Viktig samhällsinformation

maj 27, 2011
Johan Lundberg talar klarspråk

Johan Lundberg talar klarspråk

Johan Lundberg ger på Axessbloggen i ”Lögner och dumheter” en känga åt både genusindustrin och de politiker som ”begår ett stort misstag om man inte fångar upp de många människor som har börjat reagera över de rena lögner och dumheter som konsekvent sprids under godhetens täckmantel… Att populistiska partier i det läget tenderar att vinna mark beror inte på att väljarna är lättduperade utan tvärtom: på att de söker en idealism och sanningslidelse som de inte upplever finns inom det politiska och mediala etablissemangen.” Johan Lundberg ställer sig vidare frågan ”Hur många är beredda att rösta på politiker som är med om att skapa en skola som anställer genuspedagoger som predikar att vardagsfunderingar och vetenskapliga sanningar är utbytbara storheter?” och det kan man ju fråga sig med von Wright-citaten i färskt minne, och sedan kan man fråga sig varför folk får högt blodtryck i det här landet, eller varför det går utför med svensk skola:

”Pisa 2009 är dyster läsning för Sveriges del. Det går nedåt på alla områden. I första Pisa, som presenterades för nio år sedan, låg Sverige över genomsnittet i OECD i både läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Läsförmågan har varit den starka grenen, tillsammans med svenska skolors förmåga att kompensera för effekterna av social bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå har inte haft lika stor betydelse för elevernas resultat som i  andra länder. Allt detta är ändrat nu. Det finns ingenting som utmärker Sverige, mer än att tappet är större här än på de flesta andra håll. Svenska 15-åringars läsförmåga ligger numera på genomsnittet för OECD-länderna. Detsamma gäller matematiken medan resultaten i naturvetenskap för första gången hamnar under snittet… Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är numera större i Sverige än OECD-snittet. ”Vi är inget föregångsland längre utan ganska genomsnittligt även ur ett likvärdighetsperspektiv. Och det beror inte på att andra länder har kommit ikapp utan på att de svenska resultaten har försämrats”, säger Anders Auer, undervisningsråd på Skolverket.”

Matteföreläsning på SU

Matteföreläsning på SU

Va – är Sverige inget föregångsland längre? Jag som trodde vi hade ”världens bästa skola” och var en ”ledande kunskapsnation, det är ju det politikerna säger dagligen i TV-rutan – har de ljugit för oss!? Hur länge har det här pågått? När jag undervisat studenter under tio år (2000-2010) och vi fått sänka nivån kontinuerligt, skriva nytt kursmaterial, utveckla överbryggningskurser mellan gymnasium och universitet, inrätta nätbaserade kurser med dygnet runt-service, rätta snällare och årligen tänka ut nya pedagogiska metoder för att få med alla på tåget, då trodde jag bara att det var min ”vardagsförståelse” som kanske krockade med politikernas ”vardagsförståelse” och det är ju helt i sin ordning enligt de nya genusrönen att det finns olikheter i förståelse, liksom i graden av (genus)medvetande, och det måste ju stämma eftersom genusforskarna förstår ganska lite, medan vi andra förstår mer, och vi är också mer medvetna om att genusforskarna inte förstår så mycket, och överhuvudtaget har vi en högre medvetandegrad än dem – och det här säger jag inte för att jag har fördomar, utan för att de själva skriver att de delar upp till 70% av sina gener med en brödlimpa och hur medvetet är ett bröd? Fast genom att oreflekterat utgå ifrån att man är mer medveten än en brödlimpa antar jag att man kränker brödet, och det är för sådana här fall vi har DO, så jag får väl invänta domen därifrån.

Mikael Jalving gav Björn Wiman en chock minut 17 och framåt. Missa inte Hakelius och Lindströms kommentarer i slutet.

Mikael Jalving gav Björn Wiman en lätt chock minut 17 och framåt 🙂 Missa inte Hakelius och Fredrik Lindströms kommentarer i slutet av videon

Nu till allt jag tänkte lägga upp, jag måste sprida en massa videos och annat, även om flera av mina bloggläsare redan sett det här, och släppt länkar i kommentarerna (ni får se allt en gång till!). Video från Axess frukostseminarium om konsensus, åsiktspluralism och grindvakter – ”Ju mer vi är tillsammans” med Johan Lundberg, Sakine Madon  (redaktionschef på Newsmill), Björn Wiman (kulturchef på DN) och Mikael Jalving (som skrivit boken Absolut Sverige  – en resa i tysthetens rike, finns fortfarande inte i svensk översättning, och jag är så sur på mig själv att jag har 4000 olästa mail sedan just mars 2010, eftersom jag i veckan upptäckte att Jalving hade mailat mig två gånger för att medverka i hans bok och jag missade det 😦  så det blev inget avsnitt om de mest absurda inslagen från genusindustrin). Se videon (38 minuter) och läs de relaterade artiklarna om konsensus från Axess Magasin nr 4, går att läsa på nätet – HÄR):

SE VIDEON OM KONSENSUS!

Varför hade Wiman med sig sin cykel till seminariet?

Varför hade Wiman med sig sin cykel till seminariet?

Wiman var lite ute och cyklade när han under de sista minuterna lät påskina att den som kritiserar genusindustrin (och dess imperialistiska ambition att invadera andra vetenskapsområden i syfte att i grunden förändra dem) skulle vara emot jämställdhet. Det där vara bara ett sätt av honom att försöka framstå som Godheten själv, produkt som han är av den politiskt korrekta konsensuskulturen. Det var då jag sa att genusindustrin inte har med jämställdhet att göra. I slutet säger han för övrigt att konsensus är ett bra och effektivt sätt att styra ett samhälle, men där bryter han mot den demokratiska värdegrund han som Godhetens apostel själv företräder, och som i klartext innebär (se tex här) att man ska acceptera att folk har olika värdegrunder och därmed ibland helt olika åsikter i grundläggande frågor, och hur ska det då gå med konsensus? Men visst har han rätt i att det är effektivt med konsensus, det blir också ett mer funktionellt samhälle – dock om konsensus råder utan att vara ett resultat av åsiktsförtryck, tex ett sådant som Wiman själv företräder genom att påstå att den som kritiserar genusvansinnet är emot jämställdhet och sedan hoppas att folk som inte kan skilja på dessa begrepp får dåligt samvete.

Professor Bexell surnade till när jag lyfte fram genusvansinnet

Professor Bexell surnade till när jag lyfte fram genusvansinnet

Sedan har vi heldagsseminariet anordnat av Axess: ”Bortom multikulti” (Axessbloggen har skrivit om det och några av reaktionerna HÄR) där bla statsvetaren Andreas Johansson Heinö medverkar, liksom professor Svante Nordin, som vi alla känner till eftersom han och jag ”sopade mattan” (för att citera Axessbloggen) med Genusmaffians hantlangare nere i Lund i Filosofiska rummet förra året och som jag skrev här om programmet så kan man notera att professorn i etik och fd rektorn för Lunds Universitet, Göran Bexell, först hyllade Rosenbergs rapport (”mycket  välskriven och välstrukturerad rapport”) för att sedan, när jag började citera ur den, ta avstånd ifrån den genom att hävda att ”texten är inte att uppfattas på det sättet” när jag läste genus-certifieringskriterierna rakt av. Inte ska man väl läsa Genusmaffians rapporter och än mindre lyfta fram dem i öppen dager (lyssna på programmet här mp3 ). Här under rubriken Bortom Multikulti återfinns det inspelade materialet från Axess, jag tappade visst tråden:

VIDEO – Invandring nu och då

VIDEO – Politikens utmaningar

VIDEO – Multikulturalism och andra begrepp

VIDEO – Intolerans i toleransens namn

Andreas Johansson Heinö medverkade igår på Timbroseminariet ”Vem ska få bli svensk medborgare?” (se VIDEO)  i samband med att hans rapport med samma namn presenterades  (Per Gudmundson kommenterar). Heinö kom som bekant tidigare i år ut med rapporten ”Integration eller assimilation?”, och Timbro har i dagarna även haft workshop om jämställdhet och kvotering – VIDEO.  Och när vi ändå är inne på Timbros sida – lyssna till Timbro idésherpa om den österrikiska skolan.

Elise Claesson

Elise Claesson, socianom och författare till mamma @home

Elise Claeson skriver på Newsmill om genuspedagogik: ”Regeringen och genuspedagogerna vill ha ett nytt folk”  och tar upp det faktum att ”Förskola av den svenska modellen representerar såväl ett barnpedagogiskt som ett könspolitiskt projekt” ( se själva sidan 19 här) och skriver bland annat: ”Tanken att könet är en social konstruktion passar in i vårt politiserade, kulturradikala samhälle. Genusanalysen ger politikerna möjligheten att inte bara omkonstruera samhället, utan också människan. Lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män räcker inte längre som mål för jämställdheten. Det kvinnliga och det manliga kan nu angripas och förändras i grunden.”Andra inlägg i den debatten kan man se i högermarginalen.

Relaterat: Genusvetare förvirrar barnen SVD  (mitt första inlägg i svensk samhällsdebatt) Genuspedagogik i förskolan del 1  , del 2del 3del 4, Genusarbete smulades sönder i DN, Project implicit – bär du på fördomar eller ”föreställningar” om verkligheten? , jag träffar genusvetaren (vars artikel i DN jag reagerade på ) i Nyhetsmorgon.

Kort men viktig info: i förskolans läroplan (Lpfö 98)  står följande:

”Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt… Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn skall ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna… Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.”

Schyman har läst Pär Ströms senaste bok

Schyman har läst Pär Ströms senaste bok

Och missa inte Pär Ströms och Schymans meningsutbyte på SVD angående Pär Ströms nya bok ”Sex feministiska myter” (pdf)  (som jag dessvärre inte hunnit läsa själv). Myter om feministiska framsteg skapar nya myter Var är dina källor Schyman?, Ström skapar total förvirring,  Ström replikerar på bloggen, Ström mot strömmen i Sydsvenskan.

Annat aktuellt: Debatt om konsensus på Newsmill: Maj Grandmo  skriver om Konsensusstaten och världens ensammaste folk. De andra inläggen i den debatten, som Svensk brist på fason fjärmar oss från nordisk gemenskap finns till höger.

UR Samtiden – frihet och identitet (”Mångkultur och mångkulturalism är inte samma sak. Den mångkulturalism som utbrett sig i Europa är i själva verket en form av rasism. Problemen börjar när man i diversitetens namn accepterar och gör undantag, exempelvis vad gäller kvinnors rättigheter. Detta säger Caroline Fourest, fransk författare och debattör som menar att vi inte kan tolerera intolerans. Ett seminarium om religionsfrihet och individuell frihet. Arrangör: Humanisterna.”) – se video.

Efter allt det här måste ni få något avslappnande att se som reparerar eventuella skador på hjärncellerna – för mycket information på en gång kan ju skada hjärnan har jag läst, men jag har även erfarit det själv ibland när jag haft 50-100 fönster öppna på samma gång och försökt läsa alla samtidigt, jag får alltid huvudvärk av det. Jag trodde min hjärna var plastisk och skulle lära sig fixa det men över 50 fönster går inte, konstigt nog…

Annonser

Mitt bidrag till den moderna konsten

december 30, 2010

(Konstverket återfinnes längst ner i inlägget!) I SVD-ledaren ”Vem är insnöad” av Per Gudmundson  kan vi läsa om en artikel som även fångade min uppmärksamhet i senaste numret av Axess : ”Forskning utan forskare” (finns inte på nätet) skriven av Johan Lundberg (min krönika finns inte heller på nätet men innehållsmässigt svarar den mot detta och detta inlägg). Så här skriver Gudmundson: ”Kanske går det heller inte att tänka nytt utan att utgå från traditionen. Om man utplånar traditionen tar man bort de grundläggande byggstenar som allt annat vilar på. Tidskriften Axess har länge drivit en debatt just om traditionens roll inom främst måleriet. Man menar att delar av den samtida konsten är intellektuellt tom, därför att den aktivt motarbetat och försökt frigöra sig från varje form av tradition. I nya numret återtrycks en katalogtext från Moderna museets pågående utställning av samtida svensk konst, som exempel.

Chokladrutor som konst

Chokladrutor som konst

”Viktor Kopp målar choklad. Som en del i hans undersökning av det måleriska bildrummet har han sedan 2007 i flera sviter återkommit till chokladkakan som motiv. I kraftig uppförstoring och genom en nyfiket utforskande blick visas chokladens rutmönster. Varje målning är samtidigt flera mindre bilder. Kakans högplatåer närmar sig monokromens serena stillhet, medan de illusoriskt målade mellanrummen dramatiskt avtecknar sig som belysta eller skuggade sänkor. Målningen buktar in och ut i ett spel mellan realism och abstraktion. Som om den vill vara både choklad och färg. I början brukade Viktor Kopp låta sina initialer avteckna sig i chokladen. Versalerna V och K framträdde nedsänkta i färgen som ett skämtsamt firmanamn. Målningarna från 2010 präglas mindre av den sortens humor och mer av allvar. Kanske till och med av sorg. De byggs upp av en tyngre och mörkare kulör än tidigare och med tydligare rester av den måleriska akten. Viktor Kopps chokladytor fixerar seendet. Att de kommer ur ett undersökande av dörrar är därför inte förvånande. Inte heller den medvetna blinkningen åt såväl geometrisk modernism som popkonst. Målningarnas vertikala plan pekar tillbaka på sig själva. ’Se mig i min framställning som chokladdörr.’ Så talar målningarna till betraktaren. Om färgen och om händelser i färgen. Om motivets realism. Och penseldragets.  Tidigare föreställde oljefärgen choklad. Nu är chokladen verkligen målad färg.”

Frågan är väl vem som är mest insnöad. Den som upprätthåller sin tradition eller den som klippt av banden? Traditionen kan kännas som meningslös upprepning. Men traditionen är ackumulerad kultur, själva utgångspunkten för varje ansträngning att tänka nytt. Utan traditionen blir skapandet tomt.”

Gubbslem är en encellig alg som exploderar om den utsätts för värme eller beröring

Gubbslem är en encellig alg som exploderar om den utsätts för värme eller beröring - googla själva

Gudmundsson har bra koll på vansinnet – tidigare i år fann han som bekant en rolig artikel i Arena där en genusforskare konstaterade att hon delar 70% av sina gener med en brödlimpa och drar därför slutsatsen att ”vi har aldrig varit människor”, och vi fick också veta att många menar att ”det finns ingen skillnad mellan det som händer innanför och utanför människans kranium”. Istället lanseras bilden av ”slemsvamp”” osv. Moderna galenskaper med svenskt ursprung – varför blir man inte förvånad? Inget förvånar mig faktiskt längre, vilket ju visar att man uppnått sitt mål: att normalisera vansinnet. Så här fortsätter Axessartikeln:

”Det bör kanske påpekas att Viktor Kopp lika lite som andra konstnärer bör hållas ansvarig för receptionen av sitt eget oeuvre. Han är inte heller den  konstnär som är mest representativ för den estetik som dominerar utställningen, vilken med en term hämtad från från konstfack och Konstfack-läraren Gunnar Larsson kan sägas präglas av ”hitte-på-konst”. Som exempel kan anföras Kajsa Dahlberg, som bidrar med en installation med sidor ur Wirginia Woolfs ”A Room of One’s Own”. Dahlberg har samlat marginalanteckningar från de exemplar av boken som hon beställt fram på olika bibliotek. Idén är möjligen intressant för den som aldrig lånat en bok på något universitets kursbibliotek. Men är den ens det?”

”Hitte-på-konstens företrädare är säkerligen till sin merpart hyggliga och trevliga människor med ett demokratsikt patos och en humanistisk människo- och samhällsssyn. Men det de sysslar med kan lätt uppfattas som vittnande om något annat. Nämligen att de underförstår att den gängse galleri- och museibesökaren är någon sorts heltigenom vegeterande varelse, som inte kan fås att reflektera med mindre än att man ställer vederbörande framför en museimonter, som i sin tur helst ska vara försedd med en beledsagande text av en kurator som så att säga ska leda in museibesökarens tankar på rätt spår. I just Kajsa Dahlbergs fall påpekas till exempel att hon

gör… oss medvetna om läsningens betydelse, att reception och tolkning är en del av upphovsmannaskapet. Ett eget rum/Tusen bibliotek skriver in sig i den tradition som tematiserar möjligheten för det egna förnuftet att skapa sig någon form av frihet, både i förhållande till andras berättelser och till ekonomiska system.”

Lundberg kämpar mot vaninnet i konstvärlden

Lundberg kämpar mot vansinnet i konstvärlden

Att hitte-på-konsten har svårt att göra sig gällande beror, tror jag, på just detta: att man inte beaktar att människor faktiskt tänker konstant och att de hellre tänker och reflekterar fritt än på order av konstnärer och kuratorer som i sin tur har förläst sig på de senaste årens feministiska eller postkoloniala trend-filosofer. Jag misstänker kort sagt att de flesta människor upplever att den värld som vi lever i är tillräckligt gåtfull och spännande i sig själv, och att de inte behöver assistans i att upptäcka detta.”

Det här med marginalanteckningarna är intressant, det betyder att jag numera utöver alla mina andra titlar även kan titulera mig konstnär. Här är mitt bidrag till den moderna svenska konsten: mina egna marginalanteckningar från tre slumpmässigt utvalda kursböcker i matematik (alla mina ca femtio kursböcker ser ut så här – dvs som modern konst): Priestly: ”Introduction to Complex Analysis” (läst 1997 vid Lunds Univ), Do Carmo: ”Differential Geometry of Curves and Surfaces” (läst 1999 vid Lunds Univ) och Strichartz:  ”A guide to Distribution Theory and Fourier Transforms” (läst 2005 vid KTH). Konstverket döper jag till En egen bokhylla/Tusen kursböcker. Längst ner bifogar jag även två tavlor jag pyrograferade medan jag var mammaledig. De manifesterar något så djupt som det egna förnuftets möjlighet att skapa något under mammaledigheten.



Genusforskare delar gener med brödlimpa och svenskar har bara funnits i 100 år

februari 16, 2010
Denna brödlimpa utgör 70% av genusforskarnas gener

Denna brödlimpa utgör 70% av genusforskarnas gener

Ha ha 🙂 Jag blev tipsad av en IQ-forskare på KI om följande roliga ledare skriven av Per Gudmundson den 7 februari: ”Naturvetenskapens landvinningar har fått den socialistiska tidskriften Arena att i nya numret (1/2010) proklamera ”Individens upplösning”, i flera artiklar på temat. ”Det finns inga individer”, konstaterar sociologen Karl Palmås, ty en sådan vore ”inget mer än en godtyckligt vald figur som klippts ut ur ett sammanhang”. Utsagan baseras på en rad tänkare som menar att ”det enda som finns är ett myller av sinnen”, och ”det finns ingen skillnad mellan det som händer innanför och utanför människans kranium”. Istället lanseras bilden av ”slemsvamp”, ”som exempel på hur en ny, mer eller mindre autonom organism kan uppstå ur ett myller av mindre organismer”. Vilket ”leder oss mot en ny, mer hoppfull syn på hur en annan ekonomisk ordning kan uppstå”. Det är dock inte bara individen som behöver upplösas för att uppnå ”en annan ekonomisk ordning”. Genusforskaren Cecilia Åsberg konstaterar att hon ”delar upp till sjuttio procent gener med en limpa bröd”, och att en gränsdragning vore ”vetenskapsretoriskt och religiöst sanktionerad suprematism”, varför hon drar slutsatsen att ”vi har aldrig varit människor”.”

Nu ska ett nytt projekt (Den genuskodade räddningstjänsten – Jämställdhetens förutsättningar) på Karlstads universitet för den nätta summan 10 miljoner kronor undersöka ”hur kön konstrueras inom räddningstjänsten”. Man hoppas därigenom kunna bidra med ”en mer jämställd organisation som präglas av mångfald”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) satsar åtta miljoner kronor och ytterligare två miljoner kommer från universitetet:

”Projektet är tvärvetenskapligt och engagerar sju forskare från områden som arbetsvetenskap, genusvetenskap och sociologi. – Vi ska studera hur könsroller konstrueras i en verksamhet. Det handlar om allt från språk i styrdokument till teknikanvändning. Det ska sedan visa hur könsroller skapas inom räddningstjänsten och vilka konsekvenser det får.”

Det krävs en IQ på 26 för att skala denna

Det krävs en IQ på 26 för att kunna skala denna banan

Jag går snart i exil! Men innan jag gör det vill jag passa på att tipsa om att jag tidigare har bloggat om det viktiga genusarbetet inom räddningstjänsten (brandförsvaret) här. Alla dessa allianser mellan myndigheter och nykläckta genusexperter kommer att driva detta land till dess undergång, och med tanke på hur illa det redan är är ju frågan om det kommer att gå att vända utvecklingen, om det bör göras eller om vi bör låta evolutionen ha sin gång, eller om det trots allt finns en skara individer som bör räddas redan nu, och om detta då ska ske genom att organisera sig inom landet eller om vi kan bygga upp en ny koloni på någon ö som någon kan införskaffa. Egentligen borde vi rusta trupper och köra ut fienden ur maktens korridorer illa kvickt, men å andra sidan gäller det att inte förhasta sig, se på exempelvis Amishfolket som från början bestod av 180 individer och nu efter några hundra år är uppe i ca 230.000, så om 179 ärkekonservativa reaktionärer vill följa med mig till en obebodd ö kan vi bygga upp ett nytt samhälle där, och tar vi med oss IQ-forskaren från KI och andra intressanta kontakter jag fått genom bloggen så kommer detta säkert att bli riktigt lyckat! 🙂

Sedan kan vi återvända och genom vårt numerära överläge på ett civiliserat sätt rösta bort genusvetarna från det offentliga rummet en gång för alla. För det är ju uppenbart att vår reaktionära koloni kommer att föröka sig exponentiellt medan evolutionen helt kommer att avstanna i Genussverige inom några decennier om dagens utveckling får fortgå. De infiltratörer som vi lämnar kvar i landet kommer att informera oss om när det är dags att agera. Jag menar, hur hög IQ kan en brödlimpa ha, även om den är gjord på ekologiskt fullkorn? Jag har beräknat att när genusvetartätheten inom svenska myndigheter når den kritiska gränsen på minst en genuspilot /jämställdhetscoach/förändringspilot per 100 kvadratmeter så kommer den genomsnittliga IQ:n att sjunka till 25, och ha då i åtanke att det krävs en IQ på 26 för att skala en banan enligt Illustrerad Vetenskap, så allt är bara en tidsfråga. Tid, tålamod, planering, långsiktighet och fanatism – det är vad som kommer att rädda oss undan idiotin i sinom tid.

Ön dit jag ska ta verklighetens folk

Ön dit jag ska ta verklighetens folk

Jag tänkte förresten att vår ö kunde heta Verklighetens folk, så därför har jag köpt domänen Verklighetensfolk.org för de offer som stannar i landet och vill följa vår utveckling på ön. Dessvärre ville den person som äger verklighetensfolk.se inte sälja den till mig, men kanske .se- domänen kan användas för de delar av verklighetens folk som stannar inom rikets gränser. Om någon frågar Hägglund eller någon annan politiker under valdebatten i vår vad f-n de menar med verklighetens folk, så kan politikern bara peka på vår ö och säga ”Där borta är verklighetens folk – de har gått i tillfällig landsflykt till den genusfria ön där borta!”

Idag finns en artikel i Expressen där historieprofessor Dick Harrisson kritiserar förslaget till ny läroplan för att vara ett frontalangrepp på det svenska kunskapssamhället. Hans kritik är berättigad och visst kan man undra vad som egentligen pågår. Därför har jag undersökt det. Just nu pågår ett projekt att ge ut ett nytt omfattande (standard)verk om Sveriges historia med Dick Harrison som huvudredaktör. Med detta verk, som ska börja ges ut 2011, vill man (se artikel) ”flytta fokus från politisk historia med allt vad det innebär av kungar och krig, för att istället spegla de senaste 50 årens forskning om tidigare marginaliserade grupper, kvinnor, barn, socialt utsatta och så vidare.” Så frågan är om inte detta verk blir perfekt att lansera i dagens skola. Dick Harrison ska dessutom med dessa åtta nya böcker ”slå hål på myten om Sverige”:”Vilken historisk myt ser du mest fram emot att se söndersågad? – Den allra största myten är Sverige, att Sverige alltid har funnits som den här nationalstaten. Många tror det fortfarande. Sverige och svenskarna, så som vi definierar dem i dag, har bara funnits i 100 år.”

test

År 1910 (eller 1911, beroende på när Dicks verk ges ut) såg den första svensken "så som vi definierar dem idag" dagens ljus.

Men i artikeln utelämnas vilken definition som avses. Om man avser ”den som idag verkar och bor i Sverige” som politiker brukar säga så är det ju inte konstigt – vem blir mer än 100 år gammal? Detta innebär för övrigt att mina farföräldrars föräldrar som brukade jorden i Skåne för över 100 år sedan inte var svenskar, vilket är ganska nytt för mig och innebär att jag nu måste omtolka min släktforskning och därmed omdefiniera mig själv. Detta måste jag göra regelbundet efter diverse politiska utspel så det är ingen fara – jag är van, liksom ni andra. Det jobbiga blir ju att ringa upp vänner och bekanta och be om ursäkt för att jag felinformerat dem om vem jag egentligen är. Dessutom finns ”ett enormt tomrum som behöver fyllas” eftersom Sten Carlssons och Jerker Roséns ”Den svenska historien” gavs ut på 60-talet och bygger på 50 år gammal forskning, och det är ju halva den tid som Sverige och svenskar existerat!! Då är det givetvis motiverat att skriva ett nytt historieverk. Halva vår historia finns inte nedskriven och det har hänt mycket sedan 60-talet så det var ju på tiden. Och ambitionerna är höga: ”de åtta banden ska vara en självklar del av medborgarnas bokhyllor och lägga grunden för såväl ny forskning som ett allmänt historieintresse.”

Vilka ska medverka i författandet av dessa böcker? Längst ner i Sydsvenskan-artikeln ser vi att tomrummet ska fyllas med genus –  Yvonne ”genussystemet” Hirdman ska skriva bandet 1920-1970, så det blir säkert späckat med genusanalyser. Ska våra barn läsa detta? Tur att vi har vår ö snart! Hur ska Hirdman förresten kunna samarbeta med en manlig professor som varnats av Statens Ansvarsnämnd för att ha trakasserat en kvinnlig doktorand? Den som ska skriva historien från 1970-talet och framåt är Kjell ”Tidsignal” Östberg. Vad är Tidsignal? På hemsidan (”om”) kan man läsa att ”Tidsignal är en ny vänstersocialistisk tidskrift för politik, kultur och historia som i olika temanummer tar upp kontroversiella perspektiv” och Östberg är redaktör (se  ”Radaktion”) . Ok, alla har rätt att göra sin stämma hörd. Och är man som Östberg medlem i Socialistiska partiet (googla själva) så måste man ju skriva ur sitt eget perspektiv. Jag vill skriva bandet för åren 2008-2010 om hur Genusväldet intog landet och ska ta upp detta med Harrison. Jag vill också skriva om den moderna svenska fegheten. Generationer före oss (för den som vill tro att sådana finns) har offrat sina liv – liv! – för att få till stånd förändringar, vem vågar idag riskera något? Vi vill inte ens hamna i en liten ordtvist, vi vill ju bara vara ”som alla andra” – ja, då får vi ta och bli genusvetare hela bunten snart – som man sår får man skörda, och den som inte vågar så något alls kommer heller inte att ha något ätbart att äta och får istället drunkna i genusvansinne.

Jag tvivlar inte en sekund på att verket kommer att spegla den tidsepok under vilken det skrivs, därför är det redan av historiskt intresse, åtminstone för mig eftersom jag behöver infon till min framtidskalkyl. 🙂 Den som vill lyssna till eller samtala med Dick Harrison, eller Tore Frängsmyr eller Anders Edwardsson som skrivit boken ”En annorlunda historia” kan anmäla sig till detta Timbro-evenemang.

test

Att stärka sin identitet är visst dåligt, eller?

Historiska museet inviger i år en utställning med kopplingar till det nya verket ”Sveriges historia”. Historiska museet varnar redan nu (se bild till vänster)  för att ”det finns grupper som idag använder historien för att stärka sin identitet” och att ”olika forskare har skilda uppfattningar om det är möjligt, eller ens om det är viktigt, att försöka hitta olika kulturers ursprung ända tillbaka i forntiden”. Ja, varför bry oss om det förflutna när målet är den rotlöshet och rastlöshet som karaktäriserar Det postmoderna samhället: ”Ett postmodernt samhälle karaktäriseras av att tilltron till objektiva sanningar raserats, inga ideologier eller religioner anses längre tillförlitliga och tilltron till vetenskapen har gått förlorad. Postmodernismen är en tid då gränser suddas ut, och där ingenting är på förhand givet. Den postmoderna människan är både rot- och rastlös -och livet ses som en serie tillfälliga förflyttningar och rollbyten. I och med att människor i det postmoderna samhället har förlorat tron på objektiva sanningar, finns ingen tillförsikt i att framtiden skulle kunna kontrolleras och styras och engagemanget i kollektiva rörelser raseras. Istället förläggs människors satsningar i hög grad till individuella projekt, och jakten efter nu- upplevelser. Det postmoderna samhället är ett samhälle där var och en ständigt måste skapa och omskapa sitt eget jag och sin egen verklighet.”

Därför är det tur att vi har vår ärkereaktionära ö inom kort! 😉  I nästa inlägg ska jag skriva mer om hur det går med genusmärkningen vid Uppsala Universitet, det var tänkt att göra det nu egentligen, men jag har ju lovat att börja halvera inläggen.

PS! Jag ber om ursäkt att jag är sen med att svara på mail, just nu ligger över 200 olästa mail i min inbox – ska fixa detta nu i dagarna!

Uppdatering! Missa inte gårdagens Vetenskapens Värld om jakten på Higgspartikeln (se i SVT Play!)- det var just partikelfysik och kosmologi som fick in mig på matematik. Det var förresten i Vetenskapens Värld jag gjorde min TV-debut våren 2003 i ett program om Archimedes!

Uppdatering! Här det radioprogram i P1 Vetenskapsradion som Harrison hänvisar till i sin artikel i Expressen.

Uppdatering! Regeringen stoppar Skolverkets förslag på slopad historia.


%d bloggare gillar detta: