Grattis skattebetalare!

september 28, 2009

Segelbåtarna i Vänern 23-24 mars 1978

Segelbåtarna i Vänern i mars 1978

Nu var det ett tag sedan jag tog en titt i Vetenskapsrådets projektdatabas. Som ni vet är det hård konkurrens om pengarna och endast de bästa och i särklass viktigaste projekten, som tex det treåriga projeketet genustrumpeten, beviljas bidrag efter hård granskning. Själv har jag aldrig haft tid att söka något från VR eftersom det ryktas att det tar två veckor bara att sätta ihop en komplett ansökan, men den dagen kanske kommer, om jag inte istället startar ett genuskritiskt parti som med en anti-intersektionell postkolonial feministisk analys ska krossa genusväldet och ur spillrorna av denna könade poststrukturalistiska skräphög återinrätta ett sunt mentalt klimat vid våra lärosäten som förhoppningsvis kan spridas till resten av samhället likt ringarna på en vattenyta efter att man från en brygga kastat i den senaste könsmaktsanalysen av röda båtar med ett exakt 3.4 meter högt segel som seglade runt i Vänern mellan den  23 och 24 mars år 1978. Hur interfererar förresten manligt respektive kvinnligt könskodade vågtoppar och vågdalar efter att man slängt i denna 4 kilo tunga analys i havet?

Jag fruktar dock att efter den kartläggning Skolverket nyligen gjort (12 minuter på Studio ett här) kommer man att ge just genus-experterna i uppdrag att ur ett könsmaktsperspektiv analysera, analysera och analysera vaaaaad det kan bero på att allt i det här landet går åt helvete trots att vi är världsbäst på genusvetenskap och har alla de feministiska verktyg som krävs för att lösa alla problem. Kan man analysera denna paradox med hjälp av samma verktyg som skapat den eller kommer genusverktygen att rosta efter att man kastat båtgenusavhandlingen i havet, och vad säger detta i så fall om vattnets patriarkala ytspänning och hur kommer det sig att ett könsmarkerat rosa gem som låg i luntan ligger kvar på vattenytan medan genusavhandlingen sjunker likt en sten till botten? Kan Centrum för Genusvetenskap i ett tvärvetenskapligt projekt tillsammans med Kemicentrum forska fram de ytaktiva ämnen som modifierar ytspänningen på ett sådant sätt att allt manligt könkodat åker ner till botten för evigt där det hör hemma bland amöbor och bläckfiskar medan det kvinnliga flyter runt på vattenytan i minst 150 år även om det maktfullkomliga Patriarkatet iscensätter en tsunami genom att utöva makt i luftrummet ovanför Genuscentrum?

Vi har ett problem...

Vi har ett problem...

Hur ska då skolfrågan lösas? Här har vi tex det VR-finansierade projektet från 2005: ”Manlighet som lärarproblem. En studie av läraridentiteter” där man bland annat undersökte ”Om män som arbetar i skolan möjligen trotsar, är gränsöverskridare gentemot rådande manliga hegemonier och skolans feminina könskodning och möjligen därmed skapar andra och nya manliga identiteter som både kan vara i linje med förändringar men också på tvärs mot rådande hegemoniska ideal” och ”Hur olika lärarkategorier, dvs inom vissa stadier och vissa ämnen skapar olika könade läraridentiteter och hur detta kan relateras till olika former av makt och hegemoniska maskuliniteter…. Det handlar inte om att utröna en generell manlig läraridentitet eller att ur subjektsfilosofiska utgångspunkter förstå detta. Istället ses identiteter och subjekt, i enlighet med feministisk poststrukturalism, som något subjekt plockar upp ur olika diskurser, diskurser som produceras och materialiseras i praktik. Lärares professionella identiteter kan därför bara studeras lokalt och empiriskt – bundet till olika situationer där subjekten genomkorsas av diskurser. På så vis blir läraridentiteter också inte helt stabila utan tvärtom föränderliga och motsägelsefulla men också i ett forskningsprojekt beroende av forskarens medverkan i att skapa diskurser.”

Det är sådana här analyser vi kan se fram emot – tro inget annat! Det nya framtidsyrket är uppenbarligen gensusvetare! Låt oss se vilka intressanta projekt som beviljats medel från VR, och glöm inte då att skulden ligger hos politikerna som öronmärkt 10 miljoner om året för just genusforskning och att det finns en särskild Genuskommitté inom VR, men minns också att genustrumpeten inte granskades av denna särskilda kommitté utan föll under Musikvetenskap, vilket visar att genuseriets tentakler sträcker sig långt utanför den öronmärkta delen, och att VR dessutom försvarade genustrumpeten med att Genuskommittén inte var inblandad vilket faktiskt bara gör saken mycket värre.

490 genusprojekt ger en huvudvärk

490 genusprojekt ger en riktig huvudvärk

Om man går in i VR:s projektdatabas (som tycks ligga nere med jämna mellanrum) så hittar man en massa intressant. Sökordet ”genus” ger inte mindre än 490 träffar – och detta är alltså de projekt som beviljats bidrag i hård konkurrens med andra projekt, som jag verkligen velat läsa om VR bara lagt ut dem på sin hemsida, vilket de tyvärr inte har. 🙂 Projekten i databasen (orkade inte öppna alla 490, men hälften) tycks sträcka sig från 2001 och framåt. Bara för att ta några beviljade bidrag kopplade till just skola och utbildning:

”Förändrade köns-/genusordningar i skola och utbildning? Policy, perspektiv, praktik” fick 6 miljoner för att under 2003-2006 studera vad ”sociala mönster som kopplas till kön (köns-/genusordningen) betyder för lärare och elever i skolan…   Fem delstudier skall ligga till grund för en nationell kartläggning där elever och lärare i förskola och skola tillfrågas om hur de upplever och uppfattar sig själva och sin situation i skolan ur köns-/genusperspektiv.”

”Maskulinitet på schemat: En studie av pojkar, maskulinitets-formeringar och pojkars distansering från skolarbete i olika skolformer” har fått 3.2 miljoner för att under 2007-2011 studera följande: ”I detta projekt riktas intresset mot pojkar i olika åldrar och skolformer med fokus på vilka manlighetspositioner som skapas, normaliseras och förkroppsligas i dessa skilda miljöer. Uppmärksamhet riktas även mot hur olika sätt att organisera undervisningen underbygger respektive underminerar de manlighetsföreställningar och praktiker som distanserar pojkar från ”läsämnen” och högre utbildning… Speciell uppmärksamhet riktas mot hur lärare och elever reproducerar, förhandlar och utmanar könssterotyper och vilka identifikationer och motidentifikationer som skapas och formas i olika situationer… Målgrupper är lärarutbildningen, politiker, tjänstmän, forskarsamhället och de lärare och elever som är verksamma på utbildningarna.”

Kan man inte bygga det transnationella excellenscentret för genusforskning på månen istället?

Bygg genus-excellenscentret på månen istället!

”Att Genusifiera EXcellens – GEXcel: Mot ett europeiskt excellenscentrum i transnationella och transdisciplinära studier av föränderliga köns-/genusrelationer, intersektionalitet och kroppsliggörande” får 19 miljoner för att under  2008-2011 studera något som inte står med i databasens dokument (beställ projektet från VR med diarienr 2008-7457) men det är ett ”bidrag till starka forskningsmiljöer”.

”Genusperspektiv på barn- och ungdomslitteratur i skolan” fick 2.1 miljoner för att 2002-2004 studera ”I vilken utsträckning har gränserna för vad som kan anses tillåtet och lämpligt för respektive kön förändrats? Projektet kan vidare öka vår kunskap om hur barn och ungdomar uppfattar litteratur. Det kan få stor betydelse för att utveckla och stimulera forskningen inom lärarutbildningen. Det kan dessutom bidra till att utveckla metoder för hur litteraturens roll i skolundervisningen skall kunna förbättras.”

”Kön och etnicitet i högre utbildning” fick 3.1 miljoner för att 2002-2003 undersöka följande: ”I fokus för studien står frågor som handlar om hur de olika utbildningarna präglas av inneboende mönster och strukturer som kan sägas vara laddade med föreställningar om kvinnlighet, manlighet och olika uttryck för etnicitet. Inför detta projekt har en förstudie gjorts där fyra utbildningar jämfördes. På alla dessa visade det sig att köns- och etnicitetsmönster både upprätthålls och bryts på mer eller mindre medvetna sätt och att dessa mönster även präglar kunskaps- och lärandeprocesser… Genom en längre tids deltagande observation kommer vi att få en djupare förståelse för processer där kunskap och förhållningssätt till kunskap skapas.”

Forskarnas kunskap är förlegad - de har inte förstått genusdiskursens betydelse

Forskarnas kunskap är förlegad - de har inte förstått genusdiskursens enorma betydelse

”Genusperspektiv i praktiknära forskning inom högskoleutbildning” fick  4.5 miljoner för att under 2003-2005 ”öka kunskapen och förståelsen kring hur olika erfarenheter kan tas tillvara och utvecklas inom högskolan. Tillsammans vill vi utmana en traditionell, hierarkisk vetenskapssyn där forskare sätter sig på eller blir satta på en piedestal, och verka för en deltagarorienterad och erfarenhetsbaserad praktiknära forskning. Det betyder att vi vill sätta fokus på de studerandes och lärarnas/forskarnas egna erfarenheter och bryta dem mot teoretiska utgångspunkter i de skilda utbildningssammanhang som vi i forskargruppen representerar. Vårt gemensamma intresse är att förstå, synliggöra och problematisera frågor som kunskap, kön, klass och etnicitet inom utbildningen och i den yrkesverksamhet som flera av de studerande vistas i parallellt med sin utbildning… Gemensamt kan vi bättre beskriva, förklara och förstå hur en hierarkiskt dominerad utbildningskultur kan motverkas och utjämnas.”

Feministisk pedagogik i olika lärandemiljöer. Ett aktionsforskningsprojekt i förskola, folkhögskola och högskola” fick 840.000 under 2007-2008 för följande: ”Feministisk pedagogik är jämte kritisk pedagogik en given referenspunkt för senare tids pedagogiska diskussioner om genus, mångfald, kritik och förändring av olika former av normativitet i det svenska utbildningslandskapet. Men kunskaper om feministisk pedagogik i Sverige saknar alltjämt en tydlig teoretisk förankring… Samtidigt finns forskning som tydligt visar på genus som ett strukturerande fenomen i lärandesituationer, särskilt ifråga om talutrymme, bekräftelsestruktur, perspektiv på lärande, etc. En rad frågor dyker upp när det feministiska pedagogiska fältets aktörer, begrepp, historia, kontext och praktik hamnar i blickfånget: Hur ser möjligheterna ut för att utveckla en feministisk pedagogisk praktik i olika lärandemiljöer, vilka likheter och skillnader finns dem emellan, och vad kan de lära av varandra? Hur skapas och/eller återskapas lärarens praktik och lärandemiljön som sådan under ett aktionsforskningsprojekt med feministiska inslag som detta? Vilka specifika problem och motståndsformer möter en feministisk pedagogik teoretiskt, praktiskt, kollegialt, i elev-/studentgrupper, från läraren själv, och hur är dessa kopplade till frågor om genus, makt och förändring?”

idrottsgenus

Under skolgympan "görs kön"

”Konstruktionen av kön och synen på kroppen i skolans idrottsundervisning” fick 2.9 miljoner för att under 2002-2004 ”belysa konstruktionen av kön och synen på kroppen i skolans idrottsundervisning... Tre vanligt förekommande praktiker, nämligen tävling och rangordning, lek och rekreation samt friluftsliv belyses. I dessa praktiker finns dominerande kollektiva föreställningar om hur verksamheten ska utföras och hur den ska regleras, vad som är möjligt att göra och vad som förväntas respektive vad som inte är ett möjligt eller förväntat beteende. Praktikerna är speciellt intressanta ur ett genusperspektiv då manligt och kvinnligt konstrueras genom de handlingar som praktiken bjuder. Centrala frågeställningar är hur, men också varför, elever och lärare laddar dessa praktiker med kön. Andra viktiga frågor att belysa i sammanhanget är: Vad är styrande för utvecklingen av det som anses vara normalt kvinnligt och manligt i praktiken? Hur verkar praktiken som förvaltare av kvinnligt och manligt? Hur talar vi om kön? Vilken symbolproduktion om kön pågår inom praktiken och vad förkroppsligas i praktisk handling?”

Kön på scen: Genusperspektiv i skådespelarundervisning” beviljades 2.5 miljoner för att under 2002-2004 göra en ”kartläggning av könsrollsmönstren så som de manifesterar sig i undervisningen. Målsättningen är dubbel: dels ska undervisningen analyseras ur ett genusperspektiv, dels ska de vunna insikterna omsättas och prövas i nya undervisningsmoment… Syftet med etydarbetet är att låta studenterna byta kön i relation till rollens kön och på så sätt utveckla den egna personligheten och medvetenheten… Projektet har också stor internationell betydelse, eftersom inget liknande någonsin redovisats, trots att problematiken är global.”

”Att utmana genus. Ett forskningsprogram inom Umeå Advanced Gender Studies” som fått 10.8 miljoner för att under 2006-2008 ”utmana och vidareutveckla tvärvetenskaplig genusforskning i internationellt samarbete…. Deltemat normalisering undersöker hur olika genusregimer samverkar och påverkar varandra inom socialtjänst, skola och akademi. Målet är att utmana de normaliserande diskurser och praktiker som skapas genom samverkande maktrelationer som genus, etnicitet, klass och ålder.”

Och lägg till detta alla statliga utredningar på jämställdhetsområdet inom alla samhällssektorersektorer som också bekostas av skattebetalarna.

För övrigt är det så här det kan se ut när man låter vissa falanger ta över inom högskolan: Hägglund får skäll efter Debatt 2008. Så här blir det när man utbildar människor vid lärosäten belägrade av poststrukturalist-genusvetare utan verklighetsförankring. Som ni ser så finns inga ”vanliga svenskar” och därmed förblir det ett öppet problem vem som egentligen förtrycker ”de andra” – som ju otvivelaktigt existerar och är förtryckta och dessutom står i kontrast mot de svenskar som inte finns.  Det är så här framtidens valdebatter kommer att se ut, vilket gör att man inte kommer att kunna använda sig av något begrepp över huvud taget, eftersom det i TV-sändnings-ögonblicket genast måste dekonstrueras in absurdum med postkolonial feminism av den andra sidan.

Kommentarer om Skolverkets kritik här SVD, DN.

Annonser

Är genusvetarnas verksamhet laglig?

maj 1, 2009

I en tidningsartikel kan man läsa om en lärare och genuspedagog på Mariaskolan som håller i en genusinriktad lektion i sjunde klass. Enligt honom är det viktigt att prata om genus i grundskolan och han anser att ett alternativ är att föra in det i den vanliga undervisningen. Han uppger sig jobba utifrån ”poststrukturell feministisk analys”.

Livet är inte svart eller vitt

Livet är inte svart eller vitt

Dagens uppgift i samhällsorientering: eleverna ska studera ett papper uppdelat som ett schackbräde. I rutorna av den ena färgen står ord som ”stark”, ”bra lokalsinne”, ”krigare” osv och i övriga rutorna ord som ”plocka ögonbryn”, ”trösta”, ”blyg” och ”laga mat”. Eleverna ska försöka komma på vad färgerna står för (önskat svar: killar resp tjejer), men uppenbarligen är eleverna inte så ”fördomsfulla” som genusvetaren antog, för enligt artikeln säger eleverna följande: ”Nej, laga mat gör inte bara tjejer, killar kan göra det också.”, ”Alla personer kan trösta om de vill.”, ”Jag tycker alla är fel för jag kan vara alla om jag vill”, och detta är innan genusmissionen påbörjats – vilket är intressant eftersom man i artikeln försöker ge sken av att denna genuslektion är en nödvändighet!

Detta intryck förstärks av att det i artikeln också står att på lektionen ”sitter en grupp på tre elever och diskuterar de svarta och vita schackrutorna med beskrivningar som vanligtvis appliceras på kön och kommer fram till att de inte stämmer utan bara handlar om fördomar.” Mission complete – det var genusläraren som medvetet fyllt i rutorna på ett fördomsfullt sätt vilket eleverna alltså genomskådar ganska fort, lektionens genusinslag bör kunna avrundas. Men nejdå!

Fyra desperata hemmamän?

Fyra desperata hemmamän?

Läraren lägger nu en bild på en kvinna från Desperate housewives på en overhead. Hon är sminkad iförd rosa kläder och pärlhalsband (ha ha – jag vet vem det är! :-)). ”Är det här en kvinna eller en man?” frågar läraren. Eleverna är helt överens: det är en kvinna. ”Men det räcker inte som svar, han [läraren] vill veta varför de ser det och vilka markörer det är som skvallrar om könet på personen på bilden.” enligt artikeln.

Därefter lägger läraren upp en bild ”en höggravid person som ser ut som en man.” Och så fortsätter det, tills man hittat något där eleverna inte vet vad de ska svara, eller anser att de vet det (och det är fel svar), så att den ”genuskunnige” ska kunna visa på att eleverna bär på ingrodda fördomar om att något förhåller sig på ett visst sätt och därefter lära dem att vad som helst kan vara och se ut hur som helst uppbackad av sin poststrukturella feministiska analys . Det finns nämligen inga regler, ingen struktur, inget rätt och inget fel. Är det konstigt att dagens unga blir vilsna? Sådant här är nämligen (fråga godtycklig hjärnforkskare) ytterst stressande för de ungas hjärnor,  som försöker finna mening, sammanhang och struktur i tillvaron, särskilt under uppväxtåren.

Det pågår för övrigt en debatt på Newsmill om vilken generation det är mest synd om, och jag ska inte uttala mig om detta mer än att påpeka att det enligt all statistik som finns att tillgå aldrig tidigare funnits så många unga som mår så psykiskt dåligt i det här landet som nu. Det finns ingen enkel förklaring i stil med att 80-talisterna är bortskämda snorungar utan något är fundamentalt fel med dagens samhälle. Och den ”postrukturella feministiska analysen” bidrar till och/eller förstärker den psykiska ohälsan. Inte bara för att den uppväxande generationen intalas att den är ett offer för onda strukturer som är institutionaliserade i form av genusordningar och annat, utan också av det enkla skälet att om den bakomliggande förklaringsmodellen till livets orättvisor inte är korrekt kan inte heller det av gensuvetarna levererade åtgärdspaketet lösa problemen.

Skolan i artikeln jobbar med ”genus och jämställdhet” som utvecklingsarbete, men på senare har arbetet visst delvis ”stannat av”. Innan hade man en personal-genusgrupp, planer på en elev-genusgrupp, men nu återstår tydligen ”bara” en föräldra-genusgrupp som granskar skolans jämställdhetsarbete samt ”lärare som själva brinner för genusfrågor”. Snart ska även andra skolor pressas till aktivt genusarbete (även om det står inskrivet i läroplanen är det upp till skolan hur långt man vill gå). Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad tror att det kan ge konkurrensfördelar och har sökt pengar från Skolverket för att försöka ta fram en siffra eller ett index på skolornas genusarbete.

Unga kvinnliga lärare tror inte på "genusordningen"

Ny avhandling: kvinnliga lärare tror inte på "genusordningen"

Men det är inte bara eleverna som ska utbildas i genusfrågor. Det forskas även på genusordningen i lärarkåren. Enligt en färsk avhandling från Göteborgs universitet, där man har studerat lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar, visar att ”den så kallade genusordningen – den sociala struktur som skapar och upprätthåller maktrelationen mellan kvinnor och män – även drabbar männen med bland annat speciella förväntningar från omgivningen. Ett annat av studiens resultat är att många av dagens läraruppgifter i skolan är tydligt genusmärkta.” Hej och hå – genusmärkningen ja! Allt är könskodat och genusmärkt, ett oerhört viktigt område där man kan utforska hur män och kvinnor ”könsmarkerar” olika saker och därefter förfasa sig över att det finns vissa könsbaserade preferenser (även om avvikelsen skulle vara 1% från 50/50-utopin så är det ett problem) för att därefter försöka koppla detta till ett behov av jämställdhetsarbete!

Från intervjun i tidningen: ”Både kvinnorna och männen visar sig tala nedvärderande om kvinnor och ”det kvinnliga”. I resonemang om genusordning avfärdar emellertid de yngre lärarna, och då främst de yngre kvinnorna, ett sådant resonemang och betonar istället den enskilda individens betydelse än betydelsen av en strukturell eller symbolisk genusordning.” Det nedvärderande talet om ”det kvinnliga” är vår stora gåva från genusvetarna, som har bidragit starkt till ett sådant synsätt genom att de själva föraktar allt genuint kvinnligt. Men uppenbarligen tror inte de yngre kvinnliga lärarna på genusordningen, vilket måste ses som ett sundhetstecken! 🙂

Men författarinnan till avhandlingen kommenterar inte detta i intervjun, utan ser givetvis ändå problem med lärarkåren: ”Många inom skolan pekar på att man vill ha in ”det andra”, det manliga i grundskolan. Men det verkar finnas en uppfattning att kvinnor inte kan bidra med ”det manliga”. Faran är att detta förstärker könssegregeringen och könsstereotyperna inom grundskolan vilket gör skolan motsägelsefull.” Så, nu är både elever och lärare idiotförklarade av genusvetarna, tur att vi har dem så att de kan informera oss hur vi ska bete oss könsneutralt, icke-stereotypt och sluta könsmarkera saker i vår omgivning!

Papegojfisken kan byta kön vid behov

Papegojfisken kan byta kön vid behov

Förresten, är det inte lite konstigt att prata om hur det sociala könet genus är överordnat det biologiska könet, och ändå basera all sin forskning på observationer och stimulansåtgärder kring det biologiska könet? Ungefär som när den av Sahlin tillsatte Kamali i MISD-utredningens (Makt, integration och strukturell diskriminering) slutbetänkande Integratonens svarta bok (ännu en i raden:  SOU 2006:79) ville låta registrera etnicitet på alla medborgare i landet för att i alla myndigheter och på alla arbetsplatser kunna kvotera in på ett sätt så att dessa exakt avspeglade det omgivande samhället avseende etnicitet – samtidigt som etnicitet ju inte skulle vara väsentligt. Ungefär så är det med genusvetarna – registera allt vad medborgarna gör baserat på det biologiska könet för att sedan kunna eliminera det som väsentlig faktor? Skillnaden är bara att dåvarande jämställdhets-och demokratiminister Orback ansåg att flera av Kamalis förslag stred mot författningen! Hur kan i så fall genusvetarnas verksamhet vara laglig?


%d bloggare gillar detta: