Vem lurar vem?

mars 24, 2009
Vissa får vissta aldrig nog

Vissa får visst aldrig nog...

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin som ofta kritiserat andra för girighet har själv varit med att fatta det beslut som lett fram till att AMF:s förre vd Elmehagen fått ett pensionsavtal värt 48,5 miljoner under de senaste fem åren. ”Jag är så olycklig för det här”, säger Lundby-Wedin. Ska man tro på det!? Och på att hon blivit ”grundlurad”? Det är tydligen inte det enda pensionsavtal hon godkänt, och ändå kom detta som en ”överraskning”...Det är bra att de svagas företrädare visar sitt rätta ansikte ibland.

Det mänskliga psyket är komplext, logiken saknas ofta. Hur kan vi förstå och tolka det hyckleri som vissa skamlöst ger uttryck för, och hur ska vi då agera? De teorier som finns för samarbete inom djurriket, exempelvis reciprok altruism som bygger på en balansgång mellan ärlighet/samarbete och fusk/svek, går också att applicera på samarbete människor (eller grupper av människor) emellan. För att den reciproka altruismen ska fungera krävs en sund skepsis mot andra, vilket är naturens självreglerande mekansism för att hålla antalet fuskare nere. Detta borde vara tillämpbart inom flera olika sfärer även om det ger en förenklad bild av hyckleriet i landet.

Svensk fackföreningsrörelse kan ju till exempel, som vi numera vet, ses som en konflikt mellan fusk och samarbete, dock inte mellan arbetstagare och arbetsgivare som man skulle kunna tro, utan mellan fackets styrelseledamöter och de egna medlemmarna. Att utveckla teorier om samarbetet mellan själviska, misstänksamma och möjligtvis icke-läskunniga fackpampar borde därför omgående lanseras som ett nytt forskningsområde inom den humana sociobiologin.

Reciprok altruism är vanligt i djurvärlden

Reciprok altruism är vanligt inom djurvärlden...

Flera djurarter beter sig självuppoffrande, dvs på ett sådant sätt att chansen till överlevnad hos andra individer ökar medan den minskar hos dem själva. Det finns två förklaringar till detta, släkturval och reciprok altruism, och det är dessa två som evolutionsforskarna anser skapar lojalitetsband mellan individer inom en grupp. Djur som ingår i samma grupp är av naturliga skäl genetiskt besläktade, och släkturval innebär att naturen gynnar samarbete inom en sådan grupp. Genom att öka möjligheterna för en nära släkting till överlevnad och reproduktion kommer man ju samtidigt att öka antalet kopior av sina egna gener eftersom närstående släktingar liknar varandra genetiskt. Dessutom kommer man också att öka antalet kopior av sin egen genetiskt betingade önskan att hjälpa sina nära, eftersom det är troligt att även ens släktingar också bär på de gener som genererar denna egenskap. Naturligt urval favoriserar alltså genetisk själviskhet snarare än individuell och därför kan det ibland vara bättre att närstående individer samarbetar än att de är själviska individer. Hur ska man då tolka bonusregnet? Är Wanja Lundby-Wedin genetiskt defekt, eller ska ”närstående individer” här tolkas som den slutna krets av själviska individer som sitter i de statliga bolagens styrelser och som då inte är släkt med sin organisations medlemmar?

...även mellan individer som inte är direkt besläktade

...även mellan individer som inte är direkt besläktade

Det finns även en form av kooperativt beteende som inte nödvändigtvis omfattar individer som är släkt med varandra. Sådant samarbete bygger på ett ömsesidigt förtroende och kallas reciprok altruism. Man har upptäckt att djur som inte är släkt samarbetar om de på sikt kan förvänta sig att vinna mer än de satsar. Men vissa djur försöker fuska, och fusk i detta sammanhang innebär att en individ drar fördel av andra utan att återgälda samarbetet. Naturligt urval gynnar så klart fusk eftersom den som fuskar får mer än den som är en ärlig reciprok altruist. Man om fusk inte kan förhindras skulle reciprok altruism aldrig utvecklas, och därför har naturen utvecklat en självreglerande mekanism som ser till att hålla antalet fuskare nere.

De övriga djuren upptäcker nämligen fusk och svarar med att sluta samarbeta med de individer som sviker. Då kan fuskaren inte längre dra nytta av den reciproka altruismen hos de andra och får sämre chanser att överleva. Reciprok altruism kräver vidare konstant vaksamhet mot fusk och svek.Vissa biologer har därför framfört tanken att vissa mänskliga känslor som exempelvis misstänksamhet utvecklats för att den reciproka altruismen skall fungera. Detta innebär att Lundby-Wedin måste avgå eller avsättas om inte den reciproka altruismen som fenomen ska gå förlorad.

Reciprok altruism

Kan det vara bra att hyckla och ljuga ur ett kulturevolutionärt perspektiv?

Djuren förebygger alltså fusk genom att välja att bara samarbeta med andra djur som också samarbetar, dvs de samarbetar bara med de djur som också är ärliga reciproka altruister. På så sätt kan förtroende etableras mellan själviska och ömsesidigt misstänksamma individer, som tex LO:s ordförande och organisationens medlemmar, problemet här är att dock att de senare oftast inte är själviska och misstänksamma utan hårt arbetande och godtrogna, och det är därför det naturliga urvalet fortfarande inte selekterat bort Lundby-Wedin från ordförandeposten.

Men man måste vara försiktig när man applicerar teorin om det naturliga urvalet på människan, eftersom det tillkommit en parallell process – nämligen en kulturell evolution. En kulturell överföring av idéer och färdigheter sker parallellt med genetisk överföring, och mycket tyder numera också på att dessa två typer av evolution inte är oberoende av varandra. Därför är det dags att utforma en teori inom den humana sociobiologin kring samarbetet mellan själviska och hycklande fackpampar och hur detta samarbete påverkar medlemskåren och i förlängningen det sociala kapitalet i landet. Jag ska genast börja lobba för detta!

Annonser

%d bloggare gillar detta: