Värdegrundsproblematiken

december 9, 2009
Axess 9/09

Axess nr 9/09

Nu har det nya numret (nr 9) av Axess Magasin kommit ut. Numret heter ”I väntan på framtiden” och handlar om ”modernitetens komplicerade förhållande till den klassiska traditionen och demokratin”. Min krönika ”Grunt om värdegrund” finns på sidan 60. År 2008 initierade regeringen som bekant en tre år lång värdegrundsdialog för att ”skapa en förstärkt gemensam värdegrund” eftersom diskussionen ”inte gått i takt med samhällets utveckling” (här Sabunis anförande på temat 2008).  Dialogen ska handla om vilka de universella värdena och de mänskliga rättigheterna är och lyfta fram hur dessa ibland krockar. Det är tveksamt om det går att sätta sig vid skrivbordet och snickra ihop en gemensam värdegrund som alla förväntas omfamna utan invändning, men syftet är gott – att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Läser man diverse styrdokument som exempelvis det obligatoriska skolväsendets läroplan får man intrycket att den demokratiska värdegrunden innebär att man ska respektera olikheter i människors uppfattningar, synsätt och värderingar  – dvs människors olika värdegrunder. Så en konkretisering av innebörden av såväl den demokratiska som den gemensamma värdegrunden med de grundläggande värderingar som det är skolans demokratiska uppdrag att förmedla är välkommen. Tills vidare tolkar jag den demokratiska värdegrunden som att man ska acceptera att människor har skilda värdegrunder. Kommer förresten inte projektet med en gemensam värdegrund att krocka med den demokratiska värdegrunden?

Arbetet med den gemensamma värdegrunden är inlett

Arbetet med den gemensamma värdegrunden pågår 2008-2010

År 2010 ska man sammanställa alla erfarenheter och möjliggöra för involverade parter (representanter från riksdag, kommuner, landsting, organisationer, fackföreningar och forskare) att arbeta fram rekommendationer för det fortsatta arbetet. I pressmeddelandet från regeringen underskrivet Sabuni ovan uppges att ”Vi kommer också att genomföra en ny studie där svenska folket får ta ställning till ett antal dilemmafrågor om exempelvis yttrandefrihet, jämställdhet och politisk jämlikhet”. Ska dessa ställningstaganden utgöra ett aktivt bidrag till konkretiseringen av värdegrunden eller bara hanteras som en opinionsundersökning för att kunna bedöma hur pass långt avståndet är mellan befolkningen och visionen om en (redan inofficiellt antagen?) gemensam värdegrund? På tal om att stärka demokratin, som ju är en uttalad del i arbetet med den gemensamma värdegrunden – kommer vi att få folkomrösta om denna värdegrund och blir det i så fall innan eller efter valet 2010? Hur hade man tänkt förankra värdegrunden en gång för alla, och kommer en eventuell ny regering att börja snickra ihop en ny och annorlunda värdegrund? Jag vill helst redan nu veta hur jag ska tolka demokratibegreppet och vilka värderingar som kommer att vara universella under nästa och helst också nästnästa mandatperiod. Och kommer det att ingå i yttrandefriheten att få kritisera värdegrunden?

Detta kan vara ännu viktigare för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap att få veta. Mina matematiska bevis kan inte krocka med någon värdegrund och gör de det så är det fel på värdegrunden och inte på matematiken. Då den logiska förmåga jag förvärvat genom matematiken råkat smitta av sig även på andra områden i min hjärna så föreslår jag mig själv som konsult åt regeringen för att utarbeta ett logiskt motsägelsefritt värdegrundssystem för att förhindra sådana här problem i framtiden. Frågan varför just jag ska få utarbeta den gemensamma värdegrunden är inte konstigare än frågan om varför någon annan ska göra det. Jag kan initiera en dialog här på bloggen och sammanställa detta som underlag. För någon ursvensk värdegrund finns ju inte och i den mån den finns är den som vår käre statsminister påpekat barbarisk. Därför borde värdegrunden, likt allt annat gott, komma utifrån, och inte inifrån Regeringskansliet. Vad sägs om att hämta in värdegrunden från Saudiarabien? Själv skulle jag iofs föredra Bulgarien om jag måste välja utifrån. Vad menas för övrigt med utifrån?

Bor vi på ett Möbiusband?

Bor vi på ett Möbiusband?

Finns det verkligen någon skarp gräns mellan in- och utsida eller ska jag tolka regeringens allmänna hållning som att jordklotet är ett Möbiusband? Med stöd i ett citat från en annan insiktsfull politiker: ”Det var faktiskt inte vi svenskar som byggde Sverige. Det var människor som kom utifrån.” (Maud Olofsson, 2007 sid 6 här) så föreslår jag att vi fortsätter denna uråldriga tradition och i toleransens namn låter någon annan komma hit och bygga värdegrunden. Och då gälls inte att svenska politiker åker på konferens till Teneriffa och sedan kommer tillbaka över gränsen, tio kilo tyngre och en erfarenhet klokare, där den senare innebär att de insett hur smart det var att bli politiker så att man kan åka på semester för skattebetalarnas pengar. Eller semester och semester, det var antagligen en seriös genuskonferens, och de tio kilona är tyngden av de härskartekniker de fått med sig hem, som boken: ”Den andra och femte härskartekniken – metoder för förlöljligande och påförande av skuld och skam som metod för att gender-mainstreama och legitimera sin extrema hållning och få den cementerad som ett faktum i samhällsdebatten för all överskådlig framtid.” Bara den boken väger tre kilo och resten väger sju – det är tufft att vara svensk politiker.

För att återgå till verkligheten, eller jag var ju i verkligheten, men för att återgå till värdegrundsdialogen då. Jag har personligen fortfarande inte blivit tillfrågad om något, och jag antar att om medborgarna tillåts ta ställning i exempelvis genusfrågan så kommer flertalet inte att instämma i att ”den nordiska synen är dock att könet är en konstruktion” eller att svensk förskola ska representera ”såväl ett barnpedagogiskt som könspolitiskt projekt” (såsom fastslagits i SOU 2006:75 sid 55 resp 19). Genusfrågan visar hur svårt det är att få alla medborgare i ett land att enas kring en enda uppifrån pådyvlad åsikt som snickrats ihop vid våra lärosäten och sedan basunerats ut via statens megafoner i decennier nu utan att man lyckats ena befolkningen i frågan. Där kan man tala om social konstruktion och enkelriktad ”dialog”.

Detta förfarande är för övrigt ett utmärkt exempel på utövandet av den första härskartekniken ”Osynliggörande” vilket som ni ser innebär ”Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.” Det leder mig förresten till frågan om hur de ”involverade parterna” är utvalda. För värdegrunsdialogens webbplattform som är framtagen av regeringen ser mest ut som en enkelriktad kommunikationskanal för redan befintliga organisationer. Pågår själva dialogen ”experterna” och organisationerna emellan medan jag är på jobbet och betalar skatt för att de ska utöva den tredje härskartekniken ”Undanhållande av information” mot mig? Det ska bli intressant att se värdegrunden när den är klar. Här är ett exempel på ett liknande projekt som pågick 2006-2008  där man i projektansökan kan läsa om syftet, som är att kartlägga olika värderingsmönster utifrån kategorierna traditionalism, modernism och postmodernism vad gäller familjens roll och tankar kring jämlikhet och demokrati, och utifrån detta utarbetat en ”värdegrundskarta för professionellt bruk” i Uppsala med syftet att olika grupper ska ”bli mer medvetna om sin värdegrund och kunna förhålla sig till andra värdegrunder på ett medvetet sätt”. Men regeringens projekt är alltså nu att skapa en enda gemensam värdegrund som så många som möjligt ska omfatta. Inte konstigt att det tar tre långa år – nästan lika länge som Sverige existerat ju. Eller har mina lärare lurat mig?

Maskulinitet är föränderlig

Maskulinitet är föränderlig - det är dags att tänka om!

Apropå skolan så har den visst en egen värdegrundsportal. Där kan man beställa Värdegrundshandboken online (flik överst). Materialet vänder sig till personal inom grundskola och gymnasiet. Under ”lektionexempel” kan man läsa gratis. Här är tex ett lektionsexempel för gymnasiet om ”genus, jämställdhet och fördomar”:  ”Genus är vårt sociala kön, och handlar om de föreställningar om och förväntningar vi har på hur kvinnor och män bör vara: gester, kläder, språk, vad vi gör eller inte gör. Till vardags tänker vi inte så mycket på det – inte förrän någonting bryter mot det vi förväntar oss. Exempelvis när killar sminkar sig – och ännu mer om en 50-årig man skulle göra det. Eller om en tioårig kille skulle komma i kjol till skolan, eller en tjej som jämt har skrap- och blåmärken på knäna. Kanske är det särskilt viktigt att diskutera våra föreställningar om män och maskulinitet, eftersom det diskuteras mindre, och en förändring av hur vi ser på maskulinitet – inte minst hur män ser på maskulinitet – främjar jämställdhet. Lektionen syftar till att låta eleverna reflektera över hur vi bekönar egenskaper och uttryck. Eleverna ges även möjlighet att ifrågasätta och vidga de ramar könen tillåts röra sig inom.”

Får man ifrågasätta själva lektionsexemplet? Eller vad det har i svensk skola att göra överhuvudtaget när svenska niondeklassare inte ens kan lösa en andragradsekvation, medan kineser och östeuropéer lär sig avancerad bevisföring i den åldern utan en enda genusvetare i sikte! Och där andelen kvinnor på tekniska utbildningar är långt högre än i Sverige. Är denna andel möjligtvis omvänt proportionell mot genusvetartätheten? Man kan ju nästan misstänka det.

Alla ska vi kasta oss nedför (s)tupet

Alla ska vi kasta oss nerför (s)tupet

Jag trodde att det var var och ens rätt i detta liberala lyckorike att sätta upp sina egna tio gudomliga budord. Eller är det frihet under ansvar som gäller? Ungefär som när dagens skolelever själva ska ta ansvar för sin utbildning och sin fostran, bortsett från den obligatoriska genuspropagandan då? Genuspropagandan ska fostra barnen till demokratiska medborgare som ska kunna ta aktiv del i en demokratisk debatt där utgången redan är given och där det demokratiska samtalet redan från början följer en given mall, och det är skolans demokratiska uppdrag att se till att ingen rör sig utanför denna mall, eller järntriangel, och ve den olycksalige dåre som självständigt rör sig mot hypotenusans utkant och avviker från grundmängden när det är dags för oss alla att tillsammans och i en gemensam kraftansträngning kasta oss utför det propagandakantade stupet och förgås. Det är för övrigt just detta som avsågs i förra valrörelsen med (s)-slogan ”Alla ska med” vilket jag insåg efter att ha tagit del av några interna (s)-mail om det genusindustriella komplexet – alla ska vi följa med sossarna ner i avgrunden och det är då och endast då det gäller att vara solidarisk med sina medmänniskor. Ingen ska nämligen lämnas ensam kvar i ett övergivet tillstånd av förnuft och klarsynthet, ett sådant utanförskap måste motarbetas till varje pris och det är däri den framtida politiska utmaningen ligger: att fördumma alla samtidigt med en och samma funktion.

På tal om funktioner har jag just beräknat att utifrån dagens negativa utgångsläge på -1 så gäller att integrationen med en gemensam värdegrund som de naturliga logaritmernas bas går mot noll efter en oändlig gränsövergång –  se själva:

\lim_{t\to \infty}\int_{0}^{t}e^{-x}dx-1=\lim_{t\to\infty}[-e^{-x}]_{0}^{t}-1=-0+1-1=0

För samhällsutvecklingen som helhet gäller fortfarande min gamla vetenskapliga ansats till förståelse:

F(t)=\frac{C\cdot b(t)\cdot e^{Pk(t)}\cdot\sin(v)\cdot I^2(t)}{(1-P_{Sahlin})\cdot S(t)\cdot B^2(t)\cdot f^3(t)}

som ni kan läsa mer om här i mitt förslag på Theory of Everything men jag har konstigt nog glömt att ta med genusvansinnet explicit, men jag antar att jag då tänkte att det ingick i pk-funktionen, fast nu vet jag bättre. Genusvansinnet står i en kategori för sig – läs mer om kategoriteori här: Ha ha 🙂 ”A term dating from the 1940s, ”general abstract nonsense” refers to its high level of abstraction, compared to more classical branches of mathematics.”

Avslutningsvis en video med Mark Steyn (tipstack till Erik & Dogdylan):

”Our core value is that we have no core values”

Uppdatering: den bloggande journalisten Ingrid Carlqvist har fått sparken som chefredaktör för Villaliv (Journalisten, Resumé)  efter att meningsmotståndare utövat påtryckningar. Flera bloggar har uppmärksammat saken (Pelle Billing, Pär Ström, Dick Erixon, Ann Helena Rudberg, Medborgarperspektiv, Erik med flera).  Yttrande- och åsiktsfriheten har sitt pris. Hur kommer den nya värdegrunden att ställa sig till detta?

Annonser

%d bloggare gillar detta: