporttillställning som de Olympiska spelen till exempel – och ta åt dig äran när allt går av stapeln. Se bara på hur politiker alltid tar åt sig äran för goda ekonomiska nyheter, men alltid skyller dåliga nyheter på sina föregångare. Precis så ska du göra. ”

”Bygg byråkrati. Du kommer att behöva en veritabel armé av byråkrater för att sköta de svällande departementen i din nya statsapparat. Detta skapar inte bara arbetstillfällen och snabbt avancemang för en massa oppurtunistiska individer, eftersom de är totalt beroende av din välvilja kommer de också alltid att lyda dig. Så länge du ser till att de olika departementen konkurrerar med varandra så kommer deras inbördes rivalitet att försvaga alla hot mot din suveräna makt. Kom ihåg att bara anställa tröga administratörer utan någon verklig talang. Lenin underskattade Stalins ambitioner när han gjorde honom till partisekreterare för bolsjevikpartiet. Lenin insåg till slut vilket hot Stalin var och skrev ett brev till kongressen och rådde dem att göra sig av med honom, men det var för sent. Om Lenin inte fått stroke skulle Stalin kanske bara varit en liten fotnot i historieböckerna. Sådana är ödets nycker.”

Hör intervjun ovan HÄR PÅ UR PLAY (det gick inte att bädda in den).

Detta påminner mig om den fd moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson som i ”En bok – en författare” intervjuades angående sin bok ”Knapptryckarkompaniet – rapport från Sveriges riksdag” och där sade att moderater och andra partier medvetet väljer riksdagsledamöter utan kunskaper och utbildning, för att överlåta allt till tjänstemännen, som är utbildade och kan framföra underbyggda åsikter, men som däremot kan avskedas och därmed är helt beroende av partiledningen (minut 22-24). Hör själva i denna halvtimmes intervju med henne (för övrigt röstade visst Aschberg på moderaterna i senaste valet – hör här min 30:40, vilket naturligtvis inte ska förstås som att det råder diktatoriska tendenser inom moderaterna som kan appellera vissa, utan som att Aschberg utvecklats som person och blivit moderat). Jag råder er verkligen att se den 30 min långa intervjun med Anne-Marie Pålsson – det måste ni. Ett avslutande citat från ”Hur man erövrar världen” bara.

”Propaganda är ett mycket intressant redskap. Kom ihåg att sanningen är relativ. Fakta behöver bara vara så sanna som du vill att de ska vara. En skicklig propagandamakare kan få de mest nesliga lögner att verka trovärdiga och de mest uppenbara sanningar att verka osannolika.”

Detta måste ju vara genusforskarnas handbok – äntligen har jag funnit den!  Jag måste läsa den på riktigt, den kan hjälpa mig att bereda vägen för min kommande valkampanj som kommer att leda till den världsregering vi egentligen inte vill ha, men som, om jag leder den, är helt legitim, för då är ju förutsättningarna för en fredlig utveckling på planeten och maximal galenskap optimal, vilket kommer att leda till lösandet av flertalet vetenskapliga problem, bland annat de välkända matematiska Millenieproblemen  – och därför ska det kommande riket heta Millenieriket – låter väl bra? 😉 Fast det är kanske redan taget… har ni något annat namnförslag? Hoppas inte ni tror att jag har storhetsvansinne nu, det är bara en naturlig del av utvecklingen att det blir så, det har jag räknat ut genom att forska inom det nya tvärvetenskapliga området New World Order-matematisk teori utan genusperspektiv. Kan någon lägga in det området på wikipedia åt mig? Jag är upptagen med att lösa millenieproblemen – just nu detta – som ni ser även inkluderar genus (om ni klickar på bilden):

Akademikerna och det sunda förnuftet – finns verkligheten på riktigt?

Det gäller att stå stadigt med fötterna på Jorden så man inte blir indragen i alla svarta hål där ute.

För det första tänkte jag bara, eftersom det under de senaste fem dagarna inkommit hela två mail med synpunkter angående förra inlägget  säga att jag svarat på detta här i kommentaren guilt by association?  Det var ju inte många dagar sedan en journalist kom med något liknande angående TFS som jag kommenterat här  och där det visade sig att journalisten glömt att granska sig själv. 😉 Jag vill passa på att tacka dem som bemödar sig om att granska min verksamhet trots att den låg vilande i över sex veckor – det vore ju alldeles förfärligt om allt inte gick rätt till, och vi inte hade en saklig debatt i sann demokratisk anda där vi diskuterade sakfrågor, som tex genusvansinnet, utan istället började diskutera om en länk leder till en annan blogg som i ett annat inlägg har en kommentar med en länk till en  annan blogg som länkar till en kommentar i en blogg där det i ett annat inlägg står något olämpligt i en kommentar. Och det vore ju inte bra om jag inte kunde  svara på frågor ställda av vissa som följer varje steg jag tar, vilket påminner mig att jag därför inte hann ta steget till ICA idag för att köpa mjölk och därför får jag dricka mitt te lika urvattnat som vissa journalisters artiklar på nätet.

Relaterat: Aktivarum om hen-skyltar  och Aktivarum om TFS.

Tänkte passa på att lägga upp min krönika från Axess nr 2 med tema ”Tabula rasa? Om hur evolutionsläran kan vidga vår förståelse av vad det innebär att vara människa.” Det går att läsa några av artiklarna på nätet, som ”Konsensuskultur hotar vetenskapen”,  ”Därför blev kön en konstruktion”  och ”Nationalismens dilemman”  Om man är prenumerant eller blir plus-användare kan man läsa många av artiklarna HÄR på huvudsidan och HÄR  finner man lokal återförsäljare för lösnummer. Följ även Axess kulturblogg. Här är min krönika (sid 68):

Hög IQ är ingen garant för sunt förnuft, om man använder sin analytiska förmåga som behövs för att lösa ekvationer till att ställa upp verklighetsfrånvända genusteorier som ingen som befinner sig i verkligheten känner igen sig i.

”Bruce Charlton, professor i medicin och författare till boken ”Thought Prison – the fundamental nature of political correctness”, skrev (inspirerad av evolutionspsykologen Satoshi Kanazawa) 2009 en artikel i Medical Hypotheses: ”Clever sillies: Why high IQ people tend to be deficient in common sense” (tillgänglig på nätet). Där lanserar han flera intressanta tankar kring det moderna fenomenet att intelligenta människor förfäktar åsikter som strider mot det sunda förnuftet, definierat som de (genom det naturliga urvalet frambringade) instinktiva och rationella sätten att bedöma, analysera och handskas med vardagliga situationer som rör det sociala samspelet mellan människor. Vi får ofta anledning att förundras över hur mycket abstrakt nonsens som produceras inom viss modern forskning för att ”problematisera” och framför allt lösa triviala vardagliga problem. Ett exempel är från SOU 2009:64, där man tar upp att pojkar ofta talar utan att räcka upp handen i skolan, vilket ska lösas genom en ”dekonstruktion av den hegemoniska maskuliniteten” på en (eller många) genusforskares ritbord istället för genom en enkel tillsägelse om att handuppräckning gäller (det funkade ju förut?). Men analyser och välfungerande lösningar baserade på sunt förnuft som redan är välkända hos den stora massan kan ju knappast räknas som nydanande forskning, och det gäller att kunna motivera sin verksamhet.

Kortsiktigt kan det löna sig att hänga på vansinnet

Där en normalintelligent person, eller en högintelligent person utrustad med sunt förnuft skulle förespråka en viss förklaringsmodell, kan en högintelligent person (ofta aktiv inom akademin) som forskar inom ett visst område komma med helt absurda och verklighetsfrånvända förklaringar som strider mot det sunda förnuftet, och Charlton föreslår att detta beror på ett systematiskt överanvändande av abstrakt analys inom områden och för problem där detta inte är adekvat. Däremot kan det vara ett uttryck för sunt förnuft i sig att producera dessa enfaldiga (men sofistikerat uttryckta) idéer då det är gynnsamt för karriär, social status och därmed reproduktion eftersom uppvisandet av intelligens i form av abstrakt tänkande och analytisk förmåga är attraktivt. Charlton menar att det är mer sannolikt att en icke-expert ur det breda folklagret drar en korrekt slutsats gällande ett socialt fenomen än en akademiker som i sin iver att producera något nytt finner något icke-intuitivt som strider mot den evolutionärt utvecklade psykologin manifesterad som ”sunt förnuft”.

Enligt Charlton fungerar detta stigmatiserande av det sunda förnuftet hos den intellektuella (och politiska) eliten som ett sätt att bevara makten, och högintelligenta har helt enkelt en bättre förmåga att formulera abstrakt nonsens som strider mot det sunda förnuftet. Men det är knappast så att alla dessa sociala ingenjörer i form av genusvetare och andra alla är högintelligenta, utan jag tror att flertalet är normalbegåvade medlöpare, som hakar på en enfaldig trend att köra över det sunda förnuftet och beprövad erfarenhet för att gynna sig själva. Frågan är, och den frågan ställer sig även Charlton i slutet av sin artikel, om detta överanalyserande som leder till felaktiga slutsatser som blivit allmängods (som ofta heller inte får ifrågasättas) inte är långsiktigt destruktivt rent evolutionärt. Så här avslutar han: ”Det återstår att se huruvida den genetiska självförstörelsen hos IQ-eliten även kommer att leda till självförstörelsen av de samhällen de styr över”.”

Källa i Medical Hypotheses:  ”Clever sillies: Why high IQ people tend to be deficient in common sense” – läs gärna hela artikeln!

Annat viktigt: Väst driver på fördumningen av Östeuropa!

Relaterade blogginlägg:  Vem lurar vem (reciprok alturism)?,  Repris på genusperspektiv och snälla apor (Lasse Bergs nya tes) ,  En vetenskaplig ansats till förståelse (den svenska förfallsfunktionen) , Genusforskare delar gener med brödlimpa.

Min forskning var tydligen redan lagrad vid universums rand...

Men i rättvisans, jämställdhetens, demokratins och vetenskapens namn ska nämnas att inte ens vi naturvetare kan vara säkra på om det finns någon verklighet. Mer om detta fascinerande ämne i senaste Vetenskapens värld på SVT Play – se den här (börjar min 8.30) och notera att under de sista tio minuterna kommer betydelsen av matematiken in i samband med den holografiska principen, där tanken framförs att matematiken inte bara är en mänsklig uppfinning utan har en oberoende existens som ”den underliggande strukturen”, där verkligheten alltså är en projektion av ett rent matematiskt objekt – det enda verkliga i egentlig och verklig mening, och därmed är ju matematiken verkligheten. Det finns därmed ingen principiell gräns för vår förmåga att förstå det vi kallar verklighet – i synnerhet inte om man råkar vara matematiker. 😉 Känns bra att veta att den moderna teoretiska fysiken stödjer tesen, eller snarare sanningen, att det jag framför på bloggen är den verkliga verkligheten, och att den som alltså har något att invända måste bevisa sin invändning genom att formulera den matematiskt och ta den till Universums utkant (eller snarare utanför själva Universum – lycka till kära genusforskare! 😉 ) och lagra den där för att sedan återge informationen i form av ett hologram som når mitt vardagsrum.

Det där fixar Genusmaffian på nolltid med sin tekniska kompetens och kunskap om de patriarkala universella strukturerna. Det finns både fördelar och nackdelar med att vår fysiska verklighet är ett hologram – den stora nackdelen är som alla förstår  att mitt exjobb Matematiska modeller inom kosmologi  i så fall inte är så verkligt som jag trott, men den stora fördelen är ju att min doktorsavhandling Asymptotics of Eigenpolynomials of Exactly-Solvable Operators är verklig. Jag som alltid trodde att jag upptäckt universum i  exjobbet medan jag konstruerat matematik i avhandlingen, men nu visar det sig alltså att det kanske är tvärtom…  Se nu Vetenskapens Värld-programmet (SVT PLAY min 8.30-59) så inser ni hur det ligger till med allt! 🙂

Hemmafruar, genusexperter och Sverigedemokratiska tider ”i” Norden?

Så här ser ju jag ut på kvällarna - hur har den bilden kommit ut på nätet? 🙂

Ve och fasa – en undersökning genomförd på Familjeliv (här Sverigemamman 2011 pdf) visar att nästan varannan mamma skulle kunna tänka sig att vara hemmafru. Se även Många vill bli hemmafru SVT & Varannan mamma vill bli hemmafru AB. I förra årets undersökning svarade sju av tio mammor att de ville vara hemma mer med sina barn. I år ställdes frågan om man skulle vilja vara hemmafru, och nästan hälften av de svarande (9552 personer) svarade alltså ja. I gruppen mammor mellan 18 och 29 svarade 53% ja och i gruppen mellan 30 och 44 svarade 40% att de skulle vilja vara hemma om de fick möjlighet. 2% av de svarande är hemmafruar. Jag skulle gärna själv bli hemmafru, och vad jag skulle göra då har jag beskrivit längre ner i inlägget, men ni får läsa allt det andra först. Vägen till seger är som alltid hårt och dedikerat arbete och det betyder att mina inlägg måste plöjas eftersom det är den enda metod som erfarenhetsmässigt visat sig stärka tålamodet, eller kanske inte den enda, men den bästa. Några röster om hemmafrufrågan SVT Play (ca 1 minut). Men här är ett längre inslag (7 min) från Aktuellt igår (25/10) minut 19.00-26.00 se i Play (samma klipp även här).

"Jag vill umgås med mina barn. Det är därför jag jobbar 75 procent."

Minut 23:55 hör vi Reinfeldt idiotförklara en stor del av landets mammor genom att förklara för dem att de inte ska tro att de kan leva sina liv som i en amerikansk dokusåpa (och jag antar att han syftar på ”Svenska Hollywoodfruar” på TV3) – ”Den här glamoröse bilden stämmer inte med den tillvaron” säger han. Givetvis tror de svenska småbarnsmammorna att om de slutar jobba så kommer deras lägenhet att förvandlas till ett lyxigt slott, mannen blir automatiskt en framgångsrik börsmäklare och en betald hushållerska dyker upp så att mamman kan tjattra med sina kompisar och gå på rikemansfester. Detta visar tydligt vilken uppfattning Reinfeldt har om väljarna. Tur att han sätter oss på plats.  Vi ska inte heller tro att vi kan ”utvecklas” inom hemmet. Det är tydligen bara på en arbetsplats vi kan utvecklas. Men samhället har visst heller inte råd med hemmafruar. ”Vi har stora krav på att sjukvård och skola ska ha bättre kvalité”. Eh, det där var ju ett argument för hemmafruarna – med avstressade harmoniska mammor som har tid för barnen minskar vi vårdbehovet hos både unga och gamla, med mammor hemma får vi också upp skolresultaten (Läs Bättre betyg med mamma hemma: ”Mammans arbetstid verkar spela en positiv roll för betygen under hela skoltiden” osv eller Jobba mindre – höj dina barns betyg ). Det politikerna konstant misslyckas med fixar vi själva. Skänk dina skolutredningsmiljoner till hemmamammorna istället, Reinfeldt!

"Vår utgångspunkt är att man ska få välja själv."

”Mer av eget arbete är sättet att bygga upp en starkare pension i framtiden, och det gäller män såväl som kvinnor”. Som vanligt är pengar det enda av värde i Reinfeldts värld, men även om man räknade på det så skulle det samhällsekonomiskt på sikt löna sig med hemmamammor. Om man nu bara vill argumentera i ekonomiska termer. Att så många ändå väljer att jobba deltid eller vara hemmamammor visar att pengar inte är det viktigaste, utan att hälsa och barn kommer före. Tur att det finns politiker som anser att vi väljare kan tänka själva. Jag valde själv att jobba deltid vid Stockholms Universitet hela 2009 och det blev givetvis en sämre ekonomi för mig som dessutom är ensam mamma – men ibland måste man göra sina val – oavsett vad Reinfeldt tycker, det var förresten också då jag startade den här bloggen :-). Så här i efterhand skulle jag kunna tycka att det inte är helt fel att stanna hemma med barnen ända fram till skolstart.  Jag skulle ha fullt upp hela tiden, och det skulle mina barn också, med tanke på den ideella utbildnings- och sysselsättningsapparat jag skulle bygga upp.

Se även Elise Cleason i Gomorron Sverige om hemmafru-undersökningen (här i Play)

SVT har för sin artikel kontaktat genusforskaren Catrin Lundström, som är lektor vid Centrum för genusvetenskap och som enligt uppgift skrivit artikeln ”Hemmafruns återkomst”  tillsammans med Lena Sohl.

”Hon säger att hon inte är förvånad över resultatet i enkäten.

-För två år sedan hade jag varit överraskad, men inte i dag.

Jag fann just den här röntgenbilden av Reinfeldt

Catrin Lundström tror dels att det beror på glamouriseringen av hemmafrun i media, som i Hollywoodfruar där hemmafrun är mer som en arbetsgivare som lever lyxliv. Dels tror hon att arbetsmarknaden för unga kan ligga bakom… – Man har en bild av att det är skönt att gå hemma och ta hand om sig själv och umgås med sina barn. Men det kanske ändå finns något som gör att man inte omsätter det i praktiken.”

Har Reinfeldt möjligtvis tagit del av den här genusanalysen av undersökningen med tanke på sitt uttalande? Om man tar en titt på Catrin Lundströms meritlista (hon är ju den som citerats i flera medier i hemmafrufrågan) finner man flera tankeväckande titlar. Översta delen av publikationslistan ser ut så här:

–     Hübinette, Tobias och Catrin Lundström, ”Den svenska vithetens melankoli”, Glänta, 2011 (in press).

– Hübinette, Tobias och Catrin Lundström, ”White melancholia and Swedish whiteness: The mourning of the loss of “Old Sweden” and the passing of “Good Sweden””, Eurozine 2011 (in press).

– Lundström, Catrin och Lena Sohl ”Hemmafruns återkomst”, Arena, 2011, nr 1.

– Hübinette, Tobias och Catrin Lundström, (2011) ”Sweden after the recent election: The double-binding power of Swedish whiteness through the mourning of the loss of “old Sweden” and the passing of “good Sweden”.” I: NORA, Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 19(1): 42-52.

– Lundström, Catrin, (2011 in press), I Farahani, Fataneh, Hübinette, Tobias, León Rosales, René, och Helena Hörnfeldt (red). ”Rasifierat begär: ”De Andra” som exotiska.”

Annihilationsprocess

Catrin Lundström har skrivit alla sina aktuella forskningsartiklar (2011) utom en tillsammans med Tobias Hübinette, forskare vid Mångkulturellt centrum. På Newsmill finner jag ett aktuellt inlägg av Hübinette i Kinapuffs-debatten (”Därför envisas svenskar med rasistiska uttryck”) där vi kan läsa att: ”För att den vita melankolin en dag ska kunna botas och den svenska vitheten en gång för alla ska kunna annihileras krävs därför att ord som sårar inte längre praktiseras som illokutionära talhandlingar” Vad betyder illokutionär? Annihilera vet jag från mina studier i partikelfysik – det är när en partikel kolliderar med sin antipartikel och förintas (från annihilatio (lat.)  förintelse) Vi kan också läsa att:

”Vidare utgår den kritiska rasforskningen från att ras är en social konstruktion liksom en performativ handling, vilket innebär att när en vit person exempelvis riktar en så kallad racial slur, en nedsättande rasistisk benämning, direkt till en icke-vit person så blir den sistnämnda raced eller racialized, på svenska rasialiserad eller rasifierad, och talaren placeras i en överordnad position och identifieras med vithet medan mottagaren hamnar i en underordnad position och görs till ett icke-vitt subjekt.”

Här växer genuspengarna

Hur kan man själv skriva ”när en vit person riktar…” om nu vithet är en social konstruktion? Det påminner om när genusforskare pratar om könet som en social konstruktion samtidigt som man är helt fixerad vid en så kallad ”biologisk kroppsräkning” där man själv systematiskt kategoriserar människor som just kvinnor eller män och därefter på ett tvångsmässigt sätt räknar antalet av vardera könet på varje arbetsplats och inom varje yrkeskategori, samtidigt som man fortsätter att anklaga sina meningsmotståndare och resten av befolkningen (grupper som i det här fallet nästan helt sammanfaller) för att dela upp människor i just kvinnor och män, och samtidigt som man får mångmiljarder från staten för att stoppa denna skadliga uppdelning i kön som man själv ägnar sig åt.

Nåväl, det är väl därför Catrin Lundström och Hübinette slagit sina kloka huvuden ihop, och SVT vet ju att välja sina experter. Vid Södertörns högskola kan man läsa kursen ”Genus och vithet” 7.5 hp och flera av Catrin Lundströms artiklar ingår som ni ser i kurslitteraturen till just den kursen. Genusvärlden tycks på något sätt vara väldigt liten och snäv. Tidskrift för Genusvetenskap hade för ett tag sedan ett temanummer med genus och vithet  – där finner vi bla Catrin Lundström med artikeln ”Transnationell vithet” där hon finner att vita kvinnor som emigrerat från Sverige med sina familjer ofta blir ”försörjda hemmafruar” i utlandet (eller utland och utland, gränserna är väl också en social konstruktion, men det glömde hon att ”problematisera”) och vi får veta att ”För flertalet kan migrationen beskrivas som mansorienterad inom ramen för en heterosexuell ordning” vilket betyder att mannen fått jobb i utlandet, kvinnan flyttar med mannen dit eftersom hon är gift med mannen och därmed heterosexuell, men detta är problematiskt då ”… dessa kvinnor visserligen erfar ökat välstånd och mer fritid, men att detta sker i utbyte mot ekonomiskt beroende och att de dedicerar sin tid till familjeansvar.” (sid 27).

Här kan man jobba, i en kondomfabrik, så slipper man både ungar, man och fler barn.

Vad hemskt. Konstigt att inte kvinnan tar jobb på närmsta fabrik, eller i någon annans hushåll, och för de pengarna istället anställer någon annan att ta hand om hemmet, barnen och mannen i det nya landet. Hon vill säkert hellre ta hand om någon annan familj och för de pengarna anställa någon som kan ta hand om hennes eget. Självklart. Är det detta som kallas inrikes familjär cirkulär migration? Annars lanserar jag det begreppet nu.

Men minns ni Ulrika Dahl som figurerade i P1 Kulturradions genus-gå-program som jag tog upp i förra inlägget?   Lektorn i genusvetenskap som pratade flanösstrategier. Lustigt nog har även hon publicerat sig i genus- och vithetsnumret  med artikeln ”Rapport från vithetshavet”. Där kan vi läsa om ”genusteoretisk rasism”:

”De många och plågsamma situationer jag befunnit mig i med vänner och kollegor vars icke-vita kroppar ständigt tycks legitimera frågan: var kommer du ifrån? påminner om att vitheten alltjämt är det självklara och oproblematiserade… då  välkomnar jag kritiska vithetsstudier…

Om vithet är en erfarenhetskategori som försvinner som kategori genom erfarenhet, måste detta fält handla om hur institutioner, vanor, kroppar och rum görs vita och vad det får för konsekvenser för vetenskapliga och fysiska kroppar.

Vilken betydelse har det, undrar jag i min pågående forskning, att det svenska och nordiska kvinno- och genusvetenskapliga ”vi” som ofta omskrivs i antologier, konferensbeskrivningar, tidskrifter och berättelser om fältets utveckling, ständigt görs genom att tala om en delad (ärvd) historia, om välfärdsstatliga projekt och starka feministiska rörelser, och bygger på att både forskarsubjekt och objekt placeras ”i” Norden? Vad betyder det att den postkoloniala och anti-rasistiska kritiken ofta placeras ”utanför”? Är det nödvändigt att territorialisera idéer?

Vad får det för konsekvenser i dessa sverigedemokratiska tider, att överhuvudtaget skapa en föreställd gemenskap och tillhörighet genom att åberopa en gemensam nordiskhet? Kort sagt: hur tar sig vitheten uttryck i skapandet av ett nordiskt genusvetenskapligt ”vi” och feministiskt hem?”

Det här maskhålet tillverkade jag igår och jag tänkte placera det utanför genusvetenskapliga institutionen imorgon, så om alla genusforskare plötsligt är borta så vet ni vad det beror på. Jag kan tyvärr inte hämta hem dem igen för jag har inte lyckats lösa ekvationen för det.

Genuskritik av genusforskning, intressant. Och frågan är relevant: varför befinner sig genusvetarna och deras forskning egentligen ”i” Norden istället för ”utanför”?  Det har jag ju själv ofta frågat mig här på bloggen – något som i sig borde förläna mig en lektorstjänst i genusvetenskap. Denna genuslektor som just figurerat i kulturradion och diskuterat gå- och flanösstrategier borde som ett aktuellt forskningsprojekt undersöka om det går att gå över en gräns så att man hamnar i ”utanföret”, och om man i så fall hamnar i ”vithetshavet”, i det vanliga havet, i Danmark, eller kanske i P1:s studio. Kan man gå och gå och gå tills man hamnar någon annanstans? Nej, det behöver man egentligen inte – man kan faktiskt bara träda in i ett svart hål, något jag rekommenderar, och pressa sig genom den avkönande singulariteten, ta till höger i rondellrotationens cirkulära migrationspump och sedan flanösa vidare genom ett maskhål  för att därefter hamna i ”utanföret”. Något jag faktiskt provade igår genom att riva ut ett hål i rumtiden och klistra ihop två ändar av universum, så jag har förberett lite redan. ”Utanföret” kan om man har otur kan vara ett vitt hål och det har genusforskarna redan har räknat ut genom att lösa Einsteins ekvationer, och därför är kritisk vithetsanalys ett högst aktuellt forskningsområde. Ny forskning visar dessutom  att det kan vara så att vita hål skapar nya universa genom att använda materia från svarta hål – något som bekräftar den hegemoniska vithetens imperialistiska snyltambitioner även på ett universellt plan. Alla som har elementär kunskap om något vet dessutom att ordet ”hål” är missvisande här, och detta måste undersökas ur ett genusteoretiskt vithetsperspektiv – vad säger oss egentligen ett ”svart hål”? Inte mycket, om man väl hamnar innanför händelsehorisonten, vilket Genusmaffian snart kommer att göra när jag byggt klart min miljövänliga kvantifierade vakuumejakulationspump och lanserat den på Metros förstasida.

Men låt oss återgå till Jorden ett tag. Här är en rykande färsk nyhet på temat genus och vithet (tipstack till Galne Gunnar): vitt papper i skolan och på dagis kan visst göra barn till rasister:

”Another staple of the classroom – white paper – has also been questioned by Anne O’Connor, an early years consultant who advises local authorities on equality and diversity.

Children should be provided with paper other than white to drawn on and paints and crayons should come in ”the full range of flesh tones”, reflecting the diversity of the human race, according to the former teacher.

“People might criticise this as political correctness gone mad. But it is because of political correctness we have moved on enormously.”

Uppdatering! Varför är toapappret vitt? Video 4 minuter och ett gott skratt! 🙂

Tror jag det – galningar! 🙂 Vad sägs om att de intersektionellt sinnade kritiska vithets- och genusforskarna föregår med gott exempel och börjar trycka sina artiklar på svart papper – det skulle se ganska bra ut, eller snarare inte alls – vilket i det här fallet ju är samma sak. Sedan pressar vi samman dem till ett svart hål som vi skickar ut på en rymdpromenad – det kommer garanterat att riva upp flera hål i rumtiden och visa oss vägen till alternativa och queera universa. Nej, vad f-n – det skulle ju ge en skjuts till genusforskningen, det går ju inte. Vi annihilerar givetvis det svarta hålet genom att bygga ett likadant med genus-antimateria, som jag håller på att framställa hemma i mitt eget personliga labb. Är det någon som har en partikelaccelerator jag kan få låna för att sedan slutföra kollisionsuppdraget? Jag orkar inte gå ner och leta i soprummet, då slutar det bara med att jag tar hem en ny teservis, och då får jag inte plats med min labbutrustning. Nä, nu tappade jag tråden här. Vad var det nu jag skulle skriva om? Just det, hemmafru-frågan. Ja, jag blir gärna hemmafru själv, men frågan är om någon skulle stå ut med mig. Men någon måste snart ställa upp, eftersom jag behöver min tid till kampen mot galenskapen. Dessutom vill jag baka kanelbullar och ägna mig åt ideellt arbete. Och med ideellt arbete menar jag att bygga upp en allomfattande universell kamporganisation mot genusvansinnet, den ska vara lika vital som mitt psyke när jag fått i mig för mycket kaffe. Jag har redan startat upp en lokalförening här i min lägenhet med mig själv som medlem, men som hemmafru skulle jag expandera och ha tid att rita fina medlemskort som jag kan skicka ut i blommiga kuvert.

OBS! Jag har inte glömt kommentarerna i förra inlägget, är bara lite efter, ska avverka det imorgon :-).

Länkar: Några röster om hemmafrufrågan SVT Play, Aktuellt igår (25/10) minut 19-26.  Elise Cleason i Gomorron Sverige om hemmafru-undersökningen.

Relaterat: SVD nyheter,  SVD ledare: Det viktigaste i livet ska inte vara politiskt,   SVD ledarblogg del 1   SVD ledarblogg del 2   Emma Henriksson (familjepolitisk talesperson för KD) i Aftonbladet: ”Relationer värda mer än karriären”,   Hemmafrudebatt på Newsmill. Sverigemamman 2011 pdf.
Feminism trumfar multikultiralism i Corren.

Andra bloggar om detta: Genusnytt här, Pelle Billing här, Aktivarumbloggen här,  Matte Matik om brittisk sågning av svensk statsfeminism.

Föreningar med aktuella artiklar: Hemmaföräldrar, HARO, Barnens rätt till föräldrarnas tid.

Genusdocent om genuskritik i Corren: ”surrealistiskt.” Och lite om Insynsrådet

VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG IGEN

Jag förstår inte vad Klinth vill ha sagt. Vad är problemet?

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion beskriver en docent vid Linköpings universitet känslan av att läsa genuskritiska synpunkter i Corren som ”surrealistisk”. Correns chefredaktör och ansvariga utgivare Charlotta Friborg har svarat direkt under brevet, och igår publicerades min replik, eftersom Klinth bland annat reagerat på intervjun med mig i Corren 1/8.  Det är lite svårt att förstå exakt var skon klämmer – Roger Klinth framför nämligen inte någon saklig kritik utan tycks snarare i brist på argument ägna den värdefulla plats han bereds på Corren till att leta efter SD-kopplingar hos både mig och ledarredaktionen. Istället för att försvara genussamfundets förehavanden och lyfta fram den enormt viktiga funktion detta fyller i Sverige (något exempel åtminstone?), inte minst eftersom han själv i allra högsta grad, ska det visa sig, har en aktiv roll i det genusindustriella komplexet, något han glömmer att nämna i sitt öppna brev.

Här är det öppna brevet (själva länkarna har dock jag lagt till) av docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”:

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ifrågasätter Roger Klinth hur tidningen argumenterar kring familje- och jämställdhetspolitik. Han tycker argumenten sammanfaller med Sverigedemokraternas synpunkter. Roger Klinth är docent vid Linköpings universitet med familje- och jämställdhetspolitik som forskningsområde.

Det senaste halvårets ledare i Corren reser en rad frågor om tidningens politiska hållning i jämställdhetsfrågor. I ledaren från 1 augusti ges till exempel bloggaren Tanja – beskriven som ”en av Sveriges tyngsta granskare av genuspolitiken och vad den leder till” – stort utrymme att framföra sitt budskap. Under rubriken ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket”  förekommer ord som ”genusvansinne”, ”galenskap”, ”fördumningsindustri” frekvent i såväl referaten som i ledarskribentens egna analyser. Artikeln avslutas med en förhoppning att Tanjas ”varnande röst” ska kunna hjälpa andra länder att inte ”styra ned i genusfällan”. Ledarskribenten skickar också med en uppmaning till Fredrik Reinfeldt att utse bloggaren till ny jämställdhetsminister.

Läsningen känns närmast surrealistisk. Har jag hamnat på insändarsidan eller råkat ratta in Ring P1? Är detta verkligen en ledarartikel i en välrenommerad svensk dagstidning? Några dagar senare  går Correns ledare i samma stil tillrätta med ”hippiepedagogerna” inom dagisvärlden och ”deras andliga arvtagare genuspedagoger och mångfaldskonsulenter” – som vill ”frigöra människan från hennes traditionella lojaliteter till nationen, familjen och religionen”. Uppenbarligen verkar Correns ledarskribenter ta avstånd från såväl vänsterblockets som alliansregeringens familje- och jämställdhetspolitik. Det enda parti som i sitt partiprogram kräver att genuspedagogik och mångfaldsarbete ska avskaffas och att familjen och nationen ska utgöra det svenska samhällets primära kollektiv är Sverigedemokraterna (SD).

Att den bloggare som Correns ledare ville utnämna till ny jämställdhetsminister i sin blogg hyllar SD:s jämställdhetspolitiska talesman Mattias Karlsson för att vara en av få folkvalda som stått upp mot ”genusvansinnet” [1 , 2 ] gör mig än mer betänksam. På sin hemsida riktar också SD i Uppsala ett varmt tack till bloggaren Tanja som varit en av huvudattraktionerna vid ett seminarium med rubriken ”Genusvetenskap – galenskap eller vetenskap?” [1 , 2 ] När jag tar del av en intervju på nätet med ledamoten i SD:s kvinnoförbund, Hanna Wigh, kan jag konstatera: Corren verkar med stor precision ha prickat in SD familje- och jämställdhetspolitik. Till och med ordval och formuleringar känns igen. Liksom Correns ledare efterlyser Wigh ”sann jämställdhet” i stället för det ”vansinne” som gäller i dagens politik.

Mot bakgrund av detta menar jag att Corren är svaret skyldig.Vilken politisk ståndpunkt har egentligen tidningen i frågor om jämställdhet och mångfald? Är det i själva verket SD:s familje- och jämställdhetspolitik man torgför i ledare efter ledare?”

ROGER KLINTH, DOCENT VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

Svar från Chefredaktören

Corren har på ledarplats ifrågasatt att genusteori används som överordnad förklaringsmodell inom vitt skilda fält av samhällslivet. Vi välkomnar en nyanserad debatt i jämställdhetspolitik, liksom i de andra samhällsfrågor som berörs på ledarsidan.

När Roger Klinth sin debattartikel drar likhetstecken mellan Correns linje på ledarplats och SD:s politik ägnar han sig åt ”guilt by association”. Det kan knappast kallas en saklig argumentation och är därför svårt att bemöta. Intressantare – och mer konstruktivt – vore om Roger Klinth i stället klargjorde sin egen ståndpunkt.

Charlotta Friborg

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Min replik till Klinth (17/8): ”Självständig tankeverksamhet” 

Att undersöka och belysa vad genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken, är både en medborgerlig rättighet och skyldighet. Det skriver Tanja Bergkvist i sitt svar till Roger Klinth.

Replik till Roger Klinth, Corren 12/8

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ondgör sig genusforskaren Roger Klinth över att flera personer öppet vågat kritisera svensk genusverksamhet och i synnerhet att detta skett utanför en insändarsida eller Ring P1. Klinth beskriver känslan som ”surrealistisk”. Correns ledarskribenter ska, utöver att i minst ett halvårs tid ha ägnat sig åt självständig tankeverksamhet i öppen dager, dessutom ha använt sig av begreppet ”sann jämställdhet”, en ordkombination som enligt Klinth även en gång uttalats av en SD-politiker i en intervju på nätet.

Dessutom har ”bloggaren Tanja”, det vill säga undertecknad, i en intervju publicerad på Correns ledarsida (1/8) fått ”stort utrymme att framföra sitt budskap”. Istället för att formulera saklig kritik mot detta ”budskap” där jag framför konkret kritik mot flera inslag av genusindustrin, finner Klinth istället även här en SD-koppling. Den består dels i att SD på sin hemsida lyft fram en föreläsning jag höll för en borgerlig studentförening 2009, och dels i att jag lyft fram en interpellationsdebatt i Riksdagen där SD framförde kritik mot de inslag i program JÄMI som jag just hade bloggat om [1,  2 ]

Själv är Klinth inte bara ordförande  i Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings Universitet utan även projektledare för den nya lärarutbildningen, där han troligtvis själv får ganska stort utrymme att framföra och implementera sitt eget budskap på kommande lärargeneration.

Klinth ingår även i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning, med uppdrag att ”verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning” samt att genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning ”aktivt främja spridningen av dess resultat” (Svensk Författningssamling). Att i ett sådant läge, som privatperson eller ledarskribent, undersöka och belysa vad denna genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken är både en medborgerlig rättighet och skyldighet.

TANJA BERGKVIST, FIL DR MATEMATIK

Ni inser liksom jag att det var en stor prövning för mig att skriva en text på 1.800 tecken inkl blanks, liksom det brukar vara med Axess-krönikorna på 3.500 tecken, och därför är det ju tur att jag har en blogg att brodera ut allt på, så att den fullständiga bilden framträder. Låt mig först lyfta fram Nationella Sekreatriatet för genusforskning. Vi kan läsa om uppdraget i SFS 1997:61 Att forordningen är upphävd genom SFS 2009:1574. Vad detta innebär är inget annat än att Nationella Sekretariatet genomgår en organisatorisk förändring. Uppdraget förblir dock exakt detsamma, vilket ni kan försäkra er om i ”Uppdrag och anslag ligger fast när sekretariatet byter hemvist” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 5-6/09  (se överst sid 10, svarar mot sid 6 i pdf:en) som ges ut av Nationella Sekretariatet för Genusforskning. För att vara riktigt säker på att inte politikerna tagit sitt förnuft till fånga, kontrollerade jag detta en extra gång genom att ringa upp sekretariatet i samband med inlägget Det var ju på tiden!

2§ Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att

– överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja spridningen av dess resultat,

– analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden, och

– arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse.

Naturvetare - ovana vid vetenskapsteori- och kritik

Insynsrådets uppgift är att  ”fungera vägledande och rådgivande för sekretariatet i strategiskt viktiga frågor”. I insynsrådet har Klinth sällskap av både Margaretha Fahlgren och Tiina Rosenberg. Fahlgren minns vi från projektet ”Gränsöverskridande möten” som beviljades 10.8 miljoner av Vetenskapsrådet för följande: ”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar… Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Klinth har också under tre år (se intervju från 2010) varit styrelseledamot i NIKK (Nordiska Institutet för Kunskap om Kön), vars direktör Solveig Bergman på en genuskonferens 2009 (6th European conference on gender equality in higher education) gav uttryck för åsikten att ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin” (se sid 4 i denna pdf  under Får jämställdhet plats på framtidens universitet?).  Själva har genusforskarna dock tre egna av Vetenskapsrådet finansierade excellenscentra – varav ett i Linköping, med övergripande tema ”Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier”. Läs mer om hur denna excellensmiljö vill skapa ett europeiskt centrum för excellent transnationell genusforskning i Linköping  – här!

Ju gulare desto högre genusvetardensitet

Jag antar att man sedan kommer att få medel för att granska sin egen excellenssatsning ur ett genusperspektiv i vanlig ordning.  I vilket fall, Linköping kommer att bli ett Transnationellt Genuscentrum dit all världens genusforskare kommer att vallfärda, och de gemensamma galenskaperna, eller jag menar forskningsresultaten, kommer sedan att spridas ut till vår okunniga befolkning. Inte minst har Klinth en unik chans att göra en stor insats här som utbildningsledare för den nya lärarutbildning som startar hösten 2011, dvs nu. Jag har redan börjat räkna på utvecklingen, som ni kan se på kartan till vänster.

Det är lätt att normalisera det man finner lämpligt genom daglig propaganda

Men ojdå – även NIKK:s direktör Solveig Bergman som jag just nämnde är visst med i Nationella Sekretariatets insynsråd. Tänk vad liten världen är. Vi får via media ofta uppfattningen att genustänkandet är allmänt utbrett och omfattas av folkflertalet, även om vi själva, hur vi än letar med ljus och lykta, aldrig kan finna någon i just vår egen bekantskapskrets som omfamnar genusvansinnet. Men nu får man ju nästan känslan av att det är en liten krets genusfanatiker som styr och ställer i riket, det tycks intressant nog vara samma personer som återkommer i flertalet stora genusprojekt. Vad mer kan vi säga om NIKK? På hemsidan kan vi läsa om att genusforskarna använder Island som ett ”nordiskt laboratorium”  eftersom ”Den lilla mängden människor gör att det är enklare att identifiera pågående maktstrukturer”. Själv skulle jag vilja hävda att det av naturliga skäl då är bättre att använda Nationella Sekretariatets insynsråd som laboratorium. Låt mig formulera en projektansökan till Vetenskapsrådet genast:

Ansökt belopp: 12 miljarder men om möjligt hela statskassan

Titel: Makt och genus i Insynsrådet

Projektbeskrivning: För det första kan vi konstatera att insynsrådet inte är jämställt  – det finns 9 kvinnor men bara 3 män! Man borde sopa rent framför sitt eget hus innan man raserar andras med en ångvält fulltankad med genuspropaganda. Målet är alltid 50% av vardera könet, så här återstår mycket arbete. I synnerhet om man har ett regeringsuppdrag att pådyvla hela det omgivande samhället sin verklighetssyn och pröva sina idéer och projekt i den experimentverkstad som Sveriges medborgare utgör. För att inte tala om de olika disciplinerna inom akademin som genom att få sina patriarkala grundvalar raserade, ofta kamouflerade i ord som ”vetenskap”, måste göras ”jämställda” (läs om den nya genusfysiken här). Då måste man själv föregå med gott exempel.

En naturlig fråga (naturlig och naturlig, men fullt rimlig i genus-Sverige) som inställer sig är om detta går att åtgärda teoretiskt genom att tre av kvinnorna rekonstruerar sitt kön till manligt. Men då det handlar om biologiskt kön för 50/50-utopin så är detta tveksamt, om inte KI:s nya avdelning (som enda i världen) med ”biologisk genusmedicin”  ska ta sig an det här. Emedan det i andra länder är fullt lagligt att tala om biologiska skillnader i medicinska sammanhang, har detta länge varit tabu för den svenska läkarkåren, ändå tills man fick tillåtelse av Genusmaffian, men då genom att ta in genusforskarna, helt utan medicinsk utbildning, i verksamheten – man skapade det nya ”tvärvetenskapliga” området ”genusmedicin”. Utan genusvetarna skulle läkarna aldrig komma på, eller snarare våga, tala om biologiska skillnader som faktor vid sjukdom.

Vinnova har utbildat 15 "förändringspiloter" som ska vara genusmedvetna

Detta är ett sådant exempel på när Insynsrådet genomför något strategiskt viktigt, trots att det självt inte är jämställt, genom att uppfinna ”nya” forskningsområden som befolkas av genusforskare med fingrarna i syltburken. Vinnova har som bekant nyligen utbildat 15 ”förändringspiloter” som ska bli genusmedvetna i sin bedömning av projektmedel för tekniska innovationer (Vinnova är ett statligt verk under Näringsdepartementet som delar ut projekt för 2 miljarder kronor om året, Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet med uppdrag att öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige). Genusforskaren Robert Hamrén som är ansvarig för genusperspektivet på Vinnova (!) anser att ”Genusvetenskapen utvecklas starkt och ställer nya frågor inom rådande paradigm. Det är det som behövs för innovativt nytänkande.”  (se sid 4 i nyhetsbrevet GP 5-6/09  under ”Förändrat Vinnova redo för nya genusfrågor”) Som exempel på innovativt nytänkande tar Vinnovaanställde genusforskaren Hamrén upp klimatfrågan: ”Om vi gör en utlysning om klimatfrågor utan genusperspektiv får vi inte reda på vem som far illa och vem som skitar ned”.

Hur mycket skräp produceras på en genusfestival?

Om man nu tittar på Nationella Sekretariatets Insynsråd  så ser man att även denne Robert Hamrén, som av en slump, ingår där! Med samma insiktsfullhet som Hamrén, hävdar jag att om man inte granskar Insynsrådet ur ett genusperspektiv, ser man inte vem som far illa, vem som skitar ner, och vem som drabbas av att rådet inte är jämställt. Detta projekt är också tänkt att utreda vilka genusstrukturer som reproduceras och upprätthålls av medlemmarna i insynsrådet liksom att utreda om råden de ger på sikt kan tänkas leda till samhällets (så som vi känt det hittills) slutliga kollaps. Vidare kan det finnas inslag av elitism. Några medlemmar av insynsrådet kan befinna sig högre i hierarkin genom att de tilldelats mer pengar än andra eller skrivit galnare forskningsartiklar som uppmärksammats mer än andra. Och hur påverkar det självbilden hos insynsrådets medlemmar när jag bara tagit upp ett par av namnen här på bloggen och i denna ansökan  medan jag utelämnat andra eftersom jag just nu inte orkade googla mer eftersom jag redan har 50 fönster öppna och datorn blivit lika seg som genusstrukturerna i insynsrådet.

Sekretariatet ligger i Göteborg, så genusvetartätheten är ganska stor där också (det gula).

Som sagt, genusvetare kan vara ovana vid logiskt tänkande och oförstående inför varför ett genusperspektiv inte behöver anläggas på en upplåst badboll eller en brödrost i Nationella Sekretariatets kök. Det kan också vara så att köket måste saneras från ohyra, inte minst för att flertalet mosade kackerlackor tycks vara av manligt kön, och KI:s institut för genusmedicin måste sättas att undersöka om det är en naturlig död eller om det kan vara så att det finns genusaggressioner som kanaliseras genom insynsrådet. Men inte minst – hur kommer det sig att det är samma nätverk av personer som sitter i alla genusstyrelser, får alla pengar och all makt även i det omgivande samhället? För att titta på den tredje och sista mannen i insynsrådet, Magnus Åberg (lektor i genusvetenskap) så har han tilldelats 1.6 miljoner för att genomföra en utbildning i ”jämställt akademiskt ledarskap”:

” Utbildningen kommer att drivas som ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Örebro och Mittuniversitetet samt högskolorna i Halmstad, Gävle och Försvarshögskolan.
– Tanken är att bidra till utvecklingen av ett jämställt akademiskt ledarskap inom lärosätena i samarbetet. Det ska baseras på en genusvetenskaplig grund, säger Magnus Åberg som är lektor i genusvetenskap… Utbildningen motsvarar 7,5 högskolepoäng och börjar nästa vår. Under ett år kommer sedan fyra till sex personer från varje lärosäte att gå utbildningen. Erfarenheterna från projektet ska följas upp och dokumenteras i en rapport som sprids till samtliga svenska högskolor och universitet.”

” Det andra projektet som beviljats pengar är ett samarbete med Maria Hedlin, doktor i pedagogiskt arbete, och Linnéuniversitetet. 835 000 kronor ska användas för att göra lärarutbildare mer medvetna om genusproblematik inom lärarutbildningen”

Ska blivande lärare verkligen begravas i en hög med genuslitteratur?

Jag är också för ett jämställt ledarskap men tveksam till varför detta måste baseras på genusvetenskaplig grund (som jag skrivit om tidigare är genusforskarna själva störda av att just de måste syssla med praktiskt jämställdhetsarbete eftersom detta då kan sammanblandas med ren genusvetenskaplig forskning (man vill ju ha medel för båda…) , se tex sid 5 i denna pdf under ”Vad har genusforskning med jämställdhet att göra?”). Jag vill här också poängtera att den oändligt långa och tydligen ännu ofullständiga, lista på ”Genuslitteratur relevant för lärarutbildare”  uppenbarligen inte räcker. Lärarutbildare kan aldrig bli genusmedvetna nog. Jag undrar hur mina studenter som jag hade på lärarprogrammet 2005-2007 (som jag dessutom examinerade på normer) klarat sig i livet, då jag inte läst en enda bok på den där listan – utom Moira von Wrights ”Genus och text” – som är med! Men den läste jag ju först nyligen. Det var nog därför det gick så bra i höstas för för mina studenter på IT, Energisystem och Miljö- och vattenteknik som klarade tentan i flerdim.  Det var för att jag läst och bloggat om Genus och text (här och uppföljaren här).

Detta projekt vill slutligen undersöka hur samhället överlevde, och hur en civilisation överhuvudtaget kunnat uppstå, utan att genusvetare övervakat verksamheten i Världsalltet. Hur kunde vi utvecklas från grottstadiet utan genusforskare, och varför har vi inte längre en samlar- och jägarkultur, eller utgör genussamfundet ett exempel på ett sådant genom att det dammsuger myndigheter på skattepengar och jagar alla som inte låter sig kuvas? Detta är en öppen fråga som jag hoppas kunna besvara med 12 miljarder. Jag vill även passa på att slå ett slag för min senaste genusartikel (Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox) som jag hoppas belönas med ett guldregn och flera viktiga poster i alla myndigheter. Artikeln får inneha posterna tills vidare eftersom jag själv lär vara upptagen med att granska insynsrådet. Men ni kan sätta in alla ersättningar på mitt konto.

Vänligen och med könskodad hälsning,

Tanja Bergkvist

Fan! Jag kom på att jag ju nyligen tömde statkassan med min förra genusansökan! 🙂

Nåja, skattepengarna kommer att ha rullat in igen tills min aktuella ansökan är behandlad.

Aktuella länkar:  Intervju med mig på Correns ledarsida (1/8): ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket” , Docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”, Replik till Klinth (17/8) ”Självständig tankeverksamhet”, Förskoleplikt och avskaffad fri lek, Homo Sovjeticus på dagis? 

Läs förresten ”Det är svårt att se skogen för alla genus”  av Anna Rennéus Guthrie (Gender and forestry är ju stort i Sverige). Namnet  låter bekant, det var hon som intervjuade mig för två år sedan till en artikel i Borås tidning: ”Hon är trött på genushysterin”. Se även läkaren och bloggaren Pelle Billings inlägg om Klinth. Det är för övrigt återigen dags för årets Heterohatets dag (Pelle B även på Newsmill: ”Genusvetare samarbetar med våldsbenägna revolutionärer” ). Läs mer om detta på Axess-bloggen. Glöm inte följa Genusnytt: ”Gubbar skalade Simpsons för att stärka Patriarkatet”, och mer om genudebatten på Aktivarum-bloggen och Matte Matiks blogg.

Just det ja, någon person påpekade i förra inlägget att jag glömt nämna en av alla mina titlar – konstnär! 🙂  Det stämmer, jag är även konstnär så klart – se mitt bidrag till den moderna konsten! Jag samlade ihop flera titlar i min titel ”allvetare” men det kanske inte framgick. Nåväl, nästa konstverk kommer bli mer handgripligt – det kommer att bestå i en liten mental revolution som kommer att göra oss fria och lyckliga, med jämställdhet utan inslag av genusvansinne, ömsesidig respekt för allas fria val, och framförallt en utbildning i fysik baserad på naturlagar och inte abstrakta genusresonemang som anser att det inte är naturligt för kvinnor att tänka logiskt. Det är inte heller ”naturligt” att läsa eller skriva men vi gör det ändå. Eller i alla fall jag –  jag skriver och ni läser, något annat hinner ni ju inte göra när jag skriver så här långa inlägg. Ni måste dock förstå att det här är ett sätt att träna upp ert tålamod, endast utrustad med ett enormt sådant kan vi störta Genusväldet. Kan man läsa ett helt inlägg av mig kan man klara allt.