Årets Rebell enligt Ian Wachtmeister

november 1, 2009

Jag har blivit utsedd till Årets Rebell av Ian Wachtmeiser, som för ett tag sedan utlyste tävligen ”Är du en Rebell? Var med och tävla!” på sin blogg! 🙂 Jag är väldigt glad över denna utmärkelse och ser fram emot att få ett signerat exemplar av Wachtmeisters bok Rebellerna. Andrapristagarna heter Gudrun Beims och Helena Palena – grattis till er! Detta är den finaste utmärkelse jag fått sedan en lektor vid universitetet i våras kallade mig för ”reaktionär talang”! 🙂 Nu kommer jag väl att bli kritiserad av genusmaffian för att vara en tävlingsmänniska som ”internaliserat den manliga maktordningen” eller så lär de hylla de mig för detta – vad som kan ske är lika godtyckligt och oförutsägbart som deras egna teorier, där begreppen ibland inte ens definieras entydigt eftersom detta anses vara ett manligt påfund. Det skulle vara intressant att se genusvetarna utveckla den matematik med genusperspektiv som kommer att bli nödvändig om genuscertifieringsplanerna blir verklighet. Själv har jag redan analyserat deras verksamhet ur ett matteperspektiv. Ekonomin har de förvisso redan tagit tag i – i handboken för Gender Budgeting (”Pengar nu” som finns här) kan vi på sidan 35 läsa (under ”En enkönad teori styr världen”): ”Feministiska ekonomer inom den internationella organisationen IAFFE menar att eftersom nationalekonomiska begrepp och modeller är utvecklade av män och för män brister de i vetenskaplig objektivitet” (!)

Jag tycker gott vi kan återgå till traditionell byteshandel. Man kan tex byta ut en halvskriven artikel i komplex analys mot en söndertuggad genusartikel som man kan strimla sönder med sin gräsklippare, eller så kan man byta ut en skalad banan (för detta konststycke krävs enligt Illustrerad Vetenskap en IQ på 26) mot en postmodernistisk genusanalys av gatubelysningen utanför ICA, eller så kan man byta ut politikerna i riksdagen mot en äkta slumpgenerator som slumpar ut statliga utredningar, propositioner och beslut – resultatet lär ju bli detsamma. Möjligheterna är som synes oändliga. Pengar är ju bedrägliga, vilket nyligen  påpekades av Miljöpartiets jämställdhetspolitiska talesperson, som konstaterade att Gustav Vasa (som återfinns på tusenlappen) är mer värd än Selma Lagerlöf (som återfinns på tjugan) och att ”detta speglar hur män fortfarande värderas högre än kvinnor”.

Röd tubsvamp i isolerad vänstermiljö

Den röda tubsvampen förekommer i isolerade vänstermiljöer

Mitt föredrag på Heimdal i torsdags gick bra! 🙂 Ungefär 70 personer kom, däribland några akademiker från Uppsala Universitet. Ingen från fiendesidan dök dock upp – så det blev ingen ägg- och tomatkastning på mig utan allt gick planenligt. Om någon genusvetare dök upp så höll hon/han (eller jag menar hen) i så fall väldigt låg profil, och inte heller någon vänsterextremist syntes till. Vänsterextremister känns ju som bekant lätt igen på de hårbollar de regelbundet spyr upp, och på sina ovårdade frisyrer i form av ogenomträngliga dreads som rymmer helt unika och hittills icke dokumenterade ekosystem med en enorm artrikedom av maskar, svampar och mögel som stormtrivs i denna röda vänstermiljö där evolutionen tagit en helt ny vändning i isolation från omgivningen. Varenda vänsterextremist skulle fungera som ett helt avhandlingsämne i både biologi, psykologi och socialantropologi, och det är väl därför man så ofta ser dem flanera runt här vid universitetet där de fungerar som forskningsobjekt för framstående forskare som fått stora anslag från politikerna för att dokumentera dreadsens unika fauna och lägga in den i databasen ArtDatabanken Sveriges Rödlista i vilken arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige är hotad finns listade. Nä, nu ska jag inte dumma mig. Ingen sådan forskning pågår vad jag känner till. 😉

Och så har vi årets jämställdhetsbidrag från Skolverket (som fått i uppdrag av regeringen att genomföra en rad jämställdhetsinsatser i grund- och gymnasieskolan under 2008-2010, vilket också inkluderar ”fortbildning för skolpersonal” i jämställdhetsfrågan) : ”17 miljoner fördelades till de olika projekten, bland annat till arbete för att motverka traditionella yrkesval, förbättra sexualundervisningen, och motverka skolstress bland flickor.”

Jag trodde provrören var till för kemilabbarna...

Jag trodde att provrören var till för kemilabbarna...

Är det konstigt att flickor är stressade när de måste leva upp till radikalfeminismens idealiserade bild av kvinnan – nämligen mannen. Att vissa inom sig kan rymma flera kön (upp till åtta stycken enligt Judith Butler, samt ett kontinuum av diverse gränsöverskridande könsidentiteter däremellan) må vara hänt, men det ska inte vara ett krav att behöva bygga upp en sådan blandad identitet för att sedan kunna ”välja själv”, som det heter. Kanske är flickorna stressade (och pojkarna, även om flickornas självupplevda stress är större enligt undersökningarna) eftersom värdefull undervisningstid går till att träna sig på att trä på kondomer på kemisalens provrör. Ja, vi fick göra det i nian i varje fall, men det var länge sedan, nu har man säkert  utvidgat detta med pk-kursen (alltså påbyggnadskursen) ”kondom breddning” där man för skattebetalarnas pengar hyr in experter som ser till att allt utförs ur ett genusperspektiv. Senaste uppdateringen om vad som händer på området kunde vi se i Skolfront för någon vecka sedan, vilket ledde till en del debatt (P1, 10 minuter).

Några lärare som besökte Delegationen för jämställdhet i skolans (DEJA:s) konferens ”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?” intervjuas på Skolverkets hemsida om hur man jobbar med jämställdhet i skolan. Så här säger en lärare i grundskolans tidigare år i Luleå: ”Vi startade ett kompetensutvecklingsprojekt för ett tag sedan där vi lyssnade på föreläsningar och diskuterade mycket. Det är inte helt lätt att få ihop det, ska man jobba med det här bland eleverna gäller det att ha samma förhållningssätt. För ett år sedan började vi jobba med att diskutera frågorna i klasserna. I årskurs fyra till sex anordnade vi verkstäder där barnen fick en verklighet till begreppen kön, genus och stereotyper. I verkstäderna synade vi bland annat läromedlet, veckomagasin och dagstidningar för att se hur pojkar och flickor framställdes.  Jag höll i en verkstad med rörliga bilder, som Hannah Montana och disney-kanalerna. Könsrollerna är otroligt tydliga i barnfilmer, det finns hur mycket som helst att diskutera. Det handlar om att ge eleverna verktyg så de själva kan inta ett kritiskt förhållningssätt. Genus måste lyftas upp och det måste avsättas tid till det i början. Nu tar vi in det i lektionerna och eftersom alla har gått igenom kursen har vi fått upp ögonen och höjt nivån på diskussionerna. Det gäller att puffa eleverna lite åt rätt håll. Alla pedagoger har fått starka genusglasögon och de ska vara på hela tiden. Vi har fått positiva gensvar från elever och föräldrar. Jag kan hoppas att någonstans bryts de traditionella rollerna.”

Ett Feynmandiagram som beskriver kollisionen mellan genusvansinne och folkvett

Feynmandiagram som illustrerar växelverkan mellan genusvansinne och folkvett - värdet på kopplingskonstanten är ännu inte känt

Det finns alltså hur mycket som heeelst att diskutera, och så kan man ju hoppas att det finns lite tid till att förmedla ämneskunskaper också. Mina gymnasielärare på 90-talet hade inte några genusglasögon alls, däremot hade de gedigna ämneskunskaper och förmedlade dessa med könsblind entusiasm och det ledde till att flera tjejer i klassen gick vidare och läste till civilingenjörer. Men om nu genusvetarna tror att dagliga indoktrineringslektioner om genusordningen och patriarkatets upprätthållande av förtryckarstrukturer kommer att ge bättre utdelning i form av tjejer som exempelvis upptäcker matematikens skönhet, so be my guest… Projekt starta genusfri friskola nästa!!! Här är ett inlägg om DEJAS rapport SOU 2009:64 om jämställdhet i skolan som kom i somras (samt lite om min egen uppväxt) – observera videon där Göran Persson blir anklagad för att utöva härskarteknik 🙂  (resterande delar om DEJA här under det översta inlägget) och så vill jag passa på att tipsa om en SVD-ledare om könsmaktsordningen. Bra skrivet. Man ska inte glömma att det är radikalfeministerna som definierat traditionellt kvinnliga sysslor som underordning, och fast de beklagar sig över att ”manligt könskodat beteende” utgör normen så strävar de själva efter den.

För den som vill medverka till att genusindoktrinera befolkningen så kan jag tipsa om att Umeå Universitet söker en biträdande lektor inom genusforskning inom ramen för forskningsprogrammet Challenging Gender som av Vetenskapsrådet utsetts till ett så kallat Center of Gender Excellence. Forskningen ska undersöka följande: ”Hur sker kunskapsöverföring? Vilka mekanismer samspelar när genusforskningens resultat får direkt eller indirekt påverkan på exempelvis lagstiftning, ekonomiska utfall, hälsa och välfärd, social normproduktion, kulturella värderingskomplex eller medial opinionsbildning? Vad händer med genusforskningens kunskap när den nyttiggörs och används? Vilka hinder finns för genusforskningens potential för kunskapsöverföring? Vilka komparativa perspektiv kan anläggas vad gäller exempelvis jämförelse med andra forskningsfält eller andra geografiska områden?”

För den som är intresserad kan jag passa på att nämna att de tre universiteten i satsningen på genusexcellensmiljöer har följande respektive teman:

* Uppsala (Forskningsprogrammet GenNa): genus och fysik, genus och djurforskning, genus och didaktik, genus och neurovetenskap, genus och bioetik, genus och biosocialitet.

* Umeå (Forskningsprogrammet ”Challenging gender”): genus och demokrati/social rättvia, genus och emotioner, genus och våld, genus och hälsa, genus och normalisering.

* Linköping/Örebro (Övergripande tema ”Gendering excellence”): genus, sexualitet och global förändring; Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier; Skillander och sanktioner: sexuell hälsa, kropp och ”empowerment”.

I det könslösa amöbasamhället kommer Sverige att utgöra pilotprojekt

I framtidsprojektet "Det jämställda könslösa amöbasamhället" kommer Sverige att utgöra pilotprojekt - vi har nämligen kommit längst vad gäller jämställdhetsfrågan!

Dock har excellensmiljöerna redan börjat ”problematiseras” ur ett genusperspektiv, som jag nämnde i ett tidigare inlägg så påtalade föreståndaren för Nikk (ett ”tvärnordiskt kunskapscentrum för könsforskning och jämställdhet” finansierat av Nordiska Ministerrådet) att ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin”. De tre excellensmiljöerna skall dock ses som ett förstadium till det som komma skall – nämligen ett ”Europeiskt Centrum för Excellent Transnationell Genusforskning” i Sverige (se här)  – det är inte dock klart var detta centrum ska ligga, men tanken är att all världens genusforskare ska vallfärda dit i syfte att dekonstruera könet. När vi alla förvandlats till könslösa varelser, med eller utan hjälp av dagliga hormoninjektioner, kommer vi bara att kunna föröka oss genom delning. Ett sådant könslöst amöbasamhälle får givetvis en del konsekvenser för mänskligheten, en sådan är exempelvis att evolutionen avstannar  – men man ska då ha i åtanke att vi faktiskt pratar om att uppnå reell jämställdhet (till skillnad från ”formell” sådan, som vi har idag) och då är inget pris för högt!!! Och för övrigt måste man ställa sig frågan om evolutionen i själva verket inte redan avstannat i det här landet?


DEJA:s matteproblem

september 9, 2009
Med postkoloniala feministiska verktyg ska genusvetarna dekonstruera manligheten för skolprestationerna skull

Med klassiska postkoloniala feministiska verktyg ska genusvetarna dekonstruera manligheten

Det här blir det sista inlägget (fortsättning på 0, 1, 2, 3, 4) om DEJA:s delbetänkande SOU 2009:64, men var inte ledsna – vi har ju själva SLUTRAPPORTEN att se fram emot, den kommer den 30 augusti 2010! Det är då (ve och fasa) ”åtgärderna” ska presenteras! Som vi redan vet gäller (sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan”) att ”En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.” och det är i all välvilja som genusvetarna därför ägnar sig åt att dekonstruera manligheten vid våra lärosäten på skattebetalarnas bekostnad. Kan inte den som vill få sin manlighet dekonstruerad vända sig till en genusspecialist och betala ur egen ficka!? Var tog valfriheten vägen, hörni – Alliansen!? Apropå Alliansen, så har en ung kvinnlig moderat (Sophia Ljungberg) lagt ner sin röst angående ett beslut om jämställdhetsplan, och i intervjun i länken ovan kan man läsa följande kloka ord: ”Jag är stolt över feminismen och det är tack vare den framfart feminismen har haft under 1800- och 1900-talet som min generation inte behöver kalla sig feminister. Jag är ganska säker på att målet med feminismen från början var, att kvinnor någon gång i framtiden inte skulle behöva använda begreppet feminism mer än på historielektionerna.”

Jag funderar faktiskt själv på att sätta ihop en bok om allt vansinne redan nu när jag ändå har det aktuellt i huvudet, och som kan utgöra denna framtida historiebok som Sophia talar om. Medan genusvetarna är i full färd med att dekonstruera alla manligt könskodade objekt i universum så ska jag skriva den och samtidigt försöka tänka ut hur vi kan dekonstruera genusvetarna så att boken verkligen blir en historiebok och inte nutidsbok. En nutidsbok är däremot s-kvinnornas Makthandboken där följande står att läsa: ”Kvinnor måste därför ta ansvar för minst halva makten i alla beslutande församlingar. Ett beslut som fattas av enbart män är dessutom ett icke-beslut. Sådana beslut borde ogiltigförklaras i lag.”

I DEJA:s rapport sidan 237 läser vi vidare: ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism… Exakt vad som blir manligt respektive kvinnligt är delvis godtyckligt, men en övergripande och etablerad maktordning ger maskulinitet högre värde och tillskriver pojkar/män sådant som värderas högt.” Jaha, det var ju intressant – hur finner då genusvetarna det godtycke som ska dekonstrueras och vem gör värderingen? Och vad menar de med maskulint? Det finns ju inget sådant – maskulint och feminint är ju flytande abstraktioner som Patriarkatet uppfunnit för att kunna förtrycka! Har genusvetarna också fallit i Patriarkatets fälla? De skapar ju det maskulina genom att påtala det – har de inte läst sin egen forskning? Bedrövligt!

mental rotation

Genuseriet påminner om en vrickad mental rotation

Vad har rapportförfattarna att säga om skolprestationer inom matematiken då? Sid 212-213: ”Den stora mängden resultat [Könsskillnader i kognitiva förmågor] har dock kunnat föras samman i omfattande metastudier… Endast tre kognitiva förmågor uppvisade könsskillnader: verbal förmåga, visuell-spatial förmåga och matematisk förmåga. Därtill fann man stabila skillnader endast avseende aggressivitet… Avseende kognitiva förmågor rapporterar Hyde negligerbara skillnader avseende verbal och matematisk förmåga. För spatial förmåga förefaller en viss skillnad finnas, men den varierar mellan olika aspekter inom detta kognitiva område – störst skillnader till mäns fördel finns för mental rotation.” Mental rotation! Det är precis vad min kommande historiebok om genusvetarnas verksamhet ska heta! 🙂

Sid 214-215: ”Rosén fann en betydande skillnad mellan könsskillnader/ -likheter i de observerade prestationerna… Flickorna förefaller, i Roséns studie, använda mer generella intellektuella förmågor för alla uppgifter, medan pojkarna framstår som mer specialiserade då de använder smalare förmågedimensioner. Rosén skriver, med exempel från matematikområdet: ”Females seem to nurture their general intellectual abilities, while males seem to nurture their numerical achievement skills. (1998, s. 44)”. ”

Pojkars smalare förmågedimension syns på en brainscanning

Pojkars "smalare förmågedimension" syns på en brainscanning

Vad menas med ”generell intellektuell förmåga” i matematiska sammanhang, och hur kommer pojkarnas smalare förmågedimension till uttryck rent konkret? Kan någon genusvetare förklara för mig som matematiker hur det ligger till här? Har jag använt min kvinnliga generella intellektuella förmåga i min doktorsavhandling eller har en mörkare manlig sida hos mig i form av en smalare förmågedimension satt sitt spår i resultaten? Eller i bevisen? Vidare: ”Eftersom studien inte visar på några könsskillnader i begåvnings-strukturen som sådan skulle resultaten peka på att flickor och pojkar använder sina förmågor olika snarare än har olika förmågor. Och, som sagt, resultaten i form av lösningsfrekvens på test blir mycket likartade. Liknande resultat, som alltså pekar på att flickor i högre grad använder generell förmåga och pojkar avgränsad förmåga, har även framkommit i senare studier… Samtidigt skulle det kunna vara så att pojkar och flickor använder olika aspekter av sin förmåga för att lösa samma uppgifter… Rosén (1998) sätter emellertid resultaten i sin studie i relation till skillnaderna i könsmönster i klassrummet där pojkar tenderar att ta större plats och får mer uppmärksamhet. Hon skriver: ”However, male dominance may have a cognitive price, if males due to the fact that they receive more educational resources, are able to develop specialised skills, whereas girls in their subordinate position does (sic!) not get that opportunity. Their different cognitive profile may also interact with the fact that boys are more visible in the classroom. It could be that females’ broad and even cognitive profile makes them perceived as (too) “all-round” and broad in their interests; they either lack exotic specialised knowledge or it becomes inseparable from their high general level, and thus becomes harder to recognise. If broad and narrow ability dimensions can develop more or less independently from each other, then, perhaps the male price for their higher degree of visibility and unique competence is an uneven cognitive profile and weak spots. (s. 66)” Samma genomsnittliga prestationsnivå och övergripande kognitiva strukturer kan alltså dölja skillnader i hur uppgifter angrips och löses.”

Den som tänker utanför de påbjudna ramarna bidrar till att upprätthålla könsmaktsordningen

I ett jämställt samhälle tänker ingen utanför genusvetarnas påbjudna ramar

Ve och fasa, vilken katastrof – eleverna tänker på olika sätt för att komma fram till samma resultat! I dessa tider av tankelikriktning måste detta ses som ett grovt övertramp mot värdegrunden och likhetsideologin, detta är en strukturell orättvisa och de tankebrott som den tar sig uttryck i kan bara åtgärdas med en postkolonial feministisk massvaccination! För hjärnforskarna, som redan kände till att det finns genomsnittliga skillnader i strukturen mellan mäns och kvinnors hjärnor – dem vill genusvetarna inte kommunicera med. Nej nej – skillnader i spatial förmåga beror givetvis på könsmaktsordningen! Bryter vi bara könsmaktsordningen så kommer de geometriska figurerna att falla på plats på rätt sätt. Som en första övning för att förstå vilka olika metoder som finns för att vrida geometriska figurer i huvudet föreslår jag att genusvetarna/rapportförfattarna gör mensatestet HÄR – det ska bli intressant att se hur de ska standardisera lösandet av dessa problem och sedan utfärda påbud om tankelikriktning i jämställdhetens namn, och vi får se om Mensas styrelse kan klura ut hur man kan verifiera exakt hur varje testpersonen tänkte när han/hon utförde testet. Kanske finns någon feministisk telepatisk metod? Men ännu mer intressant blir det givetvis att se vilket resultat genusvetarna själva får på detta test! 😉


Mattegenus i det Butlerska vektorrummet

augusti 30, 2009

Genusvetarna tillhör en urartad art

Våra monofyletiska genusvetare tillhör alla en urartad art

Det här var ju mitt längsta blogguppehåll någonsin – 7 dagar. Men det beror på att terminsstart sammanfaller med omtentaperioden och jag har fått prioritera mina lärljungar vilket ju också ska ses som ett led i kampen för ett bättre samhälle, som i övrigt är på nedåtgående trend i folkbildningssammanhang vilket tragiskt nog bidrar till upprätthållandet av statsapparatens byråkratiska regelverk och minutiösa kontroll av medborgarnas mentala verksamhet i ett samhälle där pengarna avdelas, så som sig bör i en högtstående civilisation präglad av andlig upphöjdhet, till att jämna ut de patriarkala strukturerna genom att räkna procenttal för varje offerkategori som kan tänkas ut för statliga forskningspengar i feministernas djupt rubbade medvetande som fortfarande försöker hämta sig från den chockvåg som gick genom etablissemanget den dagen Roks hävdade att män är djur, något som varje biolog jag känner ställer sig oförstående till, eftersom vi alla är djur. Möjligtvis inte genusvetarna då, som snarare tycks vara någon sorts monofyletisk svamp, vilket innebär att de alla härstammar från samma ursprungliga svampart och att inga andra nu levande eller utdöda arter utanför denna grupp har sitt ursprung i denna minst sagt urartade art som kallas för genusvetare.

Apropå procenttal, måste tipsa om en läsvärd artikel i Sydsvenskan (tipstack till QED): ”Kvoteringens magiska siffra”. Citerar sista stycket här: ”Men 40 procent har blivit en magisk siffra i kvoteringspolitiken. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har numera målsättningen att, just det, 40 procent av brandkåren skall bestå av kvinnor. För att nå det målet är man beredd att sänka de så kallade fyskraven, en trosviss myndighetschef motiverar detta med att brandskyddet måste ”spegla samhället”. Vilket påminner om hur en rektor för Polishögskolan reflekterade över att polisutbildningen borde vara öppen också för rullstolsburna, de hinder som fanns skulle nog kunna undanröjas. Ett exempel på myndigheten i rollen som curlingförälder, man vill sopa bort alla hinder, alla skall ha tillträde till allt.Tanken är vacker, men problematisk. Om ett bra samhälle är ett samhälle där alla bokstavligt är representerade är utgångspunkten att jag inte riktigt kan lita på att någon av annat kön, sexuell läggning eller annat etniskt ursprung kan företräda mig. Mångfaldsambitionen blir paradoxalt nog att ty sig till sin spegelbild. Det är ingen tvekan om att kön, sexuell läggning eller vilket land man är född i kan utgöra hinder i arbetsliv och karriär. Men jag tror inte att lösningen är det omvända, att räkna de tidigare hindren som merit. ”

Den heterosexuella matrisen

Exempel på heterosexuell matris

Fast frågan är om jag skulle vilja bli representerad av en genusvetare… Innan jag tar ställning till om detta är logiskt möjligt och förenligt med naturlagarna måste jag först ta en titt på vad representationsteorin kan säga mig i ärendet. Representationsteori studerar som bekant abstrakta algebraiska strukturer genom att representera deras element som linjära transformationer i vektorrum och överfört till genusvansinne innebär detta att studera abstrakta patriarkala strukturer som sociala konstruktioner i det genuserade rummet. Konkretiseringen av ett abstrakt algebraiskt objekt genom att beskriva det med hjälp av en matris svarar i Genusland mot den heterosexuella matrisen, som någon gärna får förklara innebörden av, men här är definitionen från wikipedia: Illusionen av en inre genuskärna innefattar synen på handlingarna som ett uttryck för att en individ är en kvinna, istället för att det är det som skapar en kvinna. Denna illusion (föreställningar) (re)produceras diskursivt för att reglera sexualiteten inom den obligatoriska heterosexualiteten, dvs. den samhälleligt dominerande idén att den könsbestämda kroppen måste anta ett med det biologiska könet sammanhängande genus, sexuellt begär och sexuell praktik. Detta system av tvingande kopplingar refererar Butler till som den heterosexuella matrisen. Genom denna matris, som kräver en genusordning med två identifierbara kön, blir kroppar begripliga.” Genuskärnan är alltså kärnan av genusavbildningen, dvs mängden av element i definitionsmängden (här genusordningen) som avbildas på nollelementet. Genuskärnan utgör alltså nollrummet, och allt utanför det är värderummet och där finns till skillnad från i genuskärnan något av värde att studera.

Och om Judith Butler bara hade läst lite matte och om hon nu velat ändra på något genom sin abstrakta teoribildning hade hon förstås bara inverterat denna matris, som egentligen är en en 2×1-matris då den består av ”två identifierbara kön” och därmed är den en vektor och låter sig inte inverteras, men det förstår givetvis inte Butler som tror att alla matriser är lika kvadratiska som hennes egna hjärnceller. Jag ser här i en gammal artikel i SVD från 2005 en enklare förklaring av matrisen: ”Hon [Judith Butler] talar om den heterosexuella matrisen, en kulturell förståelse av kroppar, kön och sexualitet som gör att könsrollerna uppfattas som ”normala””. Det Butler egentligen måste mena, låt mig fixa till hennes teori lite här, är att den heterosexuella matrisen är en egenvektor innehållandes könen , säg v=\left(\begin{array}{c} X\\ Y\end{array}\right) och att denna egenvektor förblir opåverkad, bortsett från en konstant (egenvärdet \lambda ) efter att den matris A som innehåller genusordningen våldfört sig på vektorn (det som Butler felaktigt kallar den heterosexuella matrisen), och värdet på \lambda bestäms av Patriarkatets omfattning. Vi har alltså Av=\lambda v, dvs \left(\begin{array}{cc} a & b\\ c & d\end{array}\right)\cdot \left(\begin{array}{c} X\\ Y\end{array}\right)=\lambda \left(\begin{array}{c} X\\ Y\end{array}\right) där elementen a,b,c,d i A representerar genusordningen som är föränderlig i tid och rum och därför tilldelas olika värden beroende på omständigheterna.

Kleins flaska - en kropp med genus 2

Kleins flaska - en intressant kropp med genus 2

Jag inser just att jag har mer gemensamt med genusvetenskapen än jag anade, och därför måste den störtas med de matematiska metoder som kan överföras till genustrams. Judith Butler är ju riktigt fascinerande: ”Genus är således att betrakta som en social kategori påtvingad en könad kropp. Butler nöjer sig dock inte med det utan menar att själva den dikotomi som uppstår mellan kön och genus i sig är att betrakta som problematisk och den förutsätter att kroppen finns innan den får sin könsbestämda betydelse. Detta medför ett antagande om att verkligheten skapas diskursivt, dvs. genom specifika sätt att tala om, uppfatta och konstruera den sociala världen. Diskursen fungerar som normerande social praktik och verkar genom det tänkande subjektets talhandlingar. Sålunda uppfattas även det biologiska könet genom en samhällelig diskurs, vilket medför att det biologiska könet snarare bör betrakta som lika kulturellt konstruerat som genus, då kön alltid redan är genus. Utifrån detta finns det således ingen anledning att separera på kön och genus eftersom genus refererar och förhåller sig till ett redan existerande genussystem, inte ett ”underliggande” kön. Butler lyckas därmed upphäva distinktionen mellan natur och kultur respektive kropp och identitet. Det biologiska könet blir relevant genom genusfunktionen och genus är den faktor genom vilken förtrycket verkar på människan. Om genus inte är knutet till kön, blir genus ett slags handling som kan sprida sig över de gränserna som påläggs könens skenbart binära karaktär.” Att ”kroppen finns innan den får sin könsbestämda betydelse” är alltså problematiskt – ha ha 🙂 ja, det kan jag tänka mig är ett riktigt dilemma för genusvetarna! Men vad är genusfunktionen och varför har jag inte stött på den tidigare? Är genusfunktionen matrisen A ovan som verkar på den heterosexuella egenvektorn? Måsta vara så – äntligen börjar jag fatta vad genusvetarna sysslar med!!! 🙂

En feministisk intersektionell analys är lösningen på Allt!

En feministisk intersektionell analys är lösningen på allt!

Apropå genus så måste jag ju fortsätta skriva om DEJA:s rapport. Man försvarar för det första sin undersökning av skillnader i prestationer (för det ingick ju i kommittédirektivet) med att det bidrar till förståelsen av hur genus konstrueras, sid 203: ”Att undersöka den generella könsskillnaden kan ändå hävdas vara analytiskt/teoretiskt intressant därför att insikter om vari denna består kan hjälpa oss att förstås både vilka generella mekanismer som bidrar till elevers prestationer och hur genus konstrueras.” Den analys finns inte idag av ett samhällsfenomen där inte genusteori om könsmaktsordning och ”görandet av kön” är en pusselbit för den grundläggande förståelsen av fenomenet. Sid 206: ”De statistiska analyserna pekar sammanfattningsvis på att åtminstone en del av förklaringen ligger i att flickor lägger ner mer tid och engagemang på skolarbetet. Den sista slutsatsen leder rapportförfattarna till nya frågor om varför pojkar arbetar mindre och man konstaterar att det är i attityder och förhållningssätt kopplade till manlighet och kvinnlighet som svaren på frågan om könsskillnaderna orsak sannolikt måste sökas.” och (sid 237): ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism... I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat… En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har en avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan. Fast om nu högre studier leder till ökade möjligheter till pengar, makt och inflytande – hur kan då antipluggkulturen bland pojkarna producera en könsmaktsordning längre fram? Borde inte alla hemliga manliga nätverk inviga pojkarna i hemliga pluggklubbar eftersom de vet att högre studier leder till framgång? Finns det inte en manlig sammansvärjning längre? Och är det plötsligt OK att i Genussverige framställa pojkar som offer om den föreslagna åtgärden mot orättvisan innebär att man avskaffar maskulinitet? Ändamålen helgar medlen.

Lösningen på försämrade prestationer bland svenska elever är avskaffandet av maskuliniteten

Lösningen på försämrade prestationer bland svenska elever är avskaffandet av maskuliniteten

Genusvetarna vill alltså hjälpa pojkarna i skolarbetet genom att eliminera den manliga identiteten. Så att de får ännu bättre möjligheter att göra karriär. Jag måste ha missbedömt genusvetarnas goda vilja… Men sedan kvoterar man bort dem med lite lagstiftning ju, det viktiga är att alla antar exakt samma attityd till skolarbetet och annat. Något man påpekar inte ser så bra ut idag (sid 211): ”I ytterligare en rapport från Skolverket (2004 b) där variation analyseras visas att flickor utgör 89 procent av dem som både har mycket goda betyg och ger uttryck för bland annat de demokratiska värderingar som också är en del av skolans mål.” Pojkarna vill alltså inte få sin maskulina identitet avskaffad, något som väl kan antas ingå i de demokratiska värderingarna som ju utgår ifrån att könet är en social konstruktion. Hur ska vi avmaskulinisera pojkarna så att de börjar plugga? Jag hade för mig att testosteronet ger en tävlingsinstinkt som visst leder pojkarna till målmedvetet pluggande.  Men så specificerar man lite på sid 240: ”För det första så synes maskulinitet, i vart fall i den västerländska kulturen, formas i en viss motsättning till de ideal som gäller i skolan eller till och med i motsättning till skolan som institution.” Just det ja – idealen i svensk skola – ”värdegrunden” och ”genusordningen” som vill avskaffa den manliga identiteten och utplåna könet med mera – är det konstigt att maskuliniteten ”formas i motsättning till de ideal som gäller i skolan”? Frågan är då: ska vi avskaffa könet eller få ordning på skolan – vilket har bäst utsikt att lyckas, och vilket är mest humant?

Och den psykiska ohälsan då enligt DEJA-rapporten? Givetvis spelar genusordningen in här – det har givetvis en avgörande roll, frågan är bara varför eleverna mår sämre nu än förut, när man inte hade ett helt genusartilleri att sätta in för att få in mänskligheten på rätt spår? I ärlighetens namn ger man en kompletterande förklaring genom att citera från avsnittet om ungdomars hälsa i Socialstyrelsens Folkhälsorapport för 2009 (sid 248): ”Individualiseringen har ökat bland dagens ungdomar, vilket innebär en utveckling där människor prioriterar sina egna mål i livet framför till exempel tradition, religion och nationens eller gruppens intressen. Den vetenskapliga litteraturen ger ett visst stöd för att individualisering och andra närliggande kulturella förändringar kan ha bidragit till ökningen av psykiska besvär.[19]. I den så kallade World Value Study genomförs upprepade enkätundersökningar av vuxnas värderingar i nästan 100 länder [21]. De värderingar som skiljer sig mest åt mellan länderna sammanfattats i två dimensioner. I den första ställs en positiv attityd till traditionella auktoriteter såsom Gud, den egna nationen och föräldrarna mot en uppfattning som är mer i frågasättande och sekulär, det vill säga icke-kyrklig. I den andra dimensionen ställs människors inriktning mot överlevnad och materiella villkor mot en strävan mot individuellt självförverkligande. Svenskar har enligt denna studie högst grad av i frågasättande och sekulära värderingar, och störst strävan till självförverkligande.”

Har terapisoffan ersatt skolbänken?

Har terapisoffan ersatt skolbänken?

Lästips (från 1998): Om Jonas Frykman (professor i etnologi) och skolan (tipstack till Mats): ”Jonas Frykman försöker hitta förklaringar inom skolan och kommer till en helt annan slutsats. Han menar att ointresset för att läsa vidare grundläggs i den individcentrerade svenska skolan, i dess kultur och sätt att arbeta. Framåtrörelse saknas. Dagens skola har en helt annan inriktning. Här finns inte kollektivet och de givna reglerna i centrum utan just individerna och deras personliga förutsättningar. Frykman säger: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper. Skolan koncentrerar sig på att göra individen till Någon. Dagens skola har fastnat i Den Goda Viljans Tragik. Med sin extrema individorientering låser den eleverna vid deras ursprungsidentitet. De berövas leken med alternativa identiteter, dagens elevroll rymmer inget annat än att vara ”sig själv”… Men varför är skolan så historielös, varför underkänna sina egna erfarenheter? Det finns ju en gedigen kunskap om vad som fungerar. Varför inte använda den? Jag efterlyser en skola med spelplanskaraktär, där lärandet står i centrum.”

Nu måste man istället fixa till allt i efterhand (men än finns det hopp) eftersom man sänkte kraven för inte kränka någon och för att ge eleven mer tid att ”finna sig själv” och grubbla över sin roll i Universum och välja sin identitet oberoende av något annat,  men som vi vet kan för många valmöjligheter faktiskt förvirra (The Paradox of Choice).


DEJA, genuspedagoger och Göran Perssons motionsrunda i studion

augusti 22, 2009
Den magiska siffran

Den magiska siffran

I DEJAS rapport SOU 2009:64 tar man upp det faktum att ”Att den psykiska ohälsan och stressen har ökat över tid kan tyckas vara paradoxalt. I Sverige är välfärdssystemen väl utbyggda…..Det bör noteras att skillnader över tid i psykisk ohälsa och upplevd stress kan uttrycka förskjutningar i värderingar eller förväntningar, och därmed inte nödvändigtvis behöver spegla faktiska förändringar i livsvillkor.” Pojkar prestererar sämre och flickor känner sig mest stressade – detta har varit känt ett bra tag nu och tas också upp i rapporten. Kan den ökade upplevda stressen hos flickor delvis bero på förskjutningen i förväntningar  där flickor inte längre bara tillåts utvecklas efter sin egna förutsättningar utan också ska fås att göra ”icke-könsbundna val” och också ägna sig åt aktiviteter som är ”manligt könskodade” för att snygga till statistiken? Utöver att ägna sig åt sina ursprungliga aktiviteter så tillkommer nu alltså även de manligt könskodade domänerna som måste erövras. Dubbelt så mycket att göra alltså, och förväntningarna kommer från fanatikerna i genusmaskineriet och inga andra. Bidrar det statliga ”jämställdhetsarbetet” till flickornas stress? Denna fråga ställer man sig givetvis inte i rapporten. Istället beklagar man att bara 3 av 17 gymnasieprogram uppvisar jämn könsfördelning (inom spannet 40-60%) och att avhoppen är väldigt frekventa i de fall som pojkar och flickor valt icke-könsstereotypt: ”Förklaringen till den ojämna könsfördelningen på många gymnasieprogram kan antas vara att samhällets förväntningar på vilka yrken som är lämpliga för unga flickor respektive unga män reellt sett begränsar individens utbildnings- och yrkesval. En ytterligare dimension på problemet är att så kallade könsbrytare oftare än andra hoppar av utbildningen.”

”Kan antas vara” – detta fastställs som ett faktum och rapporten bygger på detta ”kan antas”-konstaterande. Men så är ju detta inte en forskningsrapport som ska peer-reviewas utan bara en Statens Offentliga Utredning varpå hela den svenska jämställdhetspolitiken med tiillhörande propagandamaskineri ska byggas. Jag förstår inte vad problemet är om ungdomarna väljer att göra det det själva vill? Borde inte det vara målet  med jämställdhetspolitiken? (”Jämställdhet i skolan handlar om att varje elev ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar och intressen, utan att begränsas av stereotypa eller traditionella föreställningar om kön och genus.”, sid 15). Lika möjligheter behöver inte innebära lika utfall (50/50) men det önskade utfallet är som  bekant redan fastställt och nu gäller det istället att manipulera den fria viljan så att visionen blir verklighet. Man skiljer nämligen på ”formell jämställdhet” och ”reell jämställdhet” (sid 27). Det förra innebär det vi redan har: kvinnor och män har på pappret samma möjligheter och rättigheter att välja utbildning och ingen är förvägrad pga sitt kön, medan vi enligt genusvetarna inte har reell jämställdhet – nämligen en fullständigt jämn könsfördelning inom alla utbildningar.

Pojkarnas utbildningsval kostar 6% mer än flickornas

Pojkarnas utbildningsval kostar 6% mer än flickornas

Dessutom tar man givetvis upp den ekonomiska aspekten, för makt är pengar och genusordningen är en maktordning: ”För övrigt kan nämnas att en genomsnittlig pojke i gymnasieskolan kostar 6 % mer än en genomsnittlig flicka, givet elevernas programval och kostnaderna per utbildningsplats och program.” (sid 14) Ja, här har vi ett riktigt tungt argument till att förändra ”könsobalansen”. Det kostar mer att köpa in bilar som ska repareras än en docka man ska träna första hjälpen på. Glömde man inte att pojkarna också antagligen äter mer mat i skolmatsalen? Hur ska vi förhålla oss till denna strukturella orättvisa som vi kan kalla matgenusordningen? Ska pojkarna svältas lite eller ska vi tvinga i flickorna en extra portion? Kanske kan kommunerna sponsra ett aptitretande tillskott som delas ut i matkön?

”Jämställdhet har i Sverige varit ett viktigt politiskt mål under lång tid; i samhället i stort såväl som i skolan. Vårt allmänna intryck är dock att utvecklingen av jämställdheten i skolan snarare kännetecknas av på stället marsch än av påtagliga framsteg, även om det finns positiva exempel och goda intentioner på många håll. Frågan är varför det händer så lite?” frågar man sig. Genusexperterna kan börja med att rannsaka sig själva – varför har de (ca 90% kvinnor, se personallistan på godtycklig genusvetenskaplig institution) själva valt ett ”kvinnligt könskodat” ämne? Vad hade de själva kunnat göra annorlunda? En omstruktureringsprocess som berör hela samhället måste alltid föregås av någon sorts självinsikt hos initiativtagaren. Kan inte alla genusvetare bli lastbilschaufförer och alla lastbilschaufförer bli genusvetare för en dag? Man kan ju börja med att experimentera lite med sig själv för att förstå hur andra tänker.

Genusvetarnas dom över lärarkåren är hård

Genusvetarnas dom över lärarkåren är hård

Men det är så mycket lättare att lägga över ansvaret för ens egna storslagna drömmar på andra medan man själv väljer just ”könsbundet”: ”Brist på kunskap och medvetenhet leder tyvärr ofta till en oförmåga bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna… Skolans personal kan omedvetet genom de förväntningar som riktas mot flickor respektive pojkar vara medskyldiga till att reproducera könsstereotypa värderingar, exempelvis genom att tillåta att pojkar dominerar i klassrummet och samtidigt är mindre flitiga och ansvarstagande i skolan.” (sid 16) Det är inte jag som står för meningsbyggnaden här utan rapportförfattarna. Jaså, ”tillåter” man denna dominans och detta mindre flit hos pojkarna? Hur vore det att öppet ställa krav? Knappast en lösning som går i genusvetarnas anda, istället vore det väl bra om flickorna ”tog plats” genom att anamma pojkarnas beteende – då har vi sann jämställdhet. Alla är lika stökiga och alla skiter i läxan lika mycket – orättvisorna är som bortblåsta! Lärarna anklagas för att vara könsblinda och därigenom begränsa elevernas livsval (sid 46): ”En vanlig kommentar på landets skolor är: ” vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män. Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna.”

Jag kunde se Jupiters fyra galileiska månar med mitt lilla teleskop

Jag kunde se Jupiters galileiska månar med mitt eget teleskop

Vaaad är detta för vansinniga dumheter!? Kombinera detta med följande idioti jag själv råkade ut för i åttonde klass, när jag frågade om jag fick låna hem en bok om elementarpartiklar från fysiksalens hylla, och min lärarinna sa: ”Nä, för då kan du ju mer än de andra sen!” Que!? Vi skulle ju inte ens läsa om det där i högstadiet! Jag hade iofs redan en oplockad gås med den där lärarinnan eftersom mamma lärt mig och brorsan att derivera alla elementära funktioner i sjunde klass för att det var ”allmänbildning”, vilket nu gjorde den här lärarinnan orolig över att jag skulle få tag i nya böcker. Så mycket värre för henne då när jag istället började läsa mammas universitetslitteratur i fysik från 70-talet. Jag hade ändå redan (hemska tanke) flera populärvetenskapliga böcker i kosmologi hemma vilket hade sitt ursprung i att jag satt hela kvällarna med mitt teleskop som jag köpte när jag var 12 (efter att ha, ve och fasa, sommarjobbat för att lära mig att pengar inte växer på träd! Fast nu vet jag att de gör det, åtminstone om man bor i Genusland) och drömde mig bort till andra planeter där det var helt normalt att börja programmera BASIC på en ABC80 när man var sju år – för det var ju också ”allmänbildning.” 🙂

Hålkort - mitt ritpapper som liten

Hålkort - mitt ritpapper som liten

Och annat tragiskt i min uppväxt är att det enda ritpapper jag och min brorsa hade hemma var hålkort. Hålkort! Det var alltså föregångaren till disketter. Det var iaf efter detta med boklånet som min mamma kuppade Hem & skola-föreningen (nä, inte riktigt så kanske, hon blev vald till ordförande :-)) och jag själv startade upp en Unga Forskare förening på skolan för att få bedriva min suspekta fysikverksamhet ifred tillsammans med andra ”besvärliga” elever. Det är ju så man infiltrerar en organisation inifrån för att få till stånd en varaktig förändring. Se på genusvetarna som infiltrerat hela samhället genom att placera sig på strategiskt viktiga poster. Tänk nu om mina föräldrar inte varit högutbildade och vi inte haft sådana böcker hemma? Något att tänka på för vänsterblocket som säger sig vilja stoppa den sociala snedrekryteringen till högskolan samtidigt som de odlar den här urbota korkade mentaliteten om att alla måste vara lika (dåliga) kombinerat med en massa stök i klassrummet som inte går att stävja för att man inte ska råka ”kränka” någon elev som genom att spraya väggarna fulla av könsord och atomer med felaktiga atomnummer får utlopp för sitt okränkbara kreativa flöde och gör upp med genusordningen och lärarmakten på ett för en utomstående obegripligt sätt men som för en genusvetare utgör material för en hel avhandling.

Jag ser att jag tappade tråden lite här… Fortsättning på SOU:n då, sid 16: ”Vi tror inte att det i första hand är fler regler som behövs: den lagstiftning som finns på området är ambitiös som den är. Snarare behöver skolans personal få hjälp med att synliggöra hur de egna konkreta handlingarna i skolans vardagsarbete har betydelse för jämställdheten i skolan: i skolans vardag måste olika former av könsstereotyper bemötas och inte bekräftas. Vi menar även att det är viktigt att det motstånd som uppenbarligen finns på en del skolor mot genuspedagogerna och jämställdhetsarbetet synliggörs och diskuteras.” (sid 16) Nästa statliga utredning på temat jämställdhet i skolan lär alltså bli en djupanalys av det motstånd som finns mot  genusvetarna på skolorna. Givetvis ur ett genusperspektiv, skrivet av genusvetarna själva med könsmaktsordningen som axiom. Är genusvetarna strukturellt underordnade? Trots sina maktbefogenheter och de stora belopp de har till förfogande? Hur kan man sitta på makten men ändå vara så underordnad? Är det osynliga strukturer i form av kloka medborgare som ligger bakom? Hur kan man i så fall fördumma medborgarna för att få igenom sin vilja?

Ett riktigt skumt manifest

Ett riktigt skumt manifest

Har både skolledningar, lärare och folk i allmänhet  börjat tröttna på genushysterin? Man kan ju tro det när vissa universitet börjar lägga ner sina genuspedagogiska utbildningar. Kanske är en ljusning i sikte då? Trodde ni ja. Istället (se länken ovan) har regeringen (just därför – pga ointresset och motståndet!) beslutat att Skolverket ska starta en landsomfattande vidareutbildning i ämnet genus och jämställdhet för lärare och rektorer under våren 2010! Det som behövs, eftersom det trots allt måste finnas jämställdhetsplaner, är att någon annan tar sig an att utforma dessa, istället för genusvetarna. Men eftersom alla andra människor har ett riktigt jobb att gå till så är det ingen som hunnit med det, men det är vad som skulle kunna få in allt på rätt spår – att alla ledningsgrupper inom akademi och skolväsende som är ålagda att ha dessa planer (liksom alla arbetsplatser) utformar dem helt själva, istället för att låta en genuskonsult med SCUM-manifestet som bibel utforma dem eller kopiera någon annans jämställdhetsplan som också en genusvetare utformat. Bara de genusvetenskapliga institutionerna kommer då att ha jämställdhetsplaner skrivna av genusvetare, och de har en lång väg att gå för att gå i mål med sina planer, då 70-100% av alla anställda på de otaliga genusvetenskapliga institutionerna idag är kvinnor.

Man citerar Lpf94: ”Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt…I Lpf 94 regleras att läraren skall se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv.” (sid 36), och därefter inleds ett nytt avsnitt, utan att kommentera det man citerat och utan att förklara vad som menas med manliga och kvinnliga perspektiv. Eftersom det ju inte får finnas fördomar om manliga respektive kvinnliga perspektiv så har detta i praktiken kommit att innebära att man kräver att hälften av kursmaterialet är skrivet av män och hälften av kvinnor. Hur den kvinnliga lösningen av en differentialekvation skiljer sig från den manliga lösningen övergår mitt förstånd, men genusvetarna – som själva troligen aldrig löst en differentialekvation – vet givetvis detta. För man betonar speciellt att genusperspektivet saknas i kursplanen för matematik (sid 37): ”Jämställdhet och genus berörs således i flera av grundskolans kursplaner, men det finns kursplaner som helt saknar detta perspektiv; så är exempelvis fallet för ämnet matematik.”

Genusvterna borde byta yrke för att själva bidra till statistiken

Genusvetarna borde byta yrke för att själva bidra till statistiken

Men genusvetarna vet faktiskt inte heller vad de egentligen ska syssla med (sid 43):  ”År 2002 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap (prop.2001/02:1) … I avhandlingen Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola (Carlsson-Wahlgren 2009) redovisas intervjuer med verksamma genuspedagoger. Genuspedagogerna framhåller att man mött motstånd bland annat från skolledare och andra lärare. Avhandlingen visar även på problem med satsningen som följer av dels komplexiteten kring genuspedagogik, dels oklarheten om vad genuspedagogen skulle arbeta med efter utbildningen.” Men det är helt normalt, även genusfolket får ju ha identitetsproblem – så vi kan se fram emot  nya myndigheter, avhandlingar och utredningar som ska utreda och problematisera vad genuspedagogerna egentligen ska göra. Jag har redan föreslagit att de ska bli lastbilschaufförer men de kanske kommer fram till något annat…

Till och med Göran Persson tröttnade på genushysterin redan innan valet 2006. Se honom utöva härskarteknik mot Maud Olofsson här:


Från DEJA till Rismodellen

augusti 18, 2009

Könsmönster på tapeten i skolan

Könsmönster på tapeten i skolan

SOU 2009:64 ”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?” heter det i juli presenterade delbetänkandet av DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan. Detta blogginlägg utgör del 1 om denna statliga utredning. År 2008 tillsattes en delegation (kommittédirektiv 2008:75) ”med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan”.Delegationen ska ”kartlägga kunskapsfältet jämställdhet i skolan”. I uppdraget ingår också att ”identifiera områden där ytterligare kunskap om jämställdhet och genus behövs.” Givetvis kommer man att komma fram till att det är låååångt kvar tills alla könsmönster är brutna och att ytterligare satsningar behövs för att kartlägga dessa könsmönster. Genuskommissarierna ska väl inte behöva gå arbetslösa heller! I kommittédirektivet står också att delegationens reslutat ska spridas och att ”Kunskapsspridningen bör särskilt inriktas mot forskningsbaserade metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller.” De forskningsbaserade metoderna är höljda i dunkel och går tyvärr inte att finna någonstans, ty om om de funnes skulle ju genusvetarna kunna sätta igång och därmed kunna avsluta sitt uppdrag en gång för alla.

Kö utanför Myndigheten för utseende och sexuell läggning

Kö utanför Myndigheten för utseende och sexuell läggning

Det ligger i sakens natur att man bara ska kartlägga, spekulera och och fabulera. Åtgärderna handlar om att anställa genusvetare som ska jobba tillsammans med lärare och skolledning. Dessa lärare och denna skolledning får givetvis inte bestå av vilka konstiga typer som helst och absolut inte ”vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år”. Dessa ska ”ställas längst ner i anställningshierarkin, i universitetskorridorerna, på tidnings-redaktionerna och i bolagsstyrelserna.” Det är nämligen ”inte tillräckligt med en lag om kvotering efter kön” utan man måste uttryckligen exkludera blonda, blåögda män mellan 40 och 50. Detta insåg Kurdo Baksi och fackförbundet Lärarnas Riksförbunds presschef Zoran Alagic redan för två år sedan, så de borde snart komma med ett utspel om att rusta upp det förfallna rasbiologiska institutet, så att var och en kan registeras efter hår- och ögonfärg – allt i jämställdhetens och värdegrundens namn. Vi måste ju lita på dessa människor som lyfts fram i debatten – trots allt är Alagic Margareta Winbergs förre pressekreterare och så tilldelades ju Baksi Industrifackets kulturpris mot rasism redan 1999, så han måste veta vad han talar om. Rasism bekämpas kanske bäst med rasism – vad vet jag? Det var ju en himla tur att det stod blonda och blåögda annars hade både Baksi och Alagic suttit inne för hets mot folkgrupp nu, och vem hade då fört kampen för ett jämställt samhälle?

För att återgå till DEJA, vars slutbetänkande kommer att presenteras i slutet av 2010. Man måste bara inse först hur allt hänger ihop, och så här hänger det ihop: DEJA:s arbete leds av Anna Ekström, som är ordförande i SACO, där Lärarnas Riksförbund ingår. Och DEJA:s rapport kommer ju främst att beröra medlemmarna i LRF, och inte vill man väl stöta sig med varken presschefen eller andra höga företrädare för LRF (som tex anser att ”Man kan tycka att alla lärare har en skyldighet att vara öppna med sin sexuella läggning.”)  Men jag får be att ta tillbaka mitt tidigare påstående då om att inga konkreta åtgärder förekommer i dessa kretsar – här har vi ju två riktigt konkreta förslag: alla medborgare låter registera sin hårfärg, ögonfärg, sexuella läggning och ålder. Eftersom åldern varierar över tid måste man givetvis göra denna registering regelbundet – förslagsvis kan man inställa sig inför en kommande värdegrundmyndighet en gång om året och bli granskad ordentligt. Det kan aldrig bli för mycket förmynderi, övervakning och vansinne.

Läroböckerna innehåller en osynliga genusordning

Läroböckerna innehåller en osynlig genusordning

Behovet av en  jämställdhetsdelegation,  motiveras så här: ”I regeringens skolpolitik är värdegrundsuppdraget av central betydelse och reformarbetet utgår från målet att alla elever ska ges möjlighet att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdigheter som behövs för att klara framtida studier och yrkesliv. För att uppnå detta mål krävs att skolan tar hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt. Ett aktivt jämställdhetsarbete krävs då och det ska ses som ett led i regeringens arbete med att främja skolans värdegrund, så som den uttrycks i läroplanerna.” Alla ska alltså ges möjlighet att tillägna sig kunskaperna. Det tolkar jag som att alla elever har rätt till en lärare som kan sitt ämne samt att eleverna tar ansvar för att läsa sina läxor. Ha ha – men sådär kan man ju inte säga – det är ju så 1800-tal! 🙂 Nejdå, att tillägna sig kunskaper i svensk skola år 2009 handlar om en och endast en sak: att bli medveten om de strukturer som styr våra liv och våra skenbart frivillga val. Enligt astrologer styr planeternas lägen våra handlingar, och enligt genusvetarna styr osynliga struktrer dem, och det är inte bara Patriarkatet som är aktör här, utan vi är ALLA, lärare och elever inklusive, en del av dessa strukturer och vi bidrar alla till att upprätthålla dem medvetet eller omedvetet. Genom att lära oss om strukturerna ska vi lära oss att agera annorlunda, även om detta annorlunda agerande kommer att producera nya typer av strukturer vi då upprätthåller, som givetvis också måste analyseras ur ett genusperspektiv, och så här kommer det att fortgå tills solen blåser upp till en röd jätte och Jorden går under, eller tills skattepengarna tar slut. Förhoppningsvis det senare. Poängen är: alla ska vi stå till svars inför genusvetarna på Domedagen!

Ihålig sfärisk modell av könsstrukturerna

Ihålig sfärisk modell av könsstrukturerna

Delegationen ska bland annat (sid 7-8 ) i samverkan med högskolor med relevant kompetens inom området sammanställa en kunskapsöversikt om samt analysera orsakerna till skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat och prestationer liksom deras attityder till studier och till skolan, ur ett könsperspektiv belysa hur resurserna i skolan fördelas, i samverkan med högskolor med relevant kompetens inom området sammanställa och utvärdera metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller, föreslå lämpliga insatser utifrån arbetet ovan (kommer i slutet på 2010) osv. ”Relevant kompetens” är givetvis genusvetarkompetens – det nya framtidsyrket som kommer att leda landet in i avgrunden och sätta den sista spiken i kistan för vår civilisation så som vi tills nyligen kände den. I vilket fall (sid 15) ”behövs ny kunskap om jämställdhet och genus i skolan.” Vad som behövs är snarare en översyn över vad som pågår i det här samhället, men den får väl jag stå för på min fritid…

I rapporten/delbetänkandet konstateras inte helt oväntat (sid 220) att ”Sammanfattningsvis kan man säga att det fortfarande finns en genusordning i skolämnenas innehåll som påverkar flickors och pojkars motivation, men det finns en tendens, vars storlek och entydighet inte skall överdrivas, att flickor på det hela taget jämfört med pojkar har arbetsrutiner och förhållningssätt som gynnar goda prestationer.” Vari genusordningen i skolämnenas innehåll består framgår inte. Varhelst man ser olikheter mellan könen förklaras detta med ”genusordningen”, och om (som man själv påpekar!) variationerna inom respektive könskollektiv är större än mellan dem så är det också genusordningens fel – för drar man ner det på individnivå (ja, i detta fall är det ok även för genusvetare att göra detta) så finner man alltid en flicka och en pojke ur underlaget som kan jämföras, och som då har olika resultat.

Genusvternas nya genombrott!

Genuseriets senaste genombrott!

Och här kommer ett exempel på en helt fenomenal åtgärd mot genusordningengenussensitiv undervisning (sid 221): ”Ett exempel på ett försök att utveckla en teoretisk modell över möjligheter att hantera genus i undervisning gör Sinnes (2006).Hon beskriver, ur feministiskt perspektiv, tre olika ansatser i undervisning i naturvetenskap som grundas på likhets- respektive särartsfeminism samt en som hon benämner genussensitiv. Genussensitiv undervisning innebär enligt Sinnes att variationer inom kön är lika viktiga som variationer mellan könen. Denna modell kan då sägas inte ha ett av könen, utan båda, i fokus för intresset.” Helt enastående, vilket framsteg för genusvetarna – genussensitiv undervisning som har båda könen i fokus eftersom det finns skillnader inom såväl som mellan könen! Är inte detta samma sak som att konstatera att man kan strunta i ”genusperspektivet”? Nejdå, här behövs ”genussensitiv” undervisning! Som ni kan se (sid 223) bygger den genussensitiva undervisningen inom naturvetenskapliga ämnen på postmodernistisk feminism (medan tex könsneutral undervisning, sid 222, bygger på likhetsfeminism). Ni ser i tabellerna på sid 222 och 223 (observera 10 sidors förskjutning i pdf:en) att könsneutral (gender neutral) undervisning tex innebär att”Preferably there should be an equal number of female and male science teachers” samt vad gäller litteraturen ”equal number of the words ‘he’ and ‘she’ and equal number of illustrations showing males and females” (detta känner vi ju igen). Medan det nya ”gender sensitive” undervisning tex innebär att ”Teachers should acknowledge that all pupils are different and that great differences in interests exist also within groups of pupils of the same sex” (har genusvetarna äntligen kommit till insikt om det självklara!?) samt vad gäller undervisningen: ”Teaching materials should include science developed by minorities and other cultures and visualise the differences between different types of scientific inquiry.”

Rismodellen innebär att Universum uppstod ur en kokande rismassa

Rismodellen innebär att Universum uppstod ur en kokande rismassa

Det senare är intressant! Innebär det att vi snart får se material som ifrågasätter evolutionsteorin inom biologi, och material som ifrågasätter atomens existens inom fysiken? Som jag redan påpekat så innebär allas lika värde att alla har lika rätt i sin syn på världen (och jämställdhetssträvan i skolan bygger på detta lika värde enligt artikel 14 i Europakonventionen, som gäller som lag i Sverige sedan 1 januari 1995, se sid 2 i kommittédirektivet ) och dessa olika syner är alla lika sanna om man antar varje persons unika perspektiv – och denna förmåga lär skolan ut genom att det i uppdraget ingår att utveckla empati, förståelse och respekt för sina medmänniskor. Som ni ser så har vi här ett unikt tvärvetenskapligt projekt initierat av genusvetarna – allas syn på exempelvis Standardmodellen ska integreras i fysikundervisningen, och om någon förkastar denna standardmodell så ska detta perspektiv också tas med i läroboken. Om jag anser att atomerna inte består av kvarkar i olika ”färger” utan istället av riskorn från Taiwan i olika färger och om jag dessutom startar en namninsamling på nätet med människor som stödjer denna tes, så att vi kan katergoriseras som en minoritet, så ska denna teori presenteras utförligt i fysikboken i åk 3 på gymnasiet. De olika underteorier kring om det är jasminris, basmatiris eller Uncle Bens ris ska också in och dessutom ska Uncle Ben upphöjas till Gud, och till varje lärobok ska distribueras ett paket med Uncle Bens ris så att eleverna genom att koka upp detta i en kastrull och hälla i karamellfärg från hemkunskapen (unik ämnesintergration!) kan se hur Universum uppstod ur en kokande risgryta med karamellfärg! Trots mina poäng i fysik från Lunds Universitet så känns rismodellen mer naturlig eftersom jag kan relatera till den i mitt genuserade vardagsliv, jag har ingen partikelaccelerator hemma men när jag kokar ris så känner jag mig levande i verligheten så rismodellen måste vara verkligheten, åtminstone min verklighet och den är väl lika mycket värd (minst!) som CERN-gubbarnas!

Uppdatering: nu har de två moderaterna ut partiets jämställdhetsgrupp kommit med sin slutreplik angående att göra jämställdhet till en borgerlig valfråga. Här är de två föregående inläggen (1, 2)


Skolgenus

augusti 10, 2009

Det genuserade klassrummet under luppen

Det genuserade klassrummet under luppen

Jag har just plöjt igenom det 250-sidiga delbetänkandet av DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan, som kom nu i juli, med titeln ”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?” (SOU 2009:64). I slutbetänkandet, som kommer om ett år, ska man föreslå ”lämpliga åtgärder” baserade på den genusanalys man nu tagit fram i detta delbetänkande. Som bekant gäller att den som kritiserar en genusanalys egentligen är förblindad av sin egen delaktighet i genusordningen och därför utgör ett levande bevis på dess existens. Alltså kanske jag inte borde förstärka genusvetarnas teorier genom att ta upp dessa rapporter. Men eftersom det huvudsakligen inte är genusvetare som läser min blogg så tar jag mig friheten att skriva om ytterligare en i raden av alla genusflumanalyser som ska göra världen till en bättre plats.

Nämnde jag förresten att jag besökte en genuskonferens i torsdags? 🙂 Det var inget mindre än 6th European Conference on Gender Equality in Higher Education som ägde rum vid Stockholms Universitet, ett stenkast från Matematiska Institutionen. Här klev jag helt sonika – modig som jag är – in i ett rum fullt av världsledande genusforskare! Det fanns många seminarier att välja bland, och jag kom i sista stund och valde att besöka ”Here and even longer…” som hölls av socialantropologen Steven Sampson (1, 2) eftersom jag bedömde att detta föredrag inte skulle ge mig den typ av posttraumatiskt stressyndrom som de övriga seminarierna. Tyvärr kom jag in lite sent – när det bara var tio minuter kvar av föredraget, men jag hann under den stunden höra flera kloka ord från docent Sampson.

Mål: omvänd genusordning som slår ut den manliga primaten

Lärandemål: omvänd genusordning som slår ut den manliga primaten

Därefter kom den 45 minuter långa frågestunden, och det var också då det riktigt etablerade genustänket manifesterades. Ingen verkade veta att det satt en kvinnlig matematiker mitt ibland dem och det var därför extra intressant eftersom man diskuterade kvinnor i tekniska ämnen. Bland annat var någon i publiken bekymrad över att de tekniska och naturvetenskapliga ämnena åtnjöt högre status eftersom de var ”manligt könsmarkerade”, och hur viktigt det därför var att få in fler kvinnor i de ämnena. Frågan är om det är genusvetare som pratar maktstrukturer som kan ordna detta? Eller kanske en riktigt bra föreläsning i matematik? Väldigt svårt val… 🙂

Jag höll låg profil
så att genusvetarna inte skulle anpassa sina reflexioner efter mina politiskt inkorrekta tankegångar och eventuella ifrågasättanden eftersom jag ville få en så verklighetstrogen bild av genusmaskineriet som möjligt och inte rubba någons tankegångar – som ni vet så kan ju observatören påverka händelseförloppet och det skulle ju förstöra hela syftet med mitt besök. Dessutom skulle de ju få problem med att jag skulle framstå som en förebild som kvinnlig matematiker och att då förkasta deras teorier och säga att jag är glad att jag hann plugga klart och odla ett genuint intresse för fysik och matematik innan genusmaskineriet gjorde intåg – det skulle bara göra dem ledsna och förvirrade, att jag hade massvis med manliga föreläsare under fem år som student utan att känna av manliga härskartekniker och utan att bli behandlad annorlunda i klassrummet för att jag var kvinna.

Genusmedveten matematik

Framtidens utmaning: Genusmedveten matematik

Mina manliga professorer var så inne i sina formler på tavlan att de nog inte ens lade märke till vem som satt i klassrummet, eller om någon satt där alls, och vi var så inne i hans undervisning att vi inte tänkte på varken hans eller vårt eget kön. Medan genusvetarna numera rekommenderar (genom obligatoriska jämställdhetsplaner och genuscertifiering) att föreläsaren måste ha könet i åtanke ”hela tiden” under undervisningsprocessen. Jag tror att det var just för att föreläsaren tänkte på matematik – och inte på postmodernistiskt genusflum, som vi studenter faktiskt klarade våra tentor. Tentor som för övrigt, om genuscertifieringen går igenom, måste genomsyras av ett ”relevant genusperspektiv”. Och dessutom måste hälften av examinatorerna vara kvinnor – så det skulle betyda att ganska många studenter skulle slippa tentor i dagsläget, eller kanske jag som kvinna skulle kunna bli frilansande examinator som i egenskap av mitt underrepresenterade kön flyger runt i landet och korsförhör manligt könskodade studenter (kodade av den manliga professorn) på könsneutrala differentialekvationer och kvadratiska könsinverterade matriser av olika rang som följer en hierarkisk struktur som representerar den skenande genuspordningens manliga primat.

För att återgå till genuskonferensen. Det roligaste var när en genusvetare utbrast (övers från engelska): ”Även nu är det väldigt få kvinnor på de tekniska utbildningarna, och tänk då om vi [genusvetare] inte varit verksamma de senaste 20 åren – jag kan bara tänka mig hur illa det hade sett ut då!” Det var då jag var påväg (men avstod från) att påpeka att att det är en långt högre andel kvinnliga studenter på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna i Ryssland & Östeuropa, Kina och Japan än i Sverige – men där har ingen (ännu) sett röken av några genusvetare. Om vi fryser alla andra variabler skulle man kunna tänka sig att det är genusvetarnas fel att andelen i Västeuropa är så mycket lägre, men å andra sidan håller ju inte detta resonemang eftersom det finns så många andra faktorer som inverkar som landets historia (i Östeuropa var det av naturliga skäl mer ofarligt att satsa på matematik och naturvetenskap, och dessutom satsades det på dessa ämnen i elitskolor, delvis för att kamma hem olympiaderna för att bevisa kommunismens överlägsenhet, men ändå…) och den mentalitet som råder med mera.

När en flicka är duktig måste pojken bli dålig för att upprätthålla sin hegemoniska maskulinitet

Om en flicka är duktig vill alla pojkar vara dåliga för att kunna upprätthålla den hegemoniska maskuliniteten

Och apropå mentalitet så odlas vidare enligt SOU 2009:64 en ”antipluggkultur” bland pojkar i skolan, och denna kultur, liksom förklaringen till varför pojkar i genomsnitt har 10% lägre betyg än flickor, kan enligt genusvetarna i rapporten vara ett resultat av en motreaktion som uppstått mot de idag kvinnligt könskodade beteendena ”läxläsning”, ”hårt arbete” och ”disciplin” (dygder som alltså i en svunnen tid varit manligt könskodade) där pojkarna alltså måste distansera sig ifrån dessa för att kunna upprätthålla en hegemonisk maskulinitet (!). Men om man nu med dagens genusvetenskap som främsta verktyg kunde dekonstruera maskuliniteten (eller helst avskaffa den), så skulle man kunna förhindra detta förfall, som naturligtvis inte har någonting att göra med genusvetarnas påverkan på samhällsklimatet där osynliga strukturer styr skolresultaten istället för elevens ambitioner eller lärarens kompetens, såvida man inte avser genuskompetens då – för den är givetvis alfa-omega. Det viktiga är att fortsätta följa idétraditionen med en anti-auktoritär skola där alla blir lika dåliga med betoning på ”lika”. För övrigt, är inte maskuliniteten delvis ett resultat av årtusenden av kvinnlig partnerselektion!?

Men man har också lite problem med att ens beskriva verkligheten under forskningens gång, eller låta de intervjuade lärarna göra detta, eftersom en korrekt beskrivning av sakernas tillstånd i sig anses utgöra en risk för att man ”cementerar” uppfattningen om manligt/kvinnligt. Inget bra utgångsläge för en analys i mina ögon… Jag märker nu att jag inte ens hinner börja redogöra för DEJA:s delbetänkande SOU 2009:64 i detta inlägg, så jag får göra det i nästa blogginlägg istället. Mycket roligt fanns emellertid att läsa på dessa 252 sidor, som måste förmedlas till medborgarna! Det är för övrigt också syftet med delbetänkandet enligt egen uppgift – att sprida resultatet av denna genusanalys – och det är just vad jag ska göra i nästa inlägg! 🙂

Genus-genen sitter i X-kromosomen

Genus-genen sitter i X-kromosomen

Jämställdhetsdebatten går visst vidare. I lördags gick två moderater ut i SVD och hävdade att: ”Statistiken antyder att det skulle finnas en sekreterargen och en vårdgen (kvinnlig), samt en byggnadsgen och en motorgen (manlig). Ett sådant antagande saknar dock vetenskapligt stöd.” Tur att de gick ut med detta kontroversiella uttalande i Brännpunkt! Jag trodde verkligen att det fanns sådana gener, liksom en blogg-gen, diska-gen, skruva-i-en-lampa-gen och en genus-gen, något som enligt hjärnforskare jag varit i kontakt med på KI ännu inte finns, men att de på regeringens uppdrag är i färd med att konstruera sådana gener, som är helt könsneutrala.

Uppdatering: Välskriven kolumn i dagens SVD av Sofia Nerbrand: ”Jämlikhet blandas ihop med likformighet… Det finns en utbredd, men felaktig, föreställning att vi bara kan behandlas jämlikt om vi är likadana och könlösa. Tankefiguren om behovet att avköna oss är i själva verket totalitär och fasansfull.”


%d bloggare gillar detta: