Två steg framåt och ett bakåt för agendasättarna och lite om DN, SVD och Axess, och om svensk genusmärkning av film i utländsk press

november 12, 2013

Jag vet att det är ett långt inlägg – men ni måste faktiskt läsa hela.

DN-amärkning av filmSom ni alla minns i något av mina föregående inlägg (kanske var det detta men det kan jag omöjligen veta eftersom jag inte orkar läsa igenom mina långa inlägg i efterhand – hur ni orkar det kan man ju undra, men det är ert problem 😉 ) så nämnde jag ju att min stora dröm var att någon gång hamna i DN Kultur, och det var ju lite ironiskt menat, men nu har det visst hänt fick jag veta av en professor igår – förra veckan publicerades ”Svensk feministmärkning av biofilm världsnyhet” där jag citeras efter att ha uttalat mig för Associated Press (jag trodde inte det skulle hamna i svensk press utan bara utländsk: bla Washington Post (sid 2), The Guardian, Daily Mail  NRP radio USA, UT San Diego CBC Canada, Portland Press Herald News.com.au National Post, USA Today, CBS News mfl) – tyvärr har de visst uppfattat mig som fysiker och inte matematiker men nåja, alla vet ju att jag är allvetande så det får väl passera då, jag kan inte ändra på det nu… (citatet i text är: ”If they want different kind of movies they should produce some themselves and not just point fingers at other people,” said Tanja Bergkvist, a physicist who writes a blog about Sweden’s ”gender madness”) och även ett TV-inslag gjordes av AP men de sa att det kan vara svårt att hitta om engelskspråkig media plockar in det i sina hela nyhetssändningar och inte har det som ett fristående inslag men jag ska leta lite nu… eller invänta att någon kommentator finner videoklippet så kan ni se mig prata i en minut eller två samt gå upp för en trappa vid universitets T-bana. 🙂

ajabajaNej jag hittar inte TV-inslaget, bara texter, så jag får återge här i text vad jag sa. Men först lite bakgrund: A-märkning (A står för Approved) ska ges till de filmer som uppfyller det sk Bechdel-testet, vilket innebär att filmen ska uppfylla följande tre kriterier:

  1. den ska innehålla minst två namngivna kvinnor
  2. dessa två ska prata med varandra
  3. om något annat än män

Filmen är ”för mansdominerad” säger Ellen Telje, föreståndare på Bio Rio i Stockholm och en av initiativtagarna, men poängterar att A:et är en sorts ”feministisk konsumentupplysning och inte ett mått på kvalitet” (SR) och vidare att ”På bioduken innan varje film börjar, kommer det vara en vinjett. Om filmen klarar Bechdeltestet så kommer det en stämpel. Den innebär att det finns ett kvinnligt perspektiv någonstans i filmen. Och det är jätteviktigt.” (SVT). Man ska A-märka filmaffischer och programmen med ett stort A för att kunna påverka distributionsbolag, produktionsbolag, filmare och recensenter. Även Svenska Filminstitutet ska börja använda testet. Mina synpunkter är ganska få och enkla:

Det ska vara jämställt - men vad har det med dagens genusprojekt att göra?

Vad menas med kvinnor som pratar om män – det finns ju inget kön?!!

1. Hur har denna märkning med jämställdhet att göra? Om vi tar filmer med en kvinnlig huvudrollsinnehavare, tex the Whistleblower, som handlar om en amerikansk poliskvinna som avslöjar människohandel i Bosnien, så skulle denna film inte klara Bechdeltestet – i den mån hon pratar med andra kvinnor om män är det ju för övrigt om sina manliga korrumperade poliskollegor. Så vad menas med ”prata om män”? Det specificeras inte i testet att pratet om män ska handla om relationer. Och filmer med en kvinnlig huvudrollsinnehavare som inte pratar med andra (namngivna) kvinnor misslyckas med testet.

Varför ska vi betala denna genuspilot för att titta på film hela dagarna?

Varför ska vi betala denna genuspilot för att titta på film hela dagarna?

2. Det är så klart inte fel att lyfta frågan om män och kvinnor på filmduken (även om en granskning i mars visade att en tredjedel av svenska granskade filmer klarade testet) , men genom att införa en märkning, som dessutom kopplas till jämställdhet och ”kvinnligt perspektiv”(är det inte just ett kvinnligt perspektiv när kvinnor pratar om män och skvallrar om dessas beteenden och egenskaper, inte sällan med humor och ironi på bekostnad av männen? Serien Sex and the City skulle tex få A-märkningen – de pratar om familj och jobb ibland nämligen, inte bara om män) så kommer märkningen att bli något som eftersträvas, vilket betyder att man öppnar upp för en hel industri med genuspiloter, förändringsagenter, processledare och jämställdhetsgranskare som alltså ska granska andras filmer utifrån Bechdeltestet – och jag tror inte att svenska skattebetalare vill att deras pengar ska gå till genusvetare som tittar på film hela dagarna.

detektiv3. Om de nu har synpunkter, varför kan de inte producera egna filmer istället för att i vanlig ordning granska andra och komma med pekpinnar. Eller saknar de egen kreativ förmåga? Varför kan de inte för en gångs skull göra något eget som kommer mänskligheten till gagn?

Hallå, är det någon hemma i Genusland? Dags att komma ner till verkligheten.

Hallå, är det någon hemma i Genusland? Dags att komma tillbaka ner till verkligheten.

4. Har de gjort en marknadsundersökning? Är detta något som konsumenterna efterfrågar (det är ju vi som kommer att betala kalaset)? Nej jag tänkte väl det – lika lite som vi efterfrågar diverse annat genusvansinne men ändå tvingas sponsra det. Jag säger inte att deras iakttagelse inte är korrekt, men återigen – producera då era egna genusmärkta filmer, istället för att granska andras. Och utveckla er egen genusfysik och feministiska matematik som ni vill ha det. Och just det – lycka till med det utan några ämneskunskaper. 😉

Det var vad jag sa i TV-intervjun och i textintervjun, men bara en mening kom ju med i utländsk press, så nu har jag iaf informerat er utifall ingen lyckas leta upp klippet. 🙂 Även Susannavaris och Aktivarum  har tagit upp genusmärkningen av film.

Tanja KTH-9-ny-klipptNu ser jag att Galne Gunnar skrivit ett inlägg om DN och mig – Journalisternas och feministernas agendor  – där han påpekar att medan all utländsk media hänvisar till mig med profession + bloggare om ”gender madness” så kallar DN mig enkom bloggare och genusdebattör och utelämnar min doktorsexamen och yrke och dessutom skriver de att jag kritiserar ”jämställdhetshysterin” och inte ”genusgalenskapen” eller ”genushysterin”, ty genus har sällan längre med jämställdhet att göra, ofta är det faktiskt tvärtom, och det är alltid genusvansinnet jag kritiserat, inte jämställdhet – även om jag förstår att DN inte kan särskilja begreppen då de själva är hjärntvättade samt utgör ett led i utövandet av hjärntvätten Jag noterade inte detta förrän jag läste Galne Gunnars inlägg faktiskt, van som man är, så jag får tacka för denna lilla påminnelse om svensk medias snedvridning och inkompetens.

Ha ha - jag som tonåring :-)

Ha ha – jag som tonåring 🙂 Avfotat av en svart-vit bild jag hade. Detta var tiden när jag odlade mitt fysik- och matematikintresse och när jag satt på vår balkong i Lund varje dag och studerade solfläckar och Jupiters månar.

Dock är det liksom inget som förvånar. Jag har bloggat i några år, men varit verksam inom matematiken i 20 år exakt, men det bekommer inte DN eftersom de varken kan förstå mitt exjobb eller min doktorsavhandling  och jag tänkte faktiskt ägna inlägget åt att prata om genusmärkningen av film, och inte DN:s inkompetens, även om det inte skadar att bli påmind om den. Men som ordspråket lyder: de kan ta allt ifrån dig, men inte dina kunskaper. Och därför är det lugnt för mig, medan DN:s förlorade prenumerationsintäkter obönhörligen kommer att leda till tidningens slutliga kollaps, alternativt kvarstår den genom konstgjord andning världsfrånvänd och ensam med allt färre som tar innehållet på allvar (och som jag gav flera konkreta exempel på (skärmdumparna) i förra inlägget är det allt fler journalister som inte kan elementär svensk grammatik – så vissa texter går inte ens att läsa). Framtidens klyftor blir inte huvudsakligen ”klassklyftor” – de blir ekonomiska klyftor och kunskapsklyftor – där skiljelinjen går mellan dem som går på DN-propagandan och dem som inte gör det. Mellan dem som tror på att krig är fred (DN:s senaste krigspropaganda), att åsiktsförtryck är demokrati, att inskränkningar i rätten att folkomrösta är demokrati och att ondska är godhet. I dagarna raderade förresten SVD följande kommentar jag skrev till en artikel på ledarsidan där (”Svar till Johan Norberg om GMO-grödor”) – helt otroligt, jag upptäckte det just, det är mycket sällan jag kommenterar men det syns ju både i artikeln och på mitt Disqus-konto när de raderat (och jag ser att minst en till kommentar är borta). Jag hade skrivit följande som svar till en annan kommentator:

"Läsarna om viistidslivet"? Exklusivt för den som har korrekta åsikter.

”LÄSARNA OM VISSTIDSLIVET” – EXKLUSIVT FÖR DEN SOM HAR POLITISKT KORREKTA ÅSIKTER

Ja det är väldigt tråkigt med det som händer faktiskt, minns ett reportage i Studio Ett för ngt år sedan ang ett EU-förslag om övervakning (om jag minns rätt) där EU-politikern sa att de fått det 300-sidiga förslaget som skulle röstas igenom kvällen innan (och det hade nog tagit månader att utarbeta) och ingen hade hunnit läsa det, men alla röstade för det. Och samtidigt försvarades andra saker som var kända i förslaget med att man ”inte tänkte på konsekvenserna”. Verkligen häpnadsväckande! Så allt prat om ett EU för frihet, fred och demokrati blev ett projekt för övervakning och inskränkningar, krig och reformerad grundlag där man uttryckligen säger sig vara ointresserad av att utöka demokratin (!): Prop 2009/10:80 (röstades igenom 2010 men media ”glömde” rapportera om denna innan det även där var för sent). På sidan 97 under ”Folkomröstningar” ser vi att ”Det finns inte skäl att utvidga möjligheterna att hålla rådgivande nationella omröstningar” och att ”Någon rätt för en minoritet i riksdagen eller för ett visst antal medborgare att påkalla folkomröstning bör följaktligen inte införas.” Allt detta framstår som ganska ironiskt med tanke på att det på sid 246 står att ”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.” Innefattar ”demokratins idéer” inte själva demokratin?”

(Jag bloggade om detta när det var akuellt här).

Allt är inte alltid vad det verkar vara

Allt fler läsare känner sig lurade av gammelmedia

Så SVD raderar alltså kommentarer där man påpekar brister i nyhetsrapporteringen – om en viktig grundlagsreform dessutom (!) (om något missuppfattats och SVD vill förklara sig är de välkomna att kontakta mig alternativt lägga tillbaka kommentaren). SvD har dock, till skillnad från DN, då och då en del bra ledare (och bra artiklar på Brännpunkt, tex mina om genusvetare som förvirrar och om genustrumpeten med VR:s replik  och min slutreplik  och mycket annat läsvärt – dock skrivet av “vanligt folk” nota bene) – men glöm aldrig följande i ert naiva hyllande av eventella bra poänger där på ledarsidan: agendan står fast. För att ta ett konkret exempel som många kan relatera till så kan man då och då läsa intressanta ledare om mångkulturen och hur integrationen ska lyckas, man har visserligen haft 30 år på sig att ta upp detta misslyckande men bättre sent än aldrig…

jordklotet-i-handMen frågan som aldrig ställs, eller får ställas, är om mångkulturen som idé. Bara att allt ska fortsätta – detta oundvikliga faktum som folket en gång tillfrågades om (70% sa nej i Sjöbo 1988 – SR) med oönskat utfall, varefter media började framställa allt som en oundviklig konsekvens av “globaliseringen” (notera cirkelresonemanget) och, inte lite paradoxalt i sammanhanget: en följd av demokratin!!!

Kändisar nobbar områdenNu är det möjligt att alla där borta på redaktionerna vill ha mångkultur (så länge de själva + diverse makthavare och kändisar slipper bo i den eller sätta sina barn i skola där) men då inträder ju nästa tabu: varför har vi dessa flyktingströmmar? Kan det vara så att vissa lägger sig i andra länders interna angelägenheter, som alltid kallas för “kamp för demokrati och mänskliga rättigheter” oavsett bakomliggande egentligt syfte? För allt fler européer framstår allt detta som bröd och skådespel, men på tidningsredaktionerna fortsätter flosklerna med oförminskad styrka att torgföras som sanningar, och frågan som inställer sig är om de själva verkligen tror på den här teatern? Antingen gör de det, och då för vi förlåta dem deras dumhet, eller så gör de inte det – och då är de hycklare.

Känguru-flygplatsEuropa och världen har väldigt allvarliga problem – och vad skriver tidningarna om? SVT:s utrikesnyhet: “Känguru checkade in på flygplats”  Inte konstigt att den hoppade in i apoteket – den ville väl droga ner sig när den upptäckte allt elände mänskligheten har för sig. Ok jag ser att jag tappade tråden lite 🙂 jag ville bara säga att SvD raderade min kommentar och det var varken snällt eller demokratiskt gjort, trots att man dagligen förespråkar både demokrati och godhet, moral och yttrandefrihet. Väldigt tråkigt att man censurerar på SvD med tanke på att det var den sista tidning jag hade lite hopp för – nu förstår jag vad alla pratar om ang raderade kommentarer, det var bara första gången jag satt och kommenterade där för att själv råka ut för det. Läs gärna om kommentaren ovan – vad i denna får SvD att radera den (och minst en till)?

I debatten är det alltså så här på det stora taget: två steg framåt och ett bakåt – agendan står fast, jag kommer till detta lite längre ner.

karta-rasismInternationell forskning visar att svenskar är det mest toleranta folket i världen (se denna karta över främlings-fientlighet och tolerans) och jag tror på det – vilket annat folk skulle tolerera denna dagliga översvämning av floskler i riksmedia utan att reagera? Den agenda som vräks ut i riksmedia dagligen är nämligen inte svensk – den är en internationalistagenda, som vänstern lurats på i den marxistiska tron att alla arbetare ska förena sig och att när halva Afrika invandrat så kommer alla arbetare ändå att kunna plocka ut 30.000 kr i lön och skinna sina generösa godhjärtade arbetsgivare, medan Alliansen vill ha den av rakt motsatt anledning – att lönedumpa så att alla arbetare ska ha 3.000 kr i månaden – och detta kommer vänstern ju att gå med på i all sin solidaritet – politikervänstern dock, inte de som arbetar givetvis, det är alltid lätt att vara generös med andras pengar och när man själv har mat på bordet.

pengar-springer1Och den som betalar ut löner sparar en massa pengar som sedan kan sättas in som guld i någon centralbank som det arbetande folket sedan ska rädda när den kollapsar, utöver att förlora sina egna sparpengar då eftersom insättningsgarantin ju knutits till euron så när euron förlorar i värde förlorar alla sina sparpengar, varför vi ju alla kommer att acceptera att rädda euron (maila regeringen och fråga varför den 2010 fattade beslutet att koppla insättningsgarantin till euron trots att vi inte har den som valuta –  Borg och Reinfeldt är ju så ”kloka och försiktiga”).

Såg ni också den "hetsiga och febriga" partilderdebatten? Snälla nån...

Såg ni också den ”hetsiga och febriga” partiledardebatten? Snälla nån…

Och den så kallade partiledardebatten för några veckor sedan, som kallades för “febrig” och “hetsig” av både SVT:s egen kommentator Margit Silberstein och tex DN mfl. Snäääällla – det var ju inte ens en debatt!! Den var totalt sövande – den debatten borde markandsföras som det ultimata sömnpillret för alla som inte kan sova av oro för utvecklingen i landet, om det inte vore så att den ju illustrerar det som orsakar sömnlösheten. Men vi kan ju marknadsföra den i utlandet, men där har folk inga sömnproblem eftersom deras länder inte är lika galna!!! Ok vi ger upp den tanken då, annars hade man ju kunnat söka innovationsbidrag för detta – det gäller att tömma statskassan på pengar för att skynda på kollapsen så att de goda kan ta över. Man lyfter alltså medvetet upp en tråkdebatt som “hetsig” för att ytterligare sänka ribban för frispråkighet. Vi ska alltså förledas att tycka att detta var en debatt med tydliga skiljelinjer?

Det viktigaste är att bli genusmedveten, periodiska systemet och annat trams kommer i andra hand

Det viktigaste är att bli genusmedveten, periodiska systemet och annat trams kommer i andra hand.

Skolfrågan är den mest irriterande. (S) säger att skolan har varit dålig i 7 år medan alliansen säger att skolan fungerat dåligt i 15 år. Men ingen kan lösa grundproblemet – att skolan fungerar dåligt. Jag ska inte gå in på detaljer här eftersom inlägget då aldrig kommer att ta slut, men återkommer till utbildningsväsendets förfall i annat inlägg. Oj oj, det kallar jag debatt det – vem har rätt och vem har fel? 7 års idioti eller 15 års idioti? Var det kanske 10 år, ska vi inte vara lite nyanserade här? Debatten blir ju så hetsig och polariserad, vi splittrar ju samhället i ett 7/15-samhälle. Vi kompromissar: (7+15)/2=11 (fast det kan ju inte svenska politiker räkna ut) blir bra – vi säger att skolan fungerat dåligt i 11 år, som dessutom är ett primtal vilket då kan sägas syfta på det primitiva i svensk skolpolitik.

Så här blev det till slut  - en Latajet-operation, lite avsågat och iskruvat och nu sitter allt på plats. :-)

Så här blev det till slut – en Latajet-operation, lite avsågat och iskruvat men nu sitter allt på plats. 🙂

Som doktor anser jag mig ha rätten att ställa diagnos (och på tal om det – så här gick min operation till se bilder på operationen steg för steg).Och för att ta ytterligare ett exempel på hur debatten går – nu ska det inte längre vara ok att kalla svenskar för rasister, eftersom forskning ju visat att vi är det mest toleranta folket (1.4% av svenskarna har något emot att bo granne med någon av annan etnicitet – den lägsta siffran i världen) så härmed marknadsförs faktumet i den offentliga debatten att Sverige har världens mest toleranta folk. Axess hade förresten denna titel i sitt juninummer: “Det toleranta folket – Sverige är Europas mest invandrarvänliga land” och tanken var just att komma bort från de rasistanklagelser som dagligen haglat över världens mest toleranta folk de senaste decennierna. Jag fick förfrågan att skriva om Bulgarien vilket jag gjorde – och här är krönikan i detta inlägg från i juni. Tanken är god. Svenskarna har fått nog av anklagelser trots tusentals dysfunktionella integrationsprojekt mm som vi både finansierat och accepterat i välviljans namn. Och när inget fungerar har svenska folket fått skulden. Vart leder då detta? Jo, till missnöje och till att folk börjar läsa annan media där inte anklgelserna och hyckleriet haglar dagligen.

Stoppade media dig i sista stund?

Stoppade media dig precis i sista stund?

Men betänk vad detta innebär. Precis som vi plötsligt för två år sedan “fick” börja prata om en integration som inte fungerar (men inte ifrågasätta något annat givetvis, nämligen invandringen) så ska vi nu glädja oss åt att inte behöva bli kallade rasister. Är detta då ett steg framåt? För agendasättarna är detta två steg framåt och ett bakåt, och således ett steg framåt för dem. De driver oss mot avgrunden (för dem är det avgrunden att vi överger pk-media) för att sedan backa ett steg – och syftet är att vi ska känna oss tacksamma. “Nu får man säga att integrationen inte fungerar” eller “Nu har de minsann slutat kalla oss för rasister” – och så ska alla vara nöjda, men har ni tänkt på att hela projektet fortgår med oförminskad styrka, och inte bara det – det eskalerar? Visst är det bra att vi “får” prata om vårt samhälle (till en viss knivskarp gräns som man inte får överträda – tack kära medier, hur skulle vi överleva utan er?) men vi ska inte låta oss luras eftersom detta bara är retoriska trick som ska få oss att tro att något i realiteten förändrats – men det har det inte. Verkligheten förändras inte heller av att det myntas nya akademiska begrepp eller av att den döps om – tänkte bra påminna om det. Låt er inte nöjas eller passiviseras av att de tar ett steg bakåt ibland – det är helt medvetet.

Inte för att

Inte för att ha storhetsvansinne men det är väl ganska genialt att få allt vatten i sin ägo genom att släppa ut en patenterad molekyl i vattendragen?

Just detta exempel gällde mångkulturen men det gäller även andra frågor där det mörkas och/eller hycklas. Ett exempel är den kommande EU-lag som kriminaliserar försäljning av fröer och plantor tänkt att träda i kraft 2016 eller 2018 – tills dess kan ni dock odla vad ni vill på er kolonilott. 🙂 Och svensk media lär ”glömma ” att ta upp debatten inför antagandet av EU-lagen, ingen har ju tagit upp det ännu, men låt oss se, jag tror att informationen kommer när allt redan är klubbat och klart… I USA är det redan ett faktum (se dokumentär). Vad är nästa steg? Att släppa ut en patenterad molekyl i alla hav och vattendrag och på så sätt få dessa i sin ägo eftersom de då omfattas av patentet och inte kan man väl hjälpa att molekylen sprids okontrollerat? Den som äger allt vatten kan med rätta kalla sig mäktig, så kanske är det dags att låna en lokal i kemicentrum och sätta igång innan någon annan gör det – var ju dumt av mig att exponera idén offentligt på bloggen. 🙂

Och nu när jag ändå är på krigsstigen (Galne Gunnar – jag visste du var en underrättelseagent – men jag hoppas att du är en dubbelagent i så fall  – måste du alltid uppmärksamma mig på saker som får mig att gå i taket!? Hade du inte skrivit det där om DN och mig så hade det här inlägget tagit en helt annan vändning – nåja, måste vara en genusgrej att gå på känsla sådär – sluta trigga mig!! 🙂 ) så kan jag lika bra berätta om Axess, eftersom så många av er undrat och fortsätter undra. Precis som många andra akademiker blev min inställning till Axess kluven 2012. Skillnaden är ju den att jag varit regelbunden krönikör där i fyra år.

AxessDet som hände med Axess var följande. Man kom ut med programförklaringen Axess och tidsandan i början av 2012 (nu borttagen från hemsidan, men här är programförklaringen Axess och tidsandan) och denna kommenterades som bäst av fil dr Jan Olof Bengtsson i Farväl till Axess (mycket träffsäker – läs!!! ) och det är ungefär exakt (dvs exakt) de synpunkter jag också hade på denna text (fast jag av lojalitet lät bli att framföra dem offentligt). Troligen skrevs programförklaringen som en reaktion på Aftonbladets med fleras kritik – alltså: istället för att rakryggat stå upp för det man tror på så kom man med en ologisk programförklaring som exempelvis innehöll “Axess anser varken att det finns någon ursvensk kultur eller att en sådan ska eftersträvas”. Detta är ju konstigt med tanke på att man kallar sig för kulturtidskrift och med tanke på att man lyfter fram andra länders kulturella arv. Det var bara en svensk kultur som inte fanns då… ? Det står nämligen att “Under lång tid var Sverige isolerat från det övriga Europas kultur som en följd av Gustav Vasas införande av protestantismen”. Vidare att de som anser att det finns en ursvensk kultur tillhör ”ytterkanterna av det politiska landskapet”. Om vi nu var isolerade från övriga Europa, som hade en kultur – hur levde vi då, om vi inte hade någon egen kultur + att vi inte kunde ta del av “övriga Europas kultur” i vår isolation!? Får jag ställa den enkla frågan från min logiska ytterkant här?

Hur kan allt svenskt alltid ha kommit utifrån?

Hur kan allt svenskt alltid ha kommit utifrån?

Och hur kan folk från “vitt skilda kulturer” (hur kan det finnas vitt skilda kulturer, men ingen svensk?) komma hit medan en svensk som åker till Afrika inte bär inte med sig någon kultur dit då, eftersom svensken ju inte har någon? Går kulturbärandet alltid denna enkelriktade väg? Vad säger kulturantropologerna om denna tidsandan-intressanta iakttagelse? Och hur kan Reinfeldt hävda att det ursvenska var “blott barbari” om det inte finns något ursvenskt? Jag menar, här hamnar man ju i konflikt med självaste statsministern. Och jag ser nu att Dick Erixon bloggat om att (s) tydligen ser Ramadan som en svensk tradition  – då finns det ju i alla fall något svenskt ju. 🙂 (även Liv och Rätt har skrivit om detta). Intressant att det svenska bara kan komma utifrån – vad jag vet kom min doktorsavhandling till inom Sveriges gränser och är därmed en del av vårt kulturella arv, även om den bara är några år gammal så utgör den SVENSK forskning inom matematik. Och i sista Axess-blogginlägget (hela bloggen nu borta från nätet) läser vi om hur liberalerna äntligen ställt sig på Axess sida (eh, var det inte tvärtom…?) och hur man nu får stöd för sin kamp för fri invandring som man från Axess sida “länge propagerat för”:

Axessbloggen-sista-inlägget

Klart att folk rör sig över gränserna och det finns inget principiellt fel med det, liksom det är sant att kulturer visst kan berika varandra och att vi kan utbyta erfarenheter och kunskap med andra folk, men det som sker nu är inget naturligt och framför allt är det definitivt inget oundvikligt öde för Europa, vilket media vill få folk att tro. Tvärtom jobbar Europas elit hårt för att lyckas flytta runt stora folkmassor över Jorden efter eget behag och med helt andra syften än en vilja att hjälpa – man kan nämligen hjälpa tusentals fler på plats – så godhetstanken kan man stryka diekt, det faller på sin egen orimlighet efter en enkel ekonomisk kalkyl. För att återgå till Axess. Det finns lite annat också, som att dåvarande redaktionen 2012 kontaktade mig för att jag länkat till Milld i detta inlägg där han gjort fyra videos om genusvansinnet jag ville lyfte fram. Redaktionen hade blivit kontaktad av en “hög jurist” angående denna min länkning eftersom Milld tydligen ansåg att 9/11 är en konspration i något annat inlägg på sin blogg.

Millds blogg Jag har inte ens hunnit plöja 1% av Milld blogg “Tänd ett ljus”  men som jag förstått det så är han är skeptisk till den officiella versionen av 9/11 och denna inställning delar han med 1/3 av USA:s egen befolkning, alltså 100 miljoner andra, där det kan räcka med att säkerhetstjänsten kände till planerna men medvetet inte ingrep (eftersom de av någon anledning behövde händelsen) för att bli kallad konspirationsteoretiker. Jag sa att jag ju inte alls berört den frågan, inte kan något om den, och inte kan ta ansvar för Millds 40-åriga politiska verksamhet och varje inlägg av alla tusentals han skrivit eftersom jag inte ens är insatt i alla hans frågor, utan att jag ju länkade till genusvideo-inlägget + bokrecensionerna av Tokfeminismen och Elitfeministerna.

Det kan vara bra att läsa något Sverigevänligt ibland - eller är det olagligt?

Det kan vara bra att läsa något Sverigevänligt ibland – eller är det olagligt?

Och för övrigt: sedan när blev det olagligt att länka till Milld? Vadå “hög jurist”? Jag blev tillfrågad om jag inte kunde ta bort hela inlägget, men jag sa nej. Jag sa att jag kan förtydliga med att jag inte tar ställning i hans övriga frågor, bla 9/11, vilket jag gjorde i en kommentar (som jag även åter lyfte fram i mitt påföljande inlägg Akademikerna och det sunda förnuftet  – läs gärna om hela det inlägget förresten, blev en krönika i Axess för övrigt  – så förstår man varför genusvansinnet kunnat slå igenom så stort i akademin!!). Men då blev jag kontaktad igen – att inte ta ställning var visst också att ta ställning! Således fick jag ta bort meningen i kommentaren där jag inte tar ställning till 9/11 eller något annat i Millds blogg! Helt galet. Skulle jag ta ställning på så sätt att jag istället skulle förespråka motsatta ståndpunkter när jag inte ens är insatt i frågorna, undrade jag? Tex att förespråka den motsatta ståndpunkten för helt fri invandring och annat som Axess börjat göra? Man beklagade sig över att Aftonbladet mfl utsatte dem för guilt by association men man drog sig inte för att utöva detta själv – jag förstår inte logiken.

Moderskeppet har kommit för att hämta DN:s redaktion

Moderskeppet har kommit för att hämta hem DN:s redaktion – såg ni också det? 😉

Tack men nej tack, jag sa att jag tänker behålla mitt inlägg och att jag inte tror att någon av mina läsare som går in på Millds blogg automatiskt tillskriver mig alla hans ståndpunkter – i så fall skulle jag inte heller kunna länka till DN, SvD eller andra bloggare eftersom de säkerligen har andra artiklar i andra ämnen än genus av alla sina tusentals, som jag inte kan något om eller instämmer i. DN uppmanar tex sina läsare att göra ett UFO-test  – vad ska jag tycka om detta? Är det ändå ok att länka till DN Kultur? Jag vill dock poängtera att av den 1% (max) jag läst på Millds blogg finns en hel del intressant och bra, och jag önskar att jag innehade alla hans kunskaper för att kunna ta ställning i alla andra frågor, men det har jag inte.

Axess tog in en ny krönikör efter att jag länkat till Milld - det kan ju ha varit en slump?

Axess tog in en ny krönikör efter att jag länkat till Milld och inte ville ta bort mitt inlägg – det kan ju ha varit en slump iofs…

Därefter skrev jag ett par krönikor till 2012 men det var uppenbart att någon höll på att fasa ut mig (det var då ni undrade varför jag inte längre var med i alla nummer), vilket inte bekymrade mig så mycket,eftersom jag stod upp rakryggad för det jag tror på medan dåvarande chefredaktören, innan han lämande tidningen, i sin sista ledare “Mörker över medielandskapet” i Axess 9/2012 med tema “Döden” (slump?) konstaterar att man misslyckats med att förändra medielandskapet. Det är klart att man misslyckas när man ger vika för påtryckningar eller anpassar sig till sina antagonister (vilket som var fallet vet jag fortfarande inte, eller så hade man helt enkelt inte tidsandan med sig, troligtvis förväxlade man tidsandan med maktelitens ambitioner – och det är ju inte tidsandan). Skillnaden var att jag inte gjorde det. Och jag är stolt över det.

Nej jag har inte en sådan här gammaldags telefon, som ni alla minns så monterade jag ju sönder den när jag gick på lågstadiet. :-)

Nej jag har inte en sådan här gammaldags telefon, som ni alla minns så monterade jag ju sönder den när jag gick på lågstadiet. 🙂

Sedan ringde den nya tillfällige redaktören för 2013 upp mig och ville ha en krönika, gärna om Bulgarien, från mig. Nu är det en ny redaktör och jag har inte kontaktat honom själv eller blivit kontaktad. Så mitt svar på er återkommande fråga om jag är kvar på Axess är: jag vet inte. De hör säkert av sig om de är intresserade. Intressant är att programförklaringen är borttagen från hemsidan i alla fall, jag vet att många reagerade på den. Axess har och har länge haft en viktig folkbildande funktion men det är klart att jag liksom ni reagerade på en del saker 2012. Men 2012 var ju undergångsåret så sådant får man räkna med då (hm, vad många krönikor det blivit i Axess för min del. Jag tänker iaf fortsätta prenumerera och läsa den, sedan att det blev fel med den där programförklaringen fråntar ju inte tidskriften den betydelse den ändå har jämfört med mycket annat på marknaden). Och där gamla medier dör tar andra vid, om de gamla inte förändrar sig – det är ren och skär tidnings-evolution och ett tecken på att livet går vidare. I ledaren från 9/2012 står i sista stycket att:

“I den mån som Axess Magasin haft någon betydelse under mina år som chefredaktör, så har det tror jag, varit just som motvikt till den här utvecklingen [ang att DN och SvD brutit med skribenter med akademiska kopplingar]. Delvis har vi naturligtvis kunnat parasitera på den, i den bemärkelsen att behovet av en plattform där man inte faller till föga för nuets trender och dess tidsbundna värderingar har ökat för vare steg som de stora dagstidningarna har tagit i motsatt riktning. Samtidigt är det uppenbart att vi har misslyckats i den meningen att den svenska utvecklingen inte på något sätt har kunnat hejdas eller ens stött på något mer organiserat motstånd. Men den kampen är kanske å andra sidan inte över än.”

Tanja KTH 12-nyVa? Det finns ju jättemycket organiserat motstånd mot utvecklingen! Men man ser kanske inte det om hela ens världsbild formas av “de stora dagstidningarna” – det är väl bara att ignorera dem om de skriver trams + raderar ens kommentarer. Framtiden tillhör oss kära vänner! 🙂 Det är nog med trams och idioti, lögner och hyckleri – för att citera Margaret Mead (ja jag vet att hon var antropolog-feminist men citatet är så sant): “Betvivla aldrig att en eftertänksam grupp ansvarstagande medborgare kan förändra världen. Tvärtom, det är det enda som har hänt.”

Läs: Galne Gunnars blogg, Genusdebatten mfl – ni hittar nog en massa intressant där ute om ni bara surfar runt. Och tips som inkommer på mitt kommentarsfält givetvis – det är min nyhetssida. 🙂 Och just det, jag glömde ju att gnälla på Aftonbladet, tyckte väl att något saknades i mitt blygsamma inlägg, men det har jag ju redan gjort i Tillåt mig att säga några sanningens ord – så allt är i sin ordning. 🙂

Annonser

Hur många aprilskämt?

april 9, 2011
Det saknas ett genusperspektiv på sprängämnen

Det saknas fortfarande ett genusperspektiv på sprängämnen. När kan man säga att någonting exploderat?

Jag hann tyvärr inte lägga upp något aprilskämt den här gången (förra årets aprilskämt här) men å andra sidan tar ni ju alla del av sådana dagligen och året runt i alltifrån debattartiklar till nyhetsförmedling, till nya akademiska genusrapporter (som tex genusperspektiv på   ingenjörers arbetsverktyg i byggplaneringsprocesser – i Luleå kan man ju som bekant vara professor i ämnet ”genus, människa och maskin) och till regeringens pressmeddelanden. Det börjar bli svårt att skilja skämt från allvar, i Sverige är det första april flera gånger om dagen. Det går alltså framåt för galenskapen. Numera kan man doktorera på avhandlingar i det gränsöverskridande ämnet genusfysik, som den här med titeln ”Doing Physics – doing Gender” – hur ”gör” fysikstudenter kön? Kan man låta någon bli fysiker utan att beakta gensuperspektivet? Nej, både lärare och studenter måste förstå hur de bidrar till att”göra kön” i labbet. Maxwells ekvationer är en löjlig detalj som vida överskuggas av vikten av att vara genusmedveten.

Ekvationer sprungna ur patriarkal manlig rationalitet

Ekvationer sprungna ur patriarkal manlig rationalitet utan anknytning till "vardagsförståelse"?

Även om man skulle, efter fyra års intensiv genuspropaganda på masterprogrammet i fysik, ha tid att öppna någon av fysikböckerna inför examendagen, till exempel den man skulle ha läst under sin första termin, skulle man notera att Maxwells ekvationer inrymmer både ett H, ett B och ett t. Det lilla t som kan tolkas som tiden för en traditionell fysiker av den gamla skolan, men som egentligen syftar på ”transpersoner” kan för det genuskritiska ögat ses som ett förminskande av trans i förhållande till homo och bi (H och B kan även tolkas som relaterade till det som fysiker av den gamla patriarkala skolan skulle kalla magnetfält), vilket ju bör föranleda en hel del förändringar av de så kallade ”naturlagarna”. Om avhandlingen:

”Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur. Frågeställningar kring hur gränserna dras för vad som är fysik och vem som kan kalla sig fysiker, samt hur studenterna konstruerar identiteter som fysiker i förhållande till vad de ser som ämnets normer och förväntningar.  Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik. Jag hoppas att min forskning ska kunna inspirera fysiker och fysiklärare till kritiska reflektioner kring fysik, genus och lärande, säger Anna T Danielsson [institutionen för fysik och materialvetenskap och centrum för genusvetenskap]… Analysen visar bland annat att det finns skilda förväntningar på manliga och kvinnliga studenter, och att det finns en stor variation och ibland motsägelsefullhet i vad som ses som fysik.”

Trumpetsången

Jag spelade in trumpetsången på KTH

”Motsägelsefullhet”!? Ja det kan man ju förstå när rapporter som ”Genus och Text” som jag tog upp i förra inlägget blir vägledande för Skolverket! Klassperspektivet är förvisso relevant, jag har själv studerat olika klasser av differentialoperatorer (se här eller här) och sett hur klasstillhörigheten påverkar den funktion som operatorn våldför sig på. Däremot har jag helt missat åldersperspektivet vilket ju kan ha att göra med att jag aldrig fick någon genuspropaganda serverad under en enda doktorandkurs på KTH, där jag för övrigt lät spela in videon till sången Genustrumpeten (se längst ner i inlägget) och i min genusmedvetna utstyrsel (tur jag redan hade disputerat då så att jag inte kunde bli galenförklarad 🙂 ) chockade mina gamla professorer genom att springa runt med en trollstav och vingar på ryggen genom korridorerna, men detta var ju även efter att jag varit anställd där som lärare (maj-dec 2007, efter disputationen), så de visste att jag hade något seriöst på gång eftersom de känner mig för väl för att tro att jag skulle fjanta runt utan anledning. Jag förklarade att jag hade tänkt initiera en liten samhällsrevolution och att detta var en del av mitt propagandaarbete.

Det är lättatt sätta påskäggen i halsen

Det är lätt att sätta påskäggen i halsen

Men för att komma till saken. Nu får det väl ändå vara nog! Men det är det inte. Som ett försenat aprilskämt kom just avhandlingen (tipstack till Galne Gunnar), och jag ber om ursäkt om ni sätter påskäggen i halsen nu: ”Lärare för förändring – att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus”, som försvarades vid Högskolan i Gävle igår. Ur pressmeddelandet:

”- Redan i lärarutbildningen måste studenterna få bättre genuskunskaper och bli mer medvetna om vilka föreställningar de själva bär på. Men det kräver en tuff och känslomässigt engagerande utbildning i genusmedvetenhet. Hon menar att det behövs ett genusperspektiv även på ämnets innehåll. Hur påverkas undervisningen av en stereotyp och manligt kodad bild av naturvetenskap och teknik som hård, rationell och svår? Kristina Andersson har i flera år bedrivit sin forskning tillsammans med en grupp förskollärare och lärare som arbetade med naturvetenskap, men inte alltid hade ämneskunskaper.

– För dem fungerade kunskaperna i undervisning och lärande som en bra utgångspunkt för att utvecklas som lärare även i naturvetenskap. Att enbart prata om behovet av ämneskunskaper fungerar inte. Kompetensutveckling med feministiska anslag kan hjälpa lärarna att utveckla kunskapsstoffet.”

Jag har just raserat hela matematikens grundvalar med en sandhög

Jag har just raserat hela matematikens grundvalar med en sandhög. Det var ju dumt - där rök hela min forskning också.

Ja det är ju alldeles fantastiskt normbrytande att låta lärarna och eleverna upptäcka naturvetenskapen tillsammans, vilket ju går extra bra om lärarna saknar ämneskunskaper och därmed befinner sig på samma nivå som barnen. Då blir det ju naturligt att alla ställer sig samma frågor, vilket ökar känslan av att alla är likadana och därmed lika mycket värda, helt i enlighet med regelverket om ”demokratisk fostran” i läroplanerna, alla ska minsann ha samma inflytande över Sanningen. Min sanning är kanske inte din sanning och den är definitivt inte genusforskarnas sanning, eftersom den ju inte ens existerar. Hur skulle förresten barnen känna sig om lärarna påtvingade dem ”objektiv kunskap” baserad på ”manlig rationalitet”, som ju i rapporten Genus och Text till Skolverket ses som ett utövande av ”symboliskt våld” mot eleverna och förringar deras ”vardagsförståelse”. Jag som matematiker har ju redan insett att 1+1=1 är lika sant som 1+1=2, och detta kan illustreras med det vardagliga fenomenet att ligga på stranden och ösa en sandhög ovanpå en annan sandhög, vilket resulterar i en (fast större) sandhög.

På tal om det här med likhet, låt mig citera ett bra stycke ur Julia Ceasar-krönikan ”Låtsaslandet” (tipstack till Cavatus):

”I Låtsaslandet låtsas vi att alla är lika. Visserligen påstår vissa i Låtsaslandet att de gillar olika, men eftersom inte alla orkar låtsas lika framgångsrikt kringgår vi dilemmat genom att låtsas att alla är lika. Detta är dock den dogm som börjar bli allra svårast att hålla liv i, eftersom allt fler invånare i Låtsaslandet upptäcker att så inte är fallet. Att de helt enkelt är förda bakom ljuset i all sin godtrogenhet. Invånarna ser och drar slutsatser, en process som är potentiellt livsfarlig för låtsaspolitiken.”

Logiken är på tillbakagång och fördumningen på frammarsch, jag vill inte verka pessimistisk, men om man slår upp ordet ”folkmord” på wikipedia kan man se att två av de fem punkter som räknas upp i FN-konventionen lyder:

2. Att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslag eller själslig skada.

3. Att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som är avsedda att medföra dess fysiska undergång.

Själslig skada av genusvansinne och att uppsåtligen rasera hela naturvetenskapen (påtvingandet av nya levnadsvillkor genom att omstöpa hela utbildningsväsendet) på ett sätt som förr eller senare kommer att leda till mental och på sikt fysisk undegång, hur skulle vi tex klara av en kärnkraftskatastrof som den i Japan om de blivande fysikerna bara studerar kärnbränslet ur ett genusperspektiv? En lite mildare brottsrubricering, som dessutom ligger i tiden, skulle istället kunna vara utövandet av den första härskartekniken – Osynliggörande: med följande definition: ”Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.” Nu kanske ingen tror att utövande av härskarteknik är brottsligt, men nära på, vilket Uppsalafallet ”Ett skräckexempel på Genusväldet” visar.

Anna Ekström

Kommer Anna Ekström att rädda den svenska skolan?

Men för att återgå till aprilskämten – årets aprilskämt måste vara att regeringen just utsett Anna Ekström till ny generaldirektör för Skolverket – pressmeddelande (tipstack till QED)! Iofs samma regering som utsåg Moira von Wright till rektor för Södertörns högskola så helt säker på att det är ett aprilskämt är jag inte, men som ni minns deltog jag i en debatt  i Riksdagen för ett år sedan mot just Anna Ekström, regeringens utredare och ordförande i DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (och vice ordförande i Uppsala Universitets styrelse och fram till 1 april ordförande i SACO) för nästan exakt ett år sedan där vi debatterade innehållet i delegationens delbetänkandet SOU 2009:64, och som bekant (med ett inte obetydligt  antal riksdagsledamöter som vittnen för den som inte tror det) sade Anna Ekström bestämt: ”Jag står bakom varje ord i rapporten” efter att jag citerat några delar ur denna rapport, nämligen följande (jag ber om ursäkt för upprepning av de här citaten men jag har nya läsare som måste få det här serverat till sig, dessutom måste jag sammanfatta genuscertifieringen, så den som är trött på det och redan vet allt kan sluta läsa här :-)):

Sid 16:  ”Brist på kunskap och medvetenhet leder tyvärr ofta till en oförmåga bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturernaSkolans personal kan omedvetet genom de förväntningar som riktas mot flickor respektive pojkar vara medskyldiga till att reproducera könsstereotypa värderingar, exempelvis genom att tillåta att pojkar dominerar i klassrummet och samtidigt är mindre flitiga och ansvarstagande i skolan.”

Kommentar: när jag gick i skolan ”tillät” lärarna inte det här – alla räckte upp handen för att få ordet och alla var flitiga och tog ansvar, hur kan det komma sig när läraren inte hade läst en enda kurs i genusvetenskap?

Både lärarna och skolämnenas innehåll upprätthåller föreställningar om kön

Lärarnas brist på kunskap om genusstrukturer gör att svenska elever presterar dåligt

Sid 46: ”En vanlig kommentar på landets skolor är: ”vi behandlar alla lika, oavsett kön”. Detta att ”behandla alla lika” är enligt vår uppfattning uttryck för en könsblindhet inför de strukturer som skapar och vidmakthåller föreställningarna om genus, och som begränsar ytterst begränsar livsvalen för flickor och pojkar, och för kvinnor och män. Det är bristen på kunskap som är upphovet till den tyvärr alltför vanliga oförmågan bland skolledare, lärare och annan personal i skolan att upptäcka genusstrukturerna.”

Sid 220: ”Sammanfattningsvis kan man säga att det fortfarande finns en genusordning i skolämnenas innehåll som påverkar flickors och pojkars motivation” (observera – i ämnesinnehållet).

Sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan” kan vi läsa följande: ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism. Den risk som det kan innebära för pojkar att framstå som omanliga gör att de undviker beteenden som kan uppfattas vara feminina. Dit hör att vara duktig i skolan… I avsnittet ovan har jag försökt föra samman några olika förklaringar till pojkars underprestationer som alla [obs! alla!] utgår ifrån att det är maskulinitet/manlig identitet i sig som är boven i dramat. En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan”

Sid 240: ”I sin analys av svenska pojkars underprestationer i dag knyter Björnsson an till den engelska forskningen och konstaterar sammanfattningsvis det som också beskrivits i föregående avsnitt: Om man tar skolarbetet på allvar riskerar man som pojke att »få sin heterosexualitet i frågasatt «.”

Läs mer i Mitt anförande i Riksdagen, Världen idag om debatten).
Låt oss återgå till regeringens pressmeddelande:

”Skolverket har en viktig roll när det gäller att vända utvecklingen i den svenska skolan. Jag bedömer att hon [Anna Ekström] besitter de egenskaper som behövs för att leda Skolverket i en tid av stora förändringar inom svenskt skolväsende, säger utbildningsminister Jan Björklund.” Ska jag omvärdera Björklund eller anta att han inte läst innehållet i rapporten? Minns också att pedagogikprofessor von Wrights rapport var beställd av Skolverket (se här). Vidare:

”- En skola med hög kvalitet, en skola som ger bättre resultat och en skola som är likvärdig är avgörande för Sveriges framtid. Jag vill arbeta för att utveckla kvaliteten och förbättra resultaten i den svenska skolan. Därför ser jag fram mot att leda Skolverket med dess breda och omfattande uppdrag, säger Anna Ekström.”

Tillåt mig att tvivla. Det är som moderatorn sa i debatten (fritt återgivet ur minnet): ”När du [Anna Ekström] talar i allmänna ordalag om jämställdhet så låter det bra och fint men sedan när Tanja citerar ur innehållet i rapporten så låter det lite annorlunda”, och det var det här uttalandet som provocerade fram ”Jag står bakom varje ord i rapporten”.

Göran Bexell, professor i etik och fd rektor för Lunds universitet

Göran Bexell, professor i etik och fd rektor för Lunds universitet och Tiina Rosenbergs trogne vapendragare

Nåja, åtminstone står hon för sitt verk, detta ska jämföras med den smått absurda situationen i Filosofiska rummet som sändes bara några dagar innan riksdagsdebatten (var det därför den inbjudna genusvetaren inte dök upp till debatten i Riksdagen?) där ämnet var genuscertifiering av akademin och där jag dessvärre chockade Lunds Universitets förre rektor professor Göran Bexell (som tillsatt projektgruppen för genuscertifiering, ledd av Tiina-skrämma iväg sin egna studenter ut ur föreläsningslokalen- Rosenberg ) genom att läsa
upp de konkreta kriterierna man utarbetat för certifieringen – vilket fick honom att ta avstånd från den rapport han just prisat  . Låt mig återge det som hände (lyssna på programmet) Göran Bexell kallade precis i inledningen av programmet (min 2:53-2:56) slutrapporten för genuscertifiering för  ”en mycket välskriven och välstrukturerad rapport” men när jag längre fram i programmet började citera från denna rapport och gå in på dess innehåll bla i form av de konkreta kriterier som ska tillämpas så fick jag höra från Bexell (min 31:50-32:14) att ”texten är inte att uppfattas på det sättet”, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att jag läste innantill och det ju är denna blott 9-sidiga rapport som ligger till grund för Fysicums hela genuscertifieringsarbete, och en delmängd av exakt dessa kriterier återfinns  i denna enkät för genuscertifieringen  av de tre berörda institutionerna i Lund (bla Fysicum) – och notera att det överst framgår att ”genusmedvetens pedagogik” avser ”formerna för undervisningen”, medan ”genusperspektiv” avser ”innehållet i undervisningen”.

Filosofiska Rummet 2010

Filosofiska Rummet 2010

Noteras bör att Bexell är professor i etik, och inte i hyckleri, vilket man först skulle kunna tro. Det var ju för hemskt och ohyfsat att jag skulle ha läst rapporten och dessutom ta med den till studion. Det var ju inte meningen att vansinnet skulle lyftas fram i ljuset! Jag får be om ursäkt för det, jag var medieovan och visste inte riktigt hur det fungerade i världen utanför matematiken, där man visst inte behöver  bevisa något, utan det räcker att upprepa en genomarbetad floskel tillräckligt många gånger, så blir den sann. Tänk om vi matematiker hade kunnat jobba så, då hade vi bevisat Riemanns hypotes för länge sedan. Men den dagen kommer väl, när genusforskarna dekonstruerat även matematiken, och låt mig komma till det, för de nytillkomna läsare som ännu inte insett hur illa det är ställt, eller snarare vidden av det riksomfattande ”förändringsarbete” som Genusmaffian leder.

Genusvetarna har som bekant infiltrerat hela akademin (utöver hela det omgivande samhället). Infiltrera kan tyckas vara ett starkt ord, men faktum är att man från gensuvetarhåll är helt öppen med att det är just infiltration man sysslar på med, se själva sidan 28 här: ”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser: Infiltration, Information och Utbildning.” Tack för ärligheten får man väl säga! Notera också att punkten ”Processen går vidare” följer efter ”Utvärdering av första steget”, vilket visar på att man tänkt genomföra det här även om utvärderingen av första steget skulle visa på att projektet leder till civilisationens slutliga undergång, vilket inte är en helt orimlig tanke. Ett annat intressant exempel på hur framgångsrik man blir av aktivt genusarbete inom akademin är Margaretha-11 miljoner till genusmöten från vetenskapsrådet-  Fahlgren som är påtänkt som ny rektor för Uppsala Universitet och som råkar vara föreståndare för Centrum för genusvetenskap. Ur den beviljade projektansökan från Vetenskapsrådet:

”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar… Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Trippeltorusen har genus 3

Trippeltorusen har genus 3

Just det, helt dumma i huvudet är vi och väldigt ovana vid vetenskapsteori och -kritik :-). Tänk bara på fysiker, vad sysslar de egentligen med, det kan man ju fråga sig, något jag gjorde många gånger under min uppväxt eftersom mina föräldrar är fysiker. Jag började själv läsa teoretisk fysik i Lund, men när jag inte fann något genusperspektiv på strängteorin så vände jag mig till Matematicum (en teoretisk fysiker måste ju ändå med nödvändighet även vara matematiker)  där jag till slut fastnade eftersom det ju fanns ett renodlat genusbegrepp i matematiken. Egentligen undrar man ju vad man gör som matematiker också, och det undrar även andra ibland, så här kan ett typiskt samtal låta:

-Vad sysslar ni matematiker med egentligen?

– Vi matematiker undrar mest över en massa saker.

– Jaha, vad undrar du över nu då?

– Tja, vad jag sysslar med och varför.

– Men det var ju det jag undrade.

– Jaha, är du också matematiker?

Skämt åsido, nu är det ju bättre tider – det ju just Fysicum i Lund som utgör ett av de tre pilotprojekten för gensucertifieringen.  Några av kriterierna för genuscertifieringen (sid 6-8 i rapporten, se även inlägget Filosofiska Rummet om genuscertifieringen för mer info om genusvansinnet inom akademin – länkar längst ner i det inlägget ):

* Problematiseras kvalitetskriterier och lärandemål med avseende på genus?

* Har kursplaner och andra styrdokument setts över med avseende på genus och har detta synliggjorts för studenterna?

* Används litteratur som explicit analyserar ämnet ur genusperspektiv?

*När litteratur används som saknar ett genusperspektiv, problematiseras den då i undervisningen?

* Har lärare genomgått utbildning avseende genusperspektiv i undervisning och genusmedveten undervisning?

* Har lärare kunskap om genus som begrepp, perspektiv och forskningsområde?

*Genomsyrar genusperspektiv undervisningen?

* Problematiseras etablerade begrepp, teorier och metoder med avseende på genus?

* Reflekterar läraren över sin och studenternas roll ur ett genusperspektiv? (Vem läraren är i relation till studenterna och vilken makt och möjlighet hon/han har att påverka uttryck för maktstrukturer i undervisningssituationer.)

* Används kompetensen som finns på Centrum för genusvetenskap?

Vad tycker förresten akademikerna om Bexells med fleras tilltag? Läs inlägget som rör genusgalenskap på export till Uppsala Universitet: Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!

Uppsala Universitet ville inte ha genuscertifiering, då nytte man namn till

Uppsala Universitet ville inte ha genuscertifiering, då bytte man namn till genusmärkning, när institutionerna inte heller ville ha genusmärkningen förklarade de pådrivande detta med att man missförstått allt och nu planerar man att kalla genuscertifieringen för "jämställdhetsarbete" - alla medel är tillåtna för att få igenom sin agenda.

Utifrån vissa artiklar i media (tex ”Genusmärkning kan läggas i malpåse”  ) skulle man kunna tro att de ansvariga (bla Margaretha Fahlgren, ev blivande rektor för Uppsala Universitet)  har backat i frågan, men jag har tagit del av områdesnämndens skrivelse angående genusmärkningen efter att remissyttrandena inkommit, och faktum är att det bara är ”det belastade begreppet genusmärkning”, som ju skulle ersätta det andra belastade begreppet: ”genuscertifiering” (för att ”undvika mindre lämpliga associationer”, vilka dessa skulle vara framgår inte)  som eventuellt ska skrotas. Av ett 12-sidigt dokument som kom den 11 feb 2010 ärendet (Se inlägget Genusvetarna- offer och slagträn?) framgår nu att det man egentligen (!?) avsett med genusmärkning var ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genus.” Enligt arbetsgruppen har institutionerna och fakultetsnämnderna  sammanblandat ovanstående två (?) och denna olyckliga sammanblandning anser man vara skälet till kritiken mot genusmärkningen och att debatten blivit ”skev” av att man använt kortformen ”genusmärkning” om ”syften eller åtgärder som har en komplex karaktär” (sid 10 i dokumentet):

”Arbetsgruppen var inte bekväm med begreppet [genuscertifiering] utan sökte istället andra formuleringar för verksamheten och menade i brist på bättre ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genusmedvetenhet”. Av och till i rapporten avsåg gruppen utnyttja termen ”genusmärkning” som en kortform av vad man menade. De remissinstanser som lämnat negativ kritik har nästan uteslutande valt kortformen och kritiserat begreppet. Arbetsgruppens diskussion och förslag till benämning av verksamheten och synpunkterna i yttrandena visar möjligen hur svår eller t.o.m. skev debatten kan bli när kortformer används om syften eller åtgärder som har en komplex karaktär.”

Detta är helt i linje med genusfanatikernas sedvanliga sätt att resonera – de är ”missförstådda” (av alla fem fakultetsnämnder!) denna gång till följd av ”komplexiteten” i sitt förslag. Vi andra är ju så korkade, och genier är alltid missförstådda, även om de skriver saker i klartext. Hur menar de att ”kortformen genusmärkning” skiljer sig ifrån det den är en förkortning av? Kanske lästes förslaget med alla sina uttryckliga detaljer inte med genusglasögonen på, och kanske är genusmärkningens fullskaliga genomförande för övrigt en förutsättning för att kunna förstå förslaget? Låt mig avsluta med symbolen för genusvansinnets intåg i akademin – genustrumpeten (SVD)

Nej förresten, låt mig avsluta med en postmodern vision för den svenska skolan – vi är nästan redan där:

Eller nej förresten, jag avslutar med en vision för Sverige, om vi inte gör något snarast:

Relaterat om DEJA-rapporten: SkolgenusFrån DEJA till rismodellen,
DEJA, genuspedagoger och Göran Perssons motionsrunda i studion, Mattegenus i det Butlerska vektorrummet, DEJA:s matteproblem.
Annat: Är genusvetarnas verksamhet laglig?

Lästips: Zaremba i DN om skolan, Zaremba i DN om skolan del 2 OBS! Zaremba gästar Timbro den 18 april kl 12-13 för att tala om skolan! Kallberg: I Sverige råder partiernas diktatur.

Min inbox fylls av intressanta lästips dagligen, jag har dock inte tid att öppna allt just nu – så lägg gärna intressanta tips om genusgalenskaper i kommentarsfältet. Men jag tar tacksamt emot även mail med samma information, förr eller senare kommer jag att hinna öppna och läsa allt! 🙂


Filosofiska Rummet imorgon söndag kl 17

mars 6, 2010

 

Filosofiska Rummet om genuscertifieringen

Filosofiska Rummet om genuscertifieringen. Från vänster: Göran Bexell, Tanja Bergkvist, Tomas Brage, Svante Nordin

 

Imorgon söndag 7/3 kommer jag att medverka i Filosofiska Rummet (P1) ”Genus-perspektivet och forskningens frihet” (eller mp3-filen HÄR) där jag, professor Svante Nordin, professor Tomas Brage och professor Göran Bexell diskuterar genuscertifieringen inom akademin. Svante Nordin är professor i idé- och lärdomshistoria och liksom jag kritisk mot idén att genuscertifiera universitetskurser, universitetsprogram, forskare, institutioner och hela lärosäten. Tomas Brage är professor i fysik och ansvarig för det pilotprojekt för genuscertifiering som dragits igång vid Fysicum i Lund (de andra två pilotprojekten pågår på Institutionen för Energivetenskaper och Trafikflyghögskolan). Göran Bexell är professor i etik och var rektor för Lunds Universitet 2003-2008, dvs under den tid då universitetet tillsatte den projektgrupp för genuscertifiering som leddes av genusprofessor Tiina Rosenberg (det känns som om alla är professorer utom jag :-)) och som sedermera utmynnade i följande tvivelaktiga dokument: Slutrapport från projektgruppen för genuscertifiering:

Några citat från denna slutrapport som utgör grund inte bara för genuscertifieringen vid Lunds Universitet utan som även varit inspiration för den planerade genusmärkningen vid Uppsala Universitet. Som bekant, se länkar nedan, så hade man i Uppsalaförslaget hämtat kriterierna rakt av från denna slutrapport från Lunds Universitet, men man valde dock att kalla det för ”genusmärkning” för att ”undvika mindra lämpliga associationer” (utan att gå in på vilka), och som bekant har man nu även valt att skippa ”det belastade begreppet genusmärkning” som av någon anledning blev belastat under remissprocessen. Det gäller att hitta på nya namn för samma ovälkomna förslag – denna föredömliga uppfinningsrikedom från genusfanatikernas håll ska en gång för alla visa Sveriges akademiker och det allsmäktiga Patriarkatet var skåpet ska stå – nämligen till vänster om extremvänstern där genusvansinnet vanligen håller till. Genom att märka, certifiera, stämpla och därefter ranka alla forskare och institutioner utifrån genusmedvetenhet ska man bygga upp Sverige som kunskapsnation och konkurrera ut omvärlden en gång för alla – Sverige kommer med hjälp av Centrum för Genusvetenskap att resa sig ur de förlegade strukturernas aska och börja producera forskning i Nobelprisklass så snart landets akademiker bara lär sig att anlägga ett genusperspektiv på sin forskning, sig själva, sina kollegor och sina studenter. Genusmaffian som gjort karriär på att kartlägga maktstrukturer är i full färd med att bygga upp egna.

 

Sexistiska naturlagar?

Sexistiska naturlagar?

 

Genus är lösningen på allt – alltifrån dåliga skolresultat till avancerad forskning inom alltifrån medicin till kvantfysik – genom att anlägga ett genusperspektiv på den patriarkala partikelacceleratorn i CERN kommer den efterlängtade Higgsbosonen att dyka upp när den inte längre behöver gömma sig undan de samverkande maktordningar som kraftfält och partiklar hittills underkastats inom partikelfysiken. Genuskompetensen kommer att släta ut all hieraki och alla förtryckande strukturer som skapades under den inflationistiska fasen kort efter Big Bang då Universum utvidgades exponentiellt som ett resultat av mäns fixering vid höga hastigheter, vilket Luce Irigaray som bekant visade redan 1987:

”I Irigarays essä Le sujet de la science est-il sexue? från 1987 analyseras Einsteins relativitetsteori från ett postmodernt socialkonstruktivistiskt genuspespektiv. Hon frågar sig om Einstein’s välkända formel E = mc2 är sexistisk. Hon menar att formeln privilegierar en hög hastighet, nämligen ljusets hastighet, på bekostnad av lägre hastigheter som är mer betydelsefulla inte minst för kvinnor. Einstein anklagas för att vara fixerad vid höga hastigheter, vilket enligt Irigaray reflekterar Einsteins sexistiska inställning.”

 

Genuspilot på krigsstigen?

Genuspilot på krigsstigen?

 

Med tillräckligt mycket genusmedvetenhet kan man med hjälp av en spektralanalys av allt vansinne som strålar ut från Centrum för Genusvetenskap bygga en rymdfarkost som färdas bakåt i tiden utan att färdas med den patriarkala ljushastigheten och under denna resa strukturera om hela Universum med en feministisk postmodernistisk analys som har sin grund i det kvantmekaniska faktum att observatören skapar verkligheten i observationsögonblicket. Det är av denna anledning svenska staten utbildat alla våra genuspiloter, förändringspiloter, jämställdhetspiloter, jämställdhetsutvecklare, genusutvecklare, genusstrateger, jämställdhetsstrateger, genuscoacher, jämställdhetscaocher, jämställdhetsdirektörer, genuskonsulter,  jämställdhetskonsulter, genusambassadörer, jämställdhetsambassadörer och jämställdhetsinspektörer (googla själva för att övertyga er om att dessa yrkestitlar finns). För att komma till saken – några citat från slutrapporten från projektgruppen för genuscertifiering som tas upp i programmet:

”I Jämställdhetspolicy för Lunds universitet 2006-2010 anges att relevanta genusperspektiv och en könsmedveten pedagogik ska vara ett naturligt inslag i all utbildning. Med genusperspektiv avses i policyn det konkreta innehållet i utbildningen och med könsmedveten pedagogik formerna för undervisningen.”

”Genusperspektiv har under 2000-talet varit ett prioriterat insatsområde vid Lunds universitet, men genomslagskraften har inte varit tillräckligt stor. Projektgruppen har i denna rapport försökt, i enlighet med rektors [Göran Bexell] beslut, att på ett explorativt sätt utreda och belysa möjligheterna till en genuscertifiering vid Lunds universitet.”

”Med denna rapport [2008-03-31] avslutar projektgruppen sitt arbete och överlämnar förslaget till Rektor [Göran Bexell] för vidarebefordran till områdena. I projektgruppens namn tackar undertecknad [Tiina Rosenberg] Rektor för initiativet och för förtroendet att vi fått möjligheten att arbeta med ett förslag till genuscertifiering. Det har varit en lärorik process för oss alla.”

 

Genus är ett begrepp inom algebraisk topologi. Trippeltorusen har genus 3.

Genus är ett begrepp inom algebraisk topologi. Trippel-torusen har tex genus 3.

 

”Genus är ett mångfacetterat begrepp. Genusperspektiv och teorier om genus erbjuder sätt att se, analysera och förklara sociala och kulturella fenomen som har med kön att göra (jfr SOU 2006:42). Projektgruppen har valt att i första hand fokusera på genus, men är öppen för en intersektionell förståelse av genusbegreppet. Intersektionalitet innebär att ta hänsyn till fler faktorer än kön, såsom etnicitet, klass, sexuell läggning, ålder, funktion, religion och andra samverkande, och varandra förstärkande, maktordningar.”

”I ljuset av detta föreslår projektgruppen för genuscertifiering det vi kallar en utvidgad självdeklaration som certifieringsmodell. Att institutioner själva redovisar sina framsteg är praktiskt för universitetet och har en pedagogisk poäng…  Samtidigt bör någon form av tredjepart finnas som kontrollenhet för att ge trovärdighet åt och stöd i arbetet med genuscertifiering på institutionsnivå. Projektgruppen har valt att föreslå en certifieringsmodell specifikt gällande undervisningen och har därmed inte utformat kriterier som omfattar hela universitetets verksamhet.” (Fanns det en sådan tanke?!)

”Projektgruppen menar vidare att det är viktigt att på olika sätt motivera institutioner för genomförandet av genuscertifiering. Detta bör ske med hjälp av ekonomiska incitament. En annan metod är någon form av offentligt rankningssystem där institutioners förbättringar och konkreta satsningar på genusperspektiv i undervisningen och genusmedveten undervisning synliggörs.”

”I denna rapport presenteras kriterierna i form av frågor, med karaktär av en checklista… Med tanke på skillnaderna mellan olika områden är det projektgruppens mening att kriterierna i viss mån kan modifieras och anpassas till den egna verksamheten, dock utan att enskilda institutioner uppställer helt egna alternativa kriterier. En enhetlighet i användningen av genuscertifieringskriterier är att rekommendera för att undvika godtycke och möjliggöra jämförelser.”

Några av kriterierna (återfinnes på sid 6-8):

* Problematiseras kvalitetskriterier och lärandemål med avseende på genus?

* Har kursplaner och andra styrdokument setts över med avseende på genus och har detta synliggjorts för studenterna?

* Används litteratur som explicit analyserar ämnet ur genusperspektiv?

*När litteratur används som saknar ett genusperspektiv, problematiseras den då i undervisningen?

* Har lärare genomgått utbildning avseende genusperspektiv i undervisning och genusmedveten undervisning?

* Har lärare kunskap om genus som begrepp, perspektiv och forskningsområde?

*Genomsyrar genusperspektiv undervisningen?

* Problematiseras etablerade begrepp, teorier och metoder med avseende på genus?

* Reflekterar läraren över sin och studenternas roll ur ett genusperspektiv? (Vem läraren är i relation till studenterna och vilken makt och möjlighet hon/han har att påverka uttryck för maktstrukturer i undervisningssituationer.)

* Används kompetensen som finns på Centrum för genusvetenskap?

 

Självdeklaration för genusmedvetenshet

Självdeklaration för obligatorisk genusmedvetenhet

 

Se gärna även denna enkät som nu används i pilotprojekten där föreläsarna tydligen kontinuerligt ska granska sitt genusmedvetenade ur ett radikalfeministiskt potskolonialt perspektiv innan de  sätter foten i ett klassrum eller tilltalar en student eller kollega, allt under överinseende av genusmaffian och dess hantlangare, om de vill ha sin genuscertifieringsstämpel. Se även denna debattartikel av socialantropolog Steven Sampson från 2008 kort efter att slutrapporten för genuscertifiering kom: ”Förmynderi i Lund” samt svar på denna debattartikel ”Förmynderiet långt borta” undertecknat Göran Bexell, Tiina Rosenberg, Eva Frisendahl och  Ann Numhauser-Henning.

Relaterat:

Vad sysslar Vetenskapsrådet med? (Genustrumpeten)

Genuscertifieringen vid Lunds Universitet

Ett skräckexempel på genusväldet

En ekologisk genusfråga

Rothsteins genusbrev och genusforskningens dilemma

Grattis skattebetalare!

Grattis skattebetalare – del 2

Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

En akademisk fråga om genus (Axessbloggen)

Uppsala-remissen: genusvälde på frammarsch!

Uppsalaprofessor sätter ner foten i SVD

Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!

Genusvetarna – offer och slagträn? (forts Uppsalas genusmärkning, andra halvan av inlägget)

Genusväldet intar Södertörns högskola

Von Wright och tekoppen (forts Södertörn)

Genus-Hitler och Genusväldets undergång

Årets Musikvideo: ”Genusväldet drar fram” (text här). Läs om Genustrumpeten i SVD)

Genus-Hitler och Genusväldets undergång:

Lästips: KD om rut , mer om religionsundervisningen, om datalagringsdirektivet.



Genusvetarna – offer och slagträn?

mars 1, 2010
Finns det andra sätt att förbättra situationen för kvinnor i offentlig sektor än via en postmodern genusanalys?

Finns det andra sätt att förbättra situationen för kvinnor i offentlig sektor än via en postmodern genusanalys?

Jag ser till min glädje att tankesmedjan Timbro är aktiv i jämställdhetsdebatten. I seminariet ”Jämställdhet på norska” nu på onsdag 3 mars  diskuteras rapporten ”Kvotering – inte bara en kosmetisk reform” där effekterna av den norska kvoteringslagen granskas. Jag har dessvärre ingen möjlighet att närvara men kommer att se debatten på webben efteråt! Förra veckan kunde man i Världen Idag- artikeln ”Valfrihet ökar jämställdheten” läsa om Eva Westerbergs nyutkomna rapport ”Välfärdens hjältar”: ”Med fler arbetsgivare att välja mellan och möjligheter att starta egen verksamhet ökar såväl välbefinnandet som möjligheterna för de anställda inom vårdsektorn… I en undersökning bland Vårdförbundets medlemmar uppger de som arbetar i privata vårdföretag att de i större utsträckning känner uppskattning, har friheten att bestämma hur arbetet ska utföras och får gehör för sina idéer.” Något att tänka på för vänsterfeministerna… Dessutom fann jag följande rapport från 2005: ”Viljan att flyta medströms” av Susanna Hakelius Popova, med en granskning av svenska genusavhandlingar – denna rapport måste jag ju läsa! 🙂

I senaste numret av det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 1/2010 kan vi på sid 4 i denna pdf läsa att ””Genusvetarna” blir slagträn i debatten” bland annat som en reaktion på KDU-artikeln i SVD för ett tag sedan . Att ordet genusvetarna är skrivet med citationstecken tolkar jag som att något av följande gäller för genusvetare: 1) de finns egentligen inte eller 2) de är en social konstruktion. Jag antar att man syftar på alternativ 2, och framför allt är då genusvetarna en social konstruktion i huvudet på de kritiker som är trötta på att genusperspektivet måste implementeras överallt och att de som driver denna utveckling framåt kommit att kallas genusvetare eftersom de själva kallar sig för genusvetare. Bland annat skriver Malin Rönnblom, ordförande Sveriges genusforskarförbund i denna debattartikel följande:

”Inte minst är föreställningen om att det skulle finnas en enhetlig grupp genusvetare som alla företräder samma åsikter och som forskar om samma frågor problematisk.”

Hur görs kön i ICA:s grönsaksdisk?

Hur görs kön i ICA:s grönsaksdisk och hur påverkar det paprikakonsumtion, könsroller och vilken färg en given paprika antar?

Givetvis utgör inte genusvetarna en enhetlig grupp med exakt samma åsikter som alla forskar i samma frågor, utan de forskar i alla politiska liksom andra vetenskapliga områden – alltifrån medicin (nytt område: ”genusmedicin” – får genusvetarna nu forska om det som varit tabu för läkarkåren?) till frågor rörande brandmännens utrustning och görande av kön (senast för 10 miljoner), och hyser därmed flera tusen olika åsikter, den ena galnare än den andra, som samverkar på ett för befolkningen och samhällsutvecklingen skadligt sätt. Då alla grundläggande antaganden är identiska (könsmaktsordningen, patriarkatet, strukturerna, hegemonisk maskulinitet mm) så manifesterar sig dessa åsikter inom alla områden på ett tämligen förutsägbart sätt, så förutsägbart att jag själv borde söka 10 miljoner för att beskriva hur ”kön görs” i dubbel bemärkelse i matkön eller grönsaksdisken i den lokala ICA:n och därefter ta jobb som jämställdhetskonsult för alla stora matkedjor. Allt för att utvecklingen inte ska stanna av! Ja, kanske hela konsumtionen skulle stanna av för alltid om jag inte gjorde denna forskningsrapport, och det är väl sådana argument som fått även borgerliga partier på fall.

Visa mig gärna den genusforskare vid en genusvetenskaplig institution som fått doktorera och fortsätter att forska samtidigt som hon/han exempelvis vågar kalla sig för särartsfeminist eller inte har teorin om en könsmaktsordning som grundbult i sitt teoribygge utan förutsättningslöst inte antar existensen av det som ska bevisas. Att det förekommer så många olika åsikter beror på att genusvetarna just forskar inom så många olika områden – nämligen alla områden man kan tänka sig eftersom genusperspektivet anses vara nödvändig inom absolut alla sfärer för all framtida forskning och samhällsutveckling. Här har vi ett färskt exempel: ordföranden för genusforskarförbundet, Malin Rönnblom, som skrivit debattartikeln ovan har just tilldelats 3 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om svenska universitets och högskolors jämställdhetsarbete:  ”Vår uppgift är att ställa kritiska frågor”:

”Jag vill studera vilka problem som universitetens jämställdhetsarbete avser att lösa, vilka lösningar som presenteras och hurvida problem och lösningar hänger ihop. Genom att studera hur jämställdhet ”görs” i akademin blir det förhoppningsvis möjligt att synliggöra jämställdhetsarbetets möjligheter och begränsningar… Genuforskingen är fortfarande, och bör kanske alltid vara, ett kritiskt fält som ifrågasätter självklarheter både inom och utom akademin.”

För ingen annan forskare skulle väl kunna komma på den vansinniga idén att koppla en lösning till det problem man identifierat? Att lösning och problem kan och bör hänga ihop måste te sig oerhört fascinerande och vara en inkörsport till ett helt nytt och okänt paradigm för vissa genusforskare. Och hur ”görs jämställdhet” inom akademin? Det räcker inte att ge andra instruktioner om hur de ska jobba med jämställdhet utan denna process måste övervakas och observeras kontinuerligt som ett underlag för forskningen om att ”göra jämställdhet”.

En elit av genusforskare kan vara oförenlig med de egna jämställdhetssträvandena

En elit av genusforskare är oförenlig med de egna jämställdhets-strävandena

Låt mig även påminna om att genusvetare som byggt upp excellensmiljöer nu måste låta undersöka denna sin egen verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Se Genusperspektiv 4/2009. På sid 4 i denna pdf under ”Får jämställdhet plats på framtidens universitet?” står att läsa följande: ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhets-strävandena inom akademin”. Man har alltså problem med sina egna excellenssatsningar och efterlyser nya feministiska metoder för att ”kritiskt belysa elit och excellens inom akademin”! Detta enligt Solveig Bergman, föreståndare för Nikk –  ett ”tvärnordiskt kunskapscentrum för könsforskning och jämställdhet” finansierat av Nordiska Ministerrådet. Läs HÄR om de tre excellenscentra för genusvetenskap som finns i Sverige. På sikt planeras som synes ett ”Europeiskt centrum för excellent transnationell genusforskning” i Sverige dit alla Europas genusforskare kommer att vallfärda i vansinne och extas. Detta centrum kan komma att förläggas i traken Linköping/Örebro för den som har flyttplaner, eller för den som vill söka genusjobb och tjäna storkovan genom att övervaka hur kön görs i detta excellenscentrum eller ”kritiskt belysa” denna elits verksamhet ur ett antielitistiskt jämställdhetsperspektiv.

För att återgå till Rönnbloms debattartikel om hur genusvetarna görs till slagträn i debatten. Så länge som alla statliga utredningar som handlar om jämställdhet uppdras åt just genusvetare så kommer genusvetarna att vara en utsatt grupp i debatten om jämställdhet. Därför rekommenderar jag regeringen att sluta uppdra dessa utredningar som syftar till politiskt jämställdhetsarbete åt genusvetare, utan att istället tillsätta en intersektionell grupp bestående av ett representativt tvärsnitt av befolkningen till att jobba med jämställdhetsutredningarna. Så var det problemet löst och gensuvetarna kan fortsätta att forska i lugn och ro utan att oroa sig för att hamna i den politiska hetluften. Då slipper Rönnblom beklaga sig över att ”Sammanblandningen mellan forskning och politik är ständigt återkommande” från kritikernas håll. Jag vill heller inget hellre än att genusforskningen håller sig borta från politiken – tänk att jag och ordföranden för Sveriges Genusforskarförbund har samma vision! 🙂

145 miljoner kostade det att under 2008-9 göra statligt anställda genusmedvetna

145 miljoner för att 2008-9 göra statligt anställda riktigt genusmedvetna

Nu kan man gå en distansutbildning i ”Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv” 7.5 hp arrangerat av Forum för genusvetenskap och jämställdhet i Linköping och finansierat av JÄMI. Program JÄMI (”Jämställdhetsintegrering i staten”) har under 2008-2009 kostat skattebetalarna 145 miljoner, pengaflödet fortsätter uppenbarligen, och denna kurs vänder sig till alla statligt anställda som vill bli genusmedvetna. Min kurs i Härskarteknik 7.5 som jag bedriver helt ideellt är också fortfarande öppen för anmälan, för den som missat den. Glöm inte att antagningskravet är genomgånget politiskt korrekt IQ-test.

Slutligen en kommentar om genusmärkningen vid Uppsala Universitet. Utifrån vissa artiklar i media (tex ”Genusmärkning kan läggas i malpåse” eller detta SVT-inslag) skulle man kunna tro att någon har backat i frågan, men jag har tagit del av områdesnämndens skrivelse angående genusmärkningen efter att remissyttrandena inkommit, och faktum är att det bara är ”det belastade begreppet genusmärkning” (som ju skulle ersätta det andra belastade begreppet ”genuscertifiering” för att ”undvika mindre lämpliga associationer”)  som eventuellt ska skrotas. Av det 12-sidiga dokumentet som kom den 11 februari framgår att det man egentligen (?) avsett med genusmärkning var ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genus.” Enligt arbetsgruppen har institutionerna och fakultets-nämnderna  sammanblandat ovanstående två (?) och denna olyckliga sammanblandning anser man vara skälet till kritiken mot genusmärkningen och att  debatten blivit ”skev” av att man använt kortformen ”genusmärkning” om ”syften eller åtgärder som har en komplex karaktär” (sid 10):

”Arbetsgruppen var inte bekväm med begreppet [genuscertifiering] utan sökte istället andra formuleringar för verksamheten och menade i brist på bättre ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genusmedvetenhet”. Av och till i rapporten avsåg gruppen utnyttja termen ”genusmärkning” som en kortform av vad man menade. De remissinstanser som lämnat negativ kritik har nästan uteslutande valt kortformen och kritiserat begreppet. Arbetsgruppens diskussion och förslag till benämning av verksamheten och synpunkterna i yttrandena visar möjligen hur svår eller t.o.m. skev debatten kan bli när kortformer används om syften eller åtgärder som har en komplex karaktär.”

Genusvetarna - missförstådda genier och före sin tid

Genusvetarna - missförstådda genier före sin tid

Detta är helt i linje med genusfanatikernas sedvanliga sätt att resonera – de är missförstådda, denna gång till följd av komplexiteten i sitt förslag. Hur menar de att ”kortformen genusmärkning” skiljer sig ifrån det den är en förkortning av? Kanske lästes förslaget med alla sina uttryckliga detaljer inte med genusglasögonen på, och kanske är genusmärkningens fullskaliga genomförande för övrigt en förutsättning för att kunna förstå förslaget? I Genusland kan man givetvis även börja i den änden. Angående att tillsätta en arbetsgrupp för fortsatt utredning kring genusmärkningen (möjligtvis under annat namn) kommer detta att tas upp till avgörande vid områdesnämndens sammanträde den 24 mars. Remissinstansernas alla synpunkter och missuppfattningar gör att ett fortsatt arbete måste föregås av ytterligare utredningsarbete och (sid 11) ”Ett fortsatt utredningsarbete kan även tjäna som grund för att skapa en större samsyn inom vetenskapsområdet om vad arbetet med jämställdhets- och genusfrågor syftar till.” Borde man inte klargjort detta tydligt i ett tidigt skede, helst i samband med förslaget, om man nu ville ha gehör för sitt förslag? Eller kan först punkta upp åtgärder och ingripanden och sedan i efterhand och i samförstånd bestämma sig för vad syftet ska vara? Vidare skyller man genomgående på ”statsmakterna”, som exempelvis på sidan 9:

”Å ena sidan motsätter sig några remissinstanser vad de kalla ”hegemoni” för vissa teorier på politisk grund och hänvisar till argumentation från andra tidsperioder. Å andra sidan uppställer statsmakterna politiska mål för universitetens verksamhet, vilka i högskolelagen anges som främjande av: hållbar utveckling, jämställdhet, förståelse av internationella förhållanden, breddad rekrytering.” Men vem är det som tolkar begreppet jämställdhet? Och vem bestämmer vad som utmärker ett jämställt universitet och ett jämställt samhälle? Jag vill inte göra bördan tyngre för en utsatt grupp, men kan det vara genusvetarna…

Uppdatering! Roligt läsning av Bitte Assarmo (länk till hennnes artikel på Secong Opinion): ”Vem ska du rösta på i höst – Fredrik eller Ursula?”


Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!

januari 21, 2010
Det finns hopp för vårt upp- och nervända genusland

Det finns hopp för landet upp och ner!

Idag är det en glädjens dag! 🙂 Låt oss alla inse att vårt öde ännu inte är beseglat av de genuspiloter, förändringspiloter, jämställdhetspiloter, jämställdhetsutvecklare, genusutvecklare, genusstrateger, jämställdhetsstrateger, genuscoacher, jämställdhetscaocher, jämställdhetsdirektörer, genuskonsulter,  jämställdhetskonsulter, genusambassadörer, jämställdhets-ambassadörer och jämställdhetsinspektörer som svenska staten anser vara en absolut nödvändig förutsättning för att garantera att all verksamhet bedrivs ”på ett jämställt sätt” (googla gärna själva på ovanstående titlar för att försäkra er om att alla dessa nya titlar verkligen finns i Sverige idag). ”Genuscoaching” beskrivs exempelvis här som ett verktyg för jämställdhetsintegrering (uppdatering – länken flyttad hit!)

”Genuscoaching innebär att genuscoachen, som kan vara en konsult eller forskare, deltar i och observerar en verksamhet, till exempel ett möte. Efteråt går genuscoachen tillsammans med den aktör som skall bli medveten om hur genus görs i den aktuella situationen/organisationen igenom händelser, analyserar och tolkar vad som skett och hur olika aktörer agerat. Metoden kan användas för att skapa en fördjupad förståelse av hur kön konstrueras i organisationer.

Genom observationer av möten kan exempelvis en förståelse skapas om hur makt och kön konstrueras i förhållande till vilka som inkluderas, respektive exkluderas i samtalen. Metoden ger projektledaren/ förändringsledaren möjlighet att reflektera över sin vardag för att sedan processa denna kunskap tillsammans med genuscoachen för en genusteoretisk tolkning. Metoden gynnar praktikernas lärande samtidigt som den bidrar med genusvetenskaplig kunskap.”

Kommer min arbetsplats på institutionen att klara en genusgranskning?

Skulle min arbetsplats på institutionen klara en genusgranskning?

Denna fullständiga idioti och explosion av genuskommissarier som övervakar att resten av befolkningen är genusmedveten kommer att driva vårt land ner i avgrunden om vi inte gör något snart. Flera års intensivt lobbyarbete kombinerat med ett åsiktsförtryck i form av ett moraliskt förkastligt skuldbeläggande av meningsmotståndare har möjliggjort för dessa ”genusexperter” att bygga upp och institutionalisera en maktstruktur där de själva sitter högst upp och håller i trådarna. Fogliga medborgare och politiker har av olika skäl lagt sig platt för detta tilltag, utan att uppmärksamma det paradoxala i att dessa självutnämnda experter faktiskt gjort karriär på att just kartlägga och motarbeta (andra, inbillade eller verkliga) maktstrukturer. Det är tragiskt att det som en gång var en kvinnokamp (som bland annat möjliggjort för mig att verka som matematiker) förvandlats till något absurt som saknar all legitimitet i folkflertalets ögon. Istället för att skyffla runt folk mellan olika yrkeskategorier för att uppnå en tvångsmässig 50/50-fördelning överallt kunde man ju kämpa för att höja lönerna inom kvinnodominerade sektorer som vård och skola och på så sätt förbättra kvinnors ekonomiska situation. Hur ser köns- eller genusfördelningen förresten ut på de egna genusvetenskapliga institutionerna? Se här! Men låt oss ha överseende med tanke på den medicinska diagnos som är satt. 😉

Dom är hård mot genusmärkningen

Domen är hård mot genus-märkningen

I fredags (den 15:e januari) kom remissyttrandena in gällande Uppsala-remissen om genusmärkning av kurser/institutionerna/universitetet (oklart ännu vilken nivå den eventuella genusmärkningen kommer att ligga på). Yttranden har nu inkommit från teologiska, juridiska, språkvetenskapliga, historisk-filosofiska och samhällsvetenskapliga fakultetsnämnderna. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ska den 11 februari med stöd av fakultetsnämndernas yttranden ta ställning till om man  ska gå vidare med en fördjupad utredning kring genusmärkningen (se info här). Alla hittills inkomna remissvar kan läsas i följande 10-sidiga dokument.

Dessa remissyttranden visar att genusmärkning av undervisning och personal vid våra lärosäten enligt föreslagen modell inte alls anses vara en självklar och naturlig utveckling av institutionernas jämställdhetsarbete.

TEOLOGISKA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 1-2) konstaterar att ”frågan behöver bli föremål för en betydligt mer omfattande och djupgående utredning, innan några färdiga förslag kan läggas… En brist i arbetsgruppens förslag är avsaknaden av en ordentlig formulering av syftet med och målet med certifieringen...Vad gäller diskussionen kring eventuella problem, vore det rimligt att ägna något mer reflektion kring det faktum att områdets ämnen och utbildningar ser så olika ut och sannolikt har olika förutsättningar för sitt jämställdhetsarbete. Det är tex skillnad på att arbeta inom ramen för ett program och att arbeta med enskilda kurser, och det är skillnad på att undervisa i tex politisk filosofi och grekisk formlära (jfr punkt II e-f). Vid utformningen av kriterierna behöver dessa aspekter beaktas noggrant. Annars finns risk att certifieringen inte tas på allvar eller att den leder till kvalitetsförsämringar.”

SPRÅKVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 6) fattar sig mycket kort och ”tillstyrker förslaget om en utredning med uppdrag att utarbeta förslag för genusmärkning” men vill ”lyfta fram behovet av ett tydliggörande när det gäller nivåerna för genusmärkning och eventuella fakultetsspecifika metoder”.

Humanistiskt centrum vid UU

Humanistiskt Centrum vid UU

HISTORISK-FILOSOFISKA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 7-8) (här ryms även Centrum för genusvetenskap!) skriver bland annat följande ”Av de nio institutioner som avgivit svar avvisar fyra förslaget om genusmärkning och ytterligare utredning, två ansluter sig till förslaget och tre är i olika grad kritiska men inte explicita i om de avvisar eller tillstyrker förslaget. Alla institutioner menar att jämställdhetsarbetet är av största vikt men flera menar att genusmärkningen inte är bästa sättet att uppnå detta… Inte minst menar man att det finns en sammanblandning mellan å ena sidan genusteoretiskt innehåll i forskning och undervisning, och å andra sidan jämställdhetsarbetet vid arbetsplatserna som bör styras av lagar och jämställdhetsplaner. I fråga om styrning av innehållet i undervisning avvisas detta med kraft av några institutioner då det strider mot den akademiska friheten. I fråga om jämställdhetsarbetet anser flera institutioner att genusmärkningen kommer att leda till onödigt dubbelarbete. Några institutioner ställer sig frågande till om en genusmärkning verkligen kommer att stärka universitets image. Man framhåller att genusmärkningen riskerar att leda till att flera institutioner framställs som undermåliga…. Den kritik som sammanfattats ovan visar att fakultetens institutioner anser att en mängd problem är knutna till genusmärkningen. Fakultetsnämnden föreslår därför att förslaget utreds vidare och att utredaren får instruktioner att se om det går att genomföra genusmärkning med hänsyn till den ovan sammanfattade kritiken.”

Statsvetenskapliga institutionen UU

Statsvetenskapliga institutionen UU

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 9-10): ”Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden arbetar aktivt med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor i syfte att skapa en miljö som kännetecknas av icke-diskriminering och lika villkor oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Fakultetsnämnden ifrågasätter emellertid att ett system för genusmärkning är ett bra sätt att uppnå detta. Förslaget om genusmärkning är problematiskt av flera skäl. För det första är det, på ett principiellt plan, olyckligt att koppla samman åtgärder som syftar till att säkra att våra arbetsformer präglas av jämställdhet och lika villkor med åtgärder som syftar till att vissa perspektiv ska genomsyra innehållet i undervisningen. Därmed inte sagt att gensuperspektiv skulle sakna relevans i samhällsvetenskaplig utbildning, men varje försök att ge ett visst perspektiv särställning genom vad som uppfattas som styrning uppifrån riskerar snarast att motverka sitt syfte. Att genusmärka forskning vore otänkbart.

Förslaget saknar också tydliga överväganden om vad som skulle förbättras genom att kurser eller institutioner genusmärks… Avslutningsvis vill fakultetsnämnden framhålla att Samhällsvetenskapliga fakulteten välkomnar initiativ som främjar jämlikhet och jämställdhet. Enligt nämndens bedömning skulle jämställdhetsarbetet snarare främjas av en koncentration på arbetet med och uppföljningen av jämställdhetsplanerna. Det finns ett utbrett motstånd mot genusmärkning av verksamheten bland fakultetens institutioner. Ur Samhällsvetenskapliga fakultetens synvinkel är det knappast meningsfullt att fortsätta med detta initiativ. Fakultetsnämnden stöder därför inte arbetsgruppens förslag att tillsätta en särskild utredare.”

Uppsala Universitet grundades 1477 och är Nordens äldsta universitet

Uppsala Universitet grundades 1477 och är Nordens äldsta universitet. Femton Nobelpristagare har studerat eller tjänstgjort här.

JURIDISKA INSTITUTIONENS yttrande (sid 3-5) (notera att det är institutionens Jämställdhetsgrupp som utarbetat remissyttrandet!): ”Innan man går in på detaljerna i arbetsgruppens förslag bör man kanske ställa sig ett par övergripande frågor. Och den första fråga som då infinner sig är rimligen huruvida universitetet överhuvud BÖR ”genuscertifiera” eller ”genusmärka”. Det kan konstateras att den frågan behandlats styvmoderligt under hela processen – även om de frågor som ställdes när Områdesnämnden drog upp riktlinjerna för arbetsgruppens arbete ger utrymme för problematisering, indikerar flera av de använda formuleringarna att genuscertifieringen som sådan skall betraktas som ett fait accompli och att endast ett genomförande återstår, inte heller i arbetsgruppens förslag sker något egentligt ifrågasättande av projektet som sådant – och man kan på goda grunder hävda att genuscertifieringstanken är värd att sätta ifråga, oavsett vad man tycker om idén. För det första bör man måhända fundera över om ett universitet bör märka sina institutioner etc – sina medarbetare – efter deras förmåga att implementera politiska mål. Det är åtminstone uppenbart att detta inte är lämpligt.

Det kan anmärkas att arbetsgruppens analogi till termerna ”Fairtrade” och ”Rättvisemärkt” haltar, om det, som man väl får förutsätta, är dessa termers positivavärdeladdning man är ute efter. Den positiva värdeladdningen sitter i förleden i dessa termer – ”fair-” respektive ”rättvise-” – och det faktum att dessa förled har en positiv värdeladdning kan förklaras med hänvisning till att dessa förled är så abstrakta att ingen kan ha några invändningar. Alla vill vara rättvisa och fair. Ingen gillar orättvisa och sådantsom är unfair. Förledet ”genus” saknar denna egenskap. Det väcker på sina håll tvärtom negativa associationer och det har uppenbarligen en politisk hemvist. Vad gäller efterledet har inte heller detta någon entydig positiv laddning – jfr ”dödsmärkt”, ”märkt av ödet”, ”märkt av sin sjukdom”.

Uppsala Universitets logga

Uppsala Universitets logga

I avsnitt II b redovisar arbetsgruppen som sin uppfattning att ”en tillämpning av genusmärkning med hjälp av ovan nämnda kriterier skulle kunna bidra till att förbättra Uppsala universitets image, dvs att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer”. Man tillåter sig också följande spekulation: ”Vi har inga direkta bevis för det, men vi tror att genusmärkning skulle kunna locka fler och delvis andra lärare, forskare och studenter till universitetet med en ökning av kvaliteten som följd”. Man kan fråga sig varpå uppfattningen att universitetets rykte är skamfilat grundar sig, och man kan sätta ifråga om inte den positiva sidan av det mynt som arbetsgruppen använder sig av när den talar om ”konservatism och förlegade strukturer” faktiskt är kärnan i universitetets varumärke, och någonting som bör odlas snarare än förstöras, i den mån detta inte ger ett diskriminerande resultat. Det bör noteras att även om det låter sig tänkas att en genusmärkning skulle attrahera somliga skulle den samtidigt stöta bort andra. Den typ av djupgranskning som fordras i en märkningsprocess förutsätter en permanent institutionell struktur för granskningMen man bör, som sades inledningsvis, ställa sig frågan, om de åtgärder som synes erforderliga för att göra instrumentet effektivt verkligen är önskvärda.”

Heder åt Uppsala Universitet som står rakryggat i en galen värld!

Relaterat:

Vad sysslar Vetenskapsrådet med? (Genustrumpeten)

Genuscertifieringen vid Lunds Universitet

Kurs i härskarteknik 7.5 hp

Ett skräckexempel på genusväldet

En ekologisk genusfråga

Rothsteins genusbrev

Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

Grattis Skattebetalare

Grattis skattebetalare del 2

Uppsala-remissen: genusvälde på frammarsch

Genusväldet intar Södertörns högskola

von Wright och tekoppen

Uppsalaprofessor sätter ner foten i SVD

En akademisk fråga om genus (Axessbloggen)

Genus-Hitler


Uppsalaprofessor sätter ner foten i SVD

januari 13, 2010
Uppsala Universitet inför genusmärkning

Uppsala Universitet inför genusmärkning

Mååååste genusvansinnet kulminera just under omtentaperioden!? Jag behöver min hjärna i oförstört skick åtminstone fram till fredag då sista omtentan går, och det datumet sammanfaller med att remisstiden går ut för genusmärkningen i Uppsala. Då måste jag ta del av alla offentliga handlingar i ärendet, och hur ska det då gå med tentarättningen om jag hamnar i chocktillstånd? Jag behöver en stab med folk som hjälper mig med kampen. Vi måste bygga upp en minst lika stor apparat som genusmaffian men helst på tio gånger kortare tid, vilket inte borde bli så svårt med tanke på att antalet kritiker är en växande funktion av vansinnet medan gensuvetarnas IQ är en avtagande funktion av tiden. Vi måste ha lobbygrupper, tankesmedjor, hemsidor, föreningsverksamhet, öppna föreläsningar om genusväldets risker för civilisationens fortbestånd och dedikerade människor som står upp för sanning och frihet. Att bekämpa vansinnet borde vara en nedärvd överlevnadsinstinkt. Rebell som jag ju är tänker jag åtminstone göra ett försök. 🙂 Ur ett evolutionärt perspektiv är det givetvis kört för genusmaffian, men varför ska vi invänta det oundvikliga – hur många människoliv, högskolor och universitet ska behöva offras på genusvetenskapens altare medan vi väntar ut eländet? Vi har inte råd med detta. Låt oss förinta denna diktatur och mentala fängelse en gång för alla så att vi kan se den kommande generationen i ögonen innan vi lämnar jordelivet.

Radikalfeminist?

Radikalfeminist?

Skillnaden mellan oss och genus-kommissarierna är dock att vi måste arbeta ideellt och på fritiden medan de är statligt avlönade, för våra skattepengar, för att hjärntvätta nationen. Moderaterna har nu helt sålt sig till eländet – se läkaren Pelle Billings inlägg ”Även Schlingmann är radikalfeminist” (här i AB) Redan på dagis när barnen är ett år är det dags att gripa in med queerlektioner. Vad sägs om att diskutera genuskritik på dagis – det torde väl vara queer om något, nu när genusvansinnet blivit mainstream. Det är hög tid att vi som tillhör den logiskt tänkande minoriteten erhåller offerstatus och att vår verksamhet sponsras med skattepengar liksom andra förtryckta gruppers verksamhet. Nu när de genusfrälsta är i majoritet i beslutande organ (de som sålt sin själ mot bättre vetande är också inräknade här) är det dags för en ny maktanalys – vem bygger upp och institutionaliserar en ny maktordning och vem utövar härskartekniker? Låt oss ta exempelvis härskartekniken Osynliggörande: ”Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.” eller Påförande av skuld och skam: ”Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel.” Det är exempelvis mitt fel att jag tänker logiskt eftersom jag utbildat mig till matematiker och inte gensuvetare. Om genuspropagandan hade varit lika omfattande i skolorna på 80- och 90-talet som idag, hade det kanske inte gått så här snett för mig… Och givetvis vill staten reparera detta misstag genom att utbilda oss okunniga i efterhand, vilket vi borde ta emot med oändlig tacksamhet.

Dags att agera

Dags att agera

För att återgå till Schlingmann, hjärnan bakom det nya arbetarpartiet. Moderaterna lärde jag veta hut i en valstuga vid Sergels torg redan 2006. Det tragiska var att den äldre man jag pratade med, en sympatisk pensionär, såg uppriktigt ledsen ut och verkade hålla med mig när jag förvånat undrade vad (m) sysslar med, och han skulle ”framföra mina synpunkter” till de sina. Något han tydligen inte gjort eftersom de sunda krafterna inom (m) fortfarande är förtryckta. Den könsmaktsordning som både Schlingmann och Borg talar om borde undersökas inom deras eget parti. Vad sägs om att låta en vettig kvinna som Maria Abrahamsson ensam leda partiet istället för trojkan Reinfeldt-Borg-Schlingmann? Kanske finns det hopp för Alliansen, i annat fall ser jag ingen annan utväg än att via bloggen samla in de 1500 namnunderskrifter som behövs för ett nytt parti. Låt mig kolla min statistik, det borde ta cirka ett dygn, även om vi antar att en fjärdedel av mina läsare är gensuvetare eller bara läser för nöjes skull och kanske till och med vill ha kvar genusvansinnet.

Genustrumpeten har blivit en symbol för vansinnet inom akademin

Genustrumpeten har blivit en symbol för vansinnet inom akademin

På tal om vansinne. Finns det någon boende i närheten av Stockholm som kan låna mig en trumpet någon gång de närmsta veckorna under några timmar? Jag ska spela in när jag står utanför Centrum för Genusvetenskap och blåser i en genustrumpet. Detta ingår i mitt kommande propagandaprojekt men jag kan inte gå närmare in på detaljerna just nu, för då kanske Centrum för Genusvetenskap spärrar av området på obestämd tid.  Jag vågar inte vända mig till Musikhögskolan eftersom de nog fortfarande är sura över min SVD-artikel om genustrumpeten och de lär inte bli gladare över att jag än en gång tar upp genustrumpeten, även om mitt projekt faktiskt är musikaliskt och därför borde stöjdas av Musikhögskolan. Men genus står överst i hierarkin och ett musikprojket som utmanar genusöverideologin är antagligen inte välkommet även om det provocerar en norm (nämligen genusnormen) och därför borde lyftas fram av kulturetablissemanget som provokativ konst. Men som sagt, genus står över allt annat och i en diktatur skojar man inte om sina överordnade och självutnämnda ledare som tagit sig fram genom att infiltrera statsapparaten eftersom de ju aldrig skulle kunna ta sig till toppen via demokratiska val. Vem vet, de kanske till och med har legat sig fram till beslutande organ, och det är därför de mår så dåligt och vidareutvecklat sina teorier in absurdum och kryddat dem med glödande manshat.

Frängsmyr

Frängsmyr är orolig över forskningens framtid

Men nu måste jag komma till saken. Som bekant ska Uppsala Universitet införa ”genusmärkning” (svarar mot Lunds Universitets ”genuscertifiering” – se detta blogginlägg ) och denna märkning gäller inte bara undervisningsformerna utan även det konkreta innehållet på kurserna (se blogginlägget om Uppsala-remissen).  I dagens SVD Kultur har professor Tore Frängsmyr (Hans Rausing-professor em i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet) skrivit artikeln ”Genusmärkta universitet välkänd diktatortaktik”. Så här skriver han bland annat:

”Före jul utgick ett påbud vid Uppsala universitet om att hela världen skulle genusregistreras. Ja, egentligen gällde det verksamheten i humaniora och samhällsvetenskap, men anslaget hade en universell prägel… Vad innebär då genusmärkning? Enligt beskrivningen skall institutionerna få något slags licens eller körkort, som intygar att de blivit godkända. Om de uppfyller ett visst antal uppställda kriterier accepteras de som politiskt korrekta, och då får de högre status och kan räkna med större ekonomiska resurser: ”Det ska löna sig att ansöka om och bli genusmärkt.”

Med 17 kriterier (huvudsakligen hämtade från Lund) anges vad saken gäller. I första hand talas om undervisning, men eftersom undervisning vid universitetet skall bygga på forskning, så gäller det lika mycket forskningens förutsättningar… alla ”etablerade begrepp, teorier och metoder” skall problematiseras med avseende på genus.

Genus är den överordnade principen. Ordet kompetens förekommer över huvud taget icke i skrivelsen. En tillämpning av genusmärkning enligt nämnda kategorier skulle, säger rapporten, ”kunna bidra till att förbättra Uppsala universitets image, det vill säga att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer”. Genusmärkningen skulle locka nya forskare och studenter till universitetet ”med en ökning av kvalitén som följd”.

Man tror inte sina ögon. Den dåliga svenskan kombineras med puerila tankar och populistisk ideologi. Vad har åratals utbildning och intellektuell träning i seminarier åstadkommit, när ledande personer inom universitetet kan släppa ifrån sig dokument av detta slag? Och hur kan man, i ledande positioner, beskriva sitt eget universitet på detta nedlåtande sätt?

En gång var forskning liktydigt med att söka sanningen. Nu, i dessa relativismens tidevarv, finns ingen sanning, bara ”konstruktioner” och ”berättelser”. Genom postmodernismens mönster kan vi hävda vårt eget personliga perspektiv som det enda gällande. Utgångspunkten för forskningen utgörs då av den egna subjektiva åsikten eller den egna gruppens. Nästa steg ligger nära till hands: gruppens program proklameras som den enda giltiga för alla forskare. Detta är naturligtvis budskapet i genusmärkningen.

För tvåhundra år sedan förklarade Wilhelm von Humboldt att grunden till den akademiska friheten bestod i att lärarna själva skulle välja ämne, teori och metod för sin forskning samt – givetvis – själva formulera sina resultat. Med genusmärkning skulle denna grundläggande frihet utplånas. Som en våt filt skulle genusforskningens teorier, metoder och målsättning läggas över all forskning. Med välkänd diktatorisk taktik skulle det politiskt korrekta uppförandet belönas med högre status och mera resurser. Det är förunderligt att forskarna själva, med några få undantag, inte protesterar och demonstrerar. Varför tiger forskarna? Inser de inte att den intellektuella grunden till deras arbete håller på att undermineras?”

Se enkät för genuscertifiering vid Fysikum i Lund (tex punkt 14) – här!

Medan forskarna har varit upptagna med att forska och stärka Sverige som kunskapsnation, har det församlade genusetablissemanget ägnat åratal åt att lobba, placera sig själva på strategiska poster och knyta kontakter med genushjärntvättade eller lättlurade politiker.

Andra som bloggat om artikeln: SVD-ledarblogg, Pär Ström, Weimers, KFJ.

PS! Missa inte att positiv särbehandling baserat på kön avskaffas på högskolan (DN, SVD-ledare)

UPPDATERING. Det var i mars 2006 som det övergripande jämställdhetspolitiska målet ändrades från det välbekanta ”samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”, till det nuvarande ”samma makt att forma samhället och sitt eget liv”, där ”ordet makt skall förstås i betydelsen att kvinnor och män skall ha samma rätt, förmåga och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.” (prop 2005/06:155) Observera att man skiljer mellan möjlighet och förmåga – kvinnor och män ska ha samma förmåga! Kan man lagstifta om det? Mer om detta i mitt blogginlägg ”När lika möjligheter blev 50/50”.


Uppsala-remissen: genusvälde på frammarsch!

december 2, 2009

Genuskommissarier inte Uppsala Universitet

Genus-kommissarier intar Uppsala Universitet

Bertil Holmlund, professor och prefekt vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet skriver i en kritisk debattartikel i UNT: ”Genusnormen en Sovjetmodell?” om hur genuscertifieringen nått de humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionerna vid universitetet: ”Det bör finnas kurslitteratur som ”analyserar aktuellt ämne ur genusperspektiv”. När kurslitteratur som saknar genusperspektiv används bör den ”problematiseras ur genusperspektiv”. Åtgärder bör vidtas för att ”identifiera brister med avseende på genusmedvetenhet” och ”höja genusmedvetenheten”. Ambitionen verkar vara att genusperspektivet ska genomsyra all verksamhet vid universitetet, inklusive forskningen… Genuscertifiering innebär krav på ”perspektivmonopolisering”: genus är det perspektiv som ska gälla och omfattas av alla. Det går inte att komma ifrån att denna sorts upphöjande av genus till överordnad norm leder tankarna till den roll som marxism-leninismen spelade i Sovjetunionen och dess lydstater.”

Förra hösten var det Lunds Universitet som drabbades av genushysterin och forskarna protesterade högljutt men projektgruppen arbetade vidare med stöd av dåvarande rektor (se tidigare blogginlägg, man kan ur slutrapporten från Lundagruppen se att man skiljer på  ”genusperspektiv i undervisningen” och ”genusmedveten pedagogik”: ”Med genusperspektiv avses i policyn det konkreta innehållet i utbildningen och med könsmedveten pedagogik formerna för undervisningen”). Nu har denna tvivelaktiga och extremt resurskrävande verksamhet spridit sig.

Redan förra hösten till Göteborgs Universitet (läs om institutionens dilemma med genusperspektiv på Anselms Gudsbevis och Humes regelbundenhetsteori) och nu  är det alltså dags för Uppsala Universitet. Jag har fått tag i den utredning om ”genusmärkning” av verksamheten som just nu är ute på remiss hos fakultetsnämnderna inom samhällsvetenskap och humaniora. Jag har inte hunnit få upp den på någon server än men kommer att ordna detta under morgondagen (se uppdatering av inlägget då med länk, se längst ner i inlägget) nedan en skärmdump av förstasidan, yttranden ska vara inkomna senast den 15 januari, man är visst försenad med utredningsarbetet:

Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap beslutade 2009-01-29 att uppdra åt professor Margaretha Fahlgren att utse arbetsgrupp för arbetet med genuscertifiering. Denna utsågs 2009-03-26 och kom att bestå av fem personer från Teologiska fakulteten, Juridiska fakulteten, Historisk-filosofiska fakulteten, Språkvetenskapliga fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Efter fyra sammanträden presenterade gruppen det 5-sidiga förslag som nu är ute på remiss. De verksamhetsaspekter för vilka genusmärkning anses vara av betydelse är: undervisning, arbetsfördelning, forskning (!) och rekrytering.

Några citat:

”Arbetsgruppen är splittrad vad gäller att uteslutande fokusera på genus. Ett flertal i gruppen anser att vi i de fall det är möjligt bör inbegripa även andra diskrimineringsgrunder än kön.” Jämför med slutrapporten från projektgruppen för genuscertifieringen i Lund ledd av Tiina Rosenberg, där man (sid 3) kan läsa att Projektgruppen har valt att i första hand fokusera på genus, men är öppen för en intersektionell förståelse av genusbegreppet. Intersektionalitet innebär att ta hänsyn till fler faktorer än kön, såsom etnicitet, klass, sexuell läggning, ålder, funktion, religion och andra samverkande, och varandra förstärkande,maktordningar.” Vi kan alltså förvänta oss en stor intersektionell fanatisk aktivistkader bestående av i princip halva befolkningen som måste anställas för att granska att resten sköter sin verksamhet ur ett genusperspektiv. Notera  (sid 2) att man finner värdegrunden för genuscertifieringen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna!

Åter till Uppsala-gruppens förslag: ”För att undvika mindre lämpliga associationer för verksamheten inom humaniora och samhällsvetenskap valde arbetsgruppen att inte använda termen ”genuscertifiering”.Istället använder man ”genusmärkning” som ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genusmedvetenshet.”

Av nedanstående citat (sid 2) framgår dock att de konkreta planerna är desamma som de för genuscertifieringen vid Lunds Universitet:

”Arbetsgruppen anser att kriterierna för genusmärkning behöver tas fram med stor omsorg och eftertanke. Det är en uppgift som kräver mycket mer omfattande insatser än dem som arbetsgruppen kunnat lägga ner… Konkreta kriterier vad gäller undervisning är t. ex. följande. De flesta av dem är hämtade från rapporten om genuscertifiering vid Lunds Universitet.” Nedan en skärmdump av punkterna:

Många morötter behövs för att lura på folk genus

Många morötter behövs för att lura på folk genusidiotin

Sid 3-4: ”Erfarenheten har visat att institutioner blir motiverade om det finns en ekonomisk morot. Det ska löna sig att ansöka om och bli genusmärkt…I märkningsprocessen bör det finnas en typ av kriterier som ska vara uppfyllda. Kriterierna kan t.ex. vara sådant som att kurslitteraturen har blivit granskad ur genusperspektiv och att eventuella brister är åtgärdade. Ett annat exempel är att det ska beskrivas och förklaras på vilket sätt man problematiserar begrepp, teorier och metoder med avseende på genus, samt i vilka föreläsningar, övningar och uppgifter och med hjälp av vilka delar av kurslitteraturen man har gjort det… På så sätt kan bedömarna skaffa sig en klar bild och tillstyrka eller avslå en ansökan om genusmärkning… Det är arbetsgruppens uppfattning att en tillämpning av genusmärkning med hjälp av ovan nämnda kriterier [skärmdumpen ovan avseende undervisningen plus nio punkter till som gäller arbetsfördelning] skulle kunna bidra till att förbättra Uppsala Universitets image, dvs att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer”.

Man ser dock en del ”problem” så här i ett inledande skede, bland annat (sid 4):

– bedömarna behöver ha både en kompetens i jämställdhetsfrågor och en ämnesmässig kompetens som är relevant för de verksamheter som ska underkastas en märkningsprocess.

–  på vissa institutioner kan det finnas problem vad gäller kompetensnivån att identifiera brister med avseende på genusmedvetenhet.

Ekvationer ur genusperspektiv

Ekvationer ur genusperspektiv

Vem ska då kontrollera att ”genusmedvetenheten” är hög och att all undervisning sker med ett genusperspektiv avseende det konkreta innehållet i kurserna? Arbetsgruppen ”föreslår en kombination av självvärdering och extern granskning. Granskningen av vad som åstadkommits bör dock göras av en extern bedömare. Det är önskvärt att det är en grupp av bedömare så att behovet av kompetens i jämställdhetsfrågor samt av olika sorters relevant ämnesspecifik kompetens är täckt”. Hur f-n löser man en partiell differentialekvation på ett genusmedvetet sätt? Så här ser en enkät ut för intresserad personal i Lund för närvarande. Först ska man granska sitt eget genusmedvetande ur ett postkolonialt radikalfeministiskt perspektiv och lämna in till närmsta genuskommissarie, varefter man får gå en propagandakurs i genus (jag har själv utarbetat ett förslag till en genusintroduktionskurs!) och sedan förväntas man undervisa med könet i åtanke ”hela tiden”. Hur långt får vansinnet gå i ett civilicerat land? Man kan visst lägga an ett genusperspektiv på allt – även nationalekonomi (vilket jag skrivit om tidigare: gender budgeting och postautistisk ekonomi).

Se för övrigt den blygsamma genuslitteraturlista som rekommenderas för lärarutbildare vid Uppsala Universitet: ”Först presenteras allmängenuslitteratur, vilket förutom genus bl.a. innefattar maskulinitetsforskning och queerteori. Därefter kommer genusforskning med anknytning till utbildningsområdet, som följs av litteratur om jämställdhet med koppling till förskola/skola samt  universitetet/ arbetsplatsen.”

Även Pär Ström och Pelle Billing har bloggat om UNT-artikeln (1 ,2). PS! Glöm inte att FRA kopplar in kablarna nu (HAX)!

Uppdatering: Nu har jag fått Uppsalaremissen upplagd med hjälp från Pär Ström (tack Pär!) – HÄR!

Finns nu även på UU:s server HÄR!

Relaterat: En ekologisk genusfråga & Ett skräckexempel på genusväldet & Rothsteins genusbrev.


%d bloggare gillar detta: