Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!

januari 21, 2010
Det finns hopp för vårt upp- och nervända genusland

Det finns hopp för landet upp och ner!

Idag är det en glädjens dag! 🙂 Låt oss alla inse att vårt öde ännu inte är beseglat av de genuspiloter, förändringspiloter, jämställdhetspiloter, jämställdhetsutvecklare, genusutvecklare, genusstrateger, jämställdhetsstrateger, genuscoacher, jämställdhetscaocher, jämställdhetsdirektörer, genuskonsulter,  jämställdhetskonsulter, genusambassadörer, jämställdhets-ambassadörer och jämställdhetsinspektörer som svenska staten anser vara en absolut nödvändig förutsättning för att garantera att all verksamhet bedrivs ”på ett jämställt sätt” (googla gärna själva på ovanstående titlar för att försäkra er om att alla dessa nya titlar verkligen finns i Sverige idag). ”Genuscoaching” beskrivs exempelvis här som ett verktyg för jämställdhetsintegrering (uppdatering – länken flyttad hit!)

”Genuscoaching innebär att genuscoachen, som kan vara en konsult eller forskare, deltar i och observerar en verksamhet, till exempel ett möte. Efteråt går genuscoachen tillsammans med den aktör som skall bli medveten om hur genus görs i den aktuella situationen/organisationen igenom händelser, analyserar och tolkar vad som skett och hur olika aktörer agerat. Metoden kan användas för att skapa en fördjupad förståelse av hur kön konstrueras i organisationer.

Genom observationer av möten kan exempelvis en förståelse skapas om hur makt och kön konstrueras i förhållande till vilka som inkluderas, respektive exkluderas i samtalen. Metoden ger projektledaren/ förändringsledaren möjlighet att reflektera över sin vardag för att sedan processa denna kunskap tillsammans med genuscoachen för en genusteoretisk tolkning. Metoden gynnar praktikernas lärande samtidigt som den bidrar med genusvetenskaplig kunskap.”

Kommer min arbetsplats på institutionen att klara en genusgranskning?

Skulle min arbetsplats på institutionen klara en genusgranskning?

Denna fullständiga idioti och explosion av genuskommissarier som övervakar att resten av befolkningen är genusmedveten kommer att driva vårt land ner i avgrunden om vi inte gör något snart. Flera års intensivt lobbyarbete kombinerat med ett åsiktsförtryck i form av ett moraliskt förkastligt skuldbeläggande av meningsmotståndare har möjliggjort för dessa ”genusexperter” att bygga upp och institutionalisera en maktstruktur där de själva sitter högst upp och håller i trådarna. Fogliga medborgare och politiker har av olika skäl lagt sig platt för detta tilltag, utan att uppmärksamma det paradoxala i att dessa självutnämnda experter faktiskt gjort karriär på att just kartlägga och motarbeta (andra, inbillade eller verkliga) maktstrukturer. Det är tragiskt att det som en gång var en kvinnokamp (som bland annat möjliggjort för mig att verka som matematiker) förvandlats till något absurt som saknar all legitimitet i folkflertalets ögon. Istället för att skyffla runt folk mellan olika yrkeskategorier för att uppnå en tvångsmässig 50/50-fördelning överallt kunde man ju kämpa för att höja lönerna inom kvinnodominerade sektorer som vård och skola och på så sätt förbättra kvinnors ekonomiska situation. Hur ser köns- eller genusfördelningen förresten ut på de egna genusvetenskapliga institutionerna? Se här! Men låt oss ha överseende med tanke på den medicinska diagnos som är satt. 😉

Dom är hård mot genusmärkningen

Domen är hård mot genus-märkningen

I fredags (den 15:e januari) kom remissyttrandena in gällande Uppsala-remissen om genusmärkning av kurser/institutionerna/universitetet (oklart ännu vilken nivå den eventuella genusmärkningen kommer att ligga på). Yttranden har nu inkommit från teologiska, juridiska, språkvetenskapliga, historisk-filosofiska och samhällsvetenskapliga fakultetsnämnderna. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ska den 11 februari med stöd av fakultetsnämndernas yttranden ta ställning till om man  ska gå vidare med en fördjupad utredning kring genusmärkningen (se info här). Alla hittills inkomna remissvar kan läsas i följande 10-sidiga dokument.

Dessa remissyttranden visar att genusmärkning av undervisning och personal vid våra lärosäten enligt föreslagen modell inte alls anses vara en självklar och naturlig utveckling av institutionernas jämställdhetsarbete.

TEOLOGISKA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 1-2) konstaterar att ”frågan behöver bli föremål för en betydligt mer omfattande och djupgående utredning, innan några färdiga förslag kan läggas… En brist i arbetsgruppens förslag är avsaknaden av en ordentlig formulering av syftet med och målet med certifieringen...Vad gäller diskussionen kring eventuella problem, vore det rimligt att ägna något mer reflektion kring det faktum att områdets ämnen och utbildningar ser så olika ut och sannolikt har olika förutsättningar för sitt jämställdhetsarbete. Det är tex skillnad på att arbeta inom ramen för ett program och att arbeta med enskilda kurser, och det är skillnad på att undervisa i tex politisk filosofi och grekisk formlära (jfr punkt II e-f). Vid utformningen av kriterierna behöver dessa aspekter beaktas noggrant. Annars finns risk att certifieringen inte tas på allvar eller att den leder till kvalitetsförsämringar.”

SPRÅKVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 6) fattar sig mycket kort och ”tillstyrker förslaget om en utredning med uppdrag att utarbeta förslag för genusmärkning” men vill ”lyfta fram behovet av ett tydliggörande när det gäller nivåerna för genusmärkning och eventuella fakultetsspecifika metoder”.

Humanistiskt centrum vid UU

Humanistiskt Centrum vid UU

HISTORISK-FILOSOFISKA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 7-8) (här ryms även Centrum för genusvetenskap!) skriver bland annat följande ”Av de nio institutioner som avgivit svar avvisar fyra förslaget om genusmärkning och ytterligare utredning, två ansluter sig till förslaget och tre är i olika grad kritiska men inte explicita i om de avvisar eller tillstyrker förslaget. Alla institutioner menar att jämställdhetsarbetet är av största vikt men flera menar att genusmärkningen inte är bästa sättet att uppnå detta… Inte minst menar man att det finns en sammanblandning mellan å ena sidan genusteoretiskt innehåll i forskning och undervisning, och å andra sidan jämställdhetsarbetet vid arbetsplatserna som bör styras av lagar och jämställdhetsplaner. I fråga om styrning av innehållet i undervisning avvisas detta med kraft av några institutioner då det strider mot den akademiska friheten. I fråga om jämställdhetsarbetet anser flera institutioner att genusmärkningen kommer att leda till onödigt dubbelarbete. Några institutioner ställer sig frågande till om en genusmärkning verkligen kommer att stärka universitets image. Man framhåller att genusmärkningen riskerar att leda till att flera institutioner framställs som undermåliga…. Den kritik som sammanfattats ovan visar att fakultetens institutioner anser att en mängd problem är knutna till genusmärkningen. Fakultetsnämnden föreslår därför att förslaget utreds vidare och att utredaren får instruktioner att se om det går att genomföra genusmärkning med hänsyn till den ovan sammanfattade kritiken.”

Statsvetenskapliga institutionen UU

Statsvetenskapliga institutionen UU

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN (sid 9-10): ”Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden arbetar aktivt med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor i syfte att skapa en miljö som kännetecknas av icke-diskriminering och lika villkor oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Fakultetsnämnden ifrågasätter emellertid att ett system för genusmärkning är ett bra sätt att uppnå detta. Förslaget om genusmärkning är problematiskt av flera skäl. För det första är det, på ett principiellt plan, olyckligt att koppla samman åtgärder som syftar till att säkra att våra arbetsformer präglas av jämställdhet och lika villkor med åtgärder som syftar till att vissa perspektiv ska genomsyra innehållet i undervisningen. Därmed inte sagt att gensuperspektiv skulle sakna relevans i samhällsvetenskaplig utbildning, men varje försök att ge ett visst perspektiv särställning genom vad som uppfattas som styrning uppifrån riskerar snarast att motverka sitt syfte. Att genusmärka forskning vore otänkbart.

Förslaget saknar också tydliga överväganden om vad som skulle förbättras genom att kurser eller institutioner genusmärks… Avslutningsvis vill fakultetsnämnden framhålla att Samhällsvetenskapliga fakulteten välkomnar initiativ som främjar jämlikhet och jämställdhet. Enligt nämndens bedömning skulle jämställdhetsarbetet snarare främjas av en koncentration på arbetet med och uppföljningen av jämställdhetsplanerna. Det finns ett utbrett motstånd mot genusmärkning av verksamheten bland fakultetens institutioner. Ur Samhällsvetenskapliga fakultetens synvinkel är det knappast meningsfullt att fortsätta med detta initiativ. Fakultetsnämnden stöder därför inte arbetsgruppens förslag att tillsätta en särskild utredare.”

Uppsala Universitet grundades 1477 och är Nordens äldsta universitet

Uppsala Universitet grundades 1477 och är Nordens äldsta universitet. Femton Nobelpristagare har studerat eller tjänstgjort här.

JURIDISKA INSTITUTIONENS yttrande (sid 3-5) (notera att det är institutionens Jämställdhetsgrupp som utarbetat remissyttrandet!): ”Innan man går in på detaljerna i arbetsgruppens förslag bör man kanske ställa sig ett par övergripande frågor. Och den första fråga som då infinner sig är rimligen huruvida universitetet överhuvud BÖR ”genuscertifiera” eller ”genusmärka”. Det kan konstateras att den frågan behandlats styvmoderligt under hela processen – även om de frågor som ställdes när Områdesnämnden drog upp riktlinjerna för arbetsgruppens arbete ger utrymme för problematisering, indikerar flera av de använda formuleringarna att genuscertifieringen som sådan skall betraktas som ett fait accompli och att endast ett genomförande återstår, inte heller i arbetsgruppens förslag sker något egentligt ifrågasättande av projektet som sådant – och man kan på goda grunder hävda att genuscertifieringstanken är värd att sätta ifråga, oavsett vad man tycker om idén. För det första bör man måhända fundera över om ett universitet bör märka sina institutioner etc – sina medarbetare – efter deras förmåga att implementera politiska mål. Det är åtminstone uppenbart att detta inte är lämpligt.

Det kan anmärkas att arbetsgruppens analogi till termerna ”Fairtrade” och ”Rättvisemärkt” haltar, om det, som man väl får förutsätta, är dessa termers positivavärdeladdning man är ute efter. Den positiva värdeladdningen sitter i förleden i dessa termer – ”fair-” respektive ”rättvise-” – och det faktum att dessa förled har en positiv värdeladdning kan förklaras med hänvisning till att dessa förled är så abstrakta att ingen kan ha några invändningar. Alla vill vara rättvisa och fair. Ingen gillar orättvisa och sådantsom är unfair. Förledet ”genus” saknar denna egenskap. Det väcker på sina håll tvärtom negativa associationer och det har uppenbarligen en politisk hemvist. Vad gäller efterledet har inte heller detta någon entydig positiv laddning – jfr ”dödsmärkt”, ”märkt av ödet”, ”märkt av sin sjukdom”.

Uppsala Universitets logga

Uppsala Universitets logga

I avsnitt II b redovisar arbetsgruppen som sin uppfattning att ”en tillämpning av genusmärkning med hjälp av ovan nämnda kriterier skulle kunna bidra till att förbättra Uppsala universitets image, dvs att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer”. Man tillåter sig också följande spekulation: ”Vi har inga direkta bevis för det, men vi tror att genusmärkning skulle kunna locka fler och delvis andra lärare, forskare och studenter till universitetet med en ökning av kvaliteten som följd”. Man kan fråga sig varpå uppfattningen att universitetets rykte är skamfilat grundar sig, och man kan sätta ifråga om inte den positiva sidan av det mynt som arbetsgruppen använder sig av när den talar om ”konservatism och förlegade strukturer” faktiskt är kärnan i universitetets varumärke, och någonting som bör odlas snarare än förstöras, i den mån detta inte ger ett diskriminerande resultat. Det bör noteras att även om det låter sig tänkas att en genusmärkning skulle attrahera somliga skulle den samtidigt stöta bort andra. Den typ av djupgranskning som fordras i en märkningsprocess förutsätter en permanent institutionell struktur för granskningMen man bör, som sades inledningsvis, ställa sig frågan, om de åtgärder som synes erforderliga för att göra instrumentet effektivt verkligen är önskvärda.”

Heder åt Uppsala Universitet som står rakryggat i en galen värld!

Relaterat:

Vad sysslar Vetenskapsrådet med? (Genustrumpeten)

Genuscertifieringen vid Lunds Universitet

Kurs i härskarteknik 7.5 hp

Ett skräckexempel på genusväldet

En ekologisk genusfråga

Rothsteins genusbrev

Jämställdhetsindex och trafikljus vid våra lärosäten

Grattis Skattebetalare

Grattis skattebetalare del 2

Uppsala-remissen: genusvälde på frammarsch

Genusväldet intar Södertörns högskola

von Wright och tekoppen

Uppsalaprofessor sätter ner foten i SVD

En akademisk fråga om genus (Axessbloggen)

Genus-Hitler

Annonser

%d bloggare gillar detta: