Hur många aprilskämt?

april 9, 2011
Det saknas ett genusperspektiv på sprängämnen

Det saknas fortfarande ett genusperspektiv på sprängämnen. När kan man säga att någonting exploderat?

Jag hann tyvärr inte lägga upp något aprilskämt den här gången (förra årets aprilskämt här) men å andra sidan tar ni ju alla del av sådana dagligen och året runt i alltifrån debattartiklar till nyhetsförmedling, till nya akademiska genusrapporter (som tex genusperspektiv på   ingenjörers arbetsverktyg i byggplaneringsprocesser – i Luleå kan man ju som bekant vara professor i ämnet ”genus, människa och maskin) och till regeringens pressmeddelanden. Det börjar bli svårt att skilja skämt från allvar, i Sverige är det första april flera gånger om dagen. Det går alltså framåt för galenskapen. Numera kan man doktorera på avhandlingar i det gränsöverskridande ämnet genusfysik, som den här med titeln ”Doing Physics – doing Gender” – hur ”gör” fysikstudenter kön? Kan man låta någon bli fysiker utan att beakta gensuperspektivet? Nej, både lärare och studenter måste förstå hur de bidrar till att”göra kön” i labbet. Maxwells ekvationer är en löjlig detalj som vida överskuggas av vikten av att vara genusmedveten.

Ekvationer sprungna ur patriarkal manlig rationalitet

Ekvationer sprungna ur patriarkal manlig rationalitet utan anknytning till "vardagsförståelse"?

Även om man skulle, efter fyra års intensiv genuspropaganda på masterprogrammet i fysik, ha tid att öppna någon av fysikböckerna inför examendagen, till exempel den man skulle ha läst under sin första termin, skulle man notera att Maxwells ekvationer inrymmer både ett H, ett B och ett t. Det lilla t som kan tolkas som tiden för en traditionell fysiker av den gamla skolan, men som egentligen syftar på ”transpersoner” kan för det genuskritiska ögat ses som ett förminskande av trans i förhållande till homo och bi (H och B kan även tolkas som relaterade till det som fysiker av den gamla patriarkala skolan skulle kalla magnetfält), vilket ju bör föranleda en hel del förändringar av de så kallade ”naturlagarna”. Om avhandlingen:

”Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur. Frågeställningar kring hur gränserna dras för vad som är fysik och vem som kan kalla sig fysiker, samt hur studenterna konstruerar identiteter som fysiker i förhållande till vad de ser som ämnets normer och förväntningar.  Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik. Jag hoppas att min forskning ska kunna inspirera fysiker och fysiklärare till kritiska reflektioner kring fysik, genus och lärande, säger Anna T Danielsson [institutionen för fysik och materialvetenskap och centrum för genusvetenskap]… Analysen visar bland annat att det finns skilda förväntningar på manliga och kvinnliga studenter, och att det finns en stor variation och ibland motsägelsefullhet i vad som ses som fysik.”

Trumpetsången

Jag spelade in trumpetsången på KTH

”Motsägelsefullhet”!? Ja det kan man ju förstå när rapporter som ”Genus och Text” som jag tog upp i förra inlägget blir vägledande för Skolverket! Klassperspektivet är förvisso relevant, jag har själv studerat olika klasser av differentialoperatorer (se här eller här) och sett hur klasstillhörigheten påverkar den funktion som operatorn våldför sig på. Däremot har jag helt missat åldersperspektivet vilket ju kan ha att göra med att jag aldrig fick någon genuspropaganda serverad under en enda doktorandkurs på KTH, där jag för övrigt lät spela in videon till sången Genustrumpeten (se längst ner i inlägget) och i min genusmedvetna utstyrsel (tur jag redan hade disputerat då så att jag inte kunde bli galenförklarad 🙂 ) chockade mina gamla professorer genom att springa runt med en trollstav och vingar på ryggen genom korridorerna, men detta var ju även efter att jag varit anställd där som lärare (maj-dec 2007, efter disputationen), så de visste att jag hade något seriöst på gång eftersom de känner mig för väl för att tro att jag skulle fjanta runt utan anledning. Jag förklarade att jag hade tänkt initiera en liten samhällsrevolution och att detta var en del av mitt propagandaarbete.

Det är lättatt sätta påskäggen i halsen

Det är lätt att sätta påskäggen i halsen

Men för att komma till saken. Nu får det väl ändå vara nog! Men det är det inte. Som ett försenat aprilskämt kom just avhandlingen (tipstack till Galne Gunnar), och jag ber om ursäkt om ni sätter påskäggen i halsen nu: ”Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus”, som försvarades vid Högskolan i Gävle igår. Ur pressmeddelandet:

”- Redan i lärarutbildningen måste studenterna få bättre genuskunskaper och bli mer medvetna om vilka föreställningar de själva bär på. Men det kräver en tuff och känslomässigt engagerande utbildning i genusmedvetenhet. Hon menar att det behövs ett genusperspektiv även på ämnets innehåll. Hur påverkas undervisningen av en stereotyp och manligt kodad bild av naturvetenskap och teknik som hård, rationell och svår? Kristina Andersson har i flera år bedrivit sin forskning tillsammans med en grupp förskollärare och lärare som arbetade med naturvetenskap, men inte alltid hade ämneskunskaper.

– För dem fungerade kunskaperna i undervisning och lärande som en bra utgångspunkt för att utvecklas som lärare även i naturvetenskap. Att enbart prata om behovet av ämneskunskaper fungerar inte. Kompetensutveckling med feministiska anslag kan hjälpa lärarna att utveckla kunskapsstoffet.”

Jag har just raserat hela matematikens grundvalar med en sandhög

Jag har just raserat hela matematikens grundvalar med en sandhög. Det var ju dumt - där rök hela min forskning också.

Ja det är ju alldeles fantastiskt normbrytande att låta lärarna och eleverna upptäcka naturvetenskapen tillsammans, vilket ju går extra bra om lärarna saknar ämneskunskaper och därmed befinner sig på samma nivå som barnen. Då blir det ju naturligt att alla ställer sig samma frågor, vilket ökar känslan av att alla är likadana och därmed lika mycket värda, helt i enlighet med regelverket om ”demokratisk fostran” i läroplanerna, alla ska minsann ha samma inflytande över Sanningen. Min sanning är kanske inte din sanning och den är definitivt inte genusforskarnas sanning, eftersom den ju inte ens existerar. Hur skulle förresten barnen känna sig om lärarna påtvingade dem ”objektiv kunskap” baserad på ”manlig rationalitet”, som ju i rapporten Genus och Text till Skolverket ses som ett utövande av ”symboliskt våld” mot eleverna och förringar deras ”vardagsförståelse”. Jag som matematiker har ju redan insett att 1+1=1 är lika sant som 1+1=2, och detta kan illustreras med det vardagliga fenomenet att ligga på stranden och ösa en sandhög ovanpå en annan sandhög, vilket resulterar i en (fast större) sandhög.

På tal om det här med likhet, låt mig citera ett bra stycke ur Julia Ceasar-krönikan ”Låtsaslandet” (tipstack till Cavatus):

”I Låtsaslandet låtsas vi att alla är lika. Visserligen påstår vissa i Låtsaslandet att de gillar olika, men eftersom inte alla orkar låtsas lika framgångsrikt kringgår vi dilemmat genom att låtsas att alla är lika. Detta är dock den dogm som börjar bli allra svårast att hålla liv i, eftersom allt fler invånare i Låtsaslandet upptäcker att så inte är fallet. Att de helt enkelt är förda bakom ljuset i all sin godtrogenhet. Invånarna ser och drar slutsatser, en process som är potentiellt livsfarlig för låtsaspolitiken.”

Logiken är på tillbakagång och fördumningen på frammarsch, jag vill inte verka pessimistisk, men om man slår upp ordet ”folkmord” på wikipedia kan man se att två av de fem punkter som räknas upp i FN-konventionen lyder:

2. Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslag eller själslig skada.

3. Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som är avsedda att medföra dess fysiska undergång.

Själslig skada av genusvansinne och att uppsåtligen rasera hela naturvetenskapen (påtvingandet av nya levnadsvillkor genom att omstöpa hela utbildningsväsendet) på ett sätt som förr eller senare kommer att leda till mental och på sikt fysisk undegång, hur skulle vi tex klara av en kärnkraftskatastrof som den i Japan om de blivande fysikerna bara studerar kärnbränslet ur ett genusperspektiv? En lite mildare brottsrubricering, som dessutom ligger i tiden, skulle istället kunna vara utövandet av den första härskartekniken – Osynliggörande: med följande definition: ”Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.” Nu kanske ingen tror att utövande av härskarteknik är brottsligt, men nära på, vilket Uppsalafallet ”Ett skräckexempel på Genusväldet” visar.

Anna Ekström

Kommer Anna Ekström att rädda den svenska skolan?

Men för att återgå till aprilskämten – årets aprilskämt måste vara att regeringen just utsett Anna Ekström till ny generaldirektör för Skolverket – pressmeddelande (tipstack till QED)! Iofs samma regering som utsåg Moira von Wright till rektor för Södertörns högskola så helt säker på att det är ett aprilskämt är jag inte, men som ni minns deltog jag i en debatt  i Riksdagen för ett år sedan mot just Anna Ekström, regeringens utredare och ordförande i DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (och vice ordförande i Uppsala Universitets styrelse och fram till 1 april ordförande i SACO) för nästan exakt ett år sedan där vi debatterade innehållet i delegationens delbetänkandet SOU 2009:64, och som bekant (med ett inte obetydligt  antal riksdagsledamöter som vittnen för den som inte tror det) sade Anna Ekström bestämt: ”Jag står bakom varje ord i rapporten” efter att jag citerat några delar ur denna rapport, nämligen följande (jag ber om ursäkt för upprepning av de här citaten men jag har nya läsare som måste få det här serverat till sig, dessutom måste jag sammanfatta genuscertifieringen, så den som är trött på det och redan vet allt kan sluta läsa här :-)):

Sid 16:  ”Brist på kunskap och medvetenhet leder tyvärr ofta till en oförmåga bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturernaSkolans personal kan omedvetet genom de förväntningar som riktas mot flickor respektive pojkar vara medskyldiga till att reproducera könsstereotypa värderingar, exempelvis genom att tillåta att pojkar dominerar i klassrummet och samtidigt är mindre flitiga och ansvarstagande i skolan.”

Kommentar: när jag gick i skolan ”tillät” lärarna inte det här – alla räckte upp handen för att få ordet och alla var flitiga och tog ansvar, hur kan det komma sig när läraren inte hade läst en enda kurs i genusvetenskap?

Både lärarna och skolämnenas innehåll upprätthåller föreställningar om kön

Lärarnas brist på kunskap om genusstrukturer gör att svenska elever presterar dåligt

Sid 46: ”En vanlig kommentar på landets skolor är: ”vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män. Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna.”

Sid 220: ”Sammanfattningsvis kan man säga att det fortfarande finns en genusordning i skolämnenas innehåll som påverkar flickors och pojkars motivation” (observera – i ämnesinnehållet).

Sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” kan vi läsa följande: ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla [obs! alla!] utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan”

Sid 240: ”I sin analys av svenska pojkars underprestationer i dag knyter Björnsson an till den engelska forskningen och konstaterar sammanfattningsvis det som också beskrivits i föregående avsnitt: Om man tar skolarbetet på allvar riskerar man som pojke att »få sin heterosexualitet i frågasatt «.”

Läs mer i Mitt anförande i Riksdagen, Världen idag om debatten).
Låt oss återgå till regeringens pressmeddelande:

”Skolverket har en viktig roll när det gäller att vända utvecklingen i den svenska skolan. Jag bedömer att hon [Anna Ekström] besitter de egenskaper som behövs för att leda Skolverket i en tid av stora förändringar inom svenskt skolväsende, säger utbildningsminister Jan Björklund.” Ska jag omvärdera Björklund eller anta att han inte läst innehållet i rapporten? Minns också att pedagogikprofessor von Wrights rapport var beställd av Skolverket (se här). Vidare:

”- En skola med hög kvalitet, en skola som ger bättre resultat och en skola som är likvärdig är avgörande för Sveriges framtid. Jag vill arbeta för att utveckla kvaliteten och förbättra resultaten i den svenska skolan. Därför ser jag fram mot att leda Skolverket med dess breda och omfattande uppdrag, säger Anna Ekström.”

Tillåt mig att tvivla. Det är som moderatorn sa i debatten (fritt återgivet ur minnet): ”När du [Anna Ekström] talar i allmänna ordalag om jämställdhet så låter det bra och fint men sedan när Tanja citerar ur innehållet i rapporten så låter det lite annorlunda”, och det var det här uttalandet som provocerade fram ”Jag står bakom varje ord i rapporten”.

Göran Bexell, professor i etik och fd rektor för Lunds universitet

Göran Bexell, professor i etik och fd rektor för Lunds universitet och Tiina Rosenbergs trogne vapendragare

Nåja, åtminstone står hon för sitt verk, detta ska jämföras med den smått absurda situationen i Filosofiska rummet som sändes bara några dagar innan riksdagsdebatten (var det därför den inbjudna genusvetaren inte dök upp till debatten i Riksdagen?) där ämnet var genuscertifiering av akademin och där jag dessvärre chockade Lunds Universitets förre rektor professor Göran Bexell (som tillsatt projektgruppen för genuscertifiering, ledd av Tiina-skrämma iväg sin egna studenter ut ur föreläsningslokalen- Rosenberg ) genom att läsa
upp de konkreta kriterierna man utarbetat för certifieringen – vilket fick honom att ta avstånd från den rapport han just prisat  . Låt mig återge det som hände (lyssna på programmet) Göran Bexell kallade precis i inledningen av programmet (min 2:53-2:56) slutrapporten för genuscertifiering för  ”en mycket välskriven och välstrukturerad rapport” men när jag längre fram i programmet började citera från denna rapport och gå in på dess innehåll bla i form av de konkreta kriterier som ska tillämpas så fick jag höra från Bexell (min 31:50-32:14) att ”texten är inte att uppfattas på det sättet”, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att jag läste innantill och det ju är denna blott 9-sidiga rapport som ligger till grund för Fysicums hela genuscertifieringsarbete, och en delmängd av exakt dessa kriterier återfinns  i denna enkät för genuscertifieringen  av de tre berörda institutionerna i Lund (bla Fysicum) – och notera att det överst framgår att ”genusmedvetens pedagogik” avser ”formerna för undervisningen”, medan ”genusperspektiv” avser ”innehållet i undervisningen”.

Filosofiska Rummet 2010

Filosofiska Rummet 2010

Noteras bör att Bexell är professor i etik, och inte i hyckleri, vilket man först skulle kunna tro. Det var ju för hemskt och ohyfsat att jag skulle ha läst rapporten och dessutom ta med den till studion. Det var ju inte meningen att vansinnet skulle lyftas fram i ljuset! Jag får be om ursäkt för det, jag var medieovan och visste inte riktigt hur det fungerade i världen utanför matematiken, där man visst inte behöver  bevisa något, utan det räcker att upprepa en genomarbetad floskel tillräckligt många gånger, så blir den sann. Tänk om vi matematiker hade kunnat jobba så, då hade vi bevisat Riemanns hypotes för länge sedan. Men den dagen kommer väl, när genusforskarna dekonstruerat även matematiken, och låt mig komma till det, för de nytillkomna läsare som ännu inte insett hur illa det är ställt, eller snarare vidden av det riksomfattande ”förändringsarbete” som Genusmaffian leder.

Genusvetarna har som bekant infiltrerat hela akademin (utöver hela det omgivande samhället). Infiltrera kan tyckas vara ett starkt ord, men faktum är att man från gensuvetarhåll är helt öppen med att det är just infiltration man sysslar på med, se själva sidan 28 här: ”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser: Infiltration, Information och Utbildning.” Tack för ärligheten får man väl säga! Notera också att punkten ”Processen går vidare” följer efter ”Utvärdering av första steget”, vilket visar på att man tänkt genomföra det här även om utvärderingen av första steget skulle visa på att projektet leder till civilisationens slutliga undergång, vilket inte är en helt orimlig tanke. Ett annat intressant exempel på hur framgångsrik man blir av aktivt genusarbete inom akademin är Margaretha-11 miljoner till genusmöten från vetenskapsrådet-  Fahlgren som är påtänkt som ny rektor för Uppsala Universitet och som råkar vara föreståndare för Centrum för genusvetenskap. Ur den beviljade projektansökan från Vetenskapsrådet:

”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar… Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Trippeltorusen har genus 3

Trippeltorusen har genus 3

Just det, helt dumma i huvudet är vi och väldigt ovana vid vetenskapsteori och -kritik :-). Tänk bara på fysiker, vad sysslar de egentligen med, det kan man ju fråga sig, något jag gjorde många gånger under min uppväxt eftersom mina föräldrar är fysiker. Jag började själv läsa teoretisk fysik i Lund, men när jag inte fann något genusperspektiv på strängteorin så vände jag mig till Matematicum (en teoretisk fysiker måste ju ändå med nödvändighet även vara matematiker)  där jag till slut fastnade eftersom det ju fanns ett renodlat genusbegrepp i matematiken. Egentligen undrar man ju vad man gör som matematiker också, och det undrar även andra ibland, så här kan ett typiskt samtal låta:

-Vad sysslar ni matematiker med egentligen?

– Vi matematiker undrar mest över en massa saker.

– Jaha, vad undrar du över nu då?

– Tja, vad jag sysslar med och varför.

– Men det var ju det jag undrade.

– Jaha, är du också matematiker?

Skämt åsido, nu är det ju bättre tider – det ju just Fysicum i Lund som utgör ett av de tre pilotprojekten för gensucertifieringen.  Några av kriterierna för genuscertifieringen (sid 6-8 i rapporten, se även inlägget Filosofiska Rummet om genuscertifieringen för mer info om genusvansinnet inom akademin – länkar längst ner i det inlägget ):

* Problematiseras kvalitetskriterier och lärandemål med avseende på genus?

* Har kursplaner och andra styrdokument setts över med avseende på genus och har detta synliggjorts för studenterna?

* Används litteratur som explicit analyserar ämnet ur genusperspektiv?

*När litteratur används som saknar ett genusperspektiv, problematiseras den då i undervisningen?

* Har lärare genomgått utbildning avseende genusperspektiv i undervisning och genusmedveten undervisning?

* Har lärare kunskap om genus som begrepp, perspektiv och forskningsområde?

*Genomsyrar genusperspektiv undervisningen?

* Problematiseras etablerade begrepp, teorier och metoder med avseende på genus?

* Reflekterar läraren över sin och studenternas roll ur ett genusperspektiv? (Vem läraren är i relation till studenterna och vilken makt och möjlighet hon/han har att påverka uttryck för maktstrukturer i undervisningssituationer.)

* Används kompetensen som finns på Centrum för genusvetenskap?

Vad tycker förresten akademikerna om Bexells med fleras tilltag? Läs inlägget som rör genusgalenskap på export till Uppsala Universitet: Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!

Uppsala Universitet ville inte ha genuscertifiering, då nytte man namn till

Uppsala Universitet ville inte ha genuscertifiering, då bytte man namn till genusmärkning, när institutionerna inte heller ville ha genusmärkningen förklarade de pådrivande detta med att man missförstått allt och nu planerar man att kalla genuscertifieringen för "jämställdhetsarbete" - alla medel är tillåtna för att få igenom sin agenda.

Utifrån vissa artiklar i media (tex ”Genusmärkning kan läggas i malpåse”  ) skulle man kunna tro att de ansvariga (bla Margaretha Fahlgren, ev blivande rektor för Uppsala Universitet)  har backat i frågan, men jag har tagit del av områdesnämndens skrivelse angående genusmärkningen efter att remissyttrandena inkommit, och faktum är att det bara är ”det belastade begreppet genusmärkning”, som ju skulle ersätta det andra belastade begreppet: ”genuscertifiering” (för att ”undvika mindre lämpliga associationer”, vilka dessa skulle vara framgår inte)  som eventuellt ska skrotas. Av ett 12-sidigt dokument som kom den 11 feb 2010 ärendet (Se inlägget Genusvetarna- offer och slagträn?) framgår nu att det man egentligen (!?) avsett med genusmärkning var ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genus.” Enligt arbetsgruppen har institutionerna och fakultetsnämnderna  sammanblandat ovanstående två (?) och denna olyckliga sammanblandning anser man vara skälet till kritiken mot genusmärkningen och att debatten blivit ”skev” av att man använt kortformen ”genusmärkning” om ”syften eller åtgärder som har en komplex karaktär” (sid 10 i dokumentet):

”Arbetsgruppen var inte bekväm med begreppet [genuscertifiering] utan sökte istället andra formuleringar för verksamheten och menade i brist på bättre ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genusmedvetenhet”. Av och till i rapporten avsåg gruppen utnyttja termen ”genusmärkning” som en kortform av vad man menade. De remissinstanser som lämnat negativ kritik har nästan uteslutande valt kortformen och kritiserat begreppet. Arbetsgruppens diskussion och förslag till benämning av verksamheten och synpunkterna i yttrandena visar möjligen hur svår eller t.o.m. skev debatten kan bli när kortformer används om syften eller åtgärder som har en komplex karaktär.”

Detta är helt i linje med genusfanatikernas sedvanliga sätt att resonera – de är ”missförstådda” (av alla fem fakultetsnämnder!) denna gång till följd av ”komplexiteten” i sitt förslag. Vi andra är ju så korkade, och genier är alltid missförstådda, även om de skriver saker i klartext. Hur menar de att ”kortformen genusmärkning” skiljer sig ifrån det den är en förkortning av? Kanske lästes förslaget med alla sina uttryckliga detaljer inte med genusglasögonen på, och kanske är genusmärkningens fullskaliga genomförande för övrigt en förutsättning för att kunna förstå förslaget? Låt mig avsluta med symbolen för genusvansinnets intåg i akademin – genustrumpeten (SVD)

Nej förresten, låt mig avsluta med en postmodern vision för den svenska skolan – vi är nästan redan där:

Eller nej förresten, jag avslutar med en vision för Sverige, om vi inte gör något snarast:

[blip.tv http://blip.tv/play/AYH8phQC%5D

Relaterat om DEJA-rapporten: SkolgenusFrån DEJA till rismodellen,
DEJA, genuspedagoger och Göran Perssons motionsrunda i studion, Mattegenus i det Butlerska vektorrummet, DEJA:s matteproblem.
Annat: Är genusvetarnas verksamhet laglig?

Lästips: Zaremba i DN om skolan, Zaremba i DN om skolan del 2 OBS! Zaremba gästar Timbro den 18 april kl 12-13 för att tala om skolan! Kallberg: I Sverige råder partiernas diktatur.

Min inbox fylls av intressanta lästips dagligen, jag har dock inte tid att öppna allt just nu – så lägg gärna intressanta tips om genusgalenskaper i kommentarsfältet. Men jag tar tacksamt emot även mail med samma information, förr eller senare kommer jag att hinna öppna och läsa allt! 🙂

Annonser

Iiiinte 80 miljoner till!!!!

november 14, 2010
Så här, fast i ljusgrönt, såg det ut onsdag 3 november

Så här, fast i ljusgrönt, såg det ut onsdag 3 november kl 19.15

Ok nu är det dags att dra igång bloggandet, vansinnet härskar fortfarande i landet med idiotin som ledstjärna och ideal. Som Anna Anka sa: ibland undrar man om man lever i ett land eller ett skämt. Om jag sätter ihop mina 140 blogginlägg till en bok inser man lätt att det senare överväger. Ändå har jag som ni minns ju sökt det utlysta jobbet som ”Informatör åt genusmaffian” för att försöka reformera vansinnet inifrån men det gick inget vidare, trots att jag vet att Genusväldets högsta representanter läser min blogg! ;-). Det finns ingen rättvisa i den här världen, inte ens en arbetsintervju blev jag kallad till, trots mina ur genussynvinkel queera meriter – hur många logiskt tänkande matematiker har de egentligen och vad säger detta om förverkligandet av deras mångfaldsplan och fördomar mot oliktänkande? Liksom det mest provocerande, med dagens konstideal att just provocera rådande normer, är att måla en vanlig tavla på tex en blombukett, är det mest normbrytande att faktiskt sätta en tänkande människa på en genusposition – något queerare får man leta efter i stjärnorna. Och på tal om stjärnor, eller snarare meteorer, så hade jag den extrema turen att förrförra onsdagen (3 november, ca klockan 19.15 – någon som också såg detta?) under 5 minuter under en kvällspromenad med dottern beskåda meteorskuren Tauriderna, trots molnighet så pågick detta fullt synligt och de vackra ljusgröna strecken fick min dotter så fascinerad att chansen att hon skulle välja en genusvetarutbildning numera är reducerad till noll, oavsett framtida statliga propaganda. Men för säkerhets skull kanske vi satsar på att denna onsdag (17 nov) försöka observera även de årliga Leoniderna då jorden passerar kometen Tempel-Tuttles bana. Missa inte det!

Jag fick en chock

Jag fick en liten chock 2008 när jag såg DN-artikeln om könskodade lekplatser

Just det, de 80 miljonerna jag skulle ta upp. Det är ju en droppe i havet av genuspengar som flödar i Sverige, men jag såg detta på text-TV i förrgår och det var då jag kom på att jag fortfarande inte avslutat mitt projekt med genusvansinnet. Matematiken har upptagit den mesta tiden denna termin, men det var väl något som min hjärna behövde för att återhämta sig från det kroniska chocktillstånd den befunnit sig i ända sedan jag för första gången öppnade en svensk dagstidning, vilket var ungefär efter att själv ha skrivit i en (här replik och slutreplikskogslek-gör-barn-jämlika-frågan) och sedan var jag ju tvungen att läsa de tidningar där man skrev om mina aktiviteter (som tex härhär, här, här, här osv), kanske dags för mig att gå ut med viktig samhällsinformation igen i någon tidning. Jag ska nu under veckan sammanställa allt kring min väg från ett normalt liv till ett liv rakt in i genusvansinnet, vilket orsakat irreversibla hjärnskador inte bara hos mig utan även hos dem som läser mina inlägg. Och på tal om inläggen så ska jag också sammanställa en lista på alla eftersom jag ofta noterar att folk verkar sträckläsa hela min blogg. Snäll som jag är ska jag underlätta för både vänner och eventuella fiender att ta del av vansinnet. Jag har under hela mitt bloggande varit fullt medveten om att varje rad jag skriver kan och kommer att användas emot mig i en eventuell framtid (eventuell eftersom Sverige ju kan gå under när som helst med tanke på all idioti), och eftersom jag ärligt står för varje rad så kan fienden lika gärna genast lägga ner. Det enda olämpliga på min blogg är, inte helt oväntat ju, de citat jag lyfter fram från de utredningar och artiklar jag läst.

Mina kollegor i Lund är kuvade av genusmaffian och dess hantlangare

Mina kollegor i Lund är kuvade av genusmaffian och dess hantlangare

Till och med så illa är det, att Lunds Universitets förre rektor Bexell i riksradio tog avstånd ifrån den rapport han först kallade ”välskriven och välstrukturerad” efter att jag började läsa innantill från den! Däremot i riksdagen så sade Anna Ekström att hon ”står bakom varje ord i rapporten” SOU 2009:64 efter att jag citerat delar av den, som exempelvis att ”I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan” (sid 237). På tal om den: snart (inom några veckor) kommer ju DEJA:s slutrapport med ”lämpliga åtgärder” baserat på genusanalysen av svensk skola, och den SOU:n är prioritet ett för mig att läsa och blogga om – jag längtar redan! 🙂

Pengarna flyger ut ur regeringskansliet och rakt ner i genusmaffians fickor

Pengarna flyger ut ur regeringskansliet och rakt ner i genusmaffians fickor - vad sysslar Reinfeldt med?

För att komma till saken, ursäkta sidospåret, VÅR KÄRA ALLIANSREGERING HAR JUST BEVILJAT YTTERLIGARE 80 MILJONER KRONOR (även HÄR) till projektet ”Jämställdhets-integrering i staten” (JÄMI) – ni vet det där projektet som redan beviljats 145 miljoner under åren 2008-2010, trots att det i 7-sidiga regeringsbeslutet uttryckligen stod (se sid 3): ”I december 2007 fattade regeringen beslut om att bevilja Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) högst 100 miljoner kronor för att under tiden den 1 januari 2008 till den 31 december 2010 stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan.” så steg summan som bekant tidigare i år till 145 miljoner. Den nya summan på 80 miljoner till SKL (Sveriges kommuner och landsting) ska, som ni kan läsa i inledningen av pressmeddelandet, avse perioden 2011-201, hur man nu ska tolka denna tideräkning. Så vi är nu uppe i 225 miljoner kronor. Ok, låt se vad som pågår nu då, och notera den ammande mannen på bilden (ammande män har vi som bekant stött på tidigare hos Aschberg och det var då SVT Debatt kontaktade mig för att medverka i debatten om detta, men jag vägrar skämma ut mig offentligt – den som har för lite att göra kan försöka pumpa mansbröst i ett halvår, jag tycker bara det är slöseri med tid, och även TV-tid och licenspengar). Citat från pressmeddelandet från i fredags:

”– Vi måste utveckla arbetssätt i skolan, sjukhuset eller äldreboendet som inte missgynnar medborgare på grund av deras kön, sade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni idag på Sveriges Kommuner och Landsting konferens Hållbar jämställdhet.  För att säkra hållbarheten i den satsning som idag redovisas på konferensen, har regeringen beviljat ytterligare 80 miljoner under åren 2011-201.” [sic]

På resultatkonferensen om jämställdhetsintegrering fick man ta del av banbrytande insikter för 145 miljoner kronor

På resultatkonferensen om Hållbar Jämställdhet fick man ta del av banbrytande 145-miljonerkronorsresultat

”Resultatkonferensen sammanfattar de verksamhetsförbättringar som genomförts inom Program för Hållbar Jämställdhet, den landsomfattande satsning på jämställdhetsintegrering i SKL:s regi som pågått sedan 2007 och som finansierats med 145 miljoner från regeringen… På konferensen presenterade representanter från de ingående utvecklingsarbetena sitt arbete med att integrera jämställdhet i allt ifrån skola till handläggnings-processer. Resultaten från programmet redovisades även i form av en omfattande posterutställning och ett antal filmer, och i ett spännande bildspel bjöd fotografen Elisabeth Ohlson Wallin på sin tolkning av begreppen jämställdhet och ojämställdhet… Ladda ner två av Elisabeth Ohlson Wallins bilder För mer information: Henning Brüllhoff, avdelningen för vård och omsorg, tfn 08-452 74 23, e-post henning.brullhoff@skl.se Pressjour: 08-452 71 01”

Ska vi spamma dem? 😉 Eller lämna synpunkter? Fyll i synpunkter här! (Uppdatering: Jag lämnade just in synpunkten ”Vad sysslar ni egentligen med?” + länk till detta inlägg). Men för att ni ska kunna ge synpunkter, låt mig delge er lite material kring Hållbar jämställdhet (se kort info om Program för Hållbar Jämställdhet) och jämställdhets-integreringen. Här har vi en delrapport från Ljungby kommun: varsågoda – en 29-sidig dos ordsvammel. Bland annat har man (sid 11) utsett 100 ”jämställdhetsombud”, som först (se fotnot) kallades ”jämställdhetsstrateger” men man valde att byta namn på dem, och alla arbetsplatser har fått i uppdrag att utse ett ombud. ”Processledarna” har ansvar för att utbilda ombuden. Ombuden får information och verktyg av ”processledarna” och ”strategerna” (detta ord var alltså redan upptaget) ”som de ska sprida vidare”, och så har man en ”styrgrupp”.

Resultaten

Projektet tycks skapat uppifrån enligt de kommunanställda

På sidan 12 kan vi läsa, under ”Resultat av genomförda intervjuer” ur materialet som lämnats in av ”processledarna”. Intervjupersonerna fick besvara frågan ”Hur prioriteras arbetet med jämställdhets-integrering i Ljungby kommun?” och vi kan läsa att ”Majoriteten, sammanlagt 71,4 %, av intervjupersonerna, anser att arbetet med jämställdhetsintegrering är medelprioriterat eller lågt prioriterat. En utav anledningarna till detta har enligt några intervjuade varit att detta är något nytt som ska in bland alla andra arbetsuppgifter. Det finns en diskussion från intervjuerna kring att projektet skapats uppifrån och att det inte har funnits en efterfrågan ute i verksamheterna på dessa insatser, vilket gör att arbetet prioriterats lågt.”

Sid 13: ”Eftersom det inte har tillkommit av en behovsefterfrågan underifrån prioriteras det lågt. (…) Generellt är det fel timing och ett projekt som initierats uppifrån som tyvärr inte är så accepterat ute i verksamheten. Det är viktigt i och för sig, men kanske något fel i tid. Det är inte ett så synligt eller upplevt behov som har tillfredsställts.” (ur intervjun med förvaltningschefen på Miljö och Byggkontoret som också är medlem av styrgruppen).

Efter nästan ett solvarv och flera miljoner är genusvetarna fortfarande inne i en "planeringsfas"

Efter nästan ett varv runt solen och flera miljoner kronor är genusvetarna fortfarande inne i en "planeringsfas"

Sid 14: På frågan ”Anser du att projektets sätt att arbeta leder fram till jämställdhetsintegrering?”, svarade över 70% intervjupersonerna antingen ”Nej”, ”Till viss del” eller ”Vet inte”. Bara 28.6% svarade ”Ja” Kommentar: ”Störst andel intervjupersoner menade att de inte vet om sättet att arbeta inom projektet kommer att leda till en jämställdhetsintegrerad kommun. Främsta anledningen till detta uppges vara att projektet fortfarande är inne i en planeringsfas, och att det ännu inte synts några konkreta verktyg för att genomföra integreringen av jämställdhet.” Detta alltså efter att ”jämställdhetsintegreringen” i Ljungby kommun pågått i 10 månader!

Sid 16: Intervjupersonerna ombads att svara på frågan ”Finns det skillnad på inställning till jämställdhetsintegrering hos tjänstemän respektive förtroendevalda på kommunen?” 37.5 % svararde ”Ja, tjänstemän har en mer positiv inställning” och 0% svarade ”Ja, politiker har en mer positiv inställning”, 12.5% svarade ”Nej” och 4.5% ”Det är individuellt.” Kommentar: ”Intervjupersonerna tillfrågades även kring vilka resultat de tror att projektet kommer att nå gällande förändring av attityder kring jämställdhet hos förtroendevalda och tjänstemän på kommunen… Det finns dock en viss tveksamhet kring huruvida projektet verkligen kommer att kunna förändra arbetssätten så att ett jämställdhetsperspektiv slutligen genomsyrar all verksamhet.”

Sid 17: ”Någon intervjuperson menade att det har getts mycket information inledningsvis, som visserligen behövts, men att det har varit en del ”korvstoppning”. Det har även påpekats att startsträckan för projektet har varit lång och att det nu är tid att sätta igång det praktiska integreringsarbetet.” Notera alltså att detta dokument är daterat juni 2010 (av Instititet för lokal och regional demokrati) och projektet i Ljungby påbörjades i augusti 2009. En ”startsträcka” på ca 10 månader alltså.

Talar genusvetarna med kluven tunga?

Talar genusvetarna med kluven tunga?

Sid 19: ”Tar du hänsyn till jämställdhet i varje ärende i ditt arbete?” 0% svarade ”Ja”, 62.5% ”Nej” och 25% ”I mycket men inte allt”. Kommentar: ”En utav intervjupersonerna, som svarade nej på frågan, menade att det inte alltid är så att man tänker i banorna kring jämställdhet rent praktiskt, men att detta inte alltid behövs. Majoriteten var dock överens om att jämställdhetsperspektivet borde vara en del av arbetet och att detta kan förbättras.” Denna ”majoritet” finns dock inte redovisad i en enda av alla de tabeller man fyllt ut sitt 29-sidiga dokument med. Jag skulle gärna vilja se redovisningen av just denna majoritet – varför har man utelämnat denna viktiga och för det fortsatta arbetet avgörande fråga!? Trots allt är det ju rapporten utgiven av ”Institutet för lokal och regional demokrati”, så borde inte de involverades önskemål redovisas tydligt? Kanske kommunen kan hålla en folkomröstning i frågan – åtminstone bland sina anställda som berörs, om inte annat?

Sid 22: ”Det som av några har tagits upp som ett problem är att flera jämställdhetsstrateger är chefer och att de inte har tid, eller tar sig tid, att prioritera arbetet. Inom gruppen med strateger har det därför varit olika ambitionsnivå, vilket en del tycker är synd. En del strateger tilldelades också uppgiften trots att de egentligen inte ville, vilket också är en bidragande orsak till att arbetet inte prioriteras av alla. Det har enligt någon intervjuperson också framkommit negativa attityder från vissa chefer som inte velat ha ”ännu ett ombud””. Frågan man börjar ställa sig är egentligen om inte hela den kommunala verksamheten istället för att förbättras istället blivit lidande av jämställdhetsintegreringen! En liknande byråkrati med strateger, styrgrupper, ombud och processledare får man se sig om efter i det fd östblocket.

Motstånd

Trots ett "komplett motstånd" mot genusmaffian tycks ingen klara av att sätta stopp för vansinnet

Detta är talande, sid 23: ”Intervjupersonerna fick möjlighet att kommentera processledarnas insatser i projektet… ”De [processledarna] har haft ett komplett motstånd men har ändå skött det bra. Det är ett lågt intresse hos både tjänstemän och politiker.”” [ur intervju med förtroendevald] Vidare på sid 23-24: ”Rekommendationer för fortsatt arbete. Utmaningar:”

* Fler konkreta verktyg till jämställdhetsstrateger och jämställdhetsombud i syfte att förtydliga deras uppdrag och underlätta i deras implementering av jämställdhetsintegreringen i organisationen.

* Komplettera utbildningstillfällen och träffar med mer praktiska övningar, såsom exempelvis värderingsövningar och gruppövningar där deltagarna själva får tänka till och problematisera.

* Arbeta för att skapa förutsättningar för att jämställdhetsarbetet ska få resurser även efter projektets slut. Om arbetet lämnas utan någon som kan vara drivande och fortsätta leda processerna är risken stor att frågan återigen prioriteras bort. Alla områden som är viktiga och där man vill se en utveckling kräver resurser, så även jämställdhet. Strateger och ombud ska fortsätta sitt arbete efter projekttidens slut, men det krävs någon samordnare som ser till att möten sker och att dessa grupper förses med uppdaterad information och utveckling av metoder, arbetssätt och verktyg. Det behövs en strategi och arbetas fram resurser för detta.

*Att under hösten lägga grunden för att arbetet med jämställdhetsintegrering blir långsiktigt och hållbart.

Den som ifrågasätter könsmaktsordningen kan få sparken

Den som ifrågasätter könsmakts-ordningen kan få sparken

Vad ska bli långsiktigt och hållbart? Det man inte vet vad det går ut på? Det man inte förstått? En långsiktig och hållbar (och resursslukande) fördumningsindustri – det är vad Genusväldet är. Det enda som kommer att bli långsiktigt och hållbart, om vi inte gör något snart, är sådana här svammeldokument som överträffar sig själva för varje ny miljon som utdelas. Processledare, genusstrateger, styrgrupper, förändringspiloter, genuscoacher, mångfaldsstrateger – det tar aldrig slut. På tal om mångfald – är inte allt det här egentligen en plågsam och utdragen likriktningsprocess? Får man ha en annan åsikt – eller blir man av med jobbet då?

Under ”Slutdiskussion” sid 25: ”En ytterligare del i att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete efter projektets slut är även att få in jämställdhetsfrågan i det större mångfaldsperspektivet. Kvinnor och män är två nästan lika stora grupper i samhället och därför är det självfallet viktigt att arbeta med att de behandlas jämställt och har lika rättigheter och skyldigheter på alla plan. Men grupperna kvinnor och män är inte homogena och de kan i sin tur ha varierande behov beroende på bland annat etnicitet, religion, ålder, social tillhörighet och funktionsnedsättning. Även dessa grupper är en del av diskrimineringslagstiftningen. För att arbeta med att i framtiden skapa en kommun öppen för alla och där alla medborgare har möjlighet till likvärdig påverkan, är det viktigt att också arbeta med mångfald. Att arbeta med mångfald kan fungera under samma upplägg som finns inom detta projekt, dvs. genom kompetenshöjande insatser, synliggörande och diskussion. Detta kan vara något att ha med sig i kommande funderingar kring hur arbetet med jämställdhet ska fortgå i framtiden, och hur det kan inkluderas i ett större sammanhang.”

Att låta en genuspedagog sitta bredbent på en stol - det är vad våra skatter går till

Att låta en genuspedagog sitta bredbent på en stol - det är vad våra skatter går till år 2010

Herregud!!! När kvinnor/män är uttömt kan man börja katergorisera folk efter andra egenskaper och ”problematisera” i oändlighet. Och vad har man gjort under tre år med 145 miljoner när det gäller kvinnor/män? För ingen, inte ens alla de involverade, tycks ha förstått hur, vad och varför. Vad pågår och vad går allt detta ut på? Ja, det är väl det man behöver ytterligare 80 miljoner kronor till. Men det finns ju några konkreta resultat som media tagit upp. Som ni minns från ett av mina senare inlägg om dessa 145 miljoner så har pengarna gått till högst rationella saker, som könsbyten på bestick och på att väcka uppmärksamhet genom att ”vräka sig på en stol” och sitta bredbent – detta normbrytande arbete kräver ju några miljoner skattekronor, långt viktigare än att alla skolelever ska ha läroböcker (vilket många barn i Sverige år 2010 alltså inte har – men genuspengar finns det alltid).

Är det verkligen normbrytande att sitta bredbent på en stol?

Är det verkligen så normbrytande att sitta bredbent på en stol?

Man ska nu snart släppa slutrapporten från regeringsuppdraget, som ska bli intressant att läsa. Det blir en stor fest – här inbjudan – där vanliga dödliga får mingla med genusvetare den 6:e december. Notera i inbjudan: ”Regeringsuppdraget Jämi, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, har 2008-2010 arbetat med att skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för jämställdhets-integrering i staten. Många av Jämi:s slutsatser berör därför förslag för fortsatt stöd tillmyndigheter i deras arbete med jämställdhetsintegrering”. För den som inte noterat det så är alltid slutsatsen i alla genusprojekt att det behövs mer resurser, mer utvärdering och mer forskning på området, och trots det senare så ska man likväl ändå implementera allt. Liksom man ju i ett civiliserat samhälle låter en hjänkirurg som inte forskat färdigt på sin nya metod använda den utan att detta ifrågasätts av någon.

Man blir ingen bra tandläkare förrän man gått RFSL:s kurs

Man blir ingen bra tandläkare förrän man genomgått RFSL:s kurs

Exempel på andra projekt som tyvärr inte rymts inom den ynka summan 145 miljoner under 2008-2010 utan som krävt separata satsningar är exempelvis HBT-certifieringen av tandvården som jag blev varse mitt under mitt bulgariska nationaldagsfirande. Ty hur ska en tandläkare kunna bedöma och behandla en patients tänder och bemöta denna medmänniska som just en patient och medmänniska, om tandläkaren inte har genomgått RFSL:s specialkurs för vårdsektorn i hur man bemöter andra människor? Det ursvenska är blott barbari som Reinfeldt sagt, vilket ju stämmer med tanke på att min icke-upplysta tandläkare helt brutalt drog ut mina fyra visdomständer när jag var 19 utan att ens fråga om mitt genus är manligt, kvinnligt, obestämt eller utomjordiskt, eller vilken sexuell läggning jag har. Jag kanske var tänd på tandläkaren själv. Är det då rimligt att han drar ut mina visdomständer!? Tur att utvecklingen går framåt och att de genuskunniga bedriver ett aktivt upplysnings- och utbildningsarbete, som vi alla bekostar. Människan har blivit människa inte som Lasse Berg nyss påstod genom samarbete och solidaritet, utan genom att genusmaffian enväldigt påtvingat medborgarna sina upplysningskampanjer och sitt skattefinansierade utbildnings-material. Några som gått igenom HBT-utbildning är folket på polismyndigheten, och så här blev omdömet:

Nationella insatsstyrkan måste HBT-certifieras

Även nationella insatsstyrkan måste HBT-certifieras

”Jocke Beland, gruppchef för polisens Plattangrupp: ”Jag tyckte den var mer eller mindre ett påhopp. Väldigt generaliserande och väldigt låg nivå för att den utgick ifrån att alla poliser var mer eller mindre homofober. Det kändes inte bra alls”. Poliserna fick se bilder på människor och gissa om de är svenska eller inte, om de är heterosexuella eller inte, och om olika konstellationer av människor utgör familjer. Belands kommentar: ”Här visar man en bild på en asiatiska och sen står frågan: ”Är det här en svensk?”. Det är för mig en mycket konstig fråga. Det är helt ointressant om hon är svenska eller inte. Har hon blivit utsatt för ett brott eller inte, det är mer intressant. Det känns som ganska mycket bortkastad tid.”En polisman som vill vara anonym säger: ”Man får känslan av att utbildningen är utformad för någon som är sex år gammal. Det känns nästan kränkande att behöva genomgå den.”

Genusperspektiv på bussåkande - svensk spjutspetsforskning

Genusperspektiv på bussåkande - svensk spjutspetsforskning

Där ser man – men för att ta den Nya klassens utbildningsverksamhet i försvar: vi dödliga är fortfarande för dumma för att inse hur långt genusforskningen kommit. Vi har fortfarande inte förstått detta, liksom övriga forskarvärlden är helt efterbliven jämfört med genusforskningen. Friska gärna upp minnet och höj blodtrycket med Statens Offentliga utredning SOU 2001:43 ”Jämställdhet, transporter och IT” för den som trodde att det bara är att hoppa på bussen när ni ska till jobbet. Så enkelt är det inte, för som rubriken på delrapporten ”Kön i kön” antyder, så görs ju kön i kön, alltså i busskön, så inte ens där är man fredad från strukturerna och man bidrar dessutom till att upprätthålla dem. Men genom en decimetertjock svensk statlig utredning om genus i transportsektorn ska man kunna överleva sin vardag och gå vidare i livet, eller till jobbet, om man nu inte vill åka buss och göra kön längre eller könad. Om man nu har ett jobb, och inte ett konstgjort DDR-övervakningsuppdrag som genusvetare:  Genusanalys av transportsektorn – del 1 Transportgenus och politiker i KBT-behandling Genusanalys av transportsektorn – del 3.

Ursäkta det långa inlägget, jag höll mig i vilket fall till ett enda, men oändligt stort, ämne: jämställdhetsintegreringen. Det här var bara en introduktion. Det finns 84 rapporter till. Sov gott kära vänner! 🙂

Lästips: Elise Claeson: ”Kvinnor tar död på feminismen”.

Annat intressant: DN skolgenus, Flickskolor nästa?, AB skolgenus, Demokratikurs , EurokraternaÖvervakning, DatalagringenInternetansvarKlokt om skolan (Björklund), mer klokt om skolan , mer skoldebattKonstdebatt (Axess)ElitsatsningsfobiIdeologin och rötterna, Nytt EU-grönsaksdirektiv, Att äga sin egen information,   Har SKL verkligen tid att ”jämställdhetsintegrera”,   Finns det en ”utvidgningsansvarig” EU-kommissionär? Lägg ner hela partiet iställetGated communities – nu i Sverige Sandelin i GP , Könskvoteringskritik på Newsmill Sahlin och kvinnornaInga pengar till genusforskning (Assarmo) , Om att inte får företräda sig själv.


Repris på genusperspektiv, svensk skola och snälla apor

juni 27, 2010
Repris idag kl 17.03

Göran Bexell, Tanja Bergkvist, Tomas Brage, Svante Nordin i Filosofiska Rummet

Ikväll kl 17.03 blir det repris på Filosofiska Rummets ”Genus-perspektivet och forskningens frihet”  där jag medverkade för några månader sedan. De tre föregående programmen Konservatism, Ekologism och Nationalism ingår i Filosofiska Rummets nya serie om politiska ideologier. I mitt TIDIGARE INLÄGG OM FILOSOFISKA RUMMET återfinnes mp3-länk till kvällens program för den som inte kan lyssna till det kl 17 idag, liksom en sammanfattning av de kriterier som utarbetats av gruppen för genuscertifiering och dessutom (längst ner) länkar till alla mina inlägg om genuscertifiering och Genusväldets intåg i akademin. Den som är observant kannotera att Lunds Universitets fd rektor professor Göran Bexell precis i inledningen av programmet (min 2:53-2:56) kallade slutrapporten för genuscertifiering för  ”en mycket välskriven och välstrukturerad rapport” men när jag längre fram i programmet började citera från denna rapport och gå in på dess innehåll bla i form av de konkreta kriterier som ska tillämpas så fick jag höra från Bexell (min 31:50-32:14) att ”texten är inte att uppfattas på det sättet”, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att jag läste innantill och det ju är denna blott 9-sidiga rapport som ligger till grund för Fysicums hela genuscertifieringsarbete (en delmängd av exakt dessa kriterier återkommer nämligen i denna enkät). Sammanfattningsvis: när man undersöker vad som rent konkret döljer sig bakom alla fagra ord om  jämställdhetsarbete så märker man en viss obekvämhet från de ansvarigas sida, det handlar nämligen alltmer sällan om jämställdhet och allt oftare om att att bygga upp egna maktstrukturer och genuskontrollorgan. Om man nu menade något helt annat än det man skrev – varför skrev man då inte det? Helt obegripligt för mig som matematiker, liksom för flertalet normalt fungerande människor.

I Lars Fimmerstads bok ”Lagom galen. En studie i svensk fundamentalism” (skriven 1989) som jag citerade från i förra inlägget finns mer läsvärt – här lite om skolan:

”Den svenska populistiska ideologin säger att det finns en klass av ”starka” som hotar harmonin i samhället. Det är statens uppgift att i folkets namn eliminera ”de starka”. Den svenska världsbilden är egentligen socialdarwinistisk. Nazismen bejakade den socialdarwinistiska tanken att de starka skulle segra. Den svenska modellen utgår också från socialdarwinismens beskrivning av människornas värld, men försöker vända den upp och ner. Genom införandet av en stark stat ska förlorarna i kampen för tillvaron i stället tränga undan de starka. The survival of the fittest ska ersättas med the survival of the feeblest. Den svenska staten är den civilisatoriska triumfator som korrigerar naturens grymma lagar. Genom att alla goda förlorare håller ihop kan de besegra de onda vinnarna i den darwinistiska djungeln. Utan skydd av en stark stat flyter de starka genast upp och vi får tillbaka den tidiga industrialismens samhälle i de nordengelska koldistrikten.”

”I varje ny generation uppstår det nya starka människor. Det är därför en viktig uppgift för skolan att tidigt upptäcka dem och sprida ut dem jämnt i skolsystemet, så att de inte klumpar ihop sig i elitskolor eller specialklasser. Skolsystemets främsta uppgift har blivit att så länge som möjligt förhindra att begåvade elever utnyttjar skoltiden till att skaffa sig ett intellektuellt försprång.  När de slutligen närmar sig vuxen ålder har skolan redan gjort sitt. Risken för uppkomsten av renässansmänniskor eller begåvade undantagsmänniskor är undanröjd. Den som vill förvärva en enastående förmåga på något område måste börja utveckla den redan före puberteten och lägga grunden till sin särskilda skicklighet under tonåren. Fram emot tjugoårsåldern är det för sent att anträda en exceptionell karriär. Därefter kan individen visserligen nå respektingivande skicklighet inom sitt fält men aldrig förmågan till civilisatoriska prestationer av utomordentligt slag.”

Nybyggt svenskt universitet med genusspetskompetens

Nybyggt svenskt universitet med genusspets-utbildning?

”Konstruktörerna av det svenska skolsystemet anade detta förhållande och göt en massiv skyddsbarriär mot ovälkommen begåvningsutveckling i de sammanhållna klasserna och den obligatoriska gymnasieskolan. Ingen länk i kedjan av skolelever inom en viss generation borde fortsättningsvis bli starkare än den svagaste. Undantag görs i tennis. Av något skäl tillåts gräddan av nationens tennistalanger att utveckla sin talang i tid. Lika viktigt som att hämma begåvningsutvecklingen hos skolelever är det att inte speciellt lysande universitetsmiljöer uppstår där de starka kan briljera och hetsa varann till elitistiska kulturyttringar. Därför bör all utbildning av vuxna människor försvinna in i ett högskolesystem som är så jämnt utbrett över landet som möjligt och inte har några elitistiska ansamlingar på vissa platser. Framför allt gällde det att hugga topparna av de universitetsmetropoler som genom att vända sig till hela landet kunde skumma befolkningens begåvningsreserv till sina elitära bildningsinstitutioner. Genom att avleda utbildningsresurserna till landsortshålor utan intellektuell eller kulturell tradition kunde man tunna ut rekryteringsbasen till de gamla universitetsstäderna och strypa tillflödet av begåvning dit.”

”Men inte ens det mest utopiskt konstruerade utbildningssystem kan ensamt stävja en hel befolknings intellektuella strävanden. All bildning frodas ju inte i den formella utbildningens hägn… Skönlitteraturen, till exempel, är ett fält där ett samhälle som strävar efter absolut jämlikhet måste uppfinna någon slags gräsklippare som kan hålla topparna i trim. Där gjorde skattepolitiken sin tjänst. Genom att författare åtminstone i början av sin karriär oftast måste ha någon form av arbete som försörjer dem innan de kastar sig ut i storskrivandets äventyr stoppar marginalskater och  40-procentiga arbetsgivaravgifter på bokintäkter de flesta försök att skörda kommersiella inkomster på författarskap.” (slut på citat)

Betygskommittén i en Malmöskola sammanträder

Betygskommittén i en Malmöskola sätter betyg på en av sina lärare

Så är det, ingen får avvika från mittpunktsnormalen eller hamna utanför den demokratiska grundmängden, som man skulle uttrycka det idag. Den där boken skrevs ju 1989 och mycket, eller kanske snarare lite, beroende på hur man ser det, har hänt sedan dess. Detta påminner mig om nyhetsinslaget i förrgår i Rapport om hur eleverna i Malmö betygssätter sina lärare för att dessa ska kunna utveckla sin pedagogiska skicklighet (det är nämligen mer demokratiskt att lägga det pedagogiska ansvaret på 13-åringarna än på vuxna människor med fyra eller flera års universitetsutbildning, och vem vill vara odemokratisk?) och andra nya påfund som ska förbättra den svenska skolans ambitioner. Författaren och journalisten Lasse Berg har rest runt i världen för att ta reda på hur människan blev människa. Så här står det om hans dokumentärfilm ”Jordens snällaste apa” som lanseras i skolorna nu: ”Eftersom människans hela utveckling skett i Afrika, är det framförallt där filmen utspelar sig med några utflykter till forskare i Europa och USA.” Något som för det första inte alls är säkert…

…men som svensk journalist kan man inte hålla reda på allt. Desto mer intressant är följande: ”Darwins tanke om det naturliga urvalet där den starkaste överlever har länge varit den teori om människans evolution som varit mest accepterad. Men en del forskare har en annan syn och det är det som Filmen Jordens snällaste apa handlar om. I filmen presenteras tesen om att det kanske inte är konkurrens och kampen för överlevnaden som format människan, utan samarbete och solidaritet. Författaren Lasse Berg håller med de forskare som anser att det som gör människan unik är att vi av naturen är osjälviska och hjälpsamma. Forskning visar att det inte är den starka som drivit utvecklingen framåt, det är den smarta. Solidaritet har alltid vägt tyngre än aggressivitet. Det handlade om politik redan på apstadiet och den som skaffade sig flest kompisar vann.”

Reciprok altruism är vanligt inom djurvärlden

Reciprok altruism är vanligt inom djurvärlden

Alltså: det är inte konkurrens och kampen för överlevnad som format människan, utan samarbete och solidaritet!? Det är heller inte de starka som drivit utvecklingen framåt. Detta är denna ”nya tes” som Lasse Berg presenterar (genom att själv tolka olika forskare han besökt) och som alltså ska ses som ”en annan syn”. Vilket det förvisso är. Jag trodde att Darwins tanke var att samarbete och solidaritet varit en fördel i kampen för överlevnad och att samarbetet inom en grupp gynnat denna grupp i konkurrens med andra (inbördes solidariska och samarbetande) grupper – varför skulle konkurrens och kamp för överlevnad stå i motsatsförhållande till solidaritet och samarbete? Känner Berg inte till begreppen släkturval, reciprok altruism (har bloggat kort om detta här) och Hamiltons regel (matteformel :-) ) (om hur ärftligt altruistiskt beteende kan uppstå)? Det här förklarar även samarbete mellan icke-besläktade grupper – om det var dit han ville komma? Kan för övrigt inte samarbete och solidaritet vara en styrka – eller har Lasse Berg inte lyckats slå upp och korrekt översätta ordet “fit” från engelska?Att lära ut solidaritetstanken enkom på lektionerna i samhällsvetenskap och kemi eller få in demokratiperspektivet i fysik-undervisningen räcker inte, eftersom mobbing och grovt våld alltjämt ökar i svensk skola (hur förklarar Berg det?) därför kommer den ”nya tesen” (är inte kontentan att samarbete och solidaritet varit en fördel i kampen för överlevnad – så vad är nytt?) att ingå i biologi-undervisningen och för detta finns en speciellt utarbetad lärarhandledning. Att vara snäll och solidarisk, osjälvisk och hjälpsam är alltså något vi är av naturen (se citat ovan) och därför är det viktigt att vi lär oss detta under skoltid, bara för säkerhets skull utifrån att någon elev skulle vara muterad, eftersom man inte alltid kan lita på naturen – däremot kan man alltid lita på svenska läroplaner och tillhörande handledningar.

Svenska läroplaner är modernast i världen och helt i samklang med naturen, vilket är det viktigaste. Det är exempelvis inget naturligt beteende att kunna skriva, läsa eller räkna – dessa är helt mänskliga påfund som tillkommit först på senare och det är inte säkert att dessa onaturliga beteenden rimmar väl med vare sig naturens inneboende godhet eller demokratitanken, och demokratin är trots allt ett nedärvt samhällsskick som finns inskrivet i vårt DNA. Att hjälpa sina egna och andra är för övrigt ingen ”ny tes”. Jag har tidigare (på den tid då mina blogginlägg fortfarande var korta ;-)) skrivit om släkturval och reciprok altruism här. Men Lasse Berg, som antagligen gått i svensk skola, måste ha missat det här avsnittet i biologi.  Den som vill läsa om genusanalysen av svensk skola och den genusordning i ämnenas innehåll (!) som anses vara skälet till elevernas underprestation kan läsa inlägget Mitt anförande i Riksdagen” Det finns tydligen inget slut på galenskapen. Jag tror jag måste öka värdet på den nationella sönderfallskonstanten C i min Theory of Everything…

F(t)=\frac{C\cdot b(t)\cdot e^{Pk(t)}\cdot\sin(v)\cdot I^2(t)}{(1-P_{Sahlin})\cdot S(t)\cdot B^2(t)\cdot f^3(t)}

LÄSTIPS: Aktivarum, Matte MatikGenusnytt, Pelle Billing.

Uppdatering: verkar som om en annan forskningsgrupp med svensken Svante Pääbo i spetsen också kommit till slutsatsen att Out of Africa-teorin inte är helt korrekt: Artikel på Sr.se,

Lyssna på radioinslag med Pääbo (19 min).

Uppdatering 2: Och Neanderthalarnas förfäder bodde i Europa för 800.000 år sedan (DN)


”Genusmoderaterna” och svenska politiker

maj 30, 2010
Nathan Shachar

Nathan Shachar

På Newsmill pågår en debatt om den omtalade och omstridda genuscertifieringen. Jag ser att debatten initierats  av Nathan Shachar (DN:s korrespondent i Jerusalem och medlem av tidskriften Axess redaktionsledning) som jag haft  nöjet att träffa några gånger och diskutera genusvansinnet med. Det är glädjande att fler kritiker vågar göra sig hörda! I högermarginalen kan man se att Schyman gått till motattack, något som tyder på att genushysterins fanbärare inte längre känner sig helt säkra, eftersom kritiken i vanliga fall bemöts med tystnad då man har mer att förlora än att vinna på att ge sig in i en saklig debatt, något som inte minst tydliggjordes av att de ansvariga mer eller mindre tog avstånd från sitt eget dokument, istället för att försvara det (”texten är inte att uppfattas på det sättet”, min 31:50-32:14) när jag citerade de konkreta kriterierna rakt av i Filosofiska Rummet,  i synnerhet som det ju är just denna rapport som ligger till grund för Lunds Universitets hela genuscertifieringsarbete (en delmängd av exakt dessa kriterier återkommer ju i denna enkät i ett av pilotprojekten som en av de inbjudna i Filosofiska Rummet ansvarar för). I mitt äldre inlägg om Filosofiska Rummet som Shachar hänvisar till finns (här mp3-filen för den som vill lyssna till det i efterhand) länkar till alla mina inlägg om genuscertifieringen vid våra lärosäten (längst ner) samt länk till den rapport om genuscertifiering som ligger till grund för arbetet, flera av kriterierna är också uppradade i inlägget för den som inte orkar läsa hela dokumentet. Jag har sagt mitt i denna fråga.

Några citat från Shachars Newsmill-artikel ”Borg och Schlingmann spelar under täcket med genus-talibanderna” för den som inte läst den:

”En sak visste man om gamla tiders partiledare: De visste vad de ville. Och det visste deras väljare också… Dagens partiledare är jägare, kamouflagemålade gerillas, som gärna söker sitt byte bakom fiendens linjer. Hellre än att markera sin position, vill de slippa naglas fast vid en hämmande katalog principer. Men det finns något som aktörerna i den principlösa huggsexan glömt bort. De flesta människor bedömer politiker och partier efter samma normer de använder i sitt privatliv. Ordhållighet, klarspråk, konsekvens, ärlighet bygger ett förtroende – och motsatsen spolierar det. Med den skillnaden att vi i privatlivet ibland förlåter charmerande odågor och överser med skavanker som vi inte uthärdar hos en statsministerkandidat.

Kan vi inte bara få ägna oss åt vår forskning? Det finns inget genusperspektiv på den asymptotiska nollställefördelningen till mina egenpolynom!

Kan vi inte bara få ägna oss åt vår forskning? Det finns inget genusperspektiv på den asymptotiska nollställe-fördelningen till mina egenpolynom!

Det finns dock saker som borde ligga vara bortom taktik och spekulation. Gränser som ett parti inte kan överträda utan att kompromettera sitt anseende och sina traditioner, utan att förråda sina anhängare. En sådan sak borde vara genuscertifieringen, det projekt som skall ge politiska extremister fria händer att åsiktskontrollera vetenskap och forskning… Miljoner forskare i Östblocket levde i decennier under sådan tyrannisk renlärighet. Den är fortfarande vardag för nordkoreanska och kubanska vetenskapsmän, som när som helst kan korsförhöras i den marxist-leninistiska katekesen… I ett avsnitt av P1:s serie Filosofiska rummet försvarar matematikern Tanja Bergkvist och filosofen Svante Nordin med bravur forskningens frihet i en debatt mot två av de professorer som krökt rygg. Många skattemiljoner har bränts på genus-certifieringens förstörelseverk. De som kämpar emot mörkmännen gör det på sin egen fritid utan andra motiv än hoppet att avstyra självstympningen innan det är för sent. Tanja Bergkvists blogg är ett ovärderligt verktyg för den som har nerver att höra hur illa det är fatt och hur fort det går utför.

Inget av detta har med jämställdhet eller feminism att göra… Genus-certifiering är en fråga om makt; en trojansk häst målad i jämlikhetens färger, men avsedd att etablera en totalitär kontrollapparat; först på universitet och efterhand överallt. Tidningsredaktioner, statsverk och arbetsplatser står också på tur att certifieras. Vad man än anser om Moderaternas finansminister Anders Borg och om deras partisekreterare Per Schlingmann så inte är de dumma. Ingen av dem betraktar världen utifrån genus-talibanernas grodperspektiv. Om mindre än 1% av svenska folket står bakom Feministiskt initiativ, hur många av moderaternas väljare gör det? 0,1%? 0, 001? Siffran är så låg att den knappt torde vara åtkomlig för statistisk mätning. Inga moderater vill höra talas om åsiktsreglering på universiteten, men flera av partiets ledande talesmän kurtiserar med de destruktiva tendenserna. Av taktiska skäl? Illa övertänkt taktik i så fall, med tanke på de egna väljarnas böjelser.

På tal om politiker, låt mig som avslutning citera några delar ur kapitlet ”Våra politiker” från Rickard Fuchs bok ”Visst är det härligt att vara svensk” (för fler kapitel ur denna bok se föregående inlägg 1, 2 , 3), sedan är det slut med Fuchsboken :-):

Vissa politiker fattar vansinniga beslut helt på egen hand

Vissa politiker fattar vansinniga beslut helt självmant

”Det finns ett annat citat om politiker: ”Om man ingenting kan, ingenting vet och ingenting förstår, så har man utmärkta förutsättningar att bli politiker.” Även detta citat stämmer förvånansvärt bra med många av våra politiker. Citatet är dock inte helt sant och till viss del lite orättvist. Många svenska politiker förstår nämligen mycket väl tidens frågor. Tyvärr har de ingen aning om svaren. Politiker är ett släkte för sig och våra svenska politiker är inte något undantag. De anser sig alltid veta bäst och vill gärna hindra folk från att lägga sig i sådant som angår dem. Politiker vill ogärna att man tittar närmare på vadde håller på med och det kan man ju förstå. Om man frågar dem vofför de gör på dette viset, blir de osäkra och arga. Vi ska dock vara glada för att våra politiker i stort sett är hederliga och okurrumperade. Det är inte som i vissa andra länder där folk stolt säger: ”Vi har de bästa politiker som kan köpas för pengar”. Svenska politiker är minsann inte till salu. När de gör konstiga saker och fattar vansinniga beslut så beror det inte på att de är mutade, utan de gör det alldeles självmant.”

Att svara på frågan eller inte, det är frågan...

Att svara på frågan eller inte, det är frågan...

”En svensk politiker vet alltid vad  han gör. Inte alltid, men oftast. Inte oftast kanske, men ibland. Enstaka gånger åtminstone. Eller som de själva så målande skulle uttrycka det: ”Även en blind höna kan gå med käpp.” Våra svenska politikerhar alltid ett syfte med sitt handlande. Det verkar inte alltid så, men de har faktiskt det. Om våra folkvalda till exempel bestämmer sig för att höja skatten på vin och sprit så finns det ett syfte med det. Strax därefter höjer de nämligen momsen och då blir folk så förtvivlade att de tar till flaskan. Och då var det ju bra att man redan hade höjt spritskatten. Våra duktiga svenska politiker lär sig också att svara på något annat än vad frågan gäller. Kanske förstår de inte frågan, kanske vill de inte svara på den eller så kanske de bara tycker att det finns roligare saker att tala om än vad frågeställaren hade tänkt sig. Vilket fallet än är, så börjar de prata om något annat.

”Tänker ni bygga ut barnomsorgen?”

”Jag skulle vilja säga att vi ständigt i våra tankar måste vara hos de förtryckta folken i länder långt bort från vårt eget land.Jag kan just nu inte erinra mig vad dessa länder heter, men vi måste alla tänka på dessa länder, jämt och ständigt.”

Det går också som politiker att associera fritt till vad frågeställaren har sagt och på så sätt koppla in på något intressant stickspår.

”Kommer barnbidragen att höjas?”

”Höjas? Måste vi inte alla höja våra förväntningar och höja ribban i livets eviga höjdhoppstävling? Måste vi inta alla, i livets häcklöpning,se till att våra häckar är fasta och vackra? Det gäller att inte snubbla på livets hinderlöpningsbana och vi i vårt parti har alltid tyckt att vattenhindret ska vara momspliktigt.”

Ibland trasslar politikerna in sig i sina dimomhöljda ordridåer så att de inte själva har en aning om vad de menar eller varför. Det blir då för åhöraren inte bara oförståeligt utan också tragikomiskt.

”Kan ni lova det här? Är det ett löfte?”

”Vi kan lova att det är ett löfte om en målsättning att lova att ha som mål att lova den målsättning som vi ger som löfte att ha som mål att lova måla om.”

”Våra politiker skulle aldrig drömma om att ljuga, däremot kan de tänka sig att göra det när de är vakna… Våra politiker är mycket duktiga på att prata utan att säga något. De kan hålla ett anförande på en timme, utan att få någonting sagt. Det är bra gjort. Man kunde tycka att det under ett så långt tal av misstag skulle slinka med någon mening med innehåll, men det gör det inte. Det väller ut ord som är alldeles tomma. Det är en konst att kunna tala på det sättet. Meningslösa associationer far som vindögda blixtar genom rummet och kolliderar med oförståeliga liknelser, allt medan politikern understryker det han säger med entusiastiska gester: ”Vi har, som jag tidigare antydde, en skyldighet att , om jag får använda en träffande liknelse igen, precis som en astronaut i rymden som äter upp en banan och sedan slänger bort skalet, så står tiden ändå inte stilla. Det är likadant med en vanlig blyertspenna, som vi kanske inte tänker på. Kanske jag här ändå skulle göra en liten utvikning för att klargöra, om det ändå inte, som en ropandes röst i öknen har hällts vatten på en gås. Vi vet ju alla att krukan går tills droppen rinner över, men jag hävdar, och jag är inte ensam, att en svart rock värmer lika bra som en vit. Vad, undrar ni kanske, har dessa rockar med det hela att göra. Det ska jag förklara om jag bara får göra
en liten parentes först. Vi har alla ett ansvar…”
I en hel timme. Utan avbrott. Bra gjort.”

Vi har alla våra yrkesskador. Min är att tänka logiskt, på gott och ont.

Vi har alla våra yrkesskador. Min är att tänka logiskt, på gott och ont.

”Politiker kan också bli irriterade över vad de kallar för irrelevanta faktorer. ”Trassla inte till saker genom att komma dragande med fakta”, kan de fräsa om någon är på väg att förstöra stämningen i en diskussion genom att verka veta vad han talar om. Fakta är ofta förvirrande och kan dessutom menligt inverka på den förutfattade mening som politikern, av ideologiska skäl, redan har. En god politiker låter inte ovidkommande detaljer som fakta störa hans utläggningar eller handlande… Politiker har en tendens att tala politikerspråk även privat. Det är en utbredd yrkesskada och svår att göra något åt.

”Vill du ha en kopp kaffe?”

”Kaffe? En kopp kaffe? Det kan jag svara både ja och nej på, men är inte frågan fel ställd egentligen? Har vi inte alla ett ansvar, och apropå ansvar så har ju tidigare undersökningar visat, och med visat menar jag inte bara i rent bokstavliga termer utan än mer i bildlig bemärkelse, att det ändå i slutändan blir en grundläggande attitydkompromiss utan försöksballonger. I livets traktorspår är vi alla sädesfält som vajar för vinden och väntar på att skördas. Nästa måndag klockan tre.”

”Jag undrade om du ville ha lite kaffe?”

”Inga kommentarer.”

Det var kloka ord från Fuchs det, och han är ju läkare och har säkert ställt en helt korrekt diagnos på politikerna. Inspirerad av detta har jag skrivit ett eget politikertal, som jag kanske kommer att hålla inför valet för att smälta in och göra mig själv förstådd, istället för att komma dragandes med en massa fakta på bloggen. Här är det, kanske något att hålla i Almedalen, om jag åker dit:

Varifrån hämtar genuslobbyn egentligen sina teorier och argument?

Varifrån hämtar genuslobbyn egentligen sina teorier och argument?

”För det första måste alla förstå den demokratiska värdegrundens principer, framför allt då genusteoriernas principer, som inte är tagna ur luften, utan snarare ur den vakuumfyllda rymden som är helt tömd på innehåll, och dessa principer är en ofrånkomlig del av de orubbliga kosmiska lagarna som styr allas våra liv, och i synnerhet då era liv – vi politiker är naturligtvis undantagna dessa naturlagar i egenskap av observatörer som står utanför experimentboxen där ni befinner er. Jag vill inte på något sätt verka bildad, men vi har ända sedan Antiken vetat att det finns irrationella tal och vi måste därför förvalta detta vetenskapliga arv genom att föra just en irrationell politik. Varenda skolelev som försökt beräkna hypotenusan i en rätvinklig triangel med katetlängd 1 förstår detta. En irrationell politik kan bara förstås och accepteras om man har kunskap om irrationella tal och planetsystemets uppbyggnad som ni förstår av den sakliga argumentation som följer nedan. Man måste, exempelvis genom att läsa en kurs i hållfasthetslära på KTH, inse att en kedja aldrig är starkare än sin svagaste länk, och det är därför vi måste försvaga kronan för att stärka demokratin. Demokrati innebär som bekant att ni röstar på mig på valdagen och sedan återgår till era egna liv fram till nästa val. Jag är väl medveten om att oppositionens politik sticker i ögonen när plånboken gapar tom och att tomheten tycks oändlig i det allomfattande världsallt vi alla är en del av och måste vårda och genuscertifiera med alla till buds stående medel, men kom då ihåg, kära vänner, att Sverige håller världsklass på alla områden, och att de flesta svenskar faktiskt kan både läsa och skriva efter tolv år i svensk skola! Läsa-, skriva-, räknagarantin kommer därför att ge oss det framtidståg vi alla måste hoppa på innan det kraschar i utgiftstaket, och det är väl tur att vi vid reparationen av detta tåg då har rotavdraget, som innebär att vi kan dra alla rötter vi vill ur ett godtyckligt polynom av grad n, nämligen precis n stycken komplexa rötter räknade med multiplicitet, helt i enlighet med algebrans fundamentalsats.

Svensk politik på vetenskaplig grund

Svensk politik på vetenskaplig grund

Allt hänger alltså ihop på ett begripligt sätt, åtminstone för den insatte. Jag vill också påpeka att Jorden är den tredje planeten från solen räknat, och att vi därför måste höja kommunalskatten med exakt 3% under nästa mandatperiod, så att vi inte går under när solen och det borgerliga blocket blåser upp till en röd jätte några miljarder år tidigare än vad astronomerna räknat med. Vidare har Saturnus bevisligen minst 17 ringar och det är därför vi politiker vanligen ger 17 i folket så fort valet är över. Utan detta vetenskapliga stöd hade vi naturligtvis agerat annorlunda. Men jag finns här med min vetenskapliga kompetens för att förebygga eventuella hinder vi stöter på under vår väg till makten, även om detta innebär att jag måste omstrukturera hela Universum och rubba de kosmiska lagarna samt finjustera värdet på den kosmologiska konstanten så att inte dumheten i riket expanderar fortare än ljusets hastighet – vilket är den nuvarande hastigheten. Om vi överskrider ljushastigheten, dvs kör landet i botten med ännu några styrdokumnet producerade på ett anrikt Genuscentrum som existerat och trakasserat övrig akademi liksom det politiska livet under de senaste åren, kan vi ju som bekant färdas bakåt i tiden och därmed hamna i en situation där folkvett råder, eller rådde, fast med nyvunnen insikt. En situation där man kan skriva efter bara tre år i skolan och där algebrans fundamentalsats är känd för var och en som avslutat gymnasiet. Frågan är om vi verkligen lyckades färdas bakåt i tiden under nästa mandatperiod eftersom vi ju har dagens situation, men jag kan lova som den hederliga politiker jag är att vi under nästa mandatperiod i vilket fall kommer att bygga den tidsmaskin som behövs för att färdas framåt i tiden och se vad som hade hänt om ni inte lagt er röst på mig.”

Jag fattade knappt det där själv, bäst jag håller mig till fakta och bloggen. Jag vet inte om min känsliga matematikerhjärna klarar av politikens oförutsägbarhet och godtycke. Måste ju dessutom snart granska SOU 2010:33 som jag lovat! 🙂


Transgenusmotorn polisanmäld!

mars 15, 2010

Timbro och Skattebetalarnas förening startar SlösO – ombudsmannen mot slöseri med skattepengar. Dags att lämna in klagomål mot genusmaffian (se SlösO:s hemsida), eller snarare svenska staten, som finansierar den! Äntligen! Jag ser att Sahlin går vidare med planerna på könskvotering till bolagsstyrelser:  ”Sahlin slog också fast att det blir lagstiftning om könskvotering i bolagsstyrelser om de rödgröna vinner valet. Hon preciserar nu tidigare löften om ändringar av aktiebolagslagen – Nu fungerar det inte med hot längre.

I (s)-singulariteten bryter tid, rum och hjärfunktion samman

I (s)-singulariteten bryter tid, rum och hjärfunktion samman

Sossarna har länge bedrivit en hotfull, hatisk och destruktiv politik, och det är bra att man äntligen är öppen med detta, även om hotstrategin uppenbarligen inte funkat så att man nu måste lagstifta över folks huvuden. ”En lämplig tidpunkt är 2012, sade Sahlin.” Vilken tur, eftersom det är just vid denna tidpunkt som jag och mina gelikar tänkte skjuta iväg den trestegsraket fulltankad med folkvett som varit under uppbyggnad under ett tag nu, och den kommer att landa rakt i sossarnas partikansli just 2012 och under nedslaget lansera en ny marxistisk teori med en uppdelning inte efter kön, utan efter IQ. Vi har idag en tydlig IQ-maktsordning där de med en IQ på över 100 är strukturellt underordnade dem med en lägre, eller till och med negativ, IQ. Graden av exkludering från den verkställande makten är dessutom proportionell mot IQ-värdet. Man kan illustrera detta grafiskt enligt bilden till vänster, där vi ser att rum, tid och all hjärnverksamhet upphör att fungera i den singularitet som utgörs av sossarnas partikansli. Denna kamp mellan IQ-kollektiven kommer enligt min framtidskalkyl att leda till att i princip hela (s) måste avgå med omedelbar verkan 2012, varför Sahlins dumheter inte förtjänar att tas på allvar. Nu gäller det bara att lära sig av genusmaffian och lobba för den marxistiska IQ-teorins existensberättigande, vilket kan bli lite svårt då de som tillhör den underordnade gruppen ur ett IQ-perspektiv (dvs de med över 100) exakt utgör komplementmängden till dem som driver den nu dominerande marxistiska linjen där könskampen ses som central istället för IQ:n – och alla dessa har ju infiltrerat styrelser och beslutande organ som fördelar forskningsmedel och annat. Ett litet dilemma alltså…

Fil dr i etik Ann Heberlein har skrivit en artikel (8 mars) i Sydsvenskan med titeln ”Lika barn leka bäst” där hon ger uttryck för åsikten att genuscertifiering inte är något att oroa sig för samt att den akademiska friheten på intet sätt är hotad:

Det gäller att vända utvecklingen i tid!

Det gäller att vända utvecklingen i tid!

”Det finns ord som provocerar. Och så finns det ord som provocerar så till den milda grad att den provocerade förlorar besinningen.”Genus” är ett sådant ord, för att inte tala om ”genuscertifiering”. Det sistnämnda får sansade och intelligenta människor att gå verbal bärsärk, som socialantropologen Steven Sampsons  överord ”förmynderi och härskarteknik”. Tore Frängsmyr, professor emeritus i vetenskapshistoria, går ett steg längre. Han befarar – på allvar! – att den akademiska friheten ska gå förlorad om den förhatliga genuscertifieringen införs: ”diktatorisk taktik!” dundrar han i SvD den 13 januari. Sällsynt naivt hävdar han alltså att den frihet den enskilde forskaren enligt honom åtnjuter riskerar att ersättas av ett tvång att bedriva genusvetenskaplig forskning. Det är naturligtvis trams… För det andra är syftet med genuscertifiering att uppmärksamma den problematik som ibland finns i undervisningssituationen, nämligen att kurslitteraturen domineras av manliga författare, att den blott speglar den vite heterosexuelle mannens perspektiv, att de kvinnliga studenterna får mindre utrymme än de manliga etc. Om forskning sägs inte ett smack. ”

Det är ju en intressant fråga i så fall VEM det är som ska ”problematisera etablerade begrepp, teorier och metoder med avseende på genus” vilket är ett kriterierna i genuscertifieringen som rör undervisningens innehåll (av många, även den befintliga kurslitteratur som saknar genusperspektiv ska problematiseras med avseende på genus etc), om inte just forskarna? Ska man kunna förmedla denna nya kunskap till studenterna måste den först forskas fram och i vanlig ordning granskas av det övriga forskningssamfundet och så vidare. Så givetvis måste man lägga allt annat åt sidan för att ägna sig åt genusperspektivet. Detta på kort sikt (även om man ju kan fortsätta att ”problematisera” i all oändlighet – så även detta kan bli heltidsgöra). På lång sikt riskerar denna omdaning av undervisningen att premiera forskning kring genusperspektiv eftersom studenterna kommer att matas med just detta perspektiv. De studenter som inte hade väntat sig denna ensidighet i sina universitetsstudier kommer att lämna ämnet och de genusfixerade strukturerna att reproduceras och växa tills de totalt dominerar forskningsområdet. Den som vill läsa vad en genuscertifiering innebär kan läsa HÄR och försöka övertyga sig om hur ”oskyldigt” detta tillltag är.

Transgenusmotorn omvandlar en politiskt korrekt artikel till en politiskt inkorrekt artikel - detta har vållat några tidningar bekymmer

Transgenusmotorn omvandlar en politiskt korrekt artikel till en politiskt inkorrekt artikel - detta har vållat några tidningar bekymmer

Matte Matik, den musikaliska begåvning som sjunger låten ”Genusväldet drar fram” har fått några svenska tidningar att gå i taket i dagarna. Matte Matik har nämligen programmerat vad han kallar Transgenusmotorn där man kan mata in en URL (förslagsvis en typisk tidningsartikel) och därefter fås vissa ord att byta plats i artikeln. Genom att systematiskt byta ut ”kvinnor” mot ”svenskar” och ”män” mot ”invandrare” kan man illustrera och tydliggöra hur vissa artiklar egentligen låter, bortom den hjärntvätt som förblinat oss idag vad gäller framställandet av könskollektiven. Med andra kollektiv skulle nämligen tidningarna göra sig skyldiga till alltifrån ärekränkning till hets mot folkgrupp. Transgenusmotorn illustrerar helt enkelt att det är skillnad på kollektiv och kollektiv. Matte Matik har fått mail från UNT:s chefredaktör, som är upprörd över Transgenusmotorn, vilket bland annat beror på att någon kört denna artikel genom motorn med ett resultat som chefredaktören uppenbarligen ansåg osmakligt, till skillnad från hur artikeln är skriven i sin ursprungliga form. Delar av resultatet finns återgivet i följande blogginlägg: Transgenusmotorn skakar Uppsala (Oscar Swartz)

Mailkonversationen mellan Matte Matik och UNT går att läsa här, där Matte liksom Oscar påpekar att med denna logik borde även tex Google Translate bli föremål för polisutredning (vid sådana översättningar kan dessutom resultatet också bli förvanskat, om det nu skulle vara relevant). Så här skriver Oscar i sitt inlägg: ”Har UNT:s chefredaktör mejlat Google och bett dem blockera möjligheten att köra deras sidor genom Google Translate? Nej, det verkar inte så för jag kan översätta UNT-artiklar där. Om det hela bara är en upphovsrättsfråga, varför har han inte krävt blockering?”

1. Att tysta en kritiker med hjälp av upphovsrätt (Matte Matik)

2. Mer transgenus (Matte Matik)

3. Jag stänger transgenus (Matte Matik)

4. Hur många transgenusmotorer? (Oscar Swartz)

5. Att verkligen tysta en genuskritiker (Medborgarperspektiv)

6. TRANSGENUS HAR ÅTERUPPSTÅTT (Ershag) – testa transgenusmotorn och konvertera en artikel!

Det är visst Sundsvalls Tidning som polisanmält Transgenus: ”Sajt som förvanskar mediesidor polisanmäld.” Även Journalisten.se skriver om fallet.

Är det denna apa från The Infinite Monkey Theorem som producerar alla genusartiklar?

Är det denna apa från The Infinite Monkey Theorem som producerar alla genusartiklar?

Läs förresten här om UNT:s 50/50-vecka. Det är som sagt skillnad på grupp och grupp… Lite underligt i dessa tider av medvetenhet om allas lika värde och där generaliseringar av grupper ses som tecken på fördomar och som ett resultat av en misslyckad demokratisk fostran av medborgarna. Skulle vara intressant att konvertera en av statens offentliga utredningar om jämställdhet med transgensumotorn. Apropå att använda olika källor för att producera något nytt: vad sägs om The Postmodernism Generator där du själv kan generera postmodernistiska artiklar på löpande band genom en knapptryckning. Inte konstigt att genusmaffian har tid att lobba och anordna festivaler och jippon som ”Heterohatets dag” parallellt med sin vetenskapliga (?) verksamhet. Om man nu inte använt sig av The Infinite Monkey Theorem: En enda (odödlig) apa som gör oändligt många tangenttryckningar kommer förr eller senare att skriva varje känd text – en oändlig mängd apor å andra sidan kommer att börja skriva varje känd text omedelbart. Varje odödlig daktylografisk apas producerade sträng innehåller någonstans i sig varje känd text, någonstans. Ska inte UNT och ST polisanmäla denna apa och de ansvariga forskare vid några universitet i USA som håller på med detta experiment?

Världen idag rapporterar om genusdebatten i Riksdagen: ”Skolorna blir sämre och genusvetarna fler”. Vill minnas att jag konstaterade detta ja! 🙂 Apropå utbildning och bildning. I fredags och lördags höll jag föredrag om fraktaler inför visningarna av dokumentärfilmen ”Jakten på den gömda dimensionen” som visades på Tempo dokumentärfilmfestival i samarbete med Nobelmuseet (Nobelmuseets nystartade filmfestival heter FILM & SCIENCE). Utöver denna matematikdokumentär visades ”Resan till livets kärna – Virus är fienden” samt ”Jordens snällaste apa”, även dessa med inbjudna forskare som introducerade filmen samt svarade på frågor efteråt.

Detta är min favoritlåt (efter ”Genusväldet drar fram givetvis” :-)):

OBS! Lyssna på Skolministeriet imorgon tisdag 16 mars: ”Genuspedagogerna” Jag var inbjuden att medverka men kunde dessvärre inte ställa upp vid inspelningstillfället i fredags eftersom jag då höll mitt fraktalföredrag. ”Skolministeriet tittar närmare på den förra regeringens satsning på genuspedagoger –hur gick det och vad gör de? Förvandlar de pojkar till flickor och tvärtom, eller skapar de möjligheter för barnen att växa utan begränsande könsroller? Och vad händer med jämställdhetsarbetet inom den svenska skolan och de 145 miljoner kronor som staten vikt åt olika jämställdhetsprojekt. Möt genuspedagogen ute på uppdrag, den kritiske föräldern och ordföranden i DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan.” (dvs Anna Ekström, som medverkade i paneldebatten i Riksdagen i förra veckan).

OBS! Lyssna även på Johan Lundberg mfl i senaste Nya Vågen om debatten om svensk högerdebatt.



Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!

januari 21, 2010
Det finns hopp för vårt upp- och nervända genusland

Det finns hopp för landet upp och ner!

Idag är det en glädjens dag! 🙂 Låt oss alla inse att vårt öde ännu inte är beseglat av de genuspiloter, förändringspiloter, jämställdhetspiloter, jämställdhetsutvecklare, genusutvecklare, genusstrateger, jämställdhetsstrateger, genuscoacher, jämställdhetscaocher, jämställdhetsdirektörer, genuskonsulter,  jämställdhetskonsulter, genusambassadörer, jämställdhets-ambassadörer och jämställdhetsinspektörer som svenska staten anser vara en absolut nödvändig förutsättning för att garantera att all verksamhet bedrivs ”på ett jämställt sätt” (googla gärna själva på ovanstående titlar för att försäkra er om att alla dessa nya titlar verkligen finns i Sverige idag). ”Genuscoaching” beskrivs exempelvis här som ett verktyg för jämställdhetsintegrering (uppdatering – länken flyttad hit!)

”Genuscoaching innebär att genuscoachen, som kan vara en konsult eller forskare, deltar i och observerar en verksamhet, till exempel ett möte. Efteråt går genuscoachen tillsammans med den aktör som skall bli medveten om hur genus görs i den aktuella situationen/organisationen igenom händelser, analyserar och tolkar vad som skett och hur olika aktörer agerat. Metoden kan användas för att skapa en fördjupad förståelse av hur kön konstrueras i organisationer.

Genom observationer av möten kan exempelvis en förståelse skapas om hur makt och kön konstrueras i förhållande till vilka som inkluderas, respektive exkluderas i samtalen. Metoden ger projektledaren/ förändringsledaren möjlighet att reflektera över sin vardag för att sedan processa denna kunskap tillsammans med genuscoachen för en genusteoretisk tolkning. Metoden gynnar praktikernas lärande samtidigt som den bidrar med genusvetenskaplig kunskap.”

Kommer min arbetsplats på institutionen att klara en genusgranskning?

Skulle min arbetsplats på institutionen klara en genusgranskning?

Denna fullständiga idioti och explosion av genuskommissarier som övervakar att resten av befolkningen är genusmedveten kommer att driva vårt land ner i avgrunden om vi inte gör något snart. Flera års intensivt lobbyarbete kombinerat med ett åsiktsförtryck i form av ett moraliskt förkastligt skuldbeläggande av meningsmotståndare har möjliggjort för dessa ”genusexperter” att bygga upp och institutionalisera en maktstruktur där de själva sitter högst upp och håller i trådarna. Fogliga medborgare och politiker har av olika skäl lagt sig platt för detta tilltag, utan att uppmärksamma det paradoxala i att dessa självutnämnda experter faktiskt gjort karriär på att just kartlägga och motarbeta (andra, inbillade eller verkliga) maktstrukturer. Det är tragiskt att det som en gång var en kvinnokamp (som bland annat möjliggjort för mig att verka som matematiker) förvandlats till något absurt som saknar all legitimitet i folkflertalets ögon. Istället för att skyffla runt folk mellan olika yrkeskategorier för att uppnå en tvångsmässig 50/50-fördelning överallt kunde man ju kämpa för att höja lönerna inom kvinnodominerade sektorer som vård och skola och på så sätt förbättra kvinnors ekonomiska situation. Hur ser köns- eller genusfördelningen förresten ut på de egna genusvetenskapliga institutionerna? Se här! Men låt oss ha överseende med tanke på den medicinska diagnos som är satt. 😉

Dom är hård mot genusmärkningen

Domen är hård mot genus-märkningen

I fredags (den 15:e januari) kom remissyttrandena in gällande Uppsala-remissen om genusmärkning av kurser/institutionerna/universitetet (oklart ännu vilken nivå den eventuella genusmärkningen kommer att ligga på). Yttranden har nu inkommit från teologiska, juridiska, språkvetenskapliga, historisk-filosofiska och samhällsvetenskapliga fakultetsnämnderna. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ska den 11 februari med stöd av fakultetsnämndernas yttranden ta ställning till om man  ska gå vidare med en fördjupad utredning kring genusmärkningen (se info här). Alla hittills inkomna remissvar kan läsas i följande 10-sidiga dokument.

Dessa remissyttranden visar att genusmärkning av undervisning och personal vid våra lärosäten enligt föreslagen modell inte alls anses vara en självklar och naturlig utveckling av institutionernas jämställdhetsarbete.

TEOLOGISKA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 1-2) konstaterar att ”frågan behöver bli föremål för en betydligt mer omfattande och djupgående utredning, innan några färdiga förslag kan läggas… En brist i arbetsgruppens förslag är avsaknaden av en ordentlig formulering av syftet med och målet med certifieringen...Vad gäller diskussionen kring eventuella problem, vore det rimligt att ägna något mer reflektion kring det faktum att områdets ämnen och utbildningar ser så olika ut och sannolikt har olika förutsättningar för sitt jämställdhetsarbete. Det är tex skillnad på att arbeta inom ramen för ett program och att arbeta med enskilda kurser, och det är skillnad på att undervisa i tex politisk filosofi och grekisk formlära (jfr punkt II e-f). Vid utformningen av kriterierna behöver dessa aspekter beaktas noggrant. Annars finns risk att certifieringen inte tas på allvar eller att den leder till kvalitetsförsämringar.”

SPRÅKVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 6) fattar sig mycket kort och ”tillstyrker förslaget om en utredning med uppdrag att utarbeta förslag för genusmärkning” men vill ”lyfta fram behovet av ett tydliggörande när det gäller nivåerna för genusmärkning och eventuella fakultetsspecifika metoder”.

Humanistiskt centrum vid UU

Humanistiskt Centrum vid UU

HISTORISK-FILOSOFISKA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 7-8) (här ryms även Centrum för genusvetenskap!) skriver bland annat följande ”Av de nio institutioner som avgivit svar avvisar fyra förslaget om genusmärkning och ytterligare utredning, två ansluter sig till förslaget och tre är i olika grad kritiska men inte explicita i om de avvisar eller tillstyrker förslaget. Alla institutioner menar att jämställdhetsarbetet är av största vikt men flera menar att genusmärkningen inte är bästa sättet att uppnå detta… Inte minst menar man att det finns en sammanblandning mellan å ena sidan genusteoretiskt innehåll i forskning och undervisning, och å andra sidan jämställdhetsarbetet vid arbetsplatserna som bör styras av lagar och jämställdhetsplaner. I fråga om styrning av innehållet i undervisning avvisas detta med kraft av några institutioner då det strider mot den akademiska friheten. I fråga om jämställdhetsarbetet anser flera institutioner att genusmärkningen kommer att leda till onödigt dubbelarbete. Några institutioner ställer sig frågande till om en genusmärkning verkligen kommer att stärka universitets image. Man framhåller att genusmärkningen riskerar att leda till att flera institutioner framställs som undermåliga…. Den kritik som sammanfattats ovan visar att fakultetens institutioner anser att en mängd problem är knutna till genusmärkningen. Fakultetsnämnden föreslår därför att förslaget utreds vidare och att utredaren får instruktioner att se om det går att genomföra genusmärkning med hänsyn till den ovan sammanfattade kritiken.”

Statsvetenskapliga institutionen UU

Statsvetenskapliga institutionen UU

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 9-10): ”Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden arbetar aktivt med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor i syfte att skapa en miljö som kännetecknas av icke-diskriminering och lika villkor oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Fakultetsnämnden ifrågasätter emellertid att ett system för genusmärkning är ett bra sätt att uppnå detta. Förslaget om genusmärkning är problematiskt av flera skäl. För det första är det, på ett principiellt plan, olyckligt att koppla samman åtgärder som syftar till att säkra att våra arbetsformer präglas av jämställdhet och lika villkor med åtgärder som syftar till att vissa perspektiv ska genomsyra innehållet i undervisningen. Därmed inte sagt att gensuperspektiv skulle sakna relevans i samhällsvetenskaplig utbildning, men varje försök att ge ett visst perspektiv särställning genom vad som uppfattas som styrning uppifrån riskerar snarast att motverka sitt syfte. Att genusmärka forskning vore otänkbart.

Förslaget saknar också tydliga överväganden om vad som skulle förbättras genom att kurser eller institutioner genusmärks… Avslutningsvis vill fakultetsnämnden framhålla att Samhällsvetenskapliga fakulteten välkomnar initiativ som främjar jämlikhet och jämställdhet. Enligt nämndens bedömning skulle jämställdhetsarbetet snarare främjas av en koncentration på arbetet med och uppföljningen av jämställdhetsplanerna. Det finns ett utbrett motstånd mot genusmärkning av verksamheten bland fakultetens institutioner. Ur Samhällsvetenskapliga fakultetens synvinkel är det knappast meningsfullt att fortsätta med detta initiativ. Fakultetsnämnden stöder därför inte arbetsgruppens förslag att tillsätta en särskild utredare.”

Uppsala Universitet grundades 1477 och är Nordens äldsta universitet

Uppsala Universitet grundades 1477 och är Nordens äldsta universitet. Femton Nobelpristagare har studerat eller tjänstgjort här.

JURIDISKA INSTITUTIONENS yttrande (sid 3-5) (notera att det är institutionens Jämställdhetsgrupp som utarbetat remissyttrandet!): ”Innan man går in på detaljerna i arbetsgruppens förslag bör man kanske ställa sig ett par övergripande frågor. Och den första fråga som då infinner sig är rimligen huruvida universitetet överhuvud BÖR ”genuscertifiera” eller ”genusmärka”. Det kan konstateras att den frågan behandlats styvmoderligt under hela processen – även om de frågor som ställdes när Områdesnämnden drog upp riktlinjerna för arbetsgruppens arbete ger utrymme för problematisering, indikerar flera av de använda formuleringarna att genuscertifieringen som sådan skall betraktas som ett fait accompli och att endast ett genomförande återstår, inte heller i arbetsgruppens förslag sker något egentligt ifrågasättande av projektet som sådant – och man kan på goda grunder hävda att genuscertifieringstanken är värd att sätta ifråga, oavsett vad man tycker om idén. För det första bör man måhända fundera över om ett universitet bör märka sina institutioner etc – sina medarbetare – efter deras förmåga att implementera politiska mål. Det är åtminstone uppenbart att detta inte är lämpligt.

Det kan anmärkas att arbetsgruppens analogi till termerna ”Fairtrade” och ”Rättvisemärkt” haltar, om det, som man väl får förutsätta, är dessa termers positivavärdeladdning man är ute efter. Den positiva värdeladdningen sitter i förleden i dessa termer – ”fair-” respektive ”rättvise-” – och det faktum att dessa förled har en positiv värdeladdning kan förklaras med hänvisning till att dessa förled är så abstrakta att ingen kan ha några invändningar. Alla vill vara rättvisa och fair. Ingen gillar orättvisa och sådantsom är unfair. Förledet ”genus” saknar denna egenskap. Det väcker på sina håll tvärtom negativa associationer och det har uppenbarligen en politisk hemvist. Vad gäller efterledet har inte heller detta någon entydig positiv laddning – jfr ”dödsmärkt”, ”märkt av ödet”, ”märkt av sin sjukdom”.

Uppsala Universitets logga

Uppsala Universitets logga

I avsnitt II b redovisar arbetsgruppen som sin uppfattning att ”en tillämpning av genusmärkning med hjälp av ovan nämnda kriterier skulle kunna bidra till att förbättra Uppsala universitets image, dvs att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer”. Man tillåter sig också följande spekulation: ”Vi har inga direkta bevis för det, men vi tror att genusmärkning skulle kunna locka fler och delvis andra lärare, forskare och studenter till universitetet med en ökning av kvaliteten som följd”. Man kan fråga sig varpå uppfattningen att universitetets rykte är skamfilat grundar sig, och man kan sätta ifråga om inte den positiva sidan av det mynt som arbetsgruppen använder sig av när den talar om ”konservatism och förlegade strukturer” faktiskt är kärnan i universitetets varumärke, och någonting som bör odlas snarare än förstöras, i den mån detta inte ger ett diskriminerande resultat. Det bör noteras att även om det låter sig tänkas att en genusmärkning skulle attrahera somliga skulle den samtidigt stöta bort andra. Den typ av djupgranskning som fordras i en märkningsprocess förutsätter en permanent institutionell struktur för granskningMen man bör, som sades inledningsvis, ställa sig frågan, om de åtgärder som synes erforderliga för att göra instrumentet effektivt verkligen är önskvärda.”

Heder åt Uppsala Universitet som står rakryggat i en galen värld!

Relaterat:

Vad sysslar Vetenskapsrådet med? (Genustrumpeten)

Genuscertifieringen vid Lunds Universitet

Kurs i härskarteknik 7.5 hp

Ett skräckexempel på genusväldet

En ekologisk genusfråga

Rothsteins genusbrev

Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

Grattis Skattebetalare

Grattis skattebetalare del 2

Uppsala-remissen: genusvälde på frammarsch

Genusväldet intar Södertörns högskola

von Wright och tekoppen

Uppsalaprofessor sätter ner foten i SVD

En akademisk fråga om genus (Axessbloggen)

Genus-Hitler


Uppsalaprofessor sätter ner foten i SVD

januari 13, 2010
Uppsala Universitet inför genusmärkning

Uppsala Universitet inför genusmärkning

Mååååste genusvansinnet kulminera just under omtentaperioden!? Jag behöver min hjärna i oförstört skick åtminstone fram till fredag då sista omtentan går, och det datumet sammanfaller med att remisstiden går ut för genusmärkningen i Uppsala. Då måste jag ta del av alla offentliga handlingar i ärendet, och hur ska det då gå med tentarättningen om jag hamnar i chocktillstånd? Jag behöver en stab med folk som hjälper mig med kampen. Vi måste bygga upp en minst lika stor apparat som genusmaffian men helst på tio gånger kortare tid, vilket inte borde bli så svårt med tanke på att antalet kritiker är en växande funktion av vansinnet medan gensuvetarnas IQ är en avtagande funktion av tiden. Vi måste ha lobbygrupper, tankesmedjor, hemsidor, föreningsverksamhet, öppna föreläsningar om genusväldets risker för civilisationens fortbestånd och dedikerade människor som står upp för sanning och frihet. Att bekämpa vansinnet borde vara en nedärvd överlevnadsinstinkt. Rebell som jag ju är tänker jag åtminstone göra ett försök. 🙂 Ur ett evolutionärt perspektiv är det givetvis kört för genusmaffian, men varför ska vi invänta det oundvikliga – hur många människoliv, högskolor och universitet ska behöva offras på genusvetenskapens altare medan vi väntar ut eländet? Vi har inte råd med detta. Låt oss förinta denna diktatur och mentala fängelse en gång för alla så att vi kan se den kommande generationen i ögonen innan vi lämnar jordelivet.

Radikalfeminist?

Radikalfeminist?

Skillnaden mellan oss och genus-kommissarierna är dock att vi måste arbeta ideellt och på fritiden medan de är statligt avlönade, för våra skattepengar, för att hjärntvätta nationen. Moderaterna har nu helt sålt sig till eländet – se läkaren Pelle Billings inlägg ”Även Schlingmann är radikalfeminist” (här i AB) Redan på dagis när barnen är ett år är det dags att gripa in med queerlektioner. Vad sägs om att diskutera genuskritik på dagis – det torde väl vara queer om något, nu när genusvansinnet blivit mainstream. Det är hög tid att vi som tillhör den logiskt tänkande minoriteten erhåller offerstatus och att vår verksamhet sponsras med skattepengar liksom andra förtryckta gruppers verksamhet. Nu när de genusfrälsta är i majoritet i beslutande organ (de som sålt sin själ mot bättre vetande är också inräknade här) är det dags för en ny maktanalys – vem bygger upp och institutionaliserar en ny maktordning och vem utövar härskartekniker? Låt oss ta exempelvis härskartekniken Osynliggörande: ”Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.” eller Påförande av skuld och skam: ”Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel.” Det är exempelvis mitt fel att jag tänker logiskt eftersom jag utbildat mig till matematiker och inte gensuvetare. Om genuspropagandan hade varit lika omfattande i skolorna på 80- och 90-talet som idag, hade det kanske inte gått så här snett för mig… Och givetvis vill staten reparera detta misstag genom att utbilda oss okunniga i efterhand, vilket vi borde ta emot med oändlig tacksamhet.

Dags att agera

Dags att agera

För att återgå till Schlingmann, hjärnan bakom det nya arbetarpartiet. Moderaterna lärde jag veta hut i en valstuga vid Sergels torg redan 2006. Det tragiska var att den äldre man jag pratade med, en sympatisk pensionär, såg uppriktigt ledsen ut och verkade hålla med mig när jag förvånat undrade vad (m) sysslar med, och han skulle ”framföra mina synpunkter” till de sina. Något han tydligen inte gjort eftersom de sunda krafterna inom (m) fortfarande är förtryckta. Den könsmaktsordning som både Schlingmann och Borg talar om borde undersökas inom deras eget parti. Vad sägs om att låta en vettig kvinna som Maria Abrahamsson ensam leda partiet istället för trojkan Reinfeldt-Borg-Schlingmann? Kanske finns det hopp för Alliansen, i annat fall ser jag ingen annan utväg än att via bloggen samla in de 1500 namnunderskrifter som behövs för ett nytt parti. Låt mig kolla min statistik, det borde ta cirka ett dygn, även om vi antar att en fjärdedel av mina läsare är gensuvetare eller bara läser för nöjes skull och kanske till och med vill ha kvar genusvansinnet.

Genustrumpeten har blivit en symbol för vansinnet inom akademin

Genustrumpeten har blivit en symbol för vansinnet inom akademin

På tal om vansinne. Finns det någon boende i närheten av Stockholm som kan låna mig en trumpet någon gång de närmsta veckorna under några timmar? Jag ska spela in när jag står utanför Centrum för Genusvetenskap och blåser i en genustrumpet. Detta ingår i mitt kommande propagandaprojekt men jag kan inte gå närmare in på detaljerna just nu, för då kanske Centrum för Genusvetenskap spärrar av området på obestämd tid.  Jag vågar inte vända mig till Musikhögskolan eftersom de nog fortfarande är sura över min SVD-artikel om genustrumpeten och de lär inte bli gladare över att jag än en gång tar upp genustrumpeten, även om mitt projekt faktiskt är musikaliskt och därför borde stöjdas av Musikhögskolan. Men genus står överst i hierarkin och ett musikprojket som utmanar genusöverideologin är antagligen inte välkommet även om det provocerar en norm (nämligen genusnormen) och därför borde lyftas fram av kulturetablissemanget som provokativ konst. Men som sagt, genus står över allt annat och i en diktatur skojar man inte om sina överordnade och självutnämnda ledare som tagit sig fram genom att infiltrera statsapparaten eftersom de ju aldrig skulle kunna ta sig till toppen via demokratiska val. Vem vet, de kanske till och med har legat sig fram till beslutande organ, och det är därför de mår så dåligt och vidareutvecklat sina teorier in absurdum och kryddat dem med glödande manshat.

Frängsmyr

Frängsmyr är orolig över forskningens framtid

Men nu måste jag komma till saken. Som bekant ska Uppsala Universitet införa ”genusmärkning” (svarar mot Lunds Universitets ”genuscertifiering” – se detta blogginlägg ) och denna märkning gäller inte bara undervisningsformerna utan även det konkreta innehållet på kurserna (se blogginlägget om Uppsala-remissen).  I dagens SVD Kultur har professor Tore Frängsmyr (Hans Rausing-professor em i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet) skrivit artikeln ”Genusmärkta universitet välkänd diktatortaktik”. Så här skriver han bland annat:

”Före jul utgick ett påbud vid Uppsala universitet om att hela världen skulle genusregistreras. Ja, egentligen gällde det verksamheten i humaniora och samhällsvetenskap, men anslaget hade en universell prägel… Vad innebär då genusmärkning? Enligt beskrivningen skall institutionerna få något slags licens eller körkort, som intygar att de blivit godkända. Om de uppfyller ett visst antal uppställda kriterier accepteras de som politiskt korrekta, och då får de högre status och kan räkna med större ekonomiska resurser: ”Det ska löna sig att ansöka om och bli genusmärkt.”

Med 17 kriterier (huvudsakligen hämtade från Lund) anges vad saken gäller. I första hand talas om undervisning, men eftersom undervisning vid universitetet skall bygga på forskning, så gäller det lika mycket forskningens förutsättningar… alla ”etablerade begrepp, teorier och metoder” skall problematiseras med avseende på genus.

Genus är den överordnade principen. Ordet kompetens förekommer över huvud taget icke i skrivelsen. En tillämpning av genusmärkning enligt nämnda kategorier skulle, säger rapporten, ”kunna bidra till att förbättra Uppsala universitets image, det vill säga att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer”. Genusmärkningen skulle locka nya forskare och studenter till universitetet ”med en ökning av kvalitén som följd”.

Man tror inte sina ögon. Den dåliga svenskan kombineras med puerila tankar och populistisk ideologi. Vad har åratals utbildning och intellektuell träning i seminarier åstadkommit, när ledande personer inom universitetet kan släppa ifrån sig dokument av detta slag? Och hur kan man, i ledande positioner, beskriva sitt eget universitet på detta nedlåtande sätt?

En gång var forskning liktydigt med att söka sanningen. Nu, i dessa relativismens tidevarv, finns ingen sanning, bara ”konstruktioner” och ”berättelser”. Genom postmodernismens mönster kan vi hävda vårt eget personliga perspektiv som det enda gällande. Utgångspunkten för forskningen utgörs då av den egna subjektiva åsikten eller den egna gruppens. Nästa steg ligger nära till hands: gruppens program proklameras som den enda giltiga för alla forskare. Detta är naturligtvis budskapet i genusmärkningen.

För tvåhundra år sedan förklarade Wilhelm von Humboldt att grunden till den akademiska friheten bestod i att lärarna själva skulle välja ämne, teori och metod för sin forskning samt – givetvis – själva formulera sina resultat. Med genusmärkning skulle denna grundläggande frihet utplånas. Som en våt filt skulle genusforskningens teorier, metoder och målsättning läggas över all forskning. Med välkänd diktatorisk taktik skulle det politiskt korrekta uppförandet belönas med högre status och mera resurser. Det är förunderligt att forskarna själva, med några få undantag, inte protesterar och demonstrerar. Varför tiger forskarna? Inser de inte att den intellektuella grunden till deras arbete håller på att undermineras?”

Se enkät för genuscertifiering vid Fysikum i Lund (tex punkt 14) – här!

Medan forskarna har varit upptagna med att forska och stärka Sverige som kunskapsnation, har det församlade genusetablissemanget ägnat åratal åt att lobba, placera sig själva på strategiska poster och knyta kontakter med genushjärntvättade eller lättlurade politiker.

Andra som bloggat om artikeln: SVD-ledarblogg, Pär Ström, Weimers, KFJ.

PS! Missa inte att positiv särbehandling baserat på kön avskaffas på högskolan (DN, SVD-ledare)

UPPDATERING. Det var i mars 2006 som det övergripande jämställdhetspolitiska målet ändrades från det välbekanta ”samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”, till det nuvarande ”samma makt att forma samhället och sitt eget liv”, där ”ordet makt skall förstås i betydelsen att kvinnor och män skall ha samma rätt, förmåga och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.” (prop 2005/06:155) Observera att man skiljer mellan möjlighet och förmåga – kvinnor och män ska ha samma förmåga! Kan man lagstifta om det? Mer om detta i mitt blogginlägg ”När lika möjligheter blev 50/50”.


%d bloggare gillar detta: