Vektorer i det normerade genus-bloggrummet
Jag vet att ni är rädda att detta blir ett jättelångt inlägg – det är jag också, men eftersom jag just nu påbörjar det så har jag ingen aning om hur långt det blir, men jag ska försöka hålla det kort enligt min egen definition av kort dvs – i dessa postmoderna tider där envar är fri att konstruera sin egen verklighet så har ”kort” för mig en annan innebörd än ”kort” för er, men eftersom jag är matematiker är det mer sannolikt att min definition av kort är den korrekta objektiva definitionen (om det funnes någon objektivitet, som ni märker försöker jag lura er :-)) – den som borde utgöra norm för alla bloggare i det normerade bloggrummet.
I senaste Agenda från 24 november i inslaget om Ukraina (minut 7-15) säger Bildt lustigt nog vid två tillfällen (9:30 och 12:20) att det är ”två steg framåt och ett tillbaka” och att det vi nu bevittnar är ett steg tillbaka, men på det stora taget innebär ju detta att det är ett steg framåt, något som alltså till och med vår utrikesminister kunnat räkna ut, dvs att 2-1=1, och det var ju precis detta jag skrev om i mitt inlägg från 12 november – att det är två steg framåt och ett tillbaka för agendasättarna, och därmed ett steg framåt för dem – och det är ju bra att man är öppen med sin strategi. Som exempel i det inlägget tog jag upp hur media och agendasättarna ibland medvetet backar efter att ha tagit två kliv framåt och retat upp folk, för att detta steg bakåt ska ses som att de backar ett steg i sin agenda och propaganda, vilket de ju gör just då, men eftersom +2-1 = +1 så är det ju ändå ett steg framåt för dem på det stora hela, vilket alltså är en helt medveten strategi, och det är bra att Bildt nu erkänner det öppet i TV. År 2009 åkte förresten Bildt i ett imaginärt tåg (tipstack till Ulrich) genom Europa under en intervju. Är det politiska spelet också lika imaginärt?
Ett annat syfte med att tillfälligt backa, eller en för backarnas del positiv bieffekt åtminstone, är att man nu i ren glädjeyra ska hylla och ty sig till de personer som tillfälligt backar, alltmedan deras kollegor och gelikar fortsätter på den inslagna vägen. På så sätt skapas i vissa fall en pseudodebatt vilket kan leda till allmän passivitet, och i värsta fall skapas en kontrollerad opposition. Ursäkta att jag ifrågasätter allt, är det inte det vi ska göra idag? Jag är bara ett barn av min tid och gör som de säger – ifrågasätter allt och alla. 😉 I synnerhet ifrågasätter jag många myndigheters, mediers och politikers avsikter, eftersom de ofta har haft decennier på sig att ta upp viktiga frågor – men kanske är det bara så enkelt som att 2-1=1 utgör den övre gränsen för deras mentala kapacitet, och då kan man ju inte notera att hela samhället rasar samman framför ögonen på en, när man ägnat de senaste åren åt den ännu svårare frågeställningen 3-1.
Genusmedveten knipövning på fittfestivalen?
Några som däremot aldrig backar i sitt vansinne är som bekant genusforskarna – ingen missade väl Fittfestivalen som anordnades i Malmö nyligen? Citat:
– Vi vill att folk ska få en öppnare inställning till fittor, säger Emma Rosén, en av initiativtagarna till festivalen…Under festivalen kommer besökarna kunna ta del av ett antal föreläsningar, men festivalen bjuder också på utställare och interaktivitet.
– Bland annat kommer vi ha ett instruktörslett träningspass för bäckenbottenmuskulaturen med knipövningar, säger Emma Rosén…
Syftet är att ge besökarna mer kunskap om det kvinnliga könsorganet – både rent anatomiska men även ur en mer politisk synvinkel. Emma Rosén menar att det finns många kunskapsluckor att fylla.
– Det är mycket information som vi känner att folk behöver veta. Vi vill att folk ska få en öppnare inställning till fittor, sina egna och kanske andras, prata om dem mer och kunna göra bättre sexuella val, säger Emma Rosén.
Och något krav på fitta för att få komma på festivalen finns inte, menar hon.
– Det finns inga krav på varken könsdelar eller identitet. Det är öppet för alla åldrar även om vi riktar oss till en vuxen publik i första hand i och med att vi pratar mycket om sexualitet.
Vänta lite nu – ett fittbejakande instruktörslett träningspass för bäckenbottenmuskulaturen med knipövningar? Är det inte diskriminerande för den som har sådana könsdelar att dessa övningar inte går att genomföra? Därmed exkluderar man en stor grupp människor. Eller är det meningen att alla som vill delta socialt ska konstruera lämpligt kön för att kunna vara med? I annat fall är detta ett ärende för DO ju. 😉
Genusforskarna ska också analysera 1980-talets ubåtskris. ”Hur kan ubåtskrisen tolkas ur ett genusperspektiv?” Citat:
-Ofta brukar man koppla händelsen till relationen mellan svensk neutralitet och ubåtskränkningar. Jag är nyfiken på andra vinklar, säger hon… Enligt Emma Rosengren kom själva ubåtsfrågan att handla lika mycket om genus som om kaptenen var vilse eller full.
– På ett symboliskt plan kan ubåten som gick på grund ses som den absoluta kränkningen. En annan stat penetrerar den egna nationens, i det här fallet Moder Sveas gränser. Här kan vi se hur genus går igen i symbolik och språkbruk, säger hon. Som svar på kränkningen inkallades den starka armén för att återställa rikets heder, känsla av kontroll och inte minst känslan av beskydd.
Det här är ju helt PERVERST… Vad sysslar mänskligheten med egentligen?!
Läs gärna det där en gång till. Som vanligt är det en lek med ord som vi skattebetalare finansierar. Givetvis är det uppenbart att ubåtar, som de fallossymboler de är, går Patriarkatets ärenden när de penetrerar vattnet. Det är väldigt illa – ubåtar borde förbjudas, var de än färdas egentligen, eftersom vattnet, liksom Moder Svea, har kvinnligt genus – åtminstone i bulgariskan, där det heter ”edna voda”, så borde det inte får förekomma några ubåtar i Svarta Havet alls, och jag funderar på att skicka in denna min unika iakttagelse till Nationella Sekretariatet för genusvansinne för omedelbar publikation. Och likaså bör rymdraketer förbjudas – dessa vidriga fallosobjekt som Patriarkatet på NASA skickar upp för att penetrera hela universum! Hur maktgalen och sexgalen kan man bli egentligen? Alla dessa så kallade tekniska ”framsteg” borde bannlysas i jämställdhetens namn.
Det blev reaktioner på SvD:s baktips
Och annat som måste bannlysas är de kakor som nyligen upptäckts under veckans recept i SvD. SVT ringer upp SvD och frågar varför man under rubriken ”Ta en kaka till” uppmuntrar folk att baka hakkors-kakor till kaffet – och man skriver om detta i artikeln “Ett hakkors till kaffet, någon?”
SVT: Hur tänkte ni här?
– För mig är det här en kulturyttring från en annan värld, ett stycke bakhistoria. Om man aldrig sett julstjärnor, så kanske man tänker: oj, vilken konstig form. Men vår tanke var bara att visa goda kakor från förr.
SVT: Goda kakor från, säg, 30-talet?
– Nej. Bara ett bakverk. Jag blir full i skratt, det är komiskt. Jag vet inte vad jag ska säga. Vår ambition vara bara att ge våra läsare goda kakor inför julen, säger Stina Cederholm [featurechef på SvD], med skratt i rösten.
Det kan aldrig bli galet nog. 🙂 Eller jo, det kan det, i Sydsvenskans artikel Pedagog vill lära barnen mer om queer kan vi läsa:
Pojkar och flickor. För en del är detta fullkomligt självklara uppdelningar. Men inte för alla. Genom sin pjäs ”Queer i förskolan”, och det vardagliga arbetet på avdelningen Nyponet, ger Emelie Lysholm både barn och pedagoger bredare ramar. ..
Men vad är du? Pojke eller flicka? Femåringen var envis i sina frågor. Ville verkligen veta.
– Jag svarade till slut att jag är varken eller, berättar förskollärare Emelie Lysholm.
Men barnet lät sig inte riktigt nöjas, utan slog fast: ”Jag vet nog att du är en flicka. Du har pojkehår, men du är ändå flicka.”
– Det hela mynnade ut i ett intressant samtal om könsattribut. Om korthåriga tjejer och killkläder.
Emelie Lysholm arbetar på avdelningen Nyponet på Lindeborgs förskola i Malmö. De egna tankarna kring tillhörighet och utanförskap har funnits ända sedan barndomen. Som förskollärare och genuspedagog har insikten om hur barnen påverkas av de rådande könsnormerna vuxit…
Det händer att föräldrar ställer sig frågande till det genuspedagogiska tänket… Men jag upplever ändå att barnen oftast tycker att det är helt naturligt att kunna vara varken pojke eller flicka, eller se sig själv som lite både och.
Om man bara anstränger hjärnan tillräckligt mycket så kanske man börjar ifrågasätta sitt kön, sig själv, sin existens och till slut genuspedagogens existens? Löser sig allt då?
Så eftersom “De egna tankarna kring tillhörighet och utanförskap har funnits ända sedan barndomen” för denna genupedagog – så ska de 5-åriga barnen agera terapeuter då eller? Om var och en ska implementera sina identitetsfrågor och personliga upplevelser i yrkeslivet så kommer vi verkligen att ha fullt upp, men som det ser ut nu är det mest relevanta könet. För en annan förskolelärare som kanske plågats av huvudvärk som barn kan ju hela dagistiden för barnen på arbetsplatsen genomsyras av olika teorier kring migrän – eller är vissa frågor överordnade andra och i så fall varför? Får barnen förresten inte just huvudvärk av genuspedagogerna? Så perspektivet är ju högst relevant.
Sverige är verkligen unikt. Får jag komplettera med att citera SOU 2006:75 ”Jämställdhet i förskolan”: ”Förskolans uppdrag att motverka traditionella könsroller och könsmönster handlar till stor del om att rasera gamla föreställningar om vad som är normalt beteende för pojkar respektive flickor.” Just, det: rasera – vad konstruktivt! Och vem avgör vad som är ”normalt beteende” – det som ska raseras dvs. Och redan i början, kapitel 1, första meningen (sid 19): ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt.” Ett könspolitiskt projekt – varför det? Jag har inte fått rösta om detta. Har ni?
Och nu till saken. Alla föredrag från Freedomfest 2013 kan ses via denna länk. Jag pratade alldeles för fort, så jag vet inte om ni kan lyssna till mitt föredrag – jag blev själv stressad av att höra det, ska aldrig mer försöka återge 1.500 sidor blogg på en timme. 🙂 Mitt föredrag från 2011 gick nog i lite mer normal takt. Mitt 2013 års favoritföredrag var Himmelstrands, det rev ner mest applåder och var helt suveränt – men ni måste se allihop! Av någon anledning fungerar inte inbäddningskoderna i wordpress, så ni får alla föredrag som länkar. Kanske lika bra iofs så jag inte kraschar era webbläsare när ni laddar sidan. Här är alla:
* Jonas Himmelstrands föredrag ”Hemundervisning i Sverige?” (måste ses).
* Mitt föredrag ”Senaste nytt från genusforskningen”.
* Martin Borgs föredrag om slöseri med skattemedel (hans film ”1200 miljarder” kan ses på Youtube).
* Markus Anderssons ”Varför är konsten så konstig?” (underhållande om modern urartad konst).
* Hans Palmstiernas”Romerska imperiet” (paralleller till vår tid).
* Frank Karstens Demokratins baksida (på engelska).
På Mises hemsida kan man för övrigt även lyssna på ett antal radioprogram på RADIO MISES.
Lästips: När genusideologi går före vetenskap och Ett gisslandrama och En obegriplig framställning av Norge (Norges svar till Henrik Arnstad) och slutligen Nordic Dervish om Norge: No Way!
Boktips: Pär Ström är aktuell med en ny bok: ”Vadå privatliv? Om det framväxande övervakningssamhället” (76 kr här på Bokus eller här gratis som PDF).
Och glöm inte att följa genusdebatten på Genusdebatten.se, bashflak, ekvalist, Juggen, Kimhza Bremers Bodega, Malte on the Roxxx, Snurrigtdotcom, Toklandet, Susannavais, Bittergubben mfl i dessas bloggrullar.
Publicerat av Tanja Bergkvist 
Tanja Bergkvists Blog 