Bildt medger agendasättarnas agenda i Agenda, ”Fittfestival” i Malmö, penetrerande ubåtar och alla föredrag från Freedomfest 2013

november 30, 2013
Vektorer i det normerade blogggrummet

Vektorer i det normerade genus-bloggrummet

Jag vet att ni är rädda att detta blir ett jättelångt inlägg – det är jag också, men eftersom jag just nu påbörjar det så har jag ingen aning om hur långt det blir, men jag ska försöka hålla det kort enligt min egen definition av kort dvs – i dessa postmoderna tider där envar är fri att konstruera sin egen verklighet så har ”kort” för mig en annan innebörd än ”kort” för er, men eftersom jag är matematiker är det mer sannolikt att min definition av kort är den korrekta objektiva definitionen (om det funnes någon objektivitet, som ni märker försöker jag lura er :-))  – den som borde utgöra norm för alla bloggare i det normerade bloggrummet.

Bildt-Agenda-24 nov-13-1I senaste Agenda från 24 november i inslaget om Ukraina (minut 7-15) säger Bildt lustigt nog vid två tillfällen (9:30 och 12:20) att det är ”två steg framåt och ett tillbaka” och att det vi nu bevittnar är ett steg tillbaka, men på det stora taget innebär ju detta att det är ett steg framåt, något som alltså till och med vår utrikesminister kunnat räkna ut, dvs att 2-1=1, och det var ju precis detta jag skrev om i mitt inlägg från 12 november – att det är två steg framåt och ett tillbaka för agendasättarna, och därmed ett steg framåt för dem – och det är ju bra att man är öppen med sin strategi. Som exempel i det inlägget tog jag upp hur media och agendasättarna ibland medvetet backar efter att ha tagit två kliv framåt och retat upp folk, för att detta steg bakåt ska ses som att de backar ett steg i sin agenda och propaganda, vilket de ju gör just då, men eftersom +2-1 = +1 så är det ju ändå ett steg framåt för dem på det stora hela, vilket alltså är en helt medveten strategi, och det är bra att Bildt nu erkänner det öppet i TV. År 2009 åkte förresten Bildt i ett imaginärt tåg (tipstack till Ulrich) genom Europa under en intervju. Är det politiska spelet också lika imaginärt?

hjärntvättEtt annat syfte med att tillfälligt backa, eller en för backarnas del positiv bieffekt åtminstone, är att man nu i ren glädjeyra ska hylla och ty sig till de personer som tillfälligt backar, alltmedan deras kollegor och gelikar fortsätter på den inslagna vägen. På så sätt skapas i vissa fall en pseudodebatt vilket kan leda till allmän passivitet, och i värsta fall skapas en kontrollerad opposition. Ursäkta att jag ifrågasätter allt, är det inte det vi ska göra idag? Jag är bara ett barn av min tid och gör som de säger – ifrågasätter allt och alla. 😉 I synnerhet ifrågasätter jag många myndigheters, mediers och politikers avsikter, eftersom de ofta har haft decennier på sig att ta upp viktiga frågor – men kanske är det bara så enkelt som att 2-1=1 utgör den övre gränsen för deras mentala kapacitet, och då kan man ju inte notera att hela samhället rasar samman framför ögonen på en, när man ägnat de senaste åren åt den ännu svårare frågeställningen 3-1.

Manlig genusknipövning

Genusmedveten knipövning på fittfestivalen?

Några som däremot aldrig backar i sitt vansinne är som bekant genusforskarna – ingen missade väl Fittfestivalen som anordnades i Malmö nyligen? Citat:

– Vi vill att folk ska få en öppnare inställning till fittor, säger Emma Rosén, en av initiativtagarna till festivalen…Under festivalen kommer besökarna kunna ta del av ett antal föreläsningar, men festivalen bjuder också på utställare och interaktivitet.

Bland annat kommer vi ha ett instruktörslett träningspass för bäckenbottenmuskulaturen med knipövningar, säger Emma Rosén…

Syftet är att ge besökarna mer kunskap om det kvinnliga könsorganet – både rent anatomiska men även ur en mer politisk synvinkel. Emma Rosén menar att det finns många kunskapsluckor att fylla.

Det är mycket information som vi känner att folk behöver veta. Vi vill att folk ska få en öppnare inställning till fittor, sina egna och kanske andras, prata om dem mer och kunna göra bättre sexuella val, säger Emma Rosén.

Och något krav på fitta för att få komma på festivalen finns inte, menar hon.

– Det finns inga krav på varken könsdelar eller identitet. Det är öppet för alla åldrar även om vi riktar oss till en vuxen publik i första hand i och med att vi pratar mycket om sexualitet.

Vänta lite nu – ett fittbejakande instruktörslett träningspass för bäckenbottenmuskulaturen med knipövningar? Är det inte diskriminerande för den som har sådana könsdelar att dessa övningar inte går att genomföra? Därmed exkluderar man en stor grupp människor. Eller är det meningen att alla som vill delta socialt ska konstruera lämpligt kön för att kunna vara med? I annat fall är detta ett ärende för DO ju. 😉

Genusforskarna ska också analysera 1980-talets ubåtskris. ”Hur kan ubåtskrisen tolkas ur ett genusperspektiv?” Citat:

-Ofta brukar man koppla händelsen till relationen mellan svensk neutralitet och ubåtskränkningar. Jag är nyfiken på andra vinklar, säger hon… Enligt Emma Rosengren kom själva ubåtsfrågan att handla lika mycket om genus som om kaptenen var vilse eller full.


– På ett symboliskt plan kan ubåten som gick på grund ses som den absoluta kränkningen. En annan stat penetrerar den egna nationens, i det här fallet Moder Sveas gränser. Här kan vi se hur genus går igen i symbolik och språkbruk, säger hon. Som svar på kränkningen inkallades den starka armén för att återställa rikets heder, känsla av kontroll och inte minst känslan av beskydd.

Det här är ju helt perverst...

Det här är ju helt PERVERST… Vad sysslar mänskligheten med egentligen?!

Läs gärna det där en gång till. Som vanligt är det en lek med ord som vi skattebetalare finansierar. Givetvis är det uppenbart att ubåtar, som de fallossymboler de är, går Patriarkatets ärenden när de penetrerar vattnet. Det är väldigt illa – ubåtar borde förbjudas, var de än färdas egentligen, eftersom vattnet, liksom Moder Svea, har kvinnligt genus – åtminstone i bulgariskan, där det heter ”edna voda”, så borde det inte får förekomma några ubåtar i Svarta Havet alls, och jag funderar på att skicka in denna min unika iakttagelse till Nationella Sekretariatet för genusvansinne för omedelbar publikation. Och likaså bör rymdraketer förbjudas – dessa vidriga fallosobjekt som Patriarkatet på NASA skickar upp för att penetrera hela universum! Hur maktgalen och sexgalen kan man bli egentligen? Alla dessa så kallade tekniska ”framsteg” borde bannlysas i jämställdhetens namn.

Det blev reaktioner på SvD:s baktips

Det blev reaktioner på SvD:s baktips

Och annat som måste bannlysas är de kakor som nyligen upptäckts under veckans recept i SvD. SVT ringer upp SvD och frågar varför man under rubriken ”Ta en kaka till” uppmuntrar folk att baka hakkors-kakor till kaffet – och man skriver om detta i artikeln “Ett hakkors till kaffet, någon?”

SVT: Hur tänkte ni här?

För mig är det här en kulturyttring från en annan värld, ett stycke bakhistoria. Om man aldrig sett julstjärnor, så kanske man tänker: oj, vilken konstig form. Men vår tanke var bara att visa goda kakor från förr.

SVT: Goda kakor från, säg, 30-talet?

– Nej. Bara ett bakverk. Jag blir full i skratt, det är komiskt. Jag vet inte vad jag ska säga. Vår ambition vara bara att ge våra läsare goda kakor inför julen, säger Stina Cederholm [featurechef på SvD], med skratt i rösten.

Det kan aldrig bli galet nog. 🙂 Eller jo, det kan det, i Sydsvenskans artikel Pedagog vill lära barnen mer om queer kan vi läsa:

Pojkar och flickor. För en del är detta fullkomligt självklara uppdelningar. Men inte för alla. Genom sin pjäs ”Queer i förskolan”, och det vardagliga arbetet på avdelningen Nyponet, ger Emelie Lysholm både barn och pedagoger bredare ramar. ..

Men vad är du? Pojke eller flicka? Femåringen var envis i sina frågor. Ville verkligen veta.

– Jag svarade till slut att jag är varken eller, berättar förskollärare Emelie Lysholm.

Men barnet lät sig inte riktigt nöjas, utan slog fast: ”Jag vet nog att du är en flicka. Du har pojkehår, men du är ändå flicka.”

– Det hela mynnade ut i ett intressant samtal om könsattribut. Om korthåriga tjejer och killkläder.

Emelie Lysholm arbetar på avdelningen Nyponet på Lindeborgs förskola i Malmö. De egna tankarna kring tillhörighet och utanförskap har funnits ända sedan barndomen. Som förskollärare och genuspedagog har insikten om hur barnen påverkas av de rådande könsnormerna vuxit…

Det händer att föräldrar ställer sig frågande till det genuspedagogiska tänket… Men jag upplever ändå att barnen oftast tycker att det är helt naturligt att kunna vara varken pojke eller flicka, eller se sig själv som lite både och.

Kreativitet

Om man bara anstränger hjärnan tillräckligt mycket så kanske man börjar ifrågasätta sitt kön, sig själv, sin existens och till slut genuspedagogens existens? Löser sig allt då?

Så eftersom “De egna tankarna kring tillhörighet och utanförskap har funnits ända sedan barndomen” för denna genupedagog – så ska de 5-åriga barnen agera terapeuter då eller? Om var och en ska implementera sina identitetsfrågor och personliga upplevelser i yrkeslivet så kommer vi verkligen att ha fullt upp, men som det ser ut nu är det mest relevanta könet. För en annan förskolelärare som kanske plågats av huvudvärk som barn kan ju hela dagistiden för barnen på arbetsplatsen genomsyras av olika teorier kring migrän – eller är vissa frågor överordnade andra och i så fall varför? Får barnen förresten inte just huvudvärk av genuspedagogerna? Så perspektivet är ju högst relevant.

princess-slottSverige är verkligen unikt. Får jag komplettera med att citera SOU 2006:75 ”Jämställdhet i förskolan”: ”Förskolans uppdrag att motverka traditionella könsroller och könsmönster handlar till stor del om att rasera gamla föreställningar om vad som är normalt beteende för pojkar respektive flickor.” Just, det: rasera – vad konstruktivt! Och vem avgör vad som är ”normalt beteende” – det som ska raseras dvs. Och redan i början, kapitel 1, första meningen (sid 19): ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt.” Ett könspolitiskt projekt – varför det? Jag har inte fått rösta om detta. Har ni?

freedom-2013-1Och nu till saken. Alla föredrag från Freedomfest 2013 kan ses via denna länk. Jag pratade alldeles för fort, så jag vet inte om ni kan lyssna till mitt föredrag – jag blev själv stressad av att höra det, ska aldrig mer försöka återge 1.500 sidor blogg på en timme. 🙂 Mitt föredrag från 2011 gick nog i lite mer normal takt. Mitt 2013 års favoritföredrag var Himmelstrands, det rev ner mest applåder och var helt suveränt  – men ni måste se allihop! Av någon anledning fungerar inte inbäddningskoderna i wordpress, så ni får alla föredrag som länkar. Kanske lika bra iofs så jag inte kraschar era webbläsare när ni laddar sidan. Här är alla:

* Jonas Himmelstrands föredrag ”Hemundervisning i Sverige?” (måste ses).

* Mitt föredrag ”Senaste nytt från genusforskningen”. 

* Martin Borgs föredrag om slöseri med skattemedel (hans film ”1200 miljarder” kan ses på Youtube).

* Markus Anderssons ”Varför är konsten så konstig?” (underhållande om modern urartad konst).

* Hans Palmstiernas”Romerska imperiet” (paralleller till vår tid).

* Frank Karstens Demokratins baksida (på engelska).

Mises  hemsida kan man för övrigt även lyssna på ett antal radioprogram på RADIO MISES.

 Lästips: När genusideologi går före vetenskap och Ett gisslandrama  och En obegriplig framställning av Norge (Norges svar till Henrik Arnstad) och slutligen Nordic Dervish om Norge: No Way!

Boktips: Pär Ström är aktuell med en ny bok: ”Vadå privatliv? Om det framväxande övervakningssamhället” (76 kr här på Bokus eller här gratis som PDF).

Och glöm inte att följa genusdebattenGenusdebatten.se, bashflak, ekvalist, Juggen, Kimhza Bremers Bodega, Malte on the Roxxx, Snurrigtdotcom, Toklandet, Susannavais, Bittergubben mfl i dessas bloggrullar.


Projekt Implicit – bär du på fördomar eller ”föreställningar” om ”verkligheten”?

december 20, 2009

För den som bara vill göra eller se testet  – se längst ner i inlägget!

Flicka könskodar ett leksaksslott

Flicka könskodar sitt leksaksslott

Igår var det exakt ett år sedan min ”Genusvetare förvirrar barnen”-artikel publicerades i SVD (här om läsarreaktionerna) och som var en reaktion på en DN-artikel om hur genusforskare kommit fram till att ”klätterställningar, gungor, sandlådor och cyklar – den tillrättalagda miljön på förskolor kan förstärka könsroller och maktstrukturer hos barn.” Barnen agerar ”könspoliser” och ”könskodar” leksaker, och förskolepersonalens ”egna föreställningar om kön” påverkar barnen, och den enda räddningen är  ”genuspedagoger” och ”genuskonsulter”. Idag kan man vara professor i ”genus, människa och maskin” och i bokhandeln kan man köpa böcker som ”Skönheter och odjur : en feministisk kritik av djur-människa-relationen” där författaren resonerar kring ”normer, normalitet och makt i förhållandet mellan människor och djur” och med detta ”visar hur en feministisk kritik kan klarlägga samband mellan underordning av olika grupper.”

Genusvansinnet fortsätter att förfölja oss från vaggan till graven, eller åtminstone tills vi gått ut skolan, trots att  det i både skolans och förskolan läroplaner (Lpo94 resp Lpfö98) uttryckligen står:

”Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen”

Och just nu pågår faktiskt en debatt om just genuspedagogik på Newsmill. Pär Ström var först ut med Låt inte genusproffsen välja leksaker! Observera Moderatmännens inlägg:

örFör För Moderatmännen är självuppoffring och försakelse ett passerat stadium

För Moderatmännen är självuppoffring ett passerat stadium

”Krigsleksaker borde förvisso vara helt okej för små gossar att leka med, men tyvärr så anser vi att den bakomliggande strukturen – som reducerar män till något slags offerlamm som ska uppoffra sig för kung och fosterland och inte minst kvinnor – är lika skadlig som den är oacceptabel i ett jämställt samhälle. Ge därför inte krigsleksaker till era pojkar denna jul utan köp hellre en Barbiedocka eller en rosa prinsessklänning till dem… Gamla idéer om ridderlighet, gentlemannaskap och hur en ”riktig” man ska vara, har blivit mäns största fiender då de uppmuntrar till självuppoffring och försakelse. Här har män mycket att lära av feministers obstinata ovilja att låta sig reduceras till redskap för någon annans agenda.”

Hade det inte varit för att radikalfeministerna provocerat fram denna extrema själviskhet hade jag nästan klandrat Moderatmännen.

Låt mig citera ur statens offentliga utredning ”Jämställdhet i förskolan” (SOU 2006:75):

Sid 58: ”Den som har ”genusglasögonen” på sig behöver nog inte gå längre än till hallen för att upptäcka det……Barnen trivs, peronalen trivs och föräldrarna är nöjda. Men som vi redan konstaterat, behöver inte trivsel automatiskt betyda att en förskola är jämställd. De könsstrukturer som finns i förskolan speglar ofta de mönster som finns i samhället utanför. Som vuxen kan det vara svårt att upptäcka och förhålla sig kritiskt till detta eftersom man lever mitt upp i dem.”

Det viktiga är således inte att barn, föräldrar och personal trivs och är nöjda med förskolan, utan att ”jämställdhet” råder, och det är bra att det blir svart på vitt nu att genusvetarnas ”jämställdhet” står i motsatsförhållande till lycka och trivsel.

På sid 151 förklarar man det problematiska i att lära ut tolerans och acceptans bland barnen eftersom detta innebär att  det finns något ”avvikande” som måste tolereras och accepteras.  Citat:

”Det kan låta konstigt att tolerans och acceptans inte är den bästa vägen att gå, men problemet med detta synsätt är att det ofta saknar maktperspektiv”

På sid 54-55 under ”Män + förskola = jämställdhet” får vi höra den svenska genusmaffian uttala sig kritiskt om jämställdhetsarbetet i förskolor i Norge, Belgien och Skottland eftersom man där vill ha in fler män i förskolan av fel skäl, nämligen att män har något att tillföra i egenskap av män:

”Tankarna om vikten av män till förskolan [i Norge] utgår i mycket från samma perspektiv som finns i arbetet i Belgien och Skottland. Att kön i sig har en viktig funktion. Den nordiska synen är dock att kön är en social konstruktion och att maskulinitet är föränderlig.”

Följdfråga: varför vill svenska genusvetare absolut ha in 50% män som anställda i förskolan?

Svensk förskolepersonal uppmanas "avkoda" det "könade materialet"

Förskolepersonal uppmanas att "avkoda" det "könade lekmaterialet"

På sid 110 får vi veta att personalen uppmanas ”avkoda” de ”könade” leksakerna på genusexperternas inrådan. På förskolan Kullegården i Partille har man istället för att plocka bort något valt att köpa in fler flickleksaker, samtidigt som personalen ”arbetar för att avkoda allt material och ge det samma status”. Det ”pojkkodade materialet kan” enligt statens utredare nämligen ”kopplas till hierarkin i genusordningen som ger det pojkar ägnar sig åt ett högre värde.” Hur i all fridens namn könsavkodar man en platsbil? Vad sysslar regering, riksdag och svenska myndigheter med egentligen som sanktionerar och finansierar denna fullständiga idioti!?

På sid 114 får vi från en utvärdering reda på det dilemma förskolepersonalen står inför då man dels ska förmedla ett kulturarv i form av sånger och sagor, och dels motverka traditionella könsroller, med pekpinnar från upplysta och allvetande ”gensupedagoger”:

”Vi har diskuterat fram och tillbaka hur vi ska förhålla oss till kulturarvet när det strider mot vårt uppdrag att motverka traditionella könsroller. Till slut har vi valt att lyfta bort vissa titlar från barnens hyllor eftersom vi inte känner att vi kan stå för det böckerna förmedlar. Vi kan komma att läsa dessa böcker i framtiden, tex i samband med teman om hur det var förr i tiden, men vi vill inte att barnen ska bläddra i böckerna där både bild och text förmedlar passivitet för flickor och aktivitet för pojkar”.

På sid 120 får vi från en utvärdering veta hur det går med ”föräldraproblemet”:

”Den vanligaste bilden många verkar ha är att jämställdhetsarbetet ofta motarbetas från föräldrahåll när frågan introduceras. Ett sådant exempel kommer från projektet ”Vidgade Vyer” i Östersund. En bit in i arbetet blev motreaktionen från några av pojkarna på den berörda förskolan starka. De motarbetade personalen och det blev mer eller mindre kaos i gruppen. Delar av föräldragruppen ville då att projektet skulle avbrytas och det var nära att personalgruppen gav upp, men med hjälp av handledare jobbade de vidare och till slut löste sig problemen.”

Löste sig problemen? Genom att kuva de föräldrar (troligen flertalet) med en avvikande åsikt i frågan? Och vad gäller det obligatoriska skolväsendet är det samma trend. I DEJA:s (Delegationen för jämställdhet i skolan) delbetänkande som kom i somras (slutbetänkandet kommer 2010) ”Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?” SOU 2009:64 kan vi tex på sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” läsa följande:

Pojke

Pojkar underpresterar för att upprätthålla sin hegemoniska maskulinitet?

”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan”

Som en följd av denna insikt vill genusvetarna nu ägna kommande decennium åt att  ”dekonstruera maskuliniteten” för skattebetalarnas pengar.

På sid 46 ser vi att det inte spelar någon roll om lärarna behandlar eleverna lika eftersom:

”En vanlig kommentar på landets skolor är: ” vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män. Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna.”

På sid 240 fortsätter det:

”I sin analys av svenska pojkars underprestationer i dag knyter Björnsson an till den engelska forskningen och konstaterar sammanfattningsvis det som också beskrivits i föregående avsnitt: Om man tar skolarbetet på allvar riskerar man som pojke att »få sin heterosexualitet i frågasatt «.”

Från Maria Hjalmarssons doktorsavhandling (Göteborgs Universitet) om genusordningen inom lärarkåren (källa):

”I resonemang om genusordning avfärdar emellertid de yngre lärarna, och då främst de yngre kvinnorna, ett sådant resonemang och betonar istället den enskilda individens betydelse än betydelsen av en strukturell eller symbolisk genusordning.

–  Många inom skolan pekar på att man vill ha in ”det andra”, det manliga i grundskolan. Men det verkar finnas en uppfattning att kvinnor inte kan bidra med ”det manliga”. Faran är att detta förstärker könssegregeringen och könsstereotyperna inom grundskolan vilket gör skolan motsägelsefull, säger Maria Hjalmarsson som skrivit avhandlingen inom ramen för forskningsprojektet Förändrade köns-/genusordningar i skola och utbildning. Policy, perspektiv och praktik.

Intressant, ”det manliga” är inget unikt för män, men ”det kvinnliga” (perspektivet) måste in i bolagsstyrelserna och detta kan bara biologiska kvinnor bidra med – hyckleriet vet i vanlig ordning inga gränser.

Genusglasögonen måste på i tid!

Genusglasögonen måste på i tid!

Linköpings Universitetsportal ”Lika Villkor” erbjuder oss att göra ett test inom Harvardbaserade ”Project Implicit” om vi bär på omedvetna fördomar angående (välj test själv) sexuell läggning, hudfärg, ålder, etnicitet, kön, vikt, länder. Det senare testet ”erbjuder en ny metod för att studera nationalism.” För tänk om man år 2009 bär på ”fördomen” att den som är äldre faktiskt är äldre, eller att den som är kvinna verkligen är kvinna, eller om man anser att det finns olika länder, och tänk om man hellre vill bo i ett land än ett annat? Dessa ”föreställningar” om ”verkligheten” som man eventuellt bär på innebär att man livet ut lurar sig själv vilket påverkar ens välmående och hälsa i en tid när det är de intersektionella genus- och fördomsforskarna som bestämmer vad som är verkligt och inte.

Den svenska samarbetspartnern i Projekt Implicit utgörs av en forskningsgrupp vid Uppsala Universitet som leds av professor Bo Ekehammar (se här). Här är huvudsidan. Notera dock att ”IP-adresser registreras rutinmässigt men dessa är helt konfidentiella” (se info).

VARSÅGODA: VÄLJ DEMOTEST!

Uppdatering: forskare kritiska mot implicita associationstestet.

Efter utfört test kan det vara på sin plats att se Indoctrinate U (del 1):


%d bloggare gillar detta: