Repris på genusperspektiv, svensk skola och snälla apor

juni 27, 2010
Repris idag kl 17.03

Göran Bexell, Tanja Bergkvist, Tomas Brage, Svante Nordin i Filosofiska Rummet

Ikväll kl 17.03 blir det repris på Filosofiska Rummets ”Genus-perspektivet och forskningens frihet”  där jag medverkade för några månader sedan. De tre föregående programmen Konservatism, Ekologism och Nationalism ingår i Filosofiska Rummets nya serie om politiska ideologier. I mitt TIDIGARE INLÄGG OM FILOSOFISKA RUMMET återfinnes mp3-länk till kvällens program för den som inte kan lyssna till det kl 17 idag, liksom en sammanfattning av de kriterier som utarbetats av gruppen för genuscertifiering och dessutom (längst ner) länkar till alla mina inlägg om genuscertifiering och Genusväldets intåg i akademin. Den som är observant kannotera att Lunds Universitets fd rektor professor Göran Bexell precis i inledningen av programmet (min 2:53-2:56) kallade slutrapporten för genuscertifiering för  ”en mycket välskriven och välstrukturerad rapport” men när jag längre fram i programmet började citera från denna rapport och gå in på dess innehåll bla i form av de konkreta kriterier som ska tillämpas så fick jag höra från Bexell (min 31:50-32:14) att ”texten är inte att uppfattas på det sättet”, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att jag läste innantill och det ju är denna blott 9-sidiga rapport som ligger till grund för Fysicums hela genuscertifieringsarbete (en delmängd av exakt dessa kriterier återkommer nämligen i denna enkät). Sammanfattningsvis: när man undersöker vad som rent konkret döljer sig bakom alla fagra ord om  jämställdhetsarbete så märker man en viss obekvämhet från de ansvarigas sida, det handlar nämligen alltmer sällan om jämställdhet och allt oftare om att att bygga upp egna maktstrukturer och genuskontrollorgan. Om man nu menade något helt annat än det man skrev – varför skrev man då inte det? Helt obegripligt för mig som matematiker, liksom för flertalet normalt fungerande människor.

I Lars Fimmerstads bok ”Lagom galen. En studie i svensk fundamentalism” (skriven 1989) som jag citerade från i förra inlägget finns mer läsvärt – här lite om skolan:

”Den svenska populistiska ideologin säger att det finns en klass av ”starka” som hotar harmonin i samhället. Det är statens uppgift att i folkets namn eliminera ”de starka”. Den svenska världsbilden är egentligen socialdarwinistisk. Nazismen bejakade den socialdarwinistiska tanken att de starka skulle segra. Den svenska modellen utgår också från socialdarwinismens beskrivning av människornas värld, men försöker vända den upp och ner. Genom införandet av en stark stat ska förlorarna i kampen för tillvaron i stället tränga undan de starka. The survival of the fittest ska ersättas med the survival of the feeblest. Den svenska staten är den civilisatoriska triumfator som korrigerar naturens grymma lagar. Genom att alla goda förlorare håller ihop kan de besegra de onda vinnarna i den darwinistiska djungeln. Utan skydd av en stark stat flyter de starka genast upp och vi får tillbaka den tidiga industrialismens samhälle i de nordengelska koldistrikten.”

”I varje ny generation uppstår det nya starka människor. Det är därför en viktig uppgift för skolan att tidigt upptäcka dem och sprida ut dem jämnt i skolsystemet, så att de inte klumpar ihop sig i elitskolor eller specialklasser. Skolsystemets främsta uppgift har blivit att så länge som möjligt förhindra att begåvade elever utnyttjar skoltiden till att skaffa sig ett intellektuellt försprång.  När de slutligen närmar sig vuxen ålder har skolan redan gjort sitt. Risken för uppkomsten av renässansmänniskor eller begåvade undantagsmänniskor är undanröjd. Den som vill förvärva en enastående förmåga på något område måste börja utveckla den redan före puberteten och lägga grunden till sin särskilda skicklighet under tonåren. Fram emot tjugoårsåldern är det för sent att anträda en exceptionell karriär. Därefter kan individen visserligen nå respektingivande skicklighet inom sitt fält men aldrig förmågan till civilisatoriska prestationer av utomordentligt slag.”

Nybyggt svenskt universitet med genusspetskompetens

Nybyggt svenskt universitet med genusspets-utbildning?

”Konstruktörerna av det svenska skolsystemet anade detta förhållande och göt en massiv skyddsbarriär mot ovälkommen begåvningsutveckling i de sammanhållna klasserna och den obligatoriska gymnasieskolan. Ingen länk i kedjan av skolelever inom en viss generation borde fortsättningsvis bli starkare än den svagaste. Undantag görs i tennis. Av något skäl tillåts gräddan av nationens tennistalanger att utveckla sin talang i tid. Lika viktigt som att hämma begåvningsutvecklingen hos skolelever är det att inte speciellt lysande universitetsmiljöer uppstår där de starka kan briljera och hetsa varann till elitistiska kulturyttringar. Därför bör all utbildning av vuxna människor försvinna in i ett högskolesystem som är så jämnt utbrett över landet som möjligt och inte har några elitistiska ansamlingar på vissa platser. Framför allt gällde det att hugga topparna av de universitetsmetropoler som genom att vända sig till hela landet kunde skumma befolkningens begåvningsreserv till sina elitära bildningsinstitutioner. Genom att avleda utbildningsresurserna till landsortshålor utan intellektuell eller kulturell tradition kunde man tunna ut rekryteringsbasen till de gamla universitetsstäderna och strypa tillflödet av begåvning dit.”

”Men inte ens det mest utopiskt konstruerade utbildningssystem kan ensamt stävja en hel befolknings intellektuella strävanden. All bildning frodas ju inte i den formella utbildningens hägn… Skönlitteraturen, till exempel, är ett fält där ett samhälle som strävar efter absolut jämlikhet måste uppfinna någon slags gräsklippare som kan hålla topparna i trim. Där gjorde skattepolitiken sin tjänst. Genom att författare åtminstone i början av sin karriär oftast måste ha någon form av arbete som försörjer dem innan de kastar sig ut i storskrivandets äventyr stoppar marginalskater och  40-procentiga arbetsgivaravgifter på bokintäkter de flesta försök att skörda kommersiella inkomster på författarskap.” (slut på citat)

Betygskommittén i en Malmöskola sammanträder

Betygskommittén i en Malmöskola sätter betyg på en av sina lärare

Så är det, ingen får avvika från mittpunktsnormalen eller hamna utanför den demokratiska grundmängden, som man skulle uttrycka det idag. Den där boken skrevs ju 1989 och mycket, eller kanske snarare lite, beroende på hur man ser det, har hänt sedan dess. Detta påminner mig om nyhetsinslaget i förrgår i Rapport om hur eleverna i Malmö betygssätter sina lärare för att dessa ska kunna utveckla sin pedagogiska skicklighet (det är nämligen mer demokratiskt att lägga det pedagogiska ansvaret på 13-åringarna än på vuxna människor med fyra eller flera års universitetsutbildning, och vem vill vara odemokratisk?) och andra nya påfund som ska förbättra den svenska skolans ambitioner. Författaren och journalisten Lasse Berg har rest runt i världen för att ta reda på hur människan blev människa. Så här står det om hans dokumentärfilm ”Jordens snällaste apa” som lanseras i skolorna nu: ”Eftersom människans hela utveckling skett i Afrika, är det framförallt där filmen utspelar sig med några utflykter till forskare i Europa och USA.” Något som för det första inte alls är säkert…

…men som svensk journalist kan man inte hålla reda på allt. Desto mer intressant är följande: ”Darwins tanke om det naturliga urvalet där den starkaste överlever har länge varit den teori om människans evolution som varit mest accepterad. Men en del forskare har en annan syn och det är det som Filmen Jordens snällaste apa handlar om. I filmen presenteras tesen om att det kanske inte är konkurrens och kampen för överlevnaden som format människan, utan samarbete och solidaritet. Författaren Lasse Berg håller med de forskare som anser att det som gör människan unik är att vi av naturen är osjälviska och hjälpsamma. Forskning visar att det inte är den starka som drivit utvecklingen framåt, det är den smarta. Solidaritet har alltid vägt tyngre än aggressivitet. Det handlade om politik redan på apstadiet och den som skaffade sig flest kompisar vann.”

Reciprok altruism är vanligt inom djurvärlden

Reciprok altruism är vanligt inom djurvärlden

Alltså: det är inte konkurrens och kampen för överlevnad som format människan, utan samarbete och solidaritet!? Det är heller inte de starka som drivit utvecklingen framåt. Detta är denna ”nya tes” som Lasse Berg presenterar (genom att själv tolka olika forskare han besökt) och som alltså ska ses som ”en annan syn”. Vilket det förvisso är. Jag trodde att Darwins tanke var att samarbete och solidaritet varit en fördel i kampen för överlevnad och att samarbetet inom en grupp gynnat denna grupp i konkurrens med andra (inbördes solidariska och samarbetande) grupper – varför skulle konkurrens och kamp för överlevnad stå i motsatsförhållande till solidaritet och samarbete? Känner Berg inte till begreppen släkturval, reciprok altruism (har bloggat kort om detta här) och Hamiltons regel (matteformel :-) ) (om hur ärftligt altruistiskt beteende kan uppstå)? Det här förklarar även samarbete mellan icke-besläktade grupper – om det var dit han ville komma? Kan för övrigt inte samarbete och solidaritet vara en styrka – eller har Lasse Berg inte lyckats slå upp och korrekt översätta ordet “fit” från engelska?Att lära ut solidaritetstanken enkom på lektionerna i samhällsvetenskap och kemi eller få in demokratiperspektivet i fysik-undervisningen räcker inte, eftersom mobbing och grovt våld alltjämt ökar i svensk skola (hur förklarar Berg det?) därför kommer den ”nya tesen” (är inte kontentan att samarbete och solidaritet varit en fördel i kampen för överlevnad – så vad är nytt?) att ingå i biologi-undervisningen och för detta finns en speciellt utarbetad lärarhandledning. Att vara snäll och solidarisk, osjälvisk och hjälpsam är alltså något vi är av naturen (se citat ovan) och därför är det viktigt att vi lär oss detta under skoltid, bara för säkerhets skull utifrån att någon elev skulle vara muterad, eftersom man inte alltid kan lita på naturen – däremot kan man alltid lita på svenska läroplaner och tillhörande handledningar.

Svenska läroplaner är modernast i världen och helt i samklang med naturen, vilket är det viktigaste. Det är exempelvis inget naturligt beteende att kunna skriva, läsa eller räkna – dessa är helt mänskliga påfund som tillkommit först på senare och det är inte säkert att dessa onaturliga beteenden rimmar väl med vare sig naturens inneboende godhet eller demokratitanken, och demokratin är trots allt ett nedärvt samhällsskick som finns inskrivet i vårt DNA. Att hjälpa sina egna och andra är för övrigt ingen ”ny tes”. Jag har tidigare (på den tid då mina blogginlägg fortfarande var korta ;-)) skrivit om släkturval och reciprok altruism här. Men Lasse Berg, som antagligen gått i svensk skola, måste ha missat det här avsnittet i biologi.  Den som vill läsa om genusanalysen av svensk skola och den genusordning i ämnenas innehåll (!) som anses vara skälet till elevernas underprestation kan läsa inlägget Mitt anförande i Riksdagen” Det finns tydligen inget slut på galenskapen. Jag tror jag måste öka värdet på den nationella sönderfallskonstanten C i min Theory of Everything…

F(t)=\frac{C\cdot b(t)\cdot e^{Pk(t)}\cdot\sin(v)\cdot I^2(t)}{(1-P_{Sahlin})\cdot S(t)\cdot B^2(t)\cdot f^3(t)}

LÄSTIPS: Aktivarum, Matte MatikGenusnytt, Pelle Billing.

Uppdatering: verkar som om en annan forskningsgrupp med svensken Svante Pääbo i spetsen också kommit till slutsatsen att Out of Africa-teorin inte är helt korrekt: Artikel på Sr.se,

Lyssna på radioinslag med Pääbo (19 min).

Uppdatering 2: Och Neanderthalarnas förfäder bodde i Europa för 800.000 år sedan (DN)

Annonser

%d bloggare gillar detta: