Intervju i Riksdag & Departement och Ian Wachtmeister håller Rebelltal

juni 1, 2011
Längst nere till höger - där är jag

Längst nere till höger - där är jag 🙂

I förra veckan blev jag kontaktad av en journalist från tidningen Riksdag och Departement som undrade vad jag tyckte om det svenska genusvansinnet. Det borde väl vara ganska uppenbart vid det här laget att genusindustrin utgör ett hot mot civilisationen så som vi tills nyligen kände den, men sådär kan man ju inte säga rakt ut och skrämma slag på en hårt arbetande journalist som vill rapportera om läget i landet, utan man får linda in det lite. Det är illa nog att akutmottagningarna blir överbelagda just när jag lagt upp ett nytt inlägg, så i det avseendet utgör min blogg givetvis ett hot mot folkhälsan, men detta hot måste ändå vägas mot den fullständiga utplåning som hotar. Nu kanske ni tycker att jag överdriver, kanske kjoltyget har pms eller något tänker ni, men det kan jag ju inte ha eftersom könshormoner är socialt konstruerade påfund av det maktfullkomliga patriarkat som fabulerat fram en teori om fortplantning – hur det egentligen går till kunde vi nyligen läsa om i den högt rankade vetenskapliga tidskriften DN, på Idagsidan, där man varje dag presenterar nya intressanta rön från genusvetarhåll, vi minns tex alla hur man i en skola framgångsrikt jobbar med att i anatomiundervisningen (!) slå hål på myten om aktiva spermier och passiva ägg och bilden av könsorganen som komplementära.

Hur lyckas de?

Hur lyckas de?

I själva verket förökar sig de ledande forskarna i landet, nämligen genusforskarna, föredömligt nog genom delning. Hur de lyckas med detta konststycke är en fråga många andra forskare ställer sig – hur kan en genuspilot bli till flera tusen mot dagens slut, och hur kan avhandlingshögen med genusvansinne växa exponentiellt och hur kan de producera så många nya insikter när delningen inom genusforskarsamfundet rent tekniskt innebär att evolutionen ju stannat av? Svaret på den frågan är att genusforskarna samverkar med normala människor inom andra vetenskapsområden (det var en komplimang, jag vill inte kränka någon genusforskare genom att förpassa honom eller henne till normalitetens skräphög) och därför pågår fortfarande en utveckling. Mötena finansieras bla av det anrika Vetenskapsrådet, som tex beviljat 11 miljoner till en genusforskare som i sin beviljade projektansökan  skrev: ”Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.” Det här säger en hel del om VR, och det illustrerar också på ett pedagogiskt sätt hur man på bara några decennier kan rasera en nation genom att i små och oändligt många genussteg angripa alla samhälls- och vetenskapsområden, samtidigt som man nedmonterar tankeförmågan. Det har varit väldigt framgångsrikt, det är väl det minsta man kan säga, och som vanligt föregår genusforskarna själva med gott exempel och visar oss andra vägen genom att nedmontera sin egen tankeförmåga först, och sedan föröka sig genom delning hela dagarna på genuskonferenser.

Genusperspektiv på kemi?

Genusperspektiv på kemi?

Men de har också ett väldigt effektivt sätt att producera sina artiklar – genom att klicka på F5 några gånger i minuten på The Postmodernism Generator får man ständigt nya flumartiklar om genus och annat. Jag har själv satt ihop några slumpgenererade artiklar som jag sedan klistrat in i Google translate och det var så jag skrev min artikel ”Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox”  som ni alla känner till :-). Utöver ambitionen att rasera hela utbildningsväsendet och den moderna fysikens grundvalar (och även kemin måste ha ett genus- och etnicitetsperspektiv )är man i full färd med att genuscertifiera akademin (läs om hur Uppsala Universitet stod emot genusinfiltrationen  – nu ska man dock föra in det bakvägen genom att införliva det i det ordinarie ”jämställdhetsarbetet”) liksom att göra alla kommun- och landstingsanställda genusmedvetna (se tex inlägget om Ljungby kommun) – alla ska vi följa med Genusmaffian ner i avgrunden. Brottsligheten ökar eftersom poliserna måste gå på genuskurser istället för att bekämpa brott, polisen tycker dock att HBT-utbildningen är kränkande att behöva genomgå för att den tycks vara utformad för någon som är sex år gammal (vem är det egentligen som har fördomar?) och en kränkning tar man inte lätt på i Sverige, det betyder att ytterligare en genuspilot måste skickas ut på slagfältet för att lära de anställda att hantera den kränkning den förra genuspiloten utsatte dem för. Och det är därför man kan se genuspiloter, mångfaldscoacher, värdegrundsexperter och känslostrateger stå i en lång kö utanför snart varje arbetsplats, där näste man (eller kvinna) behövs för att reparera de skador den förre orsakade på de anställdas hjärnvävnad. Det är därför vi har en sjunkande arbetslöshet i Sverige, detta och Fas 3 – bra jobbat Reinfeldt!!!

För att komma till saken, rubriken på intervjun i R&D lyder ”På kollisionskurs med feminismen” (på förstasidan) och ”Hon går på tvärs mot feministströmmen” (på intervjusidan, fast gentligen har ju dagens genusvansinne inte mycket med feminism att göra) men jag hade gärna sett en rubrik i stil med ”Jodens undergång 2012 ingen myt” – eftersom det ju är det det handlar om egentligen, men jag förstår att journalisten inte ville skapa samhällspanik. Här är intervjun, jag fastnade i mitt lilla förord. Inser ni att jag helt själv hade kunnat driva en hel dagstidning? Jag återkommer till det, när det första numret är ute :-).

Sid 13 i Riksdag & Departement

Sid 13 i veckans Riksdag & Departement

Hon är ung, hon är påläst och hon borde vara svenska feministernas värsta mardröm. Tanja Bergkvist driver en blogg där hon är skoningslös i sin kritik mot de svenska genusexperterna. Bloggen är lika informativ som underhållande.Här skildras hur statliga forskningspengar, drygt en halv miljon kronor, satsas på att under tre år kartlägga trumpeten som genussymbol och som ”markör för manlighet”. Man kan också få ta del av hur mycket bättre livet blev i Karlskoga kommun när snöröjningen började genomföras på ett genusmedvetet sätt. Tanja Bergkvists intresse för de här frågorna väcktes för bara tre år sedan när hon läste en artikel om könskodade lekplatser. Hon tyckte idén lät knäpp. Dessutom rimmade den inte med förskoleplanen. Tanja Bergkvist skrev en debattartikel i Svenska Dagbladet och sedan var bollen i rullning. Sedan dess har det gått snabbt. Tanja Bergkvist har lusläst statliga utredningar, rapporter, styrdokument och avhandlingar och kan citera långa haranger ur dem utantill. Det mesta av hennes polemiska udd är riktat mot insatserna inom utbildningsområdet, där genusteoretikerna har varit särskilt aktiva.

Det finns alltid pengar till att anlägga ett genusperspektiv

Det finns alltid pengar till att anlägga ett genusperspektiv

Hennes dom över Genussverige är hård: – Genusforskarna har lyckats inbilla politikerna att det krävs genusteorier för att lösa alla problem. Det är helt sjukt att politikerna har gått på detta. – Och nu tar sig genusvetarna in på alla discipliner på universiteten och har lyckats skaffa sig stort inflytande hos bland andra Vetenskapsrådet som de får miljontals kronor från i stipendier. Medan hela Utbildningssverige håller på att genuscertifieras, ser Tanja Bergkvist också hur ett slags genuspolitiskt komplex etableras. Alla högskolor anlitar genusexperter, som nästan alltid i sin forskning kommer fram till att mer forskning behövs. Mer pengar tillförs och det forskas vidare i ett till synes evigt kretslopp. De grupper som visar sig inte vara mottagliga för genusevangeliet, ska enligt den rådande normen få mer utbildning på området. De som däremot visat sig mottagliga, ska erbjudas ännu mer av samma vara. På så sätt är utkomsterna tryggade under överskådlig tid, anser hon. – Det är ett smart sätt att jobba på. Jag tycker gärna att genusforskarna ska få bedriva sin forskning. Problemet är bara att de vill implementera sin forskning inom alla andra vetenskapsområden. Tanja Bergkvist förnekar inte att det finns strukturer i samhället som gynnar män. Studier visar att manliga studenter överskattar sin förmåga medan kvinnliga studenter underskattar sin.– Visst kan många män hålla varandra om ryggen. Men genusforskarna gör precis samma sak. De bygger upp samma maktstrukturer som de anklagar männen för att ha gjort. Det råder extremt sned könsfördelning bland genusvetarna, säger hon. Trots sin myckna kritik har Tanja Bergkvist nästan inte fått några mothugg alls av landets genusexperter. Själv tror hon att det beror på att hon inte uppfattas som något hot. – De är säkert sura, men jag får nog inga problem så länge deras penningflöde inte stryps. Och det lär dröja länge.

Ralph Hermansson

Ian Wachtmeister höll ett inspirerande tal

Ian Wachtmeister höll ett inspirerande tal igår

Eftersom jag figurerade på förstasidan i veckans R&D kunde jag lika bra lägga ner planerna på att hålla låg profil den här veckan, så jag accepterade en inbjudan att komma till en konservativ talarpub igår – där ingen mindre än Ian Wachtmeister höll ett inspirerande tal om rebellism, och ni minns ju alla att jag blev utnämnd till Årets Rebell 2009 av just Ian Wachtmeister :-). Wachtmeister delade med sig av sina erfarenheter och tog upp det faktum att för de styrande politikerna är Verkligheten den största fienden. Så är det ju också för genusforskarna, och Wachtmeister gav ”genusperspektivisterna” (som han kallar dem) ett särskilt hedersomnämnande – när det har gått så långt att ett ”genusperspektiv” ska införlivas i all verksamhet på det absurda sätt som görs idag ”då har man tagit steget ut i avgrunden”, sade han.  Wachtmeister (som bla skrivit boken Rebellerna, här ljudbok) täckte flera viktiga områden och hade förberett sig väl med flera fullskrivna  A4-sidor och det var en fröjd att lyssna till någon som helt enkelt bara talade klarspråk, men som också kunde sätta in utvecklingen i ett historiskt perspektiv. Det är inte ofta man hör någon tala klarspråk i Sverige idag, åtminstone inte offentligt, minns bara hur Jalving fick oss att sätta kaffet i halsen  för inte så länge sedan – sådär kan man väl inte bara säga – som det… är? 🙂

Rebellerna

Jag var ju tvungen att föreviga det här!

Wachtmeister tittade också i sin kristallkula och förutspådde det inte helt osannolika scenariot att (m) och (s) går ihop i nästa val, ”eftersom det inte finns så mycket som skiljer dem åt längre”, men också för att de är ”maktpartier”, som säger och gör vad som helst för att klamra sig fast vid makten. Sedan kunde publiken ställa frågor eller dela med sig av sina egna erfarenheter, och en som var där var Mattias Karlsson, som vi alla känner till från inlägget SD och genus-vansinnet där  jag tog upp Mattias Karlssons interpellationsdebatt rörande den sk jämställdhetsintegreringen (trots att jag spammade ut mitt relaterade blogginlägg till halva riksdagen var det bara Karlsson som tog upp det här till debatt!) och att jag tagit upp det uppmärksammades sedan i Corren: SD, hönor och ägg – måste jag göra journalisternas jobb!? Han bekräftade det Wachtmeister sa om att vissa politiker gör vad som helst för att hålla sig kvar vid makten, genom att påtala det intressanta faktum att flera politiker i de andra partierna ger SD uppmuntran och stöd i det tysta men när kameran slås på är man mycket noga med att ta avstånd ifrån partiet. Det måste vara väldigt frustrerande att vara företrädare för ett parti man inte längre känner igen sig i, men har man inget annat att falla tillbaka på kanske man inte har något val – då måste man sitta i kammaren och trycka på en knapp resten av livet och göra som EU-direktiven eller partiledaren säger åt en. Men är det ett värdigt liv? Själv är jag just nu mest orolig för att hela utbildningsväsendet kommer att kollapsa, så genustrumpeter och annat kan tyckas roligt men skrattet kommer att fastna i halsen den dag Vetenskapsrådet byter namn till Genusrådet och hela det vetenskapliga samfundet gått i landsflykt. Så här sa förra årets Nobelpristagare i fysik, Andre Geim:

Här är en video från min egen kristallkula:

Annonser

%d bloggare gillar detta: