Genusdocent om genuskritik i Corren: ”surrealistiskt.” Och lite om Insynsrådet

augusti 18, 2011

VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG IGEN

Jag förstår inte vad Klinth vill ha sagt. Vad är problemet?

Jag förstår inte vad Klinth vill ha sagt. Vad är problemet?

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion beskriver en docent vid Linköpings universitet känslan av att läsa genuskritiska synpunkter i Corren som ”surrealistisk”. Correns chefredaktör och ansvariga utgivare Charlotta Friborg har svarat direkt under brevet, och igår publicerades min replik, eftersom Klinth bland annat reagerat på intervjun med mig i Corren 1/8.  Det är lite svårt att förstå exakt var skon klämmer – Roger Klinth framför nämligen inte någon saklig kritik utan tycks snarare i brist på argument ägna den värdefulla plats han bereds på Corren till att leta efter SD-kopplingar hos både mig och ledarredaktionen. Istället för att försvara genussamfundets förehavanden och lyfta fram den enormt viktiga funktion detta fyller i Sverige (något exempel åtminstone?), inte minst eftersom han själv i allra högsta grad, ska det visa sig, har en aktiv roll i det genusindustriella komplexet, något han glömmer att nämna i sitt öppna brev.

Här är det öppna brevet (själva länkarna har dock jag lagt till) av docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”:

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ifrågasätter Roger Klinth hur tidningen argumenterar kring familje- och jämställdhetspolitik. Han tycker argumenten sammanfaller med Sverigedemokraternas synpunkter. Roger Klinth är docent vid Linköpings universitet med familje- och jämställdhetspolitik som forskningsområde.

Det senaste halvårets ledare i Corren reser en rad frågor om tidningens politiska hållning i jämställdhetsfrågor. I ledaren från 1 augusti ges till exempel bloggaren Tanja – beskriven som ”en av Sveriges tyngsta granskare av genuspolitiken och vad den leder till” – stort utrymme att framföra sitt budskap. Under rubriken ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket”  förekommer ord som ”genusvansinne”, ”galenskap”, ”fördumningsindustri” frekvent i såväl referaten som i ledarskribentens egna analyser. Artikeln avslutas med en förhoppning att Tanjas ”varnande röst” ska kunna hjälpa andra länder att inte ”styra ned i genusfällan”. Ledarskribenten skickar också med en uppmaning till Fredrik Reinfeldt att utse bloggaren till ny jämställdhetsminister.

Läsningen känns närmast surrealistisk. Har jag hamnat på insändarsidan eller råkat ratta in Ring P1? Är detta verkligen en ledarartikel i en välrenommerad svensk dagstidning? Några dagar senare  går Correns ledare i samma stil tillrätta med ”hippiepedagogerna” inom dagisvärlden och ”deras andliga arvtagare genuspedagoger och mångfaldskonsulenter” – som vill ”frigöra människan från hennes traditionella lojaliteter till nationen, familjen och religionen”. Uppenbarligen verkar Correns ledarskribenter ta avstånd från såväl vänsterblockets som alliansregeringens familje- och jämställdhetspolitik. Det enda parti som i sitt partiprogram kräver att genuspedagogik och mångfaldsarbete ska avskaffas och att familjen och nationen ska utgöra det svenska samhällets primära kollektiv är Sverigedemokraterna (SD).

Att den bloggare som Correns ledare ville utnämna till ny jämställdhetsminister i sin blogg hyllar SD:s jämställdhetspolitiska talesman Mattias Karlsson för att vara en av få folkvalda som stått upp mot ”genusvansinnet” [1 , 2 ] gör mig än mer betänksam. På sin hemsida riktar också SD i Uppsala ett varmt tack till bloggaren Tanja som varit en av huvudattraktionerna vid ett seminarium med rubriken ”Genusvetenskap – galenskap eller vetenskap?” [1 , 2 ] När jag tar del av en intervju på nätet med ledamoten i SD:s kvinnoförbund, Hanna Wigh, kan jag konstatera: Corren verkar med stor precision ha prickat in SD familje- och jämställdhetspolitik. Till och med ordval och formuleringar känns igen. Liksom Correns ledare efterlyser Wigh ”sann jämställdhet” i stället för det ”vansinne” som gäller i dagens politik.

Mot bakgrund av detta menar jag att Corren är svaret skyldig.Vilken politisk ståndpunkt har egentligen tidningen i frågor om jämställdhet och mångfald? Är det i själva verket SD:s familje- och jämställdhetspolitik man torgför i ledare efter ledare?”

ROGER KLINTH, DOCENT VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

Svar från Chefredaktören

Corren har på ledarplats ifrågasatt att genusteori används som överordnad förklaringsmodell inom vitt skilda fält av samhällslivet. Vi välkomnar en nyanserad debatt i jämställdhetspolitik, liksom i de andra samhällsfrågor som berörs på ledarsidan.

När Roger Klinth sin debattartikel drar likhetstecken mellan Correns linje på ledarplats och SD:s politik ägnar han sig åt ”guilt by association”. Det kan knappast kallas en saklig argumentation och är därför svårt att bemöta. Intressantare – och mer konstruktivt – vore om Roger Klinth i stället klargjorde sin egen ståndpunkt.

Charlotta Friborg

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Min replik till Klinth (17/8): ”Självständig tankeverksamhet” 

Att undersöka och belysa vad genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken, är både en medborgerlig rättighet och skyldighet. Det skriver Tanja Bergkvist i sitt svar till Roger Klinth.

Replik till Roger Klinth, Corren 12/8

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ondgör sig genusforskaren Roger Klinth över att flera personer öppet vågat kritisera svensk genusverksamhet och i synnerhet att detta skett utanför en insändarsida eller Ring P1. Klinth beskriver känslan som ”surrealistisk”. Correns ledarskribenter ska, utöver att i minst ett halvårs tid ha ägnat sig åt självständig tankeverksamhet i öppen dager, dessutom ha använt sig av begreppet ”sann jämställdhet”, en ordkombination som enligt Klinth även en gång uttalats av en SD-politiker i en intervju på nätet.

Dessutom har ”bloggaren Tanja”, det vill säga undertecknad, i en intervju publicerad på Correns ledarsida (1/8) fått ”stort utrymme att framföra sitt budskap”. Istället för att formulera saklig kritik mot detta ”budskap” där jag framför konkret kritik mot flera inslag av genusindustrin, finner Klinth istället även här en SD-koppling. Den består dels i att SD på sin hemsida lyft fram en föreläsning jag höll för en borgerlig studentförening 2009, och dels i att jag lyft fram en interpellationsdebatt i Riksdagen där SD framförde kritik mot de inslag i program JÄMI som jag just hade bloggat om [12 ]

Själv är Klinth inte bara ordförande  i Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings Universitet utan även projektledare för den nya lärarutbildningen, där han troligtvis själv får ganska stort utrymme att framföra och implementera sitt eget budskap på kommande lärargeneration.

Klinth ingår även i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning, med uppdrag att ”verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning” samt att genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning ”aktivt främja spridningen av dess resultat” (Svensk Författningssamling). Att i ett sådant läge, som privatperson eller ledarskribent, undersöka och belysa vad denna genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken är både en medborgerlig rättighet och skyldighet.

TANJA BERGKVIST, FIL DR MATEMATIK

Ni inser liksom jag att det var en stor prövning för mig att skriva en text på 1.800 tecken inkl blanks, liksom det brukar vara med Axess-krönikorna på 3.500 tecken, och därför är det ju tur att jag har en blogg att brodera ut allt på, så att den fullständiga bilden framträder. Låt mig först lyfta fram Nationella Sekreatriatet för genusforskning. Vi kan läsa om uppdraget i SFS 1997:61 Att forordningen är upphävd genom SFS 2009:1574. Vad detta innebär är inget annat än att Nationella Sekretariatet genomgår en organisatorisk förändring. Uppdraget förblir dock exakt detsamma, vilket ni kan försäkra er om i ”Uppdrag och anslag ligger fast när sekretariatet byter hemvist” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 5-6/09  (se överst sid 10, svarar mot sid 6 i pdf:en) som ges ut av Nationella Sekretariatet för Genusforskning. För att vara riktigt säker på att inte politikerna tagit sitt förnuft till fånga, kontrollerade jag detta en extra gång genom att ringa upp sekretariatet i samband med inlägget Det var ju på tiden!

Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att

– överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja spridningen av dess resultat,

– analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden, och

– arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse.

Naturvetare -  ovana vid vetenskapsteori- och kritik

Naturvetare - ovana vid vetenskapsteori- och kritik

Insynsrådets uppgift är att  ”fungera vägledande och rådgivande för sekretariatet i strategiskt viktiga frågor”. I insynsrådet har Klinth sällskap av både Margaretha Fahlgren och Tiina Rosenberg. Fahlgren minns vi från projektet ”Gränsöverskridande möten” som beviljades 10.8 miljoner av Vetenskapsrådet för följande:Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar… Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Klinth har också under tre år (se intervju från 2010) varit styrelseledamot i NIKK (Nordiska Institutet för Kunskap om Kön), vars direktör Solveig Bergman på en genuskonferens 2009 (6th European conference on gender equality in higher education) gav uttryck för åsikten att ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin” (se sid 4 i denna pdf  under Får jämställdhet plats på framtidens universitet?).  Själva har genusforskarna dock tre egna av Vetenskapsrådet finansierade excellenscentra – varav ett i Linköping, med övergripande tema ”Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier”. Läs mer om hur denna excellensmiljö vill skapa ett europeiskt centrum för excellent transnationell genusforskning i Linköping  – här!

Ju gulare desto högre genusvetardensitet

Ju gulare desto högre genusvetardensitet

Jag antar att man sedan kommer att få medel för att granska sin egen excellenssatsning ur ett genusperspektiv i vanlig ordning.  I vilket fall, Linköping kommer att bli ett Transnationellt Genuscentrum dit all världens genusforskare kommer att vallfärda, och de gemensamma galenskaperna, eller jag menar forskningsresultaten, kommer sedan att spridas ut till vår okunniga befolkning. Inte minst har Klinth en unik chans att göra en stor insats här som utbildningsledare för den nya lärarutbildning som startar hösten 2011, dvs nu. Jag har redan börjat räkna på utvecklingen, som ni kan se på kartan till vänster.

Det är lätt att normalisera det man finner lämpligt genom daglig propaganda

Det är lätt att normalisera det man finner lämpligt genom daglig propaganda

Men ojdå – även NIKK:s direktör Solveig Bergman som jag just nämnde är visst med i Nationella Sekretariatets insynsråd. Tänk vad liten världen är. Vi får via media ofta uppfattningen att genustänkandet är allmänt utbrett och omfattas av folkflertalet, även om vi själva, hur vi än letar med ljus och lykta, aldrig kan finna någon i just vår egen bekantskapskrets som omfamnar genusvansinnet. Men nu får man ju nästan känslan av att det är en liten krets genusfanatiker som styr och ställer i riket, det tycks intressant nog vara samma personer som återkommer i flertalet stora genusprojekt. Vad mer kan vi säga om NIKK? På hemsidan kan vi läsa om att genusforskarna använder Island som ett ”nordiskt laboratorium”  eftersom ”Den lilla mängden människor gör att det är enklare att identifiera pågående maktstrukturer”. Själv skulle jag vilja hävda att det av naturliga skäl då är bättre att använda Nationella Sekretariatets insynsråd som laboratorium. Låt mig formulera en projektansökan till Vetenskapsrådet genast:

Ansökt belopp: 12 miljarder men om möjligt hela statskassan

Titel: Makt och genus i Insynsrådet

Projektbeskrivning: För det första kan vi konstatera att insynsrådet inte är jämställt  – det finns 9 kvinnor men bara 3 män! Man borde sopa rent framför sitt eget hus innan man raserar andras med en ångvält fulltankad med genuspropaganda. Målet är alltid 50% av vardera könet, så här återstår mycket arbete. I synnerhet om man har ett regeringsuppdrag att pådyvla hela det omgivande samhället sin verklighetssyn och pröva sina idéer och projekt i den experimentverkstad som Sveriges medborgare utgör. För att inte tala om de olika disciplinerna inom akademin som genom att få sina patriarkala grundvalar raserade, ofta kamouflerade i ord som ”vetenskap”, måste göras ”jämställda” (läs om den nya genusfysiken här). Då måste man själv föregå med gott exempel.

En naturlig fråga (naturlig och naturlig, men fullt rimlig i genus-Sverige) som inställer sig är om detta går att åtgärda teoretiskt genom att tre av kvinnorna rekonstruerar sitt kön till manligt. Men då det handlar om biologiskt kön för 50/50-utopin så är detta tveksamt, om inte KI:s nya avdelning (som enda i världen) med ”biologisk genusmedicin”  ska ta sig an det här. Emedan det i andra länder är fullt lagligt att tala om biologiska skillnader i medicinska sammanhang, har detta länge varit tabu för den svenska läkarkåren, ändå tills man fick tillåtelse av Genusmaffian, men då genom att ta in genusforskarna, helt utan medicinsk utbildning, i verksamheten – man skapade det nya ”tvärvetenskapliga” området ”genusmedicin”. Utan genusvetarna skulle läkarna aldrig komma på, eller snarare våga, tala om biologiska skillnader som faktor vid sjukdom.

Vinnova har utbildat förändringspiloter

Vinnova har utbildat 15 "förändringspiloter" som ska vara genusmedvetna

Detta är ett sådant exempel på när Insynsrådet genomför något strategiskt viktigt, trots att det självt inte är jämställt, genom att uppfinna ”nya” forskningsområden som befolkas av genusforskare med fingrarna i syltburken. Vinnova har som bekant nyligen utbildat 15 ”förändringspiloter” som ska bli genusmedvetna i sin bedömning av projektmedel för tekniska innovationer (Vinnova är ett statligt verk under Näringsdepartementet som delar ut projekt för 2 miljarder kronor om året, Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet med uppdrag att öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige). Genusforskaren Robert Hamrén som är ansvarig för genusperspektivet på Vinnova (!) anser att ”Genusvetenskapen utvecklas starkt och ställer nya frågor inom rådande paradigm. Det är det som behövs för innovativt nytänkande.”  (se sid 4 i nyhetsbrevet GP 5-6/09  under ”Förändrat Vinnova redo för nya genusfrågor”) Som exempel på innovativt nytänkande tar Vinnovaanställde genusforskaren Hamrén upp klimatfrågan: ”Om vi gör en utlysning om klimatfrågor utan genusperspektiv får vi inte reda på vem som far illa och vem som skitar ned”.

Mest skräp produceras på diverse festivaler

Hur mycket skräp produceras på en genusfestival?

Om man nu tittar på Nationella Sekretariatets Insynsråd  så ser man att även denne Robert Hamrén, som av en slump, ingår där! Med samma insiktsfullhet som Hamrén, hävdar jag att om man inte granskar Insynsrådet ur ett genusperspektiv, ser man inte vem som far illa, vem som skitar ner, och vem som drabbas av att rådet inte är jämställt. Detta projekt är också tänkt att utreda vilka genusstrukturer som reproduceras och upprätthålls av medlemmarna i insynsrådet liksom att utreda om råden de ger på sikt kan tänkas leda till samhällets (så som vi känt det hittills) slutliga kollaps. Vidare kan det finnas inslag av elitism. Några medlemmar av insynsrådet kan befinna sig högre i hierarkin genom att de tilldelats mer pengar än andra eller skrivit galnare forskningsartiklar som uppmärksammats mer än andra. Och hur påverkar det självbilden hos insynsrådets medlemmar när jag bara tagit upp ett par av namnen här på bloggen och i denna ansökan  medan jag utelämnat andra eftersom jag just nu inte orkade googla mer eftersom jag redan har 50 fönster öppna och datorn blivit lika seg som genusstrukturerna i insynsrådet.

Nat

Sekretariatet ligger i Göteborg, så genusvetartätheten är ganska stor där också (det gula).

Som sagt, genusvetare kan vara ovana vid logiskt tänkande och oförstående inför varför ett genusperspektiv inte behöver anläggas på en upplåst badboll eller en brödrost i Nationella Sekretariatets kök. Det kan också vara så att köket måste saneras från ohyra, inte minst för att flertalet mosade kackerlackor tycks vara av manligt kön, och KI:s institut för genusmedicin måste sättas att undersöka om det är en naturlig död eller om det kan vara så att det finns genusaggressioner som kanaliseras genom insynsrådet. Men inte minst – hur kommer det sig att det är samma nätverk av personer som sitter i alla genusstyrelser, får alla pengar och all makt även i det omgivande samhället? För att titta på den tredje och sista mannen i insynsrådet, Magnus Åberg (lektor i genusvetenskap) så har han tilldelats 1.6 miljoner för att genomföra en utbildning i jämställt akademiskt ledarskap”:

” Utbildningen kommer att drivas som ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Örebro och Mittuniversitetet samt högskolorna i Halmstad, Gävle och Försvarshögskolan.
– Tanken är att bidra till utvecklingen av ett jämställt akademiskt ledarskap inom lärosätena i samarbetet. Det ska baseras på en genusvetenskaplig grund, säger Magnus Åberg som är lektor i genusvetenskap… Utbildningen motsvarar 7,5 högskolepoäng och börjar nästa vår. Under ett år kommer sedan fyra till sex personer från varje lärosäte att gå utbildningen. Erfarenheterna från projektet ska följas upp och dokumenteras i en rapport som sprids till samtliga svenska högskolor och universitet.”

” Det andra projektet som beviljats pengar är ett samarbete med Maria Hedlin, doktor i pedagogiskt arbete, och Linnéuniversitetet. 835 000 kronor ska användas för att göra lärarutbildare mer medvetna om genusproblematik inom lärarutbildningen”

Blivande lärare blir begravda i en hög med genuslitteratur

Ska blivande lärare verkligen begravas i en hög med genuslitteratur?

Jag är också för ett jämställt ledarskap men tveksam till varför detta måste baseras på genusvetenskaplig grund (som jag skrivit om tidigare är genusforskarna själva störda av att just de måste syssla med praktiskt jämställdhetsarbete eftersom detta då kan sammanblandas med ren genusvetenskaplig forskning (man vill ju ha medel för båda…) , se tex sid 5 i denna pdf under ”Vad har genusforskning med jämställdhet att göra?”). Jag vill här också poängtera att den oändligt långa och tydligen ännu ofullständiga, lista på ”Genuslitteratur relevant för lärarutbildare”  uppenbarligen inte räcker. Lärarutbildare kan aldrig bli genusmedvetna nog. Jag undrar hur mina studenter som jag hade på lärarprogrammet 2005-2007 (som jag dessutom examinerade på normer) klarat sig i livet, då jag inte läst en enda bok på den där listan – utom Moira von Wrights ”Genus och text” – som är med! Men den läste jag ju först nyligen. Det var nog därför det gick så bra i höstas för för mina studenter på IT, Energisystem och Miljö- och vattenteknik som klarade tentan i flerdim.  Det var för att jag läst och bloggat om Genus och text (här och uppföljaren här).

Detta projekt vill slutligen undersöka hur samhället överlevde, och hur en civilisation överhuvudtaget kunnat uppstå, utan att genusvetare övervakat verksamheten i Världsalltet. Hur kunde vi utvecklas från grottstadiet utan genusforskare, och varför har vi inte längre en samlar- och jägarkultur, eller utgör genussamfundet ett exempel på ett sådant genom att det dammsuger myndigheter på skattepengar och jagar alla som inte låter sig kuvas? Detta är en öppen fråga som jag hoppas kunna besvara med 12 miljarder. Jag vill även passa på att slå ett slag för min senaste genusartikel (Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox) som jag hoppas belönas med ett guldregn och flera viktiga poster i alla myndigheter. Artikeln får inneha posterna tills vidare eftersom jag själv lär vara upptagen med att granska insynsrådet. Men ni kan sätta in alla ersättningar på mitt konto.

Vänligen och med könskodad hälsning,

Tanja Bergkvist

Fan! Jag kom på att jag ju nyligen tömde statkassan med min förra genusansökan! 🙂

Nåja, skattepengarna kommer att ha rullat in igen tills min aktuella ansökan är behandlad.

Aktuella länkar:  Intervju med mig på Correns ledarsida (1/8): ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket” , Docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”, Replik till Klinth (17/8) ”Självständig tankeverksamhet”, Förskoleplikt och avskaffad fri lek, Homo Sovjeticus på dagis? 

Läs förresten ”Det är svårt att se skogen för alla genus”  av Anna Rennéus Guthrie (Gender and forestry är ju stort i Sverige). Namnet  låter bekant, det var hon som intervjuade mig för två år sedan till en artikel i Borås tidning: ”Hon är trött på genushysterin”. Se även läkaren och bloggaren Pelle Billings inlägg om Klinth. Det är för övrigt återigen dags för årets Heterohatets dag (Pelle B även på Newsmill: ”Genusvetare samarbetar med våldsbenägna revolutionärer ). Läs mer om detta på Axess-bloggen. Glöm inte följa Genusnytt: ”Gubbar skalade Simpsons för att stärka Patriarkatet”, och mer om genudebatten på Aktivarum-bloggen och Matte Matiks blogg.

Just det ja, någon person påpekade i förra inlägget att jag glömt nämna en av alla mina titlar – konstnär! 🙂  Det stämmer, jag är även konstnär så klart – se mitt bidrag till den moderna konsten! Jag samlade ihop flera titlar i min titel ”allvetare” men det kanske inte framgick. Nåväl, nästa konstverk kommer bli mer handgripligt – det kommer att bestå i en liten mental revolution som kommer att göra oss fria och lyckliga, med jämställdhet utan inslag av genusvansinne, ömsesidig respekt för allas fria val, och framförallt en utbildning i fysik baserad på naturlagar och inte abstrakta genusresonemang som anser att det inte är naturligt för kvinnor att tänka logiskt. Det är inte heller ”naturligt” att läsa eller skriva men vi gör det ändå. Eller i alla fall jag –  jag skriver och ni läser, något annat hinner ni ju inte göra när jag skriver så här långa inlägg. Ni måste dock förstå att det här är ett sätt att träna upp ert tålamod, endast utrustad med ett enormt sådant kan vi störta Genusväldet. Kan man läsa ett helt inlägg av mig kan man klara allt.

Annonser

Det nya yrket: förändringsagent!

januari 5, 2011
Detta flödesdiagram beskriver genusverksamheten

Detta flödesdiagram beskriver den svenska genusverksamheten

Det räcker inte med alla genuscoacher, genuspiloter, förändringspiloter, jämställdhetsutvecklare (och låt oss inte glömma all mångfalds- och demokratiutvecklare, men det är ett kapitel för sig, som till sin natur dock inte är särskilt väsensskilt från genusyrkena), genusutvecklare, genusstrateger, jämställdhetsstrateger, jämställdhetsdirektörer, genuskonsulter, genusambassadörer, genuspedagoger, jämställdhets-inspektörer och jämställdhetsambassadörer (googla själva för att övertyga er om att dessa titlar finns i Sverige, hitta gärna på egna valfria kombinationer och testa – ”könsinspektör” finns dock inte än) utan det behövs nu även ”förändringsagenter”. Notera alltså att ”förändringspilot”  inte är detsamma som det nyare yrket ”förändringsagent” – vari skillnaden består är ännu inte helt klarlagt, men jag jobbar på att undersöka saken. Med nya insikter om nya genusbehov behövs nya yrken som staten också måste avdela nya pengar till, som vi alla förstår. Vad en genuscoach gör kan man exempelvis läsa om här i genusverktygslådan, och man inser genast att en genuscoach givetvis måste handledas av en genusstrateg som som i sin tur är underordnad en jämställdhetsdirektör, medan jämställdhetsinspektören undersöker resultatet och vidarebefordrar de nya behoven till jämställdhetsutvecklaren som utvecklar nya metoder tillsammans med genusforskarna, genusexperterna, och genuskonsulterna och i sin tur får hjälp med att nå ut med fortsatt verksamhet via en genuspedagog. Förändringsagenten ser till att alla som passerar genusfiltret verkligen blir förändrade, medan förändringspiloten styr arbetets inriktning och ser till att propagandan kraschlandar rakt i huvudet på våra kuvade landsmän, landskvinnor och landspersoner.

Patriarkatet måste sättas på plats!

Patriarkatet måste sättas på plats!

”Genuscoaching innebär att genuscoachen, som kan vara en konsult eller forskare, deltar i och observerar en verksamhet, till exempel ett möte. Efteråt går genuscoachen tillsammans med den aktör som skall bli medveten om hur genus görs i den aktuella situationen/ organisationen igenom händelser, analyserar och tolkar vad som skett och hur olika aktörer agerat.  Metoden kan användas för att skapa en fördjupad förståelse av hur kön konstrueras i organisationer.Genom observationer av möten kan exempelvis en förståelse skapas om hur makt och kön konstrueras i förhållande till vilka som inkluderas, respektive exkluderas i samtalen. Metoden ger projektledaren/förändringsledaren möjlighet att reflektera över sin vardag för att sedan processa denna kunskap tillsammans med genuscoachen för en genusteoretisk tolkning. Metoden gynnar praktikernas lärande samtidigt som den bidrar med genusvetenskaplig kunskap.”

Men nu behövs det som sagt även förändringsagenter. Detta framgår av DEJA:s (Delegationen för jämställdhet i skolan) senaste rapport ”Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt”  (SOU 2010:83) . Även om genusambassadörer och jämställdhetsinspektörer hjälper (kuvar?) alla anställda i all offentlig förvaltning att uppföra sig på ett genusmedvetet sätt så finns det ju fortfarande allvarliga problem med hjärntvätten – den går inte som förväntat. Exempelvis så ägnar sig vissa läkare och företag åt att konstruera Viagramän:

Här bor den den vita medelålders heterosexuella Viagramannen

Här bor den den vita (svenska) heterosexuella Viagramannen i sitt övre medelklasshus

”Forskarna Cecilia Åsberg, Tema Genus, Linköpings universitet och Ericka Johnson, avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs universitet har studerat texter och bilder på webbplatsen potenslinjen.se utifrån teorier om bland annat konstruktionen av genus och identitet. Studien har stötts av Vetenskapsrådet. Forskarna menar att företaget genom associationer till naturlighet och normalitet ideologiskt sett konstruerar  en svensk ’Viagraman’. Det är en tänkt idealanvändare av läkemedlet. Idealmannen är vit (svensk), företrädesvis heterosexuell och övre medelklass, praktiserar penetrativ sexualitet och har ”hegemonisk” makt att dominera över andra män och över kvinnor.” Det här är forskning i Nobelprisklass som Vetenskapsrådet givetvis har all anledning att stödja för att utveckla Sverige till en ledande kunskapsnation. Penetrativ sexualitet innebär ett förtryck och förstärker både könsmaktsordningen och könsrollerna genom att låta i synnerhet vita heterosexuella män ägna sig åt sådant, istället för att gå på genuskurser där de kan omkonstruera både sin könsidentitet, sin sexuella läggning och sin hudfärg. Vi har all anledning att lyfta fram genusforskningen för demokratins, rättvisans, mångfaldens och den globala undergångens skull, och vägen dit heter genusvansinne.

Att vi ska fortsätta vandra på genusvansinnets väg visar inte minst det kontinuerliga och aldrig sinande flöde av rapporter som vi alla regelbundet kan ta del av. DEJA:s senaste rapport är det kanske viktigaste dokumentet i genusväg som publicerades under vecka 46 år 2010. Ledsen att jag legat och hållt på den så länge utan att gå ut med denna viktiga genuskunskap. Vi väntar fortfarande med spänning på DEJA:s slutrapport som är lite försenad, men som ska innehålla ”lämpliga åtgärder” baserade på 2010 års elva stycken rapporter på temat jämställdhet i skolan detta viktiga ämne som en gång för alla ska lösa problemet med de allt sämre resultaten i svensk skola. En, eller snarare elva, genusanalyser är precis vad alla skattemiljoner måste gå till för att vi ska komma tillrätta med detta problem.

Jag vågar knappt lära studenterna något längre

Jag vågar knappt lära studenterna något längre, med genusvetarna flåsandes i nacken

Lösningen av en andragradsekvation, som för två decennier sedan var trivial för en 7:e-klassare, innehåller i sig så mycket förgiftande patriarkala strukturer och rester av könsmaktsordningen att genusperspektivet måste genomsyra undervisningen för att eleverna inte ska ta skada av det traditionella matematikundervisningen. Därför är nu andragrads-ekvationer flyttade några årskurser upp, för säkerhets skull. Bara en sådan sak som att härleda lösningsformlen genom att kvadratkomplettera ett uttryck rymmer dolda skadliga budskap – ”kvadrat” och ”komplettera” kan helt klart kopplas till heteronormativiteten genom att ”två” personer ska ”komplettera” varandra i äktenskap eller ett förhållande. För att inte tala om att det också finns just två lösningar, som förvisso kan sammanfalla om vi har en dubbelrot, något som med viss välvilja kan kopplas till homosexualitet, men man bör allmänt förhålla sig skeptisk till rötter av alla de slag, inte bara matematiska utan även kulturella och geografiska, som är lika socialt konstruerade som könet. Därför borde lösandet av ekvationer egentligen vara förbjudet i lag. Om man ockuperar en svensk skola eller matematisk institution och letar med ljus och lykta och ett mikroskop från Genusvetenskapliga institutionen så upptäcker man det här, och jag tror det var några framstående svenska genusforskare som gjorde denna viktiga upptäckt. Könsförräderiet finns inbyggt i matteboken. Svävade jag iväg nu, ja det gjorde jag visst, men genusforskningen är så full med intressanta resultat. Jag skulle ju skriva om DEJA-rapporten. Det får bli en följetong på 3-4 inlägg, eftersom ni annars kommer att klaga. Jag har själv provat att läsa långa blogginlägg, dock inte mina egna, det skulle jag verkligen aldrig orka, men andra inlägg som var någon kilometer långa, och det var ju lite svårt, särskilt när genusmaffian hela tiden försöker skicka in trojanska hästar med genusglasögon på in i min dator så att jag hela tiden måste avbryta för att kriga.

Vilka problem möter förändringsagenterna i svensk skola?

Vilka problem möter förändringsagenterna i skolans verksamhet?

Ok men då kör vi: folkupplysning om SOU 2010:83. 🙂 Rapporten är författad av Gun-Marie Frånberg, som är verksam vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet (för information om vad en forskare i ”utbildningsvetenskap” sysslar med kan jag rekommendera professor Inger Enkvists bok ”Skolan – ett svenskt högriskprojekt”). Under ”Om innehållet” (sid 7): ”I ett avslutande kapitel diskuteras effekterna av de i studien ingående projekten. Även reflektioner om skolans uppdrag vad gäller jämställdhet ur ett demokratiskt perspektiv presenteras. Därutöver diskuteras och problematiseras pedagogiska frågor om skolans möjligheter att förändra strukturer generellt och vad gäller skolans jämställdhetsarbete mer specifikt. Vilka problem och förväntningar möter förändringsagenter i skolans verksamhet? Hur ska teorier, politiska ambitioner och beslut omsättas i praktiken? Vilka hinder för förändringsarbete kan vi urskilja? Vilka möjligheter till förändring finns?”

Det som gör denna rapport extra intressant och hederlig är att man faktiskt väljer, likt en normal människa, dvs en matematiker, att inledningsvis definiera de begrepp man använder sig av. Detta är imponerande ur ett matteperspektiv, ett perspektiv som borde genomsyra all forskning, all statlig verksamhet och på sikt hela Universum, om civilisationen, så som vi kände den före 1998 då Nationella Sekretariatet inrättades (förordning i Svensk Författningssamling), ska kunna återuppstå. På sidan 3 under ”Förord” kan vi läsa vad rapporten innehåller: ”I denna rapport presenteras och analyseras aktuella projekt, metoder och insatser för att främja jämställdhet i skolan från drygt 50 kommuner.” Underskrivet ordförande Anna ”Jag står bakom varje ord i rapporten [SOU 2009:64]” Ekström. På sid 12 under ”Teoretisk referensram”och ”Utvärderingsansats” kan vi läsa att: “Arbetet har inletts med att försöka skissera konturerna till en referensram för det som ska utvärderas… En inledande fråga är: Vilka är de grundläggande problem som ska lösas genom att arbeta i enlighet med de aktuella metoderna för att främja jämställdhet? Genom att anlägga ett makroperspektiv och utifrån detta betrakta åtgärderna är det möjligt att ringa in det som är föremål för utvärderingen.”

Min forskning visar att kommunanställdas hjärnor krymper efter en dos genuspropaganda

Min forskning visar att de kommunanställdas hjärnor krymper efter en dos genuspropaganda

Fråga: hur såg de projektbeskrivningar ut som fick flera miljoner i skattebidrag för ”jämställdhets- och genusarbete” i skolorna? Borde inte ”de grundläggande problemen som ska lösas” varit formulerade redan där? Eller är det som med SKL och JÄMI? Kör på med genuspropaganda till de kommun-anställda och ställ därefter (eller inte alls) frågan om vad syftet egentligen var, eller om det ens fanns något, och vilka resultat som skulle nås, utöver själva hjernevasken då? På tal om hjernevask, och nu ser jag att jag kommer att sväva iväg igen eftersom jag måste lägga upp det norska programmet Hjernevask, och eftersom detta inlägg redan börjar bli för långt ändå, så får jag fortsätta avhandla innehållet i DEJA-rapporten i nästa inlägg, och då inleder jag med rapportens definition av begreppen ”Genus”, ”Jämställdhet” och ”Förändring”(!) som ägnas några sidor. Förändringsbegreppet måste givetvis definieras eftersom det nya yrket ”förändringsagent” måste motiveras. Politikerna måste förstå att utan förändringsagenter med genuskompetens så stannar Sverige. Men nu måste ni först titta på Hjernevask 🙂 – nedan  del 1 av 7. Och kom ihåg att bara en lögn, eller ett luftslott, som genusvansinnet är, behöver flera decenniers pengaflöde och propaganda från statligt håll för att upprätthållas. Sanningen kan som bekant stå på egna ben.


145 miljoner för könsbyten på bestick och ”genusbanker” i svenska skolor

augusti 21, 2010
Håll i er - nytt genombrott av svensk genuspedagog!

Håll i er - ett nytt genombrott av svensk genuspedagog: könsbyten på bestick!

Ursäkta min frånvaro. Dator- och internetkrångel som nu är åtgärdat! Som vi alla minns har nuvarande regering beviljat 145 miljoner kronor till SKL (Sveriges kommuner och landsting) för att under tre år ”stödja genomförandet av jämställdhets-integrering.” Jag har tidigare bloggat om detta och länkat till regerinsgbeslutet från 2008, men så här i valtider kan  det vara bra med en liten påminnelse. Då lovade man ”högst 100 miljoner kronor” för tiden 2008-2010 men summan steg under förra året till 145 miljoner. Men vad är väl ynka 45 miljoner extra när det handlar om genus? Inget pris i form av mänskligt lidande, civilisatorisk tillbakagång och strävan efter att sätta Sverige på kartan som centrum för världsalltets samlade idioti är för högt när det handlar om svenska genusprojekt!

En genuspilot per arbetsplats som kan krascha verksamheten

En genuspilot per arbetsplats som kan krascha verksamheten - för ett jämställt Sverige!

Jag hoppas verkligen att det är samma 145 miljoner man pratar om i följande tidningsartikel från i förrgår, där det står att regeringen delat ut 145 miljoner ”för att under en treårsperiod förbättra jämställdheten i skolan” Eller är vi redan uppe i 290 miljoner? Nåja, i genuskrig och tider av heterohat är alla medel tillåtna, i synnerhet svenska skattemedel. JÄMIs (sid 4) primära roll är att ”utveckla metoder [Nationella Sekretariatet fick 13 miljoner för detta] för jämställdhetsintegrering samt förslå system för kvalitetssäkring, tex kravprofiler vid upphandling av konsulter och ev cerifiering.” Man måste förstå att inget modernt samhälle längre kan fungera utan minst en genuspilot, en genuscoach, en genusstrateg, en genusambassadör, en jämställdhetspilot, en jämställdhetsdirektör, en jämställdhetsutvecklare, en jämställdhetsinspektör och en genusexpertfunktion i varje svensk myndighet. Detta kräver åratal av utbildning och kommer att garantera ”allas lika värde”, som i högsta grad är kopplat till en systematisk hjärntvätt av myndighetspersoner och medborgare i just genusfrågor. Snart kommer Sverige dessutom att vara Genusvansinnets centrum genom det europeiska ”centrum för excellent transnationell genusforskning” som kommer att byggas just här (se själva) och utgöra en samlingspunkt dit all världens genusvetare kommer att vallfärda för att jobba med att genuscertifiera myndigheter, företag och privatpersoner. Ingen ska få röra sig fritt ute på gator och torg utan att kunna visa upp sitt personliga genuscertifikat som garanterar att man är fullständigt könsneutral i sitt bemötande av andra.  Manligt och kvinnligt är sociala konstruktioner, utom vad gäller bolagsstyrelser där ”det kvinnliga perspektivet” är högst påtagligt och avgörande för bolagets framgång.

Är det här talangerna i konstkukskollektivet bor?

Är det här talangerna i konstkuks-kollektivet bor?

Jag ser förresten att hemsidan för heterohatets dag tycks vara borttagen, antagligen har Göteborgs Queerinstitut tagit ner den för att inte bli anmälda för hatbrott, för sidan var uppe innan det skrevs om det i SVD. Som ni minns uppmärksammade jag denna intressanta dag i hatets tecken under förra året (även den sidan borttagen, men här finns en intervju med de inblandade) i samband med att att jag blev informerad om det intressanta priset för ”intersektionellt manshat” som Queerinstitutet delade ut året innan med ett ”pris i form av en exklusiv statyett, formgiven av de av oss upptäckta talangerna i konstkukskollektivet, samt en s.k. blomsterkvast, av mer oanständigt snitt.”

Talangerna i konstkukskollektivet var det. Vad är det förresten för skillnad på intersektionellt manshat och vanligt manshat? Jag ser att jag fortfarande har mycket kvar att lära. För att återgå till tidningsartikeln om Lerum och ministerbesöket, ministern är ingen mindre än Nyamko Sabuni, en av dem som skrivit under regeringsbeslutet ovan och som dessutom initierat den riksomfattande värdegrundsdialogen som också avslutas i år. Jag är säker på att syftet är gott från hennes sida, men frågan är om hon verkligen inser vad ett genusarbete går ut på? Uppenbarligen behöver ju även regeringskansliet genusutbildas, ty i regeringsbeslutet kan man läsa (sid 4):

Regeringen skrev under

Regeringen skrev under beslutet om sin egen genusutbildning

”Som tidigare redovisats konstaterade även Jämställdhetspolitiska utredningen att behovet av kunskap och stöd i det praktiska arbetet är stort. Utredningen pekar på behovet av stöd för såväl Regeringskansliet som för myndigheter, regionala organ och kommuner. Erfarenheterna från Jämstöds verksamhet med stöd till myndigheter visar att allt fler myndigheter efterfrågar stöd och att stödet som efterfrågas blir alltmer kvalificerat i takt med att myndighetens utvecklingsprocess fortskrider. För att stödja denna utveckling är det angeläget att ånyo inrätta en stödfunktion [= JÄMI, som beviljats 145 miljoner enligt regeringsbeslutet ovan]... På sikt bör det stöd myndigheter och andra offentligt finansierade aktörer efterfrågar i sitt arbete för en jämställd verksamhet, i högre grad än idag, kunna tillgodoses på en fristående konsultmarknad [genuscoacher mm]Flertalet står ensamma med sin uppgift och behöver hjälp med att bli mera professionella och utveckla sitt strategiska tänkande.”

Det kvalificerade stödet innebär att man vill veta hur man ska omsätta den postkoloniala radikalfeminismen i praktiken, och detta vet väldigt få, för som bekant anser ju självaste Genusforskarförbundet att genusforskning inte måste vara kopplad till praktiskt jämställdhetsarbete. Alliansen kritiserades ju för att göra ”en alltför snäv koppling mellan genusforskning och jämställdhets-strävanden” och då kan man fråga sig varför just genusforskarna sätts att skriva statens offentliga utredningar om jämställdhet – det borde istället ett intersektionellt tvärsnitt av befolkningen göra, i enlighet med genusvetarnas egen strävan efter en ”jämställd representation” (i första hand avseende kön men helst också med avseende på även andra faktorer som ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder osv). Strävan efter 50/50 finns det faktiskt stöd för i det nya övergripande jämställdhetspolitiska målet som antogs strax innan valet 2006 (När lika möjligheter blev 50/50) och där vi (prop 2005/06:155) kan läsa att:

I ett heterohushåll ska mannen diska exakt hälften enligt prop 2005/06:155

I ett heterohushåll ska mannen diska exakt hälften enligt proposition 2005/06:155

”Regeringen anser att det nya förslaget till mål tar sikte på att beskriva vilket resultat som skall nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Regeringen finner därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att förslaget till mål på ett bättre sätt avspeglar vad som utmärker ett jämställt samhälle” (läs gärna den första meningen en extra gång). Dessutom med det uttalade delmålet att hushållsarbetet skall delas lika mellan man och kvinna (man tog dock inte upp fördelningen av hushållsarbetet i samkönade hushåll – jag ser att även genusvetarna måste bli mer genusmedvetna). Bara som en liten påminnelse om vad de rödgröna menar med jämställdhet – målet fastställs först (inte ens en rådgivande folkomröstning…) och inom ramarna för detta på förhand fastställda mål kan sedan medborgarna ges ett visst handlingsutrymme om de inte förstör statistiken – något de ofta gör med sina fria val, som alltså står i vägen för ”sann jämställdhet” i form av lika utfall.

Nu glömde jag ju nästan artikeln om genusarbetet i Lerums kommun:

”Lerums kommun ligger långt framme i sitt arbete med genusfrågor i skolan och har redan utbildat 50 genuspedagoger. Det beskedet fick integrations- och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni när hon var på blixtvisit i onsdags. 2008 började regeringen dela ut 145 miljoner kronor för att under en treårsperiod förbättra jämställdheten i skolan.”

– Det som är bra i Lerums fall är att åtgärderna är förankrade hela vägen upp till kommunledningen, det handlar inte bara om att en enskild pedagog ska jobba frågorna. Här i Lerum finns också konkreta resultat, säger Nyamko Sabuni och lovar att arbeta för att mer pengar ska finnas att söka efter valet. Nu är de nämligen slut.”

Genuspengar kan aldrig ta slut

Genuspengar kan aldrig ta slut i Sverige

Vad i h-ete, är genuspengarna redan slut!? 145 miljoner räcker inte långt om man ska göra samhället genusmedvetet. Genusbanken är ju en kunskapsbank som slukar pengar. Och denna bank måste fyllas på, det är alla ledande politiker överens om. ”Till jul ska det finnas minst en genuspedagog på varje skola i hela kommunen. Christina Andersson är samordnare i projektet. – Vi har utbildat lärare för att de ska kunna förstå vad genus är. Vi har byggt upp en genusbank för varje skola, där ska man bland annat hitta faktaböcker och värderingsövningar. Att komma till rätta med genusproblematiken i skolan är ingen ”quick fix”, det är ett långsiktigt arbete, konstaterar Christina Andersson.”

Är detta en man eller en kvinna?

Genuspedagog: inget är som det tycks vara - fullständig förvirring som nytt lärandemål

Värderingsövningar? SÅ HÄR SER SÅDANA UT FÖR DEN SOM UNDRAR!!! Genuspedagog tillkallad i sjunde klass visar en bild på en ”höggravid person som ser ut som en man” för att ”medvetandegöra” eleverna utifrån en ”poststrukturell feministisk analys”.  Med en personalgenusgrupp, en elevgenusgrupp och en föräldragenusgrupp ska skolan komma tillrätta med barnens ingrodda fördomar. Förra rektorn lyfte fram genusarbetet som skolans ”viktigaste utvecklingsområde” medan den nya rektorn valt att lägga genusarbetet på samma prioriteringsnivå som ”individualisering, ämnensövergripande projekt och läsutveckling” (!) (relaterat blogginlägg).  Notera att skolans lärare tröttnade på genusarbetet så att man fick ta en paus.

Så här ser kvalitetsredovisningen ut för en skola i Lerum med en genusbank. På sidan 21-22 under ”Systematiskt jämställdhetsarbete” kan vi läsa:

”Skolans personal har av genuspedagog fått fortsatt tillgång till en idébank på kommunens intranät, ”Lernet”, där det t ex finns artiklar, lektionsförslag, filmtips och forskning… Inom kommunen jobbar man med att få fram en genusbank som kommer att finnas till för alla pedagoger…Vårt mål är att genus och jämställdhet är/blir en självklar del av alla ämnen och inte något separerat från den ordinarie undervisningen. Två pedagoger genomförde under hösten 2007 en genusfortbildning. Syftet var att utveckla vårt genus- och jämställdhetsarbete. En enkät genomfördes med personal och elever december 2006 och våren 2008. Båda rapporterna är mycket omfattande. Under 2009 har vi haft en genuspedagog i personalen. Alla pedagoger arbetar med genus och jämställdhet utifrån sitt egna ämne och är en fråga som lyfts på ämneskonferenser.”

Och så undrar vi varför lärarna är stressade och skolresultaten sjunker… Och högskolevärlden har hakat på trenden med att integrera genus i respektive ämne (Genusväldet intar Södertörn, von Wright och tekoppen).

Andra exempel på det aktuella framgångsrika svenska genusarbetet som fått ta del av de 145 miljoner kronorna finner vi tex i denna artikel från den 17 augusti som tydligt illustrerar vad genuspedagogerna bränner sin energi och våra skattepengar på:

Könsbytet på besticken är ett faktum!!

Könsbytet på besticken var plötsligt ett faktum!!

”Jag håller upp en kniv och en gaffel. Vilken är feminin och vilken är maskulin? Den frågan fick genuspedagogerna Helena Magnusson och Britten Dehlin nyligen på ett möte. – Alla svarade att gaffeln var mest feminin. Då bytte de ut kniven mot en sked, och plötsligt var det skeden som var feminin. Vi hade gjort ett könsbyte på bestick, säger Helena Magnusson. Britten Dehlin firar fem år som genuspedagog i Simrishamns kommun i år. Som sådan har hon träffat dagbarnvårdare, förskollärare och lärare och diskuterat hur man kan integrera genus och jämställdhetstänk i skolans värld. Men efter ett tag fick hon nog. – Det funkar inte att bara en person driver det här viktiga arbetet. Det krävs nätverk, säger Britten Dehlin.”

Hon behövde hjälp, och fick det. 2009 fick Simrishamns kommun en miljon kronor av Sveriges kommuner och landsting för att bedriva jämställdhetsarbete. Helena Magnusson anställdes på 75% och Britten Dehlins tjänst utökades. Under tre terminer skulle de få hela barn och utbildningsförvaltningen att leva och andas jämställdhet. En stor och inte helt smärtfri utmaning.”

”– Det finns en tro om att jämställdheten sköter sig självt bara man skriver under på att man vill ha ett mer jämställd samhälle. Men det funkar inte så… Alla måste vara med på det för att det ska lyckas, tror Helena Magnusson– och man kan börja med sig själv.” (på tal om att börja med sig själv: läs Matte Matiks sammanställning).

Svensk genuspedagog använder sin fulla potential

Svensk genuspedagog använder sin fulla intellektuella potential

”Hon har varit dramapedagog i kommunen sedan 1998 och är utbildad genusvetare. I sitt arbete med barn och unga har hon gjort en upptäckt. – Barn föds jämställda. De bryter alla normer om genus, men sedan får vi vuxna dem att tänka på vårt sätt ändå. Barn i förskoleåldern har redan stenkoll på hur man ska bete sig som flicka eller pojke. – Om jag sitter bredbent som en man på stolen tittar folk konstigt på mig. Vi är så styrda av vårt samhälle, säger Helena Magnusson och vräker sig på stolen så att folk runtomkring verkligen vänder på huvudet och glor. Både Helena Magnusson och Britten Dehlin är övertygade om att en uppluckring av gamla könsroller gagnar alla. Även kommunen.”

Könsbyten på bestick och att ”vräka sig på en stol så att alla glor”. Det är vad vi betalar för. Och det är vuxna människor vi pratar om här. Med universitetsutbildning. I genus. Det går bra för Sverige…

Relaterat: Grattis skattebetalare, Grattis skattebetalare – del 2 , Det nya yrket: förändringspilot.

Lästips: Svik inte de yngsta genierna, Bra studieresultat ska ge skolor mer statliga bidrag, Könet, dumbom!


Det nya yrket: ”Förändringspilot”

januari 6, 2010
En nyttig visualiseringsteknik

En nyttig visualiserings-teknik

God fortsättning till alla mina läsare! 🙂 Även 2010 kommer att gå i vansinnets tecken ser jag. Jag tog någon dryg veckas bloggpaus för att städa undan alla genuspapper som flyger runt i min lägenhet och tär på min känsliga matematikerhjärna, fulla av motsägelser som de är. Nu ligger allt i några kartonger och som en KBT-övning för att kunna hantera vansinnet även denna termin tänkte jag börja visualisera hur jag varje kväll lägger allt genusvansinne i en av kartongerna och tillsluter den för alltid. Låt oss hoppas att det funkar nu då. Det nya numret av det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 5-6/09 är ute. Det är bra att man är öppen med sin verksamhet, så att allt kan dokumenteras inför den kommande och utdragna rättegång som kommer att följa på genusvansinnet. Drabbade medborgare ska få vittna (snart även här på bloggen) och de som hållit i trådarna ska ställas till svars för sin destruktiva verksamhet som fört civilisationen flera århundraden tillbaka i tiden och dragit ner IQ-nivån hos ungdomen. Men tills dess kommer allt att rulla på i Genusland med den ena idiotin efter den andra. Vad var det Frans G Bengtsson sa: ”Mänsklighetens dumhet har inte blivit större under tidens lopp, men dess möjlighet att ge uttryck åt sin dumhet har allt blivit större.”

Genusvetare och "förändringspiloter" styr riket

Genusvetare och "förändrings-piloter" styr riket

I Sverige kan man gå en specialutbildning och bli ”förändringspilot”. Som förändringspilot lär man sig att sega strukturer går att förändra, men att det tar tid. Där har man givetvis rätt i att det finns mycket att lära från genusvetarnas hårda arbete – att rasera flera årtusenden av civilisationsbygge och kulturskapande tar tid, det kan ta flera decennier, men det går. Bara man viger sitt liv åt lobbyarbete, infiltration och mental utpressning så kan man få en hel samhälls-struktur att kollapsa på nolltid. VINNOVA är som bekant en statlig myndighet under näringsdepartementet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Man anser  också att man måste ha med genus om man vill ligga i framkant. Här är några exempel på Vinnovafinansierade projekt:

* Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system (Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, 4 miljoner kr)

* Makten över maten – Skånsk livsmedelsinnovation med ett genusperspektiv (Skånes Livsmedelsakademi, 4.5 miljoner kr)

* Utvärdering av Vinnovas program ur ett genusperspektiv (Handelsbolaget Furst-Hörte, 960.000 kr)

* Förändring pågår – förändringsprocesser med genusperspektiv i Fiber Optic Valley (Fiber Optic Valley Ideella Förening, 250.000 kr)

Här finns fler projekt med projektbeskrivningar. Det sista projektet ovan går exempelvis ut på att ”undersöka hur könsmärkning utgör hinder för innovationers framväxt och organisationers möjligheter till utveckling. Syftet är även att identifiera vad som utgör nödvändiga villkor för att uppnå en varaktig integrering av genusperspektivet.” För den som trodde det handlade om något verkligt…

Det kan aldrig bli för mycket genusvansinne, byråkrati, statliga direktiv och idioti

Det kan aldrig bli för mycket genusvansinne, byråkrati, statliga direktiv och idioti

Vinnova har (sid 6 i nyhetsbrevet) just fått nya ansvariga för ”arbetet med genusperspektivet” och vidare ”genomfört en process för att höja personalens kunskap om genusperspektiv och jämställdhet”. Jennie Granath Thorslund är analytiker på avdelningen för strategiutveckling och ny genusansvarig tillsammans med genusforskaren Robert Hamrén. Hon gick redan 2006 tillsammans med 15 andra en ”specialutbildning för att bli förändringspilot” och nu tre år senare konstaterar hon att ”Tidigare fanns inte samma förståelse hos handläggare eller sökande vad det innebar att anlägga ett genusperspektiv. Nu har handläggarna fått insikt i vad ett genusperspektiv betyder”. Fantastiskt! Nu kan genusperspektivet få sin del av de årliga 2 miljarder Vinnova har till sitt förfogande. För att garantera detta har man till och med tagit in genusforskare bland sina verksamhetsansvariga. Tala om att bygga in irreversibla problem i sin egen organisation.

Underkastelse

Våga inte protestera!

Skattebetalarna bekostar dessutom eländet och bidrar ovilligt till den fördumningsindustri som breder ut sig. Det genusindustriella komplexet skämmer ut Sverige som nation. Inte konstigt att många invandrargrupper inte vill integreras in i detta vansinne, till och med svenskar känner sig alienerade. Som en integrationsfrämjande åtgärd borde genushysterin därför avskaffas illa kvickt. Klyftorna kommer att öka i framtiden genom att välutbildade och kunniga genusvetare sitter i samhällets topp och styr över en obildad och könsblind underklass. Borde inte en maktanalys vara på sin plats här? Eller denna maktstruktur stör kanske inte genusvetarna?

Vinnovas ansvarsområde är ”innovationer kopplade till forskning och utveckling, det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas.” Fram till 1 januari 2010 var Ulla Göransson ansvarig för genusperspektivet på Vinnova. Hon sammanfattar: ”Grunden för vårt arbete är att det finns en tillväxtpotential i att ifrågasätta normer om kön.” Genusforskaren Robert Hamrén som numera är ansvarig anser att ”Genusvetenskapen utvecklas starkt och ställer nya frågor inom rådande paradigm. Det är det som behövs för innovativt nytänkande.” Helt absurt, för innovativt nytänkande utanför rådande paradigm, om detta ska bidra till tillväxten, behövs inte en könsmaktsanalys utan oftast en ordentlig utbildning utan inbakat åsiktsförtryck och dessutom skattesänkningar, och båda dessa kan uppnås om vi förpassar det genusinsustriella komplexet till soptippen. Så här kan det annars se ut, när kunskaper saknas men det ”kritiska tänkandet” är välutvecklat á la Sverige 2010:

Som exempel på innovativt nytänkande tar Vinnovaanställde genusforskaren Hamrén upp klimatfrågan: ”Om vi gör en utlysning om klimatfrågor utan genusperspektiv får vi inte reda på vem som far illa och vem som skitar ned”. Insiktsfullt.

På Vinnova talar man enligt artikel numera om ”genusintegrering” istället för ”jämställdhetsintegrering” eftersom ”Vinnovas angreppssätt skiljer sig från annat arbete med jämställdhetsintegrering”:

”Många börjar med att integrera jämställdhet i ledningssystemen utan att riktigt veta vad det innebär i verksamheten. – Vi talar om genusintegrering, säger Ulla Göransson. Vår tanke är att det först måste finnas en förståelse för vad ett genusperspektiv är i verksamheten.”

Väck politikerna!

Väck politikerna!

Goddag yxskaft. Bra åtminstone att man bekräftar det jag länge sagt – ”jämställdhetsintegreringen” i statlig förvaltning (som regeringen hittills finansierat med 145 miljoner kronor sedan 2008) där myndighetschefer och statsanställda matas med abstrakt genusteori, pågår utan att någon förstår hur, vad och varför. ”Den förståelsen [att man måste veta vad genusperspektivet ”är i verksamheten” innan man börjar ”integrera” det] har ”byggts upp genom förändringspilotprocessen och stöd till forskningsprogrammet Genusperspektiv på jämställdhet och innovationer 2004 till 2008.” Observera: ”Genusperspektiv på jämställdhet.” Nu får det vara nog med idioti. Kan någon väcka Alliansen!?

Inom Vinnovas Tigerprogram ”knyts genusforskare till innovationsforskningsmiljöer som har långsiktig finansiering” närmare bestämt är finansieringen tioårig. Vad dessa genusforskare som saknar teknisk utbildning får betalt för under tio år är att regelbundet fråga de andra forskarna hur och om de tagit könet i beaktande under innovationsprocessen, och om de regelbundet undersöker de könsmaktsstrukturer som byggs upp inom forskningsgruppen. För detta räcker det med en minneslapp, man behöver inte anställa en genusvetare. Svenska innovatörer är smarta nog att anpassa tjänster och produkter efter både kvinnor och män utan att ha en genusvetare flåsandes i nacken.

Inom Vinnovaprogrammet Beginn har man utvecklat det nya kompetensområdet ”Behovsmotiverad genusforskning för innovation och tillväxt” som ”syftar till att utveckla och stärka genusforskning för jämställdhet för en långsiktigt hållbar tillväxt.”

Vad tillväxt egentligen är måste också problematiseras, men inte av vilka forskare som helst, utan givetvis genusforskare: ”Tillväxt som begrepp är omdiskuterat bland forskare såväl som inom andra grupper. – Med ett genusperspektiv kan vi fundera över vad tillväxt står för, säger Ulla Göransson.

Innovationer

Innovationer utan genus - omöjligt?

Man vill även undersöka innovationspolitiken ur ett genusperspektiv, varför vissa områden räknas som innovativa och andra inte. Även om man på Vinnova alltså inte är helt säker på vad vare sig tillväxt eller innovation är då dessa inte undersökts ur ett genusperspektiv, är man på Vinnova enligt nyhetsbrevet ”pionjärer när det gäller att koppla samman genus med innovation och tillväxtpotential” och på senare tid har man arbetat mycket med spridning av kunskapen genom nya böcker och den nya webportalen jamstall.nu. På portalen jamstall.nu får vi från Vinnovas nya generaldirektör Charlotte Brogren veta att ”genus är centralt” för att kunna ta tillvara den mångfald av kompetenser och erfarenheter som krävs för att uppnå ett välmående samhälle (!) Varför inte dessa kompetenser i form av kött och blod skulle kunna ta vara på sig själva framgår inte, och inte heller varför de kreativa innovativa miljöerna som nämns inte kan uppstå utan genusvetare.

Just det, glömde jag nämna (se längst ner i jämställ.nu-länken ovan) att Vinnova samarbetar med JÄMI, Nationella Sekretariatet för Genusforskning , SKL och Temagruppen Likabehandling/EFS?

Låt mig ändå avsluta med ett hoppingivande citat från antropologen Margaret Mead,  även om hon själv med detta uttalande troligen avsåg genusvansinnets intåg, så går det givetvis att applicera även på det omvända förloppet: ”Betvivla aldrig att en eftertänksam grupp ansvarstagande medborgare kan förändra världen. Tvärtom, det är det enda som har hänt.”

Lästips! En blogg som heter Morgonsur tar tag i värdegrundsfrågan genom lagstiftning (tipstack Dr Jonsson). Tidigare delar här (I) och här (II). Mycket läsvärt!

Missa inte heller nya Timbro-rapporten Byråkratexplosionen (DN) om hur kommuner och landsting tycks kompensera minskade behov av lärare och vårdpersonal genom att anställa fler administratörer för att på så sätt bibehålla sin samlade sysselsättningsnivå. Hela rapporten här.


%d bloggare gillar detta: