Repris på genusperspektiv, svensk skola och snälla apor

juni 27, 2010
Repris idag kl 17.03

Göran Bexell, Tanja Bergkvist, Tomas Brage, Svante Nordin i Filosofiska Rummet

Ikväll kl 17.03 blir det repris på Filosofiska Rummets ”Genus-perspektivet och forskningens frihet”  där jag medverkade för några månader sedan. De tre föregående programmen Konservatism, Ekologism och Nationalism ingår i Filosofiska Rummets nya serie om politiska ideologier. I mitt TIDIGARE INLÄGG OM FILOSOFISKA RUMMET återfinnes mp3-länk till kvällens program för den som inte kan lyssna till det kl 17 idag, liksom en sammanfattning av de kriterier som utarbetats av gruppen för genuscertifiering och dessutom (längst ner) länkar till alla mina inlägg om genuscertifiering och Genusväldets intåg i akademin. Den som är observant kannotera att Lunds Universitets fd rektor professor Göran Bexell precis i inledningen av programmet (min 2:53-2:56) kallade slutrapporten för genuscertifiering för  ”en mycket välskriven och välstrukturerad rapport” men när jag längre fram i programmet började citera från denna rapport och gå in på dess innehåll bla i form av de konkreta kriterier som ska tillämpas så fick jag höra från Bexell (min 31:50-32:14) att ”texten är inte att uppfattas på det sättet”, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att jag läste innantill och det ju är denna blott 9-sidiga rapport som ligger till grund för Fysicums hela genuscertifieringsarbete (en delmängd av exakt dessa kriterier återkommer nämligen i denna enkät). Sammanfattningsvis: när man undersöker vad som rent konkret döljer sig bakom alla fagra ord om  jämställdhetsarbete så märker man en viss obekvämhet från de ansvarigas sida, det handlar nämligen alltmer sällan om jämställdhet och allt oftare om att att bygga upp egna maktstrukturer och genuskontrollorgan. Om man nu menade något helt annat än det man skrev – varför skrev man då inte det? Helt obegripligt för mig som matematiker, liksom för flertalet normalt fungerande människor.

I Lars Fimmerstads bok ”Lagom galen. En studie i svensk fundamentalism” (skriven 1989) som jag citerade från i förra inlägget finns mer läsvärt – här lite om skolan:

”Den svenska populistiska ideologin säger att det finns en klass av ”starka” som hotar harmonin i samhället. Det är statens uppgift att i folkets namn eliminera ”de starka”. Den svenska världsbilden är egentligen socialdarwinistisk. Nazismen bejakade den socialdarwinistiska tanken att de starka skulle segra. Den svenska modellen utgår också från socialdarwinismens beskrivning av människornas värld, men försöker vända den upp och ner. Genom införandet av en stark stat ska förlorarna i kampen för tillvaron i stället tränga undan de starka. The survival of the fittest ska ersättas med the survival of the feeblest. Den svenska staten är den civilisatoriska triumfator som korrigerar naturens grymma lagar. Genom att alla goda förlorare håller ihop kan de besegra de onda vinnarna i den darwinistiska djungeln. Utan skydd av en stark stat flyter de starka genast upp och vi får tillbaka den tidiga industrialismens samhälle i de nordengelska koldistrikten.”

”I varje ny generation uppstår det nya starka människor. Det är därför en viktig uppgift för skolan att tidigt upptäcka dem och sprida ut dem jämnt i skolsystemet, så att de inte klumpar ihop sig i elitskolor eller specialklasser. Skolsystemets främsta uppgift har blivit att så länge som möjligt förhindra att begåvade elever utnyttjar skoltiden till att skaffa sig ett intellektuellt försprång.  När de slutligen närmar sig vuxen ålder har skolan redan gjort sitt. Risken för uppkomsten av renässansmänniskor eller begåvade undantagsmänniskor är undanröjd. Den som vill förvärva en enastående förmåga på något område måste börja utveckla den redan före puberteten och lägga grunden till sin särskilda skicklighet under tonåren. Fram emot tjugoårsåldern är det för sent att anträda en exceptionell karriär. Därefter kan individen visserligen nå respektingivande skicklighet inom sitt fält men aldrig förmågan till civilisatoriska prestationer av utomordentligt slag.”

Nybyggt svenskt universitet med genusspetskompetens

Nybyggt svenskt universitet med genusspets-utbildning?

”Konstruktörerna av det svenska skolsystemet anade detta förhållande och göt en massiv skyddsbarriär mot ovälkommen begåvningsutveckling i de sammanhållna klasserna och den obligatoriska gymnasieskolan. Ingen länk i kedjan av skolelever inom en viss generation borde fortsättningsvis bli starkare än den svagaste. Undantag görs i tennis. Av något skäl tillåts gräddan av nationens tennistalanger att utveckla sin talang i tid. Lika viktigt som att hämma begåvningsutvecklingen hos skolelever är det att inte speciellt lysande universitetsmiljöer uppstår där de starka kan briljera och hetsa varann till elitistiska kulturyttringar. Därför bör all utbildning av vuxna människor försvinna in i ett högskolesystem som är så jämnt utbrett över landet som möjligt och inte har några elitistiska ansamlingar på vissa platser. Framför allt gällde det att hugga topparna av de universitetsmetropoler som genom att vända sig till hela landet kunde skumma befolkningens begåvningsreserv till sina elitära bildningsinstitutioner. Genom att avleda utbildningsresurserna till landsortshålor utan intellektuell eller kulturell tradition kunde man tunna ut rekryteringsbasen till de gamla universitetsstäderna och strypa tillflödet av begåvning dit.”

”Men inte ens det mest utopiskt konstruerade utbildningssystem kan ensamt stävja en hel befolknings intellektuella strävanden. All bildning frodas ju inte i den formella utbildningens hägn… Skönlitteraturen, till exempel, är ett fält där ett samhälle som strävar efter absolut jämlikhet måste uppfinna någon slags gräsklippare som kan hålla topparna i trim. Där gjorde skattepolitiken sin tjänst. Genom att författare åtminstone i början av sin karriär oftast måste ha någon form av arbete som försörjer dem innan de kastar sig ut i storskrivandets äventyr stoppar marginalskater och  40-procentiga arbetsgivaravgifter på bokintäkter de flesta försök att skörda kommersiella inkomster på författarskap.” (slut på citat)

Betygskommittén i en Malmöskola sammanträder

Betygskommittén i en Malmöskola sätter betyg på en av sina lärare

Så är det, ingen får avvika från mittpunktsnormalen eller hamna utanför den demokratiska grundmängden, som man skulle uttrycka det idag. Den där boken skrevs ju 1989 och mycket, eller kanske snarare lite, beroende på hur man ser det, har hänt sedan dess. Detta påminner mig om nyhetsinslaget i förrgår i Rapport om hur eleverna i Malmö betygssätter sina lärare för att dessa ska kunna utveckla sin pedagogiska skicklighet (det är nämligen mer demokratiskt att lägga det pedagogiska ansvaret på 13-åringarna än på vuxna människor med fyra eller flera års universitetsutbildning, och vem vill vara odemokratisk?) och andra nya påfund som ska förbättra den svenska skolans ambitioner. Författaren och journalisten Lasse Berg har rest runt i världen för att ta reda på hur människan blev människa. Så här står det om hans dokumentärfilm ”Jordens snällaste apa” som lanseras i skolorna nu: ”Eftersom människans hela utveckling skett i Afrika, är det framförallt där filmen utspelar sig med några utflykter till forskare i Europa och USA.” Något som för det första inte alls är säkert…

…men som svensk journalist kan man inte hålla reda på allt. Desto mer intressant är följande: ”Darwins tanke om det naturliga urvalet där den starkaste överlever har länge varit den teori om människans evolution som varit mest accepterad. Men en del forskare har en annan syn och det är det som Filmen Jordens snällaste apa handlar om. I filmen presenteras tesen om att det kanske inte är konkurrens och kampen för överlevnaden som format människan, utan samarbete och solidaritet. Författaren Lasse Berg håller med de forskare som anser att det som gör människan unik är att vi av naturen är osjälviska och hjälpsamma. Forskning visar att det inte är den starka som drivit utvecklingen framåt, det är den smarta. Solidaritet har alltid vägt tyngre än aggressivitet. Det handlade om politik redan på apstadiet och den som skaffade sig flest kompisar vann.”

Reciprok altruism är vanligt inom djurvärlden

Reciprok altruism är vanligt inom djurvärlden

Alltså: det är inte konkurrens och kampen för överlevnad som format människan, utan samarbete och solidaritet!? Det är heller inte de starka som drivit utvecklingen framåt. Detta är denna ”nya tes” som Lasse Berg presenterar (genom att själv tolka olika forskare han besökt) och som alltså ska ses som ”en annan syn”. Vilket det förvisso är. Jag trodde att Darwins tanke var att samarbete och solidaritet varit en fördel i kampen för överlevnad och att samarbetet inom en grupp gynnat denna grupp i konkurrens med andra (inbördes solidariska och samarbetande) grupper – varför skulle konkurrens och kamp för överlevnad stå i motsatsförhållande till solidaritet och samarbete? Känner Berg inte till begreppen släkturval, reciprok altruism (har bloggat kort om detta här) och Hamiltons regel (matteformel :-) ) (om hur ärftligt altruistiskt beteende kan uppstå)? Det här förklarar även samarbete mellan icke-besläktade grupper – om det var dit han ville komma? Kan för övrigt inte samarbete och solidaritet vara en styrka – eller har Lasse Berg inte lyckats slå upp och korrekt översätta ordet “fit” från engelska?Att lära ut solidaritetstanken enkom på lektionerna i samhällsvetenskap och kemi eller få in demokratiperspektivet i fysik-undervisningen räcker inte, eftersom mobbing och grovt våld alltjämt ökar i svensk skola (hur förklarar Berg det?) därför kommer den ”nya tesen” (är inte kontentan att samarbete och solidaritet varit en fördel i kampen för överlevnad – så vad är nytt?) att ingå i biologi-undervisningen och för detta finns en speciellt utarbetad lärarhandledning. Att vara snäll och solidarisk, osjälvisk och hjälpsam är alltså något vi är av naturen (se citat ovan) och därför är det viktigt att vi lär oss detta under skoltid, bara för säkerhets skull utifrån att någon elev skulle vara muterad, eftersom man inte alltid kan lita på naturen – däremot kan man alltid lita på svenska läroplaner och tillhörande handledningar.

Svenska läroplaner är modernast i världen och helt i samklang med naturen, vilket är det viktigaste. Det är exempelvis inget naturligt beteende att kunna skriva, läsa eller räkna – dessa är helt mänskliga påfund som tillkommit först på senare och det är inte säkert att dessa onaturliga beteenden rimmar väl med vare sig naturens inneboende godhet eller demokratitanken, och demokratin är trots allt ett nedärvt samhällsskick som finns inskrivet i vårt DNA. Att hjälpa sina egna och andra är för övrigt ingen ”ny tes”. Jag har tidigare (på den tid då mina blogginlägg fortfarande var korta ;-)) skrivit om släkturval och reciprok altruism här. Men Lasse Berg, som antagligen gått i svensk skola, måste ha missat det här avsnittet i biologi.  Den som vill läsa om genusanalysen av svensk skola och den genusordning i ämnenas innehåll (!) som anses vara skälet till elevernas underprestation kan läsa inlägget Mitt anförande i Riksdagen” Det finns tydligen inget slut på galenskapen. Jag tror jag måste öka värdet på den nationella sönderfallskonstanten C i min Theory of Everything…

F(t)=\frac{C\cdot b(t)\cdot e^{Pk(t)}\cdot\sin(v)\cdot I^2(t)}{(1-P_{Sahlin})\cdot S(t)\cdot B^2(t)\cdot f^3(t)}

LÄSTIPS: Aktivarum, Matte MatikGenusnytt, Pelle Billing.

Uppdatering: verkar som om en annan forskningsgrupp med svensken Svante Pääbo i spetsen också kommit till slutsatsen att Out of Africa-teorin inte är helt korrekt: Artikel på Sr.se,

Lyssna på radioinslag med Pääbo (19 min).

Uppdatering 2: Och Neanderthalarnas förfäder bodde i Europa för 800.000 år sedan (DN)

Annonser

En studie i svensk fundamentalism

juni 23, 2010

Nu har det nya numret av Axess Magasin kommit. Temat är musik (”Tonalitetens revansch”), jag har skrivit om sk DNA- och proteinmusik. Biologer, genetiker, tonsättare och programmerare sammanstrålar nämligen för att konvertera kända DNA-sekvenser till musik. Några forskare tilldelar tex de 20 aminosyrorna olika toner, men inte på ett godtyckligt sätt utan efter egenskaper som skapar en inbördes relation mellan aminosyrorna, såsom vattenlöslighet (ju mer vattenlöslig desto högre upp på tonskalan) eller pH-värde eller molekylvikt och resultatet påminner om klassisk musik och upplevs som vacker, åtminstone om vävnaden är frisk. Hälsa är harmoni och sjukdom är missljud. Poängen är att den musik vi människor komponerar och finner vacker kan sägas vara en avspegling av vårt arv – ganska självklart egentligen på ett intuitivt plan. Här finns några länkar till DNA- och proteinmusik.

Hög tid att kapsla in Sekretariatet

Det är hög tid att kapsla in Sekretariatet

Under rubriken ”Genusforskare ska inte tvingas delta i jämställdhetsarbetet” kan vi läsa om det senaste numret av Genusperspektiv (längst ner här på Sekretariatets hemsida): ”Att kräva att genusforskare ska delta i det praktiska jämställdhetsarbetet är lika orimligt som att kräva att forskare i hållfasthetslära ska gjuta betong runt armeringsjärn, skriver Pia Sandvik Wiklund, ordförande i Delegationen för jämställdhet i högskolan på Debatt.” (hela debattartikeln på sid 7 här). Jag kan inte annat än instämma, en forskare i hållfasthetslära kan tex ägna sig åt att studera hållfastheten i genusforskningens teorier, medan den som har kunskap om hur man gjuter betong borde kapsla in Sekretariatet en gång för alla så att vi slipper bli påtvingade de senaste forskningsresultaten. Ändå beklagar man sig i en aktuell artikel överst på hemsidan (direktlänk som tidvis ej tycks fungera idag: ”Forskningsråd deltog på hearing om genusforskning”) över det bristande intresset från politikerhåll att delta i en genushearing, eftersom politik och genusforskning ”alltid” hänger ihop:

”Genusforskning saknas nästan helt inom flera tunga samhällsfrågor… Forskningsfinansiärerna tackade ja men politikerna nej till att delta vid den hearing som Sveriges genusforskarförbund i samarbete med Forum för feministisk forskning och Nationella sekretariatet för genusforskning anordnade. – Men forskning och politik hänger alltid ihop, sa Irene Molina, genusforskare vid Uppsala universitet och beklagade de politiska beslutsfattarnas frånvaro i diskussionen. Molina riktade skarp kritik mot både autonomipropositionen och vad hon beskrev som en politisk rädsla och avståndstagande från den forskning som utmanar maktstrukturerna på djupet.”

Jag tror inte någon är rädd för forskningen i sig, utan vad som skulle hända om den implementeras, liksom genusforskarna säkert inte är rädda för min forskning om differentialoperatorer men skulle fly fältet illa kvickt om de skulle tvingas tillägna sig den. Vi kan också läsa att Expertgrupp för genus inom Vetenskapsrådet inför våren 2011 har möjlighet lägga förslag till genusinriktade utlysningar på 17 miljoner kronor, och att Vinnova (vi minns alla Vinnovas ”förändringpiloter” ) är öppet för att satsa på ren genusteoretisk ”spetsforskning” eftersom mycket genusforskning handlar om att anlägga ett genusperspektiv på en empiri, men det behövs satsningar på forskning för att utveckla teori och metod inom genusvetenskapen som eget forskningsfält (sista styckena i artikeln). Vinnova med sin årsbudget på 2 miljarder kan säkert bidra här, och visst ligger detta helt i linje med Vinnovas (en statlig myndighet under Näringsdepartementet) uppdrag att ”höja tillväxten och välståndet i landet” genom att stimulera ”innovationer kopplade till forskning och utveckling – det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas.” Absolut en helt rimlig bedömning att satsa på ren genusteoretisk metod således – man kan lita på svenska myndigheter.

I boken ”LAGOM GALEN. EN STUDIE I SVENSK FUNDAMENTALISM” av Lars Fimmerstad (skriven 1989, utgiven av Timbro), som jag nyligen fann i ett antikvariat,  kan man läsa om svensk vänster och den  socialdemokratiska rörelsen, citerar några stycken nedan:

”Stora möten med sång, inspirerat tal och masshysteri är viktiga inslag i de millennaristiska rörelserna. Rörelserna drivs med tiden mot en allt starkare radikalism. En psykologisk process, som gör att endast de som förefaller uttrycka rörelsens innersta väsen på ett särdeles rent sätt kommer till tals, leder till en tävlan om att gå längst. Jakten på fiender börjar. Fienden är oftast en förrädare som står i maskopi med företrädarna för den gamla världen, som numera har sitt stöd utanför det område rörelsen behärskar. Rörelsen kommer in i en fas där var och en måste bevisa sin renlärighet genom att föreslå ännu radikalare avsteg från det gamla och ständigt djärvare steg mot det nya tusenårsrike som rörelsen vill uppnå.Var och en som yttrar sig måttfullt riskerar att utpekas som förrädare. Rörelsen uppnår skräckväldets stadium. Nu måste rörelsens fiender elimineras fysiskt.”

”Vänsterns ännu tongivande schamaner inom svensk tankeproduktion påtvingar oss istället en polemisk vrångbild av ett land där omvandlingen mot den socialistiska utopin gjort sorgligt ofullständiga framsteg, knappt ens mer än tagit några första stapplande steg. Istället lever vi  i en tid av högervridning, egoism och ohämmad kapitalistisk exploatering. Krafter av olika onda slag hotar överallt. Vänstern går tillbaka i världen, därför måste världen vara sjuk.”

”Vi bibringas en apokalyptisk världsbild. Ska vänstern gå under bör den dra världen med sig i fallet. Den revolution vi genomgått i Sverige utvecklades som en kontrollerad kärnreaktion i förhållande till härdsmältorna i andra revolutionära länder. Men under en utdragen period omvandlades Sverige i grunden till någonting som ligger mycket nära en socialistisk enpartistat. Vårt skräckvälde kostade inget liv, det bara frös ut och brännmärkte sina motståndare från stats- och kulturlivet och utarmade dem ekonomiskt. Resultaten av vår millennaristiska period är dock påtagliga: världens mest egalitära samhälle – åtminstone på papperet…. Alla sätt att öka sina inkomster, utöver de kollektiva samtidiga välståndsökningar som dessvärre uteblivit sedan 1970-talets början, betraktades som kryphål som måste täppas till. Den gamla västerländska tanken, formulerad i den amerikanska konstitutionen, att var och en ska ha rätt att söka sin lycka i livet, förkastades. Var och en som sökte en lycka som inte kunde komma alla till del skulle stoppas eller åtminstone fördömas.”

Hmm, varför påminner detta mig om Genusväldet? Min lycka som matematiker kommer alla till del eftersom den snyggar till statistiken med en jämnare könsfördelning i en värld av skäggiga professorer. Åtminstone finns det en professor som har skägg på institutionen men nu är jag ju som bekant inte kvar vid Stockholms Universitet eftersom min tjänst ju löpt ut där, och till hösten kommer jag att jobba som vikarierande universitetslektor vid Uppsala Universitet där jag kommer att undervisa teknologer i kurserna En- och Flervariabelanalys 🙂 . Det är ett välkänt faktum att många av dagens ungdomar under hela sin uppväxt undrat över vilket arbete som egentligen uträttas när en partikel rör sig längs en kurva i ett kraftfält, men att de varit förhindrade att räkna ut detta eftersom de inte kunnat parametrisera kurvan på ett vettigt sätt. Studenterna kommer efter avslutad kurs, liksom alla mina läsare säkert gör redan nu, att undra över hur de egentligen klarade av att tolka sin omvärld utan den oumbärliga vektoranalys som bör ligga i var mans och kvinnas verktygslåda, och hur de kunnat fatta några vettiga beslut utan att kunna optimera med bivillkor, något som påminner mig om att kurskatalogen även borde skickats ut till landets politiker.

Jag hittade ingen bild på en viking med huvudvärk

Jag hittade konstigt nog ingen bild på en viking med huvudvärk på nätet...

Det gäller att vara ute i god tid innan valet, eller kursstarten. Det rekommenderas därför att studenterna tar med sig kursboken (Adams ”Calculus”, samma som Matte Matik håller i i inledningen av vår trumpetvideo fast en nyare upplaga) ut på stranden och läser på innan de försöker mäta vattnets ytspänning för att veta om de kan dyka ner i vattnet utan att ådra sig irreversibla hjärnskador inför kursstarten. Man kan faktiskt inte lämna jordelivet, och än mindre Uppsala Universitet, utan att ha förstått innebörden av exempelvis inversa funktionssatsen som dyrkas högaktningsfullt av flertalet normalt funtade människor. Redan under Vikingatiden var ju det främsta skälet till huvudvärk och periodiska humörsvängningar att man ofta stötte på fall där man inte kunde avgöra om en given funktion var inverterbar och kontinuerligt deriverbar i en omgivning till en given punkt. Detta missade man helt att ta upp i TV4:s nya serie om Sveriges historia så det är ju tur att ni har mig som brevidläsningslitteratur vid sidan av maktens megafoner. Det finns faktiskt ett matematiskt teorem som säger att huvudvärk, eller i dess mer generaliserad form: ett samhälles förfall, alltid beror på bristande matematikkunskaper. Vissa vill inskränka tolkningen av satsen till att de bristande matematikkunskaperna bara är ett symptom på ett samhälles förfall och att det finns ett entydigt samband mellan graden av förfall och graden på de polynom som invånarna kan hantera, men jag menar att det både är fråga om symptom och orsak och att man därför alltid kan få landet på fötter igen genom att utbilda befolkningen.

Jag förstår att detta kan vara en nyhet för vissa, men om funderingarna blir för många och er hög med obesvarade frågor kring olika matematiska teorem börjar växa sig stadig ända upp till stratosfären eller ännu högre atmosfäriska lager, kan ni alltid maila mig och fråga, men gör det i tid eftersom det inte vore bra om frågorna överst i högen hamnade utanför ozonlagret (som ju utgör den övre delen av stratosfären) eftersom jag ju inte kan garantera att svaret blir korrekt om frågan tagit skada av UV-strålningen påväg till min inbox. Bara FRA kommer att ha en backup av frågorna i sin ursprungliga form, och det är då tur att flera disputerade matematiker jobbar där, även om de inte kommer att vara lika hjälpsamma som jag utan snarare registrera era bristande matematikkunskaper.

Ny grundlag på gång

Ny grundlag på gång

FRA… Ingen har väl missat att man (och även flera kvinnor)  just klubbat igenom en reformerad grundlag i Sverige  som dock inte kan träda i kraft förrän man även röstat igenom den efter valet i år eftersom en grundlagsförändring som bekant kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Om ni undrat var jag varit i två veckor så betänk att man inte kan plöja 423 sidor på en dag. På sidan 97 under ”Folkomröstningar” ser vi att ”Det finns inte skäl att utvidga möjligheterna att hålla rådgivande nationella omröstningar” och att ”Någon rätt för en minoritet i riksdagen eller för ett visst antal medborgare att påkalla folkomröstning bör följaktligen inte införas.” (kammaren biföll utskottets förslag med acklamation!). Därför kommer inte en lista med några tusen namn att möjliggöra en folkomröstning angående genusvansinnet, eller en reviderad läroplan för skolväsendet, det enda man kan använda namnen till är att bilda ett nytt parti. Allt detta framstår som ganska ironiskt med tanke på att det på sid 246 står att ”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.” Innefattar ”demokratins idéer” inte själva demokratin? Konstigt nog tycks media ha tystat detta spektakel (någon som sett en skymt av detta i DN, SVD eller annan tidning? Lämna gärna länk i så fall) som ägt rum den 2 juni men Riksdagen själv har varit ärlig nog att nämna detta kort på sin hemsida under sin allmänna information om Demokrati, i en liten ruta till höger här under ”Grundlagsreform” kan vi läsa:

”Den 2 juni fattade riksdagen beslut om en reformerad grundlag. Det handlar om omfattande ändringar i regeringsformen och ett stort antal andra lagändringar.”

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger.

Man slog på stort för att uppmärksamma medborgarna om den 2 juni. På Riksdagens hemsida kan man leta på allmän information om Demokrati, klicka på Grundlagarna och då ser man nyheten i den lilla rutan till höger. Detta kan ingen ha missat!

Under ”Folkomröstning i grundlagsfråga” på samma sida kan vi läsa att ”Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej så får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.”

Den som känner sig manad att maila samtliga riksdagsledamöter och fråga om vi inte kan få folkomrösta om den nya grundlagen efter valet kan hitta en lista på allas e-postadresser från 2008 i sista stycket här. Trots allt var det bara 11 ledamöter som deltog i debatten den 27 maj om den reformerade grundlagen, som röstades igenom några dagar senare. Kanske kan vi medborgare hjälpa till lite här, i demokratins namn?

Eine Kleine Influenza Musik (translation of the neuraminidase gene of influenza virus H1N1 (same family as swineflu), characterised by Sheu,T.G. et al 2008, Genbank reference EU516141 turned into music using Protein Music Java software created by Ross King, et al, 1996):

Lästips: Hotet mot den härskande klassen (HAX), Sanningen om skolan.


%d bloggare gillar detta: