Brand i Genusland

augusti 5, 2009

Hur behåller man sin genusmedvetenhet under en brand?

Hur behåller man genusmedvetandet under en brand?

Brandförsvaret anser att det är viktigt att räddningstjänsten speglar den mångfald som samhället består av ”både för att vi ska kunna lösa vårt uppdrag och för att skapa en arbetsplats som är fri från diskriminering och trakasserier”. Hur rekryteringen av HBT-personer underlättar släckningsarbetet framgår  inte, men det är väl rimligen det som avses med ”vårt uppdrag”. Eller har även brandförsvaret liksom skolan  ändrat synen på sitt huvuduppdrag? Lärarnas Riksförbund ger i dagarna tex uttryck för åsikten att: ”Man kan tycka att alla lärare har en skyldighet att vara öppna med sin sexuella läggning. Man kan fråga sig om det är möjligt att vara en bra lärare om man inte är sann mot sig själv och öppen med sin sexuella läggning.”

Det sexualiserade koordinatsystemet

Det sexualiserade koordinat-systemet

Ja, just det – en lärare måste givetvis vara öppen med sin sexuella läggning inför eleverna, annars blir uppdraget lidande! ”Idag ska vi gå igenom räta linjens ekvation. Och här kan det vara på sin plats att poängtera att jag själv är heterosexuell och därmed kan placera mig själv i koordinaten (3,4) i xy-planet och låt oss nu genom räta linjens ekvation finna några linjer med en viss normgivande lutning k som går igenom denna punkt. Dessa beskrivs av ekvationen (y-4)=k(x-3) för något värde på riktningskoefficienten k. Är det någon som vet vilken lutning som är normgivande här? Jo det kan jag som heterosexuell tala om för er, det är givetvis k-värdet 0 som svarar mot missionären eftersom det innebär att linjen ligger ner och är parallell med x-axeln, så den enda heterosexuella linjen i det komplexa fyrdimensionella HBTQ-planet som går genom punkten (3,4,0,0) är alltså y=4. Är det någon som kan identifiera en annan sexuell läggning med hjälp av räta linjens ekvation? Er läxa till imorgon blir att illustrera er själva i form av en rät linje som uttrycker era sexuella preferenser. Ni kan givetvis uttrycka er som flera icke-parallella linjer – ju fler desto bättre, och den som är mest avvikande från min tråkiga heterolinje får högst betyg!”

Men nu var jag orättvis – skolans uppdrag kanske inte huvudsakligen är kunskapsförmedling utan detta diffusa och gammalmodiga uppdrag överskuggas av det långt mer intressanta uppdraget om ingjutandet av en ”demokratisk värdegrund”, som alltså inte handlar om det demokratiska styrelseskickets natur som man skulle kunna tro, utan snarare om att omfamna ett knippe idéer som är på modet och som tydligen måste genomsyra en modern demokrati. Vad själva styrelseskicket har med dessa orubbliga uppfattningar att göra är fortfarande inte klarlagt, men det som är givet är att den som har en avvikande syn som går utanför detta åsiktspaket är ”odemokratisk”, trots att man genom sin avvikande åsikt bör klassas som just avvikande och därmed i allra högsta grad bör omfattas av det särskilda skydd som garanteras avvikelser från normen genom den nuvarande ”demokratiska värdegrunden” – som ju är norm idag.

Ett enkelt bevis kring

Genusmedveten formelhantering

Konstigt? Ja, men så är jag bara en ovetande mattedoktor som förvisso efter flera år som forskare och yrkesutövande matematiker (där jag för övrigt undervisat just blivande lärare) kanske inte har uppnått den höga grad av logiskt tänkande som präglar vår oerhört kloka och välutbildade politikerkår vars församlade visdom vida överskrider omkretsen på min doktorsavhandling som jag nu inser måste kasseras och uppdateras med ett genusperspektiv i sann demokratisk anda eftersom den står på en traditionell matematisk värdegrund som bygger på logiskt tänkande, vilket inte kan ses som särskilt modernt eller genusmedvetet. Frågan är om inte hela avhandlingen är olaglig eftersom den inte alls behandlar genus utan istället är inriktad på komplex analys, som inte tas upp i värdegrunden.

Men nu var det inte det jag tänkte ta upp utan brandkårens förehavanden. Här har vi det aktuella handlingsprogrammet för jämställdhet för det kommunala säkerhetsarbetet. Dessa handlingsprogram skrivs i tron att ingen vanlig medborgare utanför en invigd genusfrälst sluten krets kommer att läsa dem, men då har man missat att jag faktiskt läser dem, och jag måste säga att dokumentet inte skiljer sig märkbart ifrån övriga liknande skrifter. Projektet med att ta fram denna handlingsplan har pågått från augusti 2008 och tills nu sommaren 2009. Denna utredning har givetvis kostat skattebetalarna en del pengar, som kanske hade kunnat användas för att istället byta ut icke fungerande rökluckor som de i Rinkeby, men här gäller det att prioritera, och prioriteringen stavas jämställdhet. Jämställdhet räddar nämligen liv, fler liv än fungerande rökluckor. För hur ska en familj i ett brinnande hur egentligen bemötas av en brandman i tjänst?

– Var inte rädda, jag har läst HBT-fördjupning med kurskod BR 3345 och ni kan komma ut inför mig, jag har inga fördomar.

– Vi vill gärna komma ut snarast möjligt, det börjar bli svårt att andas här!

– Jag förstår, så kan det kännas i början men det är bara att öppna sig, annars är man inte sann mot sig själv!

– Kan du hjälpa oss att komma ut då?

– Nej, det kan man bara göra själv, men jag kommer att bemöta er med den respekt ni förtjänar, det lärde jag mig på HBT-kursen. Ska jag ringa till stationen och be dem skicka en person som själv är HBT så kanske ni kan komma ut lättare?

Hänger räddningstjänstens trovärdighet på allas medfödda rätt till att kunna hantera utrustningen, och att utrustningen måste anpassas till detta?

Hänger räddningstjänstens trovärdighet på allas medfödda rätt till att kunna hantera utrustningen, och att utrustningen måste anpassas till detta?

Arbetet med handlingsprogrammet har indelats i två faser, en kartläggnings- och en åtgärdsfas. I planerna ingår bla att (sid 12) ”arbeta fram argument för att öka jämställdheten om mångfalden inom yrket”. Observera alltså att handlingsplanen för jämställdhet och mångfald är framtagen innan man ens arbetat fram argument till varför man ska ha en sådan handlingsplan! Man ska också förändra  föreställningen om vem som kan vara brandman,  ta fram ett nytt namn på yrket brandman, producera en film kring brandmannayrket, medverka i MSB:s engagemang under Pride-festivalen,  skapa ett nätverk med 8 regionala jämställdhets- och mångfaldsutvecklare, se över innehållet i utbildningen (för att omfatta ett genus- och mångfaldsperspektiv), ta fram relevanta nivåer på de fysiska krav som ställs vid nyrekrytering. Vad som menas med ”relevanta” framgår inte. Relevant för räddningsarbetet eller jämställdhetsmålen? Man kan ju undra. Men man motiverar i vilket fall detta med att ”Problemet är att få kvinnor klarar storstadstesterna”. På sid 18 får vi veta mer: Kvinnor har i viss mån andra fysiska förutsättningar än män. Generellt sett är kvinnor exempelvis kortare, har mindre händer och vanligtvis inte samma styrka i fingrar, armar och överkropp. Det är därför av yttersta vikt i fråga om trovärdighet att MSB är en förebild när det gäller att anpassa den fysiska utbildningsmiljön och undervisningen vid verksamhetsställena utifrån denna vetskap.

Utrustningen garanterar tystnad

Utrustningen skyddar ledningen mot öppet ifrågasättande

Slutligen har vi naturligtvis en kontroll- och censurfunktion, en sk ”granskningsrutin” (sid 20): ”MSB ska skapa en granskningsrutin för all extern kommunikation i syfte att säkerställa att inga budskap sprids som motverkar myndighetens strävan att öka jämställdheten och mångfalden i räddningstjänsten.” Observera att detta direktiv kommer innan man utarbetat försvarbara argument till varför man måste ha ökad ”jämställdhet” och ”mångfald”! Ändå talas om dialog (sid 21): ”Denna dialog kommer att ske genom årliga jämställdhets- och mångfaldsseminarier samt genom besök i kommunerna.” Dialogen förutsätter givetvis att man redan är med på tåget. Så förvånande.

Kvinnor utgjorde år 2007 ca 3.15% av det totala antalet brandmän i Sverige, och målet är att 40% av dem som anställs som brandmän ska vara kvinnor redan år 2014. Vidare står att läsa att antalet öppna homosexuella inom räddningstjänsten är ”i princip noll” (sid 7 i handlingsplanen). Man konstaterar  i den forskningsöversikt som ligger till grund för handlingsprogrammet att det utifrån studier i andra länder visat sig att lesbiska kvinnor har en fördel om de är öppna med sin sexuella läggning, till skillnad från heterosexuella kvinnor och homosexuella män (sid 8). Men i Sverige har man inte kunnat fråga om sexuell läggning då detta i sig kunnat bli en fråga om diskriminering – är det då konstigt att man inte hittat någon öppet homosexuell om man inte har laglig rätt att fråga om detta!? Alltså kan man med gott samvete skriva att 0% är öppet homosexuella. Svenska utredningar… Finns det något som når över den vetenskapliga stringens på vilken dessa vilar?

Brandmännen tutar med sin brandbil och befäster sin hjälteroll

Brandmännen tutar med sin brandbil och befäster sin maskulina hjälteroll

Man fastslår upprepade gånger i form av citat från diverse genusforskare att brandmannayrket ”är kopplat till föreställningar om heterosexualiserad maskulinitet”, och man jämför med andra yrken de processer brandmän är involverade i som återskapar och reproducerar den sega föreställningen om vad det innebär att vara brandman (sid 12): ”Tracy och Scott presenterar en studie där de jämför brandmän med kriminalvården… Medan kriminalvården har låg status framhålls brandmän ha hög status genom sin koppling till hjälteroll och till heterosexualitet och maskulinitet. Författarna beskriver hur brandpersonalen kunde kompensera för tråkiga larm, som falsklarm, med att ta en extra sväng med brandbilen där de kunde tuta och flörta med förbipasserande kvinnor. Att personal hade möjlighet till detta och att det möttes med uppskattning menar författarna säger mycket om vilken betydelse dessa föreställningar om yrket har. Män i andra yrken skulle troligen inte kunna upprepa detta och få samma positiva respons menar de.” Världen är riktigt orättvis. Även om jag personligen aldrig blivit uppvaktad av en brandbil kan jag tänka mig vilken enorm fördel detta innebär för verksamma inom brandmannayrket och hur det gestaltar och återskapar föreställningen om en maskulin brandman som tutar och kör med sin brandbil i det heterosexuella rummet.

Brandmän bär iväg skadade och döda vid Ground Zero

Brandmän bär iväg skadade och döda vid Ground Zero

Vidare tar man upp bilden av brandmannen som en ”stereotyp maskulin hjälte” och här finner man också att brandmannen är en marionett som används för att skapa kulturkrockar och spä på internationella konflikter (sid 12): ”Brandmännen som kämpade på Ground Zero användes som patriotiska symboler och kom på så sätt att underbygga föreställningar om kontraster mellan västvärlden och den muslimska världen”. Jag trodde att brandmännen var utskickade dit för att släcka en brand, men istället visar det sig alltså att de varit där för att visa upp sig i sina uniformer och hetsa olika länder mot varandra. Intressant. Men brandmannayrkets inbyggda problematik maskerad som en maskuliniserad räddare i nöden är tydligen historisk, enligt forskningsöversikten (sid 13): ”I ett historiskt perspektiv har brandmän även använts som symbol för rasistiska uppdelningar mellan önskvärda och oönskade manligheter.”

Men man är givetvis lite självkritisk (sid 10): ”I ett svenskt sammanhang förs det fram kritik av att politiska diskussionen entydigt fokuserat på kön, medan rasism och diskriminering på grund av etnicitet underordnats och osynliggjorts”. Här ser vi alltså att genuseriet i sig utgör en förtryckarstruktur som bidrar till att andra diskriminerings-grunder underordnas och osynliggörs. Innebär inte detta att genusmaskineriet måste undersökas ur ett normkritiskt perspektiv? Vilka maktstrukturer upprätthålls av genusvetarna  själva och hur bidrar denna växande industri till att osynliggöra andra diskrimineringsindustrier som också behöver forskare och skattepengar, uppmärksamhet och draghjälp ifrån media?

Uppdatering: artikeltips från kommentatorn QED, och artikeltips från Andreas.

Annonser

%d bloggare gillar detta: