SuperJante och lösningen på alla orättvisor

februari 23, 2011
Staden Plovdiv

Den bulgariska staden Plovdiv

Ursäkta att jag inte bloggat, har fortfarande influensa och är inte helt frisk. Detta skulle egentligen bli en kommentar till förra inlägget, men det blev för långt, så det får bli ett inlägg istället. Dessutom måste jag lyfta fram en kommentar från SuperJante från förra inlägget som utgör lösningen på Sveriges alla genusrelaterade problem :-). Igår hörde jag förresten av en slump ett inslag om bulgarisk folkmusik i Epstein i P1: Umefolk (ca 4 min). Plovdiv Academy Folklore Ensemble från Bulgarien kommer till Umeå. En svensk utbytesstudent berättar: ”Sofia Högstadius [utbytesstudent från Göteborgs musikhögskola] menar att folkmusik har en annan status i media i Bulgarien. Den spelas mycket oftare i den nationella radion och mycket av den nya musik, jämför med schlager [det står ”slager” på sr.se, men jag antar man menar schlager] , som görs skulle av oss svenskar jämföras med folkmusik…” Högstadius berättar: Det går inte en dag utan att man hör det liksom på radion eller två TV-kanaler som spelar bulgarisk musik dygnet runt och så där, så det är en helt annan… närvaro av bulgarisk folkmusik.” (LYSSNA)

Just det, en helt annan närvaro av kulturarvet, det levs varje dag. Och ändå har det gått utför sedan 1989, så jag är glad att jag under mina sommarlov där indoktrinerades ordentligt av mina kommunistiska morföräldrar som tog oss barnbarn till alla nationalistiska evenemang som anordnades av kommunistpartiet 😉  utöver då att man levde sitt kulturarv dagligen. Dessutom stärktes folkgemenskapen av att Partiet regelbundet stängde av strömmen och vattnet – då fick man hjälpas åt för att klara det. Ibland satt man i en hiss några timmar eftersom Partiet beslutat att spara el i två timmar. Då blev man ju god vän med grannarna, även om hissen hade en inbyggd mik, men man fick ju anpassa sina samtal lite med den vetskapen, tex inte klaga på Partiet. Det är alltid bra att spara in på el. Det går ju inte nu längre, när utländska företag köpt upp all inhemsk produktion så att man inte har råd att köpa tillbaka sin egen el, så nu blir det ingen hiss alls. Men det är å andra sidan bra för folkhälsan att gå i trappor, om det inte vore för alla nybyggda McDonalds-restauranger som neutraliserar den effekten.

Man blir inte en man förrän man lyckats brodera en bulgarisk duk

Oavsett kön ska alla kunna brodera en bulgarisk duk. Inte för att man vill vara genusmedveten, utan för att det är en del av kulturarvet, och det ska alla kunna förmedla till nästa generation. "Fel skäl" för genusforskarna?

Nåja, det var ju inte bara bulgarisk kultur och historia vi lärde oss om under våra sommarlov. Vi fick även en genusmedveten uppfostran – även min bror skulle kunna brodera traditionella bulgariska dukar och laga mat, och även jag skulle kunna plöja åkern och laga saker som gick sönder, och bygga saker – och det är väl därför Clas Ohlson är min favoritaffär. Så mycket fanns verkligen inte att välja på på den tiden, bara en sorts skruvar, muttrar och spikar ingick i Partiets femårsplaner (möjligtvis  fanns det fler sorter i dollarbutiken Korekom) medan Clas Ohlson har en massa olika saker som jag hamstrar på mig än idag. Man vet ju aldrig om något går sönder, tex om hela regeringsbygget faller ihop eftersom Alliansen inte skottat kanslihusets tak då man inte kunnat förutse en vinter med snö igen, nu när klimatforskarna sagt att det ska bli varmt och inte kallt. Inte för att jag skulle komma till undsättning, men genom att ha köpt upp hela Clas Ohlsons lager så kommer ju kollapsen att bli oundviklig, och förändring är alltid intressant, fråga bara de svenska förändringsagenterna. Och förutom allt det praktiska så fick vi lära oss Sovjethyllande dikter utantill och recitera vid köksbordet om vi hade gäster. Men även matematikintresset fick jag från mina sommarlov i Bulgarien, eftersom det fanns så bra lärare (läs matematikern Olle Häggströms artikel från 2004 i Axess om de olika undervisnings-kulturerna) var alla grannbarnen fascinerade, de höll på med matematisk induktion och annan bevisföring i 7:e klass. Vad gjorde man i Sverige då? Delade en tårta i fem bitar för 7:e året i rad för att illustrera procent. Och efter 9 års svensk procentpropaganda går det ändå så här (upprinnelsen HÄR sek 15-30: ”Jag har sett att ni vill minska invandringen med 90% och då är min fråga, därav kan man ju dra slutsatsen att ni vill öka invandringen med 10%… Ni vill öka invandringen med 10%”):

Ändå lyckades jag tidigare teckna en optimistisk bild av den svenska matematikforskningen  i Neo men det gällde ju forskningen, inte skolundervisningen. Tyvärr har den bulgariska elitundervisningen man hade under kommunisttiden också demonterats, nu när man har fått lära sig av tillresta gästföreläsare (under de kaotiska åren 1989-1992) att den västerländska jämlikhets- och jämställdhetstanken är det som leder ett samhälle till framgång, och då ska alla vara lika duktiga på allt, och om det inte kan uppnås ska i rättvisans, jämlikhetens och jämställdhetens namn alla vara lika dåliga på allt. Privatiseringen av skolorna har också lett till att man kan köpa sig höga betyg. Så bulgarerna är i allmänhet inte så glada över utvecklingen, i en nyhetssändning på bulgarisk television från 10 november 2009 kunde man ta del av en opinionsundersökning som visade följande om vad medborgarna anser om utvecklingen i landet sedan kommunismens fall 1989:

37.5% anser att utvecklingen går i rätt riktning.

34.3% anser att utvecklingen går i fel riktning.

28.3% anser sig inte kunna bedöma detta.

Nästa fråga:

43.2% anser att mer är förlorat än vunnet sedan 1989.

22.5% anser att mer är vunnet än förlorat sedan 1989.

34.3% anser att lika mycket är vunnet som förlorat sedan 1989.

Det här var ju inte roligt, som tröst måste jag lägga in en liten hyllningsvideo – än finns mycket vackert att glädjas åt:

Men att återuppliva folkmusiken är ett steg i rätt riktning, ett tag efter -89 höll man nästan på att förkasta hela sitt kulturarv i tron att det var skapat av partiet, eller att väst erbjöd ett bättre alternativ. I Bulgarien är ordet demokrati dessvärre nuförtiden intimt förknippat med ordet ”hyckleri” bland folk i gemen. Väldigt tråkigt. Nåja, inte i statstelevisionen, där ”demokratisk” givetvis används som epitet till alla av den nya politiska elitens planerade reformer. Iofs får man kritisera vad regimen sysslar med, till skillnad från före -89, men det är faktiskt ändå svårt att öppet kritisera en politik som officiellt förknippas med begrepp som demokrati och mänskliga rättigheter.  Man måste ju som modern människa exempelvis förstå att det är en mänsklig rättighet att vara förtryckt av en politisk adel som är lierad med maffia, statlig television och objektiva journalister. Man kan sammanfatta hela problematiken genom att citera en stor svensk politiker (Mona Sahlin) som år 2003 sade (28/12  i SVT) ”Jag tror inte folkomröstningar är gynnsamma för demokratin.”. Det tycker jag väl sammanfattar den europeiska utvecklingen och synen på oss undersåtar. Och låt mig här passa på att citera ur en intressant artikel av Henrik Alexandersson i senaste numret av Neo . I ”Välkommen till kolesterolunionen” skriver han

Satellitbild på hur skattebetalarnas pengar sugs in i det svarta hålet nere i Bryssel

Satellitbild på hur skattebetalarnas pengar sugs in i det svarta hålet i Bryssel

”Förra våren anordnades en champagnemottagning mot hemlöshet i Europaparlamentet… EU gör saker med människor. Konstiga och dåliga saker. Vi noterade klentroget detta jippo, ett i mängden, på vår väg ut ur parlamentet… Så där håller det på. Cocktails mot jordbävningen på Haiti. Trerätters fransk bjudlunch mot den ”fetmaepidemi” som medborgarna påstås vara offer för. Detta för att nu bara ta några exempel. Det kusliga är att ingen tycks reagera. I Europaparlamentet, precis som i resten av EU-apparaten, lever människor i något slags bubbla. Avståndet till medborgarna och verkligheten är stort och växande… Det världsfrånvända von obenperspektivet går igen i den politiska verksamheten. Få ledamöter lyckas behålla sin ideologiska kompass. (Får de sitta mer än en mandatperiod förefaller det som om ingen är immun.) Uppfyllda av sin egen viktighet gör de saker som deras väljare aldrig skulle acceptera och som de skulle vara motståndare till i sitt hemlands parlament… Men ingenstans är kårandan större än i ministerrådet. Där är det snarare regel än undantag att principer offras för det europeiska projektet. Det förklara till exempel varför vi kan se ett i stort sett borgerligt styrt Europa glida allt längre in i snårig kommandoekonomi – trots att historien gjort allt för attvarna oss från att falla i den fällan. Ack ja. Nämnde jag förresten att EU-nomenklaturan har en egen ”dollarbutik” i Luxemburg – där den får handla champagne, vin, sprit och delikatesser skattefritt?”

Relaterat: Timbro och EU-bördanAnne-Marie Pålsson om LissabonfördragetEU – det nya Sovjet (5 min video)?

Johan Lundberg är årets Gunnar Heckscher-stipendiat

Johan Lundberg är årets Gunnar Heckscher-stipendiat

Glöm inte höra inslaget Epstein i P1 (knappt fyra minuter) om den bulgariska folkmusiken. Och missa inte att Johan Lundberg, chefredaktör på Axess Magasin, blev tillldelad årets Gunnar Heckscher-stipendium för reformvänlig konservatism, detsamma som jag blev tilldelad förra året för er som minns (med motiveringen ”För att med humor, kraft och brinnande engagemang verkat i opinionsbildande syfte mot den allt mer långtgående genusfixeringen i forskning och samhällsdebatt.”). Maria Abrahamsson (som tidigare erhållit utmärkelsen) bloggar om evenemanget  (jag var dock inte där pga denna hemska influensa). Missa inte heller denna klockrena text från Emils tankar: ”Vad gör alla dessa akademiker hela dagarna?” om det svenska akademikerproletariatet. Och slutligen måste jag lägga ut en kommentar från kommentatorn SuperJante som i förra inlägget fann den bästa lösningen jag sett på problemet med livets orättvisor:

Mångfaldsspecialister och enheter för lika villkor ska se till att alla får exakt samma förutsättningar, vilket är svårt nu när man inte får  plocka barnen redan från BB och sätta dem i en miljö.

Mångfaldsspecialister på Enheter för lika villkor ska se till att alla får exakt samma förutsättningar, vilket är svårt nu när man inte får plocka barnen redan från BB. Idag kan olika barn välja olika leksaker, vilket kan skapa olikheter i nervbanor och på sikt - ve och fasa - olikheter i tankar. Ändå är "mångfald" målet, hur nu det går ihop...

”På Uppsala universitet tar man orättvisor på stort allvar. Personalavdelningen har en särskild enhet för detta, som heter “Enheten för lika villkor”. Där finns en enhetschef, en mångfaldsspecialist, en utredare,en projektledare, samt två “samordnare för lika villkor”. Tyvärr tycks de redan initialt ha misslyckats med rekryteringen, eftersom alla är kvinnor utom en, vars kön inte säkert framgår av förnamnet. Men det kanske bara beror på att alla andra Enheter för lika villkor sedan tidigare har en manlig dominans som man på detta sätt utjämnar. Hur som helst undrar man vad alla dessa arbetstimmar rent konkret används till. Med sådana eminenta resurser stannar man säkert inte vid att söka eliminera skillnaderna mellan könen (t ex att bara 20% av professorerna är kvinnor). Eftersom “Sveriges officiella hållning i frågan”, som alla vet vid det här laget, är att kön är socialt konstruerat, måste denna brist på proportionalitet bero på orättvisor i denna sociala konstruktion. Alltså är diskriminering av överrepresenterat kön (javisstja, i detta sammanhang heter det positiv särbehandling) befogat. Det finns därför särskilda professurer som bara kvinnor får söka, särskilda pengar för meritering som bara kvinnor får söka, och kvotering till beslutande organ som styrelser, betygsnämnder och anställningsnämnder med mera.

Betydande resurser kan därför säkert sättas in på att på att utjämna även andra orättvisor på samma sätt. Låt oss bara fundera på ett fåtal exempel.

Det naturliga är förstås att hindra eller försvåra för personer vars sociala bakgrund kan tänkas göra det mer sannolikt att de väljer att studera på ett universitet, dvs sådana som har universitetsutbildade föräldrar eller som av andra skäl värderar utbildning högt. Det ger dem orättvist goda förutsättningar att studera i form av självförtroende, intresse och studievana. De bör alltså få ett avdrag från sina antagningspoäng.

Det räcker dock inte med detta, eftersom många av dem som inte har det lika förspänt inte ens kommer på tanken att söka en universitetsutbildning. Därför måste man i rättvisans namn undanta dem från behörighetskraven i t ex matematik, svenska och engelska. De har ju helt enkelt varken haft förutsättningarna eller det sociala stödet att läsa in dessa ämnen. Men för att få dem att söka krävs nog också en rejäl bonus för att de ska vilja ge upp sina löner i kanske bil-, bygg- eller servicesektorn. Det är klart att det är mycket begärt att avstå från en lön som ofta är högre än en doktorandlön och som man haft från kanske 20-årsåldern (vilket ger fina pensionspoäng!). Ett skattefritt bidrag på 15000 i månaden skulle kanske räcka, men bara för dem som kan dokumentera en studieovänlig social bakgrund.

Tur att man blev antagen innan Enheten för Lika Villkor kom till....

Det var ju tur att man blev antagen innan Enheten för Lika Villkor kom till...

Problemet är bara att den kognitiva förmågan också varierar, och det är ju JÄVLIGT orättvist. Det enda rätta är därför att alla studenter får göra ett antal kognitiva tester, och utifrån hur lätt de har för att räkna, tänka logiskt, se samband och förstå text kan man räkna ut ett index som man sedan dividerar kommande tentaresultat med. Om vi säger att befolkningen som helhet har en förmåga på 1.0 så har en person som presterar strax under detta indexet 0.88. Om denna person t ex får 8 rätt på ett prov med 18 möjliga poäng, så dividerar man dennes tentapoäng med 0.88 och får då strax över 9. Eftersom gränsen för godkänt ofta ligger på 50% (9 av 18) så får denna person det rättvisa betyget Godkänt utifrån sina förutsättningar.

Det var bara två exempel på hur en framsynt, upplyst, inkluderande, och rättvis högskola bör fungera, och vi är redan på god väg. I takt med att fler mångfaldsspecialister, utredare, projektledare, och samordnare för lika villkor anställs kommer vi att kunna tillämpa dessa principer på allt fler orättvisor och deras ofattbart komplicerade samband, så kallad intersektionalitet. Då kommer man t ex att förutom kön också kunna lägga in personens egna – liksom hens föräldrars och farföräldrars – utbildning, betyg, etniska härkomst, sexuella läggning, fysiska och mentala handikapp, längd och hudfärg i ekvationen. Då kan vi komma ytterligare några steg mot ett inkluderande och jämlikt universitet som får sin legitimitet från en bred folklig förankring och där ingen kan mer än någon annan.”

Tack för denna kommentar SuperJante! 🙂 Bli dock inte förvånade om någon tar detta på allvar och en projektbeskrivning identisk med texten ovan går att återfinna i Vetenskapsrådets projektdatabas nästa år, finansierad med några miljarder i kategorin genus. Klicka gärna på länken ovan och sök på genus för att få inspiration – låt oss tömma hela statskassan! Det är bara för var och en av mina bloggläsare att formulera ett inkluderande genusprojekt med mycket intersektionalitet och sedan skicka in (som jag gjorde i SVD och Birger Schlaug tog min ansökan det på allvar, medan VR knappt kunde försvara det och det var ju inte så konstigt). Kategorierna kön, genus, sexuell läggning, klass, etnicitet, religion och funktionshinder (dvs de klassiska) kan med fördel utvidgas med IQ, sjukdomshistoria, uppväxt, familjeförhållanden, motivation, inlärningsförmåga, matvanor, sovvanor, fritidsintressen, bostadsyta och en massa annat som ingen tidigare tänkt på. Alltså: tömma statskassan via VR och sedan använda pengarna till att nedmontera Genusväldet. Är ni med mig? Sista ansökningsdagen för ”stora utlysningen 2011” för genus infaller den 19 april så vi har gott om tid. Det tar ju inte många sekunder att formulera ett genusprojekt. Här kan ni finna inspiration från min egen senaste genusansökan ”Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox.”

SuperJante: det var förresten Enheten för Lika Villkor som var inblandat i detta skräckexemplet på genusväldet.

Annonser

Svensk exceptionalism och gender-bending-kemikalier

november 22, 2009

dioxin-molekyl

dioxin-molekyl

Danska forskare presenterar en 326-sidig forskningsrapport som visar att pojkar redan i 2-årsåldern blir femininiserade som en följd av ”gender-bending chemicals” som återfinns i  bla vattentäta kläder, gummistövlar, sängkläder, mat, blöjor, solskydd lotion och fuktgivande kräm. Till dessa kemikalier hör PCB, PVC, dioxiner, flamskyddsmedel,  ftalater (mjukar upp plast) och paraben som förekommer i många krämer och verkar hormonstörande. Ur artikeln i the Daily Telegraph:

”Sperm counts are falling so fast that young men are less fertile than their fathers and produce only a third as much, proportionately, as hamsters. And gender-bending chemicals are increasingly being blamed for the mystery of the ”lost boys”: babies who should normally be male who have been born as girls instead. The Danish government set out to find out how much contamination from gender-bending chemicals a two-year-old child was exposed to every day. It concluded that a child could be ”at critical risk” from just a few exposures to high levels of the substances such as from rubber clogs, and imperilled by the amount it absorbed from sources ranging from food to sunscreens.”

”Young boys, like those in the Danish study, could end up producing less sperm and developing feminised behaviour. Research at Rotterdam’s Erasmus University found that boys whose mothers were exposed to PCBs and dioxins were more likely to play with dolls and tea sets and dress up in female clothes. And it is in the womb [livmodern] that babies are most vulnerable; a study of umbilical cords [navelsträngar] from British mothers found that every one contained hazardous chemicals. Scientists at the University of Rochester in New York discovered that boys born to women exposed to phthalates had smaller penises and other feminisation of the genitals.”

”The contamination may also offer a clue to a mysterious shift in the sex of babies. Normally 106 boys are born for every 100 girls: it is thought to be nature’s way of making up for the fact that men were more likely to be killed hunting or in conflict. But the proportion of females is rising, so much so that some 250,000 babies who statistically should have been boys have ended up as girls in Japan and the United States alone. In Britain, the discrepancy amounts to thousands of babies a year. A Canadian Indian community living on ancestral lands at the eastern tip of Lake Huron, hemmed in by one of the biggest agglomerations of chemical factories on earth, gives birth to twice as many girls as boys. It’s the same around Seveso in Italy, contaminated with dioxins from a notorious accident in the 1970s, and among Russian pesticide workers. And there’s more evidence from places as far apart as Israel and Taiwan, Brazil and the Arctic.Yet gender-benders are largely exempt from new EU regulations controlling hazardous chemicals… Now the Danish government is planning to lobby to have the rules toughened up.”

Även jordnötter innehåller fytoöstrogener

Jordnötter innehåller också fytoöstrogener, som även kan minska risken för prostatacancer

I en färsk europeisk undersökning fann man 80 gånger så mycket östrogen-liknande substanser i sojabaserad mjölkersättning som i den vanliga ersättningen och ”än så länge vet ingen vilka konsekvenser det kan ge barnen men forskarna befarar att det ökar risken för diabetes och bröstcancer.” Sojabönor innehåller som bekant fytoöstrogener och i den engelska wikiartikeln om sojabönor kan man läsa att (under ”Health risks”): ”Because of the phytoestrogen content, some studies have suggested that there is an inverse correlation between soybean ingestion and testosterone in men(se vetenskaplig referens i wiki-artikeln eller här en populärartikel i BBC News från 2004). Kanske kan läkaren och genusdebattören Pelle Billing ta en titt på dessa studier :-). Han har för övrigt nyligen hållit en utbildning om jämställdhet  i Vellinge kommun, och Pär Ström har skrivit en debattartikel i Expressen och Axess-bloggen tar upp Birgitta Ohlssons (fp) problematiska hållning i föräldraförtsäkringsfrågan. Mycket debatt på genusfronten alltså. Själv brukar jag äta en matsked sojaprotein i veckan för att få i mig de essentiella aminosyror som behövs för att hjärnan ska kunna återställa balansen hos signalsubstanserna efter den dagliga psykos kombinerad med högt blodtryck och ångest man drabbas av i samma ögonblick som man öppnar en svensk dagstidning. I fredags har tex nätverket ”Hardqueer” genomfört en husockuppation i Lund med ett queerperspektiv.

Kunskap

Storhetsvansinne på hjärnscanning

På tal om psykoser, jag tror jag funnit en av förklaringarna till genusmaffians storhetsvansinne såväl som framgångar i det offentliga rummet (utöver lobbyverksamheten). I veckan har jag suttit och plöjt några Timbro-rapporter inom Välfärdsprogrammet (det är aldrig för sent att rusta sig för kamp) och under ”Rapporter” finner man ”Bland världens mest bildade folk” av fil dr Daniel Braw och som handlar om hur läroböckerna i historia skildrat Sverige genom tiderna och frågan ställs om bilden av Sverige som ett ledande föregångsland kan påverka beslut. Ur sammanfattningen sid 29:

”Den svenska exceptionalismen, föreställningen om Sverige som föregångsland, har varit tongivande i berättelsen om Sverige. Även om det är möjligt att betrakta denna föreställning helt enkelt som en fortsättning på en gammal nationalistisk tendens att framhäva allt fosterländsk, är det frågan om det är meningsfullt eller hjälper förståelsen av exceptionalismens karaktär. Den moderna svenska exceptionalismen handlar inte, som den tidigare nationalistiska historieskrivningen, om gamla svenska seder eller traditioner, utan om Sverige som ett mönstersamhälle och föregångare i en utveckling som mer eller mindre alla länder har att genomgå. Som övergripande modell har denna föreställning blivit alltmer osannolik och sällsynt, men den lever fortfarande kvar i ett slags allmän föreställning om att Sverige tenderar att ligga i utvecklingens framkant och har en internationell betydelse som överstiger landets storlek.”

Protsetmarschen kommer att ledas av ett par ångvältar

Protestmarschen kommer att kantas av några fordon som plattar till de strukturer som upprätthåller vansinnet

Bilden av Sverige som det mest demokratiska och jämlika landet och som i alla avseenden kommit längst banar givetvis vägen för genusvansinnet som ett led i kampen för jämställdhet (där Sverige ju också kommit längst) och denna tro på att utvecklingen går framåt och i rätt riktning bara för att tiden går framåt, samtidigt som det inte finns något behov av att jämföra sig med andra länder eftersom Sverige ju ändå kommit längst och alltid kommer att ligga i utvecklingens framkant oavsett vad man sysslar med, måste ju vara en bidragande orsak till att genusvansinnet kunnat etablera sig. Det finns flera bidragande orsaker och när jag funnit alla ska jag anordna en protestmarsch mot genusvansinnet. Vi ska tåga från Centrum för Genusstudier, rakt över Enheten för lika villkor och vidare till Mynttorget. Det får bli en liten omväg då, eftersom enheten för lika villkor ligger i Uppsala (eller så kan vi ta enheten för lika villkor i Linköping). Och så avslutar vi med att åka ångvält över Värdegrundscentrum vid Umeå universitet som också strör skattepengar omkring sig. Anledningen till att hemsidan inte är uppdaterad sedan 2005 är att Värdegrundscentrum med hela genus- och värdegrundsmaffian tillfälligt flyttat in i Rosenbad! Alltså räcker det att vi avslutar vår marsch där.

I Linköpings universitets portal för Lika villkor finner vi ett knappt två minuterlångt reportage från SVT från en föreläning som ägde rum nu i veckan (17/11) med titeln ”Härskartekniker – den fula vägen till makt”. SE DET HÄR (eller här)! Den värsta härskartekniken är tydligen ”komplimangtekniken” och glöm inte att listan utökats från Berit Ås ursprungliga fem från 1976 till de nuvarande 33 härskarteknikerna. Vi kan även se ett videoklipp om hur ”heteronormativiteten tar sig uttryck i skola och lärarutbildning” – se det här (5 min): ”Skolan som plats för sexualitets- och könskonstruktion”. Vi får veta att  ”upprätthållandet av skolan som en asexuell plats kan förklara delvis varför det är sen sådan stark heteronormativitet”. Varför går elever, lärarstudenter och föreläsare inte runt och tänker på sex, heteronormen och maktstrukturer hela dagarna!? Detta allvarliga ämne måste diskuteras mycket och länge för skattebetalarnas pengar.

Genusmaffian ska rökas ut ur Rosenbad

Genusmaffian ska rökas ut ur Rosenbad

För att återgå till ämnet, vi avslutar vår parad utanför Rosenbad där vi sedan röker ut genusmaffian. Medan den är på avgiftning i Dubai i Storkalifens harem (svenska sjukhus är ju överfyllda av tvångsintagna patienter som förnekat könsmaktsordningen, lider av patriotisk posttraumatisk stress eller uppvisar allvarliga dissociativa symptom i form av upphävd identitetsupplevelse som en följd av genusmaffians verksamhet) ägnar vi oss åt att avskaffa inte mindre än hela det genusindustriella komplexet. Som ni minns så ställde jag ju för ett tag sedan en medicinsk diagnos på genusmaffian och denna kommer jag att faxa till sjukhuset i Dubai och därför lär de stanna där ganska länge – så vi har gott om tid på oss att vidta åtgärder för att förevigt utestänga det globala terrornätverket ”Genus och intersektionalitet” (som de kommer att ha byggt upp under sin sjukhusvistelse) och förhindra att det tar sig in i landet igen via en osmotisk process. Detta gör att vi tillfälligt måste täcka över hela landets yta med ett ogenomträngligt membran och en sådan ändlig övertäckning möjliggörs av Heine-Borels övertäckningssats. I förebyggande syfte måste vi också rensa upp på tangentborden och avskaffa alla bokstäver i alfabetet som möjliggör ordbildning i syfte att framställa politiskt korrekt propagandaklister som fäster sig i huvudet på våra ovetande landsmän likt ett obeprövat SSRI-preparat som måste tas på daglig basis för att hålla både lyckan och genusvansinnet på en onormalt hög nivå, och en handlingsplan måste också utformas för att stoppa den olagliga import av vodka som sänker fryspunkten och höjer toleransnivån hos folket. Min kvalificerade gissning är dock att vi inte behöver vara oroliga eftersom ”Genus och intersektionalitet” kommer att ha fullt upp med att studera intressanta strukturer i Dubai, men om de vågar sig tillbaka så ska huvudaktörerna placeras i Riksdagens egen proteinmixer och smulas sönder likt äggulan på ett sönderkokt påskägg för att därefter reduceras till ofarliga aminosyror som vi ska använda oss av för att nära det växande folkvettet! Jag skojar bara! 🙂 Men protestmarschen kommer att bli av, förr eller senare, men utan ångvältar.


Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

november 8, 2009
Det regnar pengar över genusland

Det regnar pengar över Genusland!

Delegationen för jämställdhet i högskolan har just beviljat statsbidrag på 25 miljoner kronor (av totalt 60 miljoner öronmärkta – nästa utlysning kommer inom kort) för ”insatser för en jämställd högskola” (se pressmeddelande på regeringens hemsida) till 14 svenska lärosäten. Regeringen beslutade i januari att inrätta denna delegation, som ska ”fördela medel till insatser för jämställdhet inom högskolan och kartlägga och lyfta fram framgångsrika jämställdhetsinsatser inom högskolan” med 60 miljoner kronor till sitt förfogande under 2009-2010. Här är förteckningen över de beviljade ansökningarna från denna första omgång. 60 miljoner är inte lite, ska man anställa nya lektorer i de ämnen där könsbalansen är ojämn? Nej, vilket önsketänkande i en ihopfantiserad utopivärld – givetvis ska man anställa genuskonsulter som ska utveckla och se över verksamheten ur ett genusperspektiv!

Som vi kan se får exempelvis Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet 2.2 miljoner för projektet ”Att gestalta kön – musik och musikdramatik”, Linköpings Universitet får 1.485.610 kronor för ”Jämställdhets- och genusperspektiv i forskarutbildning”. Varför denna ojämna summa? Har man lagt på 85.610 kronor för att täcka kostnaderna för den sjukskrivningsvåg som kommer att följa bland övrig anställd personal som inte står ut? Luleå Tekniska Universitet får 1.578.198 kronor för projektet ”Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet.” Man undrar om detta inte är någon sorts konspiration för att utestänga utländska studenter – som kommer att lämna Sverige illa kvickt när de ser vad som pågår! Lunds Universitet får givetvis 1.7 miljoner för ”Genuscertifiering på institutionsnivå”. Låt mig påminna om genuscertifieringen där just nu Institutionen för Energivetenskaper,  Trafikflyghögskolan samt Fysikum (se relaterad enkät om genus och fysik) utgör pilotprojekt. Vad tycker forskarna i Lund om detta? Här har vi en debattartikel från 2008 av Steven Sampson, docent i socialantropologi.  Men Tiina Rosenberg och Göran Bexell (dåvarande rektor vid Lunds Universitet) med flera involverade försvarar sig mot kritiken genom att påpeka att ”det ännu inte finns något beslut om genuscertifiering av Lunds universitet. Sampsons artikel kan lätt ge ett annat intryck. Medverkan i pilotprojektet är frivillig och självvald. Vad som händer därefter är ännu en öppen fråga. Något tvång har inte – lika litet som när det gällt miljöcertifieringen – diskuterats. Förmynderiet är alltså långt borta.” Är det inte bara en tidsfråga innan genuscertifieringen förvandlas till allmänt påbud? Om det inte blir något formellt beslut på tvång att införa modellen vid varje institution, så kommer man troligen istället att införa en genuscertifieringsstämpel på hela universitetet, så att de som inte ställer upp frivilligt blir betraktade som osolidariska och efterblivna ur ett genusperspektiv – psykologisk utpressning således. Och det är Institutionen för Genusvetenskap vid varje lärosäte som kommer att agera ”oberoende kontrollenhet” (se denna rapport).

Det måste till en intersektionell spektralanalys av Hästhuvudnebulosan

Genus, fysik och en intersektionell spektralanalys av Hästhuvudnebulosan

Stockholms Universitet tilldelas 490.000 kronor för en ”Grundutbildningskurs Fysik och genus”. Och givetvis finns forskningsunderlag till detta, som exempelvis doktorsavhandlingen ”Doing Physics – Doing Gender” om hur ”kön görs” av fysikstudenter (Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur. Frågeställningar kring hur gränserna dras för vad som är fysik och vem som kan kalla sig fysiker, samt hur studenterna konstruerar identiteter som fysiker i förhållande till vad de ser som ämnets normer och förväntningar. ’ Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik. Jag hoppas att min forskning ska kunna inspirera fysiker och fysiklärare till kritiska reflektioner kring fysik, genus och lärande.’ säger Anna T Danielsson).

Det finns många undersökningar kring fysik och genus där man tex ägnar en hel sida åt att diskutera varför man valt att kalla sin rapport ”Flickor, pojkar och fysik” och inte något annat (sid 37, 40 i pdf:en):

”Frågan blir då vad man ska kalla en studie av det här slaget… Kallar man den t.ex. ”Könsskillnader i fysik” (vilket i och för sig inte heller är särskilt upphetsande) kommer titeln att till många signalera ett ställningstagande för en biologiskt betingad syn på skillnaderna mellan flickor och pojkar. Detta är dock inte min avsikt med rapporten. Det är emellertid otvetydigt att den uppdelning av eleverna som görs baseras på biologiskt kön. Ingen uppmanar eleverna att uppge kön efter hur de är socialt konstruerade. I den meningen torde alltså titeln ”Könsskillnader i fysik” vara korrekt. Men risken är att den också uppfattas som ett ställningstagande för att förklaringarna till de skillnader som finns skulle vara biologiska och mot att de skulle vara socialt konstruerade. Detta är inte den bild jag vill ge. Alternativet skulle då vara att t.ex. kalla studien ”Genusskillnader i fysik”. Därmed skulle rapporten signalera ett ställningstagande för att skillnaden mellan flickor och pojkar är socialt konstruerad. Problemet med denna titel är dock att studien inte handlar om huruvida skillnader mellan flickor och pojkar är biologiskt eller socialt betingade. Den handlar i huvudsak om statistiska undersökningar av skillnader mellan två grupper som valts utifrån sitt biologiska kön, men där förklaringarna till och förståelsen av de skillnader som förekommer mycket väl kan baseras på teorier om socialt kön. Därmed förefaller en titel av typen ”Genusskillnader i fysik” missvisande. Slutsatsen blir att jag väljer en titel utan orden kön eller genus.”

Rapportförfattaren väljer istället att använda ”flickor och pojkar” i titeln, utan att klargöra om dessa ska tolkas som biologiska kroppar eller som socialt konstruerade. Ett exempel på det eviga dilemmat om analysen ska ske och statistiken uppdelas efter biologisk kropp eller efter socialt konstruerat kön – genus (som man då måste uppge – den som kan).

I Sverige har man uppfunnit en evighetmaskin - genusmaskineriet

I Sverige har man uppfunnit en äkta evighetsmaskin - genusmaskineriet!

Umeå Universitet får 3.157.000 kronor för sitt genusprojekt ”Hållbar strukturell förändring – möjlighet eller utopi?” och Malmö Högskola får 1.487.440 kronor för att undersöka ”Jämn könsfördelning på mellanchefsnivå – hur påverkas den kvalitativa jämställdheten?” För de pengarna hade de ju kunnat anställa en chef av underrepresenterat kön istället, men de pengarna kommer väl med nästa utlysning från delegationen för jämställdhet, efter att man först ”problematiserat” och undersökt orsakerna till könsfördelningen ur ett postkolonialt feministiskt queerperspektiv. Sedan har vi Uppsala Universitet, som får ”Full pott för pilotprojekt för jämställdhet” nämligen 1.38 miljoner för två jämställdhetsprojekt, det ena är ”Jämställdhetsperspektiv i handledarutbildningen för universitetslärare” (560.000 kronor) och det andra är ”Implementering och utvärdering av jämställdhetsindikator” (820.000 kronor). Det första projektet ”syftar konkret till att producera och sprida ett undervisningsmaterial om jämställdhetsperspektiv på handledarfrågor, och för det behöver man projektanställa en person på halvtid.” Vad det senare projektet innebär är att utveckla ett verktyg för självvärdering:

Webbaserat jämställdhetsindex

Webbaserat jämställdhetsindex under utveckling i Uppsala

”Universitetet ska utarbeta ett webbaserat jämställdhetsindex, bestående av sju olika nyckeltal – så kallade jämställdhets-indikatorer. ”Sådana indikatorer är ett efterfrågat verktyg i universitetets arbete med att utforma jämställdhetsplaner. Ett jämställdhetsindex gör det också möjligt att följa jämställdhetsarbetet på längre sikt. Det här är ett pionjärarbete som också andra lärosäten kan vara intresserade av”, säger Annika Lindé, som är chef för Enheten för lika villkor (sic!) vid Uppsala Universitet, och fortsätter: ”Arbetet med att utveckla indikatorerna visade sig vara mycket mer komplicerat än vad vi trott. Allt underlag bygger på de siffror som finns framtagna vid Uppsala universitet – ett omfattande material. Allt måste vara kvalitetssäkrat innan det sjösätts någon gång under 2010. Dessa jämställdhetsindikatorer ska vara en värdemätare på hur väl vi lyckas med jämställdhetsinsatserna inom universitetet. Indikatorerna ersätter inte kvalitativa analyser och är i sig inte entydigt korrelerade till jämställdhet. Därför kommer det alltid att behövas uppföljning i form av kvalitativa analyser, i de fall där indikatorerna tyder på brister. Men det ska vara lätt för institutionerna att få en uppfattning om hur de ligger till – med grönt, gult eller rött ljus. Och vid rött ljus är det förstås angeläget med en djupare analys, menar Annika Lindé.”

Genusfrågan ur ett trafikljusperspektiv

Genusfrågan ur ett trafikljusperspektiv

Det här med trafikljus som ett mått på jämställdhet vill jag minnas att jag stött på tidigare, idén kommer från en undersökning gjord av European Women’s Lobby som i sin kampanj 50/50 inför EU-valet i år granskade de fyra största partigruppernas valmanifest utifrån ett genusperspektiv och därefter gav dem genusomdöme i form av ett trafikljus – se sidan 2 här i 50/50-kampanjens rapport. Resterande projekt som just tilldelats statliga medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan återfinns på listan. Vad sysslar regeringen med? Låt mig påminna de politiker som läser denna blogg: jag kommer att sammanställa kostnaderna för alla genusprojekt inför valet 2010 och distribuera över hela Internet, och min aktivistkader i form av trogna bloggläsare kommer att sprida flygblad till alla hushåll! Man kan också räkna med att genussumman kommer att stiga betydligt om den röd-gröna oppositionen kommer till makten. Ska man tvingas välja mellan pest och kolera? Kan man inte bara låta The Postmodernism generator (skapa ny artikel genom att ladda om sidan, tipstack för denna länk till Lennart W) skriva artiklarna, eller apan i The Infinite Monkey Theorem så blir det betydligt billigare?

När jag var på rymdpromenad i helgen fann jag en genusfri zon strax ovanför statosfären!

När jag var på min rymdpromenad i helgen fann jag en genusfri zon strax ovanför statosfären!

OBS! Missa inte läkaren och bloggaren Pelle Billings jämställdhetsmanifest: ”Från feminism till jämställdhet.” Och civilingenjören och bloggaren Pär Ström undrade igår varför ingen ännu kommit på idén att studera osthyvlar ur ett genusperspektiv! En eloge till alla de politiker som för upp frågan om genusperspektiv på allt som finns mellan himmel och jord på dagordningen och därmed ser till att föra civilisationen framåt i folkviljans namn, för att inte tala om att förvalta skattepengarna på ett vettigt sätt! I nästa utlysningsomgång ska jag själv söka medel för att utvidga mitt tidigare anspråkslösa förslag på TOE (Theory of Everything) eftersom det har hänt så mycket vansinne på bara några månader att den redan måste uppdateras eftersom jag bland annat missade att politikernas IQ avtar som kvadraten på tiden och att det byråkratiska regelverkets minutiösa kontroll över vårt mentalt förslavade folk är en växande funktion av antalet motioner som läggs i Riksdagen, och i oktober kom ju som bekant 4000 sådana in. Heder åt alla bloggande aktivister och andra eldsjälar som organiserar motstånd mot det församlade etablissemangets dumheter medan resten av befolkningen ligger och dåsar i soffan i tron att problemen ska lösa sig av sig själva likt en härdad fettkula i tvättmaskinen om man bara sätter den på 80 grader och öser i tillräckligt med väteperoxid och frätande tvättmedel.


%d bloggare gillar detta: