Mikael Passare 1959-2011
Mikael Passare, professor i matematik vid Stockholms Universitet, togs hastigt ifrån oss i förra veckan i en olycka under en fotvandring i Oman. Han var en framstående forskare och en uppskattad kollega, ett föredöme genom sitt ödmjuka sätt och sin förmåga att entusiasmera andra matematiker. Jag hade privilegiet att lära känna Mikael Passare under min tid som doktorand vid Matematiska Institutionen. Han deltog i och organiserade otaliga matematikevenemang, bidrog med stor framgång till sitt forskningsområde (bla (matematiska) amöbor) och medverkade till att popularisera matematiken. Mikael Passare var ställföreträdande föreståndare för Institut Mittag-Leffler, ordförande för Svenska Matematikersamfundet, ledamot av Svenska nationalkommittén för matematik på Kungliga Vetenskapsakademien, och tidigare prefekt (2003-2010) för matematiska institutionen vid Stockholms universitet.
Passare forskade bla på (matematiska) amöbor
Mikael lämnade ingen oberörd. Han spred en positiv stämning omkring sig och var ett föredöme på alla sätt. Mina tankar går till hans familj och till alla andra sörjande. Saknaden är stor. Jag har nedan gjort en video till hans minne, kanske blir det lättare att acceptera det som hänt, eller att förstå det, kanske, men det känns fortfarande overkligt att han är borta. Han kommer att leva vidare i våra tankar och minnen. (Videon går att se i fullskärm genom att klicka på ikonen längst nere till höger med fyra vektorer på, och fullskärmsläget lämnas genom att trycka på Escape-knappen).
Har även lagt upp videon på Youtube här och här.
Uppdatering: NCM skriver om Mikael Passare, med länkar till två populärvetenskapliga artiklar han skrivit: Sesam öppna dig – att finna den hemliga koden & Mormors glasögon och räkning modulo nio.
Uppdatering 2: Professor Olle Häggström skriver om Passare och länkar till en aktuell artikel i Fokus där Passare uttalar sig om matematikundervisningen.
Tanja Bergkvists Blog 
Beklagar. Och reflekterar över min egen dödlighet, jag är bara ett år yngre än han var.
Väldigt fint Tanja! Svårt att ta in. Kram!
dolf, tack. Han var prefekt under större delen av min doktorandtid, och var aktiv överallt i en massa projekt. Helt ofattbart 😦
Elin, ja det är overkligt 😦 Vi får överleva det här, som vi överlever allt… minnena består. Kram!
Men institutionen kommer aldrig att bli densamma ju…
VACKRA ORD
över en personlighet, vilkens verksamhet och betydelse jag själv tyvärr inte kan bilda mig någon uppfattning om.
Däremot gratulerar jag dig, Tanja, till dina färdigheter i att göra små videor med tillhörande ljud, inzoomningar, infällda texter osv.! (Jag minns, att det finns en hel nätsida med nedladdningsbara små flash-program, vart och ett innehållande någon speciell filmeffekt. Om nedladdningen av sådana program är helt gratis minns jag dock inte för ögonblicket.)
Vad gäller återgång från fullskärm till annat läge kan jag ge ett litet tips: Det går bra att i stället för att trycka ”esc” helt enkelt locka fram youtube-menyn nederst och klicka på fullskärm-symbolen på nytt. (Åtm. på min Snow Leopard.)
Jag beklagar din förlust Tanja. Fint av dig att göra en video till minnet av din framlidne vän.
Låter som en skön 80-tals låt som du använder. Vad heter den?
Mycket fin minnesvideo.
Info, ja jag inser det, men du kan beundra den vackra blå (matematiska) amöban i videon. Har du tänkt på att man skulle kunna bli konstnär med inriktning på matematik, det finns jätteintressanta saker att göra konstverk av. Adobe Premiere Pro heter programvaran. Ang Escape-knappen tänkte jag att jag inte ville ge någon professor panik att datorn pajat eller något.
Galne Gunnar, låten heter Laku noc, av Dino Merlin, bosnisk artist, här är låten http://www.youtube.com/watch?v=rPfqi3iLgTU Den ligger under min flik ”Videos” överst på bloggen. Trodde du hade koll på min blogg ju! Vet inte från vilket år Laku noc är, hörde den första gången på 90-talet i Lund då de bosniska flyktingar som kom hade med sig kassettband till skolan, men all popmusik från de slaviska länderna är otroligt bra, du kan höra på hans övriga låtar på Youtube om du kollar länken ovan. Eller under min flik ”Videos” ( https://tanjabergkvist.wordpress.com/videos/ ). Är helt slut nu, hur hanterar man sådan sorg? Först känns det overkligt, sedan försöker man förstå och sedan acceptera. Vet inte var jag är än. Har inte kommit över min katt Roland än ju, som dog 31 januari. Men nu efter att ha gråtit hela dan och gjort den här videon så känns det lite bättre. Lova att ni gör en sån video till mig när jag dör.
QED, tack. Känns ju lättare hantera nu kanske. Man inser att livet kan tas ifrån oss när som helst, så man borde kanske prioritera om i balansen jobb/vänner. Men i mitt fall har det oftast varit samma sak, i synnerhet under min tid på SU (2000-2007 + 2008-2010). Nu har jag lite panik, måste förbi SU i nästa vecka så jag kan hälsa på mina två favoritmatteprofessorer, som jag ju inte sett på några månader… Jag tänker ofta på att tiden går men vägrar inse att den verkligen gör det, trots att flera framstående genusvetare kommit fram till att tiden faktiskt går och att det är nya tider och därför dags för nya galenskaper.
Stort tack, Tanja!
MIN VÄN TANJA
Du missförstår mig. Du rekommenderar mig att utveckla min eventuella konstnärliga förmåga genom att ladda ned ett Adobe-program och sen klicka och trycka hit och dit.
I och för sig tackar jag för det välmenta rådet, men något sådant har aldrig varit min ambition. Vare sig före dator- och Internetåldern eller nu efteråt. Inte ens om det gäller att framställa en matematisk formel i rembrandtsk gestaltning.
http://www.malmgrenpaintings.se/
Den där bakgrundsnovelletten på ett internationell konstsida, som jag länkade till tidigare i år med en förmodan, att den kanske skulle komma att försvinna, försvann just i samma ögonblick. Är jag synsk?
För att roa Tanjas läsare: se själva – klicka på HERE:
http://www.malmgrenpaintings.se/Korte_Niezel_br_delsida.htm
Jag tänker också på Roland ibland. (Du har ju Snezinka kvar. Jag är säker på att vi skulle komma bra överens.)
Märkte musiken fick lite abrupt slut i slutet av videon så har nu fixat till det så att den tonar ut bättre och lagt upp ny version, som i övrigt är identisk.
Ya, låt oss aldrig glömma.
Info, ”Du missförstår mig. Du rekommenderar mig att utveckla min eventuella konstnärliga förmåga genom att ladda ned ett Adobe-program och sen klicka och trycka hit och dit.”
Ha ha, nejdå 🙂 du missförstod – jag föreslog att du skulle börja måla tavlor med matematiska motiv, som exempelvis den amöba http://en.wikipedia.org/wiki/Amoeba_%28mathematics%29 som förekommer i videon.
Ja, och jag har utöver Snezinka även Siftscha och Tommy, tre katter alltså. Jag har jag räknat på basbytesmatriser hela eftermiddagen, och katterna har sovit hela dagen. Dottern är hos mormor och jag har två timmar ledigt ikväll – helt otroligt ju. 120 dyrbara minuter, måste ut och ta en promenad. Funderar på att gå till (matematiska) institutionen och tillbaka, den där byggnaden på sek 12-14 har jag gått in i och ut ur tusentals gånger genom åren. Jag satt ner i källaren till vänster på bilden.
NCM om Passare: http://ncm.gu.se/node/5654 De länkar till två populärvetenskapliga artiklar han skrivit:
Sesam öppna dig – att finna den hemliga koden
Mormors glasögon och räkning modulo nio
Ska uppdatera inlägget med det, de där två borde ni alla läsa som lördagslektyr. För ni festar väl inte i dessa tider av vansinne? Ni vet väl att dopamin frigörs i hjärnan när man sysslar med matematik, så då blir ni pigga och glada!
Det var verkligen sorgligt.
Livet kan vara väldigt orättvist ibland. Han som verkligen gjorde så mycket bra för så många.
Mitt senaste minne från honom var också rätt typiskt när han tog sig tid att hjälpa mig att skicka en forskningsansökan.
Han betydde mycket även för mig under min tid på kräftriket.
Även om hans liv blev tragiskt förkortat så hann han dock ändå med att göra mycket mer bra saker och sprida mer glädje och uppmuntran än de flesta hinner på en hel normal livstid.
Förutom den rent mänskliga förlusten så är detta en mycket stor förlust för matematikämnet. Få personer har betytt så mycket för att popularisera och sprida intresse för matematikämnet.
MORMORS GLASÖGON
Tanja, tack för svaret. Ja, kanske missförstod jag dig en liten aning. Men bara liten.
Apropå MORMORS GLASÖGON. Vilken vanlig svensk växt brukade förr i vissa trakter kallas just ”mormors glasögon”?
Rätt svar:
http://www.flowersinsweden.com/Veronicachamaedrys_page.htm
Och vad sysslar denna veronika med till vardags?
”Idiokorofyt. Mkt hemerofil. Genomsilad/växelfuktig–frisk (–täml. torr) ängslövskog av olika typer; gran- och blandskog av frisk ekbräkenristyp och frisk örtris- och örttyp.
Som apofyt i hemeroba faser av dessa samh. och f.ö. gärna i ängsartad gläntveg. (bryn, björkhagar, lövbusksnår i betesmark m.m.). Mkt vanlig i öppen, mesohemerob, frisk ängsveg. av olika sammansättn., täml. regelbunden i alla typer av d:o torrängsveg. Lika vanlig i euhemerob ängsveg. (gräsmattor, renar, div. ängsmark i kulturgränsen.”
(Källa: Västmanlands flora s. 456.)
Beklagar ❗ – men allt som har en början har ett slut.
Goda nyheter, som enligt Flashback firas ända borta i Ryssland:
Borsett från sättet du skriver på och det i allra högst inflammerade (och ‘inflammable’) ämne du skriver lär man sig en massa nya ord – det är inte alldeles fel.
Om du, kära Tanja, läser alla kommentarer ska jag ge dig ett boktips:
Vi har tillbringat en månad i USA (siktade och ej siktade vulkaner, ej siktade valar och våldgästande vår dotter med BF i Chicago) och en dag när jag steg in på ”vilorummet” såg jag en bok i en utdragen låda i kommoden därinne. På omslaget satt en ultramacho snubbe i trånga jeans och läder på en liten rosa flickcykel. Titeln löd ‘In fifty years we’ll all be chicks’ och författaren hette Adam Carolla. Adam som inte har någon annan (politisk) agenda än att pekobservera omvärlden och beskriva hur han upplever den på ett underhållande och provocerande sätt.
Något han vill berätta är hur vi genom allehanda påbud och galna idéer fördummas och avkönas; vi blir brudar till slut.
Det är lätt att avfärda Adam med att han är en amerikansk, medelålders (konservativ) vit man, men summan av alla hans iakttagelser är ingen vektorsumma, utan blir liksom mer än summan av alla hans iakttagelser, räknade var för sig. Den där matematiken kan du säkert bättre än en som skyndsamt tenterade vektoranalysen 1978 för att snabbt glömma den …
PS: Carolla är en stor man som hade ett eget radioprogram men snoppades av eftersom han var för obekväm och inkorrekt. Nu lär han vara den mest avlyssnade podkastaren:
http://www.adamcarolla.com/ACPBlog/
Åhh, jag beklagar verkligen.
Jag är en gammal barndomskamrat. Jag har dock inte träffat Mikael på några år, tyvärr.
Så sorgligt .
Läste runan i SvD idag – beklagar stort! Träffade Mikael när vi gick på Stanford i början av 80-talet. Såg honom inte så mycket mer sen vilket jag egentligen gärna hade gjort. Instämmer med de beskrivningar jag nu läser om honom – öppen, glad och en smittande entusiasm.