Mp:s människosyn, polisens värdegrundspanik och en typisk genusavhandling

april 12, 2010
Kan en heterosexuell kvinna med kryckor rösta på en homsexuell man utan kryckor?

Kan en kort heterosexuell kvinna med kryckor rösta på en homsexuell lång man utan kryckor men med synnedsättning?

Pär Ström har på sin blogg tagit upp fenomenet Kvotering 2.0: på listan till kommunfullmäktige för Miljöpartiet i Härnösand har man nu kvoterat så att varannan kandidat har utländsk bakgrund (inslag på SVT Play) [definition på utländsk bakgrund enligt SCB  är att båda föräldrar är födda utomlands]. Målet är som ni ser i inslaget, ”självklart” att på detta sätt få fler röster, utan att man specificerar hur det ena ska leda till det andra. Ska man genom denna lista förändra något konkret i sin förda politik, eller förväntas det att medborgarna i landet automatiskt röstar på den som har samma etniska tillhörighet? Detta innebär i så fall en helt ny människosyn från Miljöpartiets håll som vi inte känt till tidigare. Eller menar man att en politiker med en viss etnisk tillhörighet bättre representerar medborgarna med den etniska bakgrunden än vad andra politiker med en annan etnisk bakgrund gör? Även detta visar i så fall på en ny och hittills okänd människosyn inom Miljöpartiet, men det är visst det man menar: ”Vi kallar det för randiga listor och det handlar i grunden om att alla medborgare ska känna sig representerade” (källa). Frågan är om denna randiga lista exakt avspeglar sammansättningen på invånarna i Härnösand? Som framgår av inslaget ser man detta som ett nästa steg efter kvoteringen 50/50 av kvinnor/män.

Nu frågar sig antagligen många när det är dags att kvotera in på andra grunder som sexuell läggning, ålder, religion och funktions-nedsättning mm. Jag fick faktiskt själv en viss funktionsnedsättning senaste gången jag stoppade fingrarna i vägguttaget i tron att jag skulle vakna från den psykos jag trodde jag befann mig i med tanke på sakernas genustillstånd. Funktionsnedsättningar finns det i många varierande former och det kommer att krävas en matematiker för att räkna ut exakt hur denna viktning måste göras tillsammans med övriga parametrar givetvis. Man kan ju vara kvinna, medellång, lida av migrän och vara kristen och hur ska detta ställas mot en homosexuell kort man som är buddist och har magsår? För inte vill väl någon med hörselnedsättning bli representerad av någon som istället har ont i ryggen? Oavsett vad man kan tycka om skolpolitik, miljöfrågor, försvar och annat, så måste man representeras av någon som är så lik en som möjligt vad gäller alla andra egenskaper utöver de politiska åsikterna. Eftersom vi alla är unika (som vi ju fått lära oss under skolgången för att inte jämföra oss med någon annan, men också i syfte att ursäkta godtyckligt uppträdande mot läraren) så innebär det att det egentligen inte kan finnas någon annan som på ett önskvärt sätt kan representera oss – utan vi bör därför alla sitta i riksdagen och kommunfullmäktige och representera oss själva. Detta påminner ju starkt om demokrati – så kanske kvoteringshysterin kan leda till det om inte annat? Jag vill minnas att en kommentator (Josef) en gång bland alla sin länkar länkade till ordet Partikrati på wiki:

Är vår demokrati verkligen så bra?

Är vår demokrati verkligen helt färdigutvecklad och klar för export?

”En partikrati eller partistyre/partivälde är en form av representativ demokrati där den lagstiftande makten i praktiken ligger hos en politisk elit som är organiserad i politiska partier och inte hos enskilda politiker eller medborgare. Folket väljer sina representanter via ett proportionellt parti-valsystem. I praktiken kan de flesta demokratier betraktas som partikratier. Den pricipiella skillnaden mellan en demokrati  och en partikrati är graden av folkets suveränitet. Båda styrelseskicken har oftast partier och parlament men inom demokratin har folket, genom bindande folkomröstningar, en större möjlighet att direkt påverka lagstiftningen. Det vill säga att inom en partikrati saknar folket direkt politisk makt. I en partikrati kan folket endast genom allmänna val, som hålls med årsvisa mellanrum, ändra förhållandet mellan partierna i parlamentet och har endast i ”efterhand” en möjlighet att påverka maktutövningen.”

Detta blir extra intressant mot bakgrund av gårdagens Agenda där man tog upp detta med partipiskan (6:40 min): ”Bakom kulisserna i riksdagens plenisal” (SVT Play).  Mer om detta i dagens SVD Brännpunkt.

Missa inte Polisfackets brev till medlemmarna i Skåne där man ifrågasätter polisenmyndighetens agerande i värdegrundsfrågor (bloggen Aktivarum har redan tagit upp detta här). Citat från brevet:

Be mina kollegor hålla ögonen efter en man - det är en människa, mer får jag inte säga.

Be mina kollegor följa efter efter en man med jeans och svart jacka - det är en människa, mer får jag inte säga.

”Vi har de senaste veckorna mötts av många medlemmar som kraftigt ifrågasätter trovärdigheten i myndighetens värdegrundshantering. Anledningen är att man från ledningens sida polisanmält vad man anser vara olämpliga ordval. Det handlar då om ord som kommit via externa uppgiftslämnare.. Vi har också hört av medlemmar som blivit tillrättavisade av vår informationsavdelning. Budskapet var att ett ord inte längre var lämpligt att använda i våra interna produktioner.Vi anser att det är dags att vi ställer frågan … Vad håller vi på med? Ordet vi inte skall använda är ”utländsk”. Vi skall heller inte kalla en polsk medborgare för ”polack”. Får vi kalla en dansk för dansk eller en tysk för tysk? En fransman kanske inte får kallas för fransos och en smålänning för smålänning. Alla människor lägger olika värderingar i orden utifrån egna referensramar. Dansken kanske symboliserar en full fotbollssupporter på Parkens gröna gräs för någon och den erkänt gemytliga ”rooliganen” för någon annan. Tysken kanske är en trevlig bayrare i lederhosen för någon men kanske lägervakt för en annan. Smålänningen har sedan urminnes tider i Sverige beskrivits som ”snål”!? Vi hoppas att saken beskrivits tillräckligt klart. Vad håller vi på med?”

Detta att inte få använda ord som tex avslöjar härkomst för att beskriva någon, hur påverkar det möjligheten att kvotera in på kommunfullmäktigelistor? Borde inte Miljöpartiet polisanmälas? Eller är det bara poliser som inte får påtala etnisk bakgrund?

Morgonsur har tidigare skrivit bra om värdegrunden i försvaret (och uppföljningen). Jag har tidigare skrivit om värdegrunden här.

Jag bläddrade i helgen i Timbro-rapporten ”Viljan att flyta medströms – en granskning av svenska genusavhandlingar 2005” av Susanna Hakelius Popova. I rapporten, som är från 2005, har hon läst igenom och kommenterat tio doktorsavhandlingar i kvinno-, mans- och genusforskning från det året, nämligen de senaste tio som fanns presenterade på Nationella Sekretariatet för genusforsknings hemsida i juni 2005. För varje avhandling har Hakelius Popova skrivit en sammanfattning på 1-2 sidor och därefter en kommentar till avhandlingen.

Jag rekommenderar en läsning av denna rapport. På sidan 11 i rapporen (12 i pdf:en) behandlas tex avhandlingen ”Prat, politik och praktik: om individers möten med strukturer i en kommunal satsning på kvinnors företagande” av Jeanette Dareblom. Institution/ämne är nationalekonomi och lärosäte är Handelshögskolan i Stockholm. Så här skriver Hakelius Popova bland annat under ”Sammanfattning”:

Offer för de osynliga strukturer som dök upp när formell jämställdhet uppnåddes

Offer för osynliga strukturer som dök upp när formell jämställdhet uppnåddes

”Hur påverkar strukturella förutsättningar kvinnors företagande? Vad händer med kvinnor som potentiella företagare? För att besvara frågorna samtalade Jeanette Dareblom med 12 offentliganställda kvinnor i två år. Kvinnorna ingick i en grupp som fått erbjudande om hjälp att starta eget, och de perspektiv Dareblom anlägger i studien anger hon som genusteori, teorier om kvinnor och arbetsmarknad, den politiska omgivningen, prat som legitimerande handling samt makt. I studien gör hon antagandet att könssegregering följer kvinnorna ut på arbetsmarknaden och att mannen är norm för liv, arbete och företagande. Företagande problematiseras därför att ”denna norm placerar kvinnan i motsatsställning”.” ”Kanske finns en förklaring till bristen på definition i följande beskrivning [citat]: ”Det subtila är svårt att bemöta och förändringar i kvinnornas individuella val är synliga i betydligt större utsträckning än bakomliggande, strukturella normer och värderingar som påverkar och styr dessa val.”

”Dareblom framhåller strukturernas vikt och påverkan på individers val för att förstå förutsättningarna för kvinnors företagande. Att argumentera för att kvinnor har vad som kallas ”fria” val innebär att lägga ansvar för förändring på kvinnor som individer, anser Dareblom. Det är inte önskvärt tycker författaren som i stället vill placera företagande i en vidare kontext och påvisa att kvinnornas val är strukturellt villkorade. Vad är då en struktur? ”Strukturer är skapande, de sätter ramarna för det handlingsutrymme som ska betraktas som legitimt och accepterat. I och med detta skapar strukturer även förutsättningar att verka inom dessa ramar. Även satsningar inom ramen för dessa strukturer påverkas, individerna som går in i satsningarna påverkas samt satsningarnas konkreta utfall. Påverkan är dock ömsesidig. Samspelet mellan individ och struktur kan studeras och konkretiseras genom att tillämpa olika teoretiska verktyg. Ett uttryck för vad som skapas och händer i ett sådant möte är det prat som produceras.”” Begreppet prat utreds vidare och definieras som en social aktivitet som länkar samman föreställningar om verkligheten med symboler. [Citat:] ”Jag definierar prat som verbal kommunikation i talad eller skriftlig form.”

Jag har tillverkat en ihålig sfärisk modell av könsstrukturerna

Ihålig sfärisk modell av könsstrukturerna på arbetsmarknaden. Männen är det vita och kvinnorna svävar runt i de begränsade hålrummen.

I avhandlingen karaktäriseras företagande på följande sätt: ”Den könsneutrala termen företagare utgår från en manlig norm, att vara man och företagare står inte i motsatsförhållande till varandra.” ”Företagande är en del av den könsegregerade arbetsmarknad som i sin tur är ett uttryck för en samhällelig könsmaktsstruktur, detta oavsett hur könsneutralt företagande kan te sig.” ”Det finns någonting strukturellt i omgivningen som segregerar och detta kan kopplas till den privata sfären och till arbetsmarknaden.” Formella hinder för jämställdhet har undanröjts. Men ”en mer osynlig struktur” har ersatt de formella hindren, och denna struktur ger upphov till omfattande ”ojämställdhet”… genusteorin är en premiss för avhandlingen och könsmaktsstrukturerna betraktas som grundläggande. Att dessa förhållanden skulle behöva leda till mätbara konsekvenser förnekas med formuleringen: ”Könsskillnader kan vara teoretiskt underbyggda men inte reflekteras i praktiken.”

Att ständigt kategorisera kvinnor efter kön gör det svårt för kvinnor att befrias från sin ”annorlundahet”. Dareblom konstaterar att kanske upplever inte alla kvinnliga företagare försvårande omständigheter kopplade till strukturella hinder. ”Men säkert har många av dessa kvinnor heller inga erfarenheter av genusrelaterade svårigheter i gärningen som företagare.” Det kan vara på sin plats att påpeka att som en svårighet för kvinnliga företagare anges det ekonomiska och att fler kvinnor skulle lockas om de fick hjälp med den biten. Är inte ekonomi ett problem även för de män som startar företag? Är ekonomin en genusfråga och kopplad till genusstrukturer?

Under ”Kommentar” till denna avhandling skriver Hakelius Popova bland annat:

”Författaren påstår att företagande är en del av den könsegregerade arbetsmarknad som i sin tur är ett uttryck för en samhällelig könsmaktsstruktur, detta oavsett hur könsneutralt företagande kan te sig. Att hon samtidigt i avhandlingen rapporterar siffror från AMS som visar att ungefär en tredjedel av alla företagare är kvinnor, sätts dock inte i relation till könsmaktsstrukturen. Hur har denna tredjedel med författarens teorimodell lyckats bryta könsmönstret? Har det skett trots starkt motstånd eller för att kvinnorna tagits som gisslan för att könsförtrycket inte ska bli för uppenbart? Eller är en tredjedel av företagarna kvinnor därför att de patriarkala strukturerna tappat kraft?”

Vi vet alla att den osynliga strukturen är en normerande man

Den osynliga strukturen är skapad av en normsättande man i Patriarkatets hemliga strukturlabb

”Dareblom medger att formella hinder för jämställdhet har undanröjts. Men hon menar att ”en mer osynlig struktur” har ersatt de formella hindren, och denna struktur ger upphov till omfattande ”ojämställdhet”. Vad detta osynliga något är utreds inte och bristen på idéer om vad hindret består av blir problematisk för läsaren. Vad kan man egentligen veta om en osynlig struktur? Vad vet Dareblom? Hör förklaringsluckan ihop med att författaren inte förstår verkligheten som något objektivt som vi alla kan uppfatta på samma sätt? Visserligen
måste några av oss kunna förstå verkligheten på ett någorlunda likartat sätt, annars blir också läsningen av Darebloms avhandling meningslös, men författarens utgångspunkt förklarar kanske det relativa ointresset för begreppsdefinitioner?”

”Genusteorin är en premiss för avhandlingen och könsmaktsstrukturerna betraktas som grundläggande. Män sägs ha dikterat villkoren för vad ett kvinnoliv och ett mansliv är, bör och ska vara. Dessutom påstås mannen uppfattas som människa och kvinnan som könet. Men vad får det för konsekvens för resonemangen som förs? Förutom att kvinnor ses som en missgynnad grupp är det svårt att säga, särskilt mot bakgrund av utsagor som: ”Relationen mellan kvinnor och män har både varit konstant och förändrats över tiden” och ”Könsskillnader kan vara teoretiskt underbyggda men inte reflekteras i praktiken.” Sådana tankegångar måste göra det svårt för forskaren, och gör det helt säkert svårt för oss andra att skapa klarhet. Det blir inte tydligare när Dareblom för fram att ett ständigt kategoriserande efter kön gör det svårt för kvinnor att befrias från sin ”annorlundahet”. Det är ju just ett kategoriserande efter kön hon själv gjort med sitt avhandlingstema.”

Lästips: Elever i friskolor presterar bättre, Yrkeslegitimation för lärare 2012 (kommentar).


Genusarbete smulades sönder

februari 9, 2010
Alla måste komma ut exakt samtidigt!

Alla måste komma ut exakt samtidigt! Några sekunders skillnad kan påverka förskolans jämställdhetssträvanden och resultera i ett mini-Patriarkat som avspeglar och reproducerar det omgivande samhället

Igår den 8 februari var det en artikel i DN Insidan om genusdagis (sid 26-27) där jag medverkade som kritiker. I artikeln förklarar man (Ängsbackens genusmedvetna förskola) att ”En vanlig missuppfattning om genusmedvetna förskolor är att det är barnen man försöker ändra på. I själva verket är tanken att de vuxna ska ändra sitt beteende – eftersom de vuxna genom sitt bemötande tvingar (sic!) barnen att leva upp till de vuxnas, ofta omedvetna, föreställningar om pojkar och flickor och hur de ska bete sig… För tre år sedan började de diskutera genus, det vill säga sociala könsroller, som begrepp på förskolan… Sedan kom genuskonsulter till skolan och filmade pedagogerna på Ängsbacken.” Dessa filmer visade att ”vissa barn fick vänta på andra – och vem som väntade på vem var en könsfråga. Killarna fick mer plats helt enkelt.” Utöver att själv ha observerat det så har jag har läst i SOU 2006:75 om hur upprörda genuspedagoger vittnar att killarna rusar ut  först på gården när det är dags att gå ut. Detta är givetvis ytterst allvarligt och riskerar att traumatisera mänskligheten flera generationer framåt, så det är dags att sätta in genusinspektörer, genuspiloter, förändringspiloter och jämställdhetsutvecklare redan nu! Genom att stoppa pojkarna redan i dörröppningen kan dagispersonalen dekonstruera deras av det omgivande samhället socialt konstruerade hegemoniska maskulinitet och därigenom förstärka pojkarnas känsla av att vara köns- och identitetslösa, så att de helt enkelt, som man säger, kan ”få vara sig själva” utan negativa yttre influenser från vuxenvärlden (utöver genusvetarnas absolut nödvändiga påverkan då) och därigenom ges makten att i framtiden själva konstruera sin könsidentitet när de känner sig mogna för det – hur mycket man nu kan mogna i en omgivning genomsyrad av genusvetare. Genusvetarna står utanför de strukturer vi andra är insyltade i och inte kan komma ur. Det finns en medicinsk term som beskriver just det tillståndet när man står utanför den verklighet alla andra befinner sig i – det tillståndet kallas psykos! I detta fall genuspsykos. Och det är genusvetarnas ödesbestämda uppgift att i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne visa oss andra var skåpet ska stå, nämligen till vänster om extremvänstern där genusvansinnet vanligen håller till, om vi undantar feminist-marxismens senaste offer då – moderaten Per Schlinggenus, som genusvetarna drogat ner med postkolonial feminsim i ett försök att kuppa Alliansen. Låt oss inte underskatta hjärntvättens fanbärare.

Utvecklandet av strategiskt tänkande hotar genusidustrin - bättre att låta bli

Utvecklandet av strategiskt tänkande kan på sikt hota hela genusidustrin - bättre att låta bli

Jag kommenterar bara kort i DN att genusvansinnet i förskolan är vuxenterapi och slöseri med skattepengar och jag uppmanar förskolorna att istället satsa på att exempelvis lära barnen spela schack eller tennis – alltså aktivera dem istället för att sitta och diskutera genus, normer, könsroller, kön, queerteorier, sociala konstruktioner och ”hur man tänkte förr i tiden” (vilket man måste tillägga så fort man syndat genom att läsa en saga om en prins som räddar en prinsessa, DN sid 27. Enligt förskolans läroplan Lpfö 98 har man nämligen en skyldighet att föra över kulturarvet, och då får man inte byta kön på rollkaraktärer och ändra på handlingen i alla sagor, även om man uppmanas göra det i flertalet, liksom att inhandla sk ”krammärkt litteratur” vilket innebär att böckerna är granskade ur ett ”demokrati-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv”). Som sagt, det är bara att rasera några årtusenden av civilisationsbygge och börja på ny genuskula, nu när vi alla insett att allt vi trodde oss veta om verkligheten visat sig vara falskt. Det inkluderar såväl det vardagliga livet som (det vi trodde var) kunskaper om universums uppbyggnad, galaxhoparnas struktur, kemiska reaktioner som i själva verket är sociala konstruktioner där observatören skapar den kemiska föreningen i ett tillstånd av inbillat förstånd, för att inte tala om livets ursprung – våra förfäder damp för några miljoner år sedan plötsligt ner på Jorden, könslösa och fina, varefter en märklig process tog vid som varade i tusentals år där den struktur som idag kallas för Patriarkatet fick ett avgörande inflytande på all mänsklig utveckling  (liksom på djurvärldens då ju även dessa visar tendenser till könsroller och könsspecifika beteenden) där en könsmaktsordning baserad på postkolonial teori  dominerade under hundratusentals år långt innan själva kolonialismen, eftersom kolonialism och förtryckarstrukturer legat inbäddade i universums struktur och innersta väsen ända från början, närmare bestämt genom de Calabi-Yau-rum som strängteorin använder sig av och som varken matematiker eller fysiker ännu förstår sig på, men som genusvetarna med sin enorma hjärnkapacitet nu lyckats avkoda och de har därigenom rullat upp de extra patriarkala dimensioner som legat gömda för blotta ögat och som blåstes upp under den inflationistiska fasen av universums expansion direkt efter Big Bang. Det är dessa välkända strukturer vi kan beskåda idag – inte konstigt att Fysikum i Lund samarbetar med Tiina Rosenberg i genuscertifieringsprojektet – tänk vad lite tvärvetenskaplig forskning kan åstadkomma! Se sid 28 här:

”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser:

1. Infiltration, Information och Utbildning.”

Infiltration! Tack för ärligheten åtminstone!

Genussmulor

Genussmulor var det enda som blev kvar efter flera års "genusmedvetenhet"

Dagisgenuspionjären Kajsa Wahlström säger i DN-artikeln: ”Den första kullen som gick ut från Björntomten och Tittmyran (två kända genusdagis, min anm) efter omgörningen blev en chock för skolpersonalen i Gävle. Flickorna upplevdes som stökiga, fast de i praktiken bara gavs lika stor plats som pojkarna. Det tog bara ett par dagar så smulades det ner. Flickorna stod stilla och pojkarna tog fram knytnävarna, samma pojkar som tidigare hade kunnat prata om känslor, hur de ville ha saker och ting utan att slåss, och samma flickor som var vara vid att tillåtas ta plats”. Oj, skolpersonalen måste verkligen ha tvingat fram könsrollerna med sitt ogenomtänkta och destruktiva bemötande – på bara några dagar lyckades skolpersonalen rekonstruera allas kön och rasera genusvetarnas mångåriga arbete med att ”bara låta barnen få vara sig själva”.  Och uppföljningen och resultatet då? ”Ja, trots att de skolats i förskola med jämställdhetsprofil så har de inte valt utbildningar som är annorlunda mot hur tonåringar väljer traditionellt.” Genusvetarna borde givetvis ha förföljt ungarna från vaggan och ända ut i arbetslivet. Med mer fokuserat, koncentrerat och konstant genusarbete hade allt kunnat bli annorlunda….

Axess 2 2010

Axess 2 2010

Nu har det nya numret av Axess Magasin kommit ut: ”Eliternas reträtt”. Här kan man läsa hur vänstern band kvinnorna vid spisen (Anita du Rietz) , om antielitismens höga pris (Nathan Shachar) om demokrati på nätet (Lotta Gröning) , om eliternas abdikering (Johan Lundberg) och mycket mer. Anita du Rietz har skrivit boken ”Svenskornas företagsamma historia” Ur hennes artikel i senaste Axess: ”Ett radikalfeministiskt genusperspektiv och teorier om könsmaktsordningen påbjuder omtolkningar så att entreprenörskap förknippas med en manlig förtryckarroll. Den starkt maskuliniserade bilden av företagandet gör att kvinnoföretagandet blir en avvikelse. Med utgångspunkt från en tänkt ojämlikhet mellan könen blir slutsatsen att kvinnor är så förtryckta att lagstiftning och kvotering blir det enda sättet för kvinnor att få makt och framgång. Det har de senaste decennierna varit legitimt att undervisa om radikalfeminism när vi istället skulle ha studerat vår egen historia. Genom att lyfta fram starka och nydanande entreprenörskvinnor skulle fler ha fått lära sig vilka goda förebilder kvinnor historiskt har varit i Sverige, vilket kunnat inspirera kvinnor till djärva satsningar med ett livligare företagande som resultat än vad vi har idag.”

Standardmodellen för elementarpartiklar var farlig kunskap som kunde spä på "orättvisor"

Standardmodellen för elementarpartiklar var farlig kunskap som kunde skapa "orättvisor"

På sid 56 i Axess har jag skrivit en krönika om skolan. Bland annat tar jag upp ett minne från min högstadietid då jag frågade min fysikfröken i högstadiet om jag fick låna hem en populärvetenskaplig bok om elementarpartiklar. Hennes korta svar löd: ”Nä, det tycker jag inte, för då kommer du ju att kunna mer än de andra”. Att inhämta kunskaper utom lärarens kontroll kunde tydligen skapa ”orättvisor”. Så istället för den populärvetenskapliga boken som tydligen hotade skolans rättvisesträvanden fick det bli mammas gamla kursbok i fysik från 70-talet om halvledarkomponenter, som jag sparat som ett barndomsminne. Frågan är vad som händer med de barn som inte får tillgång till litteratur som intresserar dem varken i skolan eller i hemmet. Det är nämligen samma sorts personer som den här lärarinnan som samtidigt gapar över den sociala snedrekryteringen.

Så här ska etnologen Jonas Frykman ha sagt redan på 90-talet: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper. Skolan koncentrerar sig på att göra individen till Någon. Dagens skola har fastnat i Den Goda Viljans Tragik.

Bildningsresan

Bildningsresan

Apropå svenskt skolväsende så vill jag passa på att rekommendera boken ”Bildningsresan” skriven av författaren, ledarskapskonsulten (och fd lektor i rättsvetenskap) Leif Alsheimer som jag hade äran att träffa och samtala med igår. Andra intressanta böcker som rör utbildningsväsendet är professor Inger Enkvists ”Feltänk” och ”Skolan – ett svenskt högriskprojket”. Läs gärna hennes Axessartikel från i somras: ”Därför lyckas asiatiska elever.” Jag vill också tipsa om ett läsvärt blogginlägg  jag fann och låt mig citera från blogginnehavarens (Stig Moberg) artikel på Newsmill:

”Vänsterns skolpolitik präglas av okunskap, kunskapsförakt och är djupt orättvis. Rättvisa är inte att hålla alla på samma låga nivå, utan att acceptera olikheter och ge alla möjligheten att utveckla sin fulla potential. Om jag skulle sänka mig till vissa vänsterdebattörers debattnivå så skulle jag påstå att man vill sänka folkets förmåga till logiskt och matematiskt tänkande, eftersom ett sådant folk är lättare att manipulera.”

En flitig skoldebattör är matematikprofessorn Olle Häggström – läs alla hans välskrivna inlägg i skoldebatten!

Men för att återgå till genusdebatten, fil dr Roland Poirier Martinsson skrev igår i SVD om sin syn på dagens statsfeminsim (”Kapitulera inte för statsfeminismen”): ”Vad mera är, jag anser att den ekonomistiska strukturfeminismen är en antiintellektuell och frihetsfientlig humbugdoktrin, som morgondagens vetenskapshistoria kommer att sortera bland frenologi och animal magnetism.” och reaktionerna lät inte vänta på sig, här en av en kränkt ekonom (fann detta på Maria Abrahamssons blogg ) som inte vill att hans ämne ska förknippas med statsfeminismen (ironi) :-). Och så pågår kvoteringsdebatt i DN ser jag (1 , 2, 3, 4), uppdaterar den med kloka ord från Sanna Rayman HÄR.

OBS! Den som söker jobb på Sensus studieförbund kan numera välja mellan tre kön: han, hon eller hen. Varför måste man välja förresten – varför inte alla tre? Det  finns uppenbarligen för mycket att välja på i dagens samhälle, något som tas upp på ett underhållande sätt i denna video, som jag även lagt upp vid ett tidigare tillfälle – men den är väl värd att ses om:

Värd att se om är även Pentagon om Selma Lagerlöf. Svensk skola inom en snar framtid?

Relaterat: Skolgenus (9 inlägg), Dagisgenus (5 inlägg)

Uppdatering: Moira von Wright går idag i försvar på Newsmill. Hon hävdar att Häggström och Holst ”misstolkat” hennes Genus och text och att ”Detta missförstånd beror troligtvis på att jag uttryckte mig otydligt när jag skrev att skolan behöver ändra på kunskapsinnehållet. Vad jag avsåg var att läromedlen behöver ändra på hur de framställer fysikämnet.” Men detta är ju en lögn då det är svart på vitt det som står i Genus och text (som hon inte tar avstånd ifrån):”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort”

Jag har tidigare bloggat om denna debatt: Genusväldet intar Södertörns högskola och mer om vad som står i Genus och text i von Wright och tekoppen. Vad kan misstolkas?


Dagens musikvideo + jämställdhetsdebatt i SVD!

september 14, 2009

Mandelbrot Set Video (se hela, lyssna på texten!)

Kort info om Mandelbrotmängden på wikipedia.

Och missa inte jämställdhetsdebatten i dagens SVD! Först har vi Gudrun Schyman: ”Feministisk politik kräver ny regering” där hon sågar alla partier i vårt solsystem, från höger till vänster, och anklagar dem för att föra en kvinnofientlig politik, medan det bisarra partiet Förvirrat Initiativ självt står för godheten och ”universella mänskliga rättigheter” och därutöver utgör ”garantin för en feministisk opposition som granskar regeringens förslag utifrån ett jämställdhetsperspektiv – vare sig de kommer från de blåa eller de rödgröna”. Schyman måste ha missat något, beslutet om jämställdhetsintegreringen (JÄMI) , och som Sabuni nyligen skrev under (se regeringsbeslutet!), garanterar redan att alla beslut på alla nivåer granskas ur ett genusperspektiv! I det av Alliansen undertecknade beslutet står nämligen att läsa: ”Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”

Vem ska koka nudlarna i heterohushållet?

Vem ska koka nudlarna i heterohushållet?

Och sedan har vi Claes Borgström: ”Regeringens flathet undergräver jämställdhetsarbetet” Han skriver:Sveriges riksdag har antagit den principen [jämlikt deltagande på alla samhällsområden] genom följande formulering av det övergripande jämställdhetspolitiska målet: ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.”” Det som åsyftas är  givetvis de nu gällande jämställdhetspolitiska målen som de formulerades i prop. 2005/06:155 ”Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken”, med det uttalade delmålet: ”Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.” Detta ska alltså staten bestämma. Notera:”Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet”. Vad är detta för heteronormativt förmynderi? Har genusfanatikerna glömt att två kvinnor kan bo ihop, liksom två män!? Eller gäller disk- och städdirektiven bara ”förlegade samlevnadsformer”?

Kan någon väcka de folkvalda?

Kan någon väcka de folkvalda?

Vidare skriver Borgström: ”Sveriges riksdag och regering har medborgarnas uppdrag att värna och fördjupa demokratin. I Sverige råder inte jämställdhet. Kvinnor som grupp är utsatt för en systematisk diskriminering. Det är ett demokratiskt problem.” Ja, vi har ett demokratiskt problem, med tanke på den systematiska diskriminering som varje kritiker av den påbjudna jämställdhetsideologin skulle utsättas för. Vidare: ”När regeringen väljer att blunda för näringslivets oförmåga och många gånger ovilja att släppa in kvinnorna i bolagsstyrelserna ger regeringen samtidigt upp en heltäckande kamp om jämställdhet inom alla samhällsområden.” Ja, och kanske är inte en lag om könskvotering nog heller? Vad sägs om att återaktualisera Baksis och Alagics förslag från 2007 där vi kan läsa:

”Vi behöver få till stånd en förändring i näringslivets maktstrukturer och bryta det manliga monopolet. En kvotering kan vara lösningen. Det är möjligen inte tillräckligt med en lag om kvotering efter kön – vi bör också se åtgärder för att verkligen bredda rekryteringen till företagsvärlden på bred front. Därför föreslår vi ett moratorium inom svenskt näringsliv: De närmaste fem åren skall alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år ställas längst ner i anställningshierarkin, i universitets-korridorerna, på tidningsredaktionerna och i bolagsstyrelserna.”

Och Schyman varnar också i dagens artikel för att ”I ett gråtrist politiskt klimat får extremister lätt uppmärksamhet.” Men sanningen är ju den att extremisterna redan har all uppmärksamhet de kan önska sig! Eller tänkte FI gå ännu längre? Vilken är deras dolda agenda? Vilken är deras slutgiltiga lösning på ”mansproblemet”?


%d bloggare gillar detta: