Det nya yrket: ”Förändringspilot”

januari 6, 2010
En nyttig visualiseringsteknik

En nyttig visualiserings-teknik

God fortsättning till alla mina läsare! 🙂 Även 2010 kommer att gå i vansinnets tecken ser jag. Jag tog någon dryg veckas bloggpaus för att städa undan alla genuspapper som flyger runt i min lägenhet och tär på min känsliga matematikerhjärna, fulla av motsägelser som de är. Nu ligger allt i några kartonger och som en KBT-övning för att kunna hantera vansinnet även denna termin tänkte jag börja visualisera hur jag varje kväll lägger allt genusvansinne i en av kartongerna och tillsluter den för alltid. Låt oss hoppas att det funkar nu då. Det nya numret av det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 5-6/09 är ute. Det är bra att man är öppen med sin verksamhet, så att allt kan dokumenteras inför den kommande och utdragna rättegång som kommer att följa på genusvansinnet. Drabbade medborgare ska få vittna (snart även här på bloggen) och de som hållit i trådarna ska ställas till svars för sin destruktiva verksamhet som fört civilisationen flera århundraden tillbaka i tiden och dragit ner IQ-nivån hos ungdomen. Men tills dess kommer allt att rulla på i Genusland med den ena idiotin efter den andra. Vad var det Frans G Bengtsson sa: ”Mänsklighetens dumhet har inte blivit större under tidens lopp, men dess möjlighet att ge uttryck åt sin dumhet har allt blivit större.”

Genusvetare och "förändringspiloter" styr riket

Genusvetare och "förändrings-piloter" styr riket

I Sverige kan man gå en specialutbildning och bli ”förändringspilot”. Som förändringspilot lär man sig att sega strukturer går att förändra, men att det tar tid. Där har man givetvis rätt i att det finns mycket att lära från genusvetarnas hårda arbete – att rasera flera årtusenden av civilisationsbygge och kulturskapande tar tid, det kan ta flera decennier, men det går. Bara man viger sitt liv åt lobbyarbete, infiltration och mental utpressning så kan man få en hel samhälls-struktur att kollapsa på nolltid. VINNOVA är som bekant en statlig myndighet under näringsdepartementet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Man anser  också att man måste ha med genus om man vill ligga i framkant. Här är några exempel på Vinnovafinansierade projekt:

* Genusperspektiv på inbyggda intelligenta system (Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, 4 miljoner kr)

* Makten över maten – Skånsk livsmedelsinnovation med ett genusperspektiv (Skånes Livsmedelsakademi, 4.5 miljoner kr)

* Utvärdering av Vinnovas program ur ett genusperspektiv (Handelsbolaget Furst-Hörte, 960.000 kr)

* Förändring pågår – förändringsprocesser med genusperspektiv i Fiber Optic Valley (Fiber Optic Valley Ideella Förening, 250.000 kr)

Här finns fler projekt med projektbeskrivningar. Det sista projektet ovan går exempelvis ut på att ”undersöka hur könsmärkning utgör hinder för innovationers framväxt och organisationers möjligheter till utveckling. Syftet är även att identifiera vad som utgör nödvändiga villkor för att uppnå en varaktig integrering av genusperspektivet.” För den som trodde det handlade om något verkligt…

Det kan aldrig bli för mycket genusvansinne, byråkrati, statliga direktiv och idioti

Det kan aldrig bli för mycket genusvansinne, byråkrati, statliga direktiv och idioti

Vinnova har (sid 6 i nyhetsbrevet) just fått nya ansvariga för ”arbetet med genusperspektivet” och vidare ”genomfört en process för att höja personalens kunskap om genusperspektiv och jämställdhet”. Jennie Granath Thorslund är analytiker på avdelningen för strategiutveckling och ny genusansvarig tillsammans med genusforskaren Robert Hamrén. Hon gick redan 2006 tillsammans med 15 andra en ”specialutbildning för att bli förändringspilot” och nu tre år senare konstaterar hon att ”Tidigare fanns inte samma förståelse hos handläggare eller sökande vad det innebar att anlägga ett genusperspektiv. Nu har handläggarna fått insikt i vad ett genusperspektiv betyder”. Fantastiskt! Nu kan genusperspektivet få sin del av de årliga 2 miljarder Vinnova har till sitt förfogande. För att garantera detta har man till och med tagit in genusforskare bland sina verksamhetsansvariga. Tala om att bygga in irreversibla problem i sin egen organisation.

Underkastelse

Våga inte protestera!

Skattebetalarna bekostar dessutom eländet och bidrar ovilligt till den fördumningsindustri som breder ut sig. Det genusindustriella komplexet skämmer ut Sverige som nation. Inte konstigt att många invandrargrupper inte vill integreras in i detta vansinne, till och med svenskar känner sig alienerade. Som en integrationsfrämjande åtgärd borde genushysterin därför avskaffas illa kvickt. Klyftorna kommer att öka i framtiden genom att välutbildade och kunniga genusvetare sitter i samhällets topp och styr över en obildad och könsblind underklass. Borde inte en maktanalys vara på sin plats här? Eller denna maktstruktur stör kanske inte genusvetarna?

Vinnovas ansvarsområde är ”innovationer kopplade till forskning och utveckling, det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas.” Fram till 1 januari 2010 var Ulla Göransson ansvarig för genusperspektivet på Vinnova. Hon sammanfattar: ”Grunden för vårt arbete är att det finns en tillväxtpotential i att ifrågasätta normer om kön.” Genusforskaren Robert Hamrén som numera är ansvarig anser att ”Genusvetenskapen utvecklas starkt och ställer nya frågor inom rådande paradigm. Det är det som behövs för innovativt nytänkande.” Helt absurt, för innovativt nytänkande utanför rådande paradigm, om detta ska bidra till tillväxten, behövs inte en könsmaktsanalys utan oftast en ordentlig utbildning utan inbakat åsiktsförtryck och dessutom skattesänkningar, och båda dessa kan uppnås om vi förpassar det genusinsustriella komplexet till soptippen. Så här kan det annars se ut, när kunskaper saknas men det ”kritiska tänkandet” är välutvecklat á la Sverige 2010:

Som exempel på innovativt nytänkande tar Vinnovaanställde genusforskaren Hamrén upp klimatfrågan: ”Om vi gör en utlysning om klimatfrågor utan genusperspektiv får vi inte reda på vem som far illa och vem som skitar ned”. Insiktsfullt.

På Vinnova talar man enligt artikel numera om ”genusintegrering” istället för ”jämställdhetsintegrering” eftersom ”Vinnovas angreppssätt skiljer sig från annat arbete med jämställdhetsintegrering”:

”Många börjar med att integrera jämställdhet i ledningssystemen utan att riktigt veta vad det innebär i verksamheten. – Vi talar om genusintegrering, säger Ulla Göransson. Vår tanke är att det först måste finnas en förståelse för vad ett genusperspektiv är i verksamheten.”

Väck politikerna!

Väck politikerna!

Goddag yxskaft. Bra åtminstone att man bekräftar det jag länge sagt – ”jämställdhetsintegreringen” i statlig förvaltning (som regeringen hittills finansierat med 145 miljoner kronor sedan 2008) där myndighetschefer och statsanställda matas med abstrakt genusteori, pågår utan att någon förstår hur, vad och varför. ”Den förståelsen [att man måste veta vad genusperspektivet ”är i verksamheten” innan man börjar ”integrera” det] har ”byggts upp genom förändringspilotprocessen och stöd till forskningsprogrammet Genusperspektiv på jämställdhet och innovationer 2004 till 2008.” Observera: ”Genusperspektiv på jämställdhet.” Nu får det vara nog med idioti. Kan någon väcka Alliansen!?

Inom Vinnovas Tigerprogram ”knyts genusforskare till innovationsforskningsmiljöer som har långsiktig finansiering” närmare bestämt är finansieringen tioårig. Vad dessa genusforskare som saknar teknisk utbildning får betalt för under tio år är att regelbundet fråga de andra forskarna hur och om de tagit könet i beaktande under innovationsprocessen, och om de regelbundet undersöker de könsmaktsstrukturer som byggs upp inom forskningsgruppen. För detta räcker det med en minneslapp, man behöver inte anställa en genusvetare. Svenska innovatörer är smarta nog att anpassa tjänster och produkter efter både kvinnor och män utan att ha en genusvetare flåsandes i nacken.

Inom Vinnovaprogrammet Beginn har man utvecklat det nya kompetensområdet ”Behovsmotiverad genusforskning för innovation och tillväxt” som ”syftar till att utveckla och stärka genusforskning för jämställdhet för en långsiktigt hållbar tillväxt.”

Vad tillväxt egentligen är måste också problematiseras, men inte av vilka forskare som helst, utan givetvis genusforskare: ”Tillväxt som begrepp är omdiskuterat bland forskare såväl som inom andra grupper. – Med ett genusperspektiv kan vi fundera över vad tillväxt står för, säger Ulla Göransson.

Innovationer

Innovationer utan genus - omöjligt?

Man vill även undersöka innovationspolitiken ur ett genusperspektiv, varför vissa områden räknas som innovativa och andra inte. Även om man på Vinnova alltså inte är helt säker på vad vare sig tillväxt eller innovation är då dessa inte undersökts ur ett genusperspektiv, är man på Vinnova enligt nyhetsbrevet ”pionjärer när det gäller att koppla samman genus med innovation och tillväxtpotential” och på senare tid har man arbetat mycket med spridning av kunskapen genom nya böcker och den nya webportalen jamstall.nu. På portalen jamstall.nu får vi från Vinnovas nya generaldirektör Charlotte Brogren veta att ”genus är centralt” för att kunna ta tillvara den mångfald av kompetenser och erfarenheter som krävs för att uppnå ett välmående samhälle (!) Varför inte dessa kompetenser i form av kött och blod skulle kunna ta vara på sig själva framgår inte, och inte heller varför de kreativa innovativa miljöerna som nämns inte kan uppstå utan genusvetare.

Just det, glömde jag nämna (se längst ner i jämställ.nu-länken ovan) att Vinnova samarbetar med JÄMI, Nationella Sekretariatet för Genusforskning , SKL och Temagruppen Likabehandling/EFS?

Låt mig ändå avsluta med ett hoppingivande citat från antropologen Margaret Mead,  även om hon själv med detta uttalande troligen avsåg genusvansinnets intåg, så går det givetvis att applicera även på det omvända förloppet: ”Betvivla aldrig att en eftertänksam grupp ansvarstagande medborgare kan förändra världen. Tvärtom, det är det enda som har hänt.”

Lästips! En blogg som heter Morgonsur tar tag i värdegrundsfrågan genom lagstiftning (tipstack Dr Jonsson). Tidigare delar här (I) och här (II). Mycket läsvärt!

Missa inte heller nya Timbro-rapporten Byråkratexplosionen (DN) om hur kommuner och landsting tycks kompensera minskade behov av lärare och vårdpersonal genom att anställa fler administratörer för att på så sätt bibehålla sin samlade sysselsättningsnivå. Hela rapporten här.

Annonser

%d bloggare gillar detta: