Om genusvansinnet hos Ingrid och Conrad (pod)

I videon nedan medverkar jag i Ingrid och Conrads pod, där vi diskuterar genusvetarnas verksamhet och genusvansinnet. Hur jag kom ut ur min matte-fysikbubbla efter att ha varit insnöad i studier under tio år. Och hur genusvetarna stulit matematiska begrepp som ”Genus”, ”mångfald”, ”integration” och ”norm” för att skaffa sig legitimitet – detta och annan genusverksamhet tar vi upp. 🙂

Ni måste lyssna på det här avsnittet, och jag också, eftersom jag inte nu i efterhand kan minnas exakt vad jag sa, så mycket som jag pratar går det ju inte. 🙂 Jag får en dag begära ut mina avlyssnade samtal från FRA, men i det här fallet spelade ju Conrad in genussamtalet så det är bara att klicka på videon ovan. 🙂 Jag minns på den gamla goda tiden när jag och några andra mattedoktorander brukade gör cc FRA på alla våra mail, så att de verkligen inte skulle missa något. Hm, varför slutade vi med det? Nåja, det var bara en kul grej som pågick i några månader, och FRA är ju den mest matematikertäta arbetsplatsen efter de matematiska institutionerna, så jag antar att vi inte ville störa för mycket. Jag måste bara meddela (cc: FRA, SÄPO och Nationella Sekretariatet för genusforskning – vet ej om de senare två slagits ihop till en enhet ännu) att jag är efter i kommentarerna på förra inlägget om Haveriet men att jag kommer att avverka dessa kommentarer givetvis, även om det bli utspritt under de närmsta dagarna.

Tack för alla era tips. Det senaste (tipstack till elwee) om hen-toaletten vid Uppsala Universitet fick mig verkligen att gå i taket. Citat:

”Idag invigdes Uppsala universitets första hen-toalett med pompa och ståt, och en hel del nyfikna blickar. Musiken pumpar, sorlet ligger som en matta i korridoren och snart ska det röda bandet klippas. Det är kanske inte en vanlig scen utanför en toalett.

– Välkomna till invigningen av nästa generations hen-toalett, säger Annika Skoglund, biträdande universitetslektor och intitiativtagare till toaletten.

Specialutrustad

Själva toaletten finns i en av personalkorridorerna på Ångströmlaboratoriet i Uppsala och är främst till för personalen, men även studenter som har ärenden i korridoren kan använda den. Den är utrustad med bland annat nagellack, rakhyvel, bindor, deodorant och helkroppsspegel.

På vilket sätt är det en hen-toalett och hur skiljer sig den från andra toaletter där både kvinnor och män kan gå på här på universitetet?

I den nya toaletten kan forskare och studenter gå in och prova läppstift och leka med sin identitet

– De andra toaletterna som är samkönade är inte könsneutrala. Här finns saker som tillgodoser båda könens behov och då tänker jag framförallt på kvinnors kroppsvätskor, säger Annika Skoglund, biträdande universitetslektor och initiativtagare till toaletten.

”Lipstick-hen-toalett”

Tanken är att alla, oavsett könsidentitet, ska känna sig välkomna. Hon tycker att det här är andra generationens hen-toalett.

– Det vill säga en ”lipstick-hen-toalett”, där man kan komma och bli inspirerad och kanske leka med sin identitet.

”Är seriöst”

Så har det blivit dags för performanceartisten Tobias Bernstrup att bjuda på ett nummer. Med stora vingar och plåtbröst sveper han fram genom korridoren. Swish låter det, så är det röda bandet klippt.

Är det här mest ett jippo eller tror du att det gör skillnad på sikt?

Det har ju redan blivit en ganska stor diskussion. Jag tycker att man kan använda humor också utan att se det som ett jippo. Det är verkligen seriöst och det är bra att det väckt tankar hos personalen och hos andra, säger Annika Skoglund. ”

Allvarligt? Det verkar snarare korkat. Och bilden/videon överst i nyheten säger ju allt. Man fortsätter med sina perverterade galenskaper. Men på Ångströmslaboratoriet, där har jag ju undervisat blivande civilingenjörer, väldigt illa att den tagit sig in där med, genusmaffian… Initiativtagerskan är inte, som man skulle kunna tro, genusvetarlektor utan biträdande universitetslektor vid Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik.

Som genusfrälst lektor är det bara att roffa åt sig av resurserna

Otroligt. Fullständig idioti. Förfall. Tanken är att professorer och lektorer och blivande civilingenjörer ska gå in på denna toalett och ”leka med sin identitet”? Hon borde jobba som dagisfröken. Fast inte det heller, hon borde gå på dagis själv, inte vara lektor. Vilket vansinne. På Ångströmlaboratoriet finns bland annat Institutionen för fysik och astronomi, Matematiska institutionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Institutet för rymdfysik – Uppsalaavdelningen, och Institutionen för kemi.

”Bra att det väckt tankar hos personalen och andra” säger hon. Ja, tankar på att hon borde sparkas ut och få kontaktförbud med all personal samt alla studenter vid Ångströms, det är min ödmjuka reaktion på detta – men det är ju upp till universitetsledningen. 🙂 Men det framgår ju här att pengarna som gått till denna toalett kommer från jämställdhetsstöd från själva universitetet!!! Har detta verkligen med jämställdhet att göra? Citat:

”När jag fick en summa pengar i jämställdhetsstöd från universitetet valde jag att satsa en del av det på det här. Jag hade kunnat använda pengarna till att satsa på min egen karriärsutveckling, men nu används de i stället till att förbättra den allmänna trivseln och arbetsmiljön för mig och mina kollegor. ”

Gubbslem är en encellig alg som exploderar är den vidrörs –  se!

Det här ÄR ju din egen karriärutveckling fru lektor (om du nu är gift med något gubbslem – dvs en vanligt förekommande encellig alg som exploderar vid den om man vidrör den enligt wikipedias definition – se rörlig gif-bild yill vänster) – och det vet du mycket väl. SVT rapporterar och nu får du till och med uppmärksamhet av mig, helt oförtjänt med tanke på min dyrbara tid, men det är mest för att jag vet att det finns teknologer som mer än gärna skulle hyra en ångvält och jämna denna hen-toa med marken, dock vill jag hinna in och hämta alla läppstift först, i all min genusmedvetenhet, så att de inte går till spillo. 🙂 Kanske kan jag också hitta något encelligt gubbslem då, och bli lika attraktiv som Annika Skoglund, och så kan universitetsledningen ösa pengar över mig om jag kan komma på något i paritet med detta. Det är ju verkligen seriöst att använda jämställdhetspengar till en toalett där framtidens förvaltare av denna civilisation (och då menar jag teknologerna och personalen, inte genusmaffian, och jag kan bara hoppas att jag har rätt…) kan leka med läppstift och ”leka med sin identitet”, det är ju precis vad blivande civilingenjörer i 20-30-årsåldern behöver för att lyckas i sina studier, det är vidare givetvis deras högsta prioritet och en av anledningarna till att de sökte sig till utbildningen, för att inte tala om personalen…

Hur kan vi vara säka på att solen egentligen finns? Låt Institutet för Rymdfysik bevisa det och ta hen-toaletten till hjälp – det blir dess bästa funktion för fysikerna där – att bevisa solens existens. 🙂

Vem vill inte satsa på en karriär som professsor i rymdfysik om det inte funnes en attraktiv hen-toalett i närheten av ens arbetsrum? Institutet för rymdfysik på Ångström borde låta bygga en stor konvex lins att rikta mot hen-toaletten och fokusera ordentligt på den, formellt i studiesyfte av gränsöverskridande identiteter, för att se exakt hur lång tid det tar att förvandla hen-toan till en hög med aska. Det borde gå ganska fort om man tar solen till hjälp. 🙂 Och hur kunde de veta att solen skulle gå upp den morgonen? I det postmoderna samhället är ju ingenting givet, så det är bara att förklara det – min världsbild idag är inte samma som din världsbild var igår, och inte idag heller för den delen, och solens existens är inte given, och för övrigt är energin den avger och den konvexa linsen påfund som i feministiska kretsar kallas ”patriarkalt kunskapsstoff” och kan därför ”dekonstrueras”. Låt kriget mellan genusmaffians hantlangare och institutet för rymdfysik börja, och må bästa man/kvinna vinna. 🙂 Jag kommer att ge genusmaffian ett visst erkännande den dagen de med tankekraft rubbar planetens lutning så att solen inte dyker upp.

Genusmedveten föreläsning i matematik, tagen inför inspelningen av låten ”Genusväldet drar fram” om genustrumpeten – se på Youtube. 🙂

Till mina nytillkomna läsare. Denna blogg vänder sig till alla frihetsälskande medmänniskor som vänder sig emot, är upprörda över, på ett eller annat sätt drabbade av, eller lyckligt ovetande om det statligt sanktionerade och i alla myndigheter institutionaliserade och uppifrån pådyvlade tankegodset kallat genusvansinne. Radikalfeminister och så kallade genusvetare från den akademiska sfären har med verklighetsfrånvända och illa underbyggda människofientliga ideologier de senaste åren fått ett oproportionerligt stort inflytande inom all svensk samhällsverksamhet. Trots att dessa icke-verifierade teorier tagits fram vid ritbordet inom akademin har de fått ett realpolitiskt inflytande med kännbara konsekvenser för landets medborgare. Flera års intensivt lobbyarbete kombinerat med ett åsiktsförtryck i form av ett moraliskt förkastligt skuldbeläggande av meningsmotståndare har möjliggjort för dessa ”genusvetare” och ”jämställdhetsexperter” att bygga upp och institutionalisera en maktstruktur där de själva sitter högst upp och håller i trådarna. Fogliga medborgare, men i ännu större utsträckning opinionsbildare, proffstyckare och politiker, har av olika skäl lagt sig platt för detta tilltag, utan att uppmärksamma det paradoxala och ironiska i att dessa självutnämnda, och i allt större utsträckning även regeringsutnämnda, experter faktiskt gjort karriär på att just kartlägga och motarbeta (andra, inbillade eller verkliga) maktstrukturer.

En tung aktör är Nationella Sekretariatet för Genusforskning, som har ett speciellt regeringsuppdrag (förordning 1997:61 i Svensk Författningssamling) med följande uppdrag (SFS 1997:61):

Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att:

– överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja spridningen av dess resultat

– analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden, och

– arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse

Nationella Sekretariatet har ett regeringsuppdrag att genuscertifiera hela samhället – en inte helt enkel eller kostnadsfri uppgift… eller önskvärd.

Så här beskriver man sin verksamhet (sidan genus.se under ”Om oss”): ”Sekretariatet är sedan 1998 en central aktör på genusforsknings- och jämställdhetsfältet, och idag arbetar vi på uppdrag av nationella, nordiska och europeiska aktörer.” Detta regeringsuppdrag legitimerar mycket av dagens verksamhet (genom påtvingade upplysningskampanjer, skattefinansierat utbildningsmaterial och konsultverksamhet inom statliga myndigheter, kommuner och landsting, likväl som intrång i andra akademiska sfärers verksamhet), tillsammans med det faktum att det övergripande jämställdhetspolitiska målet ändrades i mars 2006 i och med proposition 2005/06:155 vilket fått långtgående implikationer på dagspolitiken och det som kallas jämställdhetsarbete.

I och med att denna proposition antogs blev det centralt att fokusera på utfallet (50/50-könsfördelning) istället för de lika möjligheterna och rättigheterna, som av genusvetarna trivialiseras som ”formell jämställdhet” – dvs lika möjligheter på pappret och enligt lag, till skillnad från ”reell jämställdhet” – som syftar på utfallet. Nuvarande jämställdhetspolitiska mål lyder:

I och med proposition 2005/06:155 lagstiftades det att kvinnor och män ska ha samma förmåga

”Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” Vad menas då med ”samma makt”? Under ”Skälen för regeringens förslag” (sid 43-44) i proposition 2005/06:155 står att läsa: ”Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och bör därför uttryckas explicit i det övergripande målet. Ordet makt skall förstås i betydelsen att kvinnor och män skall ha samma rätt, förmåga och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.”

Observera – ”skall ha samma förmåga”, och inte längre bara ”samma möjlighet” – man skiljer alltså i klartext på dessa två, förmåga och möjlighet, som framgår ovan. Kan man verkligen lagstifta om samma förmåga? Kan det vara så att man sänkte de fysiska kraven inom vissa yrkesutbildningar eftersom verkligheten krockade med det nya jämställdhetspolitiska målet? Och vidare kan vi läsa detta mycket viktiga stycke i propositionen:

Vari ligger egenvärdet i att ha ett 50/50-utfall? Det är en smart politisk strategi att sätta upp ett mål som man vet aldrig kan uppnås.

”Regeringen anser att det nya förslaget till mål tar sikte på att beskriva vilket resultat som skall nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Regeringen finner därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att förslaget till mål på ett bättre sätt avspeglar vad som utmärker ett jämställt samhälle”.

Där har vi det alltså – vilket resultat som ska nås är det centrala – nämligen en 50/50-könsfördelning inom varje yrke, på varje arbetsplats, i det privata hushållsarbetet osv (fördelningen av hemarbetet är ett uttalat delmål). Ok, jag ska ge genusforskarna att spannet 40-60% räknas som jämställt. Men det är nu satt som övergripande jämställdhetspolitiskt mål för Sverige. Det är en smart politisk strategi att sätta upp ett mål som man vet aldrig kan uppnås – då kan genuscoacherna hålla sig sysslesatta i sekler. Notera gärna formuleringen i propositionen: vilket resultat som ska nås genom att vi har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Man kan ju inte lagstifta om utfallet utan att offra den fria viljan *utbrott*. Då kan man lika bra ta bort möjligheter och rättigheter eftersom förslaget tar sikte på målet och detta är på förhand fastställt och anses alltså på ett bättre sätt avspegla ett jämställt samhälle. Alltså – målet fastställs först (inte ens en rådgivande folkomröstning…) och inom ramarna för detta på förhand fastställda mål kan medborgarna sedan ges ett visst handlingsutrymme om de inte förstör statistiken – något de ofta gör med sina fria val, som alltså står i vägen för det som kallas reell jämställdhet i form av lika utfall, till skillnad från det som kallas formell jämställdhet och som innebär att vi har lika möjligheter och samma rättigheter på pappret.

Man utelämnade i alla sin genusmedvetenhet både ensamhushåll och samkönade hushåll i propositionen. Är ensamståede berättigade tilll en statsfinansierad diskande man?

När det gäller det privata hushållsarbetet har vi i propositionen vidare det uttalade delmålet att hushållsarbetet skall delas lika mellan man och kvinna (man tar dock inte upp fördelningen av hushållsarbetet i samkönade hushåll – tydligen måste även politikerna och genusvetarna bli mer genusmedvetna…). Citat: ”En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor”.

Några remissinstanser undrade hur detta delmål skulle följas upp och kontrolleras, en högst rimlig fråga. Men nu har propositionen vunnit laga kraft så det är bara att börja räkna antalet föremål i diskhon och dela upp dem exakt lika. Jag är förvånad över att inte varje hushåll fått en fin svensk blankett att årligen redovisa på, men det kommer väl. Ty det här med fri vilja är, liksom ett stort antal andra både filosofiska och vetenskapliga dilemman, numera något som genusforskarna anser sig ha lösningen på. Man har genom intensivt lobbyarbete lyckats övertyga både politiker och (en avtagande andel) medborgare om att lösningen på flertalet av dagens samhällsproblem är att studera dem utifrån ett genusperspektiv och därefter åtgärda dem med genusteoretiska teorier och metoder. Något man borde insett sedan länge inte fungerar. Glöm nu inte att höra om genusvansinnet hos Ingrid och Conrad – 1 timme och 25 min är ju vad ett normallångt inlägg här på bloggen brukar ta att läsa – men nu kan ni alltså lyssna till ett istället. 🙂

Länk till Soundcloud.

Länk till Ingrid och Conrad avsnitt 75 om genusvansinnet.

Länk till Ingrid och Conrads sida för andra poddar.

Lästips (tipstack till Spejs Gröning):

Hörstadius i Affärsvärlden: Vi är mer än bara Hitler och white trash 

Hakelius i Aftonbladet: ”Enda lösningen är att någon skjuter honom” sa mediechefen

Anthropocene: Globalismen gör vanliga människor sjukare och fattigare

Det sunda förnuftet sänds över sundet – radio ”Danmarks röst” om genusvansinnet

 

Inför dagens radioprogram tog jag på mig mina genusglasögon i hopp om att hitta något vettigt i träsket av genusvansinne – men fann inget… Är mina glasögon för stereotypt utformade?

DANMARKS RÖST  heter ett nytt radioprogram som i sommar sänder sunt förnuft en timme om dagen över sundet med svenska debattörer, författare, opinionsbildare, akademiker och journalister. Mikael Jalving, som är dansk journalist och författare till Absolut Sverige – en resa i tysthetens rike, är programledare. Idag tog jag på mig genusglasögonen och medverkade för att diskutera genusvansinnet. Sega strukturer går som bekant att förändra – från genusmaffians verksamhet vet vi att det går att rasera flera årtusenden av civilisationsbygge och kulturskapande, men att det tar tid. Det kan faktiskt ta flera decennier, men det går – bara man viger sitt liv åt lobbyarbete, infiltration, skuldbeläggande av meningsmotståndare, begreppsförvirring i den offentliga debatten och mental utpressning av sina medmänniskor och slutligen tömmer hela statskassan för sina blygsamma gensuprojekt, så kan man få en hel samhällsstruktur att kollapsa på nolltid.

Om dagens program: ”Vi tar upp genusfrågan ur olika perspektiv. Är det tabu att prata om kvinnors våld mot män? Har genusdebatten gått överstyr? Medverkande journalisten Ingrid Carlqvist, psykologen Eva Rusz och matematikern Tanja Bergkvist. Programledare: Mikael Jalving.”

Här kan ni lyssna på DAGENS PROGRAM  (lyssna direkt eller ”Hent” till vänster och gå ut i solen och lyssna på det) och här är arkivet med de tidigare programmen (eller se huvudsidan) – missa nu inget! 🙂

Ett ganska populärt yrke i Sverige idag är genuspilot

Genusexperterna och förändringspiloterna, som gjort sig en karriär på att undersöka andra (verkliga eller inbillade) maktstrukturer, har nu byggt upp och institutionaliserat en egen maktstruktur där de själva sitter på toppen av luftslottet och gnäller om hur förtryckta de är eftersom statskassan tagit slut – de är ju inte färdiga än. Genusvansinnet är nämligen den permanenta revolutionen i all sin prakt – det har man har sett till genom att få till stånd lagtexter som ger utrymme för minst flera seklers genusarbete, som tex proposition 2005/06:155 med det nya övergripande jämställdhetspolitiska målet där man fastslår att det är resultatet i form av utfallet (en 50/50-könsfördelning inom alla yrkeskategorier och på alla arbetsplatser) som avspeglar ett jämställt samhälle. I propositionen fastslås också att maktbegreppet är centralt och ska förstås som att kvinnor och män har samma rätt, möjlighet och förmåga att påverka samhället och sitt eget liv. För det första kan man inte lagstifta om ett på förhand givet utfall utan att offra den fria viljan (men den har man inte avskaffat i lagtexten, därav behovet att istället omdana människan), och för det andra kan man inte heller lagstifta om samma förmåga (man skiljer i klartext på möjlighet och förmåga). Jag vill gärna kunna lyfta lika tunga vikter som chefen för nationella insatsstyrkan, eller ännu hellre kunna lyfta hela Nationella Sekretariatet och kasta upp det med flykthastigheten på 11.2 km/s  så att det lämnar Jordens gravitationsfält, men ingen lagstiftning i världen kommer att ge mig den förmågan att ”påverka samhället och mitt eget liv” genom att utföra denna heroiska handling.

 

Trots att jag införskaffade nya ännu mer genusmedvetna genusglasögon fann jag inget vett i vansinnet… Kan någon tipsa mig om en ny optiker?

Nationella Sekretariatet för Genusforskning är en central aktör och har som bekant ett regeringsuppdrag att ”med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga.” Jag skulle gärna vilja se listan på ”lämpliga metoder” – men i Sverige behöver vi inga indoktrinerings-anstalter eller omskolningsläger eftersom man ju inhyst genuskommissarierna i alla redan befintliga myndigheter. Det finns program där man diskuterar djupa frågor som tex flanösstrategier i P1  där en lektor i genusvetenskap promenerar runt med radioproducenten för att undersöka ”flanösstrategier” – vad som driver gåendet, om en kvinna kan röra sig planlöst, när strosandet övergår till irrande, och vems utomhuset egentligen är, så lyder programförklaringen – se själva. 🙂

”Go back, we fucked up everything” Talande. Genusmaffian driver evolutionen baklänges.

Men vad spelar det för roll, när även utomhuset övertagits av genusmaffian, när alla vägar leder till genusvansinne och strosandet bara är en illusion eftersom irrandet i Genusland bara för oss längre ner i det irrationella träsket? Varför förklarar man inte i programmet hur en annan flanösstrategi ser ut där man kan promenera ut ur den rikstäckande galenskapen? Det måste man väl kunna, allt går ju – eller det är just det som är frågan, går det att gå så att man kan gå ut ur P1-programmet och in i ett program utan genusperspektiv? Det är en intressant fråga, för om man inte kan gå ut ur genusvansinnet så måste man uppenbarligen simma över sundet, och vem har den fysiska förmågan, även om den är lagstadgad i proposition 2005/06:155? Kan man promenera in på P1:s redaktion utan sina genusglasögon, eller övergår strosandet då i ett irrande som för en in i ett madrasserat rum? Det finns fortfarande frågor som inte avhandlas i svensk media – vems är utomhuset om man glömt sina genusglasögon och vilken optiker ska man vända sig till om de befintliga genusglasögonen inte fungerar – när förnuftet inte lämnar en trots nya genusglasögon?

Glöm inte att lyssna på programmet nu  och sedan de föregående programmen i arkivet om ni missat dem!!

Lästips! En sammanfattning av genusvansinnet i Genusföredraget: Att rasera en nation med genusvansinne, normaliseringsprocesser, nya propositioner och förändringsagenter och -piloter.  Eller botanisera bland Alla inlägg.

Tillägg! Det här blev ju det kortaste inlägget jag skrivit på år och dag – erkänn att ni är chockade! Jag måste ha fått solsting av att ha bytt genusglasögon hela dagen… Dessutom börjar jag inte prata förrän 27 minuter in i programmet – kan ni tänka er att jag var tyst i hela 27 minuter!?  🙂 Ofattbart, jag måste byta optiker…

Uppdatering! När ni avverkat  Danmarks Röst arkiv (sänder under juli 2014) så finns annan radio, som Granskning Sverige (lyssna tex på Folkpartiet kan tvingas till namnbyte – får man verkligen marknadsföra sig som ett folkparti om man inte anser att det finns något folk? Westerberg försöker svara på frågor – underhållande 24 minuter) och så intressanta program från podcasten Radio Mises.

Två steg framåt och ett bakåt för agendasättarna och lite om DN, SVD och Axess, och om svensk genusmärkning av film i utländsk press

Jag vet att det är ett långt inlägg – men ni måste faktiskt läsa hela.

Som ni alla minns i något av mina föregående inlägg (kanske var det detta men det kan jag omöjligen veta eftersom jag inte orkar läsa igenom mina långa inlägg i efterhand – hur ni orkar det kan man ju undra, men det är ert problem 😉 ) så nämnde jag ju att min stora dröm var att någon gång hamna i DN Kultur, och det var ju lite ironiskt menat, men nu har det visst hänt fick jag veta av en professor igår – förra veckan publicerades ”Svensk feministmärkning av biofilm världsnyhet” där jag citeras efter att ha uttalat mig för Associated Press (jag trodde inte det skulle hamna i svensk press utan bara utländsk: bla Washington Post (sid 2), The Guardian, Daily Mail  NRP radio USA, UT San Diego,  CBC Canada, Portland Press Herald,  News.com.au,  National Post, USA Today, CBS News mfl) – tyvärr har de visst uppfattat mig som fysiker och inte matematiker men nåja, alla vet ju att jag är allvetande så det får väl passera då, jag kan inte ändra på det nu… (citatet i text är: ”If they want different kind of movies they should produce some themselves and not just point fingers at other people,” said Tanja Bergkvist, a physicist who writes a blog about Sweden’s ”gender madness”) och även ett TV-inslag gjordes av AP men de sa att det kan vara svårt att hitta om engelskspråkig media plockar in det i sina hela nyhetssändningar och inte har det som ett fristående inslag men jag ska leta lite nu… eller invänta att någon kommentator finner videoklippet så kan ni se mig prata i en minut eller två samt gå upp för en trappa vid universitets T-bana. 🙂

Nej jag hittar inte TV-inslaget, bara texter, så jag får återge här i text vad jag sa. Men först lite bakgrund: A-märkning (A står för Approved) ska ges till de filmer som uppfyller det sk Bechdel-testet, vilket innebär att filmen ska uppfylla följande tre kriterier:

1. den ska innehålla minst två namngivna kvinnor
2. dessa två ska prata med varandra
3. om något annat än män

Filmen är ”för mansdominerad” säger Ellen Telje, föreståndare på Bio Rio i Stockholm och en av initiativtagarna, men poängterar att A:et är en sorts ”feministisk konsumentupplysning och inte ett mått på kvalitet” (SR) och vidare att ”På bioduken innan varje film börjar, kommer det vara en vinjett. Om filmen klarar Bechdeltestet så kommer det en stämpel. Den innebär att det finns ett kvinnligt perspektiv någonstans i filmen. Och det är jätteviktigt.” (SVT). Man ska A-märka filmaffischer och programmen med ett stort A för att kunna påverka distributionsbolag, produktionsbolag, filmare och recensenter. Även Svenska Filminstitutet ska börja använda testet. Mina synpunkter är ganska få och enkla:

Vad menas med kvinnor som pratar om män – det finns ju inget kön?!!

1. Hur har denna märkning med jämställdhet att göra? Om vi tar filmer med en kvinnlig huvudrollsinnehavare, tex the Whistleblower, som handlar om en amerikansk poliskvinna som avslöjar människohandel i Bosnien, så skulle denna film inte klara Bechdeltestet – i den mån hon pratar med andra kvinnor om män är det ju för övrigt om sina manliga korrumperade poliskollegor. Så vad menas med ”prata om män”? Det specificeras inte i testet att pratet om män ska handla om relationer. Och filmer med en kvinnlig huvudrollsinnehavare som inte pratar med andra (namngivna) kvinnor misslyckas med testet.

Varför ska vi betala denna genuspilot för att titta på film hela dagarna?

2. Det är så klart inte fel att lyfta frågan om män och kvinnor på filmduken (även om en granskning i mars visade att en tredjedel av svenska granskade filmer klarade testet) , men genom att införa en märkning, som dessutom kopplas till jämställdhet och ”kvinnligt perspektiv”(är det inte just ett kvinnligt perspektiv när kvinnor pratar om män och skvallrar om dessas beteenden och egenskaper, inte sällan med humor och ironi på bekostnad av männen? Serien Sex and the City skulle tex få A-märkningen – de pratar om familj och jobb ibland nämligen, inte bara om män) så kommer märkningen att bli något som eftersträvas, vilket betyder att man öppnar upp för en hel industri med genuspiloter, förändringsagenter, processledare och jämställdhetsgranskare som alltså ska granska andras filmer utifrån Bechdeltestet – och jag tror inte att svenska skattebetalare vill att deras pengar ska gå till genusvetare som tittar på film hela dagarna.

3. Om de nu har synpunkter, varför kan de inte producera egna filmer istället för att i vanlig ordning granska andra och komma med pekpinnar. Eller saknar de egen kreativ förmåga? Varför kan de inte för en gångs skull göra något eget som kommer mänskligheten till gagn?

Hallå, är det någon hemma i Genusland? Dags att komma tillbaka ner till verkligheten.

4. Har de gjort en marknadsundersökning? Är detta något som konsumenterna efterfrågar (det är ju vi som kommer att betala kalaset)? Nej jag tänkte väl det – lika lite som vi efterfrågar diverse annat genusvansinne men ändå tvingas sponsra det. Jag säger inte att deras iakttagelse inte är korrekt, men återigen – producera då era egna genusmärkta filmer, istället för att granska andras. Och utveckla er egen genusfysik och feministiska matematik som ni vill ha det. Och just det – lycka till med det utan några ämneskunskaper. 😉

Det var vad jag sa i TV-intervjun och i textintervjun, men bara en mening kom ju med i utländsk press, så nu har jag iaf informerat er utifall ingen lyckas leta upp klippet. 🙂 Även Susannavaris och Aktivarum  har tagit upp genusmärkningen av film.

Nu ser jag att Galne Gunnar skrivit ett inlägg om DN och mig – Journalisternas och feministernas agendor  – där han påpekar att medan all utländsk media hänvisar till mig med profession + bloggare om ”gender madness” så kallar DN mig enkom bloggare och genusdebattör och utelämnar min doktorsexamen och yrke och dessutom skriver de att jag kritiserar ”jämställdhetshysterin” och inte ”genusgalenskapen” eller ”genushysterin”, ty genus har sällan längre med jämställdhet att göra, ofta är det faktiskt tvärtom, och det är alltid genusvansinnet jag kritiserat, inte jämställdhet – även om jag förstår att DN inte kan särskilja begreppen då de själva är hjärntvättade samt utgör ett led i utövandet av hjärntvätten Jag noterade inte detta förrän jag läste Galne Gunnars inlägg faktiskt, van som man är, så jag får tacka för denna lilla påminnelse om svensk medias snedvridning och inkompetens.

Ha ha – jag som tonåring 🙂 Avfotat av en svart-vit bild jag hade. Detta var tiden när jag odlade mitt fysik- och matematikintresse och när jag satt på vår balkong i Lund varje dag och studerade solfläckar och Jupiters månar.

Dock är det liksom inget som förvånar. Jag har bloggat i några år, men varit verksam inom matematiken i 20 år exakt, men det bekommer inte DN eftersom de varken kan förstå mitt exjobb eller min doktorsavhandling  och jag tänkte faktiskt ägna inlägget åt att prata om genusmärkningen av film, och inte DN:s inkompetens, även om det inte skadar att bli påmind om den. Men som ordspråket lyder: de kan ta allt ifrån dig, men inte dina kunskaper. Och därför är det lugnt för mig, medan DN:s förlorade prenumerationsintäkter obönhörligen kommer att leda till tidningens slutliga kollaps, alternativt kvarstår den genom konstgjord andning världsfrånvänd och ensam med allt färre som tar innehållet på allvar (och som jag gav flera konkreta exempel på (skärmdumparna) i förra inlägget är det allt fler journalister som inte kan elementär svensk grammatik – så vissa texter går inte ens att läsa). Framtidens klyftor blir inte huvudsakligen ”klassklyftor” – de blir ekonomiska klyftor och kunskapsklyftor – där skiljelinjen går mellan dem som går på DN-propagandan och dem som inte gör det. Mellan dem som tror på att krig är fred (DN:s senaste krigspropaganda), att åsiktsförtryck är demokrati, att inskränkningar i rätten att folkomrösta är demokrati och att ondska är godhet. I dagarna raderade förresten SVD följande kommentar jag skrev till en artikel på ledarsidan där (”Svar till Johan Norberg om GMO-grödor”) – helt otroligt, jag upptäckte det just, det är mycket sällan jag kommenterar men det syns ju både i artikeln och på mitt Disqus-konto när de raderat (och jag ser att minst en till kommentar är borta). Jag hade skrivit följande som svar till en annan kommentator:

”LÄSARNA OM VISSTIDSLIVET” – EXKLUSIVT FÖR DEN SOM HAR POLITISKT KORREKTA ÅSIKTER

“Ja det är väldigt tråkigt med det som händer faktiskt, minns ett reportage i Studio Ett för ngt år sedan ang ett EU-förslag om övervakning (om jag minns rätt) där EU-politikern sa att de fått det 300-sidiga förslaget som skulle röstas igenom kvällen innan (och det hade nog tagit månader att utarbeta) och ingen hade hunnit läsa det, men alla röstade för det. Och samtidigt försvarades andra saker som var kända i förslaget med att man ”inte tänkte på konsekvenserna”. Verkligen häpnadsväckande! Så allt prat om ett EU för frihet, fred och demokrati blev ett projekt för övervakning och inskränkningar, krig och reformerad grundlag där man uttryckligen säger sig vara ointresserad av att utöka demokratin (!): Prop 2009/10:80 (röstades igenom 2010 men media ”glömde” rapportera om denna innan det även där var för sent). På sidan 97 under ”Folkomröstningar” ser vi att ”Det finns inte skäl att utvidga möjligheterna att hålla rådgivande nationella omröstningar” och att ”Någon rätt för en minoritet i riksdagen eller för ett visst antal medborgare att påkalla folkomröstning bör följaktligen inte införas.” Allt detta framstår som ganska ironiskt med tanke på att det på sid 246 står att ”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.” Innefattar ”demokratins idéer” inte själva demokratin?”

(Jag bloggade om detta när det var akuellt här).

Allt fler läsare känner sig lurade av gammelmedia

Så SVD raderar alltså kommentarer där man påpekar brister i nyhetsrapporteringen – om en viktig grundlagsreform dessutom (!) (om något missuppfattats och SVD vill förklara sig är de välkomna att kontakta mig alternativt lägga tillbaka kommentaren). SvD har dock, till skillnad från DN, då och då en del bra ledare (och bra artiklar på Brännpunkt, tex mina om genusvetare som förvirrar och om genustrumpeten med VR:s replik  och min slutreplik  och mycket annat läsvärt – dock skrivet av “vanligt folk” nota bene) – men glöm aldrig följande i ert naiva hyllande av eventella bra poänger där på ledarsidan: agendan står fast. För att ta ett konkret exempel som många kan relatera till så kan man då och då läsa intressanta ledare om mångkulturen och hur integrationen ska lyckas, man har visserligen haft 30 år på sig att ta upp detta misslyckande men bättre sent än aldrig…

Men frågan som aldrig ställs, eller får ställas, är om mångkulturen som idé. Bara att allt ska fortsätta – detta oundvikliga faktum som folket en gång tillfrågades om (70% sa nej i Sjöbo 1988 – SR) med oönskat utfall, varefter media började framställa allt som en oundviklig konsekvens av “globaliseringen” (notera cirkelresonemanget) och, inte lite paradoxalt i sammanhanget: en följd av demokratin!!!

Nu är det möjligt att alla där borta på redaktionerna vill ha mångkultur (så länge de själva + diverse makthavare och kändisar slipper bo i den eller sätta sina barn i skola där) men då inträder ju nästa tabu: varför har vi dessa flyktingströmmar? Kan det vara så att vissa lägger sig i andra länders interna angelägenheter, som alltid kallas för “kamp för demokrati och mänskliga rättigheter” oavsett bakomliggande egentligt syfte? För allt fler européer framstår allt detta som bröd och skådespel, men på tidningsredaktionerna fortsätter flosklerna med oförminskad styrka att torgföras som sanningar, och frågan som inställer sig är om de själva verkligen tror på den här teatern? Antingen gör de det, och då för vi förlåta dem deras dumhet, eller så gör de inte det – och då är de hycklare.

Europa och världen har väldigt allvarliga problem – och vad skriver tidningarna om? SVT:s utrikesnyhet: “Känguru checkade in på flygplats”  Inte konstigt att den hoppade in i apoteket – den ville väl droga ner sig när den upptäckte allt elände mänskligheten har för sig. Ok jag ser att jag tappade tråden lite 🙂 jag ville bara säga att SvD raderade min kommentar och det var varken snällt eller demokratiskt gjort, trots att man dagligen förespråkar både demokrati och godhet, moral och yttrandefrihet. Väldigt tråkigt att man censurerar på SvD med tanke på att det var den sista tidning jag hade lite hopp för – nu förstår jag vad alla pratar om ang raderade kommentarer, det var bara första gången jag satt och kommenterade där för att själv råka ut för det. Läs gärna om kommentaren ovan – vad i denna får SvD att radera den (och minst en till)?

I debatten är det alltså så här på det stora taget: två steg framåt och ett bakåt – agendan står fast, jag kommer till detta lite längre ner.

Internationell forskning visar att svenskar är det mest toleranta folket i världen (se denna karta över främlings-fientlighet och tolerans) och jag tror på det – vilket annat folk skulle tolerera denna dagliga översvämning av floskler i riksmedia utan att reagera? Den agenda som vräks ut i riksmedia dagligen är nämligen inte svensk – den är en internationalistagenda, som vänstern lurats på i den marxistiska tron att alla arbetare ska förena sig och att när halva Afrika invandrat så kommer alla arbetare ändå att kunna plocka ut 30.000 kr i lön och skinna sina generösa godhjärtade arbetsgivare, medan Alliansen vill ha den av rakt motsatt anledning – att lönedumpa så att alla arbetare ska ha 3.000 kr i månaden – och detta kommer vänstern ju att gå med på i all sin solidaritet – politikervänstern dock, inte de som arbetar givetvis, det är alltid lätt att vara generös med andras pengar och när man själv har mat på bordet.

Och den som betalar ut löner sparar en massa pengar som sedan kan sättas in som guld i någon centralbank som det arbetande folket sedan ska rädda när den kollapsar, utöver att förlora sina egna sparpengar då eftersom insättningsgarantin ju knutits till euron så när euron förlorar i värde förlorar alla sina sparpengar, varför vi ju alla kommer att acceptera att rädda euron (maila regeringen och fråga varför den 2010 fattade beslutet att koppla insättningsgarantin till euron trots att vi inte har den som valuta –  Borg och Reinfeldt är ju så ”kloka och försiktiga”).

Såg ni också den ”hetsiga och febriga” partiledardebatten? Snälla nån…

Och den så kallade partiledardebatten för några veckor sedan, som kallades för “febrig” och “hetsig” av både SVT:s egen kommentator Margit Silberstein och tex DN mfl. Snäääällla – det var ju inte ens en debatt!! Den var totalt sövande – den debatten borde markandsföras som det ultimata sömnpillret för alla som inte kan sova av oro för utvecklingen i landet, om det inte vore så att den ju illustrerar det som orsakar sömnlösheten. Men vi kan ju marknadsföra den i utlandet, men där har folk inga sömnproblem eftersom deras länder inte är lika galna!!! Ok vi ger upp den tanken då, annars hade man ju kunnat söka innovationsbidrag för detta – det gäller att tömma statskassan på pengar för att skynda på kollapsen så att de goda kan ta över. Man lyfter alltså medvetet upp en tråkdebatt som “hetsig” för att ytterligare sänka ribban för frispråkighet. Vi ska alltså förledas att tycka att detta var en debatt med tydliga skiljelinjer?

Det viktigaste är att bli genusmedveten, periodiska systemet och annat trams kommer i andra hand.

Skolfrågan är den mest irriterande. (S) säger att skolan har varit dålig i 7 år medan alliansen säger att skolan fungerat dåligt i 15 år. Men ingen kan lösa grundproblemet – att skolan fungerar dåligt. Jag ska inte gå in på detaljer här eftersom inlägget då aldrig kommer att ta slut, men återkommer till utbildningsväsendets förfall i annat inlägg. Oj oj, det kallar jag debatt det – vem har rätt och vem har fel? 7 års idioti eller 15 års idioti? Var det kanske 10 år, ska vi inte vara lite nyanserade här? Debatten blir ju så hetsig och polariserad, vi splittrar ju samhället i ett 7/15-samhälle. Vi kompromissar: (7+15)/2=11 (fast det kan ju inte svenska politiker räkna ut) blir bra – vi säger att skolan fungerat dåligt i 11 år, som dessutom är ett primtal vilket då kan sägas syfta på det primitiva i svensk skolpolitik.

Så här blev det till slut – en Latajet-operation, lite avsågat och iskruvat men nu sitter allt på plats. 🙂

Som doktor anser jag mig ha rätten att ställa diagnos (och på tal om det – så här gick min operation till se bilder på operationen steg för steg).Och för att ta ytterligare ett exempel på hur debatten går – nu ska det inte längre vara ok att kalla svenskar för rasister, eftersom forskning ju visat att vi är det mest toleranta folket (1.4% av svenskarna har något emot att bo granne med någon av annan etnicitet – den lägsta siffran i världen) så härmed marknadsförs faktumet i den offentliga debatten att Sverige har världens mest toleranta folk. Axess hade förresten denna titel i sitt juninummer: “Det toleranta folket – Sverige är Europas mest invandrarvänliga land” och tanken var just att komma bort från de rasistanklagelser som dagligen haglat över världens mest toleranta folk de senaste decennierna. Jag fick förfrågan att skriva om Bulgarien vilket jag gjorde – och här är krönikan i detta inlägg från i juni. Tanken är god. Svenskarna har fått nog av anklagelser trots tusentals dysfunktionella integrationsprojekt mm som vi både finansierat och accepterat i välviljans namn. Och när inget fungerar har svenska folket fått skulden. Vart leder då detta? Jo, till missnöje och till att folk börjar läsa annan media där inte anklgelserna och hyckleriet haglar dagligen.

Stoppade media dig precis i sista stund?

Men betänk vad detta innebär. Precis som vi plötsligt för två år sedan “fick” börja prata om en integration som inte fungerar (men inte ifrågasätta något annat givetvis, nämligen invandringen) så ska vi nu glädja oss åt att inte behöva bli kallade rasister. Är detta då ett steg framåt? För agendasättarna är detta två steg framåt och ett bakåt, och således ett steg framåt för dem. De driver oss mot avgrunden (för dem är det avgrunden att vi överger pk-media) för att sedan backa ett steg – och syftet är att vi ska känna oss tacksamma. “Nu får man säga att integrationen inte fungerar” eller “Nu har de minsann slutat kalla oss för rasister” – och så ska alla vara nöjda, men har ni tänkt på att hela projektet fortgår med oförminskad styrka, och inte bara det – det eskalerar? Visst är det bra att vi “får” prata om vårt samhälle (till en viss knivskarp gräns som man inte får överträda – tack kära medier, hur skulle vi överleva utan er?) men vi ska inte låta oss luras eftersom detta bara är retoriska trick som ska få oss att tro att något i realiteten förändrats – men det har det inte. Verkligheten förändras inte heller av att det myntas nya akademiska begrepp eller av att den döps om – tänkte bra påminna om det. Låt er inte nöjas eller passiviseras av att de tar ett steg bakåt ibland – det är helt medvetet.

Inte för att ha storhetsvansinne men det är väl ganska genialt att få allt vatten i sin ägo genom att släppa ut en patenterad molekyl i vattendragen?

Just detta exempel gällde mångkulturen men det gäller även andra frågor där det mörkas och/eller hycklas. Ett exempel är den kommande EU-lag som kriminaliserar försäljning av fröer och plantor tänkt att träda i kraft 2016 eller 2018 – tills dess kan ni dock odla vad ni vill på er kolonilott. 🙂 Och svensk media lär ”glömma ” att ta upp debatten inför antagandet av EU-lagen, ingen har ju tagit upp det ännu, men låt oss se, jag tror att informationen kommer när allt redan är klubbat och klart… I USA är det redan ett faktum (se dokumentär). Vad är nästa steg? Att släppa ut en patenterad molekyl i alla hav och vattendrag och på så sätt få dessa i sin ägo eftersom de då omfattas av patentet och inte kan man väl hjälpa att molekylen sprids okontrollerat? Den som äger allt vatten kan med rätta kalla sig mäktig, så kanske är det dags att låna en lokal i kemicentrum och sätta igång innan någon annan gör det – var ju dumt av mig att exponera idén offentligt på bloggen. 🙂

Och nu när jag ändå är på krigsstigen (Galne Gunnar – jag visste du var en underrättelseagent – men jag hoppas att du är en dubbelagent i så fall  – måste du alltid uppmärksamma mig på saker som får mig att gå i taket!? Hade du inte skrivit det där om DN och mig så hade det här inlägget tagit en helt annan vändning – nåja, måste vara en genusgrej att gå på känsla sådär – sluta trigga mig!! 🙂 ) så kan jag lika bra berätta om Axess, eftersom så många av er undrat och fortsätter undra. Precis som många andra akademiker blev min inställning till Axess kluven 2012. Skillnaden är ju den att jag varit regelbunden krönikör där i fyra år.

Det som hände med Axess var följande. Man kom ut med programförklaringen Axess och tidsandan i början av 2012 (nu borttagen från hemsidan, men här är programförklaringen Axess och tidsandan) och denna kommenterades som bäst av fil dr Jan Olof Bengtsson i Farväl till Axess (mycket träffsäker – läs!!! ) och det är ungefär exakt (dvs exakt) de synpunkter jag också hade på denna text (fast jag av lojalitet lät bli att framföra dem offentligt). Troligen skrevs programförklaringen som en reaktion på Aftonbladets med fleras kritik – alltså: istället för att rakryggat stå upp för det man tror på så kom man med en ologisk programförklaring som exempelvis innehöll “Axess anser varken att det finns någon ursvensk kultur eller att en sådan ska eftersträvas”. Detta är ju konstigt med tanke på att man kallar sig för kulturtidskrift och med tanke på att man lyfter fram andra länders kulturella arv. Det var bara en svensk kultur som inte fanns då… ? Det står nämligen att “Under lång tid var Sverige isolerat från det övriga Europas kultur som en följd av Gustav Vasas införande av protestantismen”. Vidare att de som anser att det finns en ursvensk kultur tillhör ”ytterkanterna av det politiska landskapet”. Om vi nu var isolerade från övriga Europa, som hade en kultur – hur levde vi då, om vi inte hade någon egen kultur + att vi inte kunde ta del av “övriga Europas kultur” i vår isolation!? Får jag ställa den enkla frågan från min logiska ytterkant här?

Hur kan allt svenskt alltid ha kommit utifrån?

Och hur kan folk från “vitt skilda kulturer” (hur kan det finnas vitt skilda kulturer, men ingen svensk?) komma hit medan en svensk som åker till Afrika inte bär inte med sig någon kultur dit då, eftersom svensken ju inte har någon? Går kulturbärandet alltid denna enkelriktade väg? Vad säger kulturantropologerna om denna tidsandan-intressanta iakttagelse? Och hur kan Reinfeldt hävda att det ursvenska var “blott barbari” om det inte finns något ursvenskt? Jag menar, här hamnar man ju i konflikt med självaste statsministern. Och jag ser nu att Dick Erixon bloggat om att (s) tydligen ser Ramadan som en svensk tradition  – då finns det ju i alla fall något svenskt ju. 🙂 (även Liv och Rätt har skrivit om detta). Intressant att det svenska bara kan komma utifrån – vad jag vet kom min doktorsavhandling till inom Sveriges gränser och är därmed en del av vårt kulturella arv, även om den bara är några år gammal så utgör den SVENSK forskning inom matematik. Och i sista Axess-blogginlägget (hela bloggen nu borta från nätet) läser vi om hur liberalerna äntligen ställt sig på Axess sida (eh, var det inte tvärtom…?) och hur man nu får stöd för sin kamp för fri invandring som man från Axess sida “länge propagerat för”:

Klart att folk rör sig över gränserna och det finns inget principiellt fel med det, liksom det är sant att kulturer visst kan berika varandra och att vi kan utbyta erfarenheter och kunskap med andra folk, men det som sker nu är inget naturligt och framför allt är det definitivt inget oundvikligt öde för Europa, vilket media vill få folk att tro. Tvärtom jobbar Europas elit hårt för att lyckas flytta runt stora folkmassor över Jorden efter eget behag och med helt andra syften än en vilja att hjälpa – man kan nämligen hjälpa tusentals fler på plats – så godhetstanken kan man stryka diekt, det faller på sin egen orimlighet efter en enkel ekonomisk kalkyl. För att återgå till Axess. Det finns lite annat också, som att dåvarande redaktionen 2012 kontaktade mig för att jag länkat till Milld i detta inlägg där han gjort fyra videos om genusvansinnet jag ville lyfte fram. Redaktionen hade blivit kontaktad av en “hög jurist” angående denna min länkning eftersom Milld tydligen ansåg att 9/11 är en konspration i något annat inlägg på sin blogg.

Jag har inte ens hunnit plöja 1% av Milld blogg “Tänd ett ljus”  men som jag förstått det så är han är skeptisk till den officiella versionen av 9/11 och denna inställning delar han med 1/3 av USA:s egen befolkning, alltså 100 miljoner andra, där det kan räcka med att säkerhetstjänsten kände till planerna men medvetet inte ingrep (eftersom de av någon anledning behövde händelsen) för att bli kallad konspirationsteoretiker. Jag sa att jag ju inte alls berört den frågan, inte kan något om den, och inte kan ta ansvar för Millds 40-åriga politiska verksamhet och varje inlägg av alla tusentals han skrivit eftersom jag inte ens är insatt i alla hans frågor, utan att jag ju länkade till genusvideo-inlägget + bokrecensionerna av Tokfeminismen och Elitfeministerna.

Det kan vara bra att läsa något Sverigevänligt ibland – eller är det olagligt?

Och för övrigt: sedan när blev det olagligt att länka till Milld? Vadå “hög jurist”? Jag blev tillfrågad om jag inte kunde ta bort hela inlägget, men jag sa nej. Jag sa att jag kan förtydliga med att jag inte tar ställning i hans övriga frågor, bla 9/11, vilket jag gjorde i en kommentar (som jag även åter lyfte fram i mitt påföljande inlägg Akademikerna och det sunda förnuftet  – läs gärna om hela det inlägget förresten, blev en krönika i Axess för övrigt  – så förstår man varför genusvansinnet kunnat slå igenom så stort i akademin!!). Men då blev jag kontaktad igen – att inte ta ställning var visst också att ta ställning! Således fick jag ta bort meningen i kommentaren där jag inte tar ställning till 9/11 eller något annat i Millds blogg! Helt galet. Skulle jag ta ställning på så sätt att jag istället skulle förespråka motsatta ståndpunkter när jag inte ens är insatt i frågorna, undrade jag? Tex att förespråka den motsatta ståndpunkten för helt fri invandring och annat som Axess börjat göra? Man beklagade sig över att Aftonbladet mfl utsatte dem för guilt by association men man drog sig inte för att utöva detta själv – jag förstår inte logiken.

Moderskeppet har kommit för att hämta hem DN:s redaktion – såg ni också det? 😉

Tack men nej tack, jag sa att jag tänker behålla mitt inlägg och att jag inte tror att någon av mina läsare som går in på Millds blogg automatiskt tillskriver mig alla hans ståndpunkter – i så fall skulle jag inte heller kunna länka till DN, SvD eller andra bloggare eftersom de säkerligen har andra artiklar i andra ämnen än genus av alla sina tusentals, som jag inte kan något om eller instämmer i. DN uppmanar tex sina läsare att göra ett UFO-test  – vad ska jag tycka om detta? Är det ändå ok att länka till DN Kultur? Jag vill dock poängtera att av den 1% (max) jag läst på Millds blogg finns en hel del intressant och bra, och jag önskar att jag innehade alla hans kunskaper för att kunna ta ställning i alla andra frågor, men det har jag inte.

Axess tog in en ny krönikör efter att jag länkat till Milld och inte ville ta bort mitt inlägg – det kan ju ha varit en slump iofs…

Därefter skrev jag ett par krönikor till 2012 men det var uppenbart att någon höll på att fasa ut mig (det var då ni undrade varför jag inte längre var med i alla nummer), vilket inte bekymrade mig så mycket,eftersom jag stod upp rakryggad för det jag tror på medan dåvarande chefredaktören, innan han lämande tidningen, i sin sista ledare “Mörker över medielandskapet” i Axess 9/2012 med tema “Döden” (slump?) konstaterar att man misslyckats med att förändra medielandskapet. Det är klart att man misslyckas när man ger vika för påtryckningar eller anpassar sig till sina antagonister (vilket som var fallet vet jag fortfarande inte, eller så hade man helt enkelt inte tidsandan med sig, troligtvis förväxlade man tidsandan med maktelitens ambitioner – och det är ju inte tidsandan). Skillnaden var att jag inte gjorde det. Och jag är stolt över det.

Nej jag har inte en sådan här gammaldags telefon, som ni alla minns så monterade jag ju sönder den när jag gick på lågstadiet. 🙂

Sedan ringde den nya tillfällige redaktören för 2013 upp mig och ville ha en krönika, gärna om Bulgarien, från mig. Nu är det en ny redaktör och jag har inte kontaktat honom själv eller blivit kontaktad. Så mitt svar på er återkommande fråga om jag är kvar på Axess är: jag vet inte. De hör säkert av sig om de är intresserade. Intressant är att programförklaringen är borttagen från hemsidan i alla fall, jag vet att många reagerade på den. Axess har och har länge haft en viktig folkbildande funktion men det är klart att jag liksom ni reagerade på en del saker 2012. Men 2012 var ju undergångsåret så sådant får man räkna med då (hm, vad många krönikor det blivit i Axess för min del. Jag tänker iaf fortsätta prenumerera och läsa den, sedan att det blev fel med den där programförklaringen fråntar ju inte tidskriften den betydelse den ändå har jämfört med mycket annat på marknaden). Och där gamla medier dör tar andra vid, om de gamla inte förändrar sig – det är ren och skär tidnings-evolution och ett tecken på att livet går vidare. I ledaren från 9/2012 står i sista stycket att:

“I den mån som Axess Magasin haft någon betydelse under mina år som chefredaktör, så har det tror jag, varit just som motvikt till den här utvecklingen [ang att DN och SvD brutit med skribenter med akademiska kopplingar]. Delvis har vi naturligtvis kunnat parasitera på den, i den bemärkelsen att behovet av en plattform där man inte faller till föga för nuets trender och dess tidsbundna värderingar har ökat för vare steg som de stora dagstidningarna har tagit i motsatt riktning. Samtidigt är det uppenbart att vi har misslyckats i den meningen att den svenska utvecklingen inte på något sätt har kunnat hejdas eller ens stött på något mer organiserat motstånd. Men den kampen är kanske å andra sidan inte över än.”

Va? Det finns ju jättemycket organiserat motstånd mot utvecklingen! Men man ser kanske inte det om hela ens världsbild formas av “de stora dagstidningarna” – det är väl bara att ignorera dem om de skriver trams + raderar ens kommentarer. Framtiden tillhör oss kära vänner! 🙂 Det är nog med trams och idioti, lögner och hyckleri – för att citera Margaret Mead (ja jag vet att hon var antropolog-feminist men citatet är så sant): “Betvivla aldrig att en eftertänksam grupp ansvarstagande medborgare kan förändra världen. Tvärtom, det är det enda som har hänt.”

Läs: Galne Gunnars blogg, Genusdebatten mfl – ni hittar nog en massa intressant där ute om ni bara surfar runt. Och tips som inkommer på mitt kommentarsfält givetvis – det är min nyhetssida. 🙂 Och just det, jag glömde ju att gnälla på Aftonbladet, tyckte väl att något saknades i mitt blygsamma inlägg, men det har jag ju redan gjort i Tillåt mig att säga några sanningens ord – så allt är i sin ordning. 🙂

Systemfel som hotar världen

GUBBSLEM är en encellig alg som exploderar när man rör vid den, se själva på wiki. Så här ser den ut.

Jag hoppas inte ni går i taket nu men det här inlägget kommer inte att handla om genus (rättelse: det blev visst lite genus ändå, för den som direkt vill se vad det handlar om skrolla ner till videolänkarna under skärmdumpen från SVT där det står Nu ska jag komma till saken). Det finns flera som skriver om genusfrågan, så om ni har ett skriande behov av genus just idag så kan ni kolla in Aktivarum, Ninni,  Holman  eller den nya Genusdebatten och en likaledes ny vid namn bashflak andra som bloggar om genus med jämna mellanrum, som Matte Matik,  Toklandet, Susannavaris och jag ser i Ninnis bloggrulle att jag missat bloggen Rocki  (ber om ursäkt om jag missat andra, tipsa gärna i kommentarsfältet i så fall) och där ser jag att det anrika Nordisk information för kunskap om kön, NIKK, flyttar till Sverige, och värd är Göteborgs universitet. Fantastiskt – där ligger ju även Nationella sekretariatet för genusforskning med ett regeringsuppdrag  (SFS 1997:61) att kartlägga och därefter verka för att all verksamhet i landet och all forskning inom alla vetenskapsområden sker med ett genusperspektiv. Ska vi kontakta ledande geologer och be dem att iscensätta en artificiell kontinentalförskjutning och låta Göteborg flyta ut i Atlanten?  Även Pelle Billing har faktiskt två nya inlägg märker jag – även om det inte är någon kommentering på.

Två mot en (moderatorn räknas ju inte) – är det en jämställd debatt!? Nåja, jag vann ju så klart. 😉

På Toklandet finner jag en länk till en pk-kolumn i dagens SVD om hur man räddar pojkarna från försämrade skolresultat genom att göra kvinnor av dem. Suck, min kommentar till detta är den här: Mitt anförande i riksdagen  – för sista gången: de försämrade resultaten är inte en genusfråga. Och i synnerhet inte, som generaldirektören för Skolverket Anna Ekström som jag debatterade mot i riksdagen hävdar, en fråga om att pojkars sämre resultat beror på dessas ”konstruktion av en maskulin identitet” vilket hävdas i den rapport Ekström ansvarar för och som jag citerar ur, varefter hon säger att hon ”står bakom varje ord i rapporten”, och då var hon inte ännu generaldirektör för Skolverket, men genusrapporten räknas säkert som en stor merit. För övrigt är inte problemet att pojkar underpresterar jämfört med flickor utan att alla (nästan) underpresterar sett i ett internationellt perspektiv. Men genusmaffian har löst detta genom att försöka omdefiniera vad ”kunskap” är som vi ju alla vet. Min kunskap är inte din kunskap osv,  men varför ska vi då acceptera genusteorierna som kunskap? De innehåller faktiskt fröet till sin egen undergång – det är bara att säga ”Så tycker inte jag att det är”,  så rasar ju allt. Allt enligt deras egen kunskapssyn. 🙂

En hormonspruta om dagen ska göra landet jämställt, vad gör man inte för sin övertygelse?

Vi vet ju att bara vi dekonstruerar den maskulina identiteten så kommer alla pojkar att kunna lösa sina differentialekvationer, det följer automatiskt med en kemisk kastrering eller hur man nu tänkt göra – det är bara att fråga en utbildad läkare. I synnerhet när man ju uttryckligen motsätter sig sk katederundervisning, både i SVD-kolumnen och i Ekströms genusrapport – med bibehållet kaos i klassrummet så måste man ju få ner testosteronnivån på medicinsk väg, men eftersom genusforskarna inte erkänner att konstruktionen av den manliga identiteten har någon biologisk grund, så måste man ju egentligen prata bort den. Ett stort genustal inför nationen, det kommer att få folk att rätta sig i leden och få pojkarna att sluta skräna och ta plats. Hur tror ni Hitler fick pli på sina mannar? Han predikade givetvis genusvansinne och dekonstruerade den maskulina identiteten hos lyssnarna, om man googlar på Es spricht der Führer så kommer man ju till Nazionella Sekretariatets hemsida. Fast vi vet ju alla hur det slutade efter att Hitler blev genusvetare:

http://blip.tv/vintergatan/svensk-parodi-4133552

I vilket fall, detta är svenskt genusvansinne, dagligen i svensk press tydligen. Men idag ska ni slippa ett blogginlägg om det. Jag ska ta upp det snart ändå när jag lägger upp två Axess-krönikor på det temat från  april  och augusti jag inte publicerat på bloggen än. Och det kommer att svälla upp till ett 7-sidigt inlägg så vi tar det nästa gång.

Bara en sista sak: på en annan av bloggarna (bashflak) inleds med orden:

”Jag har flera gånger tidigare sagt att statistik inte har något med jämställdhet att göra, utan att jämställdhet definieras som att ´”Män och kvinnor ska ha lika rättigheter, lika skyldigheter och lika värde.” Men eftersom en stor del av den svenska jämställdhetsdebatten och politiken handlar om just statistiskt utfall, så är det svårt att undvika diskussionen.”

Man skulle önska det – att den fria viljan inte offras på jämställdhetens altare, men faktum är att man i prop 2005/06:155 antog (våren 2006) nya jämställdhetspolitiska mål. Jag har bloggat om det tidigare, och citerar ur propositionen:

”Regeringen anser att det nya förslaget till mål tar sikte på att beskriva vilket resultat som skall nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Regeringen finner därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att förslaget till mål på ett bättre sätt avspeglar vad som utmärker ett jämställt samhälle”.

50/50-utopin blev antagen som jämställdhetspolitiskt mål våren 2006

Så vilket mål i form av utfall som ska nås är det centrala – nämligen en 50/50-fördelning inom varje yrke, på varje arbetsplats, i det privata hushållsarbetet mm som står att läsa i propositionen. Notera formuleringen: Vilket RESULTAT som nås GENOM ATT vi har lika rättigheter och möjligheter. Motsägelsefullt eller vad? Rätten att styra över sina val har alltså en liten genusbegränsning – du måste göra ett val som gynnar statistiken. Och jag har personligen dragit mitt strå till stacken genom att bli matematiker, och i lagens namn borde genusforskarna omutbilda sig till golvläggare. Faktum är att jag tror de gjort det, och lagt in en mikrofon under mitt golv för att avlyssna min verksamhet. Vi borde faktiskt förbjuda genusvetarna att bli golvläggare. Men piloter kan de bli, vi minns ju alla det nya yrket förändringspilot och med de djupa insikter man har i fysikens feministiska lagar så kommer man onekligen att kraschlanda, och då är det bra att alla män blev sjuksköterskor.

Enligt prop 2005/06:155 har jag förmågan att lyfta 20 kg så här

Skämt åsido, faktum är att man även omformulerade i det nya övergripande  jämställdhetspolitiska målet så att lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter blev samma rätt, möjlighet och förmåga. Notera att man skippat skyldighet och istället infogat förmåga, samt att man alltså skiljer möjlighet och förmåga åt, vilket innebär att man lagstiftar om samma förmåga – och det är därför man i jämställdhetens namn kan sänka fyskraven för brandmansutbildningen – dåvarande regering tog faktiskt ett beslut om att vi ska ha samma förmåga. Både fysisk och psykisk då antar jag – om man ska ha vilka möjligheter man vill till vilket yrke man vill. Men då kan vi ju genast se att detta inte fungerat – hur mycket psykiskt starkare måste man inte vara för att stå ut med allt vansinne, än att själv vara en del av det? Läs mer om propositionen i mitt inlägg När lika möjligheter blev 50/50.

Nä nu måste jag sluta skriva, skulle ju bli ett video-inlägg! Jag vet inte vad det är för fel på mig och vad som händer mellan mig och tangentbordet, men jag kan sätta mig i en vecka någon gång (till jul?) och skriva en bok. Faktum är att jag printade ut hela min blogg i somras, dvs bara inläggen utan kommentarerna, och det blev  1.400 sidor.  Orkar ni läsa en så lång bok? Jag menar, ni är ju redan härdade vid det här laget. Hur ska jag få ner allt på 200 sidor, det är ju omöjligt med allt vansinne som produceras från genushåll, och då har jag ändå missat  99% av allt. I vilket fall, nu ska jag komma till saken – inlägget, det egentliga inlägget, det här vara bara några inledande ord.

NU SKA JAG KOMMA TILL SAKEN.

Som titeln antyder finns det ett systemfel som hotar världen, och det är inte att jag skriver för långa inlägg och att ni gnäller på mig för det (det hotar förvisso vår relation om ni inte genast slutar gnälla, men inte världen), och det är inte genusvansinnet som åsyftas, utan titeln är namnet på en dokumentär jag såg på Kunskapskanalen i måndags, efter att ha sett ett liknande program på Vetenskapens Värld bara timmen före. Och det är dessa två program ni ska se idag eller i helgen, och de handlar om det ekonomiska systemet.  Och bara för att ni inte ska vara sysslolösa lägger jag även in en tredje på samma tema som jag såg 2008. Det under länkarna är bara skärmdumpar från Systemfel-programmet så inget att klicka på alltså, utan det är länkarna nedan som gäller. Money as Debt är dessutom delvis tecknad och borde därför tilltala den som vill ha den som fredagsmys. Varifrån kommer pengarna till alla räntor? Fler ”lån?” Trevligt fredagsmys från mig nu då! 🙂

Se Kunskapskanalen (1 tim 25 min): Systemfel som hotar världen HÄR (UR Play) – måste ses!

Se Vetenskapens Värld (55 min) om det ekonomiska systemet HÄR (SVT Play)

Se Money as Debt (totalt ca 50 min) – måste ses:

Money as Debt  del 1

Money as Debt del 2

Money as Debt del 3

Money as Debt del 4

Money as Debt del 5

Nedan skärmdumpar med citat ur Systemfel som hotar världen:

Akademikerna och det sunda förnuftet – finns verkligheten på riktigt?

Det gäller att stå stadigt med fötterna på Jorden så man inte blir indragen i alla svarta hål där ute.

För det första tänkte jag bara, eftersom det under de senaste fem dagarna inkommit hela två mail med synpunkter angående förra inlägget  säga att jag svarat på detta här i kommentaren guilt by association?  Det var ju inte många dagar sedan en journalist kom med något liknande angående TFS som jag kommenterat här  och där det visade sig att journalisten glömt att granska sig själv. 😉 Jag vill passa på att tacka dem som bemödar sig om att granska min verksamhet trots att den låg vilande i över sex veckor – det vore ju alldeles förfärligt om allt inte gick rätt till, och vi inte hade en saklig debatt i sann demokratisk anda där vi diskuterade sakfrågor, som tex genusvansinnet, utan istället började diskutera om en länk leder till en annan blogg som i ett annat inlägg har en kommentar med en länk till en  annan blogg som länkar till en kommentar i en blogg där det i ett annat inlägg står något olämpligt i en kommentar. Och det vore ju inte bra om jag inte kunde  svara på frågor ställda av vissa som följer varje steg jag tar, vilket påminner mig att jag därför inte hann ta steget till ICA idag för att köpa mjölk och därför får jag dricka mitt te lika urvattnat som vissa journalisters artiklar på nätet.

Relaterat: Aktivarum om hen-skyltar  och Aktivarum om TFS.

Tänkte passa på att lägga upp min krönika från Axess nr 2 med tema ”Tabula rasa? Om hur evolutionsläran kan vidga vår förståelse av vad det innebär att vara människa.” Det går att läsa några av artiklarna på nätet, som ”Konsensuskultur hotar vetenskapen”,  ”Därför blev kön en konstruktion”  och ”Nationalismens dilemman”  Om man är prenumerant eller blir plus-användare kan man läsa många av artiklarna HÄR på huvudsidan och HÄR  finner man lokal återförsäljare för lösnummer. Följ även Axess kulturblogg. Här är min krönika (sid 68):

Hög IQ är ingen garant för sunt förnuft, om man använder sin analytiska förmåga som behövs för att lösa ekvationer till att ställa upp verklighetsfrånvända genusteorier som ingen som befinner sig i verkligheten känner igen sig i.

”Bruce Charlton, professor i medicin och författare till boken ”Thought Prison – the fundamental nature of political correctness”, skrev (inspirerad av evolutionspsykologen Satoshi Kanazawa) 2009 en artikel i Medical Hypotheses: ”Clever sillies: Why high IQ people tend to be deficient in common sense” (tillgänglig på nätet). Där lanserar han flera intressanta tankar kring det moderna fenomenet att intelligenta människor förfäktar åsikter som strider mot det sunda förnuftet, definierat som de (genom det naturliga urvalet frambringade) instinktiva och rationella sätten att bedöma, analysera och handskas med vardagliga situationer som rör det sociala samspelet mellan människor. Vi får ofta anledning att förundras över hur mycket abstrakt nonsens som produceras inom viss modern forskning för att ”problematisera” och framför allt lösa triviala vardagliga problem. Ett exempel är från SOU 2009:64, där man tar upp att pojkar ofta talar utan att räcka upp handen i skolan, vilket ska lösas genom en ”dekonstruktion av den hegemoniska maskuliniteten” på en (eller många) genusforskares ritbord istället för genom en enkel tillsägelse om att handuppräckning gäller (det funkade ju förut?). Men analyser och välfungerande lösningar baserade på sunt förnuft som redan är välkända hos den stora massan kan ju knappast räknas som nydanande forskning, och det gäller att kunna motivera sin verksamhet.

Kortsiktigt kan det löna sig att hänga på vansinnet

Där en normalintelligent person, eller en högintelligent person utrustad med sunt förnuft skulle förespråka en viss förklaringsmodell, kan en högintelligent person (ofta aktiv inom akademin) som forskar inom ett visst område komma med helt absurda och verklighetsfrånvända förklaringar som strider mot det sunda förnuftet, och Charlton föreslår att detta beror på ett systematiskt överanvändande av abstrakt analys inom områden och för problem där detta inte är adekvat. Däremot kan det vara ett uttryck för sunt förnuft i sig att producera dessa enfaldiga (men sofistikerat uttryckta) idéer då det är gynnsamt för karriär, social status och därmed reproduktion eftersom uppvisandet av intelligens i form av abstrakt tänkande och analytisk förmåga är attraktivt. Charlton menar att det är mer sannolikt att en icke-expert ur det breda folklagret drar en korrekt slutsats gällande ett socialt fenomen än en akademiker som i sin iver att producera något nytt finner något icke-intuitivt som strider mot den evolutionärt utvecklade psykologin manifesterad som ”sunt förnuft”.

Enligt Charlton fungerar detta stigmatiserande av det sunda förnuftet hos den intellektuella (och politiska) eliten som ett sätt att bevara makten, och högintelligenta har helt enkelt en bättre förmåga att formulera abstrakt nonsens som strider mot det sunda förnuftet. Men det är knappast så att alla dessa sociala ingenjörer i form av genusvetare och andra alla är högintelligenta, utan jag tror att flertalet är normalbegåvade medlöpare, som hakar på en enfaldig trend att köra över det sunda förnuftet och beprövad erfarenhet för att gynna sig själva. Frågan är, och den frågan ställer sig även Charlton i slutet av sin artikel, om detta överanalyserande som leder till felaktiga slutsatser som blivit allmängods (som ofta heller inte får ifrågasättas) inte är långsiktigt destruktivt rent evolutionärt. Så här avslutar han: ”Det återstår att se huruvida den genetiska självförstörelsen hos IQ-eliten även kommer att leda till självförstörelsen av de samhällen de styr över”.”

Källa i Medical Hypotheses:  ”Clever sillies: Why high IQ people tend to be deficient in common sense” – läs gärna hela artikeln!

Annat viktigt: Väst driver på fördumningen av Östeuropa!

Relaterade blogginlägg:  Vem lurar vem (reciprok alturism)?,  Repris på genusperspektiv och snälla apor (Lasse Bergs nya tes) ,  En vetenskaplig ansats till förståelse (den svenska förfallsfunktionen) , Genusforskare delar gener med brödlimpa.

Min forskning var tydligen redan lagrad vid universums rand...

Men i rättvisans, jämställdhetens, demokratins och vetenskapens namn ska nämnas att inte ens vi naturvetare kan vara säkra på om det finns någon verklighet. Mer om detta fascinerande ämne i senaste Vetenskapens värld på SVT Play – se den här (börjar min 8.30) och notera att under de sista tio minuterna kommer betydelsen av matematiken in i samband med den holografiska principen, där tanken framförs att matematiken inte bara är en mänsklig uppfinning utan har en oberoende existens som ”den underliggande strukturen”, där verkligheten alltså är en projektion av ett rent matematiskt objekt – det enda verkliga i egentlig och verklig mening, och därmed är ju matematiken verkligheten. Det finns därmed ingen principiell gräns för vår förmåga att förstå det vi kallar verklighet – i synnerhet inte om man råkar vara matematiker. 😉 Känns bra att veta att den moderna teoretiska fysiken stödjer tesen, eller snarare sanningen, att det jag framför på bloggen är den verkliga verkligheten, och att den som alltså har något att invända måste bevisa sin invändning genom att formulera den matematiskt och ta den till Universums utkant (eller snarare utanför själva Universum – lycka till kära genusforskare! 😉 ) och lagra den där för att sedan återge informationen i form av ett hologram som når mitt vardagsrum.

Det där fixar Genusmaffian på nolltid med sin tekniska kompetens och kunskap om de patriarkala universella strukturerna. Det finns både fördelar och nackdelar med att vår fysiska verklighet är ett hologram – den stora nackdelen är som alla förstår  att mitt exjobb Matematiska modeller inom kosmologi  i så fall inte är så verkligt som jag trott, men den stora fördelen är ju att min doktorsavhandling Asymptotics of Eigenpolynomials of Exactly-Solvable Operators är verklig. Jag som alltid trodde att jag upptäckt universum i  exjobbet medan jag konstruerat matematik i avhandlingen, men nu visar det sig alltså att det kanske är tvärtom…  Se nu Vetenskapens Värld-programmet (SVT PLAY min 8.30-59) så inser ni hur det ligger till med allt! 🙂