Genusarbete smulades sönder

februari 9, 2010
Alla måste komma ut exakt samtidigt!

Alla måste komma ut exakt samtidigt! Några sekunders skillnad kan påverka förskolans jämställdhetssträvanden och resultera i ett mini-Patriarkat som avspeglar och reproducerar det omgivande samhället

Igår den 8 februari var det en artikel i DN Insidan om genusdagis (sid 26-27) där jag medverkade som kritiker. I artikeln förklarar man (Ängsbackens genusmedvetna förskola) att ”En vanlig missuppfattning om genusmedvetna förskolor är att det är barnen man försöker ändra på. I själva verket är tanken att de vuxna ska ändra sitt beteende – eftersom de vuxna genom sitt bemötande tvingar (sic!) barnen att leva upp till de vuxnas, ofta omedvetna, föreställningar om pojkar och flickor och hur de ska bete sig… För tre år sedan började de diskutera genus, det vill säga sociala könsroller, som begrepp på förskolan… Sedan kom genuskonsulter till skolan och filmade pedagogerna på Ängsbacken.” Dessa filmer visade att ”vissa barn fick vänta på andra – och vem som väntade på vem var en könsfråga. Killarna fick mer plats helt enkelt.” Utöver att själv ha observerat det så har jag har läst i SOU 2006:75 om hur upprörda genuspedagoger vittnar att killarna rusar ut  först på gården när det är dags att gå ut. Detta är givetvis ytterst allvarligt och riskerar att traumatisera mänskligheten flera generationer framåt, så det är dags att sätta in genusinspektörer, genuspiloter, förändringspiloter och jämställdhetsutvecklare redan nu! Genom att stoppa pojkarna redan i dörröppningen kan dagispersonalen dekonstruera deras av det omgivande samhället socialt konstruerade hegemoniska maskulinitet och därigenom förstärka pojkarnas känsla av att vara köns- och identitetslösa, så att de helt enkelt, som man säger, kan ”få vara sig själva” utan negativa yttre influenser från vuxenvärlden (utöver genusvetarnas absolut nödvändiga påverkan då) och därigenom ges makten att i framtiden själva konstruera sin könsidentitet när de känner sig mogna för det – hur mycket man nu kan mogna i en omgivning genomsyrad av genusvetare. Genusvetarna står utanför de strukturer vi andra är insyltade i och inte kan komma ur. Det finns en medicinsk term som beskriver just det tillståndet när man står utanför den verklighet alla andra befinner sig i – det tillståndet kallas psykos! I detta fall genuspsykos. Och det är genusvetarnas ödesbestämda uppgift att i sitt psykotiska tillstånd av storhetsvansinne visa oss andra var skåpet ska stå, nämligen till vänster om extremvänstern där genusvansinnet vanligen håller till, om vi undantar feminist-marxismens senaste offer då – moderaten Per Schlinggenus, som genusvetarna drogat ner med postkolonial feminsim i ett försök att kuppa Alliansen. Låt oss inte underskatta hjärntvättens fanbärare.

Utvecklandet av strategiskt tänkande hotar genusidustrin - bättre att låta bli

Utvecklandet av strategiskt tänkande kan på sikt hota hela genusidustrin - bättre att låta bli

Jag kommenterar bara kort i DN att genusvansinnet i förskolan är vuxenterapi och slöseri med skattepengar och jag uppmanar förskolorna att istället satsa på att exempelvis lära barnen spela schack eller tennis – alltså aktivera dem istället för att sitta och diskutera genus, normer, könsroller, kön, queerteorier, sociala konstruktioner och ”hur man tänkte förr i tiden” (vilket man måste tillägga så fort man syndat genom att läsa en saga om en prins som räddar en prinsessa, DN sid 27. Enligt förskolans läroplan Lpfö 98 har man nämligen en skyldighet att föra över kulturarvet, och då får man inte byta kön på rollkaraktärer och ändra på handlingen i alla sagor, även om man uppmanas göra det i flertalet, liksom att inhandla sk ”krammärkt litteratur” vilket innebär att böckerna är granskade ur ett ”demokrati-, jämställdhets- och mångfaldsperspektiv”). Som sagt, det är bara att rasera några årtusenden av civilisationsbygge och börja på ny genuskula, nu när vi alla insett att allt vi trodde oss veta om verkligheten visat sig vara falskt. Det inkluderar såväl det vardagliga livet som (det vi trodde var) kunskaper om universums uppbyggnad, galaxhoparnas struktur, kemiska reaktioner som i själva verket är sociala konstruktioner där observatören skapar den kemiska föreningen i ett tillstånd av inbillat förstånd, för att inte tala om livets ursprung – våra förfäder damp för några miljoner år sedan plötsligt ner på Jorden, könslösa och fina, varefter en märklig process tog vid som varade i tusentals år där den struktur som idag kallas för Patriarkatet fick ett avgörande inflytande på all mänsklig utveckling  (liksom på djurvärldens då ju även dessa visar tendenser till könsroller och könsspecifika beteenden) där en könsmaktsordning baserad på postkolonial teori  dominerade under hundratusentals år långt innan själva kolonialismen, eftersom kolonialism och förtryckarstrukturer legat inbäddade i universums struktur och innersta väsen ända från början, närmare bestämt genom de Calabi-Yau-rum som strängteorin använder sig av och som varken matematiker eller fysiker ännu förstår sig på, men som genusvetarna med sin enorma hjärnkapacitet nu lyckats avkoda och de har därigenom rullat upp de extra patriarkala dimensioner som legat gömda för blotta ögat och som blåstes upp under den inflationistiska fasen av universums expansion direkt efter Big Bang. Det är dessa välkända strukturer vi kan beskåda idag – inte konstigt att Fysikum i Lund samarbetar med Tiina Rosenberg i genuscertifieringsprojektet – tänk vad lite tvärvetenskaplig forskning kan åstadkomma! Se sid 28 här:

”Genuscertifiering på Fysicum. Tre viktiga faser:

1. Infiltration, Information och Utbildning.”

Infiltration! Tack för ärligheten åtminstone!

Genussmulor

Genussmulor var det enda som blev kvar efter flera års "genusmedvetenhet"

Dagisgenuspionjären Kajsa Wahlström säger i DN-artikeln: ”Den första kullen som gick ut från Björntomten och Tittmyran (två kända genusdagis, min anm) efter omgörningen blev en chock för skolpersonalen i Gävle. Flickorna upplevdes som stökiga, fast de i praktiken bara gavs lika stor plats som pojkarna. Det tog bara ett par dagar så smulades det ner. Flickorna stod stilla och pojkarna tog fram knytnävarna, samma pojkar som tidigare hade kunnat prata om känslor, hur de ville ha saker och ting utan att slåss, och samma flickor som var vara vid att tillåtas ta plats”. Oj, skolpersonalen måste verkligen ha tvingat fram könsrollerna med sitt ogenomtänkta och destruktiva bemötande – på bara några dagar lyckades skolpersonalen rekonstruera allas kön och rasera genusvetarnas mångåriga arbete med att ”bara låta barnen få vara sig själva”.  Och uppföljningen och resultatet då? ”Ja, trots att de skolats i förskola med jämställdhetsprofil så har de inte valt utbildningar som är annorlunda mot hur tonåringar väljer traditionellt.” Genusvetarna borde givetvis ha förföljt ungarna från vaggan och ända ut i arbetslivet. Med mer fokuserat, koncentrerat och konstant genusarbete hade allt kunnat bli annorlunda….

Axess 2 2010

Axess 2 2010

Nu har det nya numret av Axess Magasin kommit ut: ”Eliternas reträtt”. Här kan man läsa hur vänstern band kvinnorna vid spisen (Anita du Rietz) , om antielitismens höga pris (Nathan Shachar) om demokrati på nätet (Lotta Gröning) , om eliternas abdikering (Johan Lundberg) och mycket mer. Anita du Rietz har skrivit boken ”Svenskornas företagsamma historia” Ur hennes artikel i senaste Axess: ”Ett radikalfeministiskt genusperspektiv och teorier om könsmaktsordningen påbjuder omtolkningar så att entreprenörskap förknippas med en manlig förtryckarroll. Den starkt maskuliniserade bilden av företagandet gör att kvinnoföretagandet blir en avvikelse. Med utgångspunkt från en tänkt ojämlikhet mellan könen blir slutsatsen att kvinnor är så förtryckta att lagstiftning och kvotering blir det enda sättet för kvinnor att få makt och framgång. Det har de senaste decennierna varit legitimt att undervisa om radikalfeminism när vi istället skulle ha studerat vår egen historia. Genom att lyfta fram starka och nydanande entreprenörskvinnor skulle fler ha fått lära sig vilka goda förebilder kvinnor historiskt har varit i Sverige, vilket kunnat inspirera kvinnor till djärva satsningar med ett livligare företagande som resultat än vad vi har idag.”

Standardmodellen för elementarpartiklar var farlig kunskap som kunde spä på "orättvisor"

Standardmodellen för elementarpartiklar var farlig kunskap som kunde skapa "orättvisor"

På sid 56 i Axess har jag skrivit en krönika om skolan. Bland annat tar jag upp ett minne från min högstadietid då jag frågade min fysikfröken i högstadiet om jag fick låna hem en populärvetenskaplig bok om elementarpartiklar. Hennes korta svar löd: ”Nä, det tycker jag inte, för då kommer du ju att kunna mer än de andra”. Att inhämta kunskaper utom lärarens kontroll kunde tydligen skapa ”orättvisor”. Så istället för den populärvetenskapliga boken som tydligen hotade skolans rättvisesträvanden fick det bli mammas gamla kursbok i fysik från 70-talet om halvledarkomponenter, som jag sparat som ett barndomsminne. Frågan är vad som händer med de barn som inte får tillgång till litteratur som intresserar dem varken i skolan eller i hemmet. Det är nämligen samma sorts personer som den här lärarinnan som samtidigt gapar över den sociala snedrekryteringen.

Så här ska etnologen Jonas Frykman ha sagt redan på 90-talet: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper. Skolan koncentrerar sig på att göra individen till Någon. Dagens skola har fastnat i Den Goda Viljans Tragik.

Bildningsresan

Bildningsresan

Apropå svenskt skolväsende så vill jag passa på att rekommendera boken ”Bildningsresan” skriven av författaren, ledarskapskonsulten (och fd lektor i rättsvetenskap) Leif Alsheimer som jag hade äran att träffa och samtala med igår. Andra intressanta böcker som rör utbildningsväsendet är professor Inger Enkvists ”Feltänk” och ”Skolan – ett svenskt högriskprojket”. Läs gärna hennes Axessartikel från i somras: ”Därför lyckas asiatiska elever.” Jag vill också tipsa om ett läsvärt blogginlägg  jag fann och låt mig citera från blogginnehavarens (Stig Moberg) artikel på Newsmill:

”Vänsterns skolpolitik präglas av okunskap, kunskapsförakt och är djupt orättvis. Rättvisa är inte att hålla alla på samma låga nivå, utan att acceptera olikheter och ge alla möjligheten att utveckla sin fulla potential. Om jag skulle sänka mig till vissa vänsterdebattörers debattnivå så skulle jag påstå att man vill sänka folkets förmåga till logiskt och matematiskt tänkande, eftersom ett sådant folk är lättare att manipulera.”

En flitig skoldebattör är matematikprofessorn Olle Häggström – läs alla hans välskrivna inlägg i skoldebatten!

Men för att återgå till genusdebatten, fil dr Roland Poirier Martinsson skrev igår i SVD om sin syn på dagens statsfeminsim (”Kapitulera inte för statsfeminismen”): ”Vad mera är, jag anser att den ekonomistiska strukturfeminismen är en antiintellektuell och frihetsfientlig humbugdoktrin, som morgondagens vetenskapshistoria kommer att sortera bland frenologi och animal magnetism.” och reaktionerna lät inte vänta på sig, här en av en kränkt ekonom (fann detta på Maria Abrahamssons blogg ) som inte vill att hans ämne ska förknippas med statsfeminismen (ironi) :-). Och så pågår kvoteringsdebatt i DN ser jag (1 , 2, 3, 4), uppdaterar den med kloka ord från Sanna Rayman HÄR.

OBS! Den som söker jobb på Sensus studieförbund kan numera välja mellan tre kön: han, hon eller hen. Varför måste man välja förresten – varför inte alla tre? Det  finns uppenbarligen för mycket att välja på i dagens samhälle, något som tas upp på ett underhållande sätt i denna video, som jag även lagt upp vid ett tidigare tillfälle – men den är väl värd att ses om:

Värd att se om är även Pentagon om Selma Lagerlöf. Svensk skola inom en snar framtid?

Relaterat: Skolgenus (9 inlägg), Dagisgenus (5 inlägg)

Uppdatering: Moira von Wright går idag i försvar på Newsmill. Hon hävdar att Häggström och Holst ”misstolkat” hennes Genus och text och att ”Detta missförstånd beror troligtvis på att jag uttryckte mig otydligt när jag skrev att skolan behöver ändra på kunskapsinnehållet. Vad jag avsåg var att läromedlen behöver ändra på hur de framställer fysikämnet.” Men detta är ju en lögn då det är svart på vitt det som står i Genus och text (som hon inte tar avstånd ifrån):”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort”

Jag har tidigare bloggat om denna debatt: Genusväldet intar Södertörns högskola och mer om vad som står i Genus och text i von Wright och tekoppen. Vad kan misstolkas?

Annonser

Svenskförnekarna och Russells paradox

november 16, 2009
Senaste numret av NEO är ute nu!

Senaste numret av NEO är ute!

Först ska jag bara tipsa om det senaste numret av  magasinet NEO med tema ”Framtiden är ljusare än du tror – 18 framstående tänkare berättar varför”. Jag berättar om matematikens ljusa framtid på sidan 52. Andra forskare som uttalar sig framtidsoptimistiskt om sitt ämne är bland annat professor Annica Dahlström (som skrivit ”Könet sitter i hjärnan”), professor Steven Pinker (som skrivit ”Ett oskrivet blad”), professor Svante Nordin, professor Marian Radetzki (som jag  blev lite irriterad på för ett tag sedan), professor Ingemar Nordin, professor Lynn Åkesson med flera. Det verkar ju som om jag är den enda som inte är professor, men så är det verkligen inte, men jag antar att jag inte borde rada upp alla utan att det är meningen att folk ska köpa tidningen för att se själva. I vilket fall är ju titeln professor liksom könet bara en social och godtycklig konstruktion och innehavaren kan inte hjälpa att han råkat slita häcken av sig i 30 år för att bli professor. I Sverige kan man för övrigt bli professor på väldigt udda meriter, som tex Tiina Rosenberg som blivit professor genom att postulera att könet är en social konstruktion och sedan byggt vidare all sin forskning på detta och vars forskarkollegor jobbar på att ”dekonstruera maskuliniteten” vid våra högre lärosäten. Detta ska tydligen rädda världen från den hegemoniska maskuliniteten och göra alla lyckliga, för det är bara män som förpestar tillvaron, själv är professor Rosenberg ett föredöme för oss alla som vill uppnå världsfred genom att minimera konfliker (1 , 2). Nu kanske ni tycker jag är lite otaktisk som inte är inställsam mot allt och alla, men om jag inte får skriva i befintlig media så startar jag ju bara upp egen – så det är inget att oroa sig för, i alla fall inte för mig.  Men visst borde jag kanske vara lite försiktig med tanke på att jag ju nyligen sökte jobb hos självaste gensumaffian! 🙂

Herman Lindgvist har skrivit en väldigt träffande artikel i Aftonbladet: ”I Sverige är det fint att vara ”osvensk”” Några utvalda stycken:

Svensk

Lindqvist om den svenska omvända nationalismen

”Frankrikes minister för invandring och integration har uppmanat hela nationen att debattera två frågor: Vad är det att vara fransk? Vilka är de franska värderingarna? Ingen svensk minister kan göra så. Det skulle bli en våldsam debatt, men den skulle inte handla om svenska värderingar utan om själva debatten, därför att i Sverige är formen nästan alltid viktigare än innehållet och bara det faktum att man nämner begreppet ”svenska värderingar” skulle misstänkliggöra honom. Han skulle kallas ärkereaktionär och få ett SD stämplat i pannan, och så skulle den diskussionen vara avslutad. Innan någon svensk värdering blev omnämnd.Ändå finns det givetvis svenska värderingar, underligt vore det annars i ett land där det bott människor som i över tusen år gått igenom krig och katastrofer, segrar och nederlag, reformer och utveckling.”

”I Sverige frodas en unik svensk variant av nationalism – den omvända nationalismen. De som hyllar denna linje kan kallas svenskförnekarna. De finns huvudsakligen på vänsterkanten och bland socialliberaler. Eftersom personer med den inställningen styr de största svenska opinionsorganen är det deras åsikt som för tillfället är den politiskt mest korrekta. De tar avstånd från det som kan kallas svenskt. Denna form av nationalism, det totala avståndstagandet, är så typisk för Sverige att den kan kallas ett nationaldrag, unikt för Sverige.”

”I sin arrogans ställer sig de svenska självförnekarna i en alldeles egen nisch pekande finger åt den överväldigande majoritet av svenska folket som är född och uppväxt i Sverige, som har svenska som modersmål, som har en hemkommun i ett landskap där de hör hemma och som de tycker är lite vackrare och finare än alla andra landskap, för där har deras förfäder bott i generationer. Denna stora svenska majoritet har olika politiska åsikter, de ser olika ut, de har olika religioner eller ingen religion alls, men de är sammanflätade i en historisk ödesgemenskap för de tillhör alla den unika svenska mixen, den vi kallar den svenska kulturen. Dit hör vi alla, även självförnekarna som i sin upphöjda avskildhet idiotförklarar alla som vågar ha en annan åsikt och till och med erkänna sin svenska patriotism.”

Antisvensken

Antisvensken äter en svensk frukost

”Den inbitne antisvensken blir alltså en högljudd och alltmer blågul ambassadör för Sverige i utlandet….Och skulle han råka i svårigheter där borta ropar han genast på Mamma UD – som förväntas komma till omedelbar undsättning. Väl hemma i Sverige, när självförnekaren hunnit bota sin svåra abstinens efter kanelbullar, Kalles kaviar, godis eller vad de kan ha varit han saknade mest av allt, klättrar han upp i sin nisch igen och sjunger förnekelsens lov. På ren svenska. Han står med stämpeln i hand, redo att idiotförklara var och en som vill uttrycka sin kärlek till Sverige och det svenska. ”

Ett praktexempel på detta är Metrokolumnen ”Vi behöver hjälp mot den helsvenska idiotin” av Hillevi Wahl från förra veckan. Då en kvinna i hennes egen släkt under en middag ”visade sig vara rasist” så höll Hillevi enligt egen utsago på att ramla av sin stol och här kommer hennes högst balanserade reaktion som antagligen ska ses som ett försvar för invandringen och/eller invandrarna (vilket framgår inte – antagligen båda, det brukar inte skiljas mellan dessa två, det tycks inte heller hennes släkting ha gjort), vilket för vissa tydligen bara kan åstadkommas genom att uttrycka sig i starkt negativa ordalag om sig själv och allt som kan tänkas vara förknippat med svenskhet (undantaget den svenska toleransen och öppenheten då som utmärkt det svenska samhället i årtusenden innan sådana som Hillevis släktingar plötsligt öppnade munnen):

Vågar

Enligt Hillevi Wahl vågar svenskar inte kasta ut soporna om någon ser på

”Jag visste inte om jag skulle skratta henne rakt i ansiktet eller bara dänga en stekpanna i huvudet på henne så hjärncellerna ramlade på rätt plats. Anpassa sig? Are you kidding me? Till vadå? Ska de bli som vi? Ska de klä sig i grått och beigt och försöka smälta in i väggen? Ska skriva arga lappar om luddet i torktumlaren? Börja titta i titthålet i dörren innan de vågar gå ut i trappen med soporna, för att de är så jävla rädda för att träffa folk? Ska de stå under köksfläkten och röka resten av sitt liv? Och pimpla lådvin i sin ensamhet och vara otacksamma och bittra? Nej, tack gode gud för att inte invandrarna sänker sig till vår låga nivå. Bring them in, säger jag bara. Vi behöver all hjälp vi kan få mot den helsvenska idiotin.”

DNA

Bild på svensk DNA-sträng med ingrodda fördomar

Jag känner inte någon som beter sig som ovan beskrivet. Förmodligen är det mest sannolikt sig själv hon beskriver här, för annars ser jag ingen annan förklaring än att hon bär på ingrodda fördomar – något som ju också är ett typiskt svenskt drag och förmodligen också den enda genetiskt överförbara egenskap som svenskar bär på. Man behöver heller inte vända sig till någon genetiker eller hjärnforskare på KI för att övertyga sig om detta, utan nästan vilken svensk journalist som helst kan bekräfta detta faktum med den medicinska expertis som följer med utbildningen från Journalisthögskolan. Man får här också tillfälligt bortse från det faktum att det ju egentligen inte finns några svenskar, och i den mån de finns är de liksom sitt kön uteslutande sociala och inbillade konstruktioner utan existensberättigande, men just den här genetiska predispositionen att bära på ingrodda fördomar är något som ärvts från generation till generation ända sedan den första människan satte sin fot på det landområde som idag kallas Sverige och i samband med detta muterade. Kanske något för forskargruppen i Uppsala att undersöka, som nyligen kom ut med ny forskning som visar att könsskillnader finns i hjärnan redan före födseln.

M

En olöslig paradox

Det intressanta är att de personer som Lindqvist kallar för svenskförnekare och vars förfäder bott här i tusentals år, om några,  enligt sina egna teorier borde bära på ingrodda fördomar och därmed är deras utlåtanden inte faktamässigt tillförlitliga, exempelvis påståendet om att alla svenskar bär på fördomar. Hmm.. jag ser att man här hamnar i något som kan liknas vid Russells paradox. Om svenska proffstyckare kommit fram till att alla svenskar bär på fördomar så måste de givetvis även själva bära på dessa fördomar, och därmed måste fördomen om att alla svenskar (och därmed även de själva) bär på fördomar vara falsk och därmed bär de inte på några fördomar. Motsägelse. Om proffstyckarna å andra sidan inte bär på fördomar så är deras påstående att alla svenskar bär på fördomar sant och därmed måste även de själva bära på dessa fördomar. Återigen motsägelse. Den enda utvägen ur denna paradox är givetvis att denna del av den svenska proffstyckareliten inte är svensk, och inget skulle väl glädja dem mer än att få höra detta så att de kan kasta av sig det svenska oket. Saken är bara den att detta sorts tänkande, precis som Lindqvist poängterar, är typiskt svenskt och unikt för Sverige, och därför måste de vara svenskar. Det går således inte att avgöra om alla svenskar bär på fördomar, åtminstone inte om denna utsaga kommer från svensk proffstyckarmaffia – vilket den gör.

Jag är tyvärr inte färdig med min kalkyl än

Jag är inte färdig med min kalkyl...

Vad göra? Tydligen ingår jag tillsammans med Fredrik Linström och David Eberhard i remaking-Sweden-trojkan, åtminstone om man ska tro Corrupt men faktum är att jag inte ens börjat än, och skälet till detta är att jag inte är färdig med mina beräkningar kring huruvida det alls går att ordna till den mentala röran i detta land och vilken invers funktion som i så fall ska appliceras på det mentala landskapet, och om jag i så fall borde söka postdoc från VR (som jag fortfarande inte hunnit göra) för att utveckla och tillhandahålla denna kontinuerliga funktion som ska rensa upp efter den mentala nedskräpning av det offentliga rummet som flera decennier av logiska felslut lett till. Varför skulle exempelvis kärlek till det egna landet utesluta internationell solidaritet? Maud Olofsson sa nyligen (SVT 20 oktober) att man inte behöver vara orolig för nya utländska influenser om man ”har starka rötter i den egna kulturen och traditionen”. Men då måste politiker och proffstyckare tillåta svenskarna att få vara stolta över sitt land och sig själva utan att skämmas – självhat och självförnekelse kan väl knappast stärka ens kulturella identitet? Eller är det bara invandrare som får vara stolta över att vara svenskar? Och hur ska invandrarna för övrigt kunna bli trygga i en svensk identitet som inte finns och än mindre får påtalas? Och så undrar de varför klyftorna ökar. Som man sår får man skörda…

Här är förresten dagens lästips: Roland PM:s kolumn i SVD om hånet som metod och fördumningen som strategi.


Bokbål Förlag får pris för intersektionellt manshat

september 18, 2009

Det anrika Göteborgs Queerinstitut,  bildat år 2007 och anordnare av den traditionella högtiden Heterohatets Dag (alla övriga traditioner förkastas givetvis som förtryckande, se medias rapportering om årets firande här) har blivit GRUNDLURADE när de har delat ut pris för intersektionellt manshat! 🙂 Detta ska ha skett år 2008 i samband med att Bokbål Förlag kammade hem priset för ”intersektionellt manshat av hantverksmässig fulländning” för boken Fångad:

PRISER/UTMÄRKELSER

”Vi har den megastora glädjen att meddela att Bokbål förlag nominerats till den emacipatoriska textgalan Rabiat i kvadrat i kategorin intersektionellt manshat av hantverksmässig fulländning. Då allt redan är uppgjort på förhand kan ni räkna med att kamma hem priset.

Ni anmodas infinna er på Göteborgs stadsbibliotek 2008-03-06 för att motta ert pris i form av en exklusiv statyett, formgiven av de av oss upptäckta talangerna i konstkukskollektivet, samt en s.k. blomsterkvast, av mer oanständigt snitt.

Utöver ett kort hållet tacktal ser vi gärna att ni medverkar med läsning ur er produktion. Om ni så önskar finns även tillfälle att kränga böcker”.

Göteborgs Queerinstitut

Den prisbelönta boken

Den prisbelönta boken

Men det hela var ett konstverk – boken var ett romanmontage! Så här står det i en av recensionerna: (se här under Recensioner) ”Konstnären Magdalena Nordin har med en glödande sax och namnet Barbara Mc Gould gått bärsärkagång i orientlitteraturen, klippt ihop åtta böcker och monterat dem till en enda. Det som till en början, genom boktitel, omslag, författarnamn, fotografier och baksidestext, framstått som ett prototypexempel visar sig vara en parodi. Eftersom processen lämnats opolerad och synlig; genom att boken inte döljer sin egen konstruktion visar den också på vilket sätt genren är konstruerad.” Athena Farrokzhad, OEI. I flera andra recensioner inses inte att det är ett hopklipp och en parodi:

* ”Fångad utgör ett skakande vittnesbörd om de sorgespel som kan uppstå i sammandrabbningen mellan vitt skilda kulturers människosyn och värderingar.” Öviks Allehanda

* ”Barbara Mc Goulds detaljrika reminiscenser av kvinno- och fångenskapets förbannelse är omöjlig att värja sig mot.” Söderort

* ”En läsning som fångar alla sinnen.” Stockholms fria tidning

Författarinnan kom dock och emottog sitt intersektionella manshatspris – och höll till på köpet ett litet tal till konstkukskollektivet och övriga deltagare, som man kan se längst ner till höger på samma sida.

Hemmafrun ger genusvetarna högt blodtryck

Hemmafrun ger genusvetarna högt blodtryck

Eftersom Queerinstitutet möjligtvis kommer att uppmärksamma detta inlägg så vill jag passa på att ge dem ett lästips, skrivet av Roland Poirier Martinsson: ”Inget går upp mot en riktig hemmafru.” Och när jag ändå är igång så kan  jag passa på att tipsa om några intressanta hemsidor, nämligen tillhörande HAROHemmaföräldrar och Föreningen Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid. Det är inte meningen att chocka någon, utan liksom queermissionärerna vill att vi andra ska tänka utanför de konventionella ramarna så har även vi andra rätt att kräva att genusextremisterna också lär sig tänka utanför dagens konventionella ramar – som utgörs av genusvetarnas idéer som idag är mainstream och uppbackade av det etablerade politiska etablissemanget (eller?). ”Verklighetens folk” har nog redan tappat förtroendet för politikerna  så möjligtvis kommer detta utspel lite väl sent, det borde ha kommit för ett decennium sedan, men bättre sent än aldrig. Vissa politiker fattar snabbt, andra borde gå med i Trögfattarföreningen – här är deras årsmöte:



%d bloggare gillar detta: