Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

november 8, 2009
Det regnar pengar över genusland

Det regnar pengar över Genusland!

Delegationen för jämställdhet i högskolan har just beviljat statsbidrag på 25 miljoner kronor (av totalt 60 miljoner öronmärkta – nästa utlysning kommer inom kort) för ”insatser för en jämställd högskola” (se pressmeddelande på regeringens hemsida) till 14 svenska lärosäten. Regeringen beslutade i januari att inrätta denna delegation, som ska ”fördela medel till insatser för jämställdhet inom högskolan och kartlägga och lyfta fram framgångsrika jämställdhetsinsatser inom högskolan” med 60 miljoner kronor till sitt förfogande under 2009-2010. Här är förteckningen över de beviljade ansökningarna från denna första omgång. 60 miljoner är inte lite, ska man anställa nya lektorer i de ämnen där könsbalansen är ojämn? Nej, vilket önsketänkande i en ihopfantiserad utopivärld – givetvis ska man anställa genuskonsulter som ska utveckla och se över verksamheten ur ett genusperspektiv!

Som vi kan se får exempelvis Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet 2.2 miljoner för projektet ”Att gestalta kön – musik och musikdramatik”, Linköpings Universitet får 1.485.610 kronor för ”Jämställdhets- och genusperspektiv i forskarutbildning”. Varför denna ojämna summa? Har man lagt på 85.610 kronor för att täcka kostnaderna för den sjukskrivningsvåg som kommer att följa bland övrig anställd personal som inte står ut? Luleå Tekniska Universitet får 1.578.198 kronor för projektet ”Genusmedveten och hållbar kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet.” Man undrar om detta inte är någon sorts konspiration för att utestänga utländska studenter – som kommer att lämna Sverige illa kvickt när de ser vad som pågår! Lunds Universitet får givetvis 1.7 miljoner för ”Genuscertifiering på institutionsnivå”. Låt mig påminna om genuscertifieringen där just nu Institutionen för Energivetenskaper,  Trafikflyghögskolan samt Fysikum (se relaterad enkät om genus och fysik) utgör pilotprojekt. Vad tycker forskarna i Lund om detta? Här har vi en debattartikel från 2008 av Steven Sampson, docent i socialantropologi.  Men Tiina Rosenberg och Göran Bexell (dåvarande rektor vid Lunds Universitet) med flera involverade försvarar sig mot kritiken genom att påpeka att ”det ännu inte finns något beslut om genuscertifiering av Lunds universitet. Sampsons artikel kan lätt ge ett annat intryck. Medverkan i pilotprojektet är frivillig och självvald. Vad som händer därefter är ännu en öppen fråga. Något tvång har inte – lika litet som när det gällt miljöcertifieringen – diskuterats. Förmynderiet är alltså långt borta.” Är det inte bara en tidsfråga innan genuscertifieringen förvandlas till allmänt påbud? Om det inte blir något formellt beslut på tvång att införa modellen vid varje institution, så kommer man troligen istället att införa en genuscertifieringsstämpel på hela universitetet, så att de som inte ställer upp frivilligt blir betraktade som osolidariska och efterblivna ur ett genusperspektiv – psykologisk utpressning således. Och det är Institutionen för Genusvetenskap vid varje lärosäte som kommer att agera ”oberoende kontrollenhet” (se denna rapport).

Det måste till en intersektionell spektralanalys av Hästhuvudnebulosan

Genus, fysik och en intersektionell spektralanalys av Hästhuvudnebulosan

Stockholms Universitet tilldelas 490.000 kronor för en ”Grundutbildningskurs Fysik och genus”. Och givetvis finns forskningsunderlag till detta, som exempelvis doktorsavhandlingen ”Doing Physics – Doing Gender” om hur ”kön görs” av fysikstudenter (Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur. Frågeställningar kring hur gränserna dras för vad som är fysik och vem som kan kalla sig fysiker, samt hur studenterna konstruerar identiteter som fysiker i förhållande till vad de ser som ämnets normer och förväntningar. ’ Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik. Jag hoppas att min forskning ska kunna inspirera fysiker och fysiklärare till kritiska reflektioner kring fysik, genus och lärande.’ säger Anna T Danielsson).

Det finns många undersökningar kring fysik och genus där man tex ägnar en hel sida åt att diskutera varför man valt att kalla sin rapport ”Flickor, pojkar och fysik” och inte något annat (sid 37, 40 i pdf:en):

”Frågan blir då vad man ska kalla en studie av det här slaget… Kallar man den t.ex. ”Könsskillnader i fysik” (vilket i och för sig inte heller är särskilt upphetsande) kommer titeln att till många signalera ett ställningstagande för en biologiskt betingad syn på skillnaderna mellan flickor och pojkar. Detta är dock inte min avsikt med rapporten. Det är emellertid otvetydigt att den uppdelning av eleverna som görs baseras på biologiskt kön. Ingen uppmanar eleverna att uppge kön efter hur de är socialt konstruerade. I den meningen torde alltså titeln ”Könsskillnader i fysik” vara korrekt. Men risken är att den också uppfattas som ett ställningstagande för att förklaringarna till de skillnader som finns skulle vara biologiska och mot att de skulle vara socialt konstruerade. Detta är inte den bild jag vill ge. Alternativet skulle då vara att t.ex. kalla studien ”Genusskillnader i fysik”. Därmed skulle rapporten signalera ett ställningstagande för att skillnaden mellan flickor och pojkar är socialt konstruerad. Problemet med denna titel är dock att studien inte handlar om huruvida skillnader mellan flickor och pojkar är biologiskt eller socialt betingade. Den handlar i huvudsak om statistiska undersökningar av skillnader mellan två grupper som valts utifrån sitt biologiska kön, men där förklaringarna till och förståelsen av de skillnader som förekommer mycket väl kan baseras på teorier om socialt kön. Därmed förefaller en titel av typen ”Genusskillnader i fysik” missvisande. Slutsatsen blir att jag väljer en titel utan orden kön eller genus.”

Rapportförfattaren väljer istället att använda ”flickor och pojkar” i titeln, utan att klargöra om dessa ska tolkas som biologiska kroppar eller som socialt konstruerade. Ett exempel på det eviga dilemmat om analysen ska ske och statistiken uppdelas efter biologisk kropp eller efter socialt konstruerat kön – genus (som man då måste uppge – den som kan).

I Sverige har man uppfunnit en evighetmaskin - genusmaskineriet

I Sverige har man uppfunnit en äkta evighetsmaskin - genusmaskineriet!

Umeå Universitet får 3.157.000 kronor för sitt genusprojekt ”Hållbar strukturell förändring – möjlighet eller utopi?” och Malmö Högskola får 1.487.440 kronor för att undersöka ”Jämn könsfördelning på mellanchefsnivå – hur påverkas den kvalitativa jämställdheten?” För de pengarna hade de ju kunnat anställa en chef av underrepresenterat kön istället, men de pengarna kommer väl med nästa utlysning från delegationen för jämställdhet, efter att man först ”problematiserat” och undersökt orsakerna till könsfördelningen ur ett postkolonialt feministiskt queerperspektiv. Sedan har vi Uppsala Universitet, som får ”Full pott för pilotprojekt för jämställdhet” nämligen 1.38 miljoner för två jämställdhetsprojekt, det ena är ”Jämställdhetsperspektiv i handledarutbildningen för universitetslärare” (560.000 kronor) och det andra är ”Implementering och utvärdering av jämställdhetsindikator” (820.000 kronor). Det första projektet ”syftar konkret till att producera och sprida ett undervisningsmaterial om jämställdhetsperspektiv på handledarfrågor, och för det behöver man projektanställa en person på halvtid.” Vad det senare projektet innebär är att utveckla ett verktyg för självvärdering:

Webbaserat jämställdhetsindex

Webbaserat jämställdhetsindex under utveckling i Uppsala

”Universitetet ska utarbeta ett webbaserat jämställdhetsindex, bestående av sju olika nyckeltal – så kallade jämställdhets-indikatorer. ”Sådana indikatorer är ett efterfrågat verktyg i universitetets arbete med att utforma jämställdhetsplaner. Ett jämställdhetsindex gör det också möjligt att följa jämställdhetsarbetet på längre sikt. Det här är ett pionjärarbete som också andra lärosäten kan vara intresserade av”, säger Annika Lindé, som är chef för Enheten för lika villkor (sic!) vid Uppsala Universitet, och fortsätter: ”Arbetet med att utveckla indikatorerna visade sig vara mycket mer komplicerat än vad vi trott. Allt underlag bygger på de siffror som finns framtagna vid Uppsala universitet – ett omfattande material. Allt måste vara kvalitetssäkrat innan det sjösätts någon gång under 2010. Dessa jämställdhetsindikatorer ska vara en värdemätare på hur väl vi lyckas med jämställdhetsinsatserna inom universitetet. Indikatorerna ersätter inte kvalitativa analyser och är i sig inte entydigt korrelerade till jämställdhet. Därför kommer det alltid att behövas uppföljning i form av kvalitativa analyser, i de fall där indikatorerna tyder på brister. Men det ska vara lätt för institutionerna att få en uppfattning om hur de ligger till – med grönt, gult eller rött ljus. Och vid rött ljus är det förstås angeläget med en djupare analys, menar Annika Lindé.”

Genusfrågan ur ett trafikljusperspektiv

Genusfrågan ur ett trafikljusperspektiv

Det här med trafikljus som ett mått på jämställdhet vill jag minnas att jag stött på tidigare, idén kommer från en undersökning gjord av European Women’s Lobby som i sin kampanj 50/50 inför EU-valet i år granskade de fyra största partigruppernas valmanifest utifrån ett genusperspektiv och därefter gav dem genusomdöme i form av ett trafikljus – se sidan 2 här i 50/50-kampanjens rapport. Resterande projekt som just tilldelats statliga medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan återfinns på listan. Vad sysslar regeringen med? Låt mig påminna de politiker som läser denna blogg: jag kommer att sammanställa kostnaderna för alla genusprojekt inför valet 2010 och distribuera över hela Internet, och min aktivistkader i form av trogna bloggläsare kommer att sprida flygblad till alla hushåll! Man kan också räkna med att genussumman kommer att stiga betydligt om den röd-gröna oppositionen kommer till makten. Ska man tvingas välja mellan pest och kolera? Kan man inte bara låta The Postmodernism generator (skapa ny artikel genom att ladda om sidan, tipstack för denna länk till Lennart W) skriva artiklarna, eller apan i The Infinite Monkey Theorem så blir det betydligt billigare?

När jag var på rymdpromenad i helgen fann jag en genusfri zon strax ovanför statosfären!

När jag var på min rymdpromenad i helgen fann jag en genusfri zon strax ovanför statosfären!

OBS! Missa inte läkaren och bloggaren Pelle Billings jämställdhetsmanifest: ”Från feminism till jämställdhet.” Och civilingenjören och bloggaren Pär Ström undrade igår varför ingen ännu kommit på idén att studera osthyvlar ur ett genusperspektiv! En eloge till alla de politiker som för upp frågan om genusperspektiv på allt som finns mellan himmel och jord på dagordningen och därmed ser till att föra civilisationen framåt i folkviljans namn, för att inte tala om att förvalta skattepengarna på ett vettigt sätt! I nästa utlysningsomgång ska jag själv söka medel för att utvidga mitt tidigare anspråkslösa förslag på TOE (Theory of Everything) eftersom det har hänt så mycket vansinne på bara några månader att den redan måste uppdateras eftersom jag bland annat missade att politikernas IQ avtar som kvadraten på tiden och att det byråkratiska regelverkets minutiösa kontroll över vårt mentalt förslavade folk är en växande funktion av antalet motioner som läggs i Riksdagen, och i oktober kom ju som bekant 4000 sådana in. Heder åt alla bloggande aktivister och andra eldsjälar som organiserar motstånd mot det församlade etablissemangets dumheter medan resten av befolkningen ligger och dåsar i soffan i tron att problemen ska lösa sig av sig själva likt en härdad fettkula i tvättmaskinen om man bara sätter den på 80 grader och öser i tillräckligt med väteperoxid och frätande tvättmedel.

Annonser

%d bloggare gillar detta: