Dags för nya äventyr

Jag kände att min hjärna behövde ett litet miljöombyte och nya utmaningar

Jag vet att ni hoppades att jag skulle skriva att jag blivit statsminister, men det kommer. Posten är ju som bekant upptagen just nu, och under tiden måste jag sysselsätta mig med något utvecklande, lärorikt och intellektuellt utmanande för att hålla hjärnan i form. Sedan några veckor tillbaka är jag anställd och verksam som forskare (matematiker) vid Avdelningen för Försvars- och säkerhetssystem vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut). Akademin förmår inte länge förse mig med de kunskaper jag behöver för att störta Genusväldet. Ha ha, nejdå jag skojar bara! 🙂 Fast att säga att jag lämnar akademin är kanske en sanning med modifikation. FOI har ca 1250 anställda varav 900 är forskare och av dessa är en tredjedel disputerade. Vid min avdelning är 88% forskare varav 41% är disputerade, vilket innebär att jag även fortsättningsvis kommer att vara omgiven av doktorer och professorer och därför känna mig väldigt hemma. Jag hoppas förresten att ni alla inser vad detta betyder? Förutom att jag byter arbetsplats då. Det betyder att min blogg klarade SÄPO-kollen! 🙂 (Ja jag fick skriva så för min chef). Men nu var det ju min matematiska kompetens som var intressant för FOI, inte min bloggverksamhet eller min konstnärliga verksamhet. Jag vill inte gå in på detaljer, har ju sekretessavtalet att tänka på osv, men jag kan ändå säga att den verksamhet jag är involverad i är av förebyggande karaktär.

När jag letade bilder på katterna till mitt förra inlägg fann jag en gammal bild från min doktorandtid (2002) – den äldsta digitala bild jag har på mig själv.

År 2000 när jag avslutade mina studier i matematik vid Lunds Universitet stod valet mellan att doktorera på signalspaning vid FOA (som det hette då) i Linköping och att doktorera i ren matematik vid Stockholms Universitet, och jag valde som bekant det senare, men meddelade FOA att jag kanske kommer tillbaka senare. Jag ville ägna mig åt ren tankeverksamhet, utan att bli störd av verkligheten, ungefär som en genusforskare kan man säga. Sedan min disputation 2007 har jag varit varit verksam som matematiker vid KTH, SSHL, återigen Stockholms Universitet och nu senast vid Uppsala Universitet. Men nu har jag alltså sökt mig till en ny miljö, och jag blev själv väldigt positivt överraskad vid mina inledande besök där – det är en kreativ miljö som heter duga! Som jag skrev i senaste numret av Axess: miljön är fantastisk, dels den intellektuella miljön med en fantastisk flora av människor med olika utbildningsbakgrund som tillsammans löser komplexa tillämpade problem som kräver kompetens inom flera olika områden (vilket innebär att man själv lär sig en hel del om allt möjligt), men också den fysiska miljön är en nostalgitripp för mig som vuxit upp med att rita mina teckningar på hålkort, löda kretskort, ha trebenta transistorer som dockor och programmera BASIC som 8-åring, men så blir det ju när båda föräldrar är fysiker (de möttes som radioamatörer, vilket väl var 60-talets Internet) – då står ELFA-katalogen i sagobokshyllan och man kommer inte undan, mamma gick från laserfysik till programmering och pappa var den som fixade och underhöll de tekniska apparaterna på Atomfysik i Lund. Därför var huset alltid fullt med elektroniska komponenter och konstiga apparater. Min lillebror disputerade i elektroteknik vid KTH, och jag inser nu att Genusmaffian har rätt – man blir påverkad av sin omgivning!

Genusforskarna har studerat de universella patriarkala strukturerna på nära håll

För att ge alla samma förutsättningar borde man givetvis ha plockat bort mig och min bror från denna indoktrinerande miljö; vi borde båda ha placerats på en genuscertifierad anstalt utan skadliga intryck från omgivningen, så att vi hade kunnat ”vara oss själva” som det heter. Utan ett enda skadligt sinnesintryck som skulle kunna leda i den ena eller andra riktningen, hade vi haft bättre förutsättningar att med avstannad hjärnfunktion göra medvetna val fria från de skadliga strukturer som genomsyrar hela Universum och som under den inflationistiska fasen strax efter Big Bang blåstes upp till de patriarkala strukturer vi ser i dag. Hade vi haft den excellenta genusforskningen redan på den tiden hade genusforskarna i samarbete med Fysikum i Lund kunnat justera värdet på den kosmologiska konstant jag undersökte i mitt exjobb och därmed förhindrat den här utvecklingen. Men nu står vi här, och det är för sent. Både jag och min bror doktorerade i tekniska ämnen, när det istället hade kunnat bli så att min bror blev sjuksköterska och jag brandman, som genusvetarna blir – de vet ju att själva leva som de lär för att förbättra den statistik de förfasas över (hur ser det egentligen ut med könsfördelningen på de genusvetenskapliga institutionerna?), strävan efter 50/50-fördelningen kan vi bland annat spåra till antagandet av prop 2005/06:155 som jag skrev om här där det lagstiftas om att alla ska ha samma möjlighet och förmåga (man skiljer alltså på dessa två), och då måste ju även kvinnliga brandmän kunna dra en 100-kilos säck.

Standardprototypen är gjord av en legering av 90 % platina och 10 % iridium, en blandning som ska minimera risken för att massan förändras på grund av oxidation eller slitage. Prototypen och sex stycken systerkopior förvaras i Paris under sträng bevakning. Detta är Patriarkatets påfund.

Att dra, lyfta och släpa är dessutom bara sociala konstruktioner, och det är ju dessutom patriarkatet som konstruerat den internationella kilogramprototypen i form av en metallcylinder som förvaras i ett valv i källaren till BIMP (Internationella Byrån för mått och vikt) utanför Paris. Här skriver exempelvis chefingenjören om hur ”de fysiska kraven har sänkts medan värdegrunds-kraven höjts” inom försvaret. Detta är, liksom inom polisväsende, brandkår mm ett led utvecklandet och implementerandet av en demokratisk värdegrund på arbetsplatserna. Innan det här arbetet påbörjades, tex på 80-talet, brukade folk slåss öppet på arbetsplatserna. Vad själva styrelseskicket har med brandsläckning att göra är för övrigt oklart, men det är helt klart odemokratiskt att en man ska kunna lyfta mer än en kvinna. Genom gediget värdegrundsarbete kan man komma ifrån den fördom som kallas för Verkligheten. Verkligheten kommer som bekant i olika skepnader, och min verklighet är inte din verklighet och den är definitivt inte genusforskarnas verklighet.  Det finns lika många verkligheter som människor och därför är det meningslöst att prata om eller ta hänsyn till verkligheten. Verkligheten måste ignoreras, det är inte teorierna det är fel på utan i så fall verkligheten – det insåg redan Einstein,  och på tal om Einstein – i Luce Irigarays essä Le sujet de la science est-il sexue? från 1987 ”analyseras Einsteins relativitetsteori från ett postmodernt socialkonstruktivistiskt genuspespektiv. Hon frågar sig om Einsteins välkända formel E = mc2 är sexistisk. Hon menar att formeln privilegierar en hög hastighet, nämligen ljusets hastighet, på bekostnad av lägre hastigheter som är mer betydelsefulla – inte minst för kvinnor. Einstein anklagas för att vara fixerad vid höga hastigheter, vilket enligt Irigaray reflekterar Einsteins sexistiska inställning.”

FOI står bakom flera viktiga tekniska innovationer

För att återgå till FOI. FOI är det forskningsinstitut vars rapporter man ska ladda ner för att få ett hum om utvecklingstendenser i världen, förslagsvis ”Strategisk utblick 2010 – Säkerhetspolitisk nattorientering” – det är matnyttigt material för de politiker som ska fatta beslut, liksom för de journalister som ägnar sig åt att såga politikerna och deras beslut i dagstidningarna. FOI står dessutom bakom flera viktiga tekniska innovationer, som rening av lokalt vatten så att det kan drickas var man än befinner sig, forskning inom sensorteknik som resulterat i ett världsunikt varningssystem för fotgängare i mörker, forskning som gör det möjligt att ”se genom väggar” vilket gör att flera överlevande kan hittas under rasmassor vid olyckor eller jordbävningar. Och på FOI finns även det svenska forskarlag som är världsledande på området detektion av explosivämnen, och som leder utvecklingen av den teknik som möjliggör detektion – innan ämnet hamnat nere i T-banan. Forskarlagets verksamhet uppmärksammades stort i media i samband med händelsen den 11 december.

En inverterad könsmaktsordning ska tillintetgöra patriarkatet

Konstigt nog har SÄPO ännu inte klassat Genusväldet som ett inre hot mot rikets säkerhet (minns att Nationella Sekretariatets föreståndare ser på genusvetenskapen som ”en krigsmaskin”)  så jag får även fortsättningsvis avhandla de mest absurda inslagen av denna verksamhet (det jag kallade för ”kulmen på en fördumningsindustri” i P1 förra våren)  på bloggen,  tillsammans med andra aktiva bloggare (som ni alla redan följer så klart, tex Genusnytt, Pelle Billing, Matte Matik, Aktivarum, David Holman m fl som alltid hittar nya intressanta nyheter). Det är ju tråkigt att man inte verkar för jämställdhet utan istället ägnar sig åt att skriva instruktionsmanualer, varav många publiceras löpande i SOU-serien, för hur varje medborgare ska bete sig ”genusmedvetet” och hur i synnerhet män ska dekonstruera sin maskulinitet (som bekant visade man i SOU 2009:64 att det är manlig identitet som är boven i dramat: ”I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.”) Dock hinner politikerna inte alltid läsa det beställda vansinnet själva, och då är det tur att jag kan komma till undsättning och lyfta fram innehållet i ljuset. Och SACO:s ordförande Anna Ekström sade sig som bekant ”stå bakom ord i rapporten” när jag citerade detta och annat, men Ekström är också vice ordförande i konsistoriet som är styrelse för Uppsala Universitet, där jag själv var var verksam fram tills nyligen.

Naturvetare är ovana vid vetenskapsteori och -kritik, vi behöver genuskunskap för att klara vår forskning!!!

Snart tillträder dessutom en ny rektor och ryktet gör gällande att det kan bli Margaretha ”10.8 miljoner för genusmöten” Fahlgren som anser att (se projektansökan i länken) ”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar, problematisera dem och undersöka möjligheterna till kunskapsutveckling genom ytterligare överskridande av ämnesgränser mellan natur- och kulturvetenskaper. Att skapa överskridande möten, där natur/kultur-distinktionen utmanas, är därför av största vikt för genusvetenskapens framtida utveckling. Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.” Så nu vet vi vart Uppsala Universitet är på väg. Jag blev förvisso erbjuden fortsatt vikariat på några kurser som stod lärarlösa, och jag borde kanske ha accepterat för att kunna söka tjänsten som rektor, men risken för att jag som Fanbärare för Folkvett och Förnuft skulle bli socialt isolerad och utmobbad av Genusmaffian (trots att den deltar aktivt i utformandet av antimobbingverksamheten) skulle tära hårt på mitt av Patriarkatet socialt konstruerade psyke – bara tanken på att inte få följa med ledande genusforskare på kafferep skulle krossa mitt hjärta. Jag vill ju också delta i den svenska spjutspetsforskningen. Det var därför jag sökte mig till FOI.  FOI deltog som bekant på Folk och Försvar, den som missat kan se om cyberhot minut 34 och framåt i denna video .

För att återgå till genusfrågan: läkaren Pelle Billing uppmärksammade och kommenterade nyligen följande video från Skolverkets hemsida:

Info, varsågod: en närbild på Snezinka. Hon är en sköldpaddsfärgad halvperser-halvbirma.

Det finns tre filmer till. Notera att genuskonsulten (Kristina Henkel) i filmen ovan själv tycks lägga en värdering i olika egenskaper (det hon anklagar alla andra för att göra) när hon menar att det att kalla en flicka med ny klänning för söt och pojke med ny skjorta för tuff är “ojämställt”. Givetvis ska flickan vara tuff och pojken söt, eftersom det som traditionellt uppfattas som manligt (tuffhet) i genuskonsultens hjärna är det som bör eftersträvas  – man förkastar det ”manliga” samtidigt som man själv har det som norm. Allt beror paradoxalt nog på vilket kön man tillhör. På samma sätt förhåller det sig som bekant med andra saker. Varför är det mindre värt att vara söt än tuff kan man ju för övrigt fråga denna fördomsfria genuskonsult som predikar allas och allts lika värde – det är ju en klar fördel för kvinnor ur reproduktions-synpunkt att vara söta. Eller det kan ju vara en förlegad fördom som lever kvar från stenåldern att killar tar utseendet i beaktande vid partnerval, verkligheten kan alltid konstrueras om med en dos genusvansinne (vi vet ju tex att metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsnormer – något man börjat ta i beaktande vid anatomiundervisningen i svensk skola).  Dessutom gör det faktiskt inget om hela mänskligheten dör ut, det viktiga är att den sista rest som blir kvar av denna sociala konstruktion är genusmedveten.

Jag kom just på att det idag är det exakt två år sedan jag startade den här bloggen (så här gick det till)! 🙂 Tiden går fort…

Annons

Folk och försvar, matematik, härskarteknik och trumpetens genusladdning i Skandinavien

Gunnar Berg är matematiker och verksam vid Uppsala Universitet

Ja ja, jag vet att jag borde hålla mig till ett ämne men ni kommer att inse efter ett tag att allt det här hänger ihop. Ingen får missa Filosofiska Rummets senaste program om matematik: ”Var finns matematiken?” (här  mp3-fil) där matematikern Gunnar Berg och den teoretiske fysikern Ulf Danielson diskuterar matematikens natur. Minut 24:47 talar Gunnar Berg om hur Einstein ”fångades i matematiken och kom inte ut”. Så var det ju för mig också – jag började läsa till teoretisk fysiker efter att ha varit besatt av kosmologi sedan tonåren, men när jag skulle till Matematicum i Lund för att hämta verktygen så att säga, så fastnade jag också och kom inte ut. 🙂 Jag kom förvisso ut ur byggnaden efter några år, eftersom jag ju skulle ta tåget till Stockholm för att doktorera år 2000, men ut ur matematiken kom jag ju som bekant inte förrän någon drämde genustrumpeten i mitt huvud, jag återkommer till den snart. Minut 26:16 och framåt säger Ulf Danielsson att ”Jag tror inte man kan använda matematik för att bedriva litteraturvetenskap i någon större utsträckning på något intressant sätt i alla fall”. Där har han helt fel! Sverige är världsledande på området: flera dammiga professorer i litteraturvetenskap vittnar (anonymt via mail till mig) om hur man kan ta ut en examen i litteraturvetenskap genom att ta en klassisk bok och ”studera den ur ett genusperspektiv”, vilket bland annat innebär att man räknar antalet ”hon” och ”han”, och sedan räknar ut kvoten mellan dessa och får ett könsinverterat jämställdhetsindex att trycka upp i författarens ansikte på Aftonbladets kultursidor. De svenska genusforskarna har således med sin briljans lyckats öppna upp för ett helt nytt tvärvetenskapligt område, som professorn i teoretisk fysik olyckligtvis tycks ha missat, eller låtsas missa och därmed gör sig skyldig till utövandet av härskartekniken ”osynliggörande”.

Innehavaren av det här kan bli anklagad för utövandet av härskartekniken "Undanhållande av information"

Alla som känner till de fem klassiska härskarteknikerna (numera är de dock 33 stycken,  minst – och glöm aldrig vad som kan hända om man utövar en sådan!) vet att fenomenet är vitt utbrett. Inte minst SÄPO och andra myndigheter gör sig regelbundet skyldiga till utövandet av den tredje härskartekniken, nämligen ”Undanhållande av information”. Som ni ser är ”bläddrande i papper” också en härskarteknik (”Osynliggörande”) och under samma härskarteknik faller ”Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.” – något som Genusmaffian själv faktiskt  gör sig skyldig till genom att inte uppmärksamma mina blogginlägg stort på sina hemsidor och i sina tidningar. Hallå? Jag vill ha in en artikel i den excellenta forskningstidskriften Genus! Eller kanske en reklamplats då, för bloggen? Eller reklam för min egenutformade  kurs i härskarteknik som genusmaffian inspirerat mig till. Hade ni glömt den? Jag tyckte väl att det var lite för få deltagare i år. Den är indelad i tio obligatoriska moment, varje moment tar ungefär ett år. Efter tio år, vid kursslut, erhåller alla deltagare en doktorsexamen i genusvetenskap med valfri inriktning (välj mellan inriktningar som kritisk mansforskare , queerteoretisk konsult, genuspilot, genuskapten, könskonverterare och många andra fina titlar)

Till moment 8, dvs under år 8, använder vi dessa som kurslitteratur

1. Hat mot Patriarkat – en kurs i fanatism med inbjuden talare från Förvirrat Initiativ.

2. Kulturmarxistisk infiltration av akademi, kulturliv och statlig förvaltning – hur man förgör ett statsbygge inifrån.

3. Att upptäcka härskartekniker i den könade vardagen och hur man använder detta för att krossa makten och slå fiendens liv i spillror.

4. Könsförräderi – var går gränsen i ett anständigt samhälle? Den ideella föreningen ”Feminister för fångläger” gästföreläser.

5. Upptäcka härskartekniker fördjupning – att genom likriktning och kontroll av det kollektiva psyket påföra skuld och skam för avvikande åsikter.

6. De små stegens tyranni och träning i offermentalitet – att införa världsmarxism förklätt i små steg av ”praktiskt jämställdhetsarbete”.

7. Reproduktionens dilemma – hur för vi vidare det genusvetenskapliga arvet när reproduktionen avstannat och framfödandet av förtryckare upphört?

8. Det biologiska könets flyktighet – med hallucinogena svampar visar vi varandra att könet verkligen är en illusion – föränderligt i tiden, rummet och det påverkade psyket.

9. Sociala konstruktioner – medan patriarkatets argument är tagna ur luften hämtar vi istället våra argument ur den vakuumfyllda rymden och visar att ingenting egentligen existerar, förutom genussystemet.

10. Moderna bibelstudier: SCUM-manifestets ständiga aktualitet och vår kamps andliga kärna – att smida järnet medan hatet är varmt.

Anmäl er till min privata genusinstitution via mail: jag-vill-medverka-till-att-Sverige-går-under-av-idioti@genusvansinne-för-alla.com

Genusväldet har intagit Lunds Universitet

Själv medverkade jag i Filosofiska Rummet i våras angående genuscertifieringen där jag visst råkade höja blodtrycket på både Lunds Universitets förre rektor Bexell och hans trogne vapendragare Brage – båda varma förespråkare för genuscertifiering (se detaljer om vad denna certifiering innebär rent konkret  i länken ovan), genom att lyfta fram deras egen rappoort i ljuset.  Minns att Bexell först (här mp3:n eller se mitt inlägg om saken)  kallar slutrapporten för genuscertifiering för  ”en mycket välskriven och välstrukturerad rapport” min. (2:53-2:56) men när jag längre fram i programmet börjar citera dess innehåll bla i form av de konkreta kriterier som ska tillämpas så säger Bexell plötsligt att ”texten är inte att uppfattas på det sättet” (min 31:50-32:14) vilket är anmärkningsvärt med tanke på att det ju är just denna 9-sidiga rapport som ligger till grund för Fysicums hela genuscertifieringsarbete (en delmängd av exakt dessa kriterier återkommer nämligen i denna enkät) och jag bara läste kriterierna innantill.

Genustrumpetens klang blir avvikande när jag blåser i den

Men låt mig komma till saken: GENUSTRUMPETEN är åter på tapeten! Egentligen tänkte jag ta upp DEJA-rapporten ”Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt” som jag läste över julen men nu får jag skjuta på det ytterligare en gång. Vi minns alla det VR-finansierade projektet ”Trumpeten som gensusymbol” Då tyckte jag det var helt galet och skrev an artikel som hamnade i SVD (här replik och slutreplik) och glöm inte att Birger Schlaug varnade proffstyckareliten för att inte ta min kritik på allvar. Något den fortfarande inte gjort och därför kommer konsekvenserna att bli kännbara när jag är klar med mitt samhällsengagemang ;-).

Jag tänkte ägna min fortsatta karriär åt att studera den här triangeln ur ett genusperspektiv

På samma sätt är jag säker på att Sverige kommer att ta ledningen vid studiet av cello, trummor, fiol, dragspel, saxofon, bastuba, blockflöjt, piano och resterande musikinstrument i denna lista ur ett genusperspektiv. Varje projekt kommer likt genustrumpeten att kosta 700.000 kronor och vi har drygt 300 instrument att undersöka ur ett genusperspektiv, vilket blir totalt 700.000×300= 210 miljoner kronor! Men kan genuskunskap verkligen mätas i pengar? Nej, det kan den inte – däremot kan den räknas i den avtagande genomsnitts-IQ som kommer att visa sig inom några år vid en koll av de svenska studenterna, och som kommer att förvåna många och generera nya genusprojekt. Ty skälet är alltid, och låt oss minnas denna sanning, skälet till allt och därmed lösningen på alla världsproblem är och har alltid varit att anlägga ett genusperspektiv. Och helst inte bara ett utan flera, ett för varje genusforskare och varje skattemiljon. När pengarna i landet sedan är helt slut och BNP har sjunkit till noll, så inser man att även detta är ett genusproblem – och den gången har man för en gångs skull rätt i sin analys!

Nu kan man läsa om hur det går med trumpetforskningen i tidningen Genus, sidan 19 under ”Symbol för kraft och manlighet” (tipstack Anna F och Agneta m fl!). ”Trumpeten inom genussystemet” föredrar den kvinnliga doktorn i musikvetenskap dock att kalla sitt 2-åriga post doc- projekt som kommer att avslutas i slutet av 2011. Det tar faktiskt tid att undersöka en trumpet ur genusperspektiv, eftersom ingen tidigare gjort just det. Det är intressant att få veta hur arbetet fortskrider:

Hur ska man tolka den här gitarren?

”Hur används trumpeten för att skapa, återskapa och befästa maktrelationer och värderingar kopplade till kön?” frågar sig doktorn som själv spelar trumpet. ”Musik som symbol för genus kan undersökas med hjälp av andra instrument, men föreställningar om genus är speciellt tydligt kopplade till trumpeten… Forskning har bland annat kopplat specifika instrument och genrer till genus och sexualitet och visat hur olika sätt att framföra musik både kan konstruera och bekräfta en speciell genusdiskurs. Gitarren är ett exempel. Kvinnors marginella position förklaras utifrån instrumentets sexuella laddning – bland annat har gitarren beskrivits som fallossymbol. Liknande beskrivningar finns även i nyare forskning om trumpeten, men… forskningen har rört sig på en kvantitativ nivå. Problemet är att detta ofta skett utan en ifrågasättande diskussion av själva genuskonstruktionen i samband med instrumentet trumpet.”

Men detta projekt handlar enligt uppgift om det motsatta:

Trumpetens genusladdning är svag i Skandinavien

”En stor del av hennes arbete går ut på kvalitativa undersökningar i form av intervjuer av trumpetare, såväl kvinnliga som manliga. –Det intressanta är att samtliga informanter, även om de hade olika åsikter om det, visste om trumpetens manliga kodning. Den kulturella konsensusen kring trumpetens genuskodning är alltså fortfarande väldigt tydlig. Däremot visar intervjuerna att trumpetens genusladdning är olika stark beroende på geografiskt läge. Ju längre österut man kommer i Europa ju starkare är genusladdningen och i Skandinavien är den ganska svag. Möjligheten att spela starkt på instrumentet har gynnat genuskodningen då trumpetens starka ljud har kopplats till kraft och manlighet. Att spela starkt har blivit till ett slags norm som länge överskuggat andra klangmöjligheter som uppfattats som avvikande och kvinnliga”.

Man undrar ibland vem det egentligen är som har det manliga som norm. Jag hoppas att det genusindustriella komplexet inte tar illa upp om jag tar min genustrumpet och får utlopp för mitt undertryckta manliga genus genom att blåsa så starkt att ljudvågen välter hela Nationella Sekretariatet och förintar hela propagandamaskineriet så att både genusforskarna och alla flygblad lämnar galaxen för alltid? Min egen forskning visar för övrigt att genustrumpeten inte är en markör för manlighet utan en symbol för ett samhälle i utförsbacke:

Ingen har väl förresten missat årets konferens Folk och Försvar? Den inleddes igår och pågår i hela tre dagar. Man kunde se sändningar på TV i förmiddags från igår, och gårdagens och dagens sändningar ligger nu uppe i  arkivet. Jag satte på TV:n i morse och hamnade mitt i föredraget ”Cyberattacker i praktiken – demonstation” där en forskare från FOI höll ett väldigt intressant föredrag. Söndagens tema var som ni kan se ”De inre hoten” och ämnena är extremism och cyber-attacker.

Jag och min dotter utanför Armémuseum

Sändningarna läggs upp fortlöpande i denna länk. Misstar jag mig eller har man missat det stora smygande inre hot mot Rikets säkerhet som kallas Genusväldet? Jag ska genast kontakta FOI, SÄPO, Kungen och det församlade patriarkatet i ärendet och återkommer när jag vet mer. Möjligtvis kan det vara strategiskt klokt att inte lyfta fram vissa hot eftersom man då riskerar folkliga uppror och kaos, men allt finns ju ändå dokumenterat här och anledningen till att jag lägger upp det genusindustriella komplexets växande vansinne och utbredning på bloggen är ren självbevarelsedrift, man vill ju inte bli anklagad för den tredje härskartekniken ”undanhållande av information”. Glöm nu inte att lyssna på Filosofiska Rummets program om matematik! 🙂