Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

november 8, 2009
Det regnar pengar över genusland

Det regnar pengar över Genusland!

Delegationen för jämställdhet i högskolan har just beviljat statsbidrag på 25 miljoner kronor (av totalt 60 miljoner öronmärkta – nästa utlysning kommer inom kort) för ”insatser för en jämställd högskola” (se pressmeddelande på regeringens hemsida) till 14 svenska lärosäten. Regeringen beslutade i januari att inrätta denna delegation, som ska ”fördela medel till insatser för jämställdhet inom högskolan och kartlägga och lyfta fram framgångsrika jämställdhetsinsatser inom högskolan” med 60 miljoner kronor till sitt förfogande under 2009-2010. Här är förteckningen över de beviljade ansökningarna från denna första omgång. 60 miljoner är inte lite, ska man anställa nya lektorer i de ämnen där könsbalansen är ojämn? Nej, vilket önsketänkande i en ihopfantiserad utopivärld – givetvis ska man anställa genuskonsulter som ska utveckla och se över verksamheten ur ett genusperspektiv!

Som vi kan se får exempelvis Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet 2.2 miljoner för projektet ”Att gestalta kön – musik och musikdramatik”, Linköpings Universitet får 1.485.610 kronor för ”Jämställdhets- och genusperspektiv i forskarutbildning”. Varför denna ojämna summa? Har man lagt på 85.610 kronor för att täcka kostnaderna för den sjukskrivningsvåg som kommer att följa bland övrig anställd personal som inte står ut? Luleå Tekniska Universitet får 1.578.198 kronor för projektet ”Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet.” Man undrar om detta inte är någon sorts konspiration för att utestänga utländska studenter – som kommer att lämna Sverige illa kvickt när de ser vad som pågår! Lunds Universitet får givetvis 1.7 miljoner för ”Genuscertifiering på institutionsnivå”. Låt mig påminna om genuscertifieringen där just nu Institutionen för Energivetenskaper,  Trafikflyghögskolan samt Fysikum (se relaterad enkät om genus och fysik) utgör pilotprojekt. Vad tycker forskarna i Lund om detta? Här har vi en debattartikel från 2008 av Steven Sampson, docent i socialantropologi.  Men Tiina Rosenberg och Göran Bexell (dåvarande rektor vid Lunds Universitet) med flera involverade försvarar sig mot kritiken genom att påpeka att ”det ännu inte finns något beslut om genuscertifiering av Lunds universitet. Sampsons artikel kan lätt ge ett annat intryck. Medverkan i pilotprojektet är frivillig och självvald. Vad som händer därefter är ännu en öppen fråga. Något tvång har inte – lika litet som när det gällt miljöcertifieringen – diskuterats. Förmynderiet är alltså långt borta.” Är det inte bara en tidsfråga innan genuscertifieringen förvandlas till allmänt påbud? Om det inte blir något formellt beslut på tvång att införa modellen vid varje institution, så kommer man troligen istället att införa en genuscertifieringsstämpel på hela universitetet, så att de som inte ställer upp frivilligt blir betraktade som osolidariska och efterblivna ur ett genusperspektiv – psykologisk utpressning således. Och det är Institutionen för Genusvetenskap vid varje lärosäte som kommer att agera ”oberoende kontrollenhet” (se denna rapport).

Det måste till en intersektionell spektralanalys av Hästhuvudnebulosan

Genus, fysik och en intersektionell spektralanalys av Hästhuvudnebulosan

Stockholms Universitet tilldelas 490.000 kronor för en ”Grundutbildningskurs Fysik och genus”. Och givetvis finns forskningsunderlag till detta, som exempelvis doktorsavhandlingen ”Doing Physics – Doing Gender” om hur ”kön görs” av fysikstudenter (Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur. Frågeställningar kring hur gränserna dras för vad som är fysik och vem som kan kalla sig fysiker, samt hur studenterna konstruerar identiteter som fysiker i förhållande till vad de ser som ämnets normer och förväntningar. ’ Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik. Jag hoppas att min forskning ska kunna inspirera fysiker och fysiklärare till kritiska reflektioner kring fysik, genus och lärande.’ säger Anna T Danielsson).

Det finns många undersökningar kring fysik och genus där man tex ägnar en hel sida åt att diskutera varför man valt att kalla sin rapport ”Flickor, pojkar och fysik” och inte något annat (sid 37, 40 i pdf:en):

”Frågan blir då vad man ska kalla en studie av det här slaget… Kallar man den t.ex. ”Könsskillnader i fysik” (vilket i och för sig inte heller är särskilt upphetsande) kommer titeln att till många signalera ett ställningstagande för en biologiskt betingad syn på skillnaderna mellan flickor och pojkar. Detta är dock inte min avsikt med rapporten. Det är emellertid otvetydigt att den uppdelning av eleverna som görs baseras på biologiskt kön. Ingen uppmanar eleverna att uppge kön efter hur de är socialt konstruerade. I den meningen torde alltså titeln ”Könsskillnader i fysik” vara korrekt. Men risken är att den också uppfattas som ett ställningstagande för att förklaringarna till de skillnader som finns skulle vara biologiska och mot att de skulle vara socialt konstruerade. Detta är inte den bild jag vill ge. Alternativet skulle då vara att t.ex. kalla studien ”Genusskillnader i fysik”. Därmed skulle rapporten signalera ett ställningstagande för att skillnaden mellan flickor och pojkar är socialt konstruerad. Problemet med denna titel är dock att studien inte handlar om huruvida skillnader mellan flickor och pojkar är biologiskt eller socialt betingade. Den handlar i huvudsak om statistiska undersökningar av skillnader mellan två grupper som valts utifrån sitt biologiska kön, men där förklaringarna till och förståelsen av de skillnader som förekommer mycket väl kan baseras på teorier om socialt kön. Därmed förefaller en titel av typen ”Genusskillnader i fysik” missvisande. Slutsatsen blir att jag väljer en titel utan orden kön eller genus.”

Rapportförfattaren väljer istället att använda ”flickor och pojkar” i titeln, utan att klargöra om dessa ska tolkas som biologiska kroppar eller som socialt konstruerade. Ett exempel på det eviga dilemmat om analysen ska ske och statistiken uppdelas efter biologisk kropp eller efter socialt konstruerat kön – genus (som man då måste uppge – den som kan).

I Sverige har man uppfunnit en evighetmaskin - genusmaskineriet

I Sverige har man uppfunnit en äkta evighetsmaskin - genusmaskineriet!

Umeå Universitet får 3.157.000 kronor för sitt genusprojekt ”Hållbar strukturell förändring – möjlighet eller utopi?” och Malmö Högskola får 1.487.440 kronor för att undersöka ”Jämn könsfördelning på mellanchefsnivå – hur påverkas den kvalitativa jämställdheten?” För de pengarna hade de ju kunnat anställa en chef av underrepresenterat kön istället, men de pengarna kommer väl med nästa utlysning från delegationen för jämställdhet, efter att man först ”problematiserat” och undersökt orsakerna till könsfördelningen ur ett postkolonialt feministiskt queerperspektiv. Sedan har vi Uppsala Universitet, som får ”Full pott för pilotprojekt för jämställdhet” nämligen 1.38 miljoner för två jämställdhetsprojekt, det ena är ”Jämställdhetsperspektiv i handledarutbildningen för universitetslärare” (560.000 kronor) och det andra är ”Implementering och utvärdering av jämställdhetsindikator” (820.000 kronor). Det första projektet ”syftar konkret till att producera och sprida ett undervisningsmaterial om jämställdhetsperspektiv på handledarfrågor, och för det behöver man projektanställa en person på halvtid.” Vad det senare projektet innebär är att utveckla ett verktyg för självvärdering:

Webbaserat jämställdhetsindex

Webbaserat jämställdhetsindex under utveckling i Uppsala

”Universitetet ska utarbeta ett webbaserat jämställdhetsindex, bestående av sju olika nyckeltal – så kallade jämställdhets-indikatorer. ”Sådana indikatorer är ett efterfrågat verktyg i universitetets arbete med att utforma jämställdhetsplaner. Ett jämställdhetsindex gör det också möjligt att följa jämställdhetsarbetet på längre sikt. Det här är ett pionjärarbete som också andra lärosäten kan vara intresserade av”, säger Annika Lindé, som är chef för Enheten för lika villkor (sic!) vid Uppsala Universitet, och fortsätter: ”Arbetet med att utveckla indikatorerna visade sig vara mycket mer komplicerat än vad vi trott. Allt underlag bygger på de siffror som finns framtagna vid Uppsala universitet – ett omfattande material. Allt måste vara kvalitetssäkrat innan det sjösätts någon gång under 2010. Dessa jämställdhetsindikatorer ska vara en värdemätare på hur väl vi lyckas med jämställdhetsinsatserna inom universitetet. Indikatorerna ersätter inte kvalitativa analyser och är i sig inte entydigt korrelerade till jämställdhet. Därför kommer det alltid att behövas uppföljning i form av kvalitativa analyser, i de fall där indikatorerna tyder på brister. Men det ska vara lätt för institutionerna att få en uppfattning om hur de ligger till – med grönt, gult eller rött ljus. Och vid rött ljus är det förstås angeläget med en djupare analys, menar Annika Lindé.”

Genusfrågan ur ett trafikljusperspektiv

Genusfrågan ur ett trafikljusperspektiv

Det här med trafikljus som ett mått på jämställdhet vill jag minnas att jag stött på tidigare, idén kommer från en undersökning gjord av European Women’s Lobby som i sin kampanj 50/50 inför EU-valet i år granskade de fyra största partigruppernas valmanifest utifrån ett genusperspektiv och därefter gav dem genusomdöme i form av ett trafikljus – se sidan 2 här i 50/50-kampanjens rapport. Resterande projekt som just tilldelats statliga medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan återfinns på listan. Vad sysslar regeringen med? Låt mig påminna de politiker som läser denna blogg: jag kommer att sammanställa kostnaderna för alla genusprojekt inför valet 2010 och distribuera över hela Internet, och min aktivistkader i form av trogna bloggläsare kommer att sprida flygblad till alla hushåll! Man kan också räkna med att genussumman kommer att stiga betydligt om den röd-gröna oppositionen kommer till makten. Ska man tvingas välja mellan pest och kolera? Kan man inte bara låta The Postmodernism generator (skapa ny artikel genom att ladda om sidan, tipstack för denna länk till Lennart W) skriva artiklarna, eller apan i The Infinite Monkey Theorem så blir det betydligt billigare?

När jag var på rymdpromenad i helgen fann jag en genusfri zon strax ovanför statosfären!

När jag var på min rymdpromenad i helgen fann jag en genusfri zon strax ovanför statosfären!

OBS! Missa inte läkaren och bloggaren Pelle Billings jämställdhetsmanifest: ”Från feminism till jämställdhet.” Och civilingenjören och bloggaren Pär Ström undrade igår varför ingen ännu kommit på idén att studera osthyvlar ur ett genusperspektiv! En eloge till alla de politiker som för upp frågan om genusperspektiv på allt som finns mellan himmel och jord på dagordningen och därmed ser till att föra civilisationen framåt i folkviljans namn, för att inte tala om att förvalta skattepengarna på ett vettigt sätt! I nästa utlysningsomgång ska jag själv söka medel för att utvidga mitt tidigare anspråkslösa förslag på TOE (Theory of Everything) eftersom det har hänt så mycket vansinne på bara några månader att den redan måste uppdateras eftersom jag bland annat missade att politikernas IQ avtar som kvadraten på tiden och att det byråkratiska regelverkets minutiösa kontroll över vårt mentalt förslavade folk är en växande funktion av antalet motioner som läggs i Riksdagen, och i oktober kom ju som bekant 4000 sådana in. Heder åt alla bloggande aktivister och andra eldsjälar som organiserar motstånd mot det församlade etablissemangets dumheter medan resten av befolkningen ligger och dåsar i soffan i tron att problemen ska lösa sig av sig själva likt en härdad fettkula i tvättmaskinen om man bara sätter den på 80 grader och öser i tillräckligt med väteperoxid och frätande tvättmedel.


DEJA:s matteproblem

september 9, 2009
Med postkoloniala feministiska verktyg ska genusvetarna dekonstruera manligheten för skolprestationerna skull

Med klassiska postkoloniala feministiska verktyg ska genusvetarna dekonstruera manligheten

Det här blir det sista inlägget (fortsättning på 0, 1, 2, 3, 4) om DEJA:s delbetänkande SOU 2009:64, men var inte ledsna – vi har ju själva SLUTRAPPORTEN att se fram emot, den kommer den 30 augusti 2010! Det är då (ve och fasa) ”åtgärderna” ska presenteras! Som vi redan vet gäller (sid 237 under rubriken ”Underprestation som effekt av sociala konstruktioner av manlighet i skolan”) att ”En gemensam utgångspunkt är att social genusordning har avgörande betydelse för pojkars underprestationer i skolan.” och det är i all välvilja som genusvetarna därför ägnar sig åt att dekonstruera manligheten vid våra lärosäten på skattebetalarnas bekostnad. Kan inte den som vill få sin manlighet dekonstruerad vända sig till en genusspecialist och betala ur egen ficka!? Var tog valfriheten vägen, hörni – Alliansen!? Apropå Alliansen, så har en ung kvinnlig moderat (Sophia Ljungberg) lagt ner sin röst angående ett beslut om jämställdhetsplan, och i intervjun i länken ovan kan man läsa följande kloka ord: ”Jag är stolt över feminismen och det är tack vare den framfart feminismen har haft under 1800- och 1900-talet som min generation inte behöver kalla sig feminister. Jag är ganska säker på att målet med feminismen från början var, att kvinnor någon gång i framtiden inte skulle behöva använda begreppet feminism mer än på historielektionerna.”

Jag funderar faktiskt själv på att sätta ihop en bok om allt vansinne redan nu när jag ändå har det aktuellt i huvudet, och som kan utgöra denna framtida historiebok som Sophia talar om. Medan genusvetarna är i full färd med att dekonstruera alla manligt könskodade objekt i universum så ska jag skriva den och samtidigt försöka tänka ut hur vi kan dekonstruera genusvetarna så att boken verkligen blir en historiebok och inte nutidsbok. En nutidsbok är däremot s-kvinnornas Makthandboken där följande står att läsa: ”Kvinnor måste därför ta ansvar för minst halva makten i alla beslutande församlingar. Ett beslut som fattas av enbart män är dessutom ett icke-beslut. Sådana beslut borde ogiltigförklaras i lag.”

I DEJA:s rapport sidan 237 läser vi vidare: ”Genusteoretiska maskulinitetsteorier (t ex i Connells efterföljd) ser skapande och försvar för hegemonisk maskulinitet som en avgörande mekanism… Exakt vad som blir manligt respektive kvinnligt är delvis godtyckligt, men en övergripande och etablerad maktordning ger maskulinitet högre värde och tillskriver pojkar/män sådant som värderas högt.” Jaha, det var ju intressant – hur finner då genusvetarna det godtycke som ska dekonstrueras och vem gör värderingen? Och vad menar de med maskulint? Det finns ju inget sådant – maskulint och feminint är ju flytande abstraktioner som Patriarkatet uppfunnit för att kunna förtrycka! Har genusvetarna också fallit i Patriarkatets fälla? De skapar ju det maskulina genom att påtala det – har de inte läst sin egen forskning? Bedrövligt!

mental rotation

Genuseriet påminner om en vrickad mental rotation

Vad har rapportförfattarna att säga om skolprestationer inom matematiken då? Sid 212-213: ”Den stora mängden resultat [Könsskillnader i kognitiva förmågor] har dock kunnat föras samman i omfattande metastudier… Endast tre kognitiva förmågor uppvisade könsskillnader: verbal förmåga, visuell-spatial förmåga och matematisk förmåga. Därtill fann man stabila skillnader endast avseende aggressivitet… Avseende kognitiva förmågor rapporterar Hyde negligerbara skillnader avseende verbal och matematisk förmåga. För spatial förmåga förefaller en viss skillnad finnas, men den varierar mellan olika aspekter inom detta kognitiva område – störst skillnader till mäns fördel finns för mental rotation.” Mental rotation! Det är precis vad min kommande historiebok om genusvetarnas verksamhet ska heta! 🙂

Sid 214-215: ”Rosén fann en betydande skillnad mellan könsskillnader/ -likheter i de observerade prestationerna… Flickorna förefaller, i Roséns studie, använda mer generella intellektuella förmågor för alla uppgifter, medan pojkarna framstår som mer specialiserade då de använder smalare förmågedimensioner. Rosén skriver, med exempel från matematikområdet: ”Females seem to nurture their general intellectual abilities, while males seem to nurture their numerical achievement skills. (1998, s. 44)”. ”

Pojkars smalare förmågedimension syns på en brainscanning

Pojkars "smalare förmågedimension" syns på en brainscanning

Vad menas med ”generell intellektuell förmåga” i matematiska sammanhang, och hur kommer pojkarnas smalare förmågedimension till uttryck rent konkret? Kan någon genusvetare förklara för mig som matematiker hur det ligger till här? Har jag använt min kvinnliga generella intellektuella förmåga i min doktorsavhandling eller har en mörkare manlig sida hos mig i form av en smalare förmågedimension satt sitt spår i resultaten? Eller i bevisen? Vidare: ”Eftersom studien inte visar på några könsskillnader i begåvnings-strukturen som sådan skulle resultaten peka på att flickor och pojkar använder sina förmågor olika snarare än har olika förmågor. Och, som sagt, resultaten i form av lösningsfrekvens på test blir mycket likartade. Liknande resultat, som alltså pekar på att flickor i högre grad använder generell förmåga och pojkar avgränsad förmåga, har även framkommit i senare studier… Samtidigt skulle det kunna vara så att pojkar och flickor använder olika aspekter av sin förmåga för att lösa samma uppgifter… Rosén (1998) sätter emellertid resultaten i sin studie i relation till skillnaderna i könsmönster i klassrummet där pojkar tenderar att ta större plats och får mer uppmärksamhet. Hon skriver: ”However, male dominance may have a cognitive price, if males due to the fact that they receive more educational resources, are able to develop specialised skills, whereas girls in their subordinate position does (sic!) not get that opportunity. Their different cognitive profile may also interact with the fact that boys are more visible in the classroom. It could be that females’ broad and even cognitive profile makes them perceived as (too) “all-round” and broad in their interests; they either lack exotic specialised knowledge or it becomes inseparable from their high general level, and thus becomes harder to recognise. If broad and narrow ability dimensions can develop more or less independently from each other, then, perhaps the male price for their higher degree of visibility and unique competence is an uneven cognitive profile and weak spots. (s. 66)” Samma genomsnittliga prestationsnivå och övergripande kognitiva strukturer kan alltså dölja skillnader i hur uppgifter angrips och löses.”

Den som tänker utanför de påbjudna ramarna bidrar till att upprätthålla könsmaktsordningen

I ett jämställt samhälle tänker ingen utanför genusvetarnas påbjudna ramar

Ve och fasa, vilken katastrof – eleverna tänker på olika sätt för att komma fram till samma resultat! I dessa tider av tankelikriktning måste detta ses som ett grovt övertramp mot värdegrunden och likhetsideologin, detta är en strukturell orättvisa och de tankebrott som den tar sig uttryck i kan bara åtgärdas med en postkolonial feministisk massvaccination! För hjärnforskarna, som redan kände till att det finns genomsnittliga skillnader i strukturen mellan mäns och kvinnors hjärnor – dem vill genusvetarna inte kommunicera med. Nej nej – skillnader i spatial förmåga beror givetvis på könsmaktsordningen! Bryter vi bara könsmaktsordningen så kommer de geometriska figurerna att falla på plats på rätt sätt. Som en första övning för att förstå vilka olika metoder som finns för att vrida geometriska figurer i huvudet föreslår jag att genusvetarna/rapportförfattarna gör mensatestet HÄR – det ska bli intressant att se hur de ska standardisera lösandet av dessa problem och sedan utfärda påbud om tankelikriktning i jämställdhetens namn, och vi får se om Mensas styrelse kan klura ut hur man kan verifiera exakt hur varje testpersonen tänkte när han/hon utförde testet. Kanske finns någon feministisk telepatisk metod? Men ännu mer intressant blir det givetvis att se vilket resultat genusvetarna själva får på detta test! 😉


Genushysteri i praktiken

juli 26, 2009
Gernusvetarna vill hamna i toppen av samhällshierarkin, även om de principiellt är motståndare till hierarkire

Genusvetarna vill hamna i toppen av samhällshierarkin även om de principiellt är motståndare till hierarkier - givetvis

Ingen förälder jag stött på har tyckt att genuspedagogik ska ingå som en obligatorisk del av förskolans läroplan, i alla fall inte så som den har gestaltar sig i konkret handling som man kan läsa om i exempelvis SOU 2006:75 ”Jämställdhet i förskolan” där man lyfter fram ”positiva” exempel och utformar riktlinjer för framtiden, i kombination med det klassiska ”Effekterna av det vi sysslar med är egentligen inte kända, vi behöver ytterligare 200 miljoner (minst, men gärna dubbelt så mycket) under nästa budgetår för mer forskning kring de förtryckarstrukturer som barnen utvecklar redan som 1-åringar i samspel med andra barn och vi vill också bygga en uppfinnarverkstad för att ta fram könsneutrala leksaker. Då behövs naturligtvis även en fabrik för storskalig produktion osv så låt oss avrunda till en miljard jämnt då. Det är det minsta regeringen och skattebetalarna kan göra för jämställdheten eftersom strukturerna skapas redan i födelseögonblicket och förstärks sedan exponentiellt under uppväxtåren, och genuspedagogerna är som bekant de enda som har utbildning och kunskap nog för att omdirigera utvecklingen på området liksom att lösa klimatkrisen, finanskrisen, de eskalerande matpriserna och EU:s förmynderi. Med feminister i toppen av ett strikt hierarkiskt universum finns det en liten chans att vi kan undvika det svarta hålet i Vintergatans mitt, även om vi får räkna med att det borgerliga blocket blåser upp till en röd jätte under kampens gång. Inget pris är för högt för det statliga genusprojektet och dess kamp för att utjämna strukturer och maktordningar och genusvetarna, i egenskap av übermenschen, styr den korkade massan mot bättre vetande.” Och jämställdhetsministern kan naturligtvis inte säga nej, det vore ju politiskt självmord.

Jag har förgäves letat med ljus och lykta efter åtminstone någon (som jag känner) som tycker att genus är ett viktigt framtidprojekt där Sverige måste gå i täten för att sprida detta unika vansinnesprojekt av komiska och kosmiska proportioner över hela jordklotet.

Ni måååste lära er mer om de maktordningar era små barn bygger upp bakom er rygg på lekplatserna! Vet ni att gungorna är könsmarkarde? Och att genuskodat material kan skada hjärnvävnaden? Det har en framstående svensk genusvetare visat!

Nja, alltså saken är den att vi inte har några lekplatser i vårt land… vi behöver verkligen rent vatten. Kan ni inte hjälpa oss att borra en brunn istället?

Brunnen - ett godkänt feministprojekt

– Ja, det är ju bättre att borra en vagina i Moder Jord än att bygga en fallosformad klätterställning med inbyggda karriärstegar som pojkarna kommer att klättra i men inte flickorna. Men saken är den att er vattenbrist beror på den globala uppvärmningen som i sin tur beror på den manliga konsumtionen och för att förstå detta måste ni läsa 15 poäng genusvetenskap. Ni kan läsa den på distans via nätet, så kommer allt annat att lösa sig med tiden.

– Sanningen är den att vi inte har något datornät, vi behöver bygga ut vårt vanliga vägnät först. Kan ni inte hjälpa oss med redskap så att vi kan börja bygga?

– Nej, det går verkligen inte för sig, grävskopor och spadar är manligt könskodade, det har framstående forskare i väst visat. Dessutom är vägar farliga – alla vägar bär till Patriarkatet, och där vill ni inte vara, det vore inte bra för jämställdheten! Dessutom behöver vi göra en feministisk intersektionell analys av ert grundvatten när vi borrat Vaginabrunnen, och det innebär att vi måste spärra av 90% av ert landområde under några år, men när vi väl publicerat resultaten i en välrennomerad genustidskrift blir vi…eh jag menar ni, världsberömda! Det blir ett feministiskt genombrott! Om inte marken imploderar under borrandet, vi vill helst inte gå händelserna i förväg genom att undersöka markens hållfasthet med manliga maktinstrument. Men som det gamla talesättet lyder – den som lever får se, medan den som faller in i Vaginan dör en helig feministisk död. Det låter väl bra, kan vi skriva avtal nu?

Genusfrälst smiley

Genusfrälst smiley

Jag önskar verkligen jag fick möjlighet att prata med en förälder i detta avlånga land som vill ha genusteorier i förskolan men än har ingen ställt sig positiv. Däremot finns det gensufrälsta (ofta nyblivna) föräldrar i diverse forum på nätet. De berättar med entusiasm och glädje om genusperspektivets betydelse i vardagen, och hur de äntligen får nytta av sina 30 poäng i genusvetenskap. Hur har de förresten tid att hänga på forum med en så hög utbildning?

– Det var en intressant diskussion men jag måste koppla ner mig nu, det är något oljud i bakgrunden.

– Jaha, är det din man som kommit ut ur sin grotta och brölar?

– Nej, det är lilla Elsa som drar ut tangentbordsknapparna på den andra datorn, jag måste verkligen sluta nu och se vad som står på.

– Vet du att alfabetet är en förskräcklig norm? Det lärde jag mig när jag gick en genuskurs i vintras. Det finns en struktur på tangentbordet där var bokstav ska veta sin plats. Det din dotter gör nu är normbrytande – hon utmanar alfabetsnormen genom att byta plats på bokstäverna – det är viktigt att du inte avbryter detta viktiga inslag i hennes utveckling! Bokstäver är, till skillnad från vad Patriarkatet vill låta påskina, fritt utbytbara mot varandra – ingen bokstav är bättre än någon annan! Känner du till att det finns statistiska undersökningar som visar att vissa bokstäver förekommer oftare än andra och att man därför kan dechiffrera kodade meddelanden där olika bokstäver bytts ut mot varandra? Om alla bokstäver förekommit lika ofta och det rådde jämställdhet i bokstavsdjungeln hade allt varit mycket bättre, säkert hade vi kunnat förhindra flera krig, eller åtminstone avsluta dem tidigare. Det ska till en kvinna att förstå detta! Jag har en väninna som är gensuvetare och hon håller på att konstruera ett bokstavsneutralt språk där alla bokstäver förekommer exakt lika många gånger i varje bok som översätts till det språket, verkligen alfabetsbrytande, varje bokstav kan ju sägas utgöra ett eget kön och hon bringar ordning i maktordningarna och plattar till talstrukturen. Låt bokstäverna byta plats så får du se hur strukturen i meningarna försvinner omedelbart – din dotter är mycket klok!

– Byta ut bokstäverna? Men hur ska då min man kunna skriva eller förstå en text skriven på den datorn?

– Förstå och förstå, här handlar det om att sätta barnet i centrum och hela tiden ha jämställdheten i åtanke. Varje barn föds i könsneutralitetens tecken och det är vi vuxna, eller närmare bestämt din man, som begränsar deras kreativa flöde och inneboende feministiska skaparkraft.

– Jaha, ja så kan det vara men nu måste jag verkligen gå ifrån, Elsa klippte just av sladden på hårtorken!

– Ser du, det går framåt! Min tvååriga dotter är för övrigt oerhört positivt påverkad av genuspedagogiken på dagis, igår fick hon ett utbrott och kastade sin leksakstraktor i golvet och var sedan aggressiv hela eftermiddagen – ett verkligt framsteg ur ett genusperspektiv! Hon tog verkligen plats om man säger så.

– Jaha är det inte trotsåldern då?

– Nejdå, det är genuspedagogiken – den gör underverk! Igår hällde hon ut rosa nagellack över spisen. Det var en feministisk protest mot kvinnans roll som kockerska och slav i det moderna Sverige. Tänk att hon redan förstått det – genuspedagogiken har verkligen påverkat hela familjen, och dagen innan det vred hon huvudet av alla sina dockor och lade dem i en kastrull på spisen, och senast i förra veckan så öppnade hon bilmotorn och dök in och stannade där i en timme, minst. Det kan ha varit en dag, vi ville ju inte störa hennes möjlighet att utvecklas bortom könsrollerna.

– Jaha, eh, är det inte farligt för ett litet barn att vistas i en bilmotor sådär?

Könsneutral lek?

Könsrollsutjämnande lekplats

– Nejdå, när hon kom ut var hon riktigt igång och fick ännu ett raseriutbrott och betedde sig allmänt underligt, i vilket fall betedde hon sig inte normenligt så något måste ju bilmotorn ha gjort för självkänslan. Vi tog henne till en läkare efter några dagars hosta man han kunde inte fastställa sjukdomsbild, men då sa jag stolt att hela familjen ingår i ett genusprojekt som gör att vi bryter mot normer – vi får tydligen helt nya sjukdomar också som varken män eller kvinnor tidigare haft, det måste vara de där nya könsneutrala sjukdomarna som genusvetarna lovade oss, mycket intressant! Jag undrar om det finns några feministiska botemedel eller om Patriarkatets giftpenicillin fungerar även här? Jag känner att vi i min familj är stormsteg före alla andra i jämställdhetsavseende,det är en ny era, ett nytt sätt att leva, eller dö. I vilket fall är det unikt och normbrytande och vi får en ny gratis intersektionell analys av familjens maktordningar varje vecka tillsammans med vårt horoskop! Vill du också vara med?

För att komma till saken, det var inte bara Cecilia Wigström från fp som år 2003 tjatade på (s) om att påskynda genusarbetet i förskolan, utan även Birgitta Ohlsson (fp) var pådrivande, vilket man kunde se i samma interpellationsdebatt som jag bloggade om för ett tag sedan, och som följde på interpellationen 2003/04:63 där Birgitta Ohlsson vill veta vad statsrådet Lena Hallengren (s) tänkt ”göra för att bryta de ojämlika strukturerna och åstadkomma förändringar bland barn i förskolan.” Läser man debatten inser man,  liksom i debatten med Cecilia Wigström, att det lika gärna kunde varit en vänsterpartist som debatterade med statsrådet i frågan, eller så är Ohlssons liberala feminism helt enkelt identisk med vänsterns. Men lyckligtvis finns det folkpartister som inte köpt genusvetarnas vänsterfeministiska överideologi, tex Camilla Lindberg , Fredrik van der Broek , Lars Leijonborg med flera. Detta retar naturligtvis upp Birgitta Ohlsson som tydligen anser (SVD 14 januari 2007) att ”För en folkpartist är det ‘ideologiskt tjänstefel’ att inte kalla sig feminist.” Det skulle väl innebära att jämställdhetsminister Sabuni har begått ideologiskt tjänstefel, men etiketter är inte relevanta här, utan handling är det som räknas, och därför är det förvånande att Sabuni skrev under Jämi-beslutet och därmed gav klartecken (och stora summor pengar) till ett projekt som drivs av genusvetare och som står för en typ av feminism som Sabuni ju inte verkar vilja bekänna sig till, om inte jag missuppfattat något. Att det är Nationella Sekretariatet för genusforskning som fått regeringsuppdraget att genomföra JÄMI säger en del om vilken syn på jämställdhet vi har att göra med här.

I Birgitta Ohlsson värld vistas vi alla under en våt filt

I Birgitta Ohlssons värld vistas vi alla under en våt filt av könsroller

I interpellation 2003/04:63 framgår att Birgitta Ohlsson ringt runt till hundratals förskolor där huvuddelen av personalen visst tyckt att de inte vill lägga värderingar i barnens lekar samt att det är lite för tidigt att börja med ”jämställdhetsarbete” (den som definieras av genusvetarna) redan i förskoleåldern, men, som Birgitta Ohlsson skriver i interpellationen: ”Bristen på jämställdhet börjar i familjen. Men för att befria individen från gammeldags könsroller räcker det inte bara med en jämställdhetsmedveten barnuppfostran i hemmen utan det krävs också en feministiskt medveten förskolepolitik.” och i debatten menar hon (anf. 23) att ”könsrollerna hänger som en våt filt över vårt samhälle” och att det är ”extra roligt att det idag är två folkpartister som har valt att lyfta upp frågan på agendan”, och hon tycker visst fortfarande år 2008 att ”könsrollerna hänger som en våt filt” men denna gång (motion 2008/09:Ub462 tillsammans med folkpartisterna Tina Acketoft och Hans Backman) hänger den visst ”över dagens förskoleverksamhet” och därför är den nuvarande övertygelsen att ”Obligatoriska feministiska jämställdhetsplaner på dagis är ett första steg för att luckra upp könsrollerna och skapa ett friare samhälle. Det förutsätter att det blir obligatoriskt med både teoretisk och praktisk genuskunskap på förskollärar-utbildningen.” Obligatorisk teoretisk och praktisk genuskunskap för förskolelärare? Ställer sig folkpartiet som parti bakom detta? Vidare tycker visst Ohlsson inte att Myndigheten för skolutveckling gör tillräckligt, en myndighet vars regeringsuppdrag (sist i interpellationen) ”syftar till att främja och intensifiera jämställdhetsarbetet i skolor och kommuner. Exemplen ska öka kunskapen om innebörden i begreppet jämställdhet i ett skolperspektiv, hur genus och könsmönster tar sig i uttryck i skolan samt hur man kan arbeta för att nå läroplanens mål.”

Fysiklagarna i era böcker är underordnade de könsstrukturer ni ser om ni tittar ut genom fönstret

"Fysiklagarna är till sitt väsen underordnade de osynliga köns- och maktstrukturer ni ser genomsyrar Universum om ni tittar ut genom fönstret med läroplanens bifogade genusglasögon"

Jämställdhet i ett ”skolperspektiv”? Läroplanens mål? Målet om jämställdhet då eller? Förmodligen, eftersom detta givetvis står över uppdraget om kunskapsförmedling som visst kommit lite i skymundan de senaste åren eftersom det är lååångt viktigare att medvetandegöra barnen om förtryckarstrukturer och den belastning könet utgör (oavsett kön) än att studera. I vilket fall måste det till massor av resurser i form av pengar och genusvetare till svensk skola innan vi någonsin kan inbilla oss att resultaten förbättras – för dåliga resultat beror givetvis på samhällets strukturer och på att så många elever befinner sig i någon offerkategori som bara kan förstås genom en intersektionell analys av skolväsendet. Eller?


En ekologisk genusfråga

juli 20, 2009

Många med doktorsgrad ifrågasätter genustramset

Många med doktorsgrad ifrågasätter genustramset

Först vill jag bara uppmärksamma att SVD Brännpunkt igår publicerat en replik av tekn dr Andreas Dahlin med titeln Kvotering är könsdiskriminering på organiserad form” till den ursprungliga artikeln ”Högskolan är inte jämställd” skriven av representanter för Delegationen för jämställdhet i högskolan. En kommentator på bloggen (Gustaf) tipsade mig om ett två år gammalt protokoll från ett möte vid Ekologiska Institutionen, Lunds Universitet. Under ett möte 2007 presenterades ett förslag till jämställdhetsplan som efter diskussion i styrelsen fastställdes enligt förslaget. Dock begärde en professor, Christer Löfstedt, att få bilaga en anteckning i protokollet, som återfinns i länken ovan. Löfstedt är ansvarig för forskning och forskarutbildning vid avdelningen för kemisk ekologi/ekotoxikologi och har en imponerande akademisk CV.

En eloge till denna professor som haft mod, kunskap och handlingskraft nog att gå emot det politiskt korrekta genusetablissemanget som successivt och målmedvetet infiltrerat all verksamhet i det här landet! Det är minsann inte var dag man ser en professor öppet sätta sig på tvären mot det genusindustriella komplex som kommit att genomsyra allas vår vardag, eller som kommentatorn QED på bloggen så träffande benämnde denna fanatiska pöbel – StaGePo – Statliga Genus Polisen!

Genusperspektiv på ekologiska ärtor

Genusperspektiv på ekologiska ärtor

Här är institutionens checklista som ska användas vid tillsättning av arbetsgrupper och som måste skickas in till jämställdhetsgruppen. Här är nuvarande jämställdhetsplan. Ha i åtanke att detta inte är något unikt för denna institution – uppdraget kommer från högre ort och resulterar i liknande dokument vid alla institutioner! Nuvarande jämställdhetsplan ovan är antagen 2008 och det är med bakgrund av denna (förvisso uppdaterade version) man ska förstå professor Löfstedts anteckning till protokollet angående förslaget till jämställdhetsplanen, som innehåller många kloka ord – jag citerar några utvalda delar:

”Det hade naturligtvis varit bekvämare att hållningslöst tillstyrka förslaget till ”Jämställdhetsplan för Ekologiska institutionen” än att göra en principiell markering genom att avstå från att rösta. Därmed skulle jag inte heller ha öppnat mig för kritiken att jag kanske är emot jämställdhet!? Men jag försäkrar er att man kan vara kallsinnig, ja rent av negativ, till jämställdhetsplaner och ändå vara för jämställdhet.”

”Jämställdhetsplanen för Ekologiska institutionen (och jämställdhets-arbetet vid universitet i stort) ansluter sig idémässigt till en form av strukturell jämställdhet som hyllar lika utfall för olika grupper – oavsett relevanta fakta utöver grupptillhörighet. För mig däremot handlar jämställdhet om jämställdhet mellan individer och att motverka uppenbar diskriminering – jämställdhet i betydelsen att vara mot diskriminering och för lika möjligheter vid likvärdig meritering. När diskriminering inte kan påvisas anser jag det vara en bättre väg att i största möjliga utsträckning bortse från egenskaper som kön och etnisk tillhörighet. Jag kan således inte ge mitt stöd till en jämställdhetsplan vars övergripande mål är att ”uppnå jämn könsfördelning i grundutbildning och forskarutbildning, inom olika yrkesgrupper samt i nämnder och styrelser”. Den sortens sociala ingenjörskonst undervärderar personliga egenskaper, människors förmåga till fria val och möjligheten till förändringsarbete baserat på saklighet och samarbete.”

Liksom vissa grodor bär genusteorierna på ett gift

Liksom vissa grodor bär genusteorierna på ett gift som förvirrar sinnena och motverkar äkta jämställdhet

”Jag vill till och med påstå att ”genusperspektivet” och det ständiga framhävandet av könets betydelse i alla möjliga och omöjliga sammanhang är ett gift som numera försvårar umgänget mellan män och kvinnor på arbetsplatsen och i samhället i övrigt och som främjar osaklighet och godtycke i tillsättning av tjänster och utdelning av forskningsanslag. Förslaget till jämställdhetsplan för Ekologiska institutionen kan synas harmlöst i sammanhanget. Uppsåtet är ju ändå vällovligt; att skapa en ”bättre” arbetsplats för arbetstagarna. Men ändamålet helgar inte medlen. I mina ögon kommer de föreslagna åtgärderna att motverka sina syften och vi skall inte okritiskt låta oss ryckas med av en rörelse bara för att den ligger i tiden.”

Som professor i Lund vet han vad han talar om när det kommer till jämställdhet i undervisningssammanhang – det handlar inte längre om att (vilket ju är självklart) att bemöta människor på ett respektfullt sätt oavsett kön, utan här handlar det om att köns- och genusperspektivet ska integreras i det konkreta kursinnehållet (den så kallade genuscertifieringen) – något som varken universitetslärarna eller genusexperterna vet hur det ska gå till. Därefter konkretiserar professor Löfstedt sin kritik (se resterande synpunkter i protkollet):

* Att upprätthålla en jämn fördelning mellan inbjudna manliga och kvinnliga föredragshållare måste rimligen vara underordnat institutionens vetenskapliga mål.

* Att skapa nätverk med framgångsrika kvinnor är lika förkastligt som att skapa nätverk med framgångsrika män – om rekrytering sker baserat på kön och inte på kompetens.

* Beträffande årliga jämställdhetsföredrag ”med inbjuden expert inom området” tror jag att det kanske kan vara värt att damma av tanken om den ”kognitiva tillgängligheten”. Istället för att inbjuda företrädare för det genusindustriella komplexet som lever på att marknadsföra könsfrågan som ett problem bör kanske antagonisterna och de intellektuella debattörerna inbjudas?

* Obligatorisk ”utbildning som behandlar jämställdhet i undervisning” för alla lärare betackar jag mig för. Frivillig utbildning som problematiserar både jämställdhetsbegreppet och den politiska strävan efter strukturell jämställdhet är jag däremot positiv till – men bara som ett av flera möjliga inslag i personalens vidareutbildning!

* Hemsida om jämställdhetsarbetet är ett projekt som platsar i den allmänna uppryckningen av hemsideskulturen vid institutionen och kräver ingen jämställdhetsplan.

Genuskvarnen (som är en illa dold fallossymbol) mal på

Genuskvarnen (som är en fallossymbol) mal på...

”Under många år handlade Sydsvenskans bevakning av professorsinstallationerna vid Lunds universitet huvudsakligen om antalet kvinnor bland de nyinstallerade. Jag är så oerhört trött på genus-tugget, på sökandet efter motsättningar mellan könen och universitetets följsamhet mot politikernas påbud om jämställdhetsplaner hit och mångfald dit. Det bekymrar mig mycket att många av universitetets bästa krafter ägnar så mycket tid åt dessa frågor istället för att forska och undervisa. Min reaktion i det rådande klimatet är därför att anamma en strategi av ”civil olydnad” och om detta inte förslår återstår väl bara att gå i inre exil. ” Kommentar överflödig. Jag kunde inte sagt (skrivit)  det bättre själv! 🙂


%d bloggare gillar detta: