Uppsala-remissen: genusvälde på frammarsch!

december 2, 2009

Genuskommissarier inte Uppsala Universitet

Genus-kommissarier intar Uppsala Universitet

Bertil Holmlund, professor och prefekt vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet skriver i en kritisk debattartikel i UNT: ”Genusnormen en Sovjetmodell?” om hur genuscertifieringen nått de humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionerna vid universitetet: ”Det bör finnas kurslitteratur som ”analyserar aktuellt ämne ur genusperspektiv”. När kurslitteratur som saknar genusperspektiv används bör den ”problematiseras ur genusperspektiv”. Åtgärder bör vidtas för att ”identifiera brister med avseende på genusmedvetenhet” och ”höja genusmedvetenheten”. Ambitionen verkar vara att genusperspektivet ska genomsyra all verksamhet vid universitetet, inklusive forskningen… Genuscertifiering innebär krav på ”perspektivmonopolisering”: genus är det perspektiv som ska gälla och omfattas av alla. Det går inte att komma ifrån att denna sorts upphöjande av genus till överordnad norm leder tankarna till den roll som marxism-leninismen spelade i Sovjetunionen och dess lydstater.”

Förra hösten var det Lunds Universitet som drabbades av genushysterin och forskarna protesterade högljutt men projektgruppen arbetade vidare med stöd av dåvarande rektor (se tidigare blogginlägg, man kan ur slutrapporten från Lundagruppen se att man skiljer på  ”genusperspektiv i undervisningen” och ”genusmedveten pedagogik”: ”Med genusperspektiv avses i policyn det konkreta innehållet i utbildningen och med könsmedveten pedagogik formerna för undervisningen”). Nu har denna tvivelaktiga och extremt resurskrävande verksamhet spridit sig.

Redan förra hösten till Göteborgs Universitet (läs om institutionens dilemma med genusperspektiv på Anselms Gudsbevis och Humes regelbundenhetsteori) och nu  är det alltså dags för Uppsala Universitet. Jag har fått tag i den utredning om ”genusmärkning” av verksamheten som just nu är ute på remiss hos fakultetsnämnderna inom samhällsvetenskap och humaniora. Jag har inte hunnit få upp den på någon server än men kommer att ordna detta under morgondagen (se uppdatering av inlägget då med länk, se längst ner i inlägget) nedan en skärmdump av förstasidan, yttranden ska vara inkomna senast den 15 januari, man är visst försenad med utredningsarbetet:

Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap beslutade 2009-01-29 att uppdra åt professor Margaretha Fahlgren att utse arbetsgrupp för arbetet med genuscertifiering. Denna utsågs 2009-03-26 och kom att bestå av fem personer från Teologiska fakulteten, Juridiska fakulteten, Historisk-filosofiska fakulteten, Språkvetenskapliga fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Efter fyra sammanträden presenterade gruppen det 5-sidiga förslag som nu är ute på remiss. De verksamhetsaspekter för vilka genusmärkning anses vara av betydelse är: undervisning, arbetsfördelning, forskning (!) och rekrytering.

Några citat:

”Arbetsgruppen är splittrad vad gäller att uteslutande fokusera på genus. Ett flertal i gruppen anser att vi i de fall det är möjligt bör inbegripa även andra diskrimineringsgrunder än kön.” Jämför med slutrapporten från projektgruppen för genuscertifieringen i Lund ledd av Tiina Rosenberg, där man (sid 3) kan läsa att Projektgruppen har valt att i första hand fokusera på genus, men är öppen för en intersektionell förståelse av genusbegreppet. Intersektionalitet innebär att ta hänsyn till fler faktorer än kön, såsom etnicitet, klass, sexuell läggning, ålder, funktion, religion och andra samverkande, och varandra förstärkande,maktordningar.” Vi kan alltså förvänta oss en stor intersektionell fanatisk aktivistkader bestående av i princip halva befolkningen som måste anställas för att granska att resten sköter sin verksamhet ur ett genusperspektiv. Notera  (sid 2) att man finner värdegrunden för genuscertifieringen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna!

Åter till Uppsala-gruppens förslag: ”För att undvika mindre lämpliga associationer för verksamheten inom humaniora och samhällsvetenskap valde arbetsgruppen att inte använda termen ”genuscertifiering”.Istället använder man ”genusmärkning” som ”något i stil med märkning av verksamheten med avseende på genusmedvetenshet.”

Av nedanstående citat (sid 2) framgår dock att de konkreta planerna är desamma som de för genuscertifieringen vid Lunds Universitet:

”Arbetsgruppen anser att kriterierna för genusmärkning behöver tas fram med stor omsorg och eftertanke. Det är en uppgift som kräver mycket mer omfattande insatser än dem som arbetsgruppen kunnat lägga ner… Konkreta kriterier vad gäller undervisning är t. ex. följande. De flesta av dem är hämtade från rapporten om genuscertifiering vid Lunds Universitet.” Nedan en skärmdump av punkterna:

Många morötter behövs för att lura på folk genus

Många morötter behövs för att lura på folk genusidiotin

Sid 3-4: ”Erfarenheten har visat att institutioner blir motiverade om det finns en ekonomisk morot. Det ska löna sig att ansöka om och bli genusmärkt…I märkningsprocessen bör det finnas en typ av kriterier som ska vara uppfyllda. Kriterierna kan t.ex. vara sådant som att kurslitteraturen har blivit granskad ur genusperspektiv och att eventuella brister är åtgärdade. Ett annat exempel är att det ska beskrivas och förklaras på vilket sätt man problematiserar begrepp, teorier och metoder med avseende på genus, samt i vilka föreläsningar, övningar och uppgifter och med hjälp av vilka delar av kurslitteraturen man har gjort det… På så sätt kan bedömarna skaffa sig en klar bild och tillstyrka eller avslå en ansökan om genusmärkning… Det är arbetsgruppens uppfattning att en tillämpning av genusmärkning med hjälp av ovan nämnda kriterier [skärmdumpen ovan avseende undervisningen plus nio punkter till som gäller arbetsfördelning] skulle kunna bidra till att förbättra Uppsala Universitets image, dvs att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer”.

Man ser dock en del ”problem” så här i ett inledande skede, bland annat (sid 4):

– bedömarna behöver ha både en kompetens i jämställdhetsfrågor och en ämnesmässig kompetens som är relevant för de verksamheter som ska underkastas en märkningsprocess.

–  på vissa institutioner kan det finnas problem vad gäller kompetensnivån att identifiera brister med avseende på genusmedvetenhet.

Ekvationer ur genusperspektiv

Ekvationer ur genusperspektiv

Vem ska då kontrollera att ”genusmedvetenheten” är hög och att all undervisning sker med ett genusperspektiv avseende det konkreta innehållet i kurserna? Arbetsgruppen ”föreslår en kombination av självvärdering och extern granskning. Granskningen av vad som åstadkommits bör dock göras av en extern bedömare. Det är önskvärt att det är en grupp av bedömare så att behovet av kompetens i jämställdhetsfrågor samt av olika sorters relevant ämnesspecifik kompetens är täckt”. Hur f-n löser man en partiell differentialekvation på ett genusmedvetet sätt? Så här ser en enkät ut för intresserad personal i Lund för närvarande. Först ska man granska sitt eget genusmedvetande ur ett postkolonialt radikalfeministiskt perspektiv och lämna in till närmsta genuskommissarie, varefter man får gå en propagandakurs i genus (jag har själv utarbetat ett förslag till en genusintroduktionskurs!) och sedan förväntas man undervisa med könet i åtanke ”hela tiden”. Hur långt får vansinnet gå i ett civilicerat land? Man kan visst lägga an ett genusperspektiv på allt – även nationalekonomi (vilket jag skrivit om tidigare: gender budgeting och postautistisk ekonomi).

Se för övrigt den blygsamma genuslitteraturlista som rekommenderas för lärarutbildare vid Uppsala Universitet: ”Först presenteras allmängenuslitteratur, vilket förutom genus bl.a. innefattar maskulinitetsforskning och queerteori. Därefter kommer genusforskning med anknytning till utbildningsområdet, som följs av litteratur om jämställdhet med koppling till förskola/skola samt  universitetet/ arbetsplatsen.”

Även Pär Ström och Pelle Billing har bloggat om UNT-artikeln (1 ,2). PS! Glöm inte att FRA kopplar in kablarna nu (HAX)!

Uppdatering: Nu har jag fått Uppsalaremissen upplagd med hjälp från Pär Ström (tack Pär!) – HÄR!

Finns nu även på UU:s server HÄR!

Relaterat: En ekologisk genusfråga & Ett skräckexempel på genusväldet & Rothsteins genusbrev.

Annonser

När lika möjligheter blev 50/50

november 13, 2009

50/50-fördelning överallt till varje pris - den fria viljan ska offras på jämställdhetens altare

50/50-fördelning överallt till varje pris - den fria ska viljan offras på jämställdhetens altare

Häromdagen kom nyheten att Linköpings Universitet inte är jämställt vilket innebär att fördelningen av poster på alla nivåer från student till professor inte är exakt 50-50. Detta visar statistik som tagits fram av Strategigruppen för lika villkor och Resursgruppen för jämställdhet och genus (!) En lika villkorstrategigrupp och genus-resursgrupp? Vilka andra grupper finns? Kan de inte kalla sig för StaGePo – statliga genuspolisen, som en kommentator på bloggen tidigare föreslagit? Bland studenterna är 53% kvinnor och 47% män. Som disputerad matematiker inser jag efter att ha tänkt länge och väl att 53% + 47% =100% och att man uppenbarligen inte har några anställda eller studenter vid Linköpings Universitet som antagit någon annan könsidentitet än ”man” eller ”kvinna” och att det därför bara är en tidsfråga innan en tredje grupp, kanske ”gränsöverskridande gruppen” anmäler både Strategigruppen och Resursgruppen för hets mot könsidentitet. Jag skulle i alla fall gjort det om jag vore genuskommissarie, eftersom det skulle dra igång en karusell som gynnat min könspolitiska karriär, slösat på skattemedel och dessutom lett till massmedial uppmärksamhet som gett mig ett ypperligt tillfälle att visa resten av folket var skåpet ska stå – nämligen till vänster om extremvänstern, där genusvansinnet vanligen håller till. Efter att ha splittrat denna genusgrupp-trojka i syfte att gynna min egen karriär hade jag stämt SVT:s nyhetsportal för att ha förmedlat en nyhet som kan ge sken av att det bara finns två kön, och sedan hade jag kuppat Riksdagen för att införa min genusagenda, eller kanske inte förresten, eftersom någon annan uppenbarligen redan tycks ha ordnat detta.

Och ser vi på Uppsala Universitet med sina 1162 doktorander så är 51% kvinnor och 49% män. Detta ligger hyfsat nära 50/50-utopin och faller definitivt inom det man kallar ”jämställdhetsintervallet 40-60” vilket jag fann genom att studera artiklarna i UNT:s 50-50-vecka som att döma av den aldrig sinande strömmen av genusartiklar blivit till månader och snart till ett halvt års jämställdhetskamp där man även granskat innehållet i sin egen tidning ur ett genusperspektiv genom att ägna sig åt biologisk kroppsräkning – och så här ser det  ut, och detta har alltså som ni kan se pågått inte i en vecka som man försöker gen sken av utan ända sedan 2004, vilket innebär att UNT just avslutat sin första femårsplan på temat jämställdhet. Men man är inte nöjd med 51/49-könsfördelningen av doktorander eftersom denna siffra ju spänner över alla ämnen, och inom varje ämne ser fördelningen inte ut så varför man verkligen inte kan vara nöjd!

Räkna

50/50-veckan var en tuff utmaning där alla anställda var tvungna att lära sig de fyra räknesätten - eller åtminstone addition...

Genom att länka mig från UNT:s 50-50-vecka och över halva internet som ju snart uteslutande består av bara genusartiklar fann jag att man faktiskt bildade UNT:s genusgrupp redan 2003 och att ”grunden är att regelbundet räkna kvinnor och män i text och bild”. För detta avancerade yrke krävs det naturligtvis äkta genuskompetens och det är inte bara att sätta sig och skriva ett manligt könskodat datorprogram som räknar antalet ”hon” och ”han” utan det måste ske manuellt med tjocka genusglasögon på som finslipas av chefredaktören varje morgon, helst med redaktionens egen jämställdhetsplan indränkt i någon brandfarlig vätska som fräter bort alla strukturer och ibland till och med hela genusglasögonen som då måste tillverkas på nytt och det behövs i vilket fall flera par – ett par för varje feministisk inriktning – liberalfeminsim, postkolonial likhetsfeminism, marxism-feminism, leninist-feminism, queerfeminism, krossa-makten-feminism, SCUM-feminism och så vidare. Jag tänkte lösa några tankenötter och fann UNT-artikeln ”Problem och lösningar” men denna handlade också om genus! Och hör och häpna, den uppmanar journalister (som ett led i att ”förändra genus-perspektivet i tidningen”) till att inte skriva ut ord som ”kvinnlig” samtidigt som man ju sitter och genuscertifierar sitt innehåll genom att just räkna antalet sådana ord. Så här motiveras det:

”Fortfarande dyker det upp texter med ”kvinnliga läkare”, trots att hälften av alla läkare är kvinnor. Vi ser vidare ”kvinnliga” poliser, chaufförer, chefer i spalterna. Pojkar spelar i band, flickor i ”tjejband”. Och så vidare. Vår kommentar: Stryk. Annars blir intrycket att männen är normen och kvinnor undantagen.”

Konstverket på Backa-skolan i Lund där jag gick i lågstadiet

Konstverket på Backaskolan i Lund där jag gick i lågstadiet

I en annan artikel skriver man att ”Så fort man slutar tänka, trillar man dit och stereotyperna får fritt spelrum. Rutin och gammal vana är jämställdhetens fiende nummer ett.” vilket är intressant för det första eftersom ordet ”tänka” här missbrukas å det grövsta, och dessutom eftersom innehållet i genusmaskineriet numera sedan flera år tillbaka ju blivit rutin och gammal vana att döma av alla utredningar, rapporter och artiklar jag själv läst och därför borde den vara sin egen fiende nummer ett. Det är ungefär som med konsten där ett konstverk går ut på att provocera den rådande normen, och ju större provokation desto bättre konst, men nu när provokationen blivit mainstream så är det mest provocerande man kan göra att måla en vacker tavla som ska föreställa något som också går att beskriva med ord. Detta är minst lika absurt och provocerande som att i dagsläget  förneka könsmaktsordningen, vilket för övrigt konstigt nog ännu inte är kriminellt – kanske för att det är så provocerande att det är att betrakta som konst?

Tidernas begynnelse

Jag har studerat tidernas begynnelse med mitt teleskop, och där fanns ingen nyhetsvärdering från varken UNT eller någon annan tidning heller

Och man talar också om hur man ska välja ämnen att skriva om i tidningen: ”Det finns en traditionell nyhetsvärdering som hängt med sedan tidernas begynnelse, förmodligen. Infrastruktur och ekonomi har hög status.” Tidernas begynnelse! Varför finns ”tidernas begynnelse” när det gäller den postulerade könsmaktsordningen och genusstrukturerna men inte annars? Om man pratar könsroller så brukar man få höra att dessa är sentida sociala konstruktioner och om man ens nämner ”tidernas begynnelse” får man bara hånskratt till svar. Hur kan UNT:s nyhetsvärdering kring infrastruktur och ekonomi ha funnits sedan tidernas begynnelse när tidningen bara existerat sedan 1890? Är UNT:s genusgrupp kreationister eller hur ska man tolka detta? Om jag får lov att använda uttrycket så skulle jag vilja säga att i tidernas begynnelse rådde folkvett, och genusvansinnet är en sentida social konstruktion som dessutom är lika instabil som jag själv blir efter att ha läst en av statens offentliga utredningar som handlar om jämställdhet och är tillkommen efter 1974.

Och apropå det så har jag just hämtat mig efter att ha läst i  SOU 2005:66 ”Makt att forma samhället och sin egen död”, eller kanske den hette ”Makt att forma samhället och sitt eget liv” förresten. Skillnaden är i vilket fall irrelevant och en illusion eftersom liv och död ju båda är sociala konstruktioner som kan överföras till varandra via en enkel homeomorfism precis som en kaffekopp med ett handtag är homeomorf med en torus, eller en genusvetenskaplig artikel ihopknycklad till en torr och obrukbar boll i en övergiven papperskorg förpassad till evigt utanförskap är homeomorf med en genusvetares hjärna som alltså har genus noll (0),  så länge man inte skär i ytan och delar på hjärnhalvorna (som då var för sig är homeomorfa med bollen) för att se om det finns någon kommunikation att tala om eller om aktiviteten är lika låg som i Riksdagen under en votering som inte handlar om genusvansinne.

Genusvetare påväg till Genusland med hushållets gemensamma kvast

Genusvetare på väg till Genusland med hushållets gemensamma kvast

Jag kom nu på att det var ju denna utredning jag tänkt skriva om, men nu blir inlägget i vanlig ordning för långt så jag nöjer mig med att nämna några korta saker och fortsätter sedan i kommande blogginlägg. Från 1994-2006 rådde de jämställdhetspolitiska mål som fastsälldes 1994 i prop 1993/94:147: ”Delad makt delat ansvar ”Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken bör stå fast. Det innebär att  kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet.” Vilket innebär att detta var det övergripande målet även före 1994, men jag har ännu inte hunnit kolla upp exakt vilket år detta fastställdes men återkommer med den informationen. I mars 2006 (innan valet dvs) lämnar dåvarande regering över prop 2005/06:155 ”Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken” som utfomats av dåvarande regering i samarbete med (mp) och (v) med det uttalade delmålet: En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor”. De övriga tre delmålen rör jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, samt mäns våld mot kvinnor.

Jämställdhetspolitiskt mål: Alla SKA ha samma förmåga, annars kan inte 50/50-målet nås inom alla samhällssfärer!

Jämställdhetspolitiskt mål: Alla SKA ha samma förmåga, annars kan inte 50/50-målet nås inom alla samhällssfärer!

Förslagen i prop 2005/06:155 utgår delvis ifrån den jämställdhetspoltiska utredningens delbetänkande SOU 2005:66  som jag nämnde ovan och som färdigställdes i augusti 2005. Arbetsmarknadsutskottet behandlade prop 2005/06:155  i betänkandet 2005/06:AU11: ”Nya mål i jämställdhetspolitiken”, där vi kan läsa att utskottet ställer sig bakom de föreslagna målen och att samtliga motioner avstyrks, samt att kammaren bifaller utskottets förslag. Notera att det övergripande jämställdhetspolitiska målet omformuleras (vilket flera remissinstanser beklagar, bland annat Uppsala Universitet och Länsstyrelsen i Stockholms län) enligt följande: ”Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” Vad menas då med ”samma makt”? Under ”Skälen för regeringens förslag” (sid 43-44) i prop 2005/06:155 står att läsa: ”Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och bör därför uttryckas explicit i det övergripande målet. Ordet makt skall förstås i betydelsen att kvinnor och män skall ha samma rätt, förmåga och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.” Observera – ska ha ”samma förmåga”, och inte längre bara ”samma möjlighet” – man skiljer också i klartext på dessa två som framgår ovan. Kan man verkligen lagstifta om samma förmåga?

Med denna nål ska jag punktera genusbubblan

Med denna nål ska jag punktera genusbubblan

Och vidare: Regeringen anser att det nya förslaget till mål tar sikte på att beskriva vilket resultat som skall nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Regeringen finner därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att förslaget till mål på ett bättre sätt avspeglar vad som utmärker ett jämställt samhälle”. Där har vi det alltså – vilket resultat som ska nås är det centrala – nämligen en 50/50-fördelning inom varje yrke, på varje arbetsplats, i det privata hushållsarbetet osv. Alltså:  män och kvinnor ska inte längre bara ha lika rättigheter, skyldighter och möjligheter utan också samma (lagstadgade) förmåga – och detta ska vidare leda till ett jämnt utfall på 50/50. Jag ska ta upp dessa utredningars och propositioners detaljerade innehåll i nästa inlägg, det är som vanligt fullt med intressant vansinne att citera. Men eftersom mitt eget mål är att ett blogginlägg inte längre får vara längre än 5 A4-sidor vid utskrift så måste jag avsluta här för denna gång. Här är förresten en personlig historia om en genussoldat som lämnat slagfältet och valt att lägga ner vapnen. Det tog visst 10 år att inse att genusvansinnet är en återvändsgränd, men bättre sent än aldrig, för egen del tog det mig 10 sekunder att inse att genusvansinnet är en rad med  luftslott staplade ovanpå varandra och att det är min ödesbestämda uppgift att utgöra den nål som ska smälla sönder alla dessa när tiden är mogen.


Vem har tid att invänta opinionen?

juni 2, 2009

Har politikerna gått vilse i genuslabyrinten?

Har politikerna gått vilse i genuslabyrinten?

Mona Sahlin sade i debatten kring manlig dominans i bolagsstyrelserna följande: ”Ibland kan man inte sitta och vänta in opinionen, utan makten måste våga leda opinio­nen. Jag är övertygad om att om vi skulle vänta på att förändra allas åsikter så skulle kvinnor få vänta väldigt länge på ett genombrott.” Nu har social-demokraterna Åsa Westlund, Claes Borgström och Jytte Guteland publicerat en artikel i UNT med titeln ”Vänta inte på jämställdheten”, där de skriver att orden ovan är ”allmängiltiga för maktens ansvar för jämställdheten överallt i samhället.”

Med samma logik skulle jag och många med mig redan nu med maktens hjälp vilja avskaffa den genusstyrning som präglar snart sagt varje verksamhet i landet. Vi kan inte heller vänta på att människor ska våga säga ifrån (åsikterna finns redan) utan det är dags att gå före och visa vägen ut ur genuslabyrinten – de styrande har gått vilse och är troligen mer rädda än de vanliga medborgarna. Observera vad Sahlin säger: ”om vi skulle vänta på att förändra allas åsikter” – målet är tankelikriktning men hjärntvätten går tydligen inte snabbt nog, kanske behövs en genusmedveten propagandaminister med bättre insikt i det mänskliga psyket? Olikheter är farliga – även olikheter i tankesätt.

Kaffekokande och läskunnighet - två oförenliga komponenter i vissas liv

Kaffekokande och läskunnighet - två oförenliga komponenter i vissas liv

Redan 2008 kritiserade Sahlin Alliansen: ”Effekterna av två år med regeringen Reinfeldt syns redan. Vi har under den moderatledda regeringen trillat ner till tredjeplatsen på World Economic Forums lista gällande Gender Gap Index 2008. Tidigare år har Sverige alltid legat på första plats….Inför valet 2010 kommer vi att presentera en politik som för Sverige tillbaka som världens mest jämställda land!” Icke-påläst som Sahlin är glömmer hon att NOTERA att det i rapporten står ”Data approximately correspond to the years 1998–2006” – alltså föll Sverige i Gender Gap Index innan Alliansen ens tillträdde, dvs under sossestyret. Men vad kan man vänta sig av en politiker som gått i den svenska skola hon varit med om att rasera – ska man verkligen kunna läsa som företrädare för folket? Vem har tid med det när man samtidigt måste koka kaffe på partikansliet?

Vad skriver då dessa tre socialdemokrater i sin UNT-artikel? De kritiserar också nuvarande regering för misslyckat jämställdhets-arbete.  ”Vi ser alla hur orättvist vårt Sverige fortfarande är i dag.” Där kan jag förvisso inte annat än instämma – hur kan en klick ”genusexperter” ha fått så stort inflytande över så många människor och verksamhetsområden utan att det fattats två likalydande beslut med riksdagsval emellan? Varför debatteras inte genusinflytandet? Leder denna verksamhet verkligen till ett bättre liv för kvinnor?

Ojämställdheten huserar i en trojansk häst i vardagsrummet

Ojämställdheten huserar i en trojansk häst i vardagsrummet

Men författarna är gravallvarliga: ”Likt en trojansk häst angriper ojämställdheten från insidan, hemma i vardagsrummet, där vi trodde oss vara säkra….I Sverige fokuserar regeringen på reformer som vårdnadsbidrag och hushållsnära tjänster, reformer som ökar det ekonomiska gapet mellan män och kvinnor.” Som jag nämnt förut har kvinnliga professorer i andra länder sagt (länder i Östeuropa och länder i Mellanöstern där det finns universitet med större andel kvinnliga professorer än vid vissa svenska universitet) att de aldrig hade kunnat klara både barn och karriär utan hjälp i hemmet – något som gett dem möjlighet just att jobba mer och tjäna mer pengar – det för feministerna prioriterade målet, så på vilket sätt ökar detta det ekonomiska gapet mellan män och kvinnor?

Vidare: ”Det borde inte vara kontroversiellt att kräva att hälften av parlamentarikerna ska vara kvinnor, men statistiken vittnar om motsatsen. 31 procent av Europaparlamentarikerna är kvinnor. 33 procent av EU-kommissionärerna är kvinnor. En av 27 premiärministrar i EU är kvinna. EU domineras helt enkelt av män. Det är ett demokratiskt problem. Kvinnor och män borde ha lika myc­ket att säga till om i EU.” Återigen – könskollektiven i kamp mot varandra. Varför är just könet det prioriterade? Kan inte en manlig representant driva frågor som ligger i kvinnors intresse och vice versa? Och vilka andra kategorier har genusvetarna missat? Som bekant kan ju 90% av medborgarna i det här landet sälla sig till någon diskriminerad kategori.

50/50-utopin ska genomsyra allt

50/50-fördelningen är slutmålet - vår fria vilja är en patriarkal illusion

”Det räcker dock inte att parlamentet är jämställt på papperet. Parlamentet måste också fyllas med en ny politik. En politik som tar sin utgångspunkt i insikten om att jämställdhetsfrågorna hör samman.” Hör samman med vadå? Med genusvetarnas karriär? Och så den slagkraftiga avslutningen: ”Det behövs en ny politisk färdriktning. Sverige och Europa behöver en medveten och målmedveten politik för att uppnå jämställdhet.” Jaha, det har inte ens börjat!? Har inte dessa politiker läst alla sin egna utredningar och beslut  om 50/50-utopin?

Och apropå det – European Women’s Lobby (EWL, en paraply-organisation för nationella kvinnolobbyer, däribland Svenska kvinnolobbyn) har som en del i Kampanjen 50/50 nyligen granskat de fyra största partigruppernas valmanifest (observera: valmanifestet, inte den förda politiken) och ger den socialdemokratiska gruppen högsta betyg och den liberala gruppen lägst betyg (och ”Den liberala gruppen var dessutom den enda som inte fick något som helst beröm eller uppmuntran av EWL”). Kan det bero på att liberalernas utgångspunkt är individen och inte könet? Den liberala gruppen får kritik ”för att deras valmanifest kring de centrala politikområdena inte tar upp kvinnors rättigheter eller innehåller något som helst genusperspektiv.” Just det ja, liberalerna tar ju upp mänskliga rättigheter, inte specifikt kvinnors rättigheter – vilken miss! Å andra sidan är ju gensukollektivet som bekant inte helt ense över huruvida män verkligen är människor…

EU:s partigrupper kan som bäst beskrivas med ett trafikljus

EU:s partigrupper ur ett genus- och trafikljusperspektiv

Eftersom genusvetare inte kan eller vill hantera siffror, vikta ingående faktorer efter relevans, göra diagram eller avbilda funktioner eftersom de missade elementär grafritning i skolan som en protest mot att dessa teknikaliteter är ett manligt påfund som dessutom kan sägas vara en del av kulturarvet (ve och fasa!), så har de använt sig av ett TRAFIKLJUS i rapporten ovan  (var det en kvinna som uppfann trafikljuset – någon som vet?). Partigrupperna tilldelas på de fyra utvalda områdena en av tre färger:

Red light: STOP! You have not even begun to fasten your seatbelt. Take time to rethink your manifesto from a gender equality point of view, before it will be safe to continue towards the European Parliament elections and parliamentary work!

Yellow light: YOU ARE ON THE RIGHT TRACK but have not entirely placed gender equality at the heart of your priorities, there is room for
improvement and concrete action.

Green light: FULL SPEED ahead to the European Elections June 2009! However, please remember that facts and concrete implementation of
commitments and values is what matters most, including regarding gender equality!

Sann jämställdhet!

Sann jämställdhet!

Detta kallar jag forskning på hög nivå! Och genusvetarna har trafikvana, dels måste de navigera skickligt mellan fiender och folkvett, och dels har de redan hunnit göra 2000-talets största insats mot den vida utbredda diskrimineringen på våra gator och torg – nämligen infört en trafikskylt med en kvinna på istället för en man! En eloge till alla de politiker som fört upp frågan på dagordningen och därmed sett till att föra civilisationen framåt i folkviljans namn!


%d bloggare gillar detta: