Årets julklapp: en strömförande genus-brödrost

december 15, 2009
Årets julklapp är denna genusbrödrost

Årets julklapp är en strömförande genusbrödrost

Studenter vid Mälardalens Högskola har ägnat sig åt ”Leksaksdesign ur ett genusperspektiv” och ”har tillverkat egna leksaker, som ska stimulera till kreativ lek oavsett om barnet är en pojke eller flicka”. Vad har stimulerandet av kreativitet med genus att göra? Är inte korrelationen snarare negativ? Till vänster en bild (härifrån) på en av leksakerna – en rostig och nedklottrad brödrost från 80-talet med två metallfjädrar som sticker ut. Kommer ungarna inte att få ström i sig? Eller är det detta som är poängen – en liten elchocksbehandling så att de blir genusmedvetna? År 2009 är det fullt rimligt att riskera 220 volt i kroppen och massdöd av hjärnceller om det finns en liten om än försvinnande chans att via vägguttaget implementera ett genusmedvetande. Jag funderar själv på att köpa den där strömförande brödrosten – kanske kommer jag att vakna upp då och inse att hela genusvansinnet bara varit en enda långvarig psykos? På tal om barnleksaker, igår tog Studio Ett upp bojkott av rosa leksaker i Storbritannien (här) och ikväll kommer Studio Ett att ta upp slutförvar av kärnavfall och jag hoppas inte de missar genusperspektivet som ju måste beaktas även i denna fråga!!

Trodde ni det var slut på genusnyheter nu? Genusnyheterna tar aldrig slut och genusmaskineriet är faktiskt det enda exemplet på en äkta evighetsmaskin, uppfunnen och patenterad i Sverige. Regeringen ger ytterligare 20  miljoner kronor till SKL för jämställdhetsintegrering inom programmet ”Hållbar jämställdhet” (man är nu totalt uppe i 145 miljoner). I Regeringens pressmeddelande står att det handlar om ”bestående verksamhetsförbättringar”, men SKL som delar ut pengarna till sökande uppger att ”Ansökningarna handlar ofta om att göra en översyn av styrsystem och beslutsprocesser samt att utveckla IT-system och brukarundersökningar så att all statistik kan könsuppdelas. Många innehåller också riktade utbildningsinsatser för förtroendevalda och chefer för att öka kunskaperna om genus och jämställdhet.” Könsuppdelad statistik och genusgropaganda således, och inget som kommer medborgarna till del. Här är beslutet om JÄMI från 2008  för den som inte vet vad ”jämställdhetsintegrering” är. Nu har pengarna börjat delas ut och det är nu helt svart på vitt att pengarna går till att ”öka medvetenheten kring makt, genus och normer bland förtroendevalda, chefer och personal.” Vi bekostar vår egen hjärntvätt!

Normbrytande bullbak i Lund

Normbrytande bullbak i Lund

Men det räcker inte med att införliva ett genusperspektiv i all statlig förvaltning. Genusmaffian deltar även på FN:s klimatkonferens för att få in ett genusperspektiv, och den otroligt viktiga och avancerade forskning de bidrar med i frågan är att könsuppdela mänskligheten och sedan peka på ”hur män och kvinnor på olika sätt bidrar till och drabbas av klimatförändringarna.” Dagens genusforsknings övergripande strategi kan kort sammanfattas med orden ”Där vi ser pengar – där ser vi genus!” och det är inte konstigt – även pengar är ju könade, vilket som bekant miljöpartiet uppmärksammat. Att ”köna” klimatfrågan måste vara det mest banbrytande påfundet för år 2009 som förtjänar ett eget Nobelpris i vansinne, möjligtvis ett delat pris med Hardqueer i Lund som åter varit i farten och i en nattlig queeraktion ”bytt kön och identitet” (könet förstår jag men hur bytte de identiteterna!?) på statyerna på Universitetsplatsen och dessutom bakat bullar åt polisen som en del i sin normbrytande verksamhet:

”Det är också viktigt att ifrågasätta – göra tvärtom mot normen… Som när polisen kom till huset på Botulfsgatan och vi stack ut en plåt med nybakade bullar till dem. Det är ett sätt att ifrågasätta deras machoattityd.”

Vad har ni gjort för andra aktioner?

”Vi bytte ut några av böckerna på Filosofiska institutionens bibliotek mot andra, som vi tyckte mer nödvändiga. Plus att vi bytte kön och identitet på statyerna på Universitetsplatsen… Det är viktigt med vardagsaktivism, att agera när man ser att det behövs. Är jag ute på en klubb kan jag lika gärna testa att klä av mig, så får man se när jag bli utslängd. Jag gjorde det en gång i somras – på en klubb för hbtq-personer dessutom. Och blev utslängd!”

Vi sitter alla mitt i genuslabbet

Vi sitter alla mitt i genuslabbet

Ha ha, de är lite roliga trots allt! 🙂 Tills de hamnar i maktens korridorer givetvis… För att testa gränserna för hur mycket resten av mänskligheten tål är nog vad genusvansinnet ytterst handlar om, och vi är alla försöksdjur i det experimentet. Problemet är bara att vetenskapliga experiment normalt sett är avgränsade i tid och rum, i synnerhet om det finns risk för dödlig utgång eller irreversibla hjärnskador, så att arten kan fortbestå efter avslutat experiment. Så är inte fallet med genusvansinnet som blivit allomfattande och antagligen kommer att visa sig bli en av de ”universella värderingarna” när värdegrunden är klar 2010. Det börjar bli dags att en gång för alla avlägsna genusvansinnet från all offentlig verksamhet. Jag har därför som en sista utväg kontaktat ledande forskare i geologi och experter på plattektonik vid Stockholms Universitet som förklarat sig villiga att hjälpa mig att iscensätta en artificiell kontinentalförskjutning för att bryta loss och förflytta hela Nationella Sekretariatet med genusmaffian på bort från norra halvklotet i ett första steg och bort från planeten Tellus i ett andra steg för att sedan föras vidare ut i rymden mot det svarta hålet i Vintergatans mitt.

Lagrangepunkterna

Lagrangepunkterna

I ett tredje steg ska jag tillsammans med några astronomer i Lund försöka skapa artificiell gravitation genom att rotera en supraledare så att vi kan hämta hem Sekretariatet en gång per decennium för att se vad som hänt, alternativt kommer vi att placera sekretariatet i en Lagrangepunkt där jordens och solens gravitation tar ut varandra och som därför utgör en stationär punkt och säker förvaringsplats, och sedan studera utvecklingen kontinuerligt med mitt teleskop, det gäller ju att hålla sina fiender nära och under uppsikt! Detta avlägsningsprojekt kommer att påbörjas under januari 2010 direkt efter att jag hållt mina tentor, så bli inte rädda om det kommer några små jordskalv då och då från och med mitten av januari – det är bara jag som jobbar fysiskt med genusfrågan. 🙂

Vad hände förresten med det förra jobbet jag sökte som informatör åt genusmaffian? Fick jag inte det? Näha nä, men skam den som ger sig! Nu söker Centrum för genusvetenskap i Lund en genuslektor, där forskningen ska bedrivas inom projektet ”En öppen akademi” där en aspekt, utöver att ”utveckla en forskningsprofil kring makt, jämställdhet och mångfald inom akademin, utifrån feministiska, postkoloniala och queera perspektiv” är att ”utforska motstånd mot jämställdhet och mångfald inom universiteten som organisation”.

Jag vill utforska mig själv ur ett postkolonialt perspektiv för att se om jag i strid med den rådande uppfattningen möjligtvis bidrar till jämställdheten utan att vara en medlöpare till genusmaffian, tex genom det projekt som jag igår fick brev om att jag beviljats bidrag för och på vilket sätt jag, genom att inte underordna mig genusideologin, är queer i ett postgenussammanhang, och hur ser maktrelationen mellan mig och genusmaffian egentligen ut när jag inte får de genusjobb jag söker? Jag får väl läsa på om Judith Butlers heterosexuella matris och vilken den är framgår av denna artikel om genustrubbel:

”Butlers syfte i Genustrubbel är, som titeln antyder, att skapa trubbel. Hon menar att trubbel är en nödvändighet eftersom kön inte är en naturlig och fast enhet utan en trasslig och socialt konstruerad icke-sanning… Den heterosexuella matrisen är en genusmodell som utgår från att kroppar (män och kvinnor) görs begripliga genom ett visst genus (maskulinitet och femininitet). Dessa två enheter organiseras som motsatta genom en tvingande heterosexuell praktik (män åtrår kvinnor och kvinnor åtrår män). Det är genom detta system som föreställningen om en ursprunglig natur skapas. Förbud och påbud får människor att agera utefter könsspecifika normer, något som upprepas tills vi förväxlar orsak med verkan. Butler menar alltså att vi upplever män och kvinnor som ett naturligt faktum när de egentligen bara är en effekt av den heteronormativa matrisen”.

Den heterosexuell matrisen

Den heterosexuella matrisen

Jag minns nu att jag ju tidigare utvecklat den Butlerska matrismekaniken här men jag har ju helt glömt bort att skicka detta banbrytande blogginlägg för vetenskaplig publicering i någon ansedd genustidskrift så att jag kan lägga det på mitt CV. Kanske därför jag inte fått något genuslektorat än? Kanske jag tills vidare kan medverka i Uppsala-projektet Gränsöverskridande möten som fått 10.8 miljoner från VR för att ”problematisera” de ”ökade spänningarna” mellan genusvetenskapen och naturvetenskaperna och där gränsöverskridande möten ska hjälpa naturvetarna, då ”Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och –kritik” (sic!) Jag behöver geeenast den där strömförande genus-brödrosten! Väck mig någon – detta är inte sant!!!

Vem fick dessa 10.8 miljoner? Hoppsan, det var ju samma Margaretha Fahlgren som håller i Uppsala Universitets genusmärkning. Stämmer det anonyma mail jag fått om att hon är påtänkt som nästa rektor för Uppsala Universitet? Det rimmar i så fall väl med projektet att sätta sina egna på strategiska poster för att gendermainstreama hela samhällsapparaten för skattebetalarnas pengar och ta över landet. Hur var det nu med samverkande maktordningar och det förtryckta genuskollektivet? Med några miljoner kronor hinner man ställa till med mycket på tre år. Själv fortsätter jag naivt min verksamhet i tron att fler (av båda könen) kommer att få upp ögonen för matematikens skönhet om vi spelar in våra populärvetenskapliga föreläsningar under tre månader för en över 200 gånger lägre summa och sedan sprider dem, än om vi ”problematiserar” de ”ökade spänningarna” mellan genusvetenskap och naturvetenskap för 10.8 miljoner. Vad tror ni?

Hur öka intresset för naturvetenskap?

Hur öka intresset för naturvetenskap?

Här har jag listat några beviljade genusprojket som säkert är avgörande för vår arts slutliga undergång. Och istället för 145 miljoner till SKL:s ”jämställdhetsintegrering” kunde man  införskaffa ca 145.000 teleskop och skänka till landets skolor för att stimulera elevernas intresse för vetenskap. Men förvisso, om teleskopen inte används för att leta patriarkala strukturer i himlavalvet så skulle ju ett sådant växande intresse för vetenskap riskera att utveckla ungdomarnas logiska förmåga vilket på sikt innebär ett allvarligt hot mot hela genusmaffians verksamhet, och då framstår ju JÄMI som ett mer förnuftigt alternativ att satsa på. Vi kan därför luta oss tillbaka och slappna av i trygg förvissning om att landets högsta ledning fattar kloka beslut, även om de observationer jag gjorde i helgen med mitt eget teleskop dessvärre visar att det borgerliga blocket håller på att blåsa upp till en röd jätte. Fast eftersom de irrationella talen är en del av det västerländska kulturarvet så är det väl helt logiskt att föra en irrationell politik – det är detta politikerna menar med att de vill bevara kulturarvet.

Är normalfördelningen egentligen en fallossymbol?

Är normalfördelningen egentligen en fallossymbol?

Några dagsaktuella inlägg i genusdebatten: Om MUF-ordförandens feministiska initiativ (Pär Ström) (i rättvisans namn ska nämnas att det finns sunda röster), Pelle Billing startar nätverk och Johan Lundberg skriver på Axess-bloggen att en journalist på DN inte ens kunde räkna när hon skulle göra könsuppdelad statistik på artiklarna i senaste Axess, vilket visar att det verkligen behövs insatser i matematik och inte i genusfrågor. Eller blir nästa steg att utvidga genuseländet med en ”intersektionell förståelse av begreppet genus” (som jag sett flera tendenser till) där man börjar registrera all mänsklig aktivitet inte bara utifrån kön utan även ålder, etnicitet, klass och funktionshinder mm. För att därefter med olika tvångsåtgärder uppnå en exakt avspegling av det omgivande samhället inom all privat och offentlig verksamhet. Men just det – det förslaget kom ju redan 2006! I SOU 2006:79 – Kamalis Integrationens Svarta Bok, vad gäller etniciteten, och dåvarande demokratiminister Orback påtalade att flera av Kamalis förslag var författningsstridiga. Varför får då genusvetarna hålla på, och hur rimmar registrering av kön med var och ens rätt att själv välja detsamma? Med tanke på det ena vansinniga utspelet efter det andra kan man misstänka att kvoteringsmodellen sedan flera år tillbaka redan smygimplementerats i all statlig förvaltning vad gäller IQ och att vänsterfalangen på normalfördelningskurvan lyckats kuppa bort övriga IQ-inkvoterade.

Relaterat till genusbrödrosten: inlägg om dagisgenus.

Annonser

Mattegenus i det Butlerska vektorrummet

augusti 30, 2009

Genusvetarna tillhör en urartad art

Våra monofyletiska genusvetare tillhör alla en urartad art

Det här var ju mitt längsta blogguppehåll någonsin – 7 dagar. Men det beror på att terminsstart sammanfaller med omtentaperioden och jag har fått prioritera mina lärljungar vilket ju också ska ses som ett led i kampen för ett bättre samhälle, som i övrigt är på nedåtgående trend i folkbildningssammanhang vilket tragiskt nog bidrar till upprätthållandet av statsapparatens byråkratiska regelverk och minutiösa kontroll av medborgarnas mentala verksamhet i ett samhälle där pengarna avdelas, så som sig bör i en högtstående civilisation präglad av andlig upphöjdhet, till att jämna ut de patriarkala strukturerna genom att räkna procenttal för varje offerkategori som kan tänkas ut för statliga forskningspengar i feministernas djupt rubbade medvetande som fortfarande försöker hämta sig från den chockvåg som gick genom etablissemanget den dagen Roks hävdade att män är djur, något som varje biolog jag känner ställer sig oförstående till, eftersom vi alla är djur. Möjligtvis inte genusvetarna då, som snarare tycks vara någon sorts monofyletisk svamp, vilket innebär att de alla härstammar från samma ursprungliga svampart och att inga andra nu levande eller utdöda arter utanför denna grupp har sitt ursprung i denna minst sagt urartade art som kallas för genusvetare.

Apropå procenttal, måste tipsa om en läsvärd artikel i Sydsvenskan (tipstack till QED): ”Kvoteringens magiska siffra”. Citerar sista stycket här: ”Men 40 procent har blivit en magisk siffra i kvoteringspolitiken. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har numera målsättningen att, just det, 40 procent av brandkåren skall bestå av kvinnor. För att nå det målet är man beredd att sänka de så kallade fyskraven, en trosviss myndighetschef motiverar detta med att brandskyddet måste ”spegla samhället”. Vilket påminner om hur en rektor för Polishögskolan reflekterade över att polisutbildningen borde vara öppen också för rullstolsburna, de hinder som fanns skulle nog kunna undanröjas. Ett exempel på myndigheten i rollen som curlingförälder, man vill sopa bort alla hinder, alla skall ha tillträde till allt.Tanken är vacker, men problematisk. Om ett bra samhälle är ett samhälle där alla bokstavligt är representerade är utgångspunkten att jag inte riktigt kan lita på att någon av annat kön, sexuell läggning eller annat etniskt ursprung kan företräda mig. Mångfaldsambitionen blir paradoxalt nog att ty sig till sin spegelbild. Det är ingen tvekan om att kön, sexuell läggning eller vilket land man är född i kan utgöra hinder i arbetsliv och karriär. Men jag tror inte att lösningen är det omvända, att räkna de tidigare hindren som merit. ”

Den heterosexuella matrisen

Exempel på heterosexuell matris

Fast frågan är om jag skulle vilja bli representerad av en genusvetare… Innan jag tar ställning till om detta är logiskt möjligt och förenligt med naturlagarna måste jag först ta en titt på vad representationsteorin kan säga mig i ärendet. Representationsteori studerar som bekant abstrakta algebraiska strukturer genom att representera deras element som linjära transformationer i vektorrum och överfört till genusvansinne innebär detta att studera abstrakta patriarkala strukturer som sociala konstruktioner i det genuserade rummet. Konkretiseringen av ett abstrakt algebraiskt objekt genom att beskriva det med hjälp av en matris svarar i Genusland mot den heterosexuella matrisen, som någon gärna får förklara innebörden av, men här är definitionen från wikipedia: Illusionen av en inre genuskärna innefattar synen på handlingarna som ett uttryck för att en individ är en kvinna, istället för att det är det som skapar en kvinna. Denna illusion (föreställningar) (re)produceras diskursivt för att reglera sexualiteten inom den obligatoriska heterosexualiteten, dvs. den samhälleligt dominerande idén att den könsbestämda kroppen måste anta ett med det biologiska könet sammanhängande genus, sexuellt begär och sexuell praktik. Detta system av tvingande kopplingar refererar Butler till som den heterosexuella matrisen. Genom denna matris, som kräver en genusordning med två identifierbara kön, blir kroppar begripliga.” Genuskärnan är alltså kärnan av genusavbildningen, dvs mängden av element i definitionsmängden (här genusordningen) som avbildas på nollelementet. Genuskärnan utgör alltså nollrummet, och allt utanför det är värderummet och där finns till skillnad från i genuskärnan något av värde att studera.

Och om Judith Butler bara hade läst lite matte och om hon nu velat ändra på något genom sin abstrakta teoribildning hade hon förstås bara inverterat denna matris, som egentligen är en en 2×1-matris då den består av ”två identifierbara kön” och därmed är den en vektor och låter sig inte inverteras, men det förstår givetvis inte Butler som tror att alla matriser är lika kvadratiska som hennes egna hjärnceller. Jag ser här i en gammal artikel i SVD från 2005 en enklare förklaring av matrisen: ”Hon [Judith Butler] talar om den heterosexuella matrisen, en kulturell förståelse av kroppar, kön och sexualitet som gör att könsrollerna uppfattas som ”normala””. Det Butler egentligen måste mena, låt mig fixa till hennes teori lite här, är att den heterosexuella matrisen är en egenvektor innehållandes könen , säg v=\left(\begin{array}{c} X\\ Y\end{array}\right) och att denna egenvektor förblir opåverkad, bortsett från en konstant (egenvärdet \lambda ) efter att den matris A som innehåller genusordningen våldfört sig på vektorn (det som Butler felaktigt kallar den heterosexuella matrisen), och värdet på \lambda bestäms av Patriarkatets omfattning. Vi har alltså Av=\lambda v, dvs \left(\begin{array}{cc} a & b\\ c & d\end{array}\right)\cdot \left(\begin{array}{c} X\\ Y\end{array}\right)=\lambda \left(\begin{array}{c} X\\ Y\end{array}\right) där elementen a,b,c,d i A representerar genusordningen som är föränderlig i tid och rum och därför tilldelas olika värden beroende på omständigheterna.

Kleins flaska - en kropp med genus 2

Kleins flaska - en intressant kropp med genus 2

Jag inser just att jag har mer gemensamt med genusvetenskapen än jag anade, och därför måste den störtas med de matematiska metoder som kan överföras till genustrams. Judith Butler är ju riktigt fascinerande: ”Genus är således att betrakta som en social kategori påtvingad en könad kropp. Butler nöjer sig dock inte med det utan menar att själva den dikotomi som uppstår mellan kön och genus i sig är att betrakta som problematisk och den förutsätter att kroppen finns innan den får sin könsbestämda betydelse. Detta medför ett antagande om att verkligheten skapas diskursivt, dvs. genom specifika sätt att tala om, uppfatta och konstruera den sociala världen. Diskursen fungerar som normerande social praktik och verkar genom det tänkande subjektets talhandlingar. Sålunda uppfattas även det biologiska könet genom en samhällelig diskurs, vilket medför att det biologiska könet snarare bör betrakta som lika kulturellt konstruerat som genus, då kön alltid redan är genus. Utifrån detta finns det således ingen anledning att separera på kön och genus eftersom genus refererar och förhåller sig till ett redan existerande genussystem, inte ett ”underliggande” kön. Butler lyckas därmed upphäva distinktionen mellan natur och kultur respektive kropp och identitet. Det biologiska könet blir relevant genom genusfunktionen och genus är den faktor genom vilken förtrycket verkar på människan. Om genus inte är knutet till kön, blir genus ett slags handling som kan sprida sig över de gränserna som påläggs könens skenbart binära karaktär.” Att ”kroppen finns innan den får sin könsbestämda betydelse” är alltså problematiskt – ha ha 🙂 ja, det kan jag tänka mig är ett riktigt dilemma för genusvetarna! Men vad är genusfunktionen och varför har jag inte stött på den tidigare? Är genusfunktionen matrisen A ovan som verkar på den heterosexuella egenvektorn? Måsta vara så – äntligen börjar jag fatta vad genusvetarna sysslar med!!! 🙂

En feministisk intersektionell analys är lösningen på Allt!

En feministisk intersektionell analys är lösningen på allt!

Apropå genus så måste jag ju fortsätta skriva om DEJA:s rapport. Man försvarar för det första sin undersökning av skillnader i prestationer (för det ingick ju i kommittédirektivet) med att det bidrar till förståelsen av hur genus konstrueras, sid 203: ”Att undersöka den generella könsskillnaden kan ändå hävdas vara analytiskt/teoretiskt intressant därför att insikter om vari denna består kan hjälpa oss att förstås både vilka generella mekanismer som bidrar till elevers prestationer och hur genus konstrueras.” Den analys finns inte idag av ett samhällsfenomen där inte genusteori om könsmaktsordning och ”görandet av kön” är en pusselbit för den grundläggande förståelsen av fenomenet. Sid 206: ”De statistiska analyserna pekar sammanfattningsvis på att åtminstone en del av förklaringen ligger i att flickor lägger ner mer tid och engagemang på skolarbetet. Den sista slutsatsen leder rapportförfattarna till nya frågor om varför pojkar arbetar mindre och man konstaterar att det är i attityder och förhållningssätt kopplade till manlighet och kvinnlighet som svaren på frågan om könsskillnaderna orsak sannolikt måste sökas.” och (sid 237): ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism... I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat… En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har en avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan. Fast om nu högre studier leder till ökade möjligheter till pengar, makt och inflytande – hur kan då antipluggkulturen bland pojkarna producera en könsmaktsordning längre fram? Borde inte alla hemliga manliga nätverk inviga pojkarna i hemliga pluggklubbar eftersom de vet att högre studier leder till framgång? Finns det inte en manlig sammansvärjning längre? Och är det plötsligt OK att i Genussverige framställa pojkar som offer om den föreslagna åtgärden mot orättvisan innebär att man avskaffar maskulinitet? Ändamålen helgar medlen.

Lösningen på försämrade prestationer bland svenska elever är avskaffandet av maskuliniteten

Lösningen på försämrade prestationer bland svenska elever är avskaffandet av maskuliniteten

Genusvetarna vill alltså hjälpa pojkarna i skolarbetet genom att eliminera den manliga identiteten. Så att de får ännu bättre möjligheter att göra karriär. Jag måste ha missbedömt genusvetarnas goda vilja… Men sedan kvoterar man bort dem med lite lagstiftning ju, det viktiga är att alla antar exakt samma attityd till skolarbetet och annat. Något man påpekar inte ser så bra ut idag (sid 211): ”I ytterligare en rapport från Skolverket (2004 b) där variation analyseras visas att flickor utgör 89 procent av dem som både har mycket goda betyg och ger uttryck för bland annat de demokratiska värderingar som också är en del av skolans mål.” Pojkarna vill alltså inte få sin maskulina identitet avskaffad, något som väl kan antas ingå i de demokratiska värderingarna som ju utgår ifrån att könet är en social konstruktion. Hur ska vi avmaskulinisera pojkarna så att de börjar plugga? Jag hade för mig att testosteronet ger en tävlingsinstinkt som visst leder pojkarna till målmedvetet pluggande.  Men så specificerar man lite på sid 240: ”För det första så synes maskulinitet, i vart fall i den västerländska kulturen, formas i en viss motsättning till de ideal som gäller i skolan eller till och med i motsättning till skolan som institution.” Just det ja – idealen i svensk skola – ”värdegrunden” och ”genusordningen” som vill avskaffa den manliga identiteten och utplåna könet med mera – är det konstigt att maskuliniteten ”formas i motsättning till de ideal som gäller i skolan”? Frågan är då: ska vi avskaffa könet eller få ordning på skolan – vilket har bäst utsikt att lyckas, och vilket är mest humant?

Och den psykiska ohälsan då enligt DEJA-rapporten? Givetvis spelar genusordningen in här – det har givetvis en avgörande roll, frågan är bara varför eleverna mår sämre nu än förut, när man inte hade ett helt genusartilleri att sätta in för att få in mänskligheten på rätt spår? I ärlighetens namn ger man en kompletterande förklaring genom att citera från avsnittet om ungdomars hälsa i Socialstyrelsens Folkhälsorapport för 2009 (sid 248): ”Individualiseringen har ökat bland dagens ungdomar, vilket innebär en utveckling där människor prioriterar sina egna mål i livet framför till exempel tradition, religion och nationens eller gruppens intressen. Den vetenskapliga litteraturen ger ett visst stöd för att individualisering och andra närliggande kulturella förändringar kan ha bidragit till ökningen av psykiska besvär.[19]. I den så kallade World Value Study genomförs upprepade enkätundersökningar av vuxnas värderingar i nästan 100 länder [21]. De värderingar som skiljer sig mest åt mellan länderna sammanfattats i två dimensioner. I den första ställs en positiv attityd till traditionella auktoriteter såsom Gud, den egna nationen och föräldrarna mot en uppfattning som är mer i frågasättande och sekulär, det vill säga icke-kyrklig. I den andra dimensionen ställs människors inriktning mot överlevnad och materiella villkor mot en strävan mot individuellt självförverkligande. Svenskar har enligt denna studie högst grad av i frågasättande och sekulära värderingar, och störst strävan till självförverkligande.”

Har terapisoffan ersatt skolbänken?

Har terapisoffan ersatt skolbänken?

Lästips (från 1998): Om Jonas Frykman (professor i etnologi) och skolan (tipstack till Mats): ”Jonas Frykman försöker hitta förklaringar inom skolan och kommer till en helt annan slutsats. Han menar att ointresset för att läsa vidare grundläggs i den individcentrerade svenska skolan, i dess kultur och sätt att arbeta. Framåtrörelse saknas. Dagens skola har en helt annan inriktning. Här finns inte kollektivet och de givna reglerna i centrum utan just individerna och deras personliga förutsättningar. Frykman säger: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper. Skolan koncentrerar sig på att göra individen till Någon. Dagens skola har fastnat i Den Goda Viljans Tragik. Med sin extrema individorientering låser den eleverna vid deras ursprungsidentitet. De berövas leken med alternativa identiteter, dagens elevroll rymmer inget annat än att vara ”sig själv”… Men varför är skolan så historielös, varför underkänna sina egna erfarenheter? Det finns ju en gedigen kunskap om vad som fungerar. Varför inte använda den? Jag efterlyser en skola med spelplanskaraktär, där lärandet står i centrum.”

Nu måste man istället fixa till allt i efterhand (men än finns det hopp) eftersom man sänkte kraven för inte kränka någon och för att ge eleven mer tid att ”finna sig själv” och grubbla över sin roll i Universum och välja sin identitet oberoende av något annat,  men som vi vet kan för många valmöjligheter faktiskt förvirra (The Paradox of Choice).


%d bloggare gillar detta: